Status #3 2015

STATUS FORSKNING

RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING

NUMMER 3 JUNI 2015

Lagkamraterna räddade livet på Ansgar

Stöd på distans ska ge större trygghet

SÅ SKA DE HJÄLPA KOLPATIENTER

Kollo för hjärtebarn Ultraljud håller koll på kärlen

n 3D-teknik

prövas i forskningsprojekt

25

miljoner till patientnära forskning

S TAT U S F O R S K N I N G • VÄ L KO M M E N

Patientnära forskning gör skillnad! i skrivande stund har jag tagit ut en stol och tänker kreativa tankar i en härlig försommarsol. Jag är så glad och stolt över att få leda ett förbund som gör så mycket skillnad för den enskilda individen. Genom vårt strategiska arbete med att påverka samhället och påvisa brister och ojämlikhet i vården visar vi att Riksförbundet HjärtLung är en patientorganisation att räkna med.

Den patientnära forskningen är ett område som går långsamt framåt. Jag är därför mycket stolt att vi genom vår egen forskningsfond kan satsa 2,5 miljoner om året på projekt med just patientnära forskning, med goda resultat.

Förutom att komma den enskilde människan till del genom ny kunskap, behandling och information, använder vi forskningsresultaten för att trycka på för en mer samhällelig patientnära forskning och en mer jämlik hälso- och sjukvård. tack vare allmänhetens bidrag till vår forskningsfond kan vi arbeta med denna unika satsning på prevention och rehabilitering som gör direkt skillnad för alla dem som lever med en hjärt- och/eller lungsjukdom. Våra resultat visar till exempel tydligt att eftervården och rehabiliteringen behöver bli bättre. Något vi hela tiden lyfter fram i vårt opinionsarbete.

Vi har en hälso- och sjukvårdslag som ska garantera en jämlik vård i hela landet. Men vi vet att vården inte är jämlik och ibland blir det väldigt konkret. Det senaste exemplet på detta är att mäns hjärtsjukvård kostar betydligt mer än kvinnors. Och den troliga orsaken till detta är att män får en betydligt mer avancerad hjärtsjukvård än kvinnor. Vi vet också att kvinnors symptom kan vara mer diffusa och det är skrämmande att vården inte tillräckligt tydligt har den kunskapen.

Det leder till felbehandling av många kvinnor.

Detta är allvarligt och oacceptabelt.

Vi kräver nu att större satsningar görs på vårdforskning med genusperspektiv, mycket av vård, läkemedel och behandling är utprovat på medelålders män. Ytterligare forskning behövs sannolikt också på äldre.

Kanske kan vi vid kommande utdelning av medel från vår egen forskningsfond finna projekt med genusperspektiv och stötta dem som ett litet bidrag till positiv utveckling av mäns och kvinnors vård.

Status vädjar vi till fler att bli givare till Riksförbundet HjärtLungs forskningsfond.

Du kanske blir en av dem. Det är en unik satsning som vi vet gör skillnad.

Du har nu årets upplaga av ForskningsStatus i din hand och jag hoppas du ska finna den intressant och informativ.

Med hopp om god läsning, en härlig sommar och en fortsatt positiv utveckling för alla som lever med hjärtoch lungsjukdom, för anhöriga och närstående. l

i detta nummer av

STATUS RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNGS MEDLEMSTIDNING Status Riksförbundet HjärtLung Box 9090 102 72 Stockholm Tel: 08-55 606 200 Fax: 08-668 23 85 Mejl: status@hjart-lung.se Webbplats: www.hjart-lung.se Adressändringar: 08-55 606 213 Gåvopostgiro: 90 10 10-9 ansvarig utgivare Inger

Ros

redaktör Magnus Östnäs magnus.ostnas@hjart-lung.se 08-55 606 208 grafisk form, layout & repro

Ersta Sthlm Media AB info@erstamedia.se annonser PÅAB Gruvgatan 35 B, 421 30 Västra Frölunda 0709-943055 tryckeri

Exaktaprinting, Malmö

utgivning 6

nummer per år.

Finns även som taltidning.

prenumerationspris 200

kr per helår upplaga 36 000 ex issn 1404-4099

Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Riksförbundet HjärtLung tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser. omslagsbild

Magnus Pahlén Trogen

STATUS NÄSTA NUMMER KOMMER UT I SEPTEMBER

Inger Ros Förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung 2

STATUS #3/2015

S TAT U S F O R S K N I N G • VÄ L KO M M E N

Innehåll

#3 2015

FORSKNINGSFONDEN 4–6: Riksförbundet HjärtLungs forskningsfond har under tio år bidragit med 25 miljoner till patientnära forskning.

NY 3D-TEKNIK 6–8: Hjälp för KOL-patienter.

HJÄRTSTOPP 16–17: Ansgar, 49, är tillbaka på plan efter hjärtstoppet.

HJÄRTEBARNSKOLLO 16–17: Alva, 13, om hjärtebarnsläger i Stockholms skärgård.

FORSKARE 26–27: Hur hänger hjärtfel och nedsatt funktion ihop.

STÖD PÅ DISTANS 16–17: Så ska Birgitta, 77, få en större trygghet med stöd på distans.

ULTRALJUD 24–25: Ultraljudsbilder ska hjälpa till att hålla koll på halskärlen.

28–29: Därför måste vården efter hjärtinfarkt bli bättre.

30-31: Hjärtinfarkt och KOL.

12

16

6 24

28 STATUS #3/2015

20 3

S TAT U S F O R S K N I N G

Drygt 25 miljoner kronor till patientnära forskning med direkt nytta för människan. Det har Riksförbundet HjärtLungs forskningsfond bidragit med under det senaste decenniet.

25 miljoner till F det som gör Riksförbundet HjärtLungs forskningsfond unik är att det går till patientnära studier som har direkt nytta för de som lever med hjärt- och lungsjukdom idag.

Tack vare allmänhetens bidrag har riksförbundet årligen kunnat ge ekonomiskt stöd till viktiga forskningsprojekt. På tio år har fonden bidragit med drygt 25 miljoner kronor till patientnära forskning.

Riksförbundets vetenskapliga forskningsråd går igenom alla ansökningar och gör en värdering av det vetenskapliga innehållet, kompetens i forskargruppen, patientnytta

Lungläkaren Anne Lindberg och sjuksköterskan Mona Schlyter utgör tillsammans med hjärtläkaren Per Tornvall Riksförbundets forskningsråd.

n I år delas sammanlagt 2 500 000 kronor ut till olika forskningsprojekt. Här nedan kan du se vilka projekt och hur mycket stöd de fått 2014. Forskningsfonden stödjer i första hand forskning inom prevention och rehabilitering.

och genomförbarhet. Forskningsrådet lämnar rekommendationer och förbundsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska erhålla stöd.

Forskningsrådet består av tre ledamöter vilka har en mandattid på tre år. Nuvarande råd utgörs av lungläkare Anne Lindberg, hjärtläkare Per Tornvall och sjuksköterskan Mona Schlyter.

Projektansökningar ska vara riksförbundet tillhanda senast den sista september.

Mer information finns att läsa på vår hemsida: www.hjart-lung.se/forskning

Vill du ge ett bidrag till forskningen?

Du kan enkelt skänka en gåva till forskning via vår hemsida, www.hjart-lung.se eller via vårt gåvplusgiro 90 10 10-9. Du kan också swisha till Riksförbundet HjärtLungs Swish-nummer 123 90 101 09. Riksförbundet HjärtLung är anslutet till Svensk insamlingskontroll som kontrollerar att pengarna används på rätt sätt.

Beviljade ansökningar 2014 Akuta effekter av e-cigarettrökning på cirkulerande mikrovesiklar och endotheliala progentiorceller samt luftvägsinflammation. Magnus Lundbäck, leg läk, Karolinska institutet.

162.000:-

Effekter av fysisk träning för patienter med kranskärlssjukdom som är 80 år eller äldre – en randomiserad kontrollerad studie. Maria Bäck, leg sjukgymnast, Per Albertsson, leg läkare, m fl Göteborgs universitet. 134.000:-

En förbättrad metod för att bedöma risken för kardiovaskulär sjukdom hos kvinnor, betydelsen av tidigare graviditetskomplikationer. Simon Timpka, dr, Lunds universitet, Janet-Rich Edwards, prof, Harvard University.

166.000:-

Ansträngningsutlösta andningsbesvär hos ungdomar.

Margareta Emtner, med dr, Henrik Johansson, leg sjukgymnast, Uppsala universitet.

275.000:-

Är internet-KBT effektivt för att lindra depression hos patienter med hjärtsvikt? En randomiserad studie. Peter Johansson, docent, Johan Lundgren, spec ssk, m fl.

Hälsouniversitetet, Linköpings Universitet.

90.000:Experiences, symptoms and signs in patients with Takotsubo cardiomyopathy. Inger Ekman, professor, Sara Wallström, ssk, m fl, Göteborgs universitet.

128.000:Problembaserat lärande efter händelse av coronar sjukdom. En randomiserad studie i primärvården av långsiktiga effekter på föreställningar, egenkraft och egenmakt att hantera egenvård: COR-PRIM studien. Anita Kärner Köhler. med dr, Tiny Jaarsma, leg ssk, Linköpings universitet.

111.000:Psykologisk utveckling och livskvalitet hos barn och ungdomar som behandlas med kirurgi eller kateterteknik på grund av medfött hjärtfel. Jan Sunnegård, leg läk, Carmen Ryberg, psykolog, Sahlgrenska univ.sjh. 100.000:-

4

Hälsa och behov av stöd till patienter och närstående efter ett plötsligt oväntat hjärtstopp. Kristofer Årestedt, med dr, Johan Israelsson, ssk, m. fl. Linnéuniversitet, Kalmar.

107.000:-

Vilka faktorer påverkar sjukdomskontroll, exacerbationer, livskvalitet och mortalitet hos patienter med astma och KOL? En sex-års uppföljning. Björn Ställberg, med dr, Christer Janson, professor, m. fl, Uppsala universitet.

200.000:Fysisk träning för äldre personer med förmaksflimmer. Åsa Cider, med dr, Maria Borland, fysioterapeut, m fl.

Göteborgs universitet.

260.000:Minskar fysisk aktivitet risken att senare drabbas av blodproppar i lungorna? Marcus Lind, öl, Magdalena Johansson, läkare, m. fl. Skellefteå Uuniversitet. 96.000:-

Ett nytt koncept för livsstilsförändring: Matordning på recept (MoR) genom Motiverande samtal, stödgrupper och mobila tjänster. Gunnar Johansson, prof, Högskolan Halmstad.

90.000:-

Det sårbara hjärtat – betydelsen av fysisk aktivitet för plötslig hjärtdöd. Ann-Sofie Forslund, leg ssk, Patrik Wennberg, leg läk, m fl. Norrbottens läns landsting.

144.000:-

Interaktiv 3D-visualiseringsteknik i Patientutbildning på Sjukgymnastikkliniken, Karolinska universitetssjukhuset.

Ulrika Einarsson, med dr, Gun Faager, sjukgymnast, m fl.

Karolinska Universitetssjh.

135.000:-

Visualisering av åderförkalkning, komplement till mätning av riskfaktorer – Ny strategi för effektivare prevention av hjärtkärlsjukdom. Ulf Näslund, prof. Margareta Norberg, leg läk, m fl. Umeå universitet.

246.000:-

Kvinnor och arytmier – en paradox. Per Insulander, öl, Carina Carnlöf, doktorand, Karolinska institutet. 102.000:Vilka är de bästa verktygen för att identifiera KOLpatienter med risk för exacerbationer? En prospektiv observationsstudie i primär- och specialistvård. Andrei Malinovschi, docent, Björn Ställberg, läkare, m fl. Uppsala Universitet.

160.000:-

Fysisk aktivitet, träning och prestationsförmåga vid medfödda hjärtfel hos vuxna. Camilla Sandberg, leg sjukgymnast, Bengt Johansson, läkare, m fl. Umeå Universitet.

169.000:-

STATUS #3/2015

S TAT U S F O R S K N I N G

n Riksförbundet HjärtLung stödjer vetenskaplig forskning om hjärtsjukdomar och lungsjukdomar, speciellt inom rehabilitering och prevention.

Medel ges företrädelsevis till patientnära forskning som förbättrar livsvillkoren och livskvaliteten för personer med hjärtsjukdom och lungsjukdom.

Foto: S H U T T E R S TO C K

till FORSKNING

Hallå där… … Per Tornvall, hjärtläkare och en av tre ledamöter i HjärtLungs forskningsråd.

En stor del av HjärtLungs forskningsanslag går till studier om rör nyttan med fysisk aktivitet.

n Vad fyller riksförbundets forskningsfond för funktion?

– Forskningsfonden är ett bra komplement till andra forskningsfonder då den har stort patientfokus och i viss mån ser till andra värden än andra fonder, som till exempel livskvalitet och kvalitativ forskning. n Vad tittar du på i ansökningarna?

– Att projektet gör nytta och är genomförbart i praktiken. Till exempel: är projektet för litet eller är designen fel för att svara på den fråga forskningsprojektet ställer? n Vad tror du blir den viktigaste frågan inom hjärtforskningen i framtiden?

– Hjärtforskningen omfattar så många områden så det är svårt att ge ett bra svar. Ett för mig intressant område är brustet hjärta, takotsubo, som är en relativt ny diagnos som är dåligt beforskad.

Text: Magnus Östnäs

STATUS #3/2015

5

S TAT U S F O R S K N I N G

Legitimerade sjukgymnasterna Pernilla Sรถnnerfors och Anna-Karin Nordlin jobbar med 3D-teknik i patientutbildningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

6

STATUS #3/2015

S TAT U S F O R S K N I N G

Ny 3D-teknik ska hjälpa KOL-patienter Ny teknik i form av 3D-visualisering ska göra informationen och utbildningen bättre till KOL-patienter.

Tekniken prövas just nu i ett forskningsprojekt som Riksförbundet HjärtLung stöder.

STATUS #3/2015

text

Magnus Östnäs

foto

Magnus Pahlén Trogen

forts.

7

S TAT U S F O R S K N I N G

Med den nya 3D-tekniken kan man göra en resa ned i de små lungblåsorna, alveolerna, och se hur de påverkas.

”

n Studien innefattar fyra grupper där två får sedvanlig patientutbildning, 10 veckors KOL-program med utbildning från interprofessionellt KOL-team med sjukgymnast, sjuksköterska, arbetsterapeut, kurator, dietist och läkare.

Grupperna randomiseras till interventionsgrupp med 3D-utbildning, eller kontrollgrupp med 2D, power-point och liknande. 3D-gruppen får utbildning med interaktiv 3D-teknik. 3D-gruppen får också det vanliga informationsmaterialet. Efter sex månader sker ett uppföljande besök där patienterna besvarar frågor om kunskap och följsamhet till medicin och fysisk aktivitet.

Med 3D-tekniken kan du verkligen förstå funktionen hos luftrörens olika delar och hur andningsrörelsen sker

med den nya 3D-tekniken kan patienterna via dator eller läsplatta göra en visuell resa ner genom luftrören ned i de små lungblåsorna för att faktiskt kunna ”se” hur de påverkas vid till exempel lungemfysem.

Tekniken används nu under patientutbildningen vid Karolinska universitetssjukhuset i ett forskningsprojekt där syftet är att utveckla och utvärdera en pedagogisk modell med interaktiv 3D-teknik.

– Du behöver kunskap för att kunna hantera och leva med din sjukdom.

Med 3D-tekniken kan du verkligen förstå funktionen hos luftrörens olika delar och hur andningsrörelsen sker, säger Pernilla Sönnerfors, specialistsjukgymnast vid Karolinska.

av Gun Fager specialistsjukgymnast och Med.dr. vid Karolinska universitetssjukhuset, för-

studien, som leds

8

Interaktiv 3Dvisualiseringsteknik i patientutbildningen

väntas leda till att bidra till förbättrad hälsa hos patienter med KOL. Den nya 3D-tekniken gör det enklare att individanpassa inlärningen vilket forskarna hoppas gör det både lättare att lära sig och ökar motivationen för inlärning.

En utgångspunkt är pedagogisk forskning som visar att individer behöver uppleva att det är stimulerande och värdefullt för att de ska känna sig motiverade vid inlärning. I ett effektivt lärande är verktyg som repetition, eget sökande av information, stimulans och känslomässig påverkan viktiga faktorer, skriver forskarna.

Den övergripande frågeställningen som forskarna vill ha svar på är om 3D-tekniken kan ge ökad kunskap om kroppens anatomi, fysiologi, vad som sker i kroppen vid KOL och effekterna av medicin och icke-farmakologisk behandling, jämfört med vanlig patientutbildning.

Förhoppningen är att projektet kommer att innebära att patienterna ökar sin följsamhet till både icke-farmakologiska och farmakologiska behandlingar och föreslagna livsstilsförändringar vilket i sin tur förväntas öka den hälsorelaterade livskvaliteten.

– Det här är en grupp av patienter som behöver lyftas i sjukvården.

Många av de lider av oro och nedstämdhet, säger Anna-Karin Nordlin, sjukgymnast på Karolinska. evidens för att patienter med KOL har vinster av rehabilitering genom minskad andfåddhet och trötthet, förbättrad fysisk kapacitet, livskvalitet och bättre kontakt med sjukvården.

Med den nya tekniken kommer också närstående ha större möjlighet att ta till sig informationen, hoppas forskarna. l

i dag finns klar

STATUS #3/2015

Hämta ut recept och handla dygnet runt apotekhjartat.se På apotekhjartat.se är det alltid öppet.

Här kan du hämta ut läkemedel på recept och handla ur hela vårt stora sortiment av noga utvalda varumärken.

Från egenvård till skönhet.

Välkommen in, när som helst.

STATUS #3/2015

9

Projekt: Minskar fysisk aktivitet risken att drabbas av blodproppar i lungorna?

n Faktorer som ökar risken att få blodproppar i lungorna, och som man kan påverka, är rökning och övervikt. Man vet också att stillasittande som exempelvis vid benbrott eller efter en operation, ökar risken. Vanliga sjukdomar som KOL, cancer och hjärtsvikt ökar också riskerna.

I Västerbotten pågår nu ett projekt där man undersöker om regelbunden fysisk aktivitet kan minska risken för att utveckla proppar i lungorna senare i livet.

Projektet leds av överläkare Marcus Lind, Skellefteå lasarett.

– Idag vet man inte om regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för proppbildning i lungorna, säger han.

I studien som, omfattar 1200 patienter med blodpropp, används information om fysisk aktivitet som samlats in i en enkät vid en hälsoundersökning före insjuknandet. Som jämförelsegrupp väljs personer som inte drabbats av blodpropp.

Syftet är att studera vad som skiljer mellan dem som fått proppar och dem som inte fått proppar i lungorna.

Insamlingen av patientunderlaget har skett mellan åren 2006 till 2012 och hälsoundersökningen genomfördes i genomsnitt 11 år innan 10

personerna fått sin blodpropp.

– Vi är unika på det viset att vi studerar ett stort antal personer som drabbats av blodpropp i lungorna och att vi gör en så kallad prospektiv studie. Det vill säga vi har undersökt patienterna innan de får propparna, de Marcus Lind, överläflesta undersökningar kare vid medicin- geri- studerar patienter atrikliniken, Skellefteå efter att de drabbats av lasarett. proppar.

Under 2015 kommer doktorand Magdalena Johansson att genomföra den statistiska bearbetningen.

Foto: M arcus L ind

Blodproppar i lungorna, lungemboli, är en lungsjukdom som kan ge långvariga problem med sådant som andfåddhet och sänkt syresättning i blodet.

En av sex som fått blodpropp i sina lungor, dör inom tre månader.

n Vilken blir den viktigaste frågan inom lungforskningen i framtiden?

– Inom området blodproppar i lungorna är den stora frågan hur vi bättre ska kunna få fram metoder för att förebygga insjuknandet i lungemboli och att hitta propparna tidigt för att kunna ge behandling omgående. Lungproppar är en vanligt förekommande dödsorsak.

– När man väl påvisat blodproppar är nästa stora fråga hur länge och med vad man ska behandla propparna. Hur länge man ska behandla en patient som fått en propp för att förebygga återfall, vet man inte säkert idag.

Text: Birgit Andersson

Kvinnor och arytmier – en paradox n I en studie vid Hjärtkliniken på Karolinska universitetssjukhuset undersöks varför kvinnor har allvarligare symtom vid förmakstakykardi och förmaksflimmer, jämfört med män, och varför kvinnorna oftast får sämre behandling.

Kvinnorna med rytmrubbningar remitteras exempelvis senare i sjukdomsförloppet för ablation, trots allvarligare symtom.

Det är också okänt om pacemakerbehandling vid förmaksflimmer är lika effektivt för kvinnor som för män.

Syftet med studien är att klargöra skillnaderna mellan könen och där resultaten direkt ska kunna omsättas i nya rutiner för en jämlikare vård Resultaten av studien beräknas vara färdiga i höst, men publikation 2016.

Illustration: S H U T T E R S TO C K

Foto: S H U T T E R S TO C K

S T A T U S F O R S K N I N G • A K T U E L LT

Uppföljning av PRAXIS-studie n Vilka faktorer påverkar sjukdomskontroll, exacerbationer, livskvalitet och mortalitet hos patienter med astma och KOL? I PRAXIS-studien från 2004 studerades sjukvårdens omhändertagande av patienter med astma och KOL. Studien gjordes inom primär- och sjukhusvården i Uppsala-Örebroregionen.

I en uppföljning studerades vilka faktorer som påverkar sjukdomskontroll, exacerbationer, livskvalitet samt mortalitet hos patienter med astma och KOL. Uppföljningen bestod dels av en enkät till de astma- och KOL-patienter som deltog i studien 2005, nu i åldern 23-80 år, tillsammans med en granskning av patientjournaler från perioden 2005-2010. (Dödlighet studerades med data från Socialstyrelsens dödsorsaksregister), dels en patientenkät och journalgranskning av ett nytt slumpmässigt urval av patienter med astma och KOL åldern 18-75 år.

Under 2015 och 2016 sker nu uppföljande delstudier med journalgranskning och bearbetning av data från patientenkäterna.

STATUS #3/2015

S T A T U S F O R S K N I N G • A K T U E L LT

Projekt: Psykologisk utveckling och livskvalitet hos barn och ungdomar som behandlas med kirurgi eller kateterteknik på grund av medfött hjärtfel

Jan Sunnegårdh, docent i pediatrisk kardiologi vid Sahlgrenska universitets­ sjukhuset, Göteborg.

n Förbättrad behandling av barn med medfödda hjärtfel har lett till ökad överlevnad för de här barnen.

Studier tyder dock på att barn som opererats eller behandlats med kateterteknik för sina hjärtfel, visar på vissa psykologiska och emotionella följder av den behandling de genomgått.

I Västra Götalandsregionen pågår nu ett projekt där man specialstuderar den psykologiska utvecklingen och livskvaliteten över tid hos dessa barn.

– Vi är intresserade av om deras psykologiska utveckling sker på normalt sätt eller om den på något sätt förändras under uppväxten, säger Jan Sunnegårdh, docent i pediatrisk kardiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

– Målgruppen är barn mellan 3-15 år. Vi kommer att titta på hur deras utveckling påverkats av deras diagnos, de antal operationer eller kateterbehandlingar, vårdlängd, kontroller eller medicinering som barnen genomgått.

I studien som startade som ett pilotprojekt 2009 har man hittills undersökt cirka 200 barn.

Huvudhypotesen är att den psykologiska utvecklingen hos barn och ungdomar som behandlats för sina medfödda hjärtfel inte avviker från friska barn.

Datainsamlingen sker i huvudsak från Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg, men också från Trollhättan, Skövde och Borås.

– Syftet är att ge väl underbyggda förslag till förbättringsområden i vårdprogram och att tidigare uppmärksamma de barn som kan behöva särskilt stöd, säger Jan Sunnegårdh.

Resultatet från studien beräknas att vara avslutad 2018. Studien är en av de största i sitt slag, också ur ett internationellt perspektiv. n Vilken blir den viktigaste frågan inom forskningen om hjärtfel på barn i framtiden?

– Vad gäller hjärtsjukdomar hos barn är det oerhört viktigt att kunna diagnostisera hjärtfelen så tidigt som möjligt och att sedan behandla dem på bästa sätt. I de flesta fall handlar det om att ytterligare utveckla kirurgi och intensivvård.

– En del av barnen kan bli väldigt sjuka därför att man inte hittar dem på BB. Ett viktigt framtida forskningsfält blir därför att utveckla bättre metoder för att upptäcka allvarliga medfödda hjärtfel direkt efter födelsen.

Text: Birgit Andersson

Effektiv inhalation med nebulisering

PARI TurboBOY® S årsförpackning

PARI BOY®mobile S mobil inhalationsutrustning PARI TurboBOY® SX inhalationsutrustning

eFlow® rapid elektronisk nebulistor

Tel: 031-91 75 25

STATUS #3/2015

VORTEX® för inhalationsspray

PARI PEP® S system andningsavlastning för KOL-patienter

Active Care Sverup AB Fax: 031-91 75 05 e-post: info@activecare.se

11

S TAT U S F O R S K N I N G

När Ansgar Toscha föll ihop på fotbollsplanen drabbad av ett plötsligt hjärtstopp, räddade lagkamraterna hans liv. Nio månader efter hjärtstoppet är han tillbaka på planen. Utan varken fysiska eller kognitiva men av händelsen.

– Kamratskapet i fotbollsgänget, min familj och mitt jobb var tre starka motiv till att kämpa mig tillbaka, säger Ansgar. text

Magnus Östnäs

foto

Anders Norderman

HJÄRTAT STANNADE – KAMRATERNA RÄDDADE ANSGARS LIV i den lilla gymnastiksalen i Tyska skolan i Stockholm. Ljudet av fotsulor mot hallgolvet blandas med spelarnas röster. Ingenting avslöjar att det här för snart ett år sedan utspelade sig ett drama på liv och död.

Det var i kvällens sista match. Ansgar Toschas lag gick till attack mot motståndarmålet när kamraterna plötsligt såg honom vackla till. Hans knän viker sig, han ramlar och slår huvudet i en bänk.

Kamraterna är snabbt framme och kan konstatera att Ansgar saknar puls och andning. Han har drabbats av ett plötsligt hjärtstopp.

Till skillnad från de flesta som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus överlever Ansgar – till skill-

det är ett högt tempo

12

nad från många har han varken fått fysiska eller kognitiva men av hjärtstoppet.

Hans kamrater gjorde allt rätt. Medan två av dem omedelbart satte igång hjärt-lungräddning, ringde en annan 112 medan ytterligare andra öppnade dörrarna och gick ut på gatan för att ta emot ambulansen som kom efter 8-10 minuter. Ambulanspersonalen fick igång Ansgars hjärta med hjälp av en hjärtstartare och han var vaken under ambulansfärden till KS. – Fotbollsgängets snabba och effektiva insats räddade inte bara mitt liv utan gjorde också att jag har klarat mig helt utan hjärn- och andra följdskador. Jag kommer till och med ihåg alla mina löSTATUS #3/2015

S TAT U S F O R S K N I N G

Lagkamraternas snabba och rådiga ingripande räddade livet på Ansgar Toscha när han drabbades av ett plötsligt hjärtstopp under pågående fotbollsmatch.

”

senord till plattor, mobiler och datorer, säger Ansgar Toscha, 49 år, när jag träffar honom en solig aprildag mitt i Stockholm, nästan på dagen elva månader efter hjärtstoppet.

i Sverige cirka 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Cirka 500 av dem överlever. Studier visar att omkring tio procent av de drabbade upplever kognitiva svårigheter omkring ett halvår efter hjärtstoppet. Ansgar Toscha tillhör inte den tiondelen.

Däremot har händelsen tagit ett par dagar av hans minne. Hans hågkomst av dagen då hjärtstoppet inträffade slutar när han är på väg till

varje år drabbas

STATUS #3/2015

Fotbollsgängets snabba och effektiva insats räddade inte bara mitt liv utan gjorde också att jag har klarat mig helt utan hjärn- och andra följdskador. gymnastiksalen i Tyska skolan. Han minns inte kvällen det hände och inte dagen efter på Karolinska universitetssjukhuset i Solna där läkarna och sjuksköterskorna utförde ett mängd tester på honom.

forts.

13

”

S TAT U S F O R S K N I N G

Det var fantastiskt att möta gänget igen.

Vi kramade om varandra och det blev väldigt känslosamt för alla.

– Kanske kommer det tillbaka. Det vet jag inte.

Men allt jag vet om händelsen kommer från vad mina kamrater berättat.

Hans resa tillbaka livet har trots allt gått fort.

Trots att, som han säger: ”de egentliga eländigheterna började först efter jag fått min ICD och kom hem två dagar senare”. Ansgar drabbades av komplikationer efter att defibrillatorn opererades in. Förmaksflimmer, två hjärtsäcksinflammationer och en så kallad frozen shoulder. På grund av dessa bakslag kunde han inte starta sin rehab i augusti som det var tänkt utan först i december.

– Under hösten var det tungt. Då var jag nära att ge upp. ansgar gav inte upp. Hans mål var hela tiden att komma tillbaka till fotbollsgänget och till den sociala gemenskapen, att jobba som vanligt i den egna firman och att vara en frisk familjefar.

Parallellt med kampen att komma tillbaka fysiskt, väckte hjärthändelsen existentiella frågor.

Kommer jag att förändras som människa? Hur kommer händelsen att påverka min familj? Varför drabbades just jag av detta, en till synes pigg och frisk människa, var det till och med ett straff från Gud? I tanken gick han till de värsta scenarierna. Ansgar vände sig till prästen i den församling han tillhör och fick hjälp med de existentiella frågorna.

Han skrattar och berättar att prästen sade: Glöm det där med Guds straff! Sånt händer, det är livet.

– Det var skönt att ha någon utanför familjen att ventilera de här frågorna med. Senare, som en del av rehabiliteringen, fick jag vid flera tillfällen också prata med en psykolog om händelsen. Det gav också bra svar och bra sätt att tänka kring allt som hänt så att jag inte hamnade i en ond spiral av dåliga känslor.

Som en del i rehabilitering erbjöds även hans fru psykologstöd. Eftersom händelsen inträffade på barnens skola så visste alla, från elever till lärare, vad som hade hänt. På det sättet behövde man inte fundera över vad man ska delge andra.

Namn: Ansgar Toscha Ålder: 49 år.

Yrke: Egen företagare.

Familj: Fru och två barn.

14

efter hjärthändelsen har han sökt kunskap och funderat mycket kring de fysiska orsakerna bakom hjärtstoppet. Något riktigt bra svar på varför han drabbades har han inte fått av sjukvården.

Däremot fick han signaler om att det inte stod STATUS #3/2015

S TAT U S F O R S K N I N G

Nio månader efter hjärtstoppet är Ansgar Toscha tillbaka med fotbollsgänget.

riktigt rätt till under en tennismatch ett drygt år innan hjärtstoppet inträffade. Efter en snabb rusning blev han illamående och var nära att tvingas bryta.

– Symtomen återkom då och då vid plötslig och hög belastning, framför allt när jag spelade tennis eller fotboll.Trodde först det berodde på dålig kondis, säger Ansgar.

Ansgar sökte sig till Stockholm Heart Center och två veckor före hjärtstoppet gjordes en inledande undersökning där man bestämde att genomföra en större genomgång av hjärtat under sommaren och hösten. Det blev inte så.

– Det sades att orsaken till hjärtstoppet var ett kammarflimmer men efter hjärtstoppet konstaterades även en förträngning av mitt högra kranskärl men också att hjärtat bildat en egen bypass från den vänstra sidan så att det klarar sig utmärkt med syreförsörjning, säger Ansgar. när komplikationerna efter ICD:n läkt kunde Ansgar sätta igång med den sjukhusbaserade rehabiliteringen.

Efter sex veckors rehabprogram på Karolinska kändes allt bra i kroppen. Han började jobba heltid igen, tränade upp sig på gym, och började planera för en återkomst till fotbollen.

I slutet av februari var han för första gången på STATUS #3/2015

plan och spelade fotboll igen efter hjärtstoppet.

– Det var fantastiskt att möta gänget igen. Vi kramade om varandra och det blev väldigt känslosamt för alla. var lite undrande och aningen försiktiga i början, berättar Ansgar. Händelsen hade ju inneburit ett trauma även för dem.

Men det gick snabbt över när de såg att han var igång som vanligt. n Du har ju kommit tillbaka väldigt snabbt efter din hjärthändelse. Hade nu någon speciell strategi?

– Jag bestämde mig tidigt för att inte låta sjukdomen ta över. Det är kanske inte möjligt för alla men jag sade till mig själv: 48 år är för tidigt för att lägga mig på soffan. Det är inget liv för mig. Och så har jag den stora turen att ha en fru som stöttar mig i det jag vill göra och låter mig våga saker igen, precis som vanligt. n Har händelsen förändrat dig något som människa?

– Nej, inte i egentlig mening. Men jag kanske vågar mer. Jag är nog mer på och frontar istället för att backa och det är nog bra eftersom jag är väldigt strukturerad och analyserande som människa, säger Ansgar och tillägger: – Och så springer jag inte längre på alla bollar. l killarna i fotbollsgänget

15

S TAT U S F O R S K N I N G

Birgitta Eriksson, forskningspartner i studien Care4ourselves.

”

Tänk att bara slippa sitta i väntrum eller telefon i många timmar när man känner att orken tryter mer och mer för varje minut.

16

STATUS #3/2015

S TAT U S F O R S K N I N G

Birgitta ska testa stöd på distans Personcentrerad vård har visat sig korta vårdtiden och ge tryggare patienter. Nu vill en ny studie undersöka om det även går att genomföra personscentrerad vård på distans, där patienter med KOL eller hjärtsvikt vid behov ska kunna ringa särskilt tilldelade sjuksköterskor.

– Bara det att man vet att det finns någon som kan stötta gör att stress och sjukdomskänsla minskar för det flesta, säger Birgitta Eriksson, 77 år, hjärtsviktspatient och forskningspartner i studien Care4ourselves. text & foto

Magnus Östnäs

utgår ifrån patientens upplevelse av situationen samt individens förutsättningar, resurser och hinder. Patienten blir en partner i vården där utgångspunkten är patientens berättelse, tillsammans med övriga undersökningar skapar vårdgivare och patient en hälsoplan.

På Centrum för personcentrerad vård, GPCC, vid Göteborgs universitet har man utvärderat flera studier och sett goda effekter som både kortare sjukhusinläggningar och tryggare patienter. Nu går man vidare och testar personcentrerad vård på distans för människor som vårdats på sjukhus på grund av kronisk hjärtsvikt eller KOL. Tanken är att erbjuda ett personcentrerat stöd av sjuksköterskor genom telefonsamtal eller via digital kommunikation med surfplatta eller smartphone samt en hälsobok att lägga till den traditionella vården.

– Vi kan vara lika gamla och ha samma diagnos men ändå ha helt unika förutsättningar med olika förmågor och behov av stöd, säger Inger Ekman,

personcentrerad

STATUS #1/2015 #3/2015

vård

”Att stärka tilliten till den egna förmågan är ett viktigt mål vid kroniska sjukdomar,” säger Inger Ekman, forskningsansvarig och professor på Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet.

professor på Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet och forskningsansvarig.

Med studien hoppas forskarna kartlägga vilket behov människor med hjärtsvikt har av ett personcentrerat

stöd och vilka effekter det kan ge i from av självtillit, återinläggning på sjukhus och upplevd hälsa. Utgångspunkten är vetskapen om att personer med diagnosen kronisk hjärtsvikt forts.

17

S TAT U S F O R S K N I N G

”Som forskningspartner känner jag mig säker på att det här sättet att arbeta kommer att revolutionera vårdkedjan för de som behöver mycket stöd,” säger Birgitta Eriksson.

”

Eftersom båda känner varandra så känner man som patient en större säkerhet

och/eller KOL rapporterar låg livskvalitet med symtom som trötthet och andnöd.

– Vi har stora krafter i oss som vården kan hjälpa till att lyfta fram och syftet med den här studien är att stärka självkänslan och utveckla kunskapen hos patienten. Att stärka tilliten till den egna förmågan är ett viktigt mål vid kroniska sjukdomar, säger Inger Ekman. om att utveckla ett professionellt lyssnande till patienten så att man får en förståelse för patientens behov och av dennes resurser och förmågor, menar Inger Ekman som också påpekar att vården många gånger har en initial uppfattning om att det är just det man gör.

Birgitta Eriksson, mångårigt enga-

i grunden handlar det

18

gerad i Riksförbundet HjärtLung och i HLR-rådet, är forskningspartner i projektet. Birgitta lever själv med hjärtsvikt och KOL och hon tycker att ambitionen med studien är mycket intressant och har ett helt rätt fokus i att tillvarata patienten som en resurs i vården.

– Som forskningspartner känner jag mig helt säker på att det här kommer att revolutionera vårdkedjan för dem som behöver mycket stöd. Tänk att bara slippa sitta i väntrum eller telefon i många timmar när man känner att orken tryter mer och mer för varje minut. Istället ska man vid behov kunna ringa till någon av sina tilldelade sjuksköterskor. Eftersom båda känner varandra så känner man som patient en större säkerhet, säger Birgitta Eriksson. l

Studien Care4ourselves n Care4ourselves är en randomiserad studie där interventionsgruppen får personcentrerat stöd av sjuksköterskor. Via telefonsamtal eller genom att kommunicera digitalt med hjälp av smartphone, Iphone eller webb skapar patienten tillsammans med sjuksköterskan en personcentrerad hälsoplan som dokumenteras i den personliga hälsoboken. Patienten får telesupport under sex månader. Kontrollgruppen erbjuds sedvanlig vård med uppföljning på sjukhus och i primärvården. Båda grupperna får besvara frågeformulär om tilltro till den egna förmågan vid tre tillfällen under studien.

Personcentrerad vård n Personcentrerad vård är ett partnerskap mellan patienter/anhöriga och professionella vårdgivare. Utgångspunkten är patientens berättelse, som skrivs ner på ett strukturerat sätt. Baserat på berättelsen och övriga undersökningar skrivs en hälsoplan, som innehåller mål och strategier för implementering och kort- och långsiktig uppföljning.

STATUS #3/2015

Du kan göra skillnad Det pågår mycket forskning för att hitta nya behandlingsformer som kan rädda livet på hjärt- och lungsjuka. Men ganska lite kring det som händer efter att man har skrivits ut.

Forskningsfonden HjärtLung stödjer patientnära forskning för att alla som lever med hjärteller lungsjukdom ska kunna leva ett så långt och bra liv som möjligt. Tack vare de bidrag vi har fått in under åren har forskningen tagit flera kliv framåt. Men det behövs mer resurser om utvecklingen ska gå snabbare fram.

Tack för din omtanke!

Gåvoplusgiro 90 10 10 - 9 Ange Forskningsfonden i meddelanderutan.

BINGOLOTTO VINSTER FÖR MILJONER

Få två lotter utan extra kostnad!

ALLT KAN HÄNDA – ALLA KAN VINNA

Stöd din HjärtLung-förening.

BingoLotto med Oldsberg & Co förgyller söndagskvällarna med musik, underhållning och intressanta gäster. Och såklart massor av spelglädje.

Bli prenumerant och stöd din HjärtLung-förening så får du två Bingolotter utan extra kostnad. Läs mer på bingolotto.se/hjartlung Kampanjkod: 2500

STATUS #3/2015

19

S TAT U S F O R S K N I N G

Hjärtebarnsk Foto: birgit andersson

på Vässarö Alva gillar att vara med kompisar och göra filmer på sin dator. Hon ser ut som vilken skoltjej som helst. Men Alva föddes med komplicerat hjärtfel och har opererats tre gånger. Nu ser hon fram emot sommarens hjärtebarns­läger ute på Vässarö i Roslagens skärgård. text

”Jag har ett hjärtfel men det känns inte nu och jag orkar nästan lika mycket som de andra,” säger Alva Andersson utanför sin skola i Uppsala.

”

Vi får göra allt möjligt och det är skönt när man kan prata med kompisar som har samma grej.

20

Birgit Andersson

det är en solig dag i Uppsala. Alva Andersson, 13 år, kommer springande ned för huvudtrappan på Nannaskolan i stans centrum. Hon har precis avslutat sin idrottslektion och tillsammans med mamma Jennie slår vi oss ner i en av skolsalarna.

Alva tillhör de cirka 1 000 barn i Sverige som varje år föds med hjärtfel.

– Jag har ett hjärtfel men det känns inte nu och jag orkar nästan lika mycket som de andra. Men inte riktigt, om jag måste springa längre sträckor kan det bli lite jobbigt.

Alvas hjärtfel var komplicerat och hon fick göra en trestegsoperation som innebär att hon idag har ett hjärta med så kallad enkammarcirkulation.

Första operationen gjordes redan veckan efter födseln. Vid tio månader opererades hon igen och vid sista operationen var Alva fem år. Hon kan minnas lite från den operationen: – Jag kommer ihåg att jag behövde ha en ryggsäck med en massa slangar och sånt efter operationen, och jag måste hålla mig vid sjukhuset. om några veckor hoppas Alva få åka ut på sommarläger till Vässarö i Roslagen, en ö långt ute i Stockholms ytterskärgård ungefär mittemellan Grisslehamn och Öregrund.

Ön ägs av Scoutförbundet och varje år bjuder Hjärtebarnsfonden in till en veckas lägervistelse för hjärtebarn i åldrarna 10-14 år. hela landet och för Alva blir det nu fjärde gången. Det är en efterlängtad sommarvecka.

– Vi får göra allt möjligt och det är skönt när man kan prata med kompisar som har samma grej. Man förstår varandra. Vad jag vet är det bara jag på min skola som har hjärtfel.

– Varje år har olika teman. Förra gången var vi spioner och skulle leta efter ett USB-minne. Året innan var vi fångarna på fortet. En natt sover vi över i sjöboden och får berätta spökhistorier om Vässarö. Ibland gör vi vad som helst som att gå ner till vattnet och bada om man vill, paddla, segla eller grilla. Sista kvällen har vi disko.

– Ledarna som varit med har själva barn som fötts med hjärtfel.

Det finns alltid sjukvårdskunnig personal bland de sex ledarna ute på lägret, och veckan är organiserad så att alla ska kunna vara med.

För Alvas del handlar det bara om att ta sin medicin, men många av de andra barnen kan exempelvis ha behov av rullstol eller syrgas.

barnen kommer från

forts. på sidan 23

STATUS #3/2015

S TAT U S F O R S K N I N G

skollo

Ledarna på Hjärtebarnskollot på Vässarö har själva barn som fötts med hjärtfel.

Foto: hj ä rtebarnsförbundet

Glada barn efter rolig 5-kamp. Alva sitter på främre raden 2:a från vänster.

Bad och lek vid bastubryggan på Vässarö.

Linda, Lina och Alva på väg i traktor.

STATUS #3/2015

21

S TAT U S F O R S K N I N G

föräldrar. Det är en nyttig erfarenhet för både barnen och deras föräldrar, tycker mamma Jennie som länge varit aktiv i Hjärtebarnsförbundet.

– Ibland kan våra hjärtebarn vara lite överbeskyddade och då är det bra för barnen att kunna anpassa sig till

att vara utan föräldrarna. Men det är lika nyttigt för oss föräldrar att vara ifrån våra barn några dagar.

– Barnen samlas vid Cityterminalen och där får man vinka adjö. Efter en vecka kommer de hem, smutsiga om fötterna, men glada. l

Hjärtebarnsfonden järtebarnsfonden arrangerar varje H år sommarläger för barn och deras familjer. n För barn mellan 3-6 år och skolbarn mellan 6-12 ordnas familjeläger med ledare som har erfarenhet av barn med särskilda behov. n

arn mellan 10-14 år kan tillbringa en B vecka på Vässarö i Roslagen. n Hjärtebarn mellan 14-17 år, kan åka på seglarläger till Assö på Väddö utanför Norrtälje. n Förbundet samarbetar med de nordiska hjärtebarnsförbunden och arrangerar n

ett nordiskt läger för ungdomar mellan 15-18 år. I år förläggs det till Danmark. n Efter 18 år kan man under mars månad få åka på ett par dagar i Åre. Här varvas skidåkning med diskussioner där hjärtat är i fokus.

Dragkamp på Vässarö.

Alva näst längst fram.

Viola Nybergs barnfond n

22

iksförbundet HjärtLung stödjer lägerverkR samheten för hjärtebarnen genom starten av en fond för hjärt- och /eller lungsjuka barn.

F onden har fått namnet ”Viola Nybergs barnfond”. n Enligt testamentsgivarens önskan skulle medlen gå till hjärt- och/eller lungsjuka barn. n

n

iola Nyberg var en kvinna, boende V i Stockholm, som lämnade en stor del av sin kvarlåtenskap till förbundet.

STATUS #3/2015

Foto: hj ä rtebarnsförbundet

Nästa år blir Alva för stor för Vässarö. Då tänker hon söka till seglarläger ute på Assö som är en del av Barnens Ö på Väddö utanför Norrtälje.

Där är barnen mellan 14-17 år.

För många av barnen kan detta också vara första gången de är ifrån sina

S T A T U S F O R S K N I N G • A K T U E L LT

Projekt: Akuta effekter av e-cigarettrökning på cirkulerande mikrovesiklar och endotheliala progentior­celler samt luftvägs­inflammation Varje år beräknas fem miljoner människor dö på grund av cigarettrökning och rökningen räknas som en av de största orsakernas till förtida död och sjuklighet i hjärt-kärlsjukdom. n E-cigaretten (elektronisk cigarett) lanseras nu som ett alternativ till de vanliga cigaretterna.

Den består av ett munstycke, ett batteri, en förångare och e-vätska (även kallad e-juice) vars nikotinhalt varierar från noll till höga halter. I stället för rök kommer en utandningsånga som kan ha olika dofter, men också vara doftlös.

På Karolinska institutet i Solna pågår nu ett projekt med syftet att kartlägga e-cigarettanvändningens effekter på blodkärl, koagulation och inflammation i luftvägar.

Man tittade speciellt på de så kallade endotelcellerna som klär blodkärlens inre vägglager och producerar flera betydelsefulla ämnen som medverkar vid regleringen av blodflöde, blodtryck, blodproppsbildning och inflammation.

– Vi konstaterade att rökning av en enda cigarett gav en akut försämring av endotelcellernas olika funktioner, säger projektledare Magnus Lundbäck.

– I det här projektet tänker vi nu kartlägga hur e-cigarettanvändning påverkar blodplättsfunktion,

endotelcellsfunktion samt luftvägsinflammation och sedan jämföra effekten med tidigare resultat Magnus Lundfrån vanliga bäck, leg. läkare cigaretter.

Karolinska Institutet/Danderyds – Vi kan se sjukhus. en aggressiv marknadsföring av e-cigaretter, men det finns väldigt lite av hårdfakta om vad som verkligen händer i kroppen när man använder en e-cigarett. n Vilken blir den viktigaste frågan inom ditt forskningsområde/rökning i framtiden?

– När det gäller e-cigaretternas påverkan på kroppen måste vi fylla i ett kunskapsglapp om vad de här cigaretterna ger för effekter på hjärta, kärl och lunga.

– Det handlar i princip om prevention. Man måste gå ut med rätt information till de patienter som ser det här som ett sätt att sluta röka.

– Vi har än så länge inga tydliga fynd i forskningen, men frågorna kommer att dyka upp på tobaksavvänjningskliniker och enskilda doktorer måste kunna förklara för och nackdelar med e-cigaretterna.

Text: Birgit Andersson

Vinnare & lösning krysset nr 1 2015 AKTIER BOKFÖRING

R SKA HELST GE AVKASTNING

Å VENER HYMEN

A SEGEL ÖKENARTAD ARAFATGÄNG

SÅSSORT

L STORLEK GÅNGART

A SKOGSARBETE GÖRA LÄNGRE

S GAMMAL HALSTABLETT TRADIG

E

V Ä X T V Ä R K E N

J K A R L E Ö L T V E R M I E A R V M S E F O R

KÄNNS AV I UNGA ÅR DELADE

VILL FRIARE HÖRA HUNDRAS

TYP AV VIRUS ARM

SPANSK MÅLARE

PLACERAR PENGAR ÅT FOLK

NORDISK GUDINNA ORDEN

KAPSEL STRYKER ÖDESPÅ TUNT GUDINNOR DE LUXE

U N D B O L R K N I R O I R A A P R M I G

UPPSATS

OVANLIG

INSINUATION

SATT DANTES PÅ ILSKEN

VÄRLDSDEL DRYGT TRE

VANLIG GÅVA

B E A R N A I S E VIKT

V Ä R D E P A P P E R

SATT VID EN AV KÄRLEKSTÖMMARNA NEPTUNUS GUD FÖRR MÅNAR

K Ö R K A R L UPPEHÅLL KEJSARE

T S A A R G N S F I E S E K G

MISSTÄNKA GÅR SOM BETE

HAR BRO

DEN GAMLE TEST PÅ HJÄRNAN

E R O S

N E R E I I D O R A R Ö K N A D S P E A N N N T S

SAMORDNAR FLYGBOLAG

MILNEDJUR

BÄRSTÅNG PELARGÅNG

STRECK I LACKEN HOLMEN

PYSSLAT

RICKSON FRÅN NÄRKE BUSKE

HAR KOLL PÅ BLADEN

FORSKA

KÖR I EKEN

ÄR EN SPANSK RÄTT VAPENSLAG

S K L S P M A T A O K S T E P N I N O N L E L N E B K O Ö K

FASON MÅSTE MAN DE MINSTA

LINA STEEN STYR MAN MED

SKÖRDETID KÄLLDRAGEN

PLAGG FÖR NAMNE

SINGAPORE LÖVTRÄD

ANMODA SPELPINNE

P A E L L A N

TAS UR DOSA

P R I S GÅR BORT

D Ö E R A N G E A T V I I N S G E R T A

VARUKOD

KAN SNAPSEN KALLAS

UNDERRÄTTA

SKEDE

JP 2014 ©PERSSON

3 vinnare som vinner 200 kr var.

Rakel Martinsson Moränvägen 8 Falun

Judith Gerhardsson Kardanvägen 9 Köping

PDF skapad med pdfFactory Pro testversion www.pdffactory.com

Iréne Andersson Lektor Anderssons gata 6 Halmstad

Nytt från förbundet: Vi personnummersätter vårt medlemsregister n Varje år byter 1 317 000 personer adress i Sverige, 94 000 avlider och 225 000 byter namn. Vårt medlemsregister måste regelbundet uppdateras. Genom att komplettera det med personnummer kan vi enkelt hämta korrekta kontaktuppgifter.

Vi använder oss av SPAR, statens personadressregister, som innehåller samtliga i Sverige folkbokförda personer. SPAR uppdateras regelbundet med de officiella folkbokföringsuppgifterna. Ambitionen är att personnummersättningen ska ske under hösten 2015.

Ett samarbete mellan Harvard i USA och Lunds universitet n Sjukdomar i hjärta och kärl, såsom hjärtinfarkt och stroke, är idag den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor.

I ett samarbete mellan Harvard Medical School i USA och Lunds universitet, pågår projektet: ”En förbättrad metod att bedöma risken för hjärt- och kärlsjukdom hos kvinnor genom att använda uppgifter på graviditetskomplikationer utöver traditionella riskfaktorer”. Syftet är att utveckla ett nytt verktyg för att förutse hjärt- och kärlsjukdomar hos kvinnor.

Målsättningen är att utöver de klassiska riskfaktorerna, också använda information angående graviditetskomplikationer.

De instrument som idag används för att förutse en patients framtida risk för hjärtinfarkt eller stroke tar inte hänsyn till kvinnors reproduktiva historia.

STATUS #3/2015

Geesink Norba Sweden Box 813 392 39 Kalmar Tel +46 480 42 74 00 www.geesinknorba.com/se 23

S TAT U S F O R S K N I N G

Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken och risken för hjärtdöd ökar med dåliga levnadsvanor. I en studie i Västerbotten undersöks nu riskpatienters halskärl med ultraljud. Syftet är att få människor att ändra livsstil och att utveckla effektivare behandlingsmetoder inom hjärtvården. text

Birgit Andersson foto Mattias Pettersson

”Problemet med all förebyggande information är att nå fram med sitt budskap,” säger Ulf Näslund, professor vid Umeå universitet.

Få koll på kärlen m

”

inom sjukvården är man idag mån om

att ge råd om livsstilens betydelse för hälsan. Det är väl känt att utveckling av hjärt- och kärlsjukdomar hör starkt ihop med levnadsvanorna och en förbättrad livsstil minskar risken för att drabbas av hjärtinfarkt och stroke.

Inom Västerbottens läns landsting pågår nu ett unikt projekt. VIPVIZA (Västerbotten Intervention Programme VIsualiZation of asymptomatic Atherosclerosis). människor med risk för hjärt-kärlsjukdom får genomgå en ultraljudsundersökning av halskärlen.

– Problemet med all förebyggande information är att nå fram med sitt budskap, säger Ulf Näslund, profes-

24

Har du en bild på kylskåpet som visar hur dina halskärl ser ut, kanske du lättare ändrar dina levnadsvanor

sor vid Umeå universitet som tillsammans med docent Margareta Norberg är projektledare för studien.

– Med det här projektet tar vi nu till ett nytt grepp. Genom att addera en bild med ett samtal kan man förhoppningsvis förmedla ett konkretare budskap, säger han.

– Har du en bild på kylskåpet som visar hur dina halskärl ser ut, kanske du lättare ändrar dina levnadsvanor.

för hjärt-kärlsjukdom baseras idag på mätning av bedömningen av risken

rökning, blodtryck, kolesterolvärdet, ålder och kön.

I Västerbottenprojektet används nu ultraljudsundersökningen som ett ytterligare alternativ.

Ultraljudet ger en tydlig och klar visuell bild av hur det ser ut i ett åderförkalkat kärl. Åderförkalkningsprocessen startar redan under tidig ungdom och ökad kärlväggstjocklek i halskärlen är ett tidigt tecken på åderförkalkning. Förkalkningstjockleken ökar med åldern.

I projektet i Västerbotten erbjuds STATUS #3/2015

90

Foto: U meå universitet

S TAT U S F O R S K N I N G

procent av infarkter kan förebyggas

n

1

2

3

n

n

n

n

1. D en inrutade bilden är ett mått som visar värdena för kärlväggens tjocklek.

2. H är visas kärlväggen på längden och den inrutade delen är kärlväggen där man gör mätningen av tjockleken.

järtinfarkt inträffar ofta helt H oväntat, orsakas av åderförkalkning och är den vanligaste dödsorsaken hos både män och kvinnor.

ven förtida död – före 75 års Ä ålder – beror i majoriteten av fall på hjärtkärlsjukdom. ela 90 procent av infarkter, H liksom slaganfall orsakas av riskfaktorer som kan förebyggas. derförkalkningsprocessen Å startar redan i tidig ungdom, men förblir länge utan symptom.

I nformationen om hjärtkärlsjukdomar syftar till att få patienten att förstå att man har en risk för att utveckla sjukdom, att informera om förebyggande åtgärder och att motivera patienten att också genomföra dem.

3. Här ses vinkeln; den så kallade ultraljudsproben i förhållande till halskärlen.

n med ultraljud länets 40-, 50- och 60-åringar en hälsoundersökning som ligger inom primärvårdens rutinuppdrag. Undersökningen omfattar de vanliga kardiovaskulära riskfaktorerna.

2014 har man hittills ultraljudsundersökt 1 900 av totalt 3 200 personer. Patienterna ska ha minst en riskfaktor för att utveckla hjärt-kärlsjukdom.

Studien som är knuten till en internationell rådgivningsgrupp, är unik i sitt slag.

– Studien är unik på det sättet att den görs som en naturlig del, invävd i den vanliga sjukvården. här uppe i Västerbotten, säger Ulf Näslund.

– Vi arbetar också med en socioeko-

nomiskt passande patientstruktur.

Vi vet till exempel att motivationen för att förändra sin livsstil till en stor del hänger samman med en persons socio­ekonomiska situation och utbildningsnivå.

i studien som startade

STATUS #3/2015

en så kallad randomiserad kontrollerad studie.

Deltagarna fördelas slumpvis till två grupper, där endast den ena gruppen och deras läkare informeras om ultraljudsbilden.

Efter en första ultraljudsundersökning utvärderas skillnaderna mellan grupperna i förändring av riskfaktorer under ett år.

I uppföljande studier tittar man sedan på förändring av ultraljuds-

arbetet genomförs som

resultatet, riskfaktorer och läkemedelsbehandling efter tre år, samt insjuknande och död i hjärtinfarkt och stroke efter fem år.

Fram till 2021 ska man sedan via journaler och register, göra ytterligare uppföljning.

– Det här är en lång process över flera år och de hårda resultaten visar sig först efter fem till tio års uppföljning då det börjar dyka upp hjärtinfarkter och andra hjärt-kärlsjukdomar, säger Ulf Näslund.

– Syftet med arbetet är att motivera till bättre livsstil och därmed minimera riskerna för hjärtdöd. Vi hoppas också att resultaten ska leda fram till nya grepp kring förebyggande behandling. l 25

S TAT U S F O R S K N I N G

I vilken utsträckning bidrar hjärtfel till nedsatt kondition?

Vid Hjärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus pågår forskning om fysisk aktivitet, träning och prestationsförmåga vid medfödda hjärtfel hos vuxna. att många vuxna med medfödda hjärtfel har nedsatt kondition men i vilken utsträckning hjärtfelet i sig bidrar till denna nedsättning är oklart. Detta i kombination med eventuella begränsningar från läkare och/eller (över)beskyddande anhöriga kan leda till en låg grad av fysisk aktivitet och därmed ökad risk för att utveckla övervikt/fetma och andra sjukdomstillstånd som har samband med fysisk inaktivitet.

det är idag välkänt

vikt och BMI i det nationella kvalitetsregistret för medfödda hjärtfel (SWEDCON, www.ucr.uu.se/swedcon/) och jämfört dessa data med motsvarande uppgifter från befolkningsundersökningar som finns lagrade hos Statistiska centralbyrån. Vi fann att det bland män med medfödda hjärtfel var en högre förekomst av undervikt (BMI<18,5) och i kombination med lägre förekomst av övervikt/fetma (BMI≥25), talar det för att män med medfödda hjärtfel generellt har lägre BMI än befolkningen i övrigt. Vi fann även att män med komplexa medfödda hjärtfel var kortare än referenspopulationen. Bland kvinnor noterades något förvånande endast begränsade skillnader mellan de med medfött hjärtfel och referenspopulationen. Orsaken till dessa könsskillnader liksom

vi

26

har

undersökt

längd,

eventuell betydelse av lågt BMI för prognos är oklar.

Vidare har vi undersökt muskelfunktion i arm-, ben- och andningsmuskulatur hos 85 vuxna med medfödda hjärtfel av olika svårighetsgrad.

Resultaten har jämförts med testvärden från 42 friska ålders- och könsmatchade referenspersoner. Resultaten visar att de med hjärtfel klassade som komplicerade (till exempel enkammarhjärta, fallots tetrad, transposition av de stora kärlen) har nedsatt muskelfunktion jämfört med de friska kontrollerna. Vi fann också att de med komplicerade hjärtfel skattar sin tilltro till att vara fysiskt aktiv som lägre jämfört med kontrollerna. har mätts dels med ett frågeformulär (International Physical Activity Questionaire) och dels med en kombinerad aktivitetsoch hjärtfrekvensmätare (Actiheart).

Resultaten av frågeformulären visade att de med komplicerade hjärtfel var minst aktiva på medelintensiv nivå.

Tid spenderad på medelintensiv nivå registrerad med Actiheart och beräknad som tid över en individuellt beräknad pulsgräns, var lägre hos de med komplicerade hjärtfel jämfört med kontroller och de med enklare hjärtfel.

Denna låg dock inom den statistiska felmarginalen. Vid analys av den totala

fysisk aktivitetsnivå

n Författare och ansvariga för studien: Docent/överläkare Bengt Johansson och sjukgymnast/doktorand Camilla Sandberg (bilden). n Vad gäller saken?

Forskning om fysisk aktivitet, träning och prestationsförmåga vid medfödda hjärtfel hos vuxna visar att de med hjärtfel klassade som ”enklare” var mer aktiva än både kontrollgruppen och de med hjärtfel klassade som komplexa.

mängden fysisk aktivitet, räknat som registrerade dagliga ”klick” i accelerometern, var de med hjärtfel klassade som ”enklare” något oväntat mer aktiva än både kontrollerna och de med hjärtfel klassade som komplexa. har kunnat bedrivas med stöd från Riksförbundet HjärtLung. Resultaten kommer att ingå i den avhandling som ska försvaras av Camilla Sandberg i början av 2016 och har redan delvis publicerats internationella hjärtforskningstidskrifter. Forskningen har gett en hel del svar men också, som oftast inom forskning, skapat nya frågor som vi hoppas kunna fördjupa oss i framöver. l

denna forskning

STATUS #3/2015

www.hjart-lung.se

Foto: S H U T T E R S TO C K

Har Du räddat liv?

Vi söker personer utanför sjukvården som genom hjärt-lungräddning räddat liv på någon vars hjärta stannat.

Nominera livräddningsinsatsen senast den 28 augusti.

Årets hjärt-lungräddare 2015 Riksförbundet HjärtLung Box 9090, 102 72 Stockholm, info@hjart-lung.se Stiftelsen för hjärt-lungräddning i Sverige

30 000 vuxna med medfödda hjärtfel i Sverige n Varje år föds cirka 800-1000 barn med missbildningar på hjärtat av olika svårighetsgrad. Tack vare medicinska och kirurgiska framsteg så överlever idag över 90 procent upp till vuxen ålder. Idag räknar man att det finns cirka 30 000 vuxna med medfödda hjärtfel i Sverige. n Mer information om olika medfödda hjärtmissbildningar finns på www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/ hjartmissbildningar-hos-barn/

SÖK BIDRAG TILL DIN FORSKNING! Riksförbundet HjärtLung delar varje år ut bidrag till forskning som berör personer med hjärtsjukdom eller lungsjukdom.

Vi prioriterar forskning om rehabilitering och prevention för våra medlemsgrupper. Stor vikt läggs på patientnytta.

Praktisk information hittar du på: hjart-lung.se/forskning.

Result klassa aten visar a de t muske som komp t de med hjä licerad lfunkt rtfel ion jäm e fört m har nedsatt ed de friska.

Ansökan om forskningsbidrag ska vara Riksförbundet HjärtLung tillhanda senast 30 september 2015.

Välkommen med din ansökan.

e-postadress info@hjart-lung.se Tel: 08–55 606 202 www.hjart-lung.se

STATUS #3/2015

27

S TAT U S F O R S K N I N G

n Avhandling: From Stenting to Preventing – Invasive and Long-term Treatment for Coronary Artery Disease in Sweden (Svensk titel: Kateterburen behandling och långtidsbehandling av kranskärlssjukdom) n Författare: Kristina Hambraeus

Kristina Hambraeus avhandling kring akut behandling och eftervård vid kranskärlssjukdom visar att eftervården – läkemedel och förändring av ohälsosamma levnadsvanor vilket minskar risken för återinsjuknande efter en hjärtinfarkt – behöver förbättras.

n Vad gäller saken: Avhandlingen kring akut behandling och eftervård vid kranskärlssjukdom visar att eftervården – läkemedel och förändring av ohälsosamma levnadsvanor vilket minskar risken för återinsjuknande efter en hjärtinfarkt – behöver förbättras.

Vården efter hjärtinfarkt b Smärta, ångest och ibland till och med hjärtstillestånd kan uppstå inom några minuter när en blodpropp bildas och en hjärtinfarkt utvecklas. Men det är fascinerande att så allvarliga tillstånd kan behandlas med modern teknik genom ett litet hål i pulsådern på handleden, och att det finns effektiva metoder att förebygga sjukdomen.

Syftet med avhandlingen var att undersöka olika aspekter av modern vård för kranskärlssjukdom, både kateterburen behandling, det vill säga ballongvidgning och stentar, och långtidsbehandling för att förebygga nya hjärthändelser.

Kranskärlssjukdom: kärlkramp och hjärtinfarkt n Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, även om antalet inträffade fall och dödligheten har minskat de senaste decennierna.

I många delar av världen ökar dock kranskärlssjukdom och det är den vanligaste dödsorsaken globalt. Riskfaktorer är förhöjda blodfetter, rökning, högt blodtryck, diabetes, bukfetma, 28

psykosociala faktorer, ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet. Dessa riskfaktorer är möjliga att påverka och sjukdomen kan därför till stora delar förebyggas.

När man gör kranskärlsröntgen hittar man ofta förträngningar i mer än ett kärl hos patienter med kärlkramp eller hjärtinfarkt. Det medför en allvarligare prognos jämfört med en kärlssjukdom. Man kan i sådana fall antingen behandla alla förträngningar, eller välja ut de som man tror ger mest besvär. Tidigare forskning har inte entydigt visat vilken av dessa strategier som är bäst.

Efterbehandling n Efter att man har fått akut behand-

ling för sin kranskärlssjukdom vet vi att läkemedelsbehandling, tillsammans med förändring av ohälsosamma levnadsvanor, minskar risken för återinsjuknande.

De rekommenderade behandlingarna är livslånga, och är effektiva när det gäller att förebygga nya insjuknanden och död.

Patienters uppfattning om risker och sjukdomsorsaker n Patienters missuppfattningar om sjukdomen kan bidra till sämre följsamhet till eftervården efter kranskärlssjukdom.

Kranskärlssjukdom som inte syns och som inte ger symtom kan betraktas som ofarlig, och behandlingar som sker i akut eller symtomatisk fas kan uppfattas som mer betydelsefulla för prognosen än de i själva verket är.

De studier som ingår i avhandlingen visade att: l det fanns utrymme för förbättring när det gäller att nå målvärden för blodtryck, kolesterol, rökfrihet och deltagande i träningsprogram efter hjärtinfarkt. De flesta patienterna hade inga symtom i form av kärlkramp eller andnöd vid återbesöken, men det var vanligt att man behövde läggas in på sjukhus igen under det första året efter hjärtinfarkten. l nästan alla patienter fick kolesterolsänkande behandling med läkemedelsgruppen statiner, men att man sällan intensifierade behandlingen STATUS #3/2015

Foto: S H U T T E R S TO C K

S TAT U S F O R S K N I N G

Patienters missuppfattningar om sjukdomen kan bidra till sämre följsamhet till eftervården efter kranskärlssjukdom, skriver Kristina Hambraeus.

t behöver bli bättre även om man uppmätte kolesterolvärden över målnivån i samband med återbesök. l patienter som genomgått ballongvidgning oftare ansåg att sjukdomen var orsakad av faktorer som inte går att påverka, såsom ålder eller ärftliga faktorer, än den var orsakad av påverkbara faktorer som tobaksvanor, motionsvanor eller matvanor. Fyra av tio uppfattade informationen från vårdpersonal att de var botade och att livsstilsförändringar inte behövdes.

Färre än hälften hade förändrat sina vanor gällande mat och motion. l patienter med flera förträngda kärl, som genomgick inkomplett behandling med ballongvidgning hade en hög risk för att drabbas av död, hjärtinfarkt eller behöva ett nytt kranskärlsingrepp under det första året efter behandlingen. Risken var lägre för patienter som genomgått komplett behandling.

Slutsatser n Sammanfattningsvis visar avhand-

lingen att långtidsbehandlingen efter STATUS #3/2015

hjärtinfarkt i Sverige behöver förbättras. Det kan ske genom noggrannare uppföljning och ökat deltagande i efterbehandlingsprogram. Det finns också ett behov av att se över och förbättra metoderna för att förmedla till patienterna hur viktigt det är med en hälsosam livsstil för att förebygga nya hjärthändelser, till exempel genom att ta reda på vad patienterna själva tror om sin sjukdom. Den stora gruppen patienter med flerkärlssjukdom har en hög risk för behov av nytt kranskärlsingrepp, ny hjärtinfarkt och död, och fler studier behövs för att få svar på vad som är bästa behandlingen för dessa patienter.

Slutligen vill jag rikta ett stort tack till mina handledare Bertil Lindahl och Bo Lagerqvist, samt alla medförfattare: Patrik Tydén, Lars Lindhagen, Joep Perk, Gunilla Burell, Jan Lisspers, Roland Carlsson, Pelle Johansson, Stefan James, Karin Jensevik, G ­ regg Stone, Elmir Omerovic, Thomas Kellerth, Ramin Farzaneh-Far and Christoph Varen­horst, och alla andra som bidragit till denna avhandling! l

Vanligaste symtomet: Smärta bakom bröstbenet n Kranskärlssjukdom orsakas av inlagringar i kärlväggen i hjärtats kranskärl.

Kärlförändringarna kan leda till kärlkramp, som ger övergående symtom oftast vid fysisk ansträngning, eller hjärtinfarkt, som ger mer ihållande symtom och oftast orsakas av att det också har bildats en blodpropp i kärlet som hindrar blodflödet. n De vanligaste symtomet är smärta bakom bröstbenet, men smärtan kan också stråla ut mot arm, hals, eller rygg. n Om man har drabbats av kranskärlssjukdom kan man behöva behandlas med ingrepp i kranskärlen med antingen by-passoperation eller, vilket är mer vanligt, med kateterburna ingrepp, så kallad ballongvidgning och inläggande av stent n Hälsosamma levnadsvanor när det gäller mat, tobaksfrihet och regelbunden motion kan hjälpa till att förebygga sjukdomen.

29

S TAT U S F O R S K N I N G

KOL underdiagnosticerat och feldiagnosticerat hos patienter med hjärtinfarkt Av patienterna inlagda för akut hjärtinfarkt på Östersunds sjukhus 2010-2012, hade 5% kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, enligt patientjournalerna. Då patienterna utförde ett enkelt lungfunktionstest visade det sig att hälften inte alls hade KOL. Där­ emot hittades flera patienter med tidigare oupptäckt KOL. Lungfunktionsmätningarna av 424 patienter med akut hjärtinfarkt vid Östersunds sjukhus visade att förekomsten av KOL egentligen var dubbelt så hög, 11%.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) n KOL är en inflammatorisk sjukdom som drabbar luftvägarna och de små luftblåsorna. Sjukdomen, som i de flesta fallen är orsakad av tobaksrökning, sänker andningsförmågan och lungornas förmåga att ta upp syre. De vanligaste symtomen vid KOL är andnöd, hosta och slem i luftrören. Förekomsten av KOL bland Sveriges befolkning över 40 års ålder uppskattas till cirka 14%, varav endast 30% av patienterna är upptäckta av sjukvården.

Diagnosen KOL ställs med en enkel lungfunktionsmätning, spirometri.

Akut koronart syndrom n Akut koronart syndrom (AKS) inne­ fattar sjukdomarna akut hjärtinfarkt och instabil kärlkramp. Den omedelbara orsaken till AKS är nedsatt blodflöde i hjärtats blodkärl, oftast till följd av plötslig bristning i en blodkärlsförkalkning vilket förhindrar 30

n Artikelförfattare: Nikolai Stenfors och Thomas Mooe, universitetslektorer Umeå Universitet och överläkare Östersunds sjukhus.

n Vad gäller saken?

Studien använde spirometri för att ta reda på hur vanligt KOL är hos personer med akut hjärtinfarkt. Studien fann att 9 % utan tidigare diagnos hade KOL samtidigt som hälften av dem med diagnos var feldiagnosticerade.

Totalt hade 11 procent KOL.

syre- och näringstillförsel till hjärtmuskeln. Vanligaste symtomet på AKS är bröstsmärta, ibland med utstrålning mot hals, käke, armar eller rygg.

Samtidigt förekommer ofta kallsvettning, illamående, ångest och andfåddhet. Diagnosen fastställs med EKG och biokemiska markörer i blodprov. UnSTATUS #3/2015

S TAT U S F O R S K N I N G

En lungfunktionsmätning, spirometri, används för att diagnosticera kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL.

KOL-diagnosen kan vara felaktig n KOL är vanligare än vi trott hos patienter med hjärtinfarkt. n Hos patienter med hjärtinfarkt och tidigare KOL enligt journal, kan KOL-diagnosen vara felaktig. n Hos patienter med KOL eller AKS, kom ihåg att kartlägga samsjuklighet. n Diagnosen KOL skall baseras på korrekt utförd och tolkad lungfunktionstest.

Finansiering n FoU-enheten Jämtlands Läns Landsting n Riksförbundet HjärtLung

der 2011 drabbades 32 000 svenskar av AKS, varav 26 000 blev inlagda på sjukhus. Under samma år avled 9000 personer på grund av AKS. Samsjuklighet KOL och AKS n Tobaksrökning är en riskfaktor för både KOL och AKS, vilket medför att patienter kan ha bägge sjukdomarna samtidigt. Denna samsjuklighet tros bero på att tobaksrökning åstadkommer en luftvägsinflammation som sprids till kroppens övriga organ och åstadkommer förkalkningar, förtjockningar och stelare blodkärl i hjärtat.

Kunskapsluckor

för att ställa diagnosen KOL. För det andra vet vi sedan tidigare att endast cirka 30% av individer med KOL är upptäckta av sjukvården.

Studien n Vår plan var att samtliga patienter

som blev inlagda på Östersunds sjukhus med AKS, mellan 1 januari 2010 och 31 juni 2012, skulle genomföra ett lungfunktionstest.

För det första ville vi se om patienter med tidigare känd KOL verkligen uppfyllde kriterierna för sjukdomen.

För det andra ville vi undersöka hur många patienter med AKS som hade en oupptäckt KOL.

n Vår teori var att förekomsten av KOL

hos patienter med AKS inte kartlagts tillräcklig noggrant. För det första har förekomsten av KOL hos patienter med AKS hittills baserats på uppgifter ur patientjournaler eller patientens egna utsagor och inte på lungfunktionsmätningar, som ju är ett krav STATUS #3/2015

Resultat n Under studieperioden på 2,5 år blev 743 patienter inlagda på Östersunds sjukhus med AKS. Av dessa hade 5% KOL enligt patientjournaler.

Av de 743 patienterna, genomförde 407 (55%) ett lungfunktionstest. Öv-

riga kunde eller ville inte genomföra testet. De som inte genomförde lungfunktionsmätningarna var i allmänhet äldre och hade flera andra sjukdomar.

Av alla som genomförde lungfunktionstest hade 11% KOL. Lungfunktionsmätningen visade att 47% av de med KOL enligt patientjournalen, inte alls hade sjukdomen. Bland patienter utan tidigare känd KOL, hade 9% nedsatt lungfunktion förenligt med KOL. Våra slutsatser n KOL är underdiagnosticerat men

framförallt feldiagnosticerat bland patienter med AKS. Vi tror att detta beror på ett underutnyttjande av lungfunktionsmätningar för att ställa diagnosen KOL. Det är möjligt att rökare med luftrörsbesvär får diagnosen KOL utan att lungfunktionsmätning utförts. n Diagnosen KOL skall baseras på lungfunktionstest och inte enbart luftrörsbesvär. l 31

Spara med hjärtat Låt pengarna växa samtidigt som de verkar för en god sak. Spara i Swedbank Robur Humanfond så kan också du årligen bidra med två procent av din fondförmögenhet till Riksförbundet HjärtLungs viktiga arbete. I Humanfond investerar vi i svenska företag som tar ansvar för vår omvärld. Läs mer på swedbank.se/hjartespara Swedbank Robur i stolt samarbete med Riksförbundet HjärtLung

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. På grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder som används, så kan pengar som placeras i fonden både minska och öka kraftigt i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fondens värde kan variera kraftigt på grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder som fondbolaget använder sig av. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för Swedbank Roburs fonder finns att hämta hos din återförsäljare eller på swedbankrobur.se