Kaunis Iron: Lögner förbiser en miljard i konkret samhällsnytta

rLennart Aell 0240-799 65 Peter Svensson 0240-799 68

www.swemas.com Leverantör av slitgods & reservdelar rLennart Aell 0240-799 65 Peter Svensson 0240-799 68

Carina Dahlström 0240-799 64 HEL- OCH DELJohan Nordlund RENOVERING AV KROSSAR 0240-47 91 90 Normansväg 2, 771 94 Ludvika 0240-376 10 info@swemas.com Reservdelslager i Bålsta

www.swemas.com Leverantör av slitgods & reservdelar rLennart Aell 0240-799 65 Peter Svensson 0240-799 68

Carina Dahlström 0240-799 64 HEL- OCH DELRENOVERING AV KROSSAR Normansväg 2, 771 94 Ludvika 0240-376 10 info@swemas.com Reservdelslager i Bålsta

rLennart Aell www.swemas.com Peter Svensson Leverantör av slitgods & reservdelar 0240-799 65 0240-799 68 Peter Svensson Carina Dahlström 0240-799 68 0240-799 64 Johan Nordlund Carina Dahlström 0240-799 64 0240-47 91 90 Maria Kähäri HEL- OCH DEL0240-799 54 RENOVERING AV KROSSAR Normansväg 2, 771 94 Ludvika 0240-376 10 info@swemas.com Reservdelslager i Bålsta

www.swemas.com Leverantör av slitgods & reservdelar rLennart Aell 0240-799 65 Peter Svensson 0240-799 68

Carina Dahlström 0240-799 64 HEL- OCH DELJohan Nordlund RENOVERING AV KROSSAR 0240-47 91 90 Normansväg 2, 771 94 Ludvika 0240-376 10 info@swemas.com Reservdelslager i Bålsta

www.swemas.com Leverantör av slitgods & reservdelar rLennart Aell 0240-799 65 Peter Svensson 0240-799 68

Carina Dahlström 0240-799 64 HEL- OCH DELRENOVERING AV KROSSAR Normansväg 2, 771 94 Ludvika 0240-376 10 info@swemas.com Reservdelslager i Bålsta

www.swemas.com Leverantör av slitgods & reservdelar

Carina Dahlström 0240-799 64

Hel- och delrenovering

HEL- OCH DELRENOVERING AV KROSSAR av krossar Normansväg 2, 771 94 Ludvika 0240-376 10 info@swemas.com Reservdelslager i BålstaNormansväg 2, 771 94 Ludvika | 0240-376 10 | info@swemas.com | www.swemas.com

Fråga gärna om våra gjutfria H4000/ CH440 mantlar

Kraftigt ökat intresse

för Enviros återvunna material till följd av kriget i Ukraina.

Enviro har sedan den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari, mött ett kraftigt ökat intresse för att köpa den kimrök och olja som Enviro utvinner ur uttjänta däck. Det ökade intresset märks bland såväl nya som gamla kunder men bolaget kan inte i nuläget bedöma vad det kan komma att innebära i termer av konkreta beställningar eller leveranskontrakt. –Det ökande intresset innebär att vi kommer att behöva prioritera noga samtidigt som det bekräftar att det varit klokt av oss att inte ha för bråttom med att teckna långsiktiga leveransavtal kopplat till vår expansionsplan, säger Thomas Sörensson, vd för Enviro.

Ryssland, Ukraina och Belarus tillverkar enligt ett amerikanskt marknadsundersökningsföretag en betydande del av all kimrök som används i Europa. Samtidigt vill Europa minska beroendet av rysk olja och eftersom olja utgör en råvara vid kimröksframställning kan även detta påverka utbudet.

–Kriget kommer därför sannolikt att få stor påverkan på tillgången på kimrök i såväl Europa som globalt och det är uppenbart att det skapar en oro bland däck- och gummitillverkarna för att det nu ska uppstå en bristsituation, säger Thomas Sörensson, vd för Enviro. Enligt Thomas Sörensson märktes det ökande intresset så gott som omedelbart efter den ryska invasionen. Existerande och nya kunder har i kraftigt ökande utsträckning hört av sig till Enviro för att undersöka möjligheterna av att få leveranser av återvunnen kimrök från bolaget.

–Vår expansionsplan omfattar etableringar fram till 2030 med en total återvinningskapacitet på 900 000 ton uttjänta däck. Centralt för genomförandet av expansionsplanen är att vi får till stånd långsiktiga leveransavtal både när det gäller återvunna material och uttjänta däck. Det kraftigt ökade intresset gör att vi nu kommer att behöva prioritera noga.

Enviro kan i nuläget inte bedöma vad det ökande intresset kan innebära för bolagets utveckling framåt. Intresset gäller såväl leveranser av återvunnen kimrök som av återvunnen olja, så kallad pyrolysolja. Eftersom bolaget för ett antal diskussioner med såväl investerare som entreprenörer och samarbetspartner vad det gäller den planerade anläggningen i Uddevalla, vill bolaget vara öppet gentemot kapitalmarknaden med på vilket sätt intresset för bolagets återvinningsteknologi och återvunna produkter ökat till följd av kriget.

–Intresset har ökat på ett sätt som vi inte hade möjlighet att förutse och det är viktigt att marknaden förstår det även om vi idag inte kan säga något mer konkret om vad det kan komma att innebära för affären, säger Thomas Sörensson.

www.envirosystems.se

Kaunis Iron: Lögner som förbiser en miljard i konkret samhällsnytta

Det sprids en djupt felaktig bild av gruvindustrins ekonomiska påverkan på lokalsamhället och Sverige i den mediala debatten just nu.

I en del beskrivningar sägs gruvindustrin vara kortsiktig och att vinsterna förs ut ur regionen och rent av ut ur landet. Att skatteintäkterna uteblir. Det är en direkt felaktig beskrivning av verkligheten. Delvis kanske på grund av okunskap om hur det svenska skattesystemet fungerar, delvis kanske för att man försåtligt vill underminera vår verksamhets legitimitet. Låt oss därför redovisa den påverkan Kaunis Irons verksamhet haft under bara ett enda år, det nyligen summerade 2021. Under kalenderåret 2021 genererade vår verksamhet: • 369 254 873 kronor i skatte- och avgiftsinbetalningar till svenska staten genom bolagsskatt, löneskatt, drivmedelsskatt, sociala avgifter mm. • 182 444 666 kronor i löneutbetalningar, som våra anställda sedan spenderade i köp av varor och tjänster i lokalsamhället. • 504 175 302 kronor i inköp av varor och tjänster lokalt och regionalt. Dessa 1 055 miljoner som vi levererar genererar givetvis i nästa led även skatteintäkter och tillväxt i form av jobb och ytterligare investeringar och inköp. Givetvis utgör detta en ekonomisk motor som stärker lokalsamhället och regionen. Tittar vi på Pajala kommun kan vi konstaterar att vårt svenska skatteutjämningssystem, det solidariska system som säkerställer att rika kommuner hjälper de fattigare, betalar ut cirka 280 miljoner till Pajala. Ställer vi det i relation till de 369 miljoner vi direkt betalar in till staten är Pajala alltså inte längre en bidragstagande region utan tvärtom till nettoeffekten en bidragande region. Det ska vi gemensamt naturligtvis vara stolta över. Låt oss också titta på de övriga samhällseffekterna. Vår verksamhet har givetvis gett många pajalabor jobb, vi har dessutom rekryterat från andra delar av landet och världen, vilket genererat en inflyttning. Att befolkningsutvecklingen för 2021 landar på ett plus på sju personer i Pajala kanske inte ser så imponerande ut, men då måste man också förstå demografin och den historiska utvecklingen i Pajala. Det är ett tydligt positivt trendbrott som i jämförelse med likvärdiga glesbygdskommuner saknar motstycke. Tittar vi på arbetslöshetssiffrorna ser vi också att Pajala sticker ut, trots pandemins negativa påverkan fortsätter arbetslösheten gå ner och är i dag på historiskt låga nivåer. Den aktuella siffran är 2,3 procent, vilket är 2,2 procentenheter lägre än den var 2020. Det här resonemanget, den här räkneövningen, är givetvis en ekvation som är lika relevant att utföra för Kiruna och Gällivare och Norrbotten och Västerbotten knutet till bland annat LKAB och Boliden. Denna samhällsnytta ska givetvis också vägas in även för de nya gruvetableringar som planeras i Sverige. Lyfter vi frågan även till nationell nivå är vår sektor dessutom en betydande del av vårt lands exportindustri med mångmiljardintäkter som stärker vårt land och vår välfärd. En gruvetablering må vålla debatt, det är fullt rimligt givetvis, men låt oss en gång för alla slå bort dimridåerna och de rena lögnerna om att vår industri inte genererar samhällsnytta och ekonomisk hållbarhet. Det är direkt felaktigt att påstå detta. Det allvarliga är att denna desinformation riskerar att ge allmänheten en förvriden bild av verkligheten och i nästa steg leda till fullständigt felaktiga slutsatser och beslut. Därför måste fakta få tala sitt tydliga språk. Och för den som fortsatt tvivlar: Vi tar den debatten var som helst, när som helst.

N & R STENSPRÄCKARE

•3 modeller •Kräver endast 250 bars arbetstryck •Vikt från 700 till 1 400 kg