Hot 1: Klimatförändring

Hot 1

Klimatförändring

Parisavtalet är det globala klimatavtalet vars mål är att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C genom att minska utsläppen av växthusgaser. Om klimatet blir varmare än det antas konsekvenserna för vår planet vara drastiska och irreversibla. Enligt IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change, Förenta nationernas klimatpanel) tyder alla scenarier på att detta sker i början av 2030-talet, 10 år tidigare än beräknat.

Östersjön är särskilt sårbar för klimatförändringar. Havet är grunt, vattenvolymen liten och vattnet byts ut långsamt. Det här leder till att vattenmassan snabbt värms upp, vilket i sin tur leder till förändrade förhållanden för alla organismer som lever i Östersjön.

Forskare anger att oceanerna har bundit 90 procent av all den överskottsvärme som människan producerat under de senaste 50 åren. Eftersom 70 procent av jordens yta är täckt av vatten handlar det om en enorm vattenvolym där värmen kan lagras. Vattenvolymen i Östersjön är i jämförelse med världshaven liten, vilket innebär att de uppvärmande effekterna av den bundna energin kommer att ske snabbare.

Följderna av ett uppvärmt klimat innebär för Östersjön kortare och mildare vintrar med ökad nederbörd. Vårlekande fiskar, såsom karpfiskar och gös, gynnas av ett uppvärmt klimat. Däremot kommer reproduktionen att försämras för höstlekande fiskar.

Hur ser klimatförändringen ut?

Klimatförändringsberäkningarna baserar sig på olika scenarier där man förutspår framtiden baserat på större eller mindre mängder växthusgaser i atmosfären. Det går alltså inte att förutse framtiden exakt, endast scenarier på olika framtidsalternativ baserade på antaganden om den framtida sammansättningen av växthusgaser i atmosfären.

Utsläpp

Finländarnas koldioxidavtryck per person är i medeltal 10,3 ton. För att uppnå Parisavtalet borde siffran sjunka till 2,5 ton år 2030, respektive 0,7 ton år 2050.

Av Finlands konsumtionsbaserade utsläpp produceras 66 % i

hemmen. Temperaturer

Lufttemperaturen i Östersjöregionen har stigit mer än globalt.

Östersjöns temperatur strax ovanför ytan beräknas stiga med 1,4 °C–3,9 °C fram till

slutet av århundradet.

Ytvattnet i Östersjön har värmts upp med 1,8 °C sedan 1990-talet.

Vintrarna i Finland beräknas bli 2–6 °C varmare.

Ytvattnets temperatur i Östersjön kommer att stiga med

1,1 °C– 3,2 °C

i jämförelse med referensperioden 1976–2005.

Vintrar

Isvintrarnas längd beräknas minska med 1–3 månader (stora lokala variationer). Detta förorsakar bland annat problem för Östersjövikaren som föder på packis under våren.

Havsytan

Havsytan i Östersjön beräknas stiga med 37–73 cm fram till år 2100. I Stockholm har havsytan stigit med 20 cm under de senaste 120 åren. Undantag är Kvarken där landhöjning ännu pågår. Istäckets utbredning i Östersjön har minskat med cirka 30 %.

Det minskar med ytterligare 6 400–10 000 km2 per årtionde. De regionala skillnaderna är dock stora.

Marin värmebölja

29 dagar. Under sommaren 2021 uppmättes en marin värmebölja (långvarig hög havsvattentemperatur) utanför Husö biologiska station på Åland. Den marina värmeböljan varade i nästan en månad.

HJÄLP ÖSTERSJÖN!

6 Lev enligt 1,5 °C-principen – det vill säga förändra ditt liv och din konsumtion så att det överensstämmer med

Parisavtalets mål.

6 Reparera, fixa, köp begagnat och konsumera överlag mindre. 6 Ät inhemsk säsongsmat, helst ekologisk närmat.

6 Genom att minska din konsumtion av kött och mjölkprodukter kan du minska dina koldioxidutsläpp avsevärt.

6 Ta i bruk S- och K-kedjornas mobilapplikationer för att följa koldioxidutsläppen för dina inköp. Även andra tjänster erbjuder denna funktion.

Ändra dina vanor om koldioxidutsläppen är för höga.

6 Undvik engångsprodukter.

6 Sortera och återvinn allt skräp.

Återvinning av förpackningsmaterial, skräp och övriga produkter i hemmet minskar på växthusgasutsläpp i produktionen (nya naturresurser behöver ej användas) och avfallshanteringen (material behöver ej förbrännas). 6 Undvik plast. Ifall användningen av plast fortsätter som hittills kommer utsläppen av plastproduktionen året 2030 att motsvara utsläppen av 295 kolfabriker på 500 megawatt. År 2050 skulle det utgöra 10–13 procent av den globala kolbudgeten. Kolbudgeten är den mängd utsläpp som världen måste hålla sig inom för att begränsa den globala uppvärmningen.

6 Byt ditt elavtal till energi som märkts med EKOenergis märke.

6 Undvik användning av bil, välj om möjligt att promenera, cykla eller åka kollektivt.

6 Om du konverterar din bensindrivna bil till att gå på inhemskt producerad biogas kan du spara 3 000 kg koldioxidekvivalenter årligen – nästan en tredjedel av medelfinländarens utsläpp.