13 minute read

JURIDIK

JOHANNA HELLSTRÖM

Advokat johanna.hellstrom@foyen.se

Advertisement

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

Godtagbara bevis vid krav på kvalitets- och miljöledningssystem i upphandlingar

Det är vanligt förekommande att upphandlande myndigheter i sina upphandlingar ställer krav på att anbudsgivare ska ha kvalitets- och miljöledningssystem. Kraven kan ställas som kvalificeringskrav, men också som särskilda kontraktsvillkor. Men vilka bevis ska anbudsgivare lämna in för att visa att kraven är uppfyllda? Advokat Johanna Hellström redogör för rättsläget och den senaste praxisen inom området.

NÄR KRAV AVSEENDE kvalitets- och miljöarbete ställs som kvalificeringskrav har upphandlande myndigheter enligt 15 kap 14 och 15 §§ lou möjlighet att kräva att leverantörer visar upp ett intyg, utfärdat av ett oberoende organ, om att leverantören följer vissa kvalitetssäkringsstandarder. Även likvärdiga intyg från organ etablerade inom europeiska ekonomiska samarbetsområdet (ees) måste godtas av den upphandlande myndigheten. Vidare gäller att den upphandlande myndigheten ska godta även andra bevis, om leverantören kan visa att åtgärderna är likvärdiga med de som erfordras i det ledningssystem eller den standard som myndigheten har krävt. Detta gäller dock endast i det fall en leverantör inte kan få tillgång till intyget inom den angivna tidsfristen och att detta inte beror på leverantören eller något förhållande på leverantörens sida. Av bestämmelserna följer vidare vissa krav på hur den upphandlande myndigheten ska precisera kravet genom hänvisning till vissa standarder.

KVALIFICERINGSKRAVEN KAN

också vara alternativa på så sätt att anbudsgivare antingen ska vara certifierade enligt en standard, eller arbeta enligt ett eget likvärdigt certifierbart ledningssystem som anbudsgivaren avser att använda vid utförandet av aktuellt kontrakt, eller ha ett system för kontinuerlig kvalitetsledning och ett system för kontinuerlig miljöledning. Alldeles oavsett hur kraven utformas så har den upphandlande myndigheten rätt att kräva in någon form av bevis för att säkerställa att kravet är uppfyllt. Vilka bevis, utöver certifikat, kan då vara godtagbara till styrkande av att krav på kvalitets- och miljöledningssystem uppfylls?

KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG har i mål nr 3914-14 ansett att en anbudsgivare inte får åberopa ett annat företags miljö- och kvalitetsledningssystem. Kammarrättens argument har i detta avseende varit att kvalitets- och miljöledningssystem utarbetas individuellt för det enskilda företaget och att det endast är detta företag som anses bundet av de aktuella systemen. Enligt kammarrätten utgör krav på att anbudsgivaren ska ha sådana ledningssystem ett kvalitetskrav och inte ett krav på att anbuds-

givaren ska ha en viss kapacitet för att utföra tjänsten, varför det inte är möjligt att åberopa annat företags kapacitet i det avseendet. Även kammarrätten i Sundsvall har i senare avgöranden gjort samma bedömning. 1

KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL har vidare i mål nr 1949-16 uttalat att upphandlande myndigheter kan föreskriva att anbudsgivare antingen ska vara certifierade enligt en standard eller arbeta enligt ett likvärdigt certifierbart system. Som bevis kan därmed den upphandlande myndigheten begära in antingen ett certifikat eller en redovisning av ett likvärdigt certifierbart ledningssystem som anbudsgivare avser att använda vid utförandet av aktuellt kontrakt. I den upphandling som var föremål för kammarrättens prövning kunde leverantörer välja mellan just dessa alternativ. Den vinnande leverantören hade hänvisat till sitt moderbolags ledningssystem som det ledningssystem som leverantören avsåg arbeta efter. Kammarrätten ansåg att leverantören genom den hänvisningen redovisat vilket ledningssystem leverantören avsåg att använda. Kammarrätten ansåg att leverantören på egen hand uppfyllde kravet och att det inte var fråga om att åberopa ett annat företags kapacitet.

KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING

prövade i mål nr 1032-20 om det krävdes en utförlig beskrivning av anbudsgivares egna system för kvalitets- och miljöledning. I upphandlingsdokumenten angavs att anbudsgivaren skulle ha ett system för kontinuerlig kvalitetsledning och ett system för kontinuerlig miljöledning. Ett eget kvalitetsledningssystem skulle innehålla kvalitetspolicy och rutiner för egenkontroller och ett eget miljöledningssystem skulle innehålla miljöpolicy, rutiner för egenkontroller, rutiner för att minimera transporter i uppdraget och rutiner för minimering av spill samt miljöriktigt omhändertagande av restprodukter. Den vinnande anbudsgivaren hade inte ett certifierat kvalitets- respektive miljöledningssystem utan istället egna system. Domstolen uttalade att för att en anbudsgivare med egna system ska uppfylla de obligatoriska kraven så krävs det att anbudet innehåller uppgifter om det som särskilt efterfrågas i upphandlingsdokument. Domstolen konstaterade att det inte kunde utläsas att det krävdes en utförligare beskrivning av respektive punkt för att kraven skulle vara uppfyllda, utan att det med hänsyn till den allmänna formuleringen i upphandlingsdokumentet fick anses vara tillräckligt med en faktisk uppgift om det som särskilt efterfrågades. Således ett relativt lågt beviskrav.

1. Kammarrätten i Sundsvall mål nr 569-572-18 och mål nr 573-576-18 KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING har nyligen i ett avgörande, mål nr 2359-20, även prövat frågan om en objektspecifik plan kan tjäna som bevis och likställas med vad som krävs enligt standarderna iso 9001 och 14001. I den upphandling som var föremål för kammarrättens prövning hade den upphandlande myndigheten föreskrivit att anbudsgivaren skulle ha ett kvalitetsledningssystem och ett miljöledningssystem som motsvarar kraven i nämnda ISO-standarder. Det föreskrevs vidare i upphandlingsdokumentet att anbudsgivaren hade att beskriva såväl kvalitets- som miljöledningssystemet. Kammarrätten uttalade att hänvisningarna till två internationella standarder innebar att anbudsgivares kvalitets- och miljöledningssystemen måste vara uppbyggda på ett sådant sätt att de åtminstone till största del uppfyller kraven som följer av standarderna. Kammarrätten uttalade vidare att det som kännetecknar ett ledningssystem är bland annat en redovisning av övergripande målsättningar, metoder och rutiner samt redogörelser för hur målsättningarna ska uppnås. Den vinnande anbudsgivaren hade till sitt anbud bifogat handlingar benämnda ”Kvalitetsplan” och ”Miljöplan” som till sin utformning inte var övergripande utan snarare tydde på att det var planer avsedda att tillämpas i ett specifikt projekt. Det saknades exempelvis information om anbudsgivarens övergripande rutiner för kvalitets- och miljöarbetet. Kammarrätten ansåg att bristerna i handlingarna innebar att det var tydligt att anbudsgivaren inte hade lämnat beskrivningar av kvalitets- och miljöledningssystem som var likvärdiga med vad som krävdes enligt standarderna ISO 9001 och 14001 och underkände således de planer som lämnats in i anbudet, vilket alltså medförde att den vinnande anbudsgivarens vid en ny utvärdering inte skulle kvalificeras.

SAMMANFATTANDE REFLEKTION

Upphandlande myndigheter har ett relativt stort utrymme att utforma kvalificeringskraven i en upphandling och ställa krav på såväl kvalitets- som miljöarbete. Till begränsande av detta utrymme har upphandlande myndigheter att förhålla sig till principen om proportionalitet på så sätt att den upphandlande myndigheten är förhindrad att uppställa krav som är oproportionerliga i förhållande till upphandlingsföremålet. När upphandlande myndigheter väl valt att ställa krav på kvalitets- och miljöarbete åligger det anbudsgivare att noggrant gå igenom kraven och bifoga den bevisning som krävs för att styrka att kraven uppfylls.

AV PRAXIS KAN VI konstatera att det inte är möjligt för en anbudsgivare att åberopa ett annat företags kvalitets- eller miljöledningssystem och vi kan konstatera att det kan vara tillräckligt att redovisa vilket ledningssystem man avser tillämpa om kravet i fråga lämnar det utrymmet. För det fall upphandlingsdokumentet är knapphändigt och inte innehåller utförlig reglering av vad anbudsgivarens redovisning ska innehålla så har anbudsgivare att förhålla sig till de formuleringar som anges i upphandlingsdokumentet. Beviskravet kan alltså i vissa avseenden vara relativt lågt ställda. Därutöver kan konstateras att det inte är jämförbart att bifoga objektsspecifika planer till styrkande av krav på kvalitets- och miljöledningssystem. En objektsspecifik plan tar sikte på utförandet av det aktuella kontraktet och visar inte övergripande målsättningar, metoder och rutiner för kvalitets- och miljöarbetet.

FÖR ANBUDSGIVARE är det sammanfattningsvis klokt att noggrant läsa igenom kraven i upphandlingsdokument och säkerställa att de bevis som anbudsgivaren lämnar in motsvarar det som efterfrågas och beskrivs i upphandlingsdokumentet. Möjligheterna att komplettera sitt anbud efter anbudstidens utgång är mycket begränsade varför risken att diskvalificeras blir överhängande om detaljer om beviskraven förbises. ■

HAR DU FRÅGOR?

■ Som SBRmedlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till juristerna på Foyen Advokatfirma via telefon 08-506 184 00.

Hyresrätter i 24 våningar

Skanska har tecknat avtal med Union Investment Real Estate Gmbh, UniImmo Deutschland fund om att bygga hyreslägenheter i Helsingfors, Finland. Den 24 våningar höga byggnaden omfattar 216 hyreslägenheter, med en total yta om cirka 11 900 m2. Byggnaden kommer att motsvara den högsta energieffektivitetsklassen och inkluderar solpaneler på taket som hjälper till att generera en del av den el som används av fastigheten. Dessutom kommer ett system för att återvinna värme från spillvatten att installeras. Byggandet är planerat att starta i mars 2021. Byggnaden kommer att vara färdigställd till det andra kvartalet 2023. www.skanska.se

48 borätter i centrala Jönköping

I området Liljeholmen, centralt i Jönköping och nära Vätterstranden, ska ncc bygga hsb Brf Fågeln. Kvarteret omfattar 48 bostadsrätter som fördelas i fyra hus med fyra våningar. Lägenheterna blir i varierande storlekar mellan 2–4 rum och kök med uteplats eller balkong. Husen får en fasad av tegel i tre kulörer med inslag av glas och metall. Mellan huskropparna skapas en innergård med grönytor samt lek- och sittplatser. Det byggs även gemensamma utrymmen som styrelserum, tvättstuga, cykelförråd och rum för övernattande gäster. Byggstart sker under våren 2021. www.ncc.se

Science Park Towers i Jönköping

ncc ska i samverkan med Jönköpings kommuns Fastighetsutveckling AB bygga kvarteret och framtidens mötesplats Science Park Towers i centrala Jönköping. Kvarteret består av en lägre bas i tegel och fyra torn i olika höjd, från sju till femton våningar. Totalt omfattar byggnaderna omkring 13 000 m2 och kommer främst att bestå av kontorslokaler men även konferens- och eventytor. Restaurang och lounge byggs i bottenplan. Under mark finns ytor för service och drift.

Som en del i att skapa en mötesplats för hållbart entreprenörskap och innovation utförs projektet med fokus på hållbarhet och resurseffektivitet. Exempelvis kommer digitala tjänster att användas för att spåra och optimera användningen av maskiner, fordon och verktyg samt miniminera transporter till och från arbetsplatsen.

Uppdraget är en totalentreprenad som genomförs i partnering. Samarbetet inleddes 2019 och sedan dess har parterna planerat, budgeterat och projekterat för byggnationen. Markarbeten har påbörjats och kvarteret beräknas stå färdigt sommaren 2023. www.ncc.se

Målet, att uppnå halverad klimatpåverkan

I ett traditionellt nybyggnadsprojekt släpps det idag ut ca 450 kg CO2/m2. Nu påbörjar Fabege projekteringen av Parkhuset i Solna Business Park som förväntas uppnå ett utsläpp på 225 CO2/m2 – en halverad klimatpåverkan i jämförelse med ett traditionellt nybyggnadsprojekt.

För att uppnå målet kommer bl.a. byggdelar från ett rivningsprojekt i Solna Business Park att återbrukas. Tillsammans med rise, ncc och Codesign har en utredning gjorts för att säkerställa att delar från betongstommen kan återbrukas i nybyggnationen av Parkhuset. Ett preliminärt resultat av utredningen visar att ca 3 500 m2 håldäckselement kan återbrukas, vilket motsvarar en besparing på ca 300 ton CO2. Vidare byggs Parkhuset med trästomme och klimatsmarta materialval genom hela projektet. På så sätt kan utsläppen sänkas till 225 CO2/m2 .

Parkhuset blir första projekt ut i forskningsprojektet Återhus – att bygga hus av hus. Återhus möjliggör återbruk av tunga byggnadsdelar i en branschövergripande övergång till cirkulär ekonomi, och fokuserar på stomdelar och fasad av betong och stål för återbruk inom ny- och ombyggnation. Projektet består av 13 samverkanspartners och utförs med stöd från Vinnova. Källa: Fabege

Ett helt nytt kvarter i Spånga

I kvarteret Ferdinand 9 vid Bromstensvägen i Spånga i västra Stockholms planerar Magnolia Bostad och Heimstaden för 141 bostäder samt för ett äldreboende med 80 platser.

Bostäderna har promenadavstånd till Spånga Station med pendeltåg, bussar och centrum. Det nya kvarteret har en stor livsmedelsbutik och parkering i markplan. Ovanpå byggs bostäder för små och stora familjer. Från välplanerade lägenheter om 1–3 rok till stadsradhus om 4 rok. Taken på radhusen kommer kläs med sedumväxter för en hållbar hantering av dagvatten.

Äldreboendet omfattar 80 lägenheter, gemensamhetslokaler och lokaler för personal. Den gröna innergården är upphöjd i två våningar från gatan vilket skapar ett ljust läge. Projektet kommer även ha sex LSS-lägenheter. Magnolia Bostad är projektledare och driver genomförandet av projektet som köptes av Heimstaden Bostad i december 2019. Totalentreprenör är Consto AB. Kvarteret färdigställs våren 2024. Källa: Magnolia Bostad

Ungdomslägenheter på Kungsholmen

Stockholmshem bygger 152 nya student- och ungdomslägenheter på Sankt Göransgatan, mellan Fridhemsplan och Hornsberg. Tillsammans med befintliga lägenheter, som rustas upp, blir det totalt 229 student- och ungdomsbostäder. Bostäderna är en del i Stockholms stads satsning att bygga 140 000 nya bostäder till 2040. Det blir två nya åtta- respektive niovåningshus samt en påbyggnad på ett befintligt lägre hus. Lägenhetsstorlek är primärt ettor, men även ett antal tvåor. Husen binds samman av en gång och i ena huset planeras ett kafé på bottenvåningen. Projektet startade i december 2020. Husen beräknas stå klara för inflyttning 2022/2023.

Dädesjö nya skola i Braås

Skolbyggnaden kommer att innehålla en avdelning för barn 1–3 år, två avdelningar för barn 4–5 år, tre avdelningar för F-3 samt tillagningskök för 150 portioner, teknikutrymmen och personalutrymmen. I entreprenaden ingår även byggnader för förråd och miljöhus. De nya lokalerna omfattar 1 281 m2 varav 1 144 m2 är skola/förskola och 137 m2 är tillagningskök. Peab ska bygga den nya skolan enligt miljöcertifieringen Miljöbyggnad Silver. Stommen kommer att bestå av trä på betongplatta. Fasaden kommer att täckas av en träpanel och taket ska förses med bandtäckt plåt, solceller och sedum. www.peab.se

Mälarbanans utbyggnad öppnar omfattande stadsutveckling

I samband med att Mälarbanan byggs ut genom Solna och delar av järnvägen förläggs i tunnel frigörs mark i centrala Huvudsta som möjliggör en stadsutveckling omfattande cirka 150 000 m2 med nya gröna stadskvarter, bostäder och arbetsplatser. Förslaget till detaljplan är föremål för samråd under våren 2021. Parallellt med detaljplanearbetet har Solna stad kommit överens om att utveckla den mark som frigörs intill och ovanpå tunneln tillsammans med Skanska Sverige och Fabege. Totalt uppgår stadsutvecklingsprojektet i centrala Huvudsta till 15 miljarder kronor.

Byggstart för utbyggnaden av Mälarbanan är planerad till 2023 och den nya bebyggelsen planeras att uppföras under perioden 2030–2040.

Ballast med mins 50 procent återvunnet

Under varumärket eco-Ballast kommer Swerock att introducera produkter utvecklade för specifika bygg- och anläggningsändamål. Råvarorna kan vara industriella biprodukter eller överskott från bygg- och anläggningsprojekt, såsom schaktmassor eller entreprenadberg från tunnelsprängningar.eco-Ballast utgörs av minst 50 procent återvunna råvaror. Många eco-Ballast produkter kommer att helt bestå av återvunna råvaror, men ibland kan en viss inblandning av jungfrulig ballast ge det bästa resultatet. Eftersom tillgången på råvaror för återvinning kommer att variera över tid och geografiskt kan även utbudet av ecoBallast göra det. eco-Ballast är cemärkt, miljö- och hälsodeklarerad verifierat genom tredjepartsgranskning.

Källa: PEAB

Brandmotstånd vid ventilerad takfot

Tenmat Mark 2 är ett nytt, smidigt och säkert brandtätningssystem bestående av ett massivt svällband och ett finmaskigt, hållfast aluminiumnät för skydd av luftspalter i takfot.

I händelse av en brand förseglar det breda, brandsvällande bandet luftspalten. Samtidigt fastnar sticklågor, gnistor och värme effektivt i det flamskyddande nätet, som fungerar som en barriär mot lågorna - och begränsar risken för brandspridning via luftspalten vidare in till vinden. Tenmat Mark 2 kan i det utförande som beskrivs i tillhörande montageanvisning användas för att uppfylla avsnitt 5:535 i bbr. (btu 210125).

Det brandsvällande bandet är bedömt och godkänt av Byggvarubedömningen och även bedömt av SundaHus, samt listat i Svanens Husproduktportal och därmed godkänt att använda i Svanenmärkta byggprojekt. www.flameguard.se

Filmar håligheter i väggar och tak

VidoFlex g4 xxl är ett professionellt videoinspektionssystem för visuell kontroll vid svårtillgängliga ställen t.ex. i rör, håligheter i väggar och tak, bakom kablar och ledningar och motorfordon som ska inspekteras visuellt. Den långa, flexibla kabeln är perfekt för användning på längre avstånd. Effektiv led-objektbelysning säkerställer tillförlitlig bildtagning, även i svåra förhållanden. Färgåtergivningen ger en extremt realistisk bild och detaljer kan tydligt fångas med zoomfunktionen. www.blinken.eu

EPD som tar hänsyn till betongens upptag av CO2

I mars godkändes betongtillverkaren Betongindustris nya miljödeklaration, epd för Fabriksbetong till Vägg- och Bjälklag. Nytt för denna epd är att beräkningar för koldioxidupptaget i betong ingår för första gången. Därmed ges möjlighet att på ett mer korrekt sätt beräkna hur en betongkonstruktion påverkar klimatet under hela livscykeln För att kunna beräkna karbonatiseringen under produktens bruksskede (b1) krävs det kännedom om betongens sammansättning och även om den blivande produktens geometri och exponering skriver Betongindustri i ett pressmeddelande. Läs mer om betydelsen av betongens CO2uppdag i Husbyggaren nr 1/2021.

This article is from: