Borgå pensionärsförening har fyllt 50

Borg Svenska Pension Rsf Rening

Jubiléet firades med en fest med både musik, tal och en utsökt middag.

Det var den 27 november1972 som föreningen bildades, då med namnet Borgåbygdens svenska pensionärsförening. Elof ”Loffe”

Falenius var den drivande kraften bakom föreningens tillkomst och han blev också föreningens första ordförande. Redan under det första året var medlemsantalet uppe i 500. År 2007 ändrades föreningens namn till Borgå svenska pensionärsförening. Idag har föreningen över tusen medlemmar.

I sitt hälsningstal vid jubileums- festen betonade ordförande Björn Sundqvist att jubileumsåret går i arbetets tecken och att föreningen har valt att se framåt.

Förbundsordförande Ulla-Maj Wideroos och stadsfullmäktiges ordförande Mikaela Nylander hyllade jubilaren.

Föreningen gav därför ut en jubileumstidning på 16 sidor som delades ut till 35 000 hushåll. I tidningen kom både politiker och tjänstemän till tals och fick ge sin syn på framtiden för den äldre befolkningen.

Vid jubileumsfesten var UllaMaj Wideroos, ordförande för Svenska pensionärsförbundet, hedersgäst och festtalare. Hon talade bland annat om ensamhet, och hur den kan stävjas med aktiviteter som just pensionärsföreningar ordnar. ”Finland behöver sina seniorer-

Wernér gör comeback i Karisklubb

KARIS PENSIONÄRER

Strax före första advent samlades Karis Pensionärer till föreningens kombinerade månadsmöte och höstmöte.

Dagen gäst var Karin Cederlöf Karin är en ung energisk jurist, fullmäktigeledamot i Esbo och styrelsemedlem i HUS samt ledamot i Västra Nylands välfärdsfullmäktige. I Karis är Karin känd som Ethel Storsjös barnbarn och kampen om färdtjänst.

Valmötesförhandlingarna löpte i stort sätt smidigt. Styrelsens förslag till verksamhetsplan och budget för år 2023 godkändes. Hannele Korenius, som svingat ordförandeklubban i fyra år, undanbad sig återval. Tor Wernér, som tidigare i åtta år fungerat som ordförande, valdes nu på nytt. I stället för Tor, som suttit i styrelsen, valdes Ann-Maria Grims. Övriga styrelsemedlemmar fortsätter.

Borgå behöver sina seniorer”, konstaterade hon också.

Borgå stads hälsning framfördes av fullmäktigeordförande Mikaela Nylander, som också representerade det nya välfärdsområdet. Hon betonade vikten av god vård – också på svenska i framtiden.

För de 170 medlemmarna som deltog i festen var samvaron – som alltid – den viktigaste. Att sitta och småprata och skratta tillsammans medan du inmundigar läckerheter från buffetbordet – det är festlig gemenskap det!

Text: Gia Mellin-Kranck

Foto: Krister Blomander

Körkbrännare i Gammalsvenskby

ÖSTNYLAND

Det östnyländska distriktet hade sin årliga kyrkogång i Kotka, Kymi kyrka den 23 oktober med Tord

Carlström. Efter gudstjänsten berättade Lasse Olsson om Kymi kyrka. Den nuvarande stenkyrkan byggdes efter det två träkyrkor hade bränts i början på 1800-talet.

Byaborna fick heta kirkunpolttajat, fritt översatt körkbrännare.

Efter kyrkkaffet höll Henrik

Andersén och Peter Andersson föredrag om ukrainska Gammalsvenskby. Föredragshållarna hade hittat brev, foton, tidningsurklipp och annat i en skolåda i sina förfäders dödsbo. Innehållet var bland annat en beskrivning av två Borgåbröders resa till Gammalsvenskby 1914. Den ena brodern Edvin Wirén, Henriks morfar, var präst i svenska församlingen i St Petersburg och hade också ansvar för den svenska församlingen i Gammalsvenskby. Den andra personen på resan var en nybliven student Knut Wirén, Peters morfar. Bröderna skickade en massa dokumentation om resan till sina föräldrar i Borgå. Byn började med att svenskar bosatte sig på Estlands kustområden under medeltiden. Fler anlände under Sveriges stormaktstider då Estland var det svenska hertigdömet Estland. Somliga direkt, somliga via Östnyland.

Ryssland tog sedan över Estland. Katarina II ville att svenskarna i norra Dagö skulle förflyttas till Ukraina. Hon lovade ”land och gröna skogar” med byggnader och allt, i ett område nyligen erövrat från turkarna. De fattiga fiskarna lydde. Ungefär 800 personer startade sedan ”promenaden” till Ukraina 1782. Ett hundratal kom fram 1783. Hunger, köld och farsoter decimerade följet. Väl framme fick de 13 000 hektar, men resten fick de sköta själva.

Efter början boendes i jordhålor byggde de med tiden en by med en bred huvudgata och 800 invånare på 1910-talet. De hade bevarat det svenska språket och den lutherska tron. Byn fick namnet Gammalsvenskby, också på ukrainska kartor. I slutet på 1800-talet återupprättades band med Sverige, insamlingar ordnades, och de fick en ny luthersk kyrka.

De två unga männen reste fyra dagar till byn. Först med tåg till Krim, sedan ångbåt och hästskjuts. Prästen döpte de odöpta, ingen präst hade besökt byn på länge. Besöken resulterade i tidningsartiklar både i Finland och Sverige. När Sovjetunionen sedan inkorporerade Ukraina tog kolchoserna över jordbruket, och Gammal- svenskbys invånare flydde delvis till Sverige och dess första flyktingförläggning i Jönköping. De fick sedan områden på Gotland, en del flyttade till Kanada. Senare flyttade en del tillbaka till byn.

Det andra världskriget härjade svårt i trakten.

Efter Ukrainas självständighet 1991 återupprättades kontakterna till Sverige.

Märkligt att höra ett föredrag om folkspillran och dess hårda öde i trakterna där kriget i Ukraina härjar som bäst. En månad efter föredraget fanns det en artikel av Anna-Lena Laurén i HBL 27.11, där hon berättar om Gammalsvenskby och att ryssarna fördrevs därifrån två veckor tidigare.

Folkspillror har i alla tider förflyttats hit och dit när härskarna besluter så.

Arno Wirzenius

Julfest

Fyra veckor senare firades traditionsenligt julfest på Brankis med ett rikligt kallbord och som brukligt är skinka med lådor som varmrätt.

Plock ur programmet: Kerstin Ilander läste två synnerligen lämpliga dikter.

Lions lucia Jessica Grönroos med tärnor uppträdde med ett flertal sånger, både kända och mindre kända till ackompanjemang av Claus Terlinden. Berndt Pihlström ledde allsång och spelade och sjöng till den efterföljande dansen. Därförinnan stod dock kaffe på programmet och besök av julgubben med tomtar, som försåg alla med en julklapp.

Småningom var det ändå dags att önska varandra God Jul och ta sig hemåt i den kalla vinterkvällen.