eskumen banaketa deitu ohi diote. Eskumenak arautzeko era horrek eragotzi edo saihestu egiten du erakunde batek beste bati dagozkion gaiak arautzea. Beraz, formaren araberako hierarkian, aurrerago azaldu izan denez, beheragoko lerruna duen araua baliogabetu egingo da, goragoko lerruna duen arauaren aurkakoa denean bakarrik. Gaiak banatzeko sistemaren arabera, ordea, araua zuzenean izango da deuseza, baldin eta galarazita duen gaia xedatzen badu; izan ere, arauen arteko harremanak ez dira formaren araberakoak, edukiaren araberakoak baino. Espainian, Konstituzioaren eraginez, bi printzipio nahasi egiten dira: alde batetik, estatuaren eta autonomia-erkidegoen arteko eskumen banaketa, eta, bestetik, gai horien barruan arauen arteko hierarkia-printzipioa. Gai erkideetan edo elkarbanatuetan, ondore indargabetzailea norabide bakarrean zabaltzen da, hots, estatuaren legeek autonomia-erkidegoenak indargabetzen dituzte, alderantziz gertatzea, ordea, ezinezkoa da. Eskumen banaketaren irizpideak eraentzen ditu EBren organoen eta Espainiako estatuaren erakundeen arteko harremanak, geroago ikusi ahal izango dugunez (EKren 93. art., eta abuztuaren 2ko 10/1096 eta azaroaren 26ko 4/1986 lege organikoak). Horren guztiaren ondorioz eta, besteak beste, EKren 2, 137, 143, 148 eta 150. art.en arabera, iturrien sistema ulertzeko, konbinatu behar dira hierarkia-printzipioa eta eskumenak banatzeko printzipioa; izan ere, nazionalitate eta herrialdeen aniztasuna kontuan hartu behar da, guztiek baitute legeak egiteko ahala. Hasieran iturrien sistema hirukoitza dela esan dugun arren, orain arte azaldutakoak gauzak nahasi egin ditu, eta sistema laukoitza dugula esan behar dugu. Gauzak horrela, indarreko iturri-sisteman bereizi behar ditugu, batetik, Konstituzioaren arauketa eta, bestetik, arauketa nagusi horrek ondorioztatzen dituen azpiarauketak, hauexek, hain zuzen ere: nazioartekoa (hau da, Europako Erkidegokoa), estatuaren barnekoa eta autonomia-erkidegoena. Azken hori hurrengo ikasgaietan jorratuko dugu. BIBLIOGRAFIA ALABALADEJO, L.: Derecho civil, I1, 12. argitaraldia, Bartzelona, 1991; ARCE Y FLORES VALDÉS: El derecho civil constitucional, Madril, 1986; DE BUEN, D.: Introducción al estudio del Derecho civil, 2. argitaraldia, México, 1977; CASTÁN, J.: Orientaciones modernas en materia de fuentes del Derecho Privado positivo, Madril, 1936; «Aplicación y elaboración del Derecho», RGLJ, 19447; Derecho civil español común y foral, I1, 12. argitaraldia, ber. DE LOS MOZOS, Madril, 1982; DE CASTRO, F.: Derecho civil de España, I1, berrinprimatzea, Madril, 1984; DE DIEGO, F. C.: Instituciones de Derecho civil español, I, 2. argitaraldia, Madril, 1941; Fuentes del derecho civil español, Madril, 1922; «Las fuentes del Derecho civil común en general», RDP, 1915; «La jurisprudencia como fuente del Derecho», RDP, 1925; DE PABLO CONTRERAS: Pedro: «La función normativa del Título preliminar del CIC», ADC, 1996; DÍEZ-PICAZO, L.: Experiencias jurídicas y teoría del Derecho, Bartzelona, 1973; «Constitución y fuentes del Derecho», Jornadas de la Dirección General de lo Contencioso del Estado sobre «La Constitución española y las fuentes del Derecho», I, Madril, 1979; «La doctrina de las fuentes del Derecho», ADC, 1984; «Comentarios al art. 1 C.C.», in Comentario C.C., Justizia Ministerioa, I, Madril, 1991; DÍEZ-PICAZO: «Comentarios arts. 1.1 a 1.5 y 1.6 C.C.», in Comentarios a la reforma del Título preliminar, Tecnos argitaletxea, I, Madril, 1977; DÍEZ-PICAZO eta GULLÓN: Sistema del Derecho civil, I, 7. argitaraldia, 1989; FERNÁNDEZ DE VILLAVICENCIO, F.: «El sistema de fuentes», in Ciclo de Conferencias sobre el nuevo Título Preliminar C.C., Bartzelona, 1975, 233. orrialdea eta ondorengoak; GARCÍA DE ENTERRÍA, E.: La Constitución como norma jurídica y el Tribunal Constitucional, 3. argitaraldia, Madril, 1985; La Constitución española de 1978 (A. PREDIERIrekin), Madril, 1980; GARCÍA DE ENTERRÍA, GONZÁLEZ CAMPOS eta MUÑOZ MACHADO: Tratado de Derecho Comunitario Europeo, I, Madril, 1986; GONZÁLEZ TREVIJANO: La costumbre en Derecho Constitucional, Madril, 1989; GORDILLO CAÑAS: «Ley, principios generales y Constitución…», ADC, 1988; INSTITUTO DE ESTUDIOS FISCALES: ZZ.AA: La Constitución española y las fuentes del Derecho, Madrid, 1969; KELSEN: Teoría pura del Derecho, Madril, 1933; LACRUZ, J. L. eta SANCHO REBULLIDA: Elementos de Derecho civil, I, ber. DELGADO ECHEVERRÍA, Bartzelona, 1988; LALAGUNA, E.: Jurisprudencia y fuentes del Derecho, Iruñea, 1969; LÓPEZ GUERRA eta beste batzuk: Zuzenbide konstituzionala I, Valentzia, 1991; MUÑOZ MACHADO, S.: El Estado, el Derecho interno y la Comunidad Europea, Madril, 1986; OTTO, I. de: Derecho constitucional. Sistema de fuentes, 2. argitaraldia, Bartzelona, 1988; PEREZ ROYO: Las fuentes del Derecho, Madril, 1984; PONS GONZÁLEZ eta DEL ARCO TORRES: Título preliminar del Código Civil, Granada, 1990; PUIG BRUTAU, J.: La jurisprudencia como fuente del Derecho, Bartzelona, d.g.; VEGA BENAYAS, C.: Teoría de la aplicación y eficacia de las normas en el C.C., Madril, 1976; «La doctrina de las fuentes del Derecho en el nuevo Título preliminar del C.C.», in Libro homenaje a ROCA SASTRE, I, Madril, 1976.
Seigarren gaia ZUZENBIDEAREN ITURRIAK (II). LEGEA Laburpena: §12. Legea, Zuzenbidearen iturria.— 30. Legea orokorrean. Lerrun arazoak.— 31. Nazioarteko itunak.