12
RAMÓN PARADA JANO:
Principios jurídicos de la Organización Administrativa, Madril, 1957; GONZÁ NAVARRO: Órganos colegiados en la Ley de Procedimiento Administrativo, DA 55; GRISSEL: Droit administratif suisse, Neuchatel, 1970; JIMÉNEZ BLANCO: Las relaciones de funcionamiento entre el poder central y los Entes territoriales, Madril, 1985; MARTÍN RETORTILLO, L.: La Ley de Conflictos Jurisdiccionales tras la entrada en vi gor de la Constitución, RAP, 98, 1982; MARTÍN RETORTILLO, S.: Descentralización administrativa y organización política, II, Madril, 1973; MORELL OCAÑA: La delegación entre Entes Públicos en el Derecho español, Madril, 1972; Estructuras locales y ordenación del espacio, Madril, 1972; MUÑOZ MACHADO: Derecho Público de las Co munidades Autónomas, I, Madril, 1982; ORTIZ DÍAZ: El principio de coordinación en la organización administrativa, Sevilla, 1957; PARADA VÁZQUEZ: Los conflictos en tre la Administración y los Tribunales ante la nueva Constitución, RAP, 84, 1977; Ré gimen Jurídico de las Adminstraciones Públicas y Procedimiento Administrativo Co mún, Madril, 1993; RIVERO YSERN: Las relaciones interadministrativas, RAP, 80, 1976; SAINZ MORENO: Ejercicio privado de las funciones públicas, RAP, 100– 102, 1983; SÁNCHEZ MORÓN: La participación del ciudadano en la Administración Pública, Madril, 1980; SANTAMARÍA PASTOR: La teoría del órgano en el Derecho Administrativo, REDA, 40–41, 1984; Fundamentos de Derecho Administrativo, I, Ma dril, 1988; Gobierno y Administración: una reflexión preliminar, DA, 44. zenbakia; SANTI ROMANO: L´ordinamento juridico, 1947; VALLINA VELARDE: Transferencia de funciones administrativas, Madril, 1964. LEZ
1. ZUZENBIDEA ETA ADMINISTRAZIO ANTOLAKETA Administrazioa modu subjektiboan aztertuz gero, antolaketa handi bat de la ikus dezakegu edota, beste hitzez esanik, mailetan eratuta dagoen antolake ta multzoa. Antolaketa hori zehatz eta mehatz gerogarrenean aztertuko ba dugu ere, orain deskripzio orokor eta laburra egitea komeni da. Administrazioaren oinarrizko maila udalerriek osatzen dute (1981. urtean 8.022 ziren), eta horien eskumen eremuak ekarri du Administrazioaren lehe nengo lurralde zatiketa. Udalerrien gain —nahiz eta tarteko mailak ere izan, esate baterako, uharteak eta eskualdeak—, probintziak ditugu: berrogeita ha mar dira Estatuaren administrazio zatitzat hartzen baditugu, edota berrogeita hiru, toki erakundetzat hartuz gero (hau da, berrogeita hamar ken probintzia bakarreko autonomi erkidegoak); probintzia horiek nazioko lurraldearen beste administrazio zatiketa bat dakarte. Horrez gain, 1978ko Konstituzioak lurral de erakunde berriak sortu ditu, hain zuzen ere, hamazazpi autonomi erkidego; autonomi horietako batzuk probintzia bakarrekoak dira, baina gehienek hain bat probintziatan dute eskumena.