Möllekuriren 2014 nummer 2

MÖLLE KURIREN BYFÖRENINGENS TIDSKRIFT • NUMMER 2 • 2014

Kerstin Tillberg Raraste fjärilarna Det svävande huset Trädgårdsnörden Golfklubben 70 årby En förhäxad

INNEHÅLL

I det här numret

Missa inte Fredagen den 20 juni Midsommarfirande på lek​platsen från klockan 14

Flyttfågelns trygghet│9 Som det brukar gå är man plötsligt två.

Blev ett snyggt rim, tycker Hans Peterson Höganäs först i Sverige│10 Idén med en Fixar-Malte har spridit sig till många andra kommuner.

De raraste fjärilarna flyger på natten│12 Lennart Svensson visar några av fjärilarna i sin samling och ger oss skådartips

När farfar kom till Mölle och mitt liv som trädgårdsnörd│28 Ett par tusen perenner har slunkit ned i myllan mellan alla klippor och stenar

Lördagen den 5 juli Torghandel klockan 10–14. Även den 12, 19 och 26 juli

Mats Jönsson│31 Byföreningens nyvalde ordförande om vad han vill åstadkomma

Onsdagen den 16 juli Utställning på Höganäs museum med motiv från Kullabygden

Ett försök som kan bli permanent│33 Från invigningen av nya busslinjen

Söndagen den 20 juli Sommarmötet klockan 14 på Grand Hôtel

Hamnkapten och alt-muligt-mand│16 Säkerheten i hamnen är nummer ett i mitt jobb, säger Stephan Skougaard

Sommarens Shakespeare│34 Pjäsen Romeo + Juliet spelas på olika ställen i Höganäs

Strandstädning och flaskpost│17 Ebba Wachtmeister mottog flaskpost på den senaste strandstädningen

Den här byn är förhäxad│37 Åke Högman lovsjunger Mölle med hjälp av både Strindberg och nutida forskning

Mölle by the sea│18 Christina Twengström har skrivit en novell enkom för sommarnumret

Jacob Schenström har blivit svensk mästare i trolleri│40 Trollkarl, Kullabergsguide och skidlärare i Kanada – en stark trippel

Vill kunna hjälpa naturen och djuren│20 Alexander Mandersson fotograferar i hela Kullabygden Hela Mölle går i vågor│23 Skojar han med oss? Det undrar man när Bo Hansson föreläser om tidjorden Kullaberg en utmaning│24 Kullamannen-loppen blir allt populärare.

I år drog de två tusen entusiastiska löpare

Huvudinriktning på bra fotografi│42 Höganäs fotoklubb jubilerar med utställning i annexet När jag stukade foten och ...│43 Det är tryggt att veta att räddningen finns på nära håll

Lördagen den 26 juli Mölledagen startar klockan 10 med torghandel Bussen till fyren Går alla dagar till och med den 31 augusti. Vardagar är det 13 turer och lördag–söndag 8 turer Fredagen den 19 september Möllekurirens höstnummer kommer ut

Senaste nytt i Mölle │ 4 Insändarsidan │ 46 Föreningssidan │ 47

Glädje Inspiration Lugn Det vill jag att mina kunder ska känna när de stiger innanför dörren. Jag har härliga blommor och växter – året om. Välkomna!

Camilla Kehlmeier Florist

Storgatan 67 A • Höganäs Telefon och fax • 042-33 12 85

VÄLKOMMEN

ETT SOMMARNUMMER ska innehålla lite av varje som kan kittla läsandet och bli en trevlig följeslagare i hängmattan.

Jag är särskilt glad åt att vi i det här numret kan bjuda på ett flertal inslag med framgångsrika och ambitiösa ungdomar som bor i Mölle, eller som bodde här när de växte upp.

Läs om Amelie Nörgaard, skådespelare, Alexander Mandersson, hängiven naturfotograf, Jacob Schenström, svensk mästare i close up, liksom om Magnus Nordstrand, som fick idén till en utställning när han såg ett avsnitt av På spåret i vintras. Och missa inte presentationen av Miriam Ström och Gustaf Aniansson som kommer att sköta om Mölles badvikar i sommar.

Det måste vara sol, salta bad och närheten till berget som skapar alla dessa framgångsrika talanger.

Visste du förresten att jordskorpan rör sig precis som tidvattnet? Eller att sidenglänsande lövmätare bara finns här i hela norden? Eller vad det stod i flaskposten som hittades under strandstädningen? Och vad vet du om vår nye hamnkapten? Har du hört talas om Fixar-Malte, som numera finns lite varstans i Sverige, men som stammar härifrån? Och Mats Jönsson, vem är det? Svaren finns i detta nummer.

Sedan finns det förstås en ny trädgårdsartikel, en krönika, en novell och en betraktelse om kreativitet.

Och mycket, mycket mer. Numret innehåller också information om

Möllekuriren 2 • 2014 Möllekuriren kommer ut med fyra nummer per år

Mölle byförening Postadress Mölle Hamnallé 2, 263 77 Mölle

Ansvarig utgivare och redaktör Birgitta Hansson

Telefon 070-834 75 29

E-post│redaktion@molle.se

Hemsida molle.se

Layout och redigering Lilla förlaget│Christer Wallentin Korrektur│Bengt Nilsson och Kerstin Nilsson Tryckning│Exakta, Malmö 2014 Presslagt den 2 juni 2014 Nästa nummer kommer ut den 19 september • Vi välkomnar manus, bilder och annonser, helst senast den 25 augusti Medlemsavgiften i byföreningen är 200 kronor, vilket inkluderar Möllekuriren, utdelad i Mölle. För övrig distribution av tidningen tillkommer inom Sverige 100 kronor per år; för utlandet 200 kronor per år. Betala till bankgiro 5617-3883

Möllekuriren 2 • 2014

Foto Christer Wallentin

Mölleungdomarna sticker ut

E-post info@molle.se Medverkande i numret Gustaf Aniansson Gunnar Edström Mats Ekberg Håkan Göthe Birgitta Hansson Bo Hansson Birgit Holmbeck-Tufvesson Åke Högman Bente Jakobsen Eva Karlsson Gunilla Larsson Ingemar Löfgren Katja Löfqvist Alexander Mandersson Susanne Nauckhoff Bengt Nilsson Kerstin Nilsson

Magnus Nordstrand Hans Peterson Stig Peterson Hans-Otto Pyk Felix S:t Clair-Renard Miriam Ström Ingrid Sundlöf Eriksson Gunilla Sundström Bertil »Bobs« Svensson Lena Svensson Zacke Svensson Christina Twengström Christer Wallentin Annonsörer i numret Behrens Bengtssons Optik Bryggan City Gross Colorama Friskis & Svettis Get Cut • Ulrika Sandin Grand Hôtel Handelsbanken Höganäs Bokhandel Höganäs kommun Höganäs museum Höganäs Specialsnickeri Höganäs Tandläkargrupp

byföreningens aktiviteter i sommar.

Och i kalendariet längst bak finns de andra föreningarnas evenemang.

Det finns alltså mycket att välja på, både i tidningen och i sommar. Mycket nöje och glad sommar! Jag hoppas att vi ses på något av allt som ordnas i byn.

Birgitta Hansson Ansvarig utgivare och redaktör

ICA Nära Skeppet

Johan Nilsson • Entreprenad m.m.

Kerstin Tillberg • Konstkeramiker Kitchen House Kullabygdens Byggnadsvård Kullagårdens Wärdshus Kullapraktiken Kullens Segelsällskap • KSS Länsbergs Mine Blomster Mölle Målarna Mölle Sjöbod Nordstrand • Tandläkare Nyhamn Data Sjöbutiken Sportfiskebutiken Stilbildarna i Mölle Tapet & Färglagret

Om bilden på framsidan I Mittelgränden söndagen den 1 juni klockan 11. På väg till Fågelviken: Maja och Mårten Stenberg, Jan Christenson samt Iris, Hjalmar och Ture. Foto Christer Wallentin

3

SENASTE NYTT I MÖLLE

Enkelt och äkta på Mölledagen

Sommarmötet Byföreningens sommarmöte hålls den 20 juli klockan 14 på Grand Hôtel. Först blir det ett extramöte för byföreningens medlemmar, men alla är välkomna att vara med och lyssna.

På dagordningen för det extrainsatta mötet står bara en punkt: en stadgeändring som innebär att namnet ändras till Mölle By- och Kulturförening. Årsmötet i mars beslutade om den ändringen, men eftersom det gäller en stadgeändringar fordras ett andra beslut.

Anledningen till namnbytet är att kommunen sedan kan ta upp byföreningen på listan över kulturföreningar, vilket ger möjlighet att söka kulturbidrag ur en särskild pott.

• Direkt efter ovanstående möte följer det traditionella sommarmötet. Då berättar företrädare för byföreningen, hamnföreningen och vägföreningen om vad som är på gång.

Klas Jörgensen, årets Möllebo, kommer att få sitt diplom. Dessutom är Polisen i Höganäs på plats för att ge tips på vad man kan göra för att minska risken för inbrott.

Byföreningen bjuder på kaffe med kanelbulle, helt enligt traditionen.

Foto Christer Wallentin

Barntältet var ett av de populäraste inslagen på Mölledagen förra året. Trångt men roligt, sade flera efteråt.

Det är synd att det danska begreppet hygge inte finns i svenska språket. I så fall hade vi använt det för att beskriva hur vi vill ha Mölledagen.

Vi vill skapa gemenskap mellan barn, ungdomar och familjer. Värme och glädje. Mat och dryck. Lekfullt, engagerande.

Årets Möllebo Byföreningens styrelse utsåg på sitt möte den 26 maj Klas Jörgensen till årets Möllebo. Han får denna värdighet för sina mångåriga insatser för såväl Mölle i allmänhet som för byföreningen.

En högtidlig utdelning av diplomet sker på sommarmötet den 20 juli.

Midsommarfirande Vi klär stången på lekplatsen torsdagen den 19 juni klockan 18. Alla är välkomna att hjälpa till.

Dagen därpå reses majstången klockan 14, och firandet börjar med dans, musik och lekar. Det blir också kaffe, saft och bullar.

Mölledagen 2014 i korthet Större tält, plats för fler och ett svar på de senaste årens regn. Tjuvstart redan under torghandeln på förmiddagen. Bo Magnusson spelar och sjunger, och vi hoppas att få med också en dragspelare.

Vid lunchtid framträder Carling Family – garanterat en stark musikalisk upplevelse. De’ ni! Hela eftermiddagen och kvällen blir full av aktiviteter och underhållning.

Barnen samlas vid 13-tiden i stora tältet och sjunger bokstavligen upp sig, innan de beger sig till området bakom brandstationen. Hattverkstad, måla, keramik-skoj, tävlingar, ponnyridning och korvgrillning.

Runt hamnplanen finns möjligheter att pröva på boule och att tävla i femkamp – med grenar som ni inte kan träna på i förväg. Fisketur, tumlarsafari, kajaking och byvandring finns också på programmet. Och på utfyllnaden blir det en stor loppis.

På scenen i tältet bjuds på jazz, trolleri, vinprovning, whiskyprovning, sillkunskap, ungdomsgrupp, visor.

I tältet kan man äta och dricka. Ett bildspel visar Kullalandskapets skönhet och dramatik.

Ja, tänk om hygge hade funnits på svenska. Årets Mölledag är det.

Programmet i detalj återkommer vi till när allt har fallit på plats. Men reservera lördagen den 26 juli för årets begivenhet! Var med från klockan 10, när torghandeln startar, till klockan 23 – och upplev en fantastisk dag.

Arbetsgruppen för Mölledagen genom Ingemar Löfgren

4

Möllekuriren 2 • 2014

SENASTE NYTT I MÖLLE

Konstutställningar i sommar Lördag–torsdag klockan 13–18 fredag klockan 13–17 Datum Stationshuset

Annexet

Den 29 maj–1 jun Gunilla Bardanzellu g

Ann-Britt Læstadius e Bodil Bennheden Veige i Lillemor Löfgren g

Den 21–27 jun

Gunilla Rydberg Ek g Zoran Luka h

Christer Ljung h Gunilla Ahlström g

Den 28 jun–4 jul Niklas Bodin g Barbara Bunke a

Den 5–11 jul Lars Pettersson f Leena Lindencrona d g

Jolanta Pettersson g Den 12–18 jul

Ingrid Hallberg g Tina Hallberg b

Ingrid Wångdahl g Maths Mathson c

Den 19–25 jul

Birgit Lenkler Sunesson e Björn Ivarsson g Ivan Ivarsson g

Kerstin Rifve g

Den 26 jul–1 aug

Annika Lindström g Inger Hodgson g g Magdalena Malmvall-Nisses Isabel Touren g Rickard Ljungkvist g Karl Holmqvist g

Den 2–8 aug

Cecilia Florvall d g

Höganäs Fotoklubb b

Den 9–15 aug

Ingegärd Bergsten g j Kersti Elfver g

Carina Täckström g Annika Vikingsson g

Noter: a Collage b Foto c Glas d Grafik e Keramik f Konstsmide g Måleri h Skulptur i Smycken j Textil

Motiv från Kullabygden I sommar visas äldre tavlor med motiv från Kullabygden på Höganäs museum.

Utställningen pågår från den 16 juli till den 8 augusti.

Tavlorna lånas in från privatpersoner runt om i bygden. Det är konst av Einar Bager, Nils-Folke Knafve, Olof Krumlinde, Alma Öhrström, Herman Österlund med flera.

Utställningen kombineras med en fototävling där besökarna uppmanas att sända in bilder med samma motiv som tavlorna. Fotografierna visas under utställningen och mot slutet utses en vinnare.

• Jag fick idén till utställningen när jag såg På spåret i höstas och Mölle var slutdestinationen. Programledarna sade att många konstnärer hade bott och arbetat i bygden, och då tänkte jag: Varför har jag inte sett deras tavlor?

Då bestämde jag mig för att ordna den här utställningen. Till vardags jobbar jag som IT-konsult i Oslo, efter min examen i industriell ekonomi från Chalmers förra året, så konstprojektet var någonting nytt för mig.

Magnus Nordstrand

Länkar till konstnärernas hemsidor finns påmolle.se

FLERA NYA I BYFÖRENINGENS STYRELSE Mats Jönsson nyval–ordförande Birgitta Hansson Klas Jörgensen kassör Ann-Britt Læstadius Ingemar Löfgren nyval Katja Löfqvist Gunilla Larsson Christina Ståhl Hallengren Christina Ullenius nyval Ebba Wachtmeister sekreterare Ingemar och Christina beskriver sig själva kortfattat här intill, medan Mats porträtteras på sidan 31.

Möllekuriren 2 • 2014

Foto Christer Wallentin

EFTER ÅRSMÖTET i mars består byföreningens styrelse av:

Ingemar Löfgren Ett helt arbetsliv med Ikea har präglat mig mycket. Kostnadsmedveten, handlingsinriktad, med enkelhet och sunt förnuft som ledord. Uppskattar Mölles alla kvaliteter, men framför allt människorna här.

Christina Ullenius Engagerad arbetande pensionär inom universitetsvärlden i Europa.

Glad att ha landat i Mölle med min man Olof.

Familjen med två söner tillbringade många härliga lov här hos farmor i villa Marga från 1960-talet till 1980-talet.

5

SENASTE NYTT I MÖLLE

Byföreningen har även i år anställt två ungdomar som kommer att sköta badplatserna i Solviken och Fågelviken. De arbetar några timmar varje dag under sommaren. Här presenterar Gustaf och Miriam sig själva.

Gustaf Aniansson Jag är femton år, född och uppvuxen i

Miriam Ström Jag har tidigare bara varit här som sommargäst, men för två år sedan flyttade min familj hit för att bo här året om.

Jag hade det här sommarjobbet förra sommaren också, och eftersom jag tyckte att det var så roligt har jag valt att fortsätta med det även den här sommaren.

Min släkt har semestrat här under fle-

Stockholm, men med en lång historia av

ra somrar i flera generationer, så jag har

somrar i Mölle. Min farmor och farfar

en rätt stor anknytning till Mölle. Jag har

köpte första huset i Mölle när min pappa

själv spenderat en del av varje sommar-

var liten och sedan dess har den lilla byn

lov här i Mölle sedan jag föddes.

alltid varit stället där släkten samlades under de sköna sommardagarna.

Jag är känd för att vara översocial och välkomnar alla som kommer i min väg. På min fritid föredrar jag kompisar, sport och familj.

Fotbollen har alltid vart min inriktning, men det mesta som innebär motion och natur är ett nöje. Somrarna har bestått mycket av segling då Mölles underbara vatten har varit till en stor fördel.

Jag har alltid vart den som vill se och testa nya saker, så en framtid i ett annat land är en självklarhet. Annars har skolan alltid vart en prioritering. Jag är väl kanske inte den som kommer surfa hela livet på en strand i Bali, men inte heller

Foto Christina Carlsson

Två ungdomar ser till Mölles badplatser

Jag är sexton år. Till hösten ska jag börja studera på ProCivitas, ett gymnasium i Helsingborg, och efter det vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på.

Sommar-Pyk Årets utställning blir utomhus, strax ovanför ruffen. På tre skärmar lyfter byföreningens projektgrupp fram fiske, fartyg och fina besök. Till grund för presentationen ligger material ur Hans-Otto Pyks donation.

Utställningen kommer att sitta uppe under hela sommaren. I anslutning till torgdagarna – alltså den 5, 12, 19 och 26 juli – blir det bypromenad till gamla hotell och hus. Det går också bra att när som helst gå runt på egen hand. På en karta finns stoppen inritade och därtill lite information om varje ställe.

Pyk-donationen innehåller ett rikt material. Det är fotografier tagna av Hans-Otto, men också av andra fotografer som han har samlat ihop. Dessutom finns det en mängd artiklar, tidningsklipp, kartor med mera.

Digitalisering av materialet pågår vid Arkivcentrum Syd i Lund. Materialet görs därmed tillgängligt för en bred publik. Precis det önskemål som givaren hade för donationen. Vid frågor kontakta Mölle byförenings styrelse.

den med ett helt liv bakom ett skrivbord.

6

Möllekuriren 2 • 2014

SENASTE NYTT I MÖLLE

Asfaltering inför avvecklingen av vägföreningen DET VAR MENINGEN att cirka 9 000 kvadratmeter gata skulle få ny asfalt i fjor. Att det blev lite mindre, cirka 7 300 kvadrat, berodde på att vi anpassade oss till det stora fiberprojekt som Höganäs Energi drog igång förra våren. Först grävning för fiber – sedan asfaltering.

Men det som missades i asfalteringen förra året tar vi igen i år. Dessutom tillkommer asfaltering av ytterligare cirka 26 500 kvadrat.

Asfalteringen i år startade i maj och ska vara klar i början av oktober. Om planeringen håller, kommer Mölle att ha cirka 35 500 kvadratmeter nyasfalterade gator innan årets slut, vilket motsvarar cirka femtio procent av alla vägar i byn.

Asfalteringen bekostas genom en utdebitering på fastighetsägarna. En vanlig villaägare får betala 2 800 kronor. I vissa fall går det bra att dela upp betalningen på två tillfällen.

Vägföreningens ambitiösa asfalteringsprogram tillgodoser de krav som kommunen har ställt för att den ska vara beredd att ta över skötseln av Mölles vägar.

Vi räknar med att kommunens övertagandet sker den 1 janauari 2015.

Efter en lantmäteriförrättning kan sedan vägföreningen avvecklas.

Håkan Göthe Vägföreningens ordförande

Fiber i Gylleröd – ställs på framtiden?

FIBERDRAGNINGEN startade på nytt tidigt i våras. Den pågår för fullt i gatorna på ömse sidor om Kullabergsvägen.

– Vår entreprenör kör med fyra maskiner, så det går undan, säger Anders Kallin. Vi siktar på att ha etapp 3–4 slutbesiktade senast den 1 september.

Enligt den ursprungliga planen skulle fiberdragningen i Mölle täcka in alla fastigheter. Men så blir det inte.

– Undantaget är Gylleröd. Vi hade tänkt gräva ned fiber där under våren 2015, men avvecklingen av Mölles vägförening har gett ett nytt läge. Kommunen kräver inte längre att gatorna i Gylleröd är omasfalterade när den tar över vägunderhållet vid årsskiftet.

– Det är väl ingen som vet när Höganäs tänker asfaltera om i Gylleröd.

För vår del är det viktigt bevaka att fiberdragningen sker innan asfalteringen, alltså samma princip som vi har tillämpat tidigare i Mölle.

I värsta fall skulle detta alltså kunna innebära att Gylleröd får vänta länge på

Foto Christer Wallentin

SM-golf i keramikens

tecken

Den 5 och 6 juli arrangerar vi SM för äkta makar och sambos. Det är en stor tävling som klubben har nöjet att vara värd för.

Hotell, vandrarhem och campingplatser är informerade.

Vi har föreslagit tillresande olika platser att besöka och försöker att göra reklam för Mölle och Kullabygden.

Tävlingen spelas som foursome mixed. Spelarna slår vartannat slag.

Vi räknar med ett hundratal spelande par. Flera kända golfprofiler deltar. Vi kommer att ha tävlingen i keramikens tecken; flera keramiker i kommunen ställer upp och visar sina alster. Från Mölle är det Ann-Britt Læstadius, Kerstin Tillberg och Lisa Wohlfart.

Vi hoppas att många vill komma och titta på de duktiga golfspelarna – och på keramikernas saker.

Mölle Golfklubb Susanne Nauckhoff

Bouleklubben jublar Anders Kallin arbetar på Höganäs Energi och är den som leder fiberprojektet i Mölle.

att få tillgång till fiber. Men Anders tror inte att det behöver bli så: – Kommunen kanske beslutar fort nog att asfalterna om i Gylleröd, det lär ju behövas. En annan möjlighet är att minst hälften av villaägarna i området visar att de vill ha fiber. Då kör vi, säger Anders. De behöver bara gå in på vår hemsida hoganasenergi.se och fylla i en intresseanmälan.

Christer Wallentin

Fredagen den 15 augusti sammanfaller med den dag 1989 då Mölle Bouleklubb bildades.

Detta 25-årsjubileum kommer att firas på olika sätt från måndag till fredag under vecka 33 och med en avslutande fest på Hotel Kullaberg.

Du som inte är medlem i klubben än, är välkommen till banorna bakom stationshuset måndagen den 11 augusti. Klockan 10–14 har vi en prova-på-dag.

På vår hemsida molleboule.se finns information om medlemskap, kommande tävlingar med mera.

Gunnar Edström Bouleklubbens ordförande

Möllekuriren 2 • 2014

7

SENASTE NYTT I MÖLLE

Naturskyddsvänner räddade Kullaberg VAD HAR MÖLLE som inte finns någon annanstans? Svaret är lätt: berget.

Men vad många kanske inte vet är att det en gång var nära att vi inte hade haft något berg.

Stenbrytningen påbörjades nämligen på 1760-talet och fick stor omfattning. Stenen användes bland annat till utbyggnaden av hamnen i Helsingborg; senare till fortet Middelgrund utanför Köpenhamn, andra befästningar och till allehanda byggprojekt.

Som tur var stoppades stenbrytningen nedanför Barakullen när vårvial och jordviva påträffades i området, två ytterst sällsynta växter.

Valborg på fäladen

Foto Mats Ekberg

Det blev en stilla kväll och en liten brasa.

Men massor av människor.

Strax innan det skulle börja var vi en handfull deltagare. Vad månde bliva, undrade vi tillsammans med nya ordföranden Mats Jönsson.

Men sedan strömmade Möllebor och gäster till. Vi var en bra bit över tvåhundra när kören satte i att sjunga.

Britt Gudmundson höll ett fint vårtal som påminde oss om hur obeskrivligt bra vi har det i vårt lilla hörn av världen.

Vi som slipper flyktingkatastrofer som

Detta blev inledningen på en spännande process som efter många turer ledde till att AB Kullabergs Natur bildades 1914 och kunde köpa den västra delen av berget av Nils Gyllenstierna, baronen på Krapperup.

Till 100-årsminnet av denna händelse utkom nyligen AB Kullabergs Natur 1914–1999 av Lars Påhlsson, Per Brinck och Arne Jönsson. Bokens underrubrik är Förvaltning forskning naturvård och turism.

I boken skymtar en grupp engagerade personer som ville rädda den unika Kullabergsnaturen för eftervärlden, alltså långt innan man började tala om trädkramare och hållbar utveckling.

i Syrien och krigsliknande händelser som i Ukraina. Och vi som är förskonade från stora naturkatastrofer som den i Filipinerna. Även om höstens stormar satte sina spår också hos oss.

Mot en bakgrund av berget i lätt dimma, ett lugnt hav och en segelbåt i solens sista strålar utropade vi ett fyrfaldigt hurra för våren och för konungen på hans 68:e fördelsedag.

Stämningen var hög. Det enda som inte riktigt tog fart var brasan.

Birgitta Hansson

Stenredskap Arkeologerna har hittat föremål, bland annat dessa stenyxor, som visar att västra Kullaberg var bebott tidigt.

Skribenterna följer utvecklingen av Kullaberg till naturreservat och populärt utflyktsmål, och de sätter inte punkt förrän året när länsstyrelsen tar över och det ovanliga aktiebolaget har gjort sitt.

Boken innehåller många bilder. Den finns att köpa i Naturum uppe vid fyren, och priset är 100 kronor.

Gunilla Larsson

Vi tackar ... ... parkingenjör Magnus Svederberg som ordnade med en ny karta vid entrén till Fågelviken. Nu syns det klart och tydligt att man inte får ha hund någonstans inom badplatsområdet, alltså inte heller på »lilla bryggan«.

Men inte nog med detta. Under vintern har buskarna runt bänkarna och grillen rensats, rullgruset vid nedfarten har tagits bort och stranden har fått ny sand efter att den gamla försvann i stormen. Väl förberett för den nya badsäsongen, alltså.

När inget annat anges är det byföreningens styrelse som står för innehållet på Senaste-nytt-sidorna.

8

Möllekuriren 2 • 2014

HANS PETERSON KRÖNIKAN

Flyttfågelns trygghet?

D

et finns fåglar som håller sig hemma. Omgiv-

Likt staren flyttar ungen från föräldrarna, gör sig fri

na av släkt, vänner, grannar. Trygga, bevaka-

från tryggheten och accepterar svälten i frihet. Ett

de, iakttagna. Som gråsparvar, pilfinkar och

rum, så en lägenhet.

örnar.

Så finns det flyttfåglarna. De som utan mellanlandning flyger från nordpolen till sydpolen. Och

Och som det brukar gå är man plötsligt två.

(Snyggt rim) Mölle, någonstans, okänt

åter. Eller stararnas ungar som ska iväg före de

var, men en lägenhet. Och

gamle. De hamnar på samma ställe i Afrika där

så ett hus. Och ett större

Likt stararnas bo

föräldrarna brukar bo. Ingen vet hur.

hus. Just då var Mölle inte

blir huset allt mer

riktigt inne, tydligen.

tomt: fyra, tre,

Flugsnapparna lär återkomma till samma holk efter varje vinterviste. Som våra sommarboende.

Det finns tydligen en inneboende trygghet som man har eller inte har. Oavsett individ.

En liten unge föds i ett västgötskt samhälle för att aldrig återvända. I stället en resa tillbaka till

Så åter Göteborg. Nu är de fyra och det ska till

två, en. Det går

en bra skola. Ett nytt bo

att räkna bak-

anskaffas.

länges.

Likt stararnas bo blir hu-

exempelvis Linköping. Först ett halvruttet gårdshus,

set allt mer tomt: fyra, tre,

sedan en varmare tvåa.

två, en. Det går att räkna baklänges. Nu har ungarna

Men arbetet. Många måste söka föda där det finns. Alltså Norrköping. Så depressionen på Wall Street.

En stuga utanför stan, en lägenhet i skolhuset när

ständigt haft nya boplatser. Ingen invand holk att återvända till.

Stannfågelns trygghet får man skaffa sig.

Sedan finns det kanske trots allt en omedveten

vintern kommer. Den står ändå tom. Och grevinnan

bindning till den där byn vid havet. En längtan som

ger mamma en sedel till mat. Arbetslösa luffare får

kanske är omvänd mot stannfågeln.

bo i köket. Natten är så kall.

Så åter Norrköping. Nu är det 30-tal, det kommande andra världskriget skapar arbete. En lägen-

Foto Zacke Svensson

het, en bättre, en ännu bättre.

Möllekuriren 2 • 2014

9

Fenomenet Fixar-Malte

Höganäs först i Sverige Av Katja Löfqvist

N

är Péter Kovács var ny som kommunalråd i Höganäs ville han grundligt sätta sig in

i verksamheten för att förstå hur allt fungerade. Han såg att socialförvaltningen var den näst största posten i kommunens budget, och att en stor del av pengarna gick till äldrevård.

Han hittade ett konto som hette rehabilitering som var ett riktigt stort kostnadsställe. När han frågade tjänstemännen vad det rörde sig om fick han veta att det handlade om träning och annan hjälp till gamla människor med fallskador.

Det var bland annat lårbensbrott och höftfrakturer.

Sjukhusen skickar numera hem sina patienter allt tidigare. Ett lår-

bensbrott som på 70-talet fordrade en sjukhusvistelse på en månad eller mer är nu nere i en vecka.

Men folk läker inte snabbare i dag än tidigare, därför krävs det stora rehabiliteringsinsatser i form av bland annat hemsjukvård och särskilda vårdboenden.

Tjänstemännen kunde berätta att 90 procent av alla fallolyckor skedde i hemmen. När de räknade på vad en benfraktur egentligen kostade samhället i reda pengar landade genomsnittet på en miljon kronor. Det var allt från ambulanstransport och operation till eftervård.

Foto Höganäs kommun

Det var bakgrunden till att det nya kommunalrådet såg till att införa en ny och kostnadsfri tjänst för Höganäs pensionärer.

Det skulle vara en slags kommunal allfixar-tjänst, en vaktmästare som kunde åka omkring i bygden till kommunens gamla och hjälpa dem med vardagliga saker. Han skulle också vara vaksam på hala badkar, lösa mattkanter, sladdar och andra faror i hemmen.

Péter Kovács kläckte idén att inrätta en fixar-tjänst för att hjälpa kommunens gamla med det praktiska. Det var 2001 och många kommuner har tagit efter Höganäs.

10

Anders Pettersson tog över efter Malte i höstas. Han håller ett särskilt öga på sådant som äldre kan göra sig illa på. Lösa sladdar och trasiga handtag fixar han direkt. Foto Höganäs kommun.

Detta skedde 2001, därefter anställdes Malte Larsson. Både han och tjänsten fick snart namnet Fixar-Malte, och han var den förste i sitt slag i Sverige.

Sedan dess har många kommuner tagit efter Höganäs. De har inrättat samma tjänst, till och med behållit namnet.

Fixar-Malte älskade gamla tanter. Han hade mobilen på dygnet runt, han kände sig som deras skyddsängel. Han var inte för fin för något uppdrag.

Förutom att byta gardiner och installera säkerhetsanordningar hjälpte han de gamla att ratta in Radio Malmöhus eller köpa ut från Systemet. Då kallades han för Langar-Malte, men sådana saker är faktiskt lika viktiga.

Han fyllde en viktig social funktion. Om han hade tid, slog han sig gärna ned och satt och småpratade över en kopp kaffe.

Möllekuriren 2 • 2014

Tanterna var så förtjusta, sägs det, att de gick till frissan för att lägga håret innan han skulle komma.

Malte Larsson gick i pension i höstas, och Anders Pettersson efterträdde honom. Anders visste vad han gav sig in på, eftersom han hade vikarierat för Malte flera gånger.

Anders berättar att han försöker arbeta som Malte gjorde. Arbetsuppgifterna varierar från dag till dag. Han trivs med jobbet, tycker om att kunna hjälpa äldre människor och känna att han gör nytta.

Anders arbetade tidigare som sjöman i tjugofem år. De sista åren var det på flygbåtarna mellan Malmö och Köpenhamn; han slutade när trafiken lades ned.

Vanliga jobb för Anders är att sätta upp tavlor och gardiner, byta glödlam-

Möllekuriren 2 • 2014

por, sanda när det är halt utanför dörren, fästa upp sladdar, laga persienner.

Men det kan vara mycket annat också.

Fixar-Malte åtar sig att komma hem till kommuninvånare och göra en säkerhetsrond. Då går han igenom brandsäkerheten och ser över vilka andra risker som finns.

Fixar-servicen gäller huvudsakligen uppgifter inomhus, och uppdragen bör inte ta mer än högst en timme. Snöskottning, trädgårdsarbete, städning, fastighetsskötsel, tvätt samt VVS- och eljobb ingår inte.

Fixartjänsten är avgiftsfri. Om det blir några materialkostnader, får man själv stå för dem.

Fixar-Malte Anders Pettersson • 073-435 70 05 Måndag–fredag klockan 07.00–16.00

Bli medlem i byföreningen Årsavgiften är 200 kronor, vilket inkluderar Möllekuriren utdelad i Mölle. För övrig distribution tillkommer inom Sverige 100 kronor per år; för utlandet 200 kronor. Bankgiro 5617-3883.

11

De raraste fjärilarna flyger på natten Av Birgitta Hansson

V

åren och sommaren är högsäsong för fjärilarna. Jag har länge velat veta mer om hur fjärilar utvecklas och vilka arter som man kan vänta sig att få se i våra trakter. Vem

skulle jag då vända mig till? Det finns ju flera fjärilsexperter i byn Lars Cronberg, Lennart Svensson, Stefan Persson och Lasse Unger var alla i ungdomen flitiga fjärilssamlare.

Det blev Lennart Svensson. När jag hälsade på hemma hos honom på Västra Bangatan lät han mig titta på sin stora fjärilssamling, allt prydligt förvarat i lådor med glaslock.

Har du alla svenska fjärilar?

– Nej inte alla, men många. Jag har rest runt i hela Sverige för mitt intresse, och jag har fått vänner överallt. Men i ungdomen räckte Kullaberg långt. Det sägs att om man har varit i fjällen, på Öland och på Kullaberg så har man haft chansen att hitta tre fjärdedelar av alla storfjärilar som finns i landet.

– De första fjärilarna som vi ser på våren tillhör arter som övervintrar. På senhösten söker de skydd på platser som stenrösen, ihåliga träd, jordkällare eller uthus. I Mölle är det framför allt citronfjäril, nässelfjäril, påfågelsöga och en och annan sorgmantel som vi ser.

– När fjärilarna som har övervintrat börjar flyga igen kan de se rätt slitna ut. Färgen är blekare och vingarna kan vara lite fransiga. Efter parning lägger honan ägg på någon av artens värdväxter. Äggen utvecklas sedan via larv och puppa till färdig fjäril.

– De flesta arterna övervintrar i stället som larver eller i en del fall som puppor eller ägg. Larverna håller sig på marken, blir översnöade och får därmed ett isolerande täcke mot kylan.

– Förutom de inhemska arterna finns också några arter som varje sommar kommer flygande från Syd- eller Mellaneuropa.

Hur delar man in fjärilarna?

12

Foto Christer Wallentin

– Det finns två huvudgrupper: storfjärilar och småfjärilar. Till den sista hör mott, mal, och vecklare. Men dem har jag aldrig samlat.

Storfjärilar däremot är mitt område och det finns sammanlagt nästan 1 100 olika sådana för närvarande. Undergrupperna är dagfjärilar och nattfjärilar.

– Antalet dagfjärilarter i Sverige är drygt 100, medan nattfjärilar, som människor oftast inte ser mycket av, är ungefär tio gånger så många.

Nattfjärilarna innefattar svärmare, spinnare, mätare och fly.

Möllekuriren 2 • 2014

Foto Christer Wallentin

NÅGRA AV LENNARTS FJÄRILAR SOM NÄMNS I ARTIKELN

1 2

1. Sidenglänsande lövmätare 2. Ligustersvärmare 3. Blåbandat ordensfly 4. Amiralfjäril 5. Apollofjäril 6. Tistelfjäril

3

7. Humlelik dagsvärmare 8. Sexfläckig bastardsvärmare

– De förökar sig här, men de överlever inte vintern. De vanligaste av dessa immigranter är Amiralfjäril och Tistelfjäril.

4 5

6

Hur påverkas fjärilarna av miljöförändringarna?

– Jag tror utvecklingen går bakåt för många arter. Det beror bland annat på det moderna jordbruket, på att man rensar åkerkanterna och att man besprutar.

– Fjärilar håller sig även som utvecklade ofta till sina värdväxter, det vill säga de som larven livnär sig på.

Och varje art har ett begränsat antal växtsorter som den kan få näring av.

När sådana växter försvinner minskar antalet fjärilar. Ju färre värdväxter, desto mer utsatt blir arten.

– En art som tydligt visar detta är bastardsvärmare. De är fortfarande vanliga, men på stark tillbakagång på grund av att ängs- och hagmarker växer igen. Förändringen är tydlig även om gruppen ännu inte räknas som sällsynt.

Men det kommer väl nya arter också, inte sant?

– Ja, som tur är! Ett exempel är kartfjäril som man hittade först på 1980-talet och som nu finns på många håll i södra Sverige, också i Kullabygden.

– Kartfjärilarna kläcks, liksom många andra arter, ofta i två generationer på en sommar. Det speciella Möllekuriren 2 • 2014

7

8

med kartfjärilarna är att den andra generationen är mycket mörkare.

Finns det några sällsynta fjärilar på Kullaberg?

– Det finns en riktig raritet, och jag har den i min samling. Det är en sidenglänsande lövmätare, och den finns bara på Kullen i hela Sverige, eventuellt i hela Norden.

– Men här finns den faktiskt i relativt stora mängder bortåt Solviken i den låga ekskogen. Den har en vingbredd på endast 15 millimeter och är blekvit till färgen, så det är inte lätt för en amatör att hitta den.

• Jag förstår på Lennart att han är särskilt fascinerad av nattfjärilarna.

Möllepojkarna höll till uppe vid Hjortstugan där också forskare från Lund samlade fjärilar. Nattfjärilar fångar

man i första hand med ljus. Det ska vara kvicksilverlampor med ultraviolett ljus. Men några arter dras inte till ljuset, utan man får fånga dem med dofter.

Om man gör en blandning av öl, äppelmos och jäst,och brer den på trädstammar, kan man få tag i bland annat blåbandat ordensfly.

Våra trädgårdar är fyllda av många olika fjärilar som suger nektar på natten.

Så fångar man nattfjärilar Det går att se nattfjärilar i skymningen, men ett säkrare sätt är att spänna upp ett vitt skynke, helst oblekt lakansväv, och skaffa en kvicksilverlampa, berättar Lennart. Då öppnar sig en ny värld.

Skynke och lampa är effektivt, men man kan komma ganska långt med 13

enkel utrustning. Man ska söka upp växter som fjärilarna dras till: kaprifol, syrén, lavendel med flera.

Med en vanlig ficklampa kan man få se mycket, till exempel ligustersvärmare som är en vanlig art i Mölles trädgårdar på försommaren. De har en vingbredd på 85–125 millimeter, stora alltså.

Dagsvärmare Det finns ett antal arter som tillhör släktet nattfjärilar, men som också flyger i dagsljus, bland annat de så kallade dagsvärmarna. På vägen mellan Solviken och Ransvik, där det växer tjärblomster, kan man till exempel hitta humlelik dagsvärmare. De kan lätt förväxlas med en humla. Men om man tittar efter humlor med ett kollibribeteende är skillnaden tydlig.

Den som vill få många fjärilar i trädgården ska plantera till exempel buddleja. Fjärilarna älskar den.

Apollofjäril och makaonfjäril är de största dagfjärilarna i landet. Apollofjärilen är numera sällsynt och finns bara sparsamt på ostkusten och på Gotland. Den är rödlistad, alltså utrotningshotad.

Makaonfjärilen kan man hitta på Kullaberg. Men det är vanligare att man ser larven som är 40 millimeter

14

I trädgårdarna drar buddleja till sig fjärilar. Den kallas ju också för fjärilsbuske. Här har tistelfjäril och påfågelsöga slagit sig ned.

Foto Stig Peterson.

lång och ljusgrön med rödfläckiga svarta band på kroppen. Värdväxter för makaonfjärilen är strätta och kvanne, men man kan också se den på dill.

Många vita arter En annan stor fjäril är sorgmantel som finns uppe i skogen i gläntor och skogsbryn. Vanliga dagfjärilar, förutom påfågelsöga, nässelfjäril och kålfjäril, är olika arter av pärlemor- och gräsfjärilar och olika arter av blåvinge och guldvinge.

– Kom ihåg att alla vita fjärilar inte är kålfjärilar, påminner Lennart. Det finns en hel rad olika vita arter.

För den som vill fördjupa sig i ämnet fjärilar rekommenderar Lennart Svenska fjärilar. Boken publicerades

2011, och den är skriven av Håkan Elmqvist, som Lennart känner väl.

Det är en utmärkt bok som behandlar Sveriges alla storfjärilar, och det finns bilder på samtliga.

Lennart framhåller också Kullabergs storfjärilar. Den boken ingår i serien om naturen på Kullaberg och publicerades redan 1960. Författare är färghandlare Harry Rydén i Höganäs. Han hittade inte mindre än 613 arter på Kullaberg och är den som Lennart har lärt sig mest av om fjärilar, hans mentor.

Under ungdomen, och ett tag därefter, var Lennart en hänförd fjärilsälskare. Men sedan tog jobb och familj allt mer tid, och så småningom blev jakt hans stora intresse.

Lennart drömmer inte längre om att kunna fånga en sällsynt fjäril. Men han blir lika glad som när han var pojk när den råkar dyka upp.

Och sina omfattande kunskaper om fjärilar har han kvar.

Möllekuriren 2 • 2014

NÄRPRODUCERAT FRÅN KULLABYGDEN

JanLars Honung

Bräcke Ägg

Lasse Rosenquist började som biodlare för fjorton år sedan. Hans bin samlar nektar från fält och trädgårdar runt om i bygden.

Anna Andersson har sin verksamhet på släktgården från 1800-talet. Hennes höns får gå fritt, både inne i hönshuset och på gården utanför.

– Nästan all mat är processad i dag, men min honung innehåller inga som helst tillsatser, säger han.

– Jag månar om dom på alla sätt. Dom har mycket plats och verkar trivas. Glada höns ger goda ägg. Det tror jag på, säger hon.

Varje medarbetare hos oss har hand om en egen producent. Så har Carina Brandt löpande kontakt med JanLars Honung och Birgitta Alestam håller sig ajour med läget hos Bräcke Ägg.

Våra närproducenter Kullamust, Per i Viken, Bräcke Ägg, JanLars Honung, Zackows Potatis, Kullabrygg – Mölle Ale, Vikentomater, Varalövs Grönsaker

Skeppet • Nyhamnsläge Öppet alla dagar 09–20 Sommaröppet 08–21 Möllekuriren 2 • 2014

15

Stephan Skougaard

Hamnkapten och alt-muligt-mand Text Birgitta Hansson • Foto Christer Wallentin

M

ånga har säkert hört att Mölle har fått en ny hamnkapten, och några har redan träffat honom.

För att stilla min nyfikenhet bestämde jag tid för en intervju.

Hur hamnade du på det här jobbet?

– Jag har varit i Mölle i många år på somrarna, och jag har många vänner här. Jag tror det var tjugo år sedan jag kom hit för första gången. Nu hyr jag i Rolf Palms gamla hus på Tvillinghusvägen. Jag har också varit servitör i Knafves café.

– Jag fick frågan från hamnstyrelsen om jag ville åta mig jobbet, och jag accepterade med glädje. Uppdraget gäller från april till slutet av september.

På vintern bor jag i Malmö och sommartid vid fäladen.

Vad har du för bakgrund?

– Från början var jag grafiker och jobbade på Skånska Dagbladet. Efter det har jag bland annat arbetat som scentekniker, både på teatrar och på spelningar.

– Jag har inte mycket båterfarenhet, men som scentekniker blir man lite av en alt-muligtmand som ska fixa det mesta, och jobbet som hamnkapten påminner om det.

16

Vad kommer du att göra, mer konkret?

Men det gäller också att hålla ordning, sälja diesel till båtar, fixa saker som båtfolket behöver hjälp med, se till att det är snyggt i duschar och toaletter.

– Först och främst finns frågorna om säkerheten i hamnen, och att se till att båtarna ligger bra. Vidare förstås att ta betalt, fast där har jag ju hjälp av vår biljettautomat.

– Men det gäller också att hålla ordning, sälja diesel till båtar, fixa saker som båtfolket behöver hjälp med, se till att det är snyggt i duschar och toaletter, tömma papperskorgar, hissa och hala flaggor. Så min bakgrund kommer nog väl till pass i hamnen. I huset på Tvillinghusvägen satt jag förresten för två år sedan och skrev en bok om Malmö. Är du alltså författare också?

– Njae, det började med en blogg, där jag skrev Malmöhistorier. Det var inte skrönor för allt jag skrev var sant. Efter ett tag fick jag frågan om jag inte kunde tänka mig att ge ut en bok med alla berättelser och det blev Malme som jag ser det. På den vägen är det.

– Jobbet i hamnen, som jag hoppas ska vara i flera år, är ju under sommarhalvåret. När det är slut i oktober kan jag ägna mig åt författarskapet.

– Än så länge är jag i hamnen bara morgon och kväll, men i sommar blir det hela dagar från sextiden på morgonen tills flaggorna ska ned, alltså senast klockan nio.

n Stephan var tvungen gå ifrån flera gånger under intervjun för att svara på frågor från tre nedstämda danska båtägare. Båten hade fått motorhaveri och drev redlöst utanför Kullen. Det gick inte att få igång motorn igen.

En fiskebåt tog båten på släp och bogserade den in i hamnen i Mölle. Danskarna beslöt så småningom att åka hem för att ta kontakt med försäkringsbolaget därifrån. Kvar blev båten.

Och som jag förstod det skulle Stephan hjälpa till med kontakterna med varvet i Höganäs.

Ett av många fixaruppdrag som han räknar med att få som hamnkapten.

Möllekuriren 2 • 2014

Strandstädning 1967 Från början var det Mölle kvinnoförening som tog initiativ till att kalla samman bybor för att snygga upp längs stränderna.

Den här bilden togs av Hans-Otto Pyk i Tångnean. Lennart Svensson, med biträde av fotografen, känner igen nio av de tolv personerna på bilden.

Dessa är, från vänster: Eva Svensson, Maria Svensson, Per-Erik Nilsson, Ingeborg Höber, Roland Svensson, Aina Svensson, Tora Svensson, Tommy Claesson och Lennart Svensson. Flickorna som skymtar i bakgrunden är troligen Kerstin och Eva Pyk. Byföreningen leder numera strandstädningen. Den senaste genomfördes en söndag i mitten av april. Många var med, och det blev mycket skräp på ett par timmar.

Gunnar Eström var en av ett 30-tal deltagare. Foto Christer Wallentin.

Flaskpost – ett sätt att kommunicera än i dag På strandstädningen senast var Ebba Wachtmeister med i gruppen som tog sig an sträckan norr om hamnen. I en skreva nära vattnet såg hon en PET-flaska med ett intressant innehåll.

När Ebba hade lirkat ut flaskans innehåll upptäckte hon att det var ett brev från en flicka i Espergærde skole, med en version på danska och en annan på engelska. Apollonia Boll var sju år när hon kastade ut sin flaskpost den 18 juni 2013. I sitt svar skriver Ebba bland annat: »Vilken fantastiskt kul idé med flaskpost. Din flaska hittade jag den 13 april 2014 i Mölle när jag och många andra städade stränderna efter vinterstormarna.« Ebba Wachtmeister fann flaskan med Apollonias brev på stranden nedanför Norra Strandvägen.

Foto Christer Wallentin

Espergærde ligger sju kilometer söder om Helsingör, inte långt från Louisiana. Orten har cirka 12 000 invånare.

Möllekuriren 2 • 2014

17

SOMMARNOVELLEN

Mölle by the sea

I

Av Christina Twengström sin våning på Karlavägen i Stockholm satt Elsa och trivdes. Herman var på arbetet på banken och hon njöt av ensamheten. Framför henne på det lilla soffbordet i polerad valnöt stod en kaffekopp från Kongelig Dansk. En härlig

arom spred sig i rummet och blandade sig med doften från rosorna i den stora kristallvasen. Kaffeservisen hade Herman och hon köpt i Köpenhamn på en av sina många resor till den danska huvudstaden.

Herman ja. Hon tänkte på sin lågmälde, stillsamme man, banktjänstemannen. Hur länge hade de nu varit gifta? Låt se, snart 30 år! Tänk om de skulle åka iväg på en andra smekmånad? Mallorca kanske.

Radion stod på lågt. Det var ett musikprogram och just nu spelades en svensk schlager. Lill-Babs hette visst hon som sjöng. Hon tänkte på Mallorca igen. Berit och Kalle hade varit där förra året och blivit stormförtjusta.

Nu spelade radion en annan melodi. Hon uppfattade några ord: »Min fru har rest till Mölle, till Mölle by the sea.« Mölle! Där hade hon semestrat två veckor i somras. Åh, vad hon

hade älskat Mölle. Ljuset, byn med de trånga gatorna, hamnen med alla båtarna, fäladen och berget som reste sig brant ur havet.

Och alla trevliga människor som hon hade träffat. Som det där paret som bodde i Spanien på vintrarna. Verkligt trevliga!

Hon tänkte på den kvällen när de hade suttit i deras stora trädgård och ätit. Och han hade sjungit med sin kraftfulla röst: »Två iskalla snapsar, potatis och sill, i en trädgård i Mölle, och tiden står still«.

Varför inte åka till Mölle med Herman i stället för till Mallorca?

18

Hon uppfattade några ord till från radion: »… fiskar, för de gamla har tatt slut, och jag själv är lika vissen såsom cissusen ser ut.«

• Elsa älskade krukväxter, speciellt sissus. Hon tittade på sina egna ståtliga exemplar i fönstret. De var minsann inte vissna. Nu hade hon fångats av texten. Det var nog en ny sång. I alla fall hade Hon tänkte på hon inte hört den förut. Povel sin lågmälde, Ramel. Han kunde verkligen få till roliga sånger. stillsamme »… jag ska samla alla man. Hur länge kräftskal i en prydlig liten hög hade de nu och laga dörren sen, å muta portvakten,« varit gifta?

Det måste ha gått vilt till i det hemmet när hustrun var borta. Annat var det med hennes Herman. Han hade mött henne på Centralen när hon kom tillbaka från Mölle, och i våningen väntade nybryggt kaffe och färska bullar. Lägenheten hade varit nystädad och doftat rent och gott.

Han hade till och med målat om i köket som de hade pratat om så länge.

Men Herman hade varit trött. Hon undrade varför. Har det varit så jobbigt för dig när jag varit borta, hade hon frågat. Han hade mumlat något om att det hade varit mycket att göra på jobbet och han hade varit tvungen att arbeta över. Konstigt, tänkte hon, så här mitt i sommaren.

Hon såg sig omkring i det vackra vardagsrummet.

På blommorna som prunkade i fönstret och fiskarna som simmade omkring i akvariet. Men hade de inte varit röda? Hon suckade.

Nästa sommar skulle hon försöka få med Herman till Mölle.

Möllekuriren 2 • 2014

Alexander Mandersson fotograferar i hela Kullabygden

»Jag vill kunna hjälpa naturen och djuren på något vis« Text Ingrid Sundlöf Eriksson Foto Alexander Mandersson

Christer Wallentin

A Det kan ta upp till en timme att komma inom rätt avstånd. Man måste lära sig hur djur rör sig.

lexander Mandersson är en hängiven naturfotograf. I hans bildarkiv finns tusentals bilder, framför allt på djur, men även vackra landskapsbilder från Mölle och Kullabygden. En handfull av dem finns på hans hemsida, och där beskriver han sitt starka engagemang för djur och natur.

Han har gott påbrå när det gäller intresset för fotografering. Morfar Björn Sahlsten fotograferar sedan ungdomen och man kan nog säga att han visade vägen för Alexander, eller Alex som han vanligtvis kallas. När mamma Helene fick en systemkamera, en Nikon D 3100, lånade Alex den.

– Jag började testa den. Jag prövade mig fram och kunde helt enkelt inte sluta. Samtidigt började min lillasyster rida nere vid fäladen.

Där finns ett stall där hon har hästen. Så började jag gå dit och träffade på djur både på vägen och runt omkring stallet.

Alex gick på mellanstadiet då fotografering blev hans stora intresse.

– Jag var nog tolv första gången när jag började fota. Det var under sommaren. Först

20

var det får, mina älskade får, säger Alex och ler brett.

Den första flocken får som han bekantade sig med var svarta, grå och bruna. De var vana vid människor och mycket sällskapliga av sig. Alex kunde till och med sova mitt i flocken. Tyvärr har de fåren flyttat till Värmland.

– Ledsamt. Jag önskar att jag ska kunna hälsa på dem en dag i Värmland, men vi får se om det kan bli så.

– Hur kändes det då du tog de första bilderna av fåren?

– Jag var nog lite exalterad och nyfiken på hur det funkade och så tyckte jag det var roligt när jag fångade någon min hos ett får. Det kändes bra.

Sedan dess har Alex fått två fårbilder publicerade i en kalender med fårmotiv som ges ut årligen.

Bland hans många bilder finns ett motiv med en svala som matar sina ungar. Hur lyckades han fånga det motivet?

– Jag cyklade på banvallen och såg några svalungar sitta på taggtråden och mamman Möllekuriren 2 • 2014

Tre exempel på Alexanders bilder matade. Då gör man så att man inte ställer in fokus på mamman för man vet ju att hon kanske flyger iväg, utan man inriktar sig på ungen. Den sitter ju helt stilla.

– Och då är det bara att fokusera på ungen. Eftersom mamman matar den blir även hon skarp. Jag kröp fram.

Det är en speciell teknik som vissa naturfotografer använder, att smyga sig fram.

– Naturfotografering är inte så lätt.

Det krävs framför allt mycket tålamod om resultatet ska bli bra.

Alexanders favoritmotiv är vilda djur, kanske framför allt fåglar. Fiskmås och trut är lätta att fånga på bild. Det räcker att slänga en brödbit på vattnet så kommer fåglarna. Alex skulle också väldigt gärna vilja kunna fotografera rävar. Han har några bilder på rävar, men är inte nöjd. Han har gott hopp om att komma åt att fotografera en rävunge i sommar.

– Då måste jag använda gömsle.

Det innebär att man klär sig i kamouflagenät för att kunna komma så nära det bara går.

– Jag har inte använt sådant så flitigt, men jag ska bli bättre på det.

Jag väntar inte så jättelänge, det kan ta en halvtimme, upp till en timme att komma inom rätt avstånd. Man måste lära sig hur ett djur rör sig.

hobby. Han vill få fler människor att uppskatta naturen och att värna den mera.

– Jag vill kunna hjälpa naturen och djuren på något vis. Det skulle kännas bra.

Mamma Helene vittnar om att familjen märker av Alex engagemang för naturen och miljön i det dagliga livet. Han är noga med att inte handdiska under rinnande vatten, och han släcker lamporna när ingen är i ett rum, berättar hon.

För tredje året i rad är Alex med i en internationell fototävling Wildlife Photographer of the Year. Förra året antogs en av hans bilder, men blev inte prisbelönad. Arrangör är The Natural History Museum i London i samarbete med BBC Worldwide. I år firar tävlingen 50-årsjubileum och för att markera

KAMERAVÄSKAN INNEHÅLLER Kamera Canon 7d Objektiv Canon 300 mm f 4 is, Canon 50 mm f 1,8, Tamron 90 mm f 2,8 is Tillbehör Canon extender 1,4 version 3 Hemsida alexandermandersson.com Tävlingen nhm.ac.uk

detta har man utlyst flera deltävlingar för unga fotografer. Syftet är att uppmuntra och stimulera till fortsatt fotograferande.

Ungdomskategorin är uppdelad i tre grupper. Alex tävlar i åldersgruppen 15–17 år, och sju av de tio bilder han skickade in har gått vidare till

Redan nu har Alex klart för sig att han vill jobba med någonting med djur i framtiden. Kanske en kombination av veterinär som yrke och fotograf som Möllekuriren 2 • 2014

21

slutomgången. Det är fotografier av fisktärna, trut, svalor. En klockgroda är också med. Han har fångat djurens olika personliga uttryck i varje porträtt.

En expertpanel granskar bilderna och väljer ut totalt 100 foton från vuxenklassen och ungdomsklasserna.

Juryn väger in kriterier som konstnärlighet, spänning i kompositionen, teknisk skicklighet och påhittighet.

– Fotografering är kul! Det kan bli väldigt intima möten med djuren i naturen. Ibland känns det så mäktigt.

Alexander: »Det här är Kanel, det roligaste får jag träffat. Han blev far åt många lamm. Dessvärre lever han inte i dag, men det gör alla hans lamm.« Bilden publicerades i Fårkalendern 2013.

Ett besök på tävlingens hemsida visar hur stort detta är. Tusentals bilder tas emot från ett hundratal länder över hela världen. Att Alex fått flera av sina bilder uttagna till slutomgången i en så stor internationell tävling är meriterande.

– Ja, det är jättestort, det är det ju, säger Alex. Det skulle vara jätteroligt om jag fick pris, det lyckades jag ju inte med förra året.

Någon gång i framtiden kanske han visar sina bilder på en utställning.

22

Möllekuriren 2 • 2014

Hela Mölle går i vågor – så håll i dig Av Bo Hansson

T

idvattnet känner de flesta av oss till. Det är havsvattnets ständiga sänkningar och höjningar – ebb och flod – som orsakas av gravitationskrafterna från månen och solen.

Men tidjorden, vad är det?

Jo, det är motsvarande fenomen i själva jorden, det vill säga i jordskorpans upprepade sänkningar och höjningar, orsakade av månen och solen.

Vi kan se på tidjorden som en ständigt pågående deformering av jordklotet. Det dras ut på ett ställe och trycks ihop på ett annat; efter några timmar trycks det ihop på det första stället och dras ut på det andra.

Hela Mölle går i vågor. Tidjorden får oss att varje dag röra oss upp och ned med flera decimeter, se formeln.

Alla mera betydande rörelser i jordskorpan kan hänföras till en av tre typer: kontinentaldrift, landhöjning eller tidjord.

Tidjorden skiljer sig på flera väsentliga punkter från de båda andra rörelserna i jordskorpan.

För det andra uppnår tidjorden en hastighet av många centimeter i timmen, att jämföras med någon centimeter per år för landhöjningen och kontinentaldriften.

För det tredje drivs tidjorden av krafter från främmande himlakroppar: månen och solen.

Till skillnad från de krafter som ligger bakom de andra rörelserna kan tidjordskrafternas storlek noggrant beräknas.

Tidjorden observerades första gången strax efter Kristi födelse av den romerska forskaren Plinius.

Han beskrev i sitt stora verk Naturhistoria att vattnet i en brunn steg och föll i samband med tidvattnet, men tvärtom.

Det dröjde ända till 1863 innan tidjorden förklarades av William Thomson – som senare adlades till Lord Kelvin.

Vad betyder då tidjorden för våra dagliga liv? Tidjorden påverkar gravitationen och därmed satelliternas banor. Det är också så att tidjorden sannolikt kan utlösa jordbävningar.

Tidjorden påverkar jordens rotationshastighet så att den kontinuerligt minskar. På detta sätt ökar dygnets längd med en halvtimme på 100 miljoner år, varefter året rymmer 8 dygn mindre.

För 400 miljoner år sedan var dygnet 22 timmar och året omfattade 400 dygn.

För att vår klocktid ska stämma överens med vår astronomiska verklighet måste vi med några års mellanrum skjuta in en extra skottsekund. Dygnets sista minut får då innehålla 61 sekunder.

Här följer formeln så att du själv kan kontrollera

Möllekuriren 2 • 2014

att varje dag röra oss upp och ned

beräkningen.

Tidjordens höjd är:

med flera deci-

0.60 m R (1,5 sin h – 0,5)

meter

4

2

M r3

För det första återkommer tidjorden regelbundet och har en period på drygt tolv timmar, medan landhöjning och kontinentaldrift fortgår tämligen oförändrade i årtusenden respektive årmiljoner.

Tidjorden får oss

m = månens respektive solens massa M = jordens massa r = avståndet till månen respektive solen R = jordens radie h = månens respektive solens höjd över horisonten Beräkningen görs separat för månen och solen. Summan ger tidjordens höjd. Den kan max bli 48 cm i Sverige.

23

Kullaberg – en utmaning Varje år arrangeras terränglopp på Kullaberg. Deltagare från både Sverige och andra länder samlas för att uppleva den fina terrängen. Alla lopp och sträckor innebär en hel del utmaningar som Per Sjögren, organisatören bakom loppen, har letat upp.

Text och foto Bengt Nilsson

D

et är en vacker vårdag i mitten av april, vitsipporna blommar och snart kommer träden att slå ut.

Några frusna golfare rör sig över golfbanan, och solen skiner på Kullaberg.

Men det är förrädiskt för en isande kall vind sveper över berget. Högst uppe ligger Kullens välkända fyr och i dörren står Per Sjögren och väntar.

Vi har stämt möte för att tala om hans företag Kullamannen Sportklubb AB. Per kommer från Glimåkra i nordöstra Skåne och det var en skolresa i slutet på sextiotalet som gjorde att han fick upp ögonen för Kullaberg, och TV-serien Kullamannen gav extra näring åt hans intresse för området. När han senare gick på skola i Helsingborg ägnade han mycket fritid på Kullaberg.

Han vandrade i skogen och klättrade i bergen.

Ett stort intresse var orientering och långlopp och efter en tävling i Skottland i en mycket svår terräng funderade han på att arrangera ett liknande lopp på Kullaberg där förhållandena är lika utmanande.

24

– Detta ledde till att vi arrangerade Ladonia Mountain Trophy vilket var ett terränglopp som saknar motstycke.

Den totala distansen var ungefär 25 kilometer i mycket svår terräng där även orienteringskunskaperna sattes på prov.

Ladonia Mountain Trophy startade med en tur i speedbåt som gick med hög hastighet från Mölle hamn till en lämplig plats där deltagarna fick hoppa i vattnet och simma i land för att springande ta sig i mål.

Loppet var mycket krävande, och många löpare var tvungna att ge upp men alla som deltagit var lyriska och massor av blogginlägg på nätet visade att deltagarna uppskattade den krävande banan och Kullaberg. Från 2001 till 2010 arrangerades Ladonia-loppet och varje år deltog 300–400 löpare.

Intresset för loppet var stort och en fortsättning efter det tionde loppet hade inte varit något problem.

– Vår inställning var emellertid att tio år var tillräckligt, berättar Per, och efter detta hade vi inga bestämda planer. Men strax före julafton 2010

fick jag ett samtal från Salomon Trail Tours som undrade om jag kunde arrangera en tävling i utmanande terräng. Detta tände en gnista och på 90 dagar skapade vi den första Kullamannen.

Loppet gick på en relativt enkel bana och 350 löpare stod på startlinjen. Året därpå förlängdes Antalet deltaKullamannen med Dödens gare bestämdes Zon som gick via Nimis, till 673, vilket nordväggen och Håkull och därefter en sväng mot Valde- var antalet marsgrottan, Gregers backar soldater i lätta och det fruktade Norra brigaden 1854.

Ljungås för att passera helvetesgapet på vägen hem.

Antalet deltagare bestämdes till exakt 673, vilket var antalet soldater i lätta brigaden som Lord Cardigan ledde mot ryssarnas kanoner i Krimkriget 1854. Per har varit historielärare och det märks både i planeringen av själva loppet och på Facebook-sidan Kullamannen.

Den nya sträckningen av loppet gav eko och intresset har blivit mycket stort.

Möllekuriren 2 • 2014

Anmälningar till årets lopp öppnades den 1 september 2013 klockan tolv på natten.

– Det blev rusning. Efter bara 30 sekunder hade 150 personer anmält sig och på 13 minuter var anmälningarna uppe i 1 100, säger Per, och detta innebar att vi lämnade den tidigare gränsen för antalet deltagare. Totalt har vi deltagare från 500 orter från Pajala i norr till Ystad i söder. Dessutom kommer löpare från ett tiotal andra länder.

Inför årets tävling har det skett banjusteringar, eftersom länsstyrelsen haft synpunkter på delar av bansträckningen vilket framför allt har påverkat dragningen av Dödens Zon som har lagts om, och som nu heter Nordsidan. Årets Kullamannen berättar Per, kommer att inledas torsdagen den 29 maj med The Dark Side, vilket är en mörkerutmaning på berget, nio kilometer teknisk löpning i pannlampans sken och efter loppet vankas det mat och en överraskning.

– Dagen efter på fredagen kommer vi att ha en minimässa på Rusthållargården med föredrag, mat och utställning, och på lördagen den 31 maj går de stora loppen av stapeln. Då har vi fyra olika banor med varierande längd och svårighetsgrad; från den lättaste på sex kilometer till den långa banan på 53 kilometer som startar i Ängelholm och avslutas med den svåra Nordsidan.

De två längsta loppen är krävande och bjuder på ordentliga stigningar. Det rör sig om mer än tusen höjdmeter, det vill säga att under loppen ska löparna totalt klättra så många meter.

– Eftersom loppen bjuder på stora påfrestningar är olycksrisken stor, men vi har förberett oss med egen sjukvårdsgrupp och sjukhusen i området är förvarnade, säger Per. Vi Möllekuriren 2 • 2014

har emellertid inte haft några allvarliga olyckor under tidigare år och det beror nog på att vi på nätet poängterar loppens svårigheter. En del otränade löpare drar tillbaka sina anmälningar när de inser vad som krävs.

På hemsidan Kullamannen och på Facebook blandas information om loppen med historiska händelser och olika historier och myter om berget så det gäller att vara på sin vakt när man läser, man ska inte tro allt.

Till hösten kommer Kullamannen att arrangera ett nytt lopp i Kullabygden som ska heta Samhein, vilket är namnet på en keltisk högtid som markerar tiden när gränsen mellan vår värld och de dödas värld är som tunnast.

Loppet är 42 kilometer långt och kommer att gå den första november vilket är vår Alla helgons dag; en högtid som påminner om den keltiska. Starten sker mitt i natten och den första delen av loppet kommer att gå i mörker och målgången blir på förmiddagen. Liksom andra lopp blir det krävande med stigningar på över 2 500 höjdmeter.

sitt intresse, och efter en vecka var ett nytt avtal om att arrendera fyren klart.

– Tanken är att vi ska fräscha upp byggnaden, berättar Per, och just nu pågår ett intensivt arbete för att få den gamla byggnaden i skick inför sommarens turistinvasion.

Tillsammans med Rusthållargården ska det inrättas en liten restaurangdel med servering av kaffe och te och kalla anrättningar. Lokalerna ska kunna hyras ut till olika arrangemang. Det ska också bli möjligt att besöka fyren och se på utrustningen och det kommer att vara utställningar om nuvarande och äldre tiders fyrar.

Med tanke på Pers intresse för historia kommer han säkert att gräva fram många intressanta saker kring fyren och dess historia.

Kullamannen Sportklubb AB ägs av tre engagerade friluftsmänniskor Per Sjögren, företagare, historielärare.

Se bilden ovan Tävlingschef: Peter Nyberg, strategisk chef Nasdaq, Europa Kommunikation och design: Ulf Öman, äger Reklambyrån Blackboard, Stockholm

-- • -När jag träffar Per har företaget påbörjat ett nytt kapitel och ska utöka verksamheten med aktiviteter i fyren på berget. När länsstyrelsen sade upp sitt fyravtal, anmälde Kullamannen

Reportaget fortsätter Läs på nästa uppslag om loppen som gick i Kristi himmelsfärds-helgen.

25

En löparfest för hela familjen

Många från Mölle var med Text Bengt Nilsson • Foto Christer Wallentin

Sebastian Bonicel från Frankrike har sprungit den svarta banan, 13 kilometer.

Han bidrog till den internationella prägeln på loppet där han stod och pustade ut tillsammans med sin engelska fru.

Sebastian har ägnat sig åt triatlon och är inte rädd för berg, men han överraskades ändå av banans branta stigningar.

S

öndagen den 31 maj hölls årets Kullamannen, och en strid ström av människor sökte sig mot Kullaberg och Björkeröd. Där fanns motionärer som skulle springa det kortaste loppet – Blå bana 6 kilometer – och mer vältränade löpare som tog sig an de krävande loppen: Svart bana 13 kilometer, Nordsidan 20 kilometer och Ultra 54 kilometer.

Hela arrangemanget blev en riktig folkfest där familjer och vänner samlades längs banan och vid målfållan för att heja på löparna som kom spurtande eller stapplande i mål.

Katarina Rhenström från Mölle ställde upp i tävlingarna tillsammans med dottern Mimmi och maken Johan.

Katarina sprang den blå banan; Mimmi och Johan den svarta.

Katarina och Mimmi kunde fullfölja sina lopp. Men Johan måste bryta, eftersom han visades fel på ett ställe.

Tillsammans med grannar har de bildat Vängårdens Vänner, och sjutton av dem ställde upp i olika lopp under dagen. Efter tävlingen väntade en fest med hela gruppen.

Tora Hammer med startnummer 2004 är från Hässleholm och gjorde sin andra Kullamannen. Hon tyckte att det var årets höjdpunkt. Tora sprang den svarta banan och tyckte att framför allt stigningarna var svåra.

Hela familjen Hammer deltog i loppet; mamma Anna hade sprungit samma bana, och mormor Monica (utan nummerlapp) stod för support och hejarklack.

Pappa Tomas sprang Nordsidan och var fortfarande ute på banan vid fotograferingstillfället.

26

Möllekuriren 2 • 2014

Rickard Länsberg hämtade andan efter den svarta banan. Trött men lycklig.

Hanna Grasso är en Mölletös som numera bor i Malmö. Hon sprang den svarta banan, 13 kilometer. Make, barn, föräldrar, svägerska och många flera hejade fram henne. Efter tävlingen mådde hon bra och var nöjd med sin tid.

Thomas Wallén är deltidsmöllebo Han klarade av den svarta banan på tiden 1.32.

Thomas är inte så van vid löpning i terräng; han ägnar sig mest åt stadslopp.

Det var första gången som Rickard sprang Kullamannen. Han var glad för det perfekta löpvädret och de vackra vyerna under loppet.

Rickards tidigare tävlingserfarenheter är Springtime ett par gånger och dessutom Kretsloppet i Borås.

Det var första gången som han var med i Kullamannen – och han tänker komma tillbaka.

Håkan Husenius från Hörby var helt utmattad efter Ultras första etapp. På grund av skador under vintern var han för dåligt förberedd, insåg han.

Efter att ha avverkat den första, relativt lätta, sträckan från Ängelholm kände han att kroppen inte svarade honom. Därför ville han inte ge sig ut på banans betydligt svårare del, och valde i stället att bryta.

Möllekuriren 2 • 2014

Jonas Henriksson från Lerberget klarade av den svarta banan med alla dess svårigheter trots smärtor i benen.

Han kollade loppets alla detaljer i sin app Runkeeper.

Egentligen är Jonas mer cyklist än löpare; han cyklar varje dag till jobbet i Helsingborg.

Efter loppet skulle Jonas uppsöka tävlingens läkare för smärtorna i benen.

27

F

När farfar kom till Mölle och mitt liv som trädgårdsnörd Text och foto Felix S:t Clair-Renard

arfar Rudolf kom till Mölle i början av 1900-talet. I bagaget ingick ett par hus från Kristianstadstrakten som isärplockade flyttades hit med häst och vagn och monterades ihop i slutet av norra Strandvägen: Ryggås-

stugan och det gula huset snett ovanför som familjen kallade för Kaffatorpet. Tack farfar, jag har alltid uppskattat ditt framsynta val av sommarparadis.

Numera kan jag efter en lång dags trädgårdsjobb, belåtet luta mig tillbaka med ett glas rött i handen och se min pappas sommarhem uppifrån, från det luftigt belägna hus av skånsk modell som han tidigt 1960-tal byggde på klipporna ovanför Solviksvägen.

Pappa visste vad han sysslade med Det var inte något helt enkelt projekt på den tiden.

Inga kranar, utan allt fick bäras upp på starka ryggar.

Tomten var i mångas ögon obebygglig, men numera blir mina besökare alltid lika överväldigade av vår utsikt, och jag vet att pappa visste vad han sysslade med; han hade en plan.

Från min ungdom kommer jag ihåg den ogenomträngliga djungel av taggiga buskar som tomten bestod av. Pappa var en envis odlare som planterade ett antal fruktträd, vinstockar och rosor, framför allt på den nedre, civiliserade delen av tomten. Han lyckades också anlägga några mindre grönsaksland nere vid vägen där det inte stack upp lika mycket klippor, och där odlades allt från potatis till aubergine, squash, pumpa, kryddor och annat matnyttigt.

Och mamma bekämpade naturen Mamma stöttade genom att föra en ständig kamp mot den anstormande naturen, som försökte återta det den ansåg vara sitt. Hon beväpnade sig med sekatör och andra verktyg, vars rostiga reliker jag har hittat i jorden efter att under åren grävt igenom nästan varenda kvadratcentimeter jord. Det mesta av det jag hittat hänger numera på en av ytterväggarna som ett embryo till ett anspråkslöst trädgårdsmuseum.

Trädgård är något som passar bra som komplement till mitt fotograferande. Jag får lagom avkoppling från allt tidigare flängande i världen. Det verkar som jag 28

Möllekuriren 2 • 2014

aldrig får nog av den njutning som odlandet ger mig. En hel del inspiration till bilder blir det också.

Alltid nya projekt, och jag blir aldrig färdig. Tiden går fort, och det låter lite nördigt, men jag kommer ofta på mig själv med att drömma om olika trädgårdsprojekt. Ibland vaknar jag mitt i natten och skriver ned nya idéer i ett anteckningsblock.

Ett organiserat kaos Jag har haft möjlighet att besöka en del fantastiska trädgårdar i olika delar av världen. Ändå är det min klippträdgård i Mölle som jag helst vistas i – med den potential och alla utmaningar som den erbjuder.

Bäst tycker jag om ett någorlunda organiserat kaos. Min trädgård med alla klippor, stora nivåskillnader och fina havsutsikt, ska inte kännas alltför tillrättalagd. Inga formella rabatter.

Det kommer att bli lite knepigt att handikappanpassa den.

Mina föräldrar slet med detta omöjliga projekt i över trettio år, och sedan låg det nere i femton år innan mitt dittills relativt latenta intresse blommade ut. Jag började med att försöka röja upp, för att sedan ta trädgården till en högre nivå.

En äldre dam passerade Det mesta hade återgått till att vara svårgenomtränglig djungel. Björnbär, murgröna och kaprifol i stora härvor.

Jag har haft besök av högt ansedda trädgårdsprofiler, fått råd och mycket uppmuntran, men det finaste omdömet kom från en äldre dam som brukade passera på vägen utanför tomten.

En dag stannade hon upp och berättade att hon hade följt mitt arbete några år. »Din trädgård ser verkligen ut som ett äventyr!« Det kändes riktigt bra, och jag tog det som en bekräftelse på att jag var på rätt spår.

Det sägs att det tar omkring tjugofem år att få till en vettig trädgård, och Möllekuriren 2 • 2014

efter ungefär fyrtiofem år toppar det.

Jag undrar om mina barn – som blir fjärde generationen här – kommer att orka fortsätta.

Min dotter kommer med bra förslag och hjälper gärna till. Sonen är ungefär lika lite intresserad som jag själv var i den åldern. Jag tänker bara njuta och inte oroa mig för det.Färdig blir man som sagt ändå aldrig. Jag minns när vi byggde kojor som barn; det var kul bara tills de blev färdiga.

Trädgårdsinventering Vad växer då på dessa tvåtusen steniga kvadratmetrarna? Mycket ek, lind, murgröna och kaprifol. Drygt sjuttio rosor varav de flesta är busk- eller klättervarianter. Omkring tjugo klematis.

Från träden skördar jag saftiga persikor, massor med fikon, aprikoser, mullbär, plommon, körsbär, äpplen och havtorn. Vinbärsbuskar och andra bärbuskar ger god utdelning. Jag får också sparris, diverse grönsaker och kryddor.

Valnöt, äkta kastanj och ...

I trädgården finns valnöt, äkta kastanj, näsduksträd, blomsterkornell, ginko, magnolia, buskpion, hortensia, hibiskus och andra träd och buskar.

Ett par tusen perenner har slunkit ned i myllan mellan alla klippor och stenar.

Men gräsmatta verkar det aldrig bli någon plats till.

Jag jobbar mest i min egen trädgård, men också lite åt andra med 29

planering och beskärning när jag har tid och lust. Det är roligt att bygga och arbeta med sten och gammalt trä, och det finns alltid massor av projekt att ta tag i, både på tomten och med huset.

När min pappade ritade huset drog han en murad stenvägg genom hela huvudbyggnaden. Det blev ett gammaldags vinterkök med stenvalv och järnspis som komplement till ett nyrenoverat öppet kök i massiv björk och zink med havsutsikt. Allt virke till bygget togs ned med järnväg från Lappland, där pappa arbetade som läkare.

Utsikten över havet är underbar.

Jag sover ofta med fönstret öppet. När det är som mest perfekt överröstar näktergal och koltrast ljudet av vågorna mot stranden. Kan det bli så mycket bättre?

30

Post Scriptum Jag är infödd skåning och kom till världen i Lund. Innan jag var stor nog att protestera transporterades jag långt upp i landet, en bra bit norr om Polcirkeln.

Men jag hade kontakt med Mölle varje sommar, och jag kommer ihåg hur en del av byborna oroade sig för alla isbjörnar som gick lösa på gatorna däruppe, och de frågade om det inte var kallt att bo i en lappkåta.

I min första lilla trädgård i Lappland planterade jag en sequoia. Jag undrar ibland om det någonsin blev ett stort träd. Jag kommer också ihåg vilken stor längtan till salta bad och höga hoppklippor i Mölle som hela familjen drabbades av på vårarna – efter de långa, kalla vintrarna.

Möllekuriren 2 • 2014

Mats Jönsson Byföreningens nye ordförande ser fördelar med ett tätare samarbete mellan föreningarna i Mölle. Och han tycker att det ska finns enkla samlingspunkter där det är lätt att träffa folk.

L

Text och foto Christer Wallentin

ivet styrs av tillfälligheter, sägs det. Men det kan man nog inte säga om att Mats Jönsson bor i Mölle sedan 2006. Det är resultatet av ett idogt letande.

Mats växte upp i Stehag, ett samhälle inte långt från Eslöv.

När läsåret var slut for familjen till Torekov, och där tillbringade Mats sina sommarlov.

De senaste tio åren har Mats bott i Uppsalatrakten, men också i andra länder. För femton år sedan trängde en längtan till havet och bokskogarna fram. Han sökte efter ett nytt ställe att bo på.

– Jag letade runt Skånes alla kuster, men utan resultat. Tills en lördag när jag sitter och läser Dagens Industri och ser en annons för ett hus i Mölle, ett gammalt hus i Möllebergsbacken som hette Ina. Pang, det var för mig!

– Sedan gick det fort. Jag tittade på huset tillsammans med mäklaren, och jag kände från första stund att det var rätt.

Mats köpte huset och har renoverat det omsorgsfullt. Han har gjort mycket själv, eftersom han gillar att arbeta med händerna. Och han vet hur man gör; som ung var han med sin pappa på byggen.

Det är inte lätt att beskriva Mats yrke, vad han har jobbat med. Han utbildade sig både inom handel och teknik, och sedan arbetade han i företag som Sydvatten, Purac, Örtofta Sockerbruk, Stråbruken och Lafarge/Monier. Hans specialitet är keramiska byggmaterial.

– Det har blivit omkring fem år i varje bolag.

Jag har väl varit en slags företagsdoktor, en chef som haft som mål att återskapa friska företag genom att ingjuta lust och energi i organisationen.

För det mesta har det varit företag med omkring ett eller ett par hundra anställda.

Möllekuriren 2 • 2014

– Jag vill låta andra växa, visa vägen och stötta. Jag har lätt för att delegera, behöver inte ha full koll på allting. En flexibel, fördomsfri människa som lyssnar på andra. Så skulle jag vilja att andra ser mig.

När Mats blir intresserad av någonting, blir han det med besked.

Han har till exempel en räddningsledarutbildning.

På senare tid har Mats minskat på sina uppdrag i Sverige och utomlands för att få mer tid att vara i Mölle.

Jag vill låta andra växa, visa vägen och stötta. Jag har lätt för att delegera, behöver inte ha full koll på allting.

Sedan några år tillbaka har Mats börjat närma sig byns föreningar.

Han har bland annat varit med på flera årsmöten.

Mats visste ganska väl vad det rörde sig om när han i början av året fick frågan om han ville bli ordförande i byföreningen, eftersom han har haft liknade uppdrag i flera andra föreningar.

– Vad vill du göra på posten som ordförande?

– Det finns många föreningar i byn, och deras verksamhet är bra. Men vi skulle ha mycket att vinna på att mer se till det som förenar oss. Det finns en kultur i byn som vi kan vidareutveckla tillsammans. Vi bör uppträda samlat i förhållande till kommunen för att få genomslag för det som är viktigt för oss som bor här.

– Jag vill underlätta för hotell, caféer, restauranger och övriga entreprenörer i Mölle. Det är viktigt att både Möllebor och turister lätt hittar ställen att träffas på. Att kunna slå sig ned och prata en stund räcker långt.

– Kanske en enkel samlingspunkt där en kopp, ett glas eller enkel måltid blir överkomlig för alla.

Bilar oväntat intresse Mats har fyra stycken, bland annat en Chevrolet Corvett C6 av 2008 års modell och en Alfa Romeo 156 av 2004 års modell.

31

Mölle Målarna Våra tjänster – måleri • Traditionellt måleri av alla slag • Målning med äkta svensk linoljefärg • Målning med äldre teknik och dekorationsmåleri

Försäljning • Rostfria och varmgalvaniserade gångjärn till fönster och dörrar • Algtvättmedel • Linoljefärger

Våra övriga tjänster • Fönsterrenovering • Algborttagning med hetvatten • Konsultverksamhet

Kontakta

Vänd er med förtroende till oss med era uppdrag

32

Per-Johan Holmbeck 042-34 76 31 070-334 74 94 f.d. medlem i Målaremästarnas Riksförening

Möllekuriren 2 • 2014

Foto Birgitta Hansson

Nya 202:an invigd

Ett försök som kan bli permanent Av Gunilla Larsson

E

Premiärdagens buss var en grön, biogasdriven miljöbuss med Suad Kaharevic bakom ratten.

Han kör vanligtvis buss i Landskrona.

Margareta hann berätta innan avgång att hon redan för 25–30 år sedan hade kämpat för en buss från campingen vid Möllehässle (som hon då drev). Hon var nöjd att den äntligen hade blivit verklighet.

Klockan 12 var det full aktivitet på busshållplatsen vid stationen. Passagerarna bjöds på karameller och sittdynor av Skånetrafiken.

De kom från både Jonstorp, Väsby, Nacka och Stockholm.

En och annan Möllebo ville också vara med på den officiella premiärturen.

Innan avgång var bussen så full att sittplatserna inte räckte till, utan många fick stå.

Möllekuriren 2 • 2014

På ändhållplatsen vid fyren bjöds resenärerna på korv och äpplemust.

Jag räknade till mer än sextio personer som ville vara med om invigningen. Höganäs tre kommunalråd åkte med bussen tillsammans med Skånetrafikens Klas Sörensen – som började bli van att åka sträckan.

Péter Kovács sade att kommunen hade försökt få till stånd den här linjen i flera år. Genom kommunala pengar är det gratis att åka med bussen från Mölle till fyren. Linjen är på försök i år, och om det slår väl ut, kan det bli en fortsättning, sade han.

Klas Sörensen berättade att Skånetrafiken har satt av särskilda pengar till resmål med naturanknytning som det inte går att komma till med buss. Är detta med buss till fyren verkligen något helt nytt, tänker ni.

Nej, då. Långt bak i tiden fanns det en blå/vit buss som dagligen körde på sträckan.

Får man önska att nästa bussprojekt blir en busslinje från Mölle till Ängelholm över Brunnby? Då skulle den som vill besöka kyrkan eller kyrkogården inte behöva ta vägen över Nyhamn och där byta buss för att fortsätta till Brunnby.

Ja, då skulle det bli precis lika bra som förr i tiden.

Redan klockan 10 gick den allra första bussturen från stationshuset till fyren. Med på den resan var bara Margareta Pettersson, Klas Sörensen och Suad Kaharevic.

Foto Gunilla Larsson

n strålande Första maj gick den allra första turen med 202:an till fyren klockan 10. Det var inte många som hade uppmärksammat att bussen hade börjat gå redan innan invigningsturen som skulle köras klockan 12.

Den enda passageraren på den första turen var Margareta Pettersson från Höganäs, men även Klas Sörensen, trafikutvecklare på Skånetrafiken, åkte med.

Den officiella premiärturen avgick två timmar senare, prick klockan 12. Då var det så många som ville åka med att några måste stå. På bilden syns bland annat Lise Håkansson, Bengt Kollberg och Ingrid Bergenstråhle. I förgrunden skymtar kommunalrådet Ulf Molin.

33

I sommar spelas Shakespeare på olika ställen i Höganäs Text och foto Birgitta Hansson

E

n av sommarens höjdpunkter i Kullabygdens kulturliv är Romeo + Juliet, Shakespeares pjäs med en före detta Möllebo i huvudrollen. Pjäsen spelas utomhus i Höganäs från den 4 juli till den 13 augusti.

Det är Sommarteater på Krapperup som förlägger årets föreställning till stadsmiljö i Höganäs. Det är kanske inte så konstigt. Romeo och Julia utspelar sig i en stad (egentligen i Verona) med en kärlekshistoria mellan två ungdomar som hör till olika adelsfamiljer som ligger i fejd med varandra.

Regissören utlovar fest med musik, sång, dans och eldartister.

Det är en pjäs med mycket dramatik som hemligt bröllop, gängbråk, slagsmål – och det slutar i stor tragedi.

Balkongscenen är välkänd och kommer med även i denna föreställning. Höganäsbors egna kärleksberättelser, som teatergruppen har bett att få ta del av, kommer att vävas in i Shakespeares pjäs.

Föreställningen flyttar på klassiskt Krapperup-teater-manér runt till olika platser i staden och publiken får då och då medverka

34

Kollationering inför Romeo + Juliet En dag i början av maj samlades hela teatergruppen i Höganäs. Regissören, producenten, skådespelarna med flera gick runt i stan och kände sig för.

i pjäsen. Som Juliet ser vi Amelie Nörgaard som har bott i Mölle under många år.

Jag passade på att intervjua Amelie tillsammans med regissören Ragna Weisteen när det var en första kollationering med skådespelarna i början av maj.

I teatergruppen medverkar ett 25-tal personer, både amatörer och skådespelare. Denna dag gick de medverkande runt i Höganäs och kände sig för på tänkta platser som kan utgöra de olika scenerna.

Ragna berättade vad hon planerar ska ske på varje plats. Pjäsen kommer ett starta vid Tivolihuset.

Amelie har alltså växt upp i Mölle.

Familjen flyttade till byn just den dag som hon fyllde sju år, och här bodde hon till vuxen ålder. I dag är hon 32 år.

– Jag älskar Mölle, säger Amelie. Det var underbart att växa upp med havet, skogen och naturen in på knutarna. Jag gick som de flesta andra ungdomar i Mölle i grundskolan i Nyhamnsläge och Höganäs och på gymnasiet i Helsingborg.

– Vi var många i samma ålder i byn och det var inte det minsta tråkigt att bo i Mölle. Det fanns saker

att göra hela tiden. Höganäs hade också mycket för ungdomar.

– Vi spelade teater och fick oftast gehör för våra idéer hos kulturförvaltningen. Vi fick mycket stöttning. Och så red jag, det fanns många ställen runt Mölle där man kunde rida.

Det var inga problem att ta sig till stan. Det går ju buss och man kan enkelt cykla till Höganäs.

– Hur kom det sig att du blev skådespelare?

– Jag gick en teaterkurs när jag var sex år. När jag stod på scen och gladde publiken upplevde jag en härlig känsla. Det är nog den känslan som jag har burit med mig sedan dess.

– När jag var tretton började jag vara med i Sommarteatern på Krapperup och gick också en kurs för grundaren Martha Vestin.

– Efter gymnasiet gick jag två år på teaterlinjen på Fridhems folkhögskola i Svalöv. Sedan flyttade jag till Göteborg och började en TV-utbildning som regi- och inslagsproducent. Och slutligen hamnade jag i Malmö där jag gjorde min praktik på SVT Malmö.

Möllekuriren 2 • 2014

Pjäsens balkongscen kommer kanske att utstpela sig här.

Ragna Weisteen regisserar föreställningen och Amelie Nörgaard spelar Juliet.

Men det är inte bara barnprogram som Amelie är med i.

– Jag arbetar gärna både framför och bakom kameran eller mikrofonen. På teatern växlar jag mellan att vara skådespelare, regissör och producent.

– Jag har faktiskt aldrig gått någon längre skådespelarutbildning, det har rullat på ändå.

SOMMARTEATER PÅ KRAPPERUP är en fri teatergrupp som har gjort sommarteater utomhus sedan 1992. Föreställningarna har vanligen spelats på Krapperup, men 2012 uppförde gruppen Stormen av Shakespeare ute vid fyren.

Martha Vestin var sällskapets konstnärliga ledare

– Jag har varit med mycket på SVT:s Barnkanalen i produktioner för lite äldre barn. Jag arbetar gärna med humor för barn. I vår har det varit Piraterna på fredagar och Räliga djur på torsdagar.

Tidigare har jag varit med i Labyrint, Gabba Gabba och Bobster.

Möllekuriren 2 • 2014

Läsare av Möllekuriren med barn i rätt ålder har nog sett Amelie på TV. Många ungar känner igen henne och hejar när de ser henne, berättar hon. Amelie har också gjort mycket för radion. I sommar är hon manusförfattare och side-kick i Sommarlov i P4 som sänds varje vardag.

fram till 2012. Därefter ligger ledningen i ett konstnärligt råd, och där ingår bland andra Amelie.

Biljetter till Romeo + Juliet säljs på Höganäs Bibliotek, Dunkers kulturhus, Turistbyrån i Ängelholm och på gruppens hemsida: sommarteaterpakrapperup.se.

35

Strindbergs kreativa analys av den lilla orten med det tvivelaktiga ryktet borde stå som en inskription i guld ovanför den imaginära stadsporten:

»Den här byn är förhäxad«

V

Av Åke Högman

Foto Stig Peterson

issa frågor av yppersta vikt har ett så uppenbart svar att de sällan ägnas någon kritisk granskning. Vem är till exempel den starka parten i förhållandet mellan betjänten Jeeves och Bertie Wooster? Är Paris skönhetens huvudstad, eller – och hör nu och häpna – är Mölle kreativt?

Den sistnämnda frågan verkar stå bortom all rimlig möjlighet till ifrågasättande, så just därför tar jag tag i den. Chockande, eller hur?

n Låt mig raskt börja med August Strindbergs besök i byn, något som har omskrivits många gånger. »Till leda« hörs någon grymta nere från Ruffen. Men om du ändå, och till äventyrs, har missat historien följer här en kort resumé: Den store författaren bestämmer sig för att besöka den lilla badorten med det apokryfiska ryktet. Han åker dock inte dit under de behagliga sommarmånaderna, nej, utan under absolut lågsäsong när vädret lämnar en hel del i övrigt att önska. Sikt till exempel.

I Mölle blir han nämligen av med kusk och vagn i en ovanligt kraftig dimma och påträffar inte en människa. Han tycker att detta är kusligt.

Med Strindbergsk logik drar han den enda givna slutsatsen: Djävulen har ett finger med i spelet. Mycket kan man beskylla Strindberg för, men inte att han saknade kreativitet.

Kreativitet. Få ord är i våra dagar så brukat och så till leda missbrukat. Ändå så viktigt.

Möllekuriren 2 • 2014

Här kan jag genast gå den orolige läsaren till mötes: Ja Mölle är kreativt! Så frågan blir då i stället: På vilket sätt – och vad har Strindberg med detta att göra?

) Låt mig här göra ett djärvt hopp. Rakt in i den mänskliga hjärnan. På senare tid har forskarna Mark Beeman and John Kounios lyckats påvisa att kreativiteten sitter i den högra hemisfären av hjärnan och i ett område som kallas aSTG. Här finns människans förmåga att göra kopplingar mellan ting som vid ett första påseende inte ser ut att hänga ihop, vilket just är kreativitetens uppgift.

Som till exempel stressade sommarturister och Möllebor. Som att få ett bord på däcket på Grand en vacker sommarkväll i juli, på Hotel Kullabergs terrass, eller på Knafves caféservering. Eller att tro att inte deras verksamhet kräver att David och Eva på Grand, Unn, Tomas och hamnkapten Stephan med flera inte jobbar twentyfourseven under hela sommaren (de sover faktiskt två timmar per natt).

f Just ovanstående flit belyser det faktum att kreativiteten kräver en annan komponent, som att kaffe kräver grädde – och kärlek smarriga kyssar. I en annan del av hjärnan sitter det center som hjälper oss att fokusera.

Det är en jädra motor och arbetshäst som bara går på och på, som en annan Strindberg 37

»

Man hittar utrymmet i naturen, i en skreva i berget med havet framför sig som en glimmande galax av turkost glitter.« på absint och dåligt leverne. Den hjälper oss att fokusera, att leta efter lösningar, men till slut tar det stopp. Vi suckar, vi kommer inte vidare, vi har kört fast.

Det är nu som möjligheten uppenbarar sig. Om vi i detta läge vågar släppa greppet, då går aSTG igång. Slappnar den främre delen av, så ger det den bakre delen utrymme att börja arbeta och »koppla ihop saker«, som Steve Jobs har definierat kreativitet.

5 Renlevnadsmänniskan får nu hålla för öronen.

Dock finns det inte så många av den sorten i den lilla byn med det betänkliga ryktet.

Jo, det hjälper med några järn, några rackabjasare, en bläcka, för det sätter effektivt stopp för arbetshästen i den främre delen av hjärnan. Då får aSTG utrymme att börja jobba.

Så Systembolaget har faktiskt fel, man blir kreativ med hjälp av sprit. Fast självklart – detta måste sägas om barn och hälsoivrare tar del av dessa rader – i måttliga mängder och man kan nå den nödvändiga avslappningen på många andra sätt.

k I den meningen har kreativiteten en större chans i Mölle än på många andra platser.

Här finns både utrymme och möjlighet till avslappning. Vill man se det i en större kontext är resten av världen en arbetshäst och Mölle är aSTG. I Mölle hittar du just utrymme och därmed annorlunda kopplingar. Du finner utrymmet mellan människorna, man får lov att vara udda (för de flesta i alla fall). Man hittar utrymmet i naturen, i en skreva i berget med 38

havet framför sig som en glimmande galax av turkost glitter. Du finner det en tidig morgon på fäladen när älvdimmorna smeker klockgrodornas öron, eller sent en kväll i djupet av stora soffan på HK. Människor som annars aldrig skulle säga ett ord till varandra möts.

Badgästtidningen från 1913 rymmer några ord av signaturen Kåwe om vad som kan hända i mötet med Mölle och Kullen: »De unga människoplantorna vinna därför här en blomstring, en rakstammig färg och fägring, som tävlar med naturen runt om.«

t Plus att det finns en hel del trevliga och rara utskänkningsställen som gör att man enkelt och okomplicerat kan bättra på förutsättningarna för sin kreativitet.

I Strindbergs skildring av sitt Möllebesök står naturligtvis omtalat en gästgivaregård, mest fastnar man dock för att hans uppfinningsrika sensorer verkar ha gått igång på alla cylindrar. I Mölle finner han – vars eld han själv påstod var den största i Sverige – en slags moteld i form av utrymme för sina trötta tankar, en mylla som befruktar och hjälper honom. Om inte annat till att ta sig därifrån.

Hans kreativa analys av den lilla orten med det tvivelaktiga ryktet borde stå som en inskription i guld ovanför den imaginära stadsporten: »Den här byn är förhäxad«

Möllekuriren 2 • 2014

Segla i Mölle Våra populära seglarkurser genomförs under vecka 28–31 I år • Optimistjolle också för vuxna • Tvåkrona

PROVA-PÅ-DAG Den 5 juli klockan 10–15 kan du testa att segla. Vi ses i hamnen ... och vi bjuder på korv.

Pris • information • anmälan www.kullenssegelsallskap.se Sara Nilsson 073-387 48 25

Öppet klockan 13–15 fredag, lördag och söndag

Konstkeramiker KERSTIN TILLBERG Unikt Handgjort & handmålat Stengods Garngränd 6, 263 77 Mölle tel. 070-160 01 30 För nyheter och information, välkommen in på www.kerstintillberg.se

Möllekuriren 2 • 2014

39

Jacob Schenström har blivit svensk mästare i trolleri

N

Av Gunilla Larsson är jag träffar Jacob Schenström har han just kommit hem till Mölle från Uppsala. Där blev han blev svensk

mästare i Close Up. Det är en gren som skulle kunna beskrivas som fingerfärdighetsmagi på nära håll.

Jacob tävlade i micromagi som är en av tre grenar inom Close Up. De andra två är korttrolleri och salongsmagi. Hans tävlingsbidrag gav honom segern i hela Close Up. Det här var andra gången som Jacob vann SM. Förra gången var för tio år sedan.

Jacob har trollat på Mölledagen. Han har trollbundit publiken som vill förstå precis vad som sker – men inte fattar ett dugg.

Jacob förklarar för mig att det är många komponenter i ett nummer. En viktig del är att trollkarlen kontrollerar uppmärksamheten hos publiken och i sitt agerande betonar vissa saker så att åskådarna ska komma ihåg dem, vilket leder till falska minnen av vad som har skett.

Vuxna filtrerar bort detaljer och missar då vad som sker.

Barn däremot har inte lärt sig att bortse från dessa detaljer, och därför ser de bättre 40

vad som egentligen sker. Ni kanske som jag har hört barn säga: ”Men han gjorde ju …”

Varpå vi vuxna ler litet ursäktande, eftersom vi tycker att barnet förstör för både oss och trollkarlen.

Jacob säger att en professor är lättast att lura för de sorterar bort nästan allting.

Men nu vill jag veta: Hur började det här med trolleri och hur gammal var du då?

– Jag var femton år och en klasskompis gjorde ett trick i skolan. Jag gick till biblioteket och lånade en bok. Min morbror Lars hade trollat lite för mig, så jag var inte helt obekant med det. Sen var jag igång.

– Jag höll på mest för mig själv. Övade och prövade. När jag började gymnasiet blev jag klasskamrat med Charlie Caper, alltså han som vann Talang, en tävling på TV3. Vi inspirerade varandra, och så rullade det på.

– Jag var sjutton när jag uppträdde första gången för publik och fick betalt. I början av 2000-talet blev det mer regelbundna framträdanden, och 2002 startade jag min firma. Numera arbetar jag med trolleri på halvtid.

Möllekuriren 2 • 2014

Jacob uppträder som trollkarl när ett företag till exempel har dragit ihop personalen för ett jubileum. Han är också med på bröllop och andra fester som privatpersoner ordnar.

– I Whistler i Canada blir det en hel del föreställningar. Senast jag var där hade jag trettio framträdanden på fyra månader, och det var på ett av de flottaste hotellen.

– Varför just i Whistler? Det är en ort som jag förknipper med OS i Vancouver 2010.

– Jo du förstår, jag jobbar där som skidlärare på vintrarna. Det har jag gjort i sex år nu. Det är mest privatlektioner, och jag kan vara med samma elev en halv dag.

– Vi är inte mindre än tusen skidlärare där, och fem av oss kommer från Sverige. Att kombinera skidor och trolleri är inte så dumt.

Jacob bor på Norra Strandvägen i det hus som var hans mors föräldrahem.

Här trivs han, och nu tar sommarjobbet vid.

Han är bra på förvandlingsnummer – som en trollkarl ska vara. Han Möllekuriren 2 • 2014

skiftar sömlöst mellan att uppträda som magiker, skidlärare och Kullabergsguide.

– Vad innebär jobbet som guide i Mölle för din del?

– Företag anlitar mig för olika slags uppdrag. Jag ordnar bland annat tumlarsafari och kör deltagare i ribbåten.

Vi utgår både från hamnen i Mölle och från Paradishamn vid fyren.

– Turen tar mellan en timme och en och en halv. Vi håller för det mesta till på den norra sidan av Kullaberg.

– Jag ordnar också något som vi kallar för bergsnedfirning. Deltagarna firar sig ned från en hög punkt, till exempel för att komma åt att se en grotta bättre. Och så leder jag grottvandringar till Lahibiagrottan och Silvergrottan.

– Hos oss kan turisterna låna en GPS-apparat och orientera sig på egen hand till grottor som Fredrik VII:s grotta, Oscarsgrottan och Trollhålet.

– Ett nytt, stort projekt är den nya klätterleden som vi håller på att göra.

Via Ferrata, som leden ska heta, finns på norra sidan av berget och den klättrar man på egen hand.

Kullabergsgudierna har ett unikt samarbete med länsstyrelsen som har lett till att företaget disponerar en del av Naturums lokaler.

När Jacob hade gått ut gymnasieskolan och var klar med lumpen forsatte han med en tvåårig utbildning till Fjällguide på folkhögskolan i Storuman.

Till hösten deltar han i en ny utbildning i Stockholm som är inriktad på magi och hålls i Dans- och cirkushögskolans regi.

Under hösten blir det också EM i Close Up; den tävlingen äger rum på ett kryssningsfartyg i Medelhavet.

Jacobs mål är att kvalificera sig till världsmästerskapet som går 2015 i Italien. Därför kommer det att bli mindre skidåkning ett tag framöver.

Trolleriet kommer att ta större plats i Jacobs yrkesutövning.

Fotografierna har vi hämtat från Jacobs webbplats. Den har adress: jacobschenstrom.se.

Ribbåt är en snabb, uppblåsbar båt med ett hårt skrov. Den båt som Kullabergsguiderna använder kan ta upp till tolv passagerare.

41

Samma linje sedan starten:

»Huvudinriktning på bra fotografi« FOTOKLUBBEN STÄLLER UT i annexet i sommar som en del i firandet av starten för 65 år sedan. Utställningen visas under tiden den 2–8 augusti.

På 1940-talet var kamerorna betyde-

Vintervik av Gunilla Sundström, Höganäs Fotoklubb.

ligt enklare än i dag, och det fanns inte så många modeller av varje märke.

Men det hindrade inte medlemmarna från att redan från början göra bra bilder och hävda sig på utställningar och tävlingar i stora sammanhang.

Klubbens medlemmar har genom åren visat sina bilder på bland annat Lunds Konsthall, Hasselbladscentret i Göteborg och Moderna Museet i Stockholm. Motiven var ungefär de samma som i dag: porträtt, natur och dokumentära bilder.

I mitten 1950-talet samlade medlemmarna in gamla bilder med motiv från Höganäs. Det var en kulturgärning av stora mått, och bilderna finns nu på biblioteket.

Dagens klubbverksamhet är kanske annorlunda än tidigare, men inte mindre intensiv. I dag är det digitalt foto som gäller. Vi har emellertid för den skull inte glömt bort det analoga fotot.

När jag läser gamla protokoll, och hör äldre medlemmar berätta, inser jag att klubben har varit aktiv under alla år.

Jag är övertygad om att den kommer att bestå länge än – kanske i en annan form, men med huvudriktning på bra fotografi.

Bente Jakobsen Fotoklubbens ordförande 42

Möllekuriren 2 • 2014

När jag stukade foten och insåg hur glada vi kan vara för Mölles brandkår Text Birgitta Hansson • Foto Christer Wallentin

H

äromveckan blev jag abrupt varse vikten av att det finns en borgarbrandkår i byn – eller en del av Räddningstjänsten i Höganäs som det numera är. Bosse, min man, och jag var på skogspromenad på väg till Mölle Mosse för att se om det ännu fanns några aktiva grodor i sjön. Plötsligt gjorde jag en ofrivillig vridning av ena benet och kunde sedan över huvud taget inte stödja på benet.

Jag tänkte: Ta det lite lugnt så ska det väl ordna sig, men det blev inte bättre. Då kommer Anders Magneklint förbi för att rasta sin boxer.

Vad har hänt här frågar han? Vi förklarar, men säger också att vi måste hitta bästa väg ut ur skogen till en bilväg.

– Vänta, jag tillhör ju Räddningstjänsten, så jag ska hjälpa till bara hunden har gjort vad han ska.

Bosse och Anders mer eller mindre bar mig ned till SCA:s semesterstugor, där Anders arbetar. Under ”promenaden” passade jag på att intervjua Anders om läget för Mölles brandkår.

– Jodå det fungerar än så länge, svarade han.

Men det är svårt med återväxten. Inga unga har tid att engagera sig, så vi får väl vara kvar så länge det nuvarande gänget på sju personer hänger med.

Jag fick tid att tänka Väl framme vid stugorna fick jag låna en krycka som någon gäst hade glömt och så blev jag hämtad i bil av Gunilla Larsson, syster min. Utomordentlig service med andra ord.

På Delfinen fanns det ingen tid att ta emot mig. Högläge och tryckförband blev telefonreceptet. Och även det gav effekt. Men kryckan var ovärderlig de första dagarna.

Där låg jag alltså i sängen resten av den dagen och började tänka på hur det var på den tiden då brandmännen kallades ut med sirenen på brandstationens tak.

Då var det ett »folknöje« att springa ned till hamnen och se på utryckningen. Samtidigt tittade vi oroligt ut över byn och upp mot berget för att se om det kom rök någonstans ifrån.

Vem kommer först av brandmännen? Det var alltid en spännande fråga. På cyklar och mopeder eller i bilar kom karlarna i full fart. De hade genast släppt vad de hade för händer och slängt sig i väg.

Anders Magneklint har hand om SCA-stugorna i Mölle. Han är också med i byns räddningsgäng.

Möllekuriren 2 • 2014

43

De sladdade in vid brandstationen och kastade sig in i brandbilen som stod på gatan med motorn igång. Den först anlände hade redan hunnit köra ut den.

Utryckning från larm till att styrkan var på väg tog bara några minuter.

De brandmän som inte hann fram följde efter i bil och anslöt på plats. All utrustning fanns i bilen. Sedan återstod för oss barn och andra åskådare att se om brandbilen tog vägen upp till fyren – för då brann det eller så var det kanske någon som trillat ned.

Vi var stolta Mölleungar Mölle brandkår var en av landets snabbaste när det gällde utryckning, så det var med en viss stolthet som jag och alla andra ungar stod där och glodde.

Sedan gällde att försöka lyssna av samtalen på hamnplanen. Var det någon som visste vad som hänt? Ibland hade någon lyckats uppfatta vad som var på gång, andra gånger gissades det friskt tills brandbilen kom tillbaka.

Brandsprutan Hur känns det att hålla i en tung vattenslang? Det var populärt att spruta rakt ut i hamnbassängen. Gunilla Gisel-Ekdahls barnbarn var en av dem som testade.

44

Det vore verkligen synd om Mölles brandkår skulle försvinna. Det tar ändå sin tid att rycka ut från Höganäs, och det händer mycket på berget.

Klättringsolyckorna verkar till exempel ha ökat. Att det är tryggt att veta att brandkåren finns så nära oss, är jag särskilt medveten om efter »olyckan« vid Mölle Mosse.

Det nuvarande medlemmarna i räddningsgänget är förutom Anders: Per-Johan Holmbeck, Jens Larsson, Per Molin, Thomas Olofsson, Conny Svensson och Lennart Svensson.

– Förr var vi tolv stycken, indelade i fyra jourlag, säger Anders. I dag är vi alltså bara sju man, och det är bara en av oss som har jour.

Möllekuriren har skrivit om borgarbrandkåren flera gånger. Senast var det 2010, i nummer 4, och innan dess var det en artikel 2005, närmare sagt i nummer 1.

På Mölledagen 2013 visade Per-Johan Holmbeck brandbilen och berättade hur utrustningen används. Gunnar Gustafsson var en av dem som ville prata med honom.

Möllekuriren 2 • 2014

SOMMARPRISER

Rådfråga vår fasadexpert innan du sätter penseln till verket.

Dagens bästa priser hittar du i butiken. Välkommen in!

Trött på att olja in din uteterass?

Sioo-systemet håller upp till 10 år! Vi är ensamma i Höganäs om att ha det.

Köp 4 lit Alcro träolja, 289 kr och få pensel på köpet!

HÖGANÄS Största färgaffären i Höganäs med bästa servicen – välkomna!

BRÄNNERIGATAN 19, TEL. 042-34 10 20. VARDAGAR 8–18, LÖRDAGAR 10–14. JONAS.HOGANAS@COLORAMA.SE Möllekuriren 2 • 2014

45

INSÄNDARSIDAN

Gatuskyltarna i Mölle – ett sammelsurium NÄR JAG VAR LITEN räckte det med att skriva husets namn och använda det som adress i Mölle. Jojje och Sonny Svensson som var brevbärare visste precis vem som bodde i vilket hus och några gatunamn fanns inte.

Sedan fick vi postlådenummer, och det var ju ett annat sätt att ange adress.

Sen kom namnskyltar på våra gator och nummer på husen, jag minns inte riktigt när, men det är ganska länge sedan.

När jag har sett mig omkring i byn, med fokus på gatuskyltarna, har jag upptäckt en del som jag vill ventilera.

När man kommer in i Mölle efter 30-skylten är det ett trevägskors där Kullabergsvägen möter Mölle Hamnallé. På skylten står det Mölle hamnallé, alltså stavat med liten bokstav.

Vita Byn har adress Mölle Hamnallé, men det finns bara en skylt på vilken det står Petter Svens Stig, vilket förvillar en och annan som besöker Vita Byn. Det går också en väg till vänster in till alla bostäderna. Där finns det ingen skylt alls, så det är faktiskt många som tror att detta är Petter Svens Stig. Var börjar stigen och var slutar den? Sådant kan man undra över.

Ned mot stationshuset övergår Mölle Hamnallé i Gyllenstiernas Allé. Men den uppmärksamme ser ganska snart att här har något gått fel för på vissa skyltar står det Gyllenstjernas Allé. Familjen som har fått ge namn till gatan heter ju Gyllenstierna, eller hur?

46

Fortsätt denna gata längre ned mot hamnen; till vänster Södrabrunnsvägen, ett ord. Åt höger står det Södra Brunnsv.

Hur ska det vara?

Nästa gata till vänster är Bågarpsvägen. I andra änden av denna gata heter den Bågarbsvägen. Är det förresten någon som vet vad en bågarp är eller var ordet kommer ifrån? Google vet inte.

En annan gata som delar Mölle i söder och norr är Södra Strandvägen till vänster och Norra Strandvägen till höger

eller som det står på ett annat ställe N:a Strandv. Vad jag, som vill ha lite ordning och reda, efterlyser är enhetlighet både i stavning och utformningen av gatuskyltarna. Ska en skylt vara hög med höga bokstäver eller långsmal med låga bokstäver; ska namnet förkortas med g för gata eller v för väg eller skrivas ut?

Jag frågar mig hur har det blivit så här, ska det alltid vara så här och vem har ansvaret för skyltarna?

Förresten, ni som har gatuskyltar vid er tomtgräns – klipp gärna fram dem så att de syns!

Gunilla Larsson • Mölle Hamnallé

Vårresa i Danmark EN VÄNLIG GRÖNSKAS rika dräkt hade smyckat dal och ängar den 9 maj när vår församling inbjudit till en utfärd.

Jag och mina resekamrater klev på i Mölle, medan övriga deltagare äntrade bussen i Brunnby och Nyhamnsläge.

Färden gick via Helsingborg över till Helsingör och sedan vidare till Karen Blixen-museet. Där visade en guide oss runt, och vi fick se det vackra hemmet och gå runt i den underbara parken.

Genom böljande bokskogar for vi sedan mot Hilleröd och Fredensborgs slott, en enastående renässansbyggnad.

På Spisestedet åt vi fläskstek med rödkål, så gott!

I Nödebo kyrka i Fredensborg tittade vi på de välbevarade kalkmålningarna från 1400-talet. I bussen höll sedan Marianne Kronholm, vår präst, en liten predikan och vi sjöng sommarpsalmer. Åter i Helsingör besökte vi Öresundsakvariet och där hann vi med en kopp kaffe.

Då och då under dagen berättade Lena Jarring om det historiskt intressanta som vi såg , som vanligt på ett kunnigt och engagerande vis.

Ett stort tack till Bernhard Agardh, som hade lagt upp resan så att allt fungerade perfekt, till busschauffören och till församlingen som ordnar så här givande utfärder. Vi är många som ser fram emot nästa resa.

Birgit Holmbeck-Tufvesson »» Vi tar gärna emot insändare. Mejla till: redaktion@molle.se

Möllekuriren 2 • 2014

FÖRENINGSSIDAN SPF KULLABERG MÖLLE spf.se/kullabergmolle

KAPELLFÖRENINGEN Konserter i Mölle kapell

Vill du träffa nya vänner, umgås och ingå i en fin social gemenskap? Då är du hjärtligt välkommen till oss.

Alla konserter under sommaren hålls på onsdagar och börjar alltid klockan 20.

Fritt inträde.

Vi ordnar månadsmöten med intressanta föredrag, gör studiebesök och dagsutflykter. Vårt program under september ser ut så här:

Den 25 juni│En bukett körlyrik med pianoklang. Brunnby Kyrkokör och Olle Cervin, piano. Dirigent Agneta Weber.

Den 9 september│Besök på Cirkusmuseet i Ingelsträde klockan 14. Det blir inte bara visning av samlingarna, utan också en liten uppvisning med trolleri, jonglering och musik.

Den 17 september│Margareta Ramsays populära föreläsningsserie om Kullabygdens och Krapperups historia fortsätter.

Start klockan 14 i stationshuset. Nya deltagare är välkomna i mån av plats.

Den 23 september│Månadsmöte i Mölle stationshus klockan 14. Gunnel Wounsch berättar om intressanta platser och byggnader på temat Upplevelser längs Kullaleden.

Den 2 juli│Four Hands. Mats Norrefalk och Börje Sandquist, båda gitarr.

Den 9 juli│Födelsedagsmusik för Emma.

Carl-Adam Landström, orgel.

Den 16 juli│Resande utan bagage. Trio Paradiso med Anna Grane, violin och sång; Olle Grane, klarinett och saxofon; Thomas Törnheden, piano.

Den 23 juli│Vägmärken. Lena Petersson och Göran Söderqvist, sång, flöjt och gitarr.

Den 30 juli│Con et Contro. Martin Hultkvist, trombon och sång; Mikael Bengtsson, marimba.

Visning av Mölle kapell

Höstens program kommer att delas ut till medlemmarna i slutet augusti. Det kommer också att finnas på föreningens hemsida, se ovan.

Kapellet visas från och med den 14 juli till och med den 27 juli. Välkommen varje dag klockan 13–17, dock ej lördagar.

Hör gärna av dig om du undrar över något till: Britt Gudmundson, 042-34 79 04 eller brittgu@gmail.com.

MÖLLE GOLFKLUBB mollegk.se

SVANSHALL │ svanshall.net Den 26 juli│Svanshallsdagen startar klockan 13. Kom och njut av snipsegling, kaffe och hembakta kakor, loppis, lotteri, försäljning och mycket mer. Här finns något för alla i familjen.

Den 13 september│Fest på Knudavallen för att hälsa hösten välkommen. Grillad korv och äpple, lotteri, tipsrunda för stora och små samt och roliga äpplelekar.

KULLENS HEMBYGDSFÖRENING hembygd.se/kullen

NATURSKYDDSFÖRENINGEN I KULLABYGDEN snfkullabygden.n.nu Den 15 juni│De vilda blommornas dag.

Samling klockan 14 på p-platsen vid Margretebergs badplats.

Den 2 augusti│Ängens dag. Samling klockan 10 på p-platsen vid pastorsexpeditionen i Brunnby.

Den 10 augusti│Upptäck havets hemligheter! Särskilt för barnfamiljer. Samling klockan 10 på p-platsen nordost om Gruvtorget i Höganäs.

Den 5 september│Svamputställning och Svampens dag med svamprådgivning i Naturum Kullaberg; pågår den 5–7 september klockan 11–16.

Den 13 september│Svampexkursion.

Samling klockan 9 på p-platsen nordost om Gruvtorget i Höganäs.

Den 21 september│Småkryp i Äsperödsskogen. Särskilt för barnfamiljer. Samling klockan 10 på Plantagens parkering, Äsperöd, Höganäs.

KULLENS SEGELSÄLLSKAP kullenssegelsallskap.se

I sommar anordnar vi öppen träning på tisdagar, onsdagar, torsdagar och lördagar för juniorer. Passa på att testa att spela golf och träffa nya kompisar. Nu är det dessutom lättare att ta sig hit när bussen stannar utanför klubben.

På söndagar är alla medlemmar – unga som gamla och nya som erfarna – välkomna upp för att spela tillsammans.

Samling klockan 14.45 då tävlingsform bestäms.

Vecka 30│Mölleveckan med olika tävlingar och arrangemang.

Den 10 augusti│Generationstävling.

Den 7 september│Den årliga Bunkalagstävlingen.

Den 5 juli│Prova-på-dag klockan 10–15.

Testa att segla med oss. vi ses vid klubbhuset i hamnen ... och vi bjuder på korv.

Den 7 juli│Våra seglarkurser börjar. Vi erbjuder Optimistjolle och Tvåkrona under vecka 28–31.

ARILDS BYALAG │ arild.se Den 13 juni│Simbassängen öppnas om vädret tillåter.

Den 20 juni│Midsommarfirande på Klötet. Vi börjar att klä stången klockan 10. Alla är välkomna med björkris och blommor. Samling i hamnen klockan 14.30 för en gemensam promenad till festplatsen.

Den 23 juni│Midsommarfirande vid Himmelstorpsgården klockan 17.

MÖLLE TENNISKLUBB molletk.se

Den 19 juli│Arildsdagen.

Den 6, 20, 27 juli och 3 augusti│Bräcke Mölla är öppen klockan 11–17.

Den 23 juni│ Tennisskolan börjar. Det finns grupper för alla åldrar och nivåer.

Den 25 juli│Avslutning i simskolan.

Den 6 juli, den 3 augusti och den 31 augusti│Brunnby Lanthandelsmuseum är öppet klockan 13–16.

Den 12 juli│ Möllespelen startar.

Möllekuriren 2 • 2014

Den 30 juni│Simskolan börjar.

Den 23 juli│ Joakim von Anka Cup. 47