Medicinsk Vetenskap Nr 4 2022

Page 1

Möt forskarna som vill hjälpa dig på jobbet En tidning
Karolinska Institutet Nummer
• December 2022 Pris: 50
Kolla! PRO TEINER Superämnen som fxar allt PROFE S SORN ”Lagom med vitaminer är bäst” BLICKEN ÄR EN GENVÄG TILL ANDRAS INRE VÄRLD PLUS: KITTLING / HUD MOT HUD / UTMATTNING
från
4
kronor
ANNONS
Innehåll №4—2022 Framsteg 7 Viktigt att fånga upp förlossnings skador 8 Klickkemi kan ge nya cancerbehandlingar 9 Barn möts av reklam för ultraprocessad mat I fokus 12 Därför är det viktigt att veta varför man inte kan kittla sig själv 15 Stora kunskapsluckor om utmattningssyndrom 16 Svante Pääbo visar oss vårt ursprung 24 Ny fken på blicken: en genväg in i andra människors inre värld Möt forskarna 18 Forskarna som vill att vi ska må bra på jobbet 28 Martin Bergö tar vitamindebatten 50 Nils B ergman om vikten av hud mot hud­kontakt På djupet: Proteiner 32 Superämnena som fxar allt 37 Hon fångar proteiners rörelser 38 AI avslöjar formen 39 Så är det att leva med PKU 41 Därför är proteinbrist ovanligt Alltid i MV 10 I korthet 14 Utblick 22 Tidslinjen: HLH 43 Frågor och svar 46 Topplistan 48 Kalendarium 49 Boktips 28 Folkbildare. Martin Bergö arbetar hårt för att sprida resultatet från sin forskning: Att antioxidanter inte enbart har positiva efekter. 15 Talande blick. Mycket av vår kommunikation sker med ögonen. Omtag. Elin Lindsäter vill hitta fer sätt att hjälpa patienter med diagnosen utmattningssyndrom. 24 41 3
har forskat om svetsning i 50 år. 18
proteinbrist. ges ty Imatg, Ge Erik Fly enmarkttin S Bild: Mar
Dedikerad. Bengt Sjögren
Åsiktsberikat. Tommy Lundberg reder ut missuppfattningar om

Ola Danielsson:

TITTA INTE SÅ DÄR på mig! Vi människor är hyperkänsliga för andras blickar och vad de sig nalerar – en för lång blick kan kännas nästan som det bränns. Många barn tror också på ”ögonstrå lar” – alltså tanken att något födar ut ur ögonen och träfar det vi tittar på. Det är en felaktig teori om hur synen fungerar, men det verkar vi inte fullt ut kunna inse. För oavsett om vi, precis som små barn, tror på idén om ögonstrålar eller inte, så kommer våra hjärnor att bearbeta andras blick riktning som en stråle av rörelse genom luften, menar hjärnforskaren Arvid Guterstam. Läs mer om hans spän nande teorier i vår artikel om blickens psykologi.

Och hur är det nu med antioxidanter – är de bra? Ja, de kan skydda mot fria radikaler, som kan skada våra celler. Problemet är bara att antioxidanter även är bra för cancerceller. Rådet från Martin Bergö, en av dem som gjorde upptäckten, är därför att personer med cancer eller ökad risk för cancer ska undvika vitamintillskott – och att lagom är bäst. Läs mer i Cecilia Odlinds intervju med honom.

Missa inte heller fördjupningen om proteiner, kroppens mång sysslare som är så mycket mer än bara byggstenar. De utför många olika uppgifter och är också involverade i olika sjukdomar. Ett protein – p53 – är exempelvis påverkat i upp till 60 procent av alla cancertumörer. Ett annat litet protein, betaamolyid, har ett fnger med i spelet när det gäller Alzheimers sjukdom. Ett tredje kan ligga bakom hjärntumören glioblastom. Och nu har proteinforskarna ett nytt hjälpmedel - AI-programmet alphafold som snabbt räknar ut proteinernas form. En vetenskaplig revolution enligt vissa. Vi låter forskaren Luca Jovine ta tempen på alphafold-febern.

En annan revolution, inom forskningen om evolutionär genetik och människans ursprung, stod Svante Pääbo, årets Nobel pristagare i fysiologi eller medicin, för. Han har kart lagt neandertalarnas arvs massa, upptäckt en utdöd människoform och bevisat att korsningar skett mel lan homo sapiens och våra utdöda släktingar neander talare och denisovaner. I december kommer han till Karolinska Institutet för att hålla sin Nobelföreläsning. Det tänker jag inte missa. Trevlig läsning!

Medarbetare

i detta nummer

Martin Stenmark

Frilansfotograf Växt­och årstidsäls kande frilans fotograf som lever för en fn vardagskänsla. Fotograferar många människor, både med och utan vita rockar.

Maja Lundbäck Journalist

Maja Lundbäck har en bakgrund som reporter och researcher inom nyheter och samhälle på bland annat TV4. Hon är journalistutbildad vid Söder törns högskola och skriver ofta om betydelsen av arv, miljö och livsstil för vår hälsa.

Magnus Trogen Pahlén Frilansskribent Magnus Trogen Pahlén har sedan barnsben haft en crush på ny teknik, vetenskap och media. Samt läsning i alla dess former. Driver tvåmansbyrån provins.se sedan år 2000 och trivs som bäst när jobbet leder till lärorika möten i andras vardag.

Dessutom: Annika Lund, Matilda Skoglöw, Erik Flyg, Erika Weiland, Johannes Frandsén, Sara Bruce.

Redaktören har ordet
Medicinsk Vetenskap №4 2022
4
Foto: Joel Nilsson, Martin Stenmark, Privat

Ansvarig utgivare Peter Andréasson Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet

Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se

Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se

Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se

Art Director Jesper Möller jesper.moller@ci.se

Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com

Redaktionsråd Johan Frostegård, Carolina Hagberg, Pernilla Lagergren, Jessica Norrbom, Mikael Rydén, Ana Teixeira.

Omslagsfoto Getty Images Tryck Lenanders Grafska AB

Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Insti tutet och utkommer med fyra nummer per år. ISSN 1104-3822

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska ut bildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap Beställ
4
för 200
E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap Redaktionen
redan i dag
nummer
kr
Medicinsk Vetenskap №4 2022 5

Reproduktionsmedicin behöver fer ägg- och spermiedonatorer Intresseanmälan görs på vår hemsida med länk till 1177.se eller ring Reproduktionsmedicin Äggdonator 08-585 814 32 Spermiedonator 08-585 806 93 För mer information se hemsidan www.karolinska.se/reproduktionsmedicin

Tillsammans fortsätter vi rädda liv i Ukraina.

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap?

Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 27 900 och bland våra läsare fnns förutom allmänt nyfkna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfnansiärer och lärare.

Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se

ANNONS
Bli månadsgivare på rodakorset.se

Viktigt fånga upp skador efter förlossning

Efter en förlossning kan kvinnor få besvär med bäckenbottens muskler och stödjevävnader, som urinläckage, avföringsläckage och framfall av slidans väggar eller av livmodern. I vissa fall beror besvären på skador i den så kallade levator ani­muskulaturen, en muskelgrupp som spänner över bäckeningången, eller felläkning av mellangårdsmusklerna. Båda fenomenen är idag underdiagnosticerade.

För att fånga upp dessa skador mer systematiskt har Emilia Rotstein, doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, i sitt avhandlingsarbete utvärderat en metod att bedöma skadorna med ultraljud. Hon har också utvecklat ett frågeformulär för att identifera kvinnor med symtom från felläkta förlossnings bristningar i mellangårdsmusklerna efter vaginal förlossning.

– I våra studier såg vi att standardi serad mellangårdsrekonstruktion kan lindra besvär av en felläkt mellangård oberoende av samtidig levator aniskada. Det är viktigt att dessa besvär fångas upp, säger Emilia Rotstein. openarchive.ki.se

Kunskapsluckor

Det behövs mer forskning kring hur bristningar i de djupa bäckenbottenmuskler na påverkar kvinnors hälsa enligt SBU. En ny avhandling ger ett bidrag.

Det senaste inom medicinsk forskning
Foto: Getty Images Medicinsk Vetenskap №4 2022 7

”Detta var ganska väntat.”

Simon Elsässer, senior forskare vid institu tionen för medicinsk biokemi och biofysik, kommentarer årets Nobelpris i kemi, metoden klickkemi, som han menar har många coola användningsområden och är ett fantastiskt verktyg för biologiska upptäckter. Han använder den själv för att studera olika proteiner i mänsk liga celler.

Klickkemi kan ge nya cancerbehandlingar

Nobelpriset i kemi gick 2022 till utvecklingen av klickkemin, ett enkelt sätt att bygga molekyler som används mycket inom medicinsk forskning.

DET VAR EN av de tre pristagarna, Barry Sharpless, professor vid Scripps Research i La Jolla, USA, som år 2000 myntade begreppet klickkemi, som innebär att molekylära byggstenar snabbt och efektivt klickar i varandra och kopplas samman. Oberoende av varandra upptäckte han och pristagare nummer två, Morten Meldal, profes sor vid Köpenhamns universitet, den reaktion som har blivit närmast synonym med klickkemin, den kop parkatalyserade azid-alkyn cykloaddi tionen. Metoden bygger på att alkyner och azider reagerar mycket efektivt med varandra om man tillsätter kop parjoner. Genom att fästa alkyner på en molekyl och azider på en annan kan man därför koppla ihop molekyler och bygga nya.

Metoden var lika enkel som genial och fck snabbt en enorm spridning på forskningslaboratorier och inom industrin. Klickkemi används numera över hela världen för att skapa alltifrån smarta material med helt nya egen

skaper till läkemedel som optimeras för att kunna behandla sjukdomar på nya sätt.

Men innan metoden kunde använ das i levande organismer behövde den förfnas för just det ändamålet, och detta bidrog den tredje prista garen Carolyn Bertozzi, professor vid Stanford University, USA, med. Eftersom koppar är giftigt för allt levande utvecklade hon en kopparfri klickreaktion kallad spänningsdriven azid-alkyn cykloaddition. Hon visade sedan att den går att använda för att spåra glykaner, en typ av kolhydra ter som sitter på ytan av proteiner och celler och som har betydelse för många biologiska processer.

Inom det medicinska området är cancerbehandling en av de tillämp ningar som kommit längst. Bland annat pågår försök med klickbara antikroppar som är riktade mot olika tumörer och som kan guida cancerbe handlingen till tumören så att friska celler skonas.

2gånger har Barry Sharpless tilldelats Nobelpriset. Förra gången var 2001 då han fck ena halvan av Nobelpriset i kemi för utvecklandet av katalytisk asymmetrisk syntes. Bara fyra andra personer i historien har tilldelats Nobelpriset mer än en gång, här är hela listan: Marie Curie (1903, 1911)

Linus Pauling (1954, 1962)

John Bardeen (1956, 1972)

Frederick Sanger (1958, 1980)

Barry Sharpless (2001, 2022)

Nobeltips!

Lyssna på Nobelföreläsningarna I fysik, kemi och ekonomi den 8 de cember 2022 kl 9–15 i Aula Magna, Stockholms universitet. De hålls på engelska och är öppna för alla, salen öppnar 08:40.

Framsteg Nobelpriset i kemi
Årets kemipris gick till en metod som skapar nya molekyler genom att samman foga fera andra.
Medicinsk Vetenskap №4 2022 8
Illustration: Johan Jarnestad/KVA Foto: Johannes Frandsén

Pizza och läsk i matreklam för barn

Dåliga matvanor är en av de främsta orsakerna till ohälsa i Sverige. Samti digt vet vi att den sociala och fysiska miljön som vi lever i påverkar våra matval. Forskare vid institutionen för biovetenskaper och närings lära vid Karolinska Institutet har kartlagt hur barn i Stockholm och Gävle exponeras för utomhus reklam för mat i en ny rapport framtagen i samarbete med UNICEF Sverige och Hjärt Lungfonden. Resultaten visar att fyra av fem annon ser riktade till barn handlar om ultraprocessede livsmedel, som exempelvis sockersötade drycker och snabbmat, som hamburgare och pizza. En dast en av fem annonser marknadsförde frukt, bär, fsk eller skaldjur. Forskarna såg även att 74 procent av alla spe cialerbjudanden gällde just ultraprocessade livsmedel.

Rapportförfattarna menar att samverkan med barnen själva är vik tig och att mer forskning om hur barn exponeras för matreklam behövs för att kunna undersöka exempelvis hur eventuella lagändringar skulle kunna ha positiva efekter på mat vanorna hos barn. Sara Bruce

Rapporten:

2022

Bilden Framsteg
Det är svårt för barn att undvika matreklam och oftast saluförs mat som är ohälsosam.
Medicinsk Vetenskap №4 2022 9 ges ty
”In your face – om barns matmiljö och exponering för matreklam”
Ima to: GetoF

Så arbetar hjärnan när vi hjälper andra i fara

Osjälviskt. Studier på djur tyder på att hjärnans försvarssystem är viktiga för att hjälpa andra, men ytterst lite är känt om hur dessa processer fungerar hos människor. I en ny studie fck 49 friska forskningsdeltagare uppgiften att besluta om de ville hjälpa en annan, okänd person att undvika obehag i form av en mild elektrisk stöt. Men om de hjälpte personen löpte de själva risk att utsättas för en stöt. Den okände personen var synlig för deltagaren via video. Under uppgiften avbildades aktiviteten i deltagarnas hjärnor med så kallad fMRI-kamera. Deltagarna fck också veta hur snart stöten skulle komma. Resultaten visar att de system i hjärnan som gör det möjligt för människ or att undvika fara, också är inblandade i den här typen av osjälviska hjälp beteenden riktade mot andra, okända, individer. Vi ser bland annat att en evolutionärt gammal del av hjärnan, amygdala, som är nödvändig för basala försvarsbeteenden, kopplas med viljan att hjälpa andra, säger Joana Vieira, forskare anknuten till institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolin ska Institutet och studiens försteförfattare, Forskarna såg att styrkan med vilken amygdala och området insula i hjärnan representerade hotet mot den egna personen – inte den andres nöd –kunde förutsäga om personen skulle hjälpa eller inte. Andra delar av hjär nan som kan kopplas till kognitiva funktioner var inte associerade. eLife oktober 2022

”Det är en bedrift.”

Forskaren Caroline Ingre om att ett nytt läkemedel för att behandla nervsjukdomen ALS godkänts i USA. Under våren hoppas hon att de godkänns i EU. Enligt henne drog kampanjen ”Ice bucket-challenge” år 2014 in mycket pengar och fer behandlingar testas just nu.

Källa: Studio ett, SR

Lyssna på avsnitt 71 av KI:s podcast

Medicinvetarna där Caroline Ingre intervjuas.

Upprepade infektioner kopplas till alzheimer och parkinson

Observation. En ny studie gjord på drygt 290 000 per soner med Alzheimers sjuk dom, drygt 100 000 personer med Parkinsons sjukdom och drygt 10 000 personer med ALS samt kontroller från allmänna befolkningen visar att en sjukhusbehand lad infektion före 60 års ålder kopplas till 16 procent högre risk för Alzheimers sjukdom och 4 procent högre risk för Parkinsons sjukdom. Forskarna noterar ingen koppling mellan infektioner och ALS.

De här fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdomspro cess, vilket leder till att den neurodegenerativa sjuk domen bryter ut i relativt unga år, säger Jiangwei Sun, studiens försteförfattare och postdoktor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Han poängterar dock att resultaten inte bevisar ett orsakssamband eftersom studien är en observations studie. PLOS Medicine september 2022

Skulle du rusa in i en brinnande byggnad för att rädda den som blivit kvar? Hur starkt din hjärnas försvarssystem är när det gäller att skydda dig själv kan avgöra hur du agerar.
Framsteg I korthet
Forsknings nyheter hämtade från ki.se/nyheter
Getty
Medicinsk Vetenskap №4 2022 10
Bild
Images
TIPS!

Bättre screening för hörselnedsättning hos barn behövs Uppföljningsproblem. Ett av 500 spädbarn har en permanent hörselnedsätt ning, vilket kan påverka deras utveckling av tal språket. En ny avhandling visar att screeningprogram för hörselnedsättning hos barn behöver bli bättre på att samla in data och mäta utfall för att höja kvaliteten, till exempel för att förbättra andelen uppföljningar.

Talspråket skapar förutsättningar för läsning, social kommunikation och utbildning och en försening i språkutvecklingen kan få konsekvenser för livet. Det är därför viktigt att spädbarn och barn med hörselnedsätt ning får rätt insatser så tidigt som möjligt, säger Allison Mackey, som nyligen dispu terade vid institutionen för klinisk vetenskap, interven tion och teknik, Karolinska Institutet. Läs fer avhandlingar via openarchive.ki.se

Så förklaras samband mellan diabetes och urinvägsinfektioner Koppling. Sänkt immun försvar och återkommande infektioner är vanligt vid typ 1- och typ 2-diabetes. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att personer med diabetes har lägre nivåer av den antimikrobiella pep tiden psoriasin, som ingår i kroppens immunförsvar, vilket försämrar urinblåsans cellbarriär med ökad risk för urinvägsinfektion som följd.

Vi fann att höga glu kosnivåer sänker nivåerna av psoriasin, däremot har in sulin ingen påverkan, säger Annelie Brauner, professor vid institutionen för mikro biologi, tumör- och cellbio logi, som lett studien.

Forskarna såg även att öst rogenbehandling ökade pso riasinnivåerna och minskade bakteriemängden, vilket indikerar att östrogen kan

HALLÅ DÄR Hörselproblem hos små barn bör upptäckas så tidigt som möjligt så att rätt insatser kan sättas in.

ha efekt hos patienter med diabetes. Nature communications september 2022

Omega­3 positivt för immunförsvaret vid svår covid­19

Infammationsläkande. Intravenös behandling med omega-3-fettsyror hos äldre patienter med sjukhus krävande vård av covid-19 verkar kunna ha positiva efekter på immunsvarets förmåga att hantera viru set, enligt en nypublicerad studie från Karolinska Institutet som genomfördes under 2020. Den omfattar 22 äldre sjukhusvårdade covid 19-patienter, där hälften lot

tades till intravenös behand ling med omega-3-fettsyror i fem dagar och hälften till intravenös tillförsel av mot svarande volymer koksalt.

– Vi visade att fettsyremetabolismen till infam mationsläkande molekyler stimulerades hos patien terna som behandlades med omega-3-fettsyror. Genom att isolera immun celler före, under och efter behandlingen kunde vi visa att immunfunktionen förbättrades, säger Magnus Bäck, överläkare i kardiologi och professor vid institutio nen för medicin, Solna, och studiens sisteförfattare. Clinical and Translational Medicine september 2022

Trögt att få rätt läkemedel vid hjärtsvikt

Försenat. En studie vid Karolinska Institutet gjord på över 260 000 vuxna i Japan, Sverige och USA som behandlats med rekom menderade läkemedel vid hjärtsvikt mellan 2020–2022 visar att det ofta dröjer fera veckor innan patienter med allvarlig hjärtsvikt får vissa rekommenderade behand lingar. Framför allt dröjer insättningen av relativt nya hjärtsviktsläkemedel som dapaglifozin och sacubitril/ valsartan. Enligt forskarna är resultaten problematiska då behandlingarna kan minska risken för död och förbättra patienternas livskvalitet.

Det verkar som att läke medel vid hjärtsvikt gene rellt sätts in för sent och i för låga doser, framför allt hos högriskpatienter med annan samsjuklighet. Det vore bra att utreda vad detta kan bero på, säger studiens förste författare Gianluigi Sava rese, docent i kardiologi vid institutionen för medicin, Solna. JACC: Heart Failure september 2022

350
Foto: Getty Images Medicinsk Vetenskap №4 2022 11
Ungefär så många avhandlingar publiceras varje år vid Karolin ska Institutet. Alla fnns för läsning via openarchive.ki.se

Varför kan man inte kittla sig själv?

Svaret är inte bara kul att veta, det ger också ledtrådar till mekanismerna bakom schizofreni.

Din forskning handlar bland annat om varför det är svårt att kittla sig själv. Varför är det så?

- Det beror på att hjärnan kan förutse och undertrycka de sensoriska efek terna av kroppens egna rörelser. När vi till exempel sträcker oss efter ett före mål förutser hjärnan hur beröringen kommer att kännas. Men om en annan person rör vid oss, eller om en spindel kryper på armen, så kan inte hjärnan förutspå vad som kommer att hända utifrån de egna rörelserna, och då kän ner vi att det kittlas mer.

Varför är fenomenet viktigt att studera?

– Det ger oss tillgång till mekanis men som hjärnan använder för att skilja mellan signaler från den egna kroppen och signaler som kommer utifrån. Det kan vara kliniskt intres sant, då vi exempelvis vet att personer med schizofreni har svårt att skilja mellan sensationer som genereras av den egna kroppen från sensationer som genereras av andra personer. En möjlig förklaring till de röster som en del personer med schizofreni hör är att hjärnan tolkar egna tankar som om det vore någon annans röst. De har faktiskt också lättare att kittla sig själva jämfört med friska kontrollpersoner.

Du arbetar på ett ”touch and tickle”laboratorium på Karolinska Institutet. Vad gör ni där?

– Vi gör experiment på friska perso ner där de får ange hur intensiv eller kittlig beröring känns beroende på om den kommer från den personen själv, från en maskin eller en annan person. Vi använder till exempel robotar som kan generera beröring på olika delar av kroppen, och låter försökspersonerna beskriva hur det känns jämfört med om personen styr roboten själv. Vi gör också studier med hjärnavbildning för att ta reda på vilka delar av hjärnan som skiljer mellan beröring från den egna kroppen och extern beröring.

Vad har ni kommit fram till?

– Vi har nyligen upptäckt att även friska personer med vissa person lighetsdrag som liknar de kliniska

symtomen vid schizofreni har minskad förmåga i våra tester att förutspå hur självgenerade rörelser kommer att kän nas. Det skulle kunna innebära en ökad risk för schizofreni, men det krävs mer forskning för att bekräfta det.

Varför skrattar man när man blir kittlad? Det känns ju egentligen rätt obehagligt.

– Det är en intressant fråga som vi inte vet svaret på. Typiskt sett försöker den som blir kittlad dra sig undan från det som kittlar, samtidigt som hen skrattar som om det vore njutningsfullt. Men många tycker egentligen att det känns obehagligt. Det har föreslagits att skrattet när vi blir kittlade är en nervös refex som skiljer sig från skrattet när vi exempelvis hör ett skämt. Det här är inte helt klarlagt, men det rör sig troli gen om två olika reaktioner.

Framsteg Hallå där
Konstantina Kilteni tar kittling på allvar.
Medicinsk Vetenskap №4 2022 12
en ands to: Johannes Fr
13 Medicinsk Vetenskap №4 2022 ANNONS

Svamp kan ge hjälp vid depression

Psykedeliskt. Ungefär 300 miljoner personer drabbas av depression varje år. De 10-30 procent som inte blir hjälpta av två behandlingsförsök med olika läkemedel lider av så kallad behandlings resistent depression. I en dubbelblind studie gjord på 233 personer med behand lingsresistent depression i Europa och Nordamerika såg forskare att symtomen kunde minskas med hjälp av en engångsdos av den psykedeliska drogen psilocy bin. Depressionssymtomen hade minskat signifkant tre veckor efter behandling i den grupp av patienter som fck den högsta dosen psilocybin, 25 mg, tillsam mans med psykologiskt stöd (men inte i grupperna som fått 10 respektive 1 mg). Efter tolv veckor var efekten inte längre signifkant.

Vanliga biverkningar var huvudvärk, illamående och yrsel. Självmordstankar fö rekom i alla grupper men var något fer vid högsta dosen.

Forskarna konstaterar att större studier behövs där man

jämför psilocybin med exis terande behandlingar samt kontrollerar säkerheten.

Detta är den hittills största dubbelblinda rando miserade studien av psilocy binbehandling av depression som publicerats. Även om det huvudsakliga syftet var att studera efekten tre veckor efter behandling så var det möjligen en besvikelse för många att man inte kunde påvisa någon tydlig efekt tre månader efter behandlingen eftersom en del tidigare stu dier antytt en mer långvarig efekt. säger Johan Lundberg, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. NEJM november 2022

God efekt av påfyllt malariavaccin

Hoppfullt. Ett nytt vaccin mot malaria, utvecklat av fors kare vid universitet i Oxford, har visat lovande resultat. En påfyllnadsdos gavs till 409 barn i Burkana Faso, ett år efter grundvaccineringen. Resultaten visar att vaccinet i hög dos gav upp till 80 pro cents skydd mot sjukdomen.

Sedan oktober 2021 rekommenderar WHO bred användning av det enda godkända malariavaccinet för barn i malariadrabbade om råden. Forskarna bakom den aktuella studien påpekar att det fnns ett behov mer efek tiva vaccin. Lancet infectious diseases september 2022

5 000

personer i Sverige beräknas ha retinal dystrof, en ovanlig form av ärftlig blindhet. En behandling med genterapi, där en frisk gen förs in i ögat och ersätter den muterade gen som orsakar blindheten, har nu för första gången genomförts i Sverige, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset

”Det är bra att det ökar!”

Stefan Arver, överläkare och forskare vid Karolinska institutet, kommenterar det faktum att vasektomi, manlig sterilisering, ökat i Sverige. Det är betydligt lättare att sterilisera en man än en kvinna, menar han. Ingreppet är betydligt vanligare i en del andra länder som i Nya Zeeland där var femte man är steriliserad.

Källa: DN

Digerdöden skyndade på evolutionen

Genetiskt urval. Digerdöden var en pandemisk pestsjuk dom som under medeltiden dödade upp till 50 procent av alla människor i Europa. Nu har en grupp forskare studerat gammalt DNA och hittat 245 genvarianter som blev vanligare under diger döden, vilket enligt forskar nas resonemang tyder på att de kan ha gett ett skydd mot sjukdomen. Forskarna har också studerat celler med de olika genvarianterna och upptäckt att en av dem kan skydda cellerna mot Y-pestis, bakterien som orsakar pest.

De festa av de identi ferade genvarianterna är relaterade till immunförsva ret. Men det immunologiska skyddet mot digerdöden kan ha haft ett pris som vi betalar idag. Forskarna upptäckte nämligen också att en del av genvarianterna ökar risken för autoimmuna sjukdomar, som exempelvis reumatism. Nature oktober 2022

Framsteg Utblick
Ringslätskivling (Psilocybe cubensis) innehåller den psykedeliska drogen psilocybin som testas mot behandlingsresistent depression. Svampen är narkotikaklassad i Sverige. TIPS! Lyssna på avsnitt 103 av KI:s podcast Medicinvetarna där professor Johan Lundberg intervjuas.
Foto: Getty Images Medicinsk Vetenskap №4 2022 14

Stora kunskaps luckor om utmattningssyndrom

Diagnosen utmattningssyndrom står för majoriteten av alla lång tidssjukskrivningar. Men enligt en forskningssammanställning är det vetenskapliga underlaget svagt.

Text: Ola Danielsson Foto: Martin Stenmark

Elin Lindsäter, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolin ska Institutet och psykolog vid Gustavs bergs vårdcentral, har tillsammans med kollegor nyligen publicerat en översikts artikel om all forskning som gjorts om diagnosen sedan den infördes 2005. Forskarna hittade 89 studier.

Det har gjorts överras kande lite forskning, med tanke på att det är ett stort samhällsproblem och att diagnosen står för majorite ten av alla långtidssjukskrivningar, säger hon.

En forskningsfråga är om det fnns biologiska förändringar, i exempelvis hjärnan, som är unika för utmattnings syndrom. Enligt Elin Lindsäter ger inte den samlade forskningen svar.

– Resultaten är spretiga och studierna är inte gjorda på ett sätt så att det går att säga om eventuella förändringar är unika för just utmattningssyndrom, säger Elin Lindsäter.

Det saknas också evidens för vilken behandling som är bäst. Studierna är of tast små och har metodologiska brister. Bara enstaka randomiserade kontrolle rade studier har genomförts.

Forskningen visar att många med dia gnosen utmattningssyndrom har svåra psykiatriska och kroppsliga symtom. Men hur symtomen skiljer sig från andra närliggande diagnoser, till exempel de pression, olika ångestsyndrom, fbromy algi eller kroniskt trötthetssyndrom är till stor del outrett.

Diagnosen utmattningssyndrom fnns bara i Sverige, men symtombilden är vanlig globalt. Enligt Elin Lindsäter skulle det främja den fortsatta kunskapsut vecklingen att ha ökat samarbete med internationella forskare som studerar svåra trötthetstillstånd utifrån olika per spektiv och över olika diagnoser.

Genom att studera svår trötthet som en symtomdimension som kan spänna över fera typer av besvär skulle vi ha större chans att förstå sjukdomsmeka nismer och fnna olika undergrupper som kan vara i behov av olika typer av behand ling, tror Elin Lindsäter.

BJPsych Open augusti 2022

Kortintervjun Framsteg
15 Medicinsk Vetenskap №4 2022
TIPS! Elin Lindsäter intervjuas i avsnitt 93 av KI:s podcast Medicinvetarna.

Svante Pääbo visar oss vårt ursprung

Varifrån kommer vi? Och vilka är vi? Tack vare Svante Pääbo, 2022 års Nobel pristagare i fysiologi eller medicin, vet vi mer om vad som gör oss unikt mänskliga.

Men också om det genetiska arvet från våra utdöda närmaste släktingar.

SVANTE PÄÄBO har utvecklat en metod för att analysera uråldrigt DNA och har med hjälp av sin teknik gjort fera upptäckter: Han har kartlagt neanderta larnas arvsmassa, upptäckt en utdöd människoform och bevisat att kors ningar skett mellan homo sapiens och våra utdöda släktingar neandertalare och denisovaner.

– Arkeologin och paleontologin är viktiga för att studera frågor om människans ursprung. Men tack vare Svante Pääbo kan vi i dag också få svar med gene tisk upplösning, säger Juleen Zierath, professor i klinisk

integrativ fysiologi och medlem i No belkommittén vid Karolinska Institutet.

Hon förklarar att intresset för att lära sig att analysera uråldrigt DNA fanns tidigt hos Svante Pääbo. Doktorandstu dierna om immunsystemet vid Uppsala universitet kombinerade han med ett hemligt sidoprojekt där han isolerade DNA från mumier.

– Han måste ha insett att det inte kommer att bli lätt, förklarar Juleen Zierath och räknar upp några av de svå righeter som hopade sig. Gammalt DNA kan vara fragmenterat och kemiskt modiferat. Proverna kan vara förorenade med DNA från mikroorganismer och från nutida människor. Många andra hade nog gett upp, men

Svante Pääbo hade ett genuint intresse, var nyfken, envis och väldigt rigorös, förklarar hon.

Han fortsatte i början av 1990-talet, som nybliven professor vid Münchens universitet, med att lösa den till synes omöjliga uppgiften. Först riktade han in sig på det DNA som fnns i mitokon drien, en del av cellen som innehåller egen arvsmassa. Eftersom DNA:t där fnns i många kopior ökar chansen att lyckas. Ur en 40 000 år gammal benbit lyckades han till slut få fram den första gensekvensen från en neandertalare.

Han jämförde det sedan med DNA från människor och schimpanser, och kunde visa att neandertalar-DNA:t är unikt, säger Juleen Zierath.

NÄSTA UTMANING VAR att analysera neandertalares DNA från cellkärnan, där den större delen av den genetiska informationen fnns. Det lyckades hans forskargrupp vid Max Planckinstitutet för evolutionär antropologi med år 2010, då de publicerade en fullständig gensekvens från neandertalare.

Jämförande analyser visade att den senaste gemensamma föregångaren till neandertalare och nutida människor levde för ungefär 800 000 år sedan. Forskningen visade också att neander talare och homo sapiens fck barn med varandra under de tiotusentals år då de var samtida.

Ur ett litet benfragment från Deniso va-grottan i Sibirien fck Svante Pääbo fram arvsmassa som tillhörde en okänd hominidart som fck namnet denisova. Det stod också klart att korsningar skett även mellan homo sapiens och denisova. Nutida människor i vissa områden bär på upp till sex procent denisova-DNA.

Neandertalarna och denisova dog ut av oklara orsaker, men vi vet, tack vare Svante Pääbos forskning, att nutida människor bär på några av deras gener. Forskningen har också lett till att gener som är unika för oss människor har kunnat identiferats. Listan är inte sär

I fokus Nobelpriset i fysiologi eller medicin
Foto: Aske Rif
Medicinsk Vetenskap №4 2022 16
”Tack vare Svante Pääbo kan vi i dag få svar med genetisk upplösning”
Torbensen

skilt lång – det handlar om ungefär 100 proteinkodade gener.

Genom att studera dem i cell- och djurstudier kan vi lära oss om deras funktion. Det är fascinerande kun skap som också kan vara medicinskt användbar, säger Juleen Zierath.

En del av generna från våra utdöda släktingar påverkar immunförsvaret vid infektioner. En genvariant, som är vanlig i Tibet och troligen kommer från denisovanerna, skyddar mot efekter av syrebrist vid hög höjd.

NÅGRA AV GENERNA har Svante Pääbo på senare år studerat i samar bete med Hugo Zeberg, forskare vid Karolinska Institutet. Deras studier har bland annat visat att fertilitet, smärt tröskel, samt risken att bli svårt sjuk

Fakta: Svante Pääbo

Svante Pääbo föddes 1955 i Stockholm. Han doktorerade 1986 vid Uppsala universitet och är idag aktiv vid bland annat Max Planckinstitutet för evolutionär antropologi, Leipzig, som han grundade 1999. Han är hedersdoktor vid Karolinska Institutet och son till Karolinska Institutets förre rektor Sune Bergström som tilldela des 1982 års Nobelpris i fysiologi eller medicin.

i covid-19 kan påverkas av gener från neandertalare som en del av oss bär på.

Juleen Zierath menar att Svante Pää bos forskning kan hjälpa till att förklara vad som gör oss unikt mänskliga.

– Neandertalarna levde i små grup per, utövade viss konst och hade redskap som inte förändrades mycket under de hundratusentals år de levde i Europa. Vi å andra sidan, utvecklade bildkonst och förbättrade ständigt våra verktyg. Vi blev upptäckare och resenä rer som färdades över vatten. En stor del av de här skillnaderna förklaras troligen av genetik, säger Juleen Zierath.

JULEEN ZIERATH TROR att de festa kan hålla med om att Svante Pääbos forskning är fascinerande. Nu ser hon fram emot hans Nobelföreläsning i december.

– Vem är inte intresserad av vår bakgrund, var vi kommer ifrån? Jag tror det kommer bli fantastiskt, säger Juleen Zierath.

TIPS! Missa inte Svante Pääbos Nobelföreläsning onsdag den 7 december. För detaljer, se kalendern på sid 48.
Foto: TT Medicinsk Vetenskap №4 2022 17

De vill att vi ska må bra på jobbet

Stress, osäkerhet och kemikalier – olika yrkesgrupper utsätts för olika hälsorisker.

Vi har pratat med tre forskare som vill förbättra vår arbetsmiljö.

”Lärareupp lever höga emotionella krav”

”I mitten av 2010­talet visade en rad rapporter att arbetsmiljön i skolan blivit allt sämre, med ökad psykisk ohälsa och stress bland lärarna. Men det gjorde mig frustrerad att uppmärksamheten mest ägnades åt att beskriva hur illa det var. Ingen strävade efter en förändring.

Därför inledde vi vår forskning 2017

med målet att hitta sätt att förebygga stress och psykisk ohälsa bland skolpersonal. I vår första studie deltog personal från 19 skolor i utbildningsdagar och workshops. Vi ville undersöka vilka insatser som bäst skulle förbättra lärarnas arbetsmiljö, utifrån deras lokala behov.

Sedan har insatserna i många fall bestått av små förändringar i vardagen. Som att lyfta diskussionen om psykisk ohälsa, lära sig att tidigare uppmärk samma symtom hos sig själv och bland kollegorna. Eller att dela upp arbetsmil jöarbetet på fer personer.

Tack vare att förändringarna gjorts i små steg så har de lättare blivit en del av dagliga rutiner. Det kan låta klyschigt, men de bästa förändringarna är de som blir av: Du börjar inte att motionera ge nom att springa ett maraton.

Vi har även tittat på varför läraromsättningen varierar mellan skolor. En viktig faktor är stödet lärare emellan. Det kan handla om till synes enkla saker som att vara öppna för att hjälpa varandra, och uppmärksamma hur kollegorna mår. Lä rare upplever höga emotionella krav och hanterar många mänskliga kontakter varje dag. Det gör det svårt att få tid till egen återhämtning. I några av skolorna har man under projektet skapat mentor skap för nyanställda som ofta upplever hög stress och osäkerhet.

Det är belönande att se att min forsk ning har bidragit till positiv förändring. Flera kommuner har hört av sig och vill sprida insatserna till fer skolor. Under 2021 inledde vi ett nytt projekt bland 53 skolor för att fortsätta att föra ut evi densbaserad kunskap i verkligheten.”

18 Medicinsk Vetenskap №4 2022 Tre forskare Om arbetsmiljö
Berättat för: Magnus Trogen Pahlén Foto: Erik Flyg

LYDIA KWAK

Titel: Docent och lektor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Forskar om: Hur arbetsmiljön för lärare kan förbättras.

Medicinsk Vetenskap №4 2022 19

”Detbehövs tvingande åtgärder”

Snart har jag ägnat 50 år åt att forska om svetsning. Att det blev just svets ning var faktiskt en ren slump. Jag fck en tjänst år 1974 vid Arbetarskydds styrelsens forskningsavdelning inom ett projekt som handlade om just svetsning. Nu har jag fyllt 76 år och arbetar ungefär en dag i veckan. Det fnns fortfarande mycket att göra för att förbättra arbetsmiljön för svetsare. Så sent som i januari publicerade vår arbetsgrupp en vetenskaplig ledare som uppmanar EU att inrätta ett gränsvärde för svetsrök.

Bland det första jag gjorde var att studera lungcancer hos svetsare som arbetar med rostfritt stål. Där visade vi att det fanns en ökning av cancerfallen. I dag har WHO klassat all svetsrök som cancerframkallande.

Svetsare sitter ofta på armlängds av stånd från källan och då är det omöjligt att inte andas in röken som är fylld av partiklar och gaser. Hälsoefekterna är olika beroende på vilket material du arbetar med och vilken svetsmetod du använder. Gassvetsning ökar halterna av kolmonoxid som orsakat dödsfall och kvävedioxid som kan orsaka lungödem. Svetsning associeras med fera sjukdo mar som kronisk bronkit, kroniskt ob struktiv lungsjukdom (KOL), lunginfam mation, astma och hjärtkärlsjukdom. Om svetsröken innehåller metaller som aluminium, bly och mangan så kan det centrala nervsystemet påverkas. Mina forskningsresultat har spridits bland annat inom ramen för bransch organisationen Svetskommissionen. Och år 2013 gjorde jag en kunskaps sammanställning av hälsoefekterna för Arbetsmiljöverket där jag även lyfte förebyggande åtgärder som punktutsug

och friskluftsmasker. Men det är en svår pedagogisk uppgift att få svetsare och företag att förändra sina arbetsrutiner. Därför behövs det tvingande åtgärder som skarpa gränsvärden för svetsrök. När jag började forska om svetsning så började jag faktiskt på en svetskurs. Svetsare är kunniga yrkespersoner, ofta specialiserade inom sina områden. Men jag hoppade av kursen ganska snabbt när jag insåg hur svårt arbetet är i prak tiken.”

BENGT SJÖGREN

Titel: Medicine doktor och specialist i yrkesmedicin, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Forskar om: Hälsoefekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning.

”Tre forskare Om arbetsmiljö
20 Medicinsk Vetenskap №4 2022

”Det fnns ett glapp mellan studier och yrkesliv”

Redan under 1970 talet skrev den ameri kanska forskaren Marlene Kramer om sjuk sköterskor som lämnar yrket. Hon visade att glappet var för stort mellan studierna och yrkeslivet. När jag började inom Lust projek tet (longitudinell undersökning av sjukskö terskestudenters/sjuksköterskors tillvaro), insåg jag att glappet fanns kvar 2007.

Studien har pågått sedan 2002 och följt cirka 4 500 sjuksköterskor för att undersöka hur förberedda de blir under sin utbildning, och hur den första tiden på jobbet påverkar deras yrkesliv.

Våra resultat visar hur viktigt det är med tidiga insatser – helst redan under utbildningen. De blivande sjuksköter skorna behöver lära sig att bli medvetna om stressymtom och hur de ska hantera dem. Dessutom behöver de gott om tid för återhämtning och aktiv vila. Bra introduk tionsprogram kan betyda mycket.

Samtidigt är det ju organisatoriska förändringar som kan göra den största skillnaden. Särskilt i de fall det saknas personal, vilket det ju gör på de allra festa arbetsplatser. Mest påfres tande är arbetsskift där du går av ett skift sent på kvällen för att börja jobba igen tidigt morgonen efter. Då får du inte nog mycket tid för återhämtning och vila. Det är till och med sämre än att arbeta natt.

Vi ser att de som upplever höga nivåer av stress under de första tre åren oftare än andra drabbas av kognitionsförsämring ar, sömnsvårigheter och depression senare i yrkeslivet.

En av våra undersökningar visar att en femtedel överväger att lämna yrket ef ter fem år. En stark anledning till att stanna är att de känner ett stort engagemang för hälso och sjukvården. Överlag är sjukskö terskor en otroligt engagerad yrkeskår. Responsen på vår forskning har också varit oerhört positiv: många vill delta eftersom de ser hur det kan bidra till yrkesgruppen som helhet. Detta har också gjort att det är mycket rolig forskning att göra. Själv är jag utbildad sjuksköterska och lämnade patientnära vård när jag upptäckte hur roligt det är med forskning.”

ANN RUDMAN

Titel: Forskare vid institution för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och lektor i omvårdnad vid Högskolan Dalarna. Forskar om: Hur sjuksköterskor kan förberedas bättre för yrkeslivet

21 Medicinsk Vetenskap №4 2022

Fakta: HLH, hemofagocyterande lymfohistiocytos, är en svår immundysfunktion som kännetecknas av okontrollerad infammation i kroppen, så kallad hyperinfammation. Orsaken till sjukdomen kan vara genetisk och drabbar då främst små barn (familjär/primär HLH) men tillståndet kan även uppstå som en följd av andra sjukdomar (sekundär HLH). I Sverige insjuknar varje år cirka två barn i familjär HLH, sekundär HLH är mycket vanligare.

Attack mot ett livsfarligt försvar

Från dödsdom till botande behandling. På bara några decennier har chanserna att överleva för den som insjuknar i HLH ökat drastiskt. Allt handlar om att bromsa ett skenande immunförsvar.

1952. Genetiskt.

Text: Matilda Skoglöw

1982. Överlevare. En 1-årig pojke insjuknar i familjär HLH och behandlas på St Görans barnsjukhus i Stockholm. Pojken får återfall men återhämtar sig och genomgår senare benmärgstransplantation. Han är troligtvis den i världen som överlevt sjukdomen längst.

För första gången beskrivs det vi i dag kallar familjär HLH. Sjukdomen karaktäriseras som ärftlig och snabbt dödlig. Redan 1939 uppmärksammas patienter med liknande symtom men det är oklart om det rör sig om samma sjukdom. 1979. Sekundärt. Tillståndet sekundär HLH skildras i en studie. Majoriteten av patienterna hade tidigare fått immunosuppressiv behandling mot andra tillstånd, vilket innebär att immunförsvarets förmåga medvetet sänks.

1986. Transplantation. Franska forskare uppmärksammar att benmärgstransplantation kan ge patienter livslång bot mot familjär HLH. Vid behandlingen byts hela barnens defekta immunsystem ut.

1995

1980

1950 1970 1990

1984. Mördarceller. Forskning visar att immunförsvarets naturliga mördarceller, eller NK-celler, inte fungerar som de ska vid familjär HLH. Senare visas att även de cytotoxiska T-cellerna är defekta.

1990. Stormigt. I KI-forskaren Jan-Inge Henters avhandling visas att symtomen vid familjär HLH orsakas av att infammatoriska cytokiner, ett slags proteiner, stegras drastiskt i antal så att en så kallad cytokinstorm uppstår.

1994. Cellgift. Den första internationella behandlingsstudien (HLH-94) leds från Karolinska Institutet. 249 barn från 25 länder deltar. För att hejda infammationen ges barnen först cellgifter och kortison, därefter görs benmärgstransplantation och då kan cirka 50 procent botas. I senare studier, som HLH-2004, ses en successivt ökande överlevnad.

Tidslinjen HLH
22 Medicinsk Vetenskap №4 2022
Bild: Getty
ges
Ima

2011. Mut ation. Marie Meeths och Yenan Bryceson i Jan-Inge Henters forskargrupp lyckas identifera oväntade genetiska förändringar hos barn med familjär HLH i Sverige. Den ”svenska” mutationen har uppstått i landets norra delar.

2010 2020

2019. Pandemi. Allvarlig covid-19 kan leda till en cytokinstorm men att patienterna utvecklar full HLH är sällsynt. Många behandlingar som är efektiva mot HLH visar sig dock vara värdefulla vid svår covid-19.

2000

1999. Virus­HLH. Japanska forskare rapporterar att behandlingen mot familjär HLH även ökar överlevnaden för patienter med livshotande sekundär HLH orsakad av svår Epstein-Barr-infektion.

Framtidens utmaningar

Applicera på andra tillstånd Behandlingen vid familjär HLH har även visat sig efektiv vid sekundär HLH, bland annat hos barn med svår systemisk reumatism och personer med livshotande körtelfeber. Forskarna försöker identifera fer sjukdomstillstånd där behandlingen hjälper.

Förklara sekundär HLH Vid HLH klarar inte kroppen att bromsa immunförsvaret, med följden att infammationen ökar. Familjär HLH orsakas av en ärftlig immundefekt. Sekundär HLH kan istället utlösas av cancer, autoimmuna sjukdomar och svåra infektioner som körtelfeber, denguefeber eller infuensa, men mekanismerna är delvis oklara.

Fortsätta sprida kunskap Trots att familjär och sekundär HLH idag går att behandla fnns ett kunskapsglapp. Ibland får intensivvårdade patienter med hyperinfammation och HLH inte sin diagnos identiferad, vilket gör att lämplig behandling inte påbörjas. Ökad kunskapsspridning kan leda till att fer patienter fångas upp, får rätt behandling och därmed ökade chanser att överleva.

2022

Visar mördarcellernas roll

I mitten av 1980­talet är sju svenska barn döende i en sjukdom som inte fnns beskriven i de vanliga läroböckerna. Situationen får Jan­Inge Henter, idag överläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus och professor i barnonkologi på institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Karolinska Institutet, att helt ändra forskningsinriktning – från njurtumörer till HLH.

– Jag tänkte att den här sjukdomen måste vara vanligare än man trott och kände att vi kunde göra skillnad. Eftersom patienterna dog fort måste det fnnas en viktig biologisk faktor bakom, säger han.

Vid denna tid var diagnosen HLH i stort sett en dödsdom och de festa som insjuknade avled inom två månader. Sedan dess har Jan­Inge Henter varit drivande i forskningen kring sjukdomen och överlevnad schanserna har ökat drastiskt, till mellan 70 och 80 procent.

– Utvecklingen är exceptionell. Våra studier har också lett till ny kunskap om hur kroppen bromsar infammation och att mördarceller då fyller en viktig funktion, säger han.

Jan­Inge Henter menar att fram gångarna krävt en hel del okonven tionellt tänkande.

– Att ge cellgifter till svårt sjuka patienter är ingen självklarhet.

Källor: Karolinska.se, ”Team för FHL/HLH”, Regionala Cancercentrum i Samverkan, ”Hemofagocyterande lymfohistiocytos (HLH)”, Underlag från Jan-Inge Henter ges ty Ima to: Ulf Sirborn, Get Jan-Inge Henter. IDAG
Medicinsk Vetenskap №4 2022 23

Du kan drunkna i någons blick, eller så kan den nästan brännas.

Blicken talar till dig

Genom att betrakta andras ögon kan vi förstå deras tankar och fatta beslut om hur vi bör agera.

Text: Maja Lundbäck

Foto: Getty Images

Nyfken på Blicken
24 Medicinsk Vetenskap №4 2022
Medicinsk Vetenskap №4 2022 25

UR LÄN GE VI än glor på ett föremål kan vi inte rubba det ur sin position. Hur intensivt vi än stirrar på någons ryggtavla kommer den personen inte att märka någonting. Nej, blickar är inte magiska, men de är ändå mycket viktiga för samspelet mellan oss männ iskor. Att vara bra på att tolka vad som ryms i ett ögonkast har troligen varit fördelaktigt för oss evolutionärt.

Synen är ett sinne vi har stor makt över. Vi har stora möjligheter att själva välja om vill vi se eller se bort. Genom att röra på huvudet, ändra blickrikt ning med hjälp av ögonrörelser, samt skifta blickfokus kan vi styra vilka synintryck som hjärnan får serverade och vilka som hamnar i periferin.

Blicken fungerar som en sorte ringsmekanism vad gäller den egna uppmärksamheten, för klarar Terje Falck-Ytter, fors kare vid Karolinska Institutet samt professor vid Uppsala universitet, som är inriktad på blickbeteende hos barn.

De fysiologiska möjligheterna att välja och välja bort sinnesintryck är en möjlighet som vi saknar när det gäller till exempel hörseln. Vi kan ju varken vrida på öronen eller stänga av dem för att slippa obehagliga ljud. Om vi tittar på någons öron kan vi heller inte få reda på någonting alls om perso nens tankevärld. Men, det får vi om vi studerar vad en person tittar på – och hur länge.

De festa håller reda på vart våra medmänniskor riktar blicken och vad de uppmärksammar.

Blickbeteendet sker inför öppen

Hridå, så blicken är en genväg in i andra människors inre värld – och – avslö jande precis hela tiden. I genomsnitt fyttar man blicken tre gånger per sekund. Vart man tittar och hur länge är nära kopplat till situationen och ens intentioner och känslor i stunden, förklarar Terje Falck-Ytter.

Det fnns en exakthet i tajmingen här, som vi alla, inte enbart forskare på blickbeteende, är experter på att uppfatta. Vi kommer därför att lägga märke till om någons blickbeteende är lite skumt. Ögonkontakt som varar för länge väcker snabbt frågor inom oss. En blick som dröjer för länge kan exem pelvis uppfattas som ett hot.

– Man kan känna sig osäker på vad det betyder och undra hur man ska rea gera på det, säger Terje Falck-Ytter.

HUR VI FLYTTAR blicken sker au tomatiskt och hänger ihop med andra beteenden, som vad en person pratar om – och hur. Föräldrar är ofta ganska bra på att avslöja om deras barn ljuger eftersom barnen tittar bort då. Vuxna kan träna bort det beteendet och bli bättre på att komma undan med lögner. Men den kognitiva processen som ljugande ändå är, tar på krafterna, förklarar Terje Falck-Ytter.

– Folk kan uppfatta att nu pågår en inre process här, nu fyter det inte på.

Det är framför allt blickbeteende –som hur snabbt någon tittar bort till exempel – som är viktigast för kommunikationen mellan människor. Men pupillstorlek då? Vad betyder den?

– Framför allt reglerar ju pupillen hur mycket ljus som släpps in i ögat. Utöver det hänger pupillens storlek ihop med en persons vakenhetsgrad eller upphetsning. Än så länge vet vi dock lite om hur denna information faktisk används i kommunikation och socialt samspel i vardagen, säger han.

Större pupiller kan ändå vara en signal om att den man pratar med går upp i varv.

– I experimentella studier, där man har tittat på pupillsmitta, verkar det som att vi matchar pupillstorlek med andra personer. En hypotes är att det kanske är ett sätt att synka upphetsning eller vakenhetsgrad, säger han.

Terje Falck-Ytter har hittat en kopp ling mellan ögats pupillstorlek hos fem månader gamla barn och ökad genetisk sårbarhet för schizofreni. Stora pupiller var korrelerade med högre genetisk risk.

– Det var ett oväntat fynd och vi vet inte riktigt vad det betyder. Men tidigare forskning har hittat många skillnader i hur patienter med schizo freni uppmärksammar omgivningen och i ljuset av detta är vårt fynd från spädbarn intressant, säger han.

VÅRT SNABBASTE SÄTT att kom municera är via ögonkontakt. Och det råder ingen tvekan om att blickar som möts förmedlar känslor efektivt.

– En ilsken, uppmanande eller kär leksfull blick kan snabbt förmedla det vi skulle behöva fera ord på oss att för klara, säger Arvid Guterstam, forskare vid Karolinska Institutet som studerar samspelet mellan uppmärksamhet och social kognition.

En bra inlevelseförmåga vad gäller andras inre mentala liv, eller ”the theory of mind” som det heter på forskarspråk, är fördelaktigt.

– Vi vill gärna veta vad andra i vår omgivning tittar på, för då kan vi få ledtrådar om vad som rör sig i deras hjärnor. Det ger oss viktig information, som kanske till och med är viktig för vår överlevnad, säger Arvid Guterstam.

Om vi kan ana andras mentala innehåll kan vi också förutsäga vad de ska göra härnäst, förklarar han. Om vi kan lista ut det kan vi anpassa vårt eget beteende på bästa sätt. Ett klassiskt sätt att testa den förmågan hos barn är att låta dem titta på en gubbe som lägger en boll i en låda. När gubben tittar bort kommer en annan person och tar bollen. Sedan tittar gubben tillbaka på lådan. Barnet får frågan – var tror gubben att bollen är? Om barnet svarar att gubben tror att bollen är i lådan har barnet fattat. Studier har visat att per soner med autism har nedsatt förmåga att föreställa sig vad andra tänker på.

– Det fnns studier som visar att de med träning kan öva upp sin förmåga, även om det kanske inte kommer lika naturligt och intuitivt som hos andra. Teory of mind-kapacitet är väldigt viktig för vår sociala förmåga, säger han.

Att vara i centrum för andras upp märksamhet kan vara jobbigt för oss. När många personer glor på oss samti digt är det vanligt att bli svettig och ner

Nyfken på Blicken
26 Medicinsk Vetenskap №4 2022 Foto: Ulf Sirborn

vös. Till exempel slår hjärtat snabbare av att stå på en scen. Det kan kännas som att blickarna bränns, som om de vore fysiska. Men det är vår hjärna som lurar oss.

På ett undermedvetet plan bearbe tar hjärnan blickar likt fysisk rörelse, som en stråle som strömmar ur andras ögon, säger Arvid Guterstam.

DET ÄR UNIVERSELLT att barn upplever att synen fungerar så att säga inifrån och ut, i stället för utifrån och in. Historiskt har det gällt även vuxna i många kulturer.

Idén om ”ögonstrålar”, även kallad ”the extramission theory”, är en gam mal folkpsykologisk föreställning som troligen funnits så länge som det fun nits människor, säger Arvid Guterstam.

Oavsett om vi, precis som små barn, tror på idén om”ögonstrålar” eller inte, så kommer våra hjärnor att bearbeta andras blickriktning som en stråle av rörelse genom luften, menar han. Detta gäller alltså även om man intellektuellt sett har förstått att ögonstrålar är en felaktig teori om hur synen fungerar, förklarar han.

Detta såg Arvid Guterstam för några år sedan i dels hjärnavbildningsstudier,

dels experimentella studier. I en studie fann han att när folk ska bedöma hur mycket ett föremål lutar och vid vilken vinkel det ”tippar över”, påverkas deras svar omedvetet av ett ansikte som stirrar intensivt på föremålet, som om blicken utövade en lätt fysisk kraft.

Men efekten försvann om ansiktet tittade bort eller hade en ögonbindel, vilket tyder på att hjärnan tolkar andras visuella uppmärksamhet likt en osynlig substans som födar genom luften och till och med fysiskt interagerar med objekt, säger han.

Men det är ingen jättepåverkan.

Kraften motsvarar en lätt vindpust ungefär, säger han.

Eftersom ögonstrålemekanismen aktiveras specifkt när vi uppfattar andra personers riktade uppmärksam het skulle den enligt Arvid Guterstam kunna vara viktig för förmågan till theory of mind, något som han plane rar att undersöka i framtida studier.

Om vi vill förmå någon att handla på ett visst sätt är det ofta efektivt att möta och följa personens blick. Det gör vi hela tiden när vi ägnar oss åt, ”joint attention”, delad uppmärksamhet. Det är någonting som personer med autism kan ha svårt för.

Det fnns en uppfattning om att barn med autism undviker ögonkontakt, men i forskningen är det inte så tydligt. Det säger Terje Falck-Ytter, som studerar små barn med autism, samt spädbarn som senare får diagnosen.

När vi mäter blicken i våra studier, så hittar vi inte att spädbarn som senare får autism tittar mindre på ögon än andra barn rent generellt, säger han.

BLAND SPÄDBARN i allmänhet fnns en stor variation. Vissa tittar mer på ögon, andra på munnar – och de festa börjar titta mer på munnar när de bör jar lära sig språk. Men inte alla, en del tittar mycket mer på munnen även tidi gare. En studie som Terje Falck-Ytter har gjort på fem månader gamla tvillingar visar att det här beteendet är ärftligt, men troligen inte kopplat till autism. Hans studier visar också att späd barn som senare fck autismdiagnos var lika bra på delad uppmärksamhet och reagerade på en vuxens initiativ och följde dens blick. Men det fanns ett delmoment i ett experiment som ändå avslöjar skillnader i blickbeteende hos barn med autism – skillnader i huru vida de använde blicken för att själva initiera delad uppmärksamhet med den vuxna. Vid tio månaders ålder var barn, som senare fck autism, inte lika bra på att påkalla vuxnas uppmärksamhet för att med ögonen ”berätta” någonting.

Det här verkar vara ett tidigt tecken på autism, här fanns en tydlig grupp skillnad, men inte så tydliga skillnader att det kan användas som ett test på individnivå, säger han.

Autism är inte den enda diagnos som sticker ut. Även vid andra neuropsykia triska samt psykiatriska diagnoser, är blickbeteendet lite annorlunda.

Visste du att …

… blicken påverkar minnet?

Både blickriktning och ögonrörelser är involverade. Om vi riktar blicken och rör ögonen åt samma håll och i samma ordning som när vårt minne kodades in, kommer vi också att minnas händelsen bättre och mer detaljrikt. … pupillstorlek påverkar känsla av tillit?

Om vi tittar på en person vars pupiller vidgas vid ögonkontakt ökar sannolikt vår egen pupillstorlek – samtidigt som vi känner mer förtroende för personen. Motsatt reaktion inträfar när vi ser på en person vars pupiller minskar i storlek när blickarna möts.

Källa: Proceedings biological sciences, Psychological Science

Blicken hänger ihop med tänkandet och vad du är intresserad av. Om man tänker annorlunda än andra kommer det att påverka hur man använder blicken. Vid adhd har vi sett att man inte håller kvar blicken lika länge på en bild, trots att det krävs för att lösa en uppgift, säger Terje Falck-Ytter.

Hur mycket formar vårt tidiga blick beteende oss som individer? Hur påver kar barnets blickbeteende föräldrarnas agerande? Det är fascinerande och viktiga frågor, tycker Terje Falck-Ytter.

Blicken styr i stor utsträckning vilken information hjärnan får. Och generna bidrar till att du utsätter dig för viss information, vissa miljöer. Att blickbeteende är ärftligt hos oss alla tycker jag är så intressant, säger han.

”I genomsnitt fyttar man blicken tre gånger per sekund. Vart man tittar och hur länge är nära kopplat till situationen och ens intentioner och känslor i stunden.”
Foto: Getty Images Medicinsk Vetenskap №4 2022 27

HanHan t tarar debdebaattttenen omom v viittaamminin-ppiillllrerenn

Redan som liten ville Martin Bergö bli forskare. Det blev han. Hans största upptäckt hittills är att vitaminer kan försämra prognosen för cancerpatienter.

Intervjun Martin Bergö
28 Medicinsk Vetenskap №4 2022

ORGANISERAD

”Att pussla ihop något nytt som ingen annan känner till sedan tidigare är mycket tillfredsställande med forskaryrket”, säger Martin Bergö.

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark
Medicinsk Vetenskap №4 2022 29

ITAMINER OCH MINERALER behöver alla för att inte drabbas av bristsjukdomar. Men ”ju mer desto bättre” kan vara rent skadligt, enligt professor Martin Bergö.

Normalt sett får vi i oss vitaminer och mineraler via en balanserad kost med mycket frukt och grönsaker. Men vissa kan behöva extra tillskott, som exempel vis gravida, personer som äter vegansk kost och personer som lever i nordliga områden under den mörka tiden på året.

Vår och andras forskning har dock visat att personer med cancer eller ökad risk för cancer inte bör ta vitamintill skott, säger han.

Men vi tar det från början. Martin Bergö visste tidigt i livet att han ville forska. Om vad han skulle forska, det var mindre viktigt.

– Skulle det handla om ortsnamn eller fåglar? Jag började med att studera biologi och kemi men insåg snabbt att medicin verkade roligast, säger han.

REDAN UNDER biologistudierna blev han antagen som doktorand och forska de om lipoproteiner och fettomsättning. Men forskningen kom så småningom att handla om kartläggningen av ett 150-tal proteiner som samlas under namnet CAAX-proteiner. Genom att skapa möss som saknar vissa gener, så kallade knockout-möss, arbetade forskargruppen för att identifera funk tionen hos olika enzymer som påverkar CAAX-proteinerna.

– Det var grundforskning, vi ville kartlägga deras roll i kroppen, säger han. Till exempel undersökte Martin Bergö och kollegorna ett enzym som visade sig reglera proteinet Lamin A i cellkärnans membran.

– Ingen visste vad detta enzym gjorde i celler från däggdjur. Men vi upptäckte

Vatt möss som saknar detta enzym drab bades av sjukdomen progeria, de åldras extremt mycket i förtid, säger han.

Ett år senare upptäckte Maria Eriks son, numera professor vid Karolinska Institutet, och hennes kollegor den ovanliga mutation i LMNA-genen som kodar för proteinet Lamin A och som orsakar progeria hos barn.

– Och då hade vi ju redan en musmo dell klar för att kunna studera sjukdomen. Mycket forskning har sedan gjorts på dessa möss kring förståelse och behand ling av sjukdomen, säger Martin Bergö.

ETT ANNAT CAAX-PROTEIN är KRAS, ett protein som är muterat i många olika cancerformer. När Martin Bergö och hans kollega Per Lindahl studerade K-RAS-orsakad lungcancer och andra lungsjukdomar upptäckte de av en slump att antioxidanter markant kunde accelerera tumörtillväxten. Man hade länge trott att antioxidanter skyddar mot cancer. Antioxidanterna förhin drar skadeverkan från reaktiva ämnen, så kallade fria radikaler, som bildas naturligt i alla celler som använder syre, och som i högre doser kan vara skadliga, så kallad oxidativ stress. Antioxidanter är olika slags ämnen, till exempel A-, Coch E-vitamin, selen och betakaroten, som fnns i mat och som kosttillskott.

– När vår doktorand Volkan Sayin kom med resultaten trodde vi först att vi kanske gjort något fel, för tumörerna

Namn: Martin Bergö.

Titel: Professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära och vicerektor för forskning, Karolinska Institutet. Medlem i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet. Ålder: 52.

Familj: Fru och två söner, 19 och 21 år. Inga husdjur, det råder förbud eftersom det är jag som städar!

Så kopplar jag av: Lyssnar på klassisk musik (gärna Bach, Beethoven och Brahms), läser poesi (Ferlin och Frö ding), dricker och samlar på gott vin, dyker och fjällvandrar. Umgås intensivt med min fru på helgerna eftersom jag veckopendlar från Göteborg.

Förebild: Min mamma för att hon är vän lig, öppen och omtänksam.

Gillar inte: Ordet stress är förbjudet i min vokabulär. Hinner man inte så är det aldrig en katastrof, det är ju trots allt bara ett jobb.

i mössen som fck antioxidanter var betydligt större och fer till antalet. Vi gjorde då om försöken och såg samma sak, så resultaten stämde. I fortsatta studier såg vi att antioxidanterna ökar spridningen av cancer hos möss med malignt melanom och kan göra cancer celler från människor mer spridnings benägna, säger Martin Bergö.

Resultaten kan förklara varför andra forskare i studier från 1990-talet såg att personer som fck äta extra betakaroten eller E-vitamin diagnosticerades med cancer i högre utsträckning än personer som fck äta placebotabletter (sockerpil ler). Dessa studier fck avbrytas i förtid. Studierna gjordes på rökare och på äldre män som antingen fck lungcan cer eller prostatacancer under studiens gång. Martin Bergös senare forskning ledde till slutsatsen att antioxidanterna med all sannolikhet påskyndat tillväx ten av små tidigare odiagnostiserade tumörer i lungorna hos rökarna eller i prostata hos de äldre männen.

– I dag är vi rätt säkra på att antioxidanter inte orsakar cancer. Men när det fnns en tumör kan de hjälpa tumören att skydda sig mot skadliga fria radika ler och det gör att den växer snabbare och sprids lättare. Så småningom hit tade vi även de proteiner som är inblan dade i detta. Att antioxidanter kan öka tillväxt och spridning av cancer – och mekanismerna bakom efekten – är min största upptäckt hittills, säger han.

MEN RESULTATEN, som publicerades 2013, accepterades inte av alla. Debatten var stundtals hätsk och hotfull, berättar han.

– Det fanns, och fnns, många som helt och hållet lever på att upprätthålla myten om antioxidanternas exklusivt positiva efekter, så kallade ”hälsoex perter” och företag som utnyttjar män niskors rädsla för sjukdomar. De blev såklart inte glada över dessa forsknings resultat och många har hävdat att de är falska. Men jag skulle aldrig gå ut med våra resultat om jag inte var helt säker på att de stämmer, säger Martin Bergö.

Konfikter verkar inte oroa Martin Bergö.

– Jag är anmärkningsvärt stresstålig. Det är nog min bästa egenskap, säger han.

I dag är kopplingen så pass veten skapligt etablerad att det förhindrar möjligheten att göra vissa studier av hur antioxidanter påverkar risken för olika cancerformers spridning i människa, menar han.

Intervjun Martin Bergö
30 Medicinsk Vetenskap №4 2022

– Vi kan glömma att göra kontrolle rade randomiserade kliniska studier om detta. Vi vet för mycket om riskerna, det vore oetiskt och ingen skulle vilja delta i en sådan studie. Däremot kan man göra epidemiologiska studier som under söker vad människor äter och hur det påverkar deras cancerrisker och risker för återfall, säger Martin Bergö.

SÅDANA STUDIER ÄR dock svåra att göra, bland annat eftersom människor tenderar att glömma bort eller under skatta vad de stoppar i sig. Men många är väldigt intresserade av frågan om hur kost påverkar hälsan. Det är lockande – och mänskligt – att försöka hitta ett visst ämne eller en viss kost som kan fungera som en ”magic bullet” och göra oss friskare och hälsosammare, menar Martin Bergö. Och det kan vara frestande att välja enstaka observatio ner eller studier som stödjer en sådan världsbild. Som exempel nämner han en ”självutnämnd expert” som vid en debatt hänvisade till enkla studier där ett visst växtextrakt dödar cancerceller i cellodlingsskålar och därmed drog slutsatsen att man borde äta detta ämne för att skydda sig mot cancer.

– Men så kan man givetvis inte reso nera. Man kan ta vilket ämne som helst från kylskåpet i ett vanligt kök – om du häller det på cancerceller så dör de, det är en ren toxisk efekt. Cancerceller kräver en mycket speciell kombina tion av näringsämnen och detta vet alla som arbetar med att odla celler. Därtill kommer en mängd kontrollförsök på friska celler och dos-respons-efekter, säger han.

Det är svårt att samtala om vetenskap med personer som inte har ett veten skapligt förhållningssätt och inte res pekterar fakta, tycker han. Men samti digt är det viktigt att sprida ny kunskap till personer utanför akademin.

– En stor del av min tid sedan dessa upptäckter gjordes har gått åt till att kommunicera med patientorganisatio ner, läkare, skolor, politiker, dietister

Martin Bergö om …

med fera. Jag håller runt 20-25 föreläs ningar per år om detta. Folkbildning är en essentiell del av en forskares arbete, säger Martin Bergö.

Han kontaktas också varje vecka di rekt av cancerpatienter som är oroliga. Jag ringer alltid upp. Senast igår samtalade jag med en person som hade för vana att äta ett paket småmorötter

… onödiga kosttillskott: En nyligen gjord under sökning i USA visade att 86 procent av vuxna amerikaner tar kost tillskott men endast 21 procent har en brist som motiverar detta. De festa tar alltså tillskott i onödan.

… folkbildning: Jag är engagerad i Folkuniversitetet, jag brinner för att underlät ta ett livslångt lärande för alla. Och att gå på de styrelsemötena är skitroligt – som att gå på en intensivkurs i allmänbildning.

fera gånger i veckan. Han var orolig över att det kunde ha förvärrat hans cancer. Men att äta morötter är såklart inte farligt, det kan inte leda till en tillräckligt hög dos. Det är idén om att ju mer, desto bättre som är osund och kan leda till att man tar för höga doser i tablettform. Här är rekommendationen ursvensk: lagom är bäst, säger Martin Bergö.

… hexameter: När jag går reciterar jag ofta dikter i hexame ter i takt med stegen. Till exempel ”Sjung, O gudinna om vreden som brann hos peliden Achilles”.

… minneslistor: Jag gillar att memorera decimaler i pi, dikter, Europas fåglar på latin, USA:s 45 presi denter och 50 stater i bokstavsordning. Jag samlar på rätt onödig kunskap som de festa inte bryr sig om.

KUL Forskning är tilltalande, motiverande och stimulerande, tycker Martin Bergö.
Medicinsk Vetenskap №4 2022 31

Superämnena som fxar

) nastän (

Proteiner kan göra vilken uppfnnare som helst grön av avund. Det är proteinerna som får kroppen att fungera. Men det är samma superämnen som gör fel när vi blir sjuka. Forskarnas uppgift är att få ordning på proteinerna när de krånglar.

Text: Annika Lund Illustration:TT

AL På djupet Proteiner
32 Medicinsk Vetenskap №4 2022

Genomets väktare Proteinet p53 håller koll på DNA-skador och skyddar mot cancer.

Svårfångat

Bara en del av proteinet p53 har en tydlig struktur. Resten faddrar runt som spaghetti och skapar huvudbry hos forskarna.

LT
Medicinsk Vetenskap №4 2022 33

Proteiner

EN SOM GOOGLAR uttrycket ”krop pens byggstenar” inser snabbt att det är ett överanvänt och luddigt uttryck. Oftast gäller liknelsen de molekyler som hjälper kroppens celler att fungera: proteinerna. Men de är så mycket mer än bara byggstenar. Så – vad är då ett protein? Finns det någon defnition?

Ja, alla proteiner består av aminosyror som fogas samman till en kedja som viks ihop till en viss struktur. I övrigt skiljer de sig åt – rejält. För om man frågar vad proteiner egentligen gör i kroppen, då är svaret lite slängigt allt (Kolla in proteinskolan här bredvid för ett mer exakt svar.)

Proteinforskning har tagit närmast ofattbart stora kliv de senaste två decennierna. Ett första bamsekliv togs när forskarna lyckades kartlägga män niskans arvsmassa. Då framkom att på den tre meter långa DNA-sträng som fnns i varje cell, där fnns cirka 21 000 avsnitt som producerar proteiner, de proteinproducerande generna.

Sedan förstod forskarna att varenda gen kan producera fera versioner av varje protein. Det ger ungefär 90 000 proteinvarianter. Och proteinerna kan förändras även efter tillverkning. Till exempel genom att en annan molekyl fäster vid dem. Det påverkar proteinerna på fera sätt, förklarar Janne Lehtiö, professor i pro teomik vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.

De kemiska modife ringar som sker hos proteiner efter att de har bildats påverkar var i cellen de kommer att befnna sig, hur stabila de är och vilka andra proteiner

de samverkar med. Allt detta påverkar deras funktion.

DHan beskriver det hela med en bild, där ett träd som gör plommon liknas vid en gen som tillverkar ett protein.

Man kan tänka att det är plommon från ett och samma träd, men ändå är inte plommon i en tårta samma sak som ett torkat plommon i en fäskstek. På motsvarande sätt kan en gen produ cera proteinvarianter som får olika till behör och därmed olika funktion. I dag vet vi ganska lite om de här förändring arna som sker efter proteinets tillbli velse, de så kallade posttranslationella förändringarna. Vi vet egentligen inte så mycket om hur de fungerar i biologiska system, säger Janne Lehtiö.

SAMMANTAGET ÄR DET svårt att säga hur många proteiner som egentli gen fnns i kroppen. De sisådär 21  000 generna gör alltså ungefär 90000 proteinvarianter – men lägger man till alla varianter som uppstår till följd av senare förändringar är antalet inte känt.

Antikroppar är Y-formade proteiner som kan upptäcka och neutralisera främmande ämnen som virus, bakterier eller parasiter.

Ändå är det just det som proteom forskare försöker studera – hela proteinbilden. Per celltyp. Eller per vävnadstyp.

Jag började som proteinkemist och undersökte enskilda proteiner, hur de förändras i sin struktur och hur det styr deras funktion. Men så småningom förstod jag att proteiner påverkas av sin miljö och jobbar i lag. Biologin kan endast förstås genom att titta på alla proteinerna samtidigt och det är vad vi gör inom proteomiken. Man kan säga att en proteinkemist fokuserar på en violinist, men en proteomforskare för söker lyssna på hela symfoniorkestern, säger Janne Lehtiö.

Han och hans kollegor försöker bland annat att skapa referensproteom för olika celltyper, alltså vilka proteiner som ”normalt” bör ingå i en frisk cell av ett visst slag. Detta referensproteom kan sedan jämföras med vad som fnns i sjuka celler av samma slag. Forskarna har till exempel försökt få fram en bild av vilka proteiner som brukar fnnas i friska celler av det slag som lungcancer kan utvecklas ur. Sedan kan de jämföra med proteinbilden hos cancerceller och

34 Medicinsk Vetenskap №4 2022 På djupet
Bild: Getty Images, Stefan Zimmerman

Aminosyror i en unik form

Vad är ett protein? I grunden en kedja av aminosyror, men det är trassligare än så.

Proteiner är molekyler som är uppbyggda av kedjor av 20 olika aminosyror.

Aminosyrorna har viss ordningsföljd som bestäms av ordningen av kvävebaser i en gen.

Varje protein har en unik tredimensionell struktur som bestämmer dess funktion.

Den tredimensionella strukturen kan beskrivas i fyra nivåer, där primärstruk turen – ordningen av aminosyror – är den enklaste.

Vad gör proteiner?

Det korta svaret är nästan allt. Det långa svaret är att de ...

… sköter transporter

Proteiner ser till att rätt sak hamnar på rätt plats – ett … ger oss struktur exempel är hemoglobin, som Proteinerna är komponenter skjutsar runt syre i kroppen. i kroppens vävnader, som muskler, senor och skelett.

… får saker att hända Även enzymerna, som kan sägas styra hastigheten på kroppsliga processer, exempelvis hur snabbt maten vi äter omvandlas till sådant cellerna kan an vända, är proteiner.

… rör sig Både musklers sammandragningar och cellers förfyttningar i kroppen kontrolleras av proteiner som genererar rörelse, som exempelvis aktin och myosin.

… försvarar oss Proteiner är också viktiga i immunförsvaret – anti kroppar är proteiner.

… kommunicerar

… fungerar som förråd Proteiner kan lagra andra molekyler tills de behöver användas. Ett exempel är ferritin som lagrar järn inne i kroppens celler.

Flera av våra hormoner, kroppens budbärare som reglerar alltifrån tillväxt till blodtryck och blodsocker, är proteiner. Det är även de recepto rer som tar emot olika signaler, exempelvis receptorerna i våra sin nesceller som gör att vi kan uppleva omvärlden.

Medicinsk Vetenskap №4 2022 35 Bild: Getty Images
Källor:
www.thoughtco.com , NE

En snitslad bana genom kroppen

Hur bildas proteiner? Här är några steg från ritning till slutprodukt.

1 2

Transkriptomet är ett samlingsord för den fas då ritningen nyttjas eller blir avläst, då genomet ”skrivs av”. I den här fasen tillverkas proteinerna.

Proteomet omfattar alla proteiner vi har i vår kropp.

3 Genomet, vår samlade arvsmassa, är den ritning som kroppen använder, en utgångspunkt för att få kroppen att fungera.

En betydande del av dig

Hur många är proteinerna? Det är svårt att veta exakt, men här är några nyckeltal:

90 000

olika slags proteiner i kroppen. Fler proteinvarianter tillkommer sedan genom att existerande proteiner förändras.

Varje protein fnns i många kopior.

få en större förståelse för hur sjukdo men uppstår och vad som driver den. Janne Lehtiös forskargrupp under söker också proteinbilden vid så kallad HER2-positiv bröstcancer, som uppstår när det bildas fera kopior av den gen som gör proteinet HER2. Som en följd producerar cellen väldigt mycket HER2, som säger åt cellen att dela sig. En stor

Ungefär 15 % av kroppsvikten utgörs av proteiner.

mängd av detta protein leder till massiv celldelning varpå en tumör växer fram.

Det fnns läkemedel som kan fastna på HER2-proteinet som då inte längre kan skicka signaler om delning. De här läkemedlen har betytt mycket för bröstcancervården, eftersom de botar många patienter.

MEN HOS VISSA patienter överle ver cancercellerna ändå. Efter några rejäla klubbslag från läkemedlet växer tumörerna till sig igen och sjukdomen upptäcks på nytt.

Janne Lehtiö och hans kollegor har ägnat sig åt att försöka förstå vad som skiljer patienter som får tillbaka sin sjukdom från dem som blir botade. De

Metabolomet är den samlade mängden organiska småmolekyler som fnns i kroppen. I metabolomet fnns till exempel molekyler som fungerar som cellbränsle, bildade ur maten vi äter. Proteiner bidrar till att skapa dessa molekyler. Ingen vet exakt hur stort det mänskliga metabolomet är.

Röda blodceller innehåller ett par tusen olika typer av proteiner, medan exempelvis nervceller kan behöva många fer proteintyper för att fungera.

Enligt en uppskattning innehåller en cell i genomsnitt några tiotals miljoner proteinmolekyler. Antalet sträcker sig från några hundra till tusentals beroende på vilket protein det är.

har samarbetat med ett läkarteam i en studie som omfattar 150 patienter med HER2-positiv bröstcancer. Forskarna har kartlagt proteomet i cancercellerna hos alla dessa patienter, både inför be handlingsstart och efter två veckor.

Det har gett intressanta svar.

Man kan säga att när man blockerar HER2-proteinet hos de här patienterna så tystar man en violinist som spelar falskt. Men om man lyssnar på hela or kestern, då kan det avslöjas att fer spe lar falskt. En del av de här patienterna har fer proteiner som inte samarbetar och bör stoppas, säger Janne Lehtiö.

Forskarna har hittat avvikelser som känns igen från andra cancersjukdomar och som behandlas med helt andra

36 Medicinsk Vetenskap №4 2022 Proteiner På djupet
4
Uppskattningsvis produceras
”En del av de här patienterna har fer proteiner som inte samarbetar och bör stoppas.”
Källa: Janne Lehtiö

läkemedel, som i dag inte används vid HER2-positiv bröstcancer.

Just nu optimerar vi vår metod för att på ett bra sätt kunna selektera fram patienter som har vissa förändringar, som vi tror är behandlingsbara. Sam tidigt diskuterar vi hur det hela skulle kunna mynna ut i en klinisk studie, där en subgrupp av patienter med HER2-positiv bröstcancer skulle kunna få en cocktail av fer redan godkända läkemedel, säger Janne Lehtiö.

DET FINNS NÅGRA proteiner som är relevanta för väldigt många cancersjuk domar, oavsett i vilket organ tumörerna har uppstått. Ett sådant är p53 – värl dens mest studerade protein. Det fnns normalt i alla celler och brukar liknas vid en superhjälte, Te Guardian of the Genome, med ständig uppsikt över cel lens DNA. Om DNA-skador upptäcks, då agerar p53 genom att förhindra cel len från att dela sig. Det leder på sikt till att cellen också dör.

En cell som saknar p53 har alltså förlorat en viktig nödbroms. Många cancerceller har inget eller för lite p53.

I cancerceller har det uppstått en rad fel, så förändringar kring p53 är sällan det enda problemet. Men det är ett fel som gör alla andra fel betydelselösa. Upp till 60 procent av alla tumörer har mutationer som påverkar p53, säger Michael Landreh, docent vid institutio nen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet.

Han har ägnat mycket tid åt att undersöka p53 och MYC, som är ett an nat protein som är relevant för många cancersjukdomar. MYC kan sägas ”kapa” en cell och få den att producera proteiner på ett hänsynslöst sätt i syfte att endast värna sig själv – den kapade cellen blir en cancercell.

Gemensamt för p53 och MYC-pro teiner är att de är ostrukturerade – de

Proteiners rörelser kopplas till cancer

Proteiner har inte en enda form utan är mer som dynamiska robotar. Men hur rör de sig egentligen? Och vad visar det om deras funktion? Laura Orellana beskriver proteiners rörel ser med hjälp av datorsimuleringar. Decennier av forskarmödor fnns samlade i databasen Protein Data Bank. Där beskrivs den tredimensionella strukturen av olika slags biologiska molekyler, som proteiner. Kunskapen bygger på experimentella metoder som röntgenkristallograf eller NMR, som också kallas magnetresonans.

Den här databasen innehåller i dag ungefär 60 000 kända strukturer från mänskliga proteiner, berättar Laura Orellana, biofysiker och forskare vid institutionen för onkologi­patologi vid Karolinska Institutet.

Men det rör sig om stillbilder som inte visar inte hur proteinet rör sig. – Det är ett problem, för det är i själva rörelsen som funktionen fnns. Proteiner är som små nanomaskiner som utför alla cellfunktioner som håller oss vid liv, men en stillbild av en dynamisk maskin ger en begränsad bild av vad den gör när den arbetar, säger Laura Orellana.

Hon forskar om dator simuleringar som beskri ver proteiners rörelser. Simuleringarna bygger på befntliga bilder av olika proteiner, med tillägg av kunskap om hur en molekyl bör bete sig, baserat på fysiska grundlagar.

Ett av de protein hon försöker simulera är onkogenen EGFR (HER1), som

uppmuntrar till celldelning. Det är ett komplext och dynamiskt protein med en del utanför och en del inuti cellen.

Vid lungcancer fnns de muterade de larna av proteinet inuti cellen – men vid hjärncancerformen glioblastom fnns de utanför. Det påverkar i sin tur efekten av läkemedel.

Laura Orellana och hennes kollegor har undersökt hur EGFR rör sig vid glioblastom.

Det är som att lägga ett stort pussel. Vi vill skapa en riktig bild av hur olika varianter av proteinet som helhet rör sig, säger Laura Orellana.

Forskarna verkar ha lagt pusslet väl. De har genom simuleringar avslöjat att vid glioblastom leder mutationer till att en stor del av proteinets extracellulära del förfyt tas. Då aktiveras den intracellulära delen på ett speciellt sätt, som är annorlunda än vid lungcancer och som driver tumörutvecklingen vid glioblastom. Men datorsimuleringarna har också avslöjat en blottad kontaktyta där en antikropp kan fästa. Forskarna har i experiment med cell­och djurmodeller bekräftat vad de har sett vid datorsimuleringarna. En specifk antikropp har kunnat binda till just denna kontaktyta och det har dramatiskt hämmat tillväxten av glioblastom i cell­ och djurstudier.

– Vi måste förstå hur det här maskineriet rör sig och fungerar på atomnivå. Läkemedel binder inte var som helst i proteiner utan endast i speciella fckor. En sådan fcka kan vara öppen ibland och stängd ibland, beroende på proteinrörelsen, säger Laura Orellana.

Om EGFR rör sig fel kan vi få en hjärntumör.

”Förändringar kring p53 är sällan det enda problemet. Men det är ett fel som gör alla andra fel betydelselösa.”
Foto: Privat, TT
Medicinsk Vetenskap №4 2022 37

Proteiner

har ingen enkelt beskriven form. MYC har kallats för undruggable, omöjlig att nå för behandling, av detta skäl – det är svårt att hitta en plats på proteinet där man kan få något att fastna, något som skulle kunna förändra det så att det slutar bete sig så skadligt.

– När det gäller p53 har en del av proteinet en tydlig struktur som binder till DNA-molekylen. Men resten av pro teinet består av en stor mängd faddriga trådar som virvlar runt ungefär som kokt spagetti, i ständig rörelse, berättar Michael Landreh.

DEN SOM VILL interagera med p53 måste alltså på något sätt få saker att fastna på den där kokta spagettin. Men

vad fastnar där? Och hur fattar man om något har fått fäste?

Det undersöker Michael Landreh med masspektrometri. Det är en metod som med stor precision kan beskriva massan av ett protein. Förenklat kan man säga att forskarna skjuter iväg proteinet i en tunnel och ser hur snabbt det fyger, vilket hänger ihop med dess vikt. Sedan exponerar de proteinet för olika molekyler, som andra proteiner eller läkemedel, och ser om det fyger långsammare i tunneln. I så fall har det blivit tyngre – något har fastnat på det. – Vi vill försöka förstå hur de här proteinerna och massor av andra pro teiner interagerar med varandra. Vi vill veta vilka som binder till varandra eller

tvärtom – vad som kan få ett protein att släppa taget om ett annat. Målet är att kunna påverka skadliga proteiner och göra dem ofarliga, säger Michael Landreh.

MEN SJUKDOMAR KAN också uppstå för att ett protein interagerar med sig själv på ett skadligt sätt. Så är fallet vid till exempel Alzheimers sjukdom där ett mycket litet protein, en så kallad peptid, krånglar. Det är betaamyloid, som fnns även i friska hjärnor, som veckar sig på ett felaktigt sätt. Man kan säga att peptiden viker ihop sig som en tumstock gång på gång, tills det har bildats en så kallad fbrill, en stark kabel av proteiner eller peptider. Det är en tålig struktur som är mycket svår att lösa upp. De kan dessutom klumpa ihop sig och bilda plack.

AI avslöjar formen på proteinerna

Tidigare kunde det ta månader eller år att begripa hur ett protein ser ut – och på så sätt förstå dess funktion. Nu löser AI det på några timmar.

En lösning på ett av vetenskapens stora problem. En vetenskaplig revolution. Ett före och ett efter. Ja, det är stora rubrikord som kantar AI­programmet Alphafold, som på några timmar kan få fram en tredimensionell beskrivning av ett protein.

Fram till nyligen var det möjligt endast genom att mödosamt foga samman tvådimensionella bilder som tagits med olika komplicera de tekniker, som röntgenkris tallograf och kryoelektron mikroskop. Nu räcker det att känna till proteinets sekvens, alltså i vilken ordning amino syrorna ligger i den kedja som bildar proteinet. Åtmins

tone för små proteiner – eller avsnitt av större proteiner. Beskrivningarna blir bra, om än inte perfekta. Och ibland gör verktyget fel.

Men utvecklingen går i ett rasande tempo, berättar Luca Jovine, professor i strukturbiologi vid institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institu tet. Han har använt Alphafold vid fera tillfällen. En gång för att förstå funktionen av ett protein som fnns i urgamla organismer, kallade arkéer, som lyckades uppstå i den ogästvänliga miljö som fanns på jorden för tre miljarder år sedan. Arkéer kan leva i ex tremt hög saltkoncentration, i kokande syra och exponerade för hög radioaktivitet.

I en del av de här organismerna fnns ett protein som Luca Jovine och internationella kollegor har döpt till Fusexin1. Något förvånande påminde sekvensen vagt om den som ett annat protein har – ett protein med funktioner forskarna inte trodde fanns i arkéer. Det proteinet kallas HAP2 och det spelar en viktig roll för cellfusion i till exempel växter och ryggradslösa djur. HAP2 ingår i en grupp av proteiner som kallas för fusogener, som är centrala i befruktningen eftersom de gör det möjligt för könsceller att smälta samman till en enda cell.

– Vi anade en likhet mellan de här två proteinerna men hade svårt att få fram strukturen för Fusexin1. Vi hade fått fram viss informa tion med kristallograf, men inte tillräckligt för att få fram en struktur. Vi använde oss av den information vi hade i kombination med sekvensen och med hjälp av Alphafold fck vi fram den tredimensionella strukturen. Då blev likheterna mellan de här två proteinerna uppenbar, säger Luca Jovine.

Det har gett forskarna en ny hypotes att jobba vidare på: eventuellt fanns kärnan till det som är dagens befruktning redan i arkéer.

– Alphafold påverkar strukturbiologin på ett dramatiskt sätt. När vi får fram proteinstrukturer så här snabbt kan vi ägna oss åt följdfrågorna, som hur vi ska tolka informationen och vilka experiment vi ska göra härnäst, säger han.

Det är företaget DeepMind, som har samma ägare som Google, som ligger bakom Al phafold. AI­programmet har fått ta del av kända sekvenser för miljontals proteiner samt den kända strukturen där det fnns, vilket är i betydligt färre fall. Det har skapat en förståelse för vilka aminosy ror som trivs med vilka – och vilka som inte trivs ihop. Det styr hur proteinet veckas. De som vill höra ihop kommer nära varandra i den tredimen sionella strukturen även om de ligger långt ifrån varandra i kedjan.

– Vi förstår delvis vad AIprogrammet gör, men jag och många andra är väldigt nyfkna på om det också ser andra mönster och kopplingar som vi ännu inte kan greppa, säger Luca Jovine.

På djupet
Foto: Bildmakarna 38 Medicinsk Vetenskap №4 2022

”Går att leva bra – men med en galet strikt kost”

”Vår andra son, Victor, föddes i decem ber 2015. Vi lämnade ett PKU­test och tänkte inte mer på den saken. Men efter elva dagar ringde de från barnakuten i Lund och bad oss komma in genast – och Victor fck absolut inte amma först. På sjukhuset visades vi genast in i ett rum där vi fck höra

att Victor har PKU. Vi fck information och skickades hem med proteinlåg bröstmjölksersättning.

Dagen efter hittade jag ett PKU­forum på nätet och skrev där några oroliga frågor. Några timmar senare hade jag fått 35 svar som gick ut på att min son skulle kunna leva ett bra liv – men med en galet strikt kost. Precis så har det blivit.

Vi får specialkost levererad till hem met och vi ska lämna vidare till skolan. Varje dag väger vi all mat som Victor har fått på tallriken och den han inte har ätit upp och vi håller reda på hur mycket protein det är i olika livsmedel. Gurka har lite protein, det kan man äta massor av. Annat, som kyckling, går inte alls. Jag tror att ungefär en tiondel av hans kost är

”vanlig” mat, sånt som även vi andra äter. Resten är specialkost.

Det fnns ingen restaurang i världen som klarar av att göra PKU­kost. Om vi fyger någonstans måste all specialkost ligga i handbagaget, för om maten ligger i en resväska som går förlorad har Victor ingen mat.

Vi lämnar blodprover två gånger per vecka. De skickas till PKU­labbet på Karolinska Universitetssjukhuset och från dem får vi veta hur vi ligger till i nivåerna av fenylalanin. Skulle vi ligga för högt riskerar Victor att få irreparabla hjärnskador. Det är en stark stress att leva med. Men Victor är pigg och i övrigt väldigt frisk och välmående.

Det jag önskar mig mest av allt är fram steg på behandlingsfronten. Ett läkeme del.” Berättat för: Annika Lund

MARCUS STRANDEPIL

Det här är PKU

PKU (phenylketonuria, på svenska fenylketonuri) är en sällsynt sjukdom där kroppen har en otillräcklig nedbrytning av aminosyran fenylalanin och som utan behandling med specialdiet kan leda till hjärnskador. Fenylalanin är en essentiell aminosyra, som kroppen inte tillverkar själv utan får i sig via kosten. Vid PKU måste intaget av protein begränsas, ofta i kombina tion med en specialdiet som innehåller bland annat andra aminosyror.

PKU var den första sjuk domen som ingick i det så kallade PKU­testet som tas på nyfödda barn sedan 1965. Nu mera screenas för ungefär 25 sjukdomar via detta blodprov.

Ålder: 48 år. Gör: Jobbar med webb sändningar för föreningar och konferenser. Är pappa till Victor, sex år, som har PKU. Är ordförande i PKU-föreningen.

Medicinsk Vetenskap №4 2022 39
Foto: Erika
Weiland

Proteiner

Fibriller och plack kan bildas av olika slags proteiner och peptider. De före kommer i hjärnan vid fera neurodege nerativa sjukdomar, som Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.

Men betydelsen av dessa fbriller och plack är omdiskuterad.

Det verkar som att själva bildandet av fbrillerna innebär något som är tox iskt och skadligt för nervcellerna. De färdiga fbrillerna kanske mest är någon form av slutförvaring. Den stora skadan verkar ske under processen på vägen dit, säger Axel Abelein, biofy siker och forskare vid institutionen för bioveten skaper och näringslära vid Karolinska Institutet.

Han forskar om tillståndet mellan den normala peptiden och den färdiga fbrillen. I de faserna kallas anhopning arna för oligomerer (som består av ett fåtal proteiner) eller protofbriller (som består av fer proteiner och har börjat se ut som fbriller). Av någon anledning dras fer och fer peptider till de här strukturerna, som samtidigt veckar sig felaktigt.

AXEL ABELEIN och hans kollegor försöker förhindra bildandet av de här toxiska oligomererna och protofbril lerna. För att lyckas med det under söker de funktionen av ytterligare proteiner i sammanhanget, så kallade chaperonproteiner, som hjälper till vid just veckningen. Forskarna har i provrör visat att processen att bilda fbriller går långsammare när ett visst chaperonprotein, kallat BRICHOS, är närvarande. De har också prövat att ge det här chaperonproteinet i injektions form till möss som är framavlade för att få Alzheimers sjukdom. De försöken visade att möss som fått behandling behöll fer kognitiva funktioner, till exempel sitt arbetsminne, än möss som inte fått behandling.

Vårt mål är att förstå neurodege nerativa sjukdomar bättre genom att ringa in varför vissa proteiner, som betaamyloid, beter sig så konstigt. När det handlar om Alzheimers sjukdom hoppas vi kunna lägga grunden för ett nytt läkemedel och det här chaperon proteinet är vår kandidat, säger Axel Abelein.

i

Lundberg,

Hur mycket protein behöver vi egentligen?

Det rekommenderade dagliga intaget för de allra festa är 0,8 gram per kilo kroppsvikt. Men vi vet från befolkningsundersökningar att de festa får i sig mer än så och ligger på 1,2 till 1,3 gram per kilo kroppsvikt och dag. Ändå behöver vissa grupper öka sitt intag. Det gäller till exempel äldre personer, där Livsmedelsverket rekommenderar 1,2 gram dagligen per kilo kroppsvikt. Det bidrar till bibehållen muskelmassa och därmed bibehållna funktioner, så det spelar roll för hälsan. Även personer som tränar mycket har nytta av högre proteinintag, men då handlar det snarare om att nå personliga träningsmål. Den som konditionstränar mycket kan behöva äta 1,2 till 1,4 gram protein per kilo kropps vikt och dag, för den som styrketränar mycket verkar det ligga på 1,6 gram per kilo kroppsvikt och dag.

Hur vanligt är det med proteinbrist?

Det är ovanligt i dagens samhälle där vi har god tillgång till mat. Nästan alla livsmedel innehåller protein, även sådana vi inte associe rar med protein. Bröd, till ex empel, innehåller tio procent protein. Den som har tillgång till mat och äter den får inte proteinbrist. Men en del äldre personer äter mindre protein

än det rekommenderade intaget. Det kan bero på till exempel bristande aptit eller problem med tandhälsa.

Vem – om någon – behöver proteintillskott?

– Om du är frisk och vuxen och motionerar någon gång i veckan samt äter 1,2 till 1,3 gram protein per kilo kroppsvikt och dag via din mat, vilket alltså de festa gör – då behöver du inte mer protein. Men de som behöver mer protein, som äldre personer och de som tränar mycket, kan behöva öka sitt proteinintag. Det här är grupper som kan behöva lägga till proteinpulver eller äta proteinrika måltider. Ett annat exempel där proteinpulver kan göra nytta är om en person med mycket fettmassa vill gå ned i vikt men ändå behålla muskel massan. I den situationen kan det vara bra för hälsan att ha ett högt proteinintag, kanske ända upp mot 2 gram per kilo kroppsvikt och dag, och dessutom styrketräna. Då kan det vara möjligt att gå ned i fettmassa men ändå behålla muskler.

Vad händer om man får i sig för mycket protein?

– Det förekommer myter om att ett högt proteinintag skulle vara skadligt för skelett och njurar hos friska personer, men så är det inte. Det kan däremot vara skadligt för personer med njursjukdomar. Och ett högt proteinintag kan

På djupet
”Proteinbrist är mycket ovanligt” Vem behöver egentligen proteindrycker? Tommy
forskare
fysiologi, reder ut missuppfattningar om ett åsiktsberikat näringsämne.
40 Medicinsk Vetenskap №4 2022
Foto: Privat, Kajsa Sandberg

Några bra proteinkombinationer

Den som vill få i sig alla essentiella aminosyror genom att äta växtbaserad mat behöver blanda livsmedel. Här är några bra kombinationer: Bröd och bönor, som macka med hummus. Pasta med linser. Ris och bönor.

Quinoasallad. Quinoa innehåller fullvärdigt protein med alla essentiella aminosyror.

Källa: Tommy Lundberg

vara negativt på andra sätt för njurfriska personer. Det kan kanske leda till att man får i sig för lite av andra viktiga nä ringsämnen eller att man äter för mycket rött kött, vilket vi generellt ska äta mindre av. Vad gör kroppen av ett proteinöverskott?

Proteinet används först och främst till proteinsyntes och byggandet av muskler och blodkärl och andra vävnader. Men när det behovet är mättat, då används proteinöverskottet till energiomsättningen. Och om det fortfarande fnns ett överskott, då blir det fett.

Så om man får i sig tillräckligt med protein via kosten och dricker massor av proteindryck, då gör kroppen fett?

Ja.

Spelar det roll om proteinet kommer från ett växtbaserat eller ett animaliskt livsmedel?

Den som äter växtbaserat behöver tänka till på ett annat sätt än den som äter anima liskt. Det finns 20 aminosyror i proteiner och vi behöver allihop. Nio av dem är så kall lade essentiella aminosyror, vilket betyder att kroppen inte kan tillverka dem utan de måste tillföras via kosten.

Animaliskt protein som kött och mejeriprodukter är fullvärdiga protein vilket betyder att man får i sig alla olika slags aminosyror via

Men för den som vill eller behöver öka sitt proteinintag kan proteinpulver vara ett alternativ.

dem. Om man ska få i sig alla essentiella aminosyror via växtbaserade livsmedel, då måste man äta mer varierat. Den som äter växtbaserat måste kombinera prote inkällorna i sin kost för att täcka upp hela paletten av essentiella aminosyror, men varje måltid måste inte vara perfekt sammansatt.

Fotnot: Tommy Lundberg forskar om träningsfysiologi vid institutionen för labora toriemedicin vid Karolinska Institutet.

41 Medicinsk Vetenskap №4 2022
”De som behöver mer protein, som äldre personer och de som tränar mycket, kan behöva öka sitt proteinintag.”
INTE FÖR ALLA
Foto: Getty Images

Nytt avsnitt varannan onsdag!

Lyssna på Medicinvetarna –Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.

Medicinvetarna fnns där poddar fnns eller på ki.se/medicinvetarna

Följ oss också på Instagram

MEDICINVETARNA

GE E N G ÅVA TILL Karolins K a i nstitut Et

Karolinska institutets vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Med ditt stöd kan vi förverkliga visionen och fortsätta att göra skillnad. om du har frågor eller ideér rörande Karolinska institutets forskning och utbildning, kontakta oss på Development offce. Vi berättar gärna mer om hur du kan vara en del av framtiden och bidra till nya genombrott för livet.

Foto: Erik Cronberg Ge din gåva via webben: ki.se/stodki

Kontakta oss på Development offce; telefon 08-524 800 00 eller development-offce@ki.se, du kan även ge din gåva direkt via webben på ki.se/stodki

Vill du också bidra till nya gEnoMbrott För liVEt™

ANNONS

Är jag lurad av månen?

Varför ser månen ibland enormt stor ut när den står lågt på himlen? Är det en illusion som uppstår i hjärnan och hur fungerar det i så fall?

/ Mångalen

Den som betraktar månen Svar när den står nära horisonten kan häpna över hur stor den ter sig jämfört med när den står högre upp på himlen. Det är lätt att förvissa sig

om att detta är en synvilla: Fotografera månen i de olika lägena eller sträck ut handen och jämför dess storlek med din nagel – månen är lika stor oavsett hur högt på himlen den står. (Faktum är att den till och med är något mindre vid horisonten eftersom den är ungefär en jordradie längre ifrån oss där jämfört med i zenit.)

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad.

/ Redaktionen

Varför uppstår då ”månillusionen”? Fi losofer och forskare har föreslagit olika teorier, utan att kunna enas om någon slutgiltig förklaring. En aspekt som ofta nämns är hur vi uppfattar djup. Vår hjär na använder den platta representatio nen av vårt synfält på vår näthinna för att gissa olika föremåls storlek och avstånd. Är månen långt bort och enorm, eller

nära och liten? Om vi uppfattar månen som mer avlägsen när den står nära horisonten skulle det förklara varför vi tycker att den ser större ut där. Dock så uppger människor tvärtemot detta i regel att de tycker att månen ser ut att vara närmare vid horisonten jämfört med när den står längre upp på himlen. Kanske får vi nöja oss med att förundras över hur vår hjärna fungerar och konstatera att den inte utvecklats för att tolka himlakroppars storlekar.

/

Evelina Thunell

Forskare i kognitiv neurovetenskap

Forskarna svarar på dina medicinfrågor
Foto: Getty Images Medicinsk Vetenskap №4 2022 43

Får man mer energi från en varm macka?

Om jag värmer min macka i micron, så tillför jag ju energi. Jag bör ju då också få i mig mer energi, men kan kroppen ta upp den, så att jag faktiskt kan tillgo dogöra mig den?

/Annica Ejdestig

Eftersom energi enbart kan Svar omvandlas, kan den inte gå förlorad. Energin som tillförs smörgåsen i mikrovågsugnen i form av värme kommer inte kunna omvandlas till kemisk energi, det vill säga ATP, som är vår energivaluta i kroppen. Däremot skulle den tillförda värme­energin teo retiskt sett kunna bidra till att vår kropp behöver använda mindre ATP för att hålla oss varma vid 37°C. Utbytet är dock

försumbart, eftersom värmeenergin som lagras i smörgåsen är så liten. Man skulle till exempel behöva dricka ungefär 1,5 dl 70°C te (inget socker och utan mjölk) för att få energi som motsvarar innehållet i ungefär 1 gram socker. Eftersom energiöverföringen (utbytet) är ganska inefektiv i detta fall, så skulle det förmodligen i verklig heten motsvara mindre än energin i 1 gram socker.

/

Anna Wredenberg Forskare i molekylär metabolism Christoph Freyer Molekylärbiolog och mitokondrieforskare Håkan Andersson

Kemist

Varför ökar vissa sjukdomar?

Vilka sjukdomar ökar mest i antal insjuknande och varför?

/Jennifer

Om man tar hänsyn till Svar ålder är det få sjukdomar som ökar i förekomst glo balt sett. Snarare minskar förekom sten av hjärtkärlsjukdom, cancer, och andra vanliga folksjukdomar. Diabe tes och högt blodtryck ökar dock, på grund av övervikt och ohälsosamma levnadsvanor. Bland sjukdomar som ökar kan också nämnas malignt mela nom, på grund av ökade solvanor, kro nisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), på grund av rökning, och beroendesjukdomar, med hög dödlighet, på grund av ökat opioidbruk.

De festa sjukdomar som ökar gör det på grund av åldrande befolkning, framförallt demens som ökar kraftigt, liksom rörelseorganens sjukdomar, till exempel artros.

För vissa sjukdomar som uppfattas öka, till exempel ångest och depression, och allergi, är det osäkert om det är en faktisk ökning, eller om vi diagnostiserar bättre, eller söker mer vård för dem. För många sjukdomar är det alltså svårt att veta hur de förändras över tid. Vilka som ökar ”mest” beror också på vilken tidshorisont, var i världen och vilka åldersgrupper man tittar på.

F+S Medicinfrågor
En varm macka är inte så energi smart som man kan tro.
44 Medicinsk Vetenskap №4 2022 Bild: Getty
KOL ökar i värl den på grund av rökning.
Images

Det är inte så säkert att en fjärdel av generna kommer från morfar.

Hur stor del av barnen kommer från morfar?

Får ett barnbarn exakt en färdedels anlag från respektive far- och morför äldrar? Det vill säga en färdedel från dem var? /Mimmi

Vi har alla fått hälften av vår Svar arvsmassa från mamma och pappa. Men vilken hälft varie rar för varje avkomma (det är därför sys kon blir olika varandra). Hur stor andel av den arvsmassa som en mamma bidrar med, genom ägget som befruktas, som har sitt ursprung från mormor eller mor

far är inte exakt 50 procent utan varierar lite grand (som mest mellan 40 och 60 procent). Detsamma gäller för pappans bidrag. Detta leder till viss variation i hur mycket man ärver från sina respektive mor och farföräldrar. Det kan således hända att en persons arvsmassa består av till exempel 21 procent från morfar, 29 procent från mormor, 26 procent från farfar och 24 procent från farmor.

/

Varför

stammar

man inte när man sjunger?

Stämmer det att man inte stam mar när man sjunger? Hur kom mer det sig?

/Cecilia

Svar Ja, det stämmer att den absoluta merpar ten av de som stammar inte stammar när de sjunger. Man har sett att de delar av hjärnans neuromotoriska system som kopplar till spontantal är instabilt och lättpåverkat. Det system i hjärnan som kopplar till sång antar man vara ett annat, och här fnns dessutom både rytm och melodi inblandat, komponenter som generellt underlättar för den som stammar.

/

Ineke Samson Forskare i logopedi

Fråga och vinn!

Är du nyfken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se

F+S
Bild: Getty Images Medicinsk Vetenskap №4 2022 45

Test kan förutsäga cellförändringar fera år i förväg

GYNEKOLOGISKA CELLPROVER som undersöks med mikroskopi används idag rutinmässigt i vården för att upp täcka cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer. Ett nytt test, som kallas WID-CIN-testet, analyserar i stället epigenetiska förändringar, det vill säga förändringar i cellerna som på verkar vilka gener som är aktiva. Dessa förändringar påverkas av faktorer som

miljö, livsstil och åldrande och kan öka risken för cancer och andra sjukdomar.

Forskarna har studerat specifka epi genetiska förändringar i 1254 cellprover från en provsamling vid Karolinska universitetssjukhuset och jämfört med data från Socialstyrelsens cancerregis ter och Nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention. WID-CIN-tes tet visade sig vara bättre på att identife

ra höggradiga cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer än de me toder som används idag. Hos 55 procent av kvinnorna som var infekterade med HPV (humant papillomvirus), men som inte hade några synliga cellföränd ringar vid tiden för provtagning, kunde testet dessutom förutsäga utveckling av höggradiga cellförändringar under de följande fyra åren.

– Metoden har potential att förbättra dagens screening program och möjliggöra ett tidigare ingripande för att förebygga cancer, säger Karin Sundström, läkare vid Karolinska universitetssjuk huset och senior forskare vid institutionen för laboratoriemedi cin, Karolinska Institutet.

FORSKARGRUPPEN planerar nu att testa den nya metoden på screening prover från kvinnor som vaccinerats mot HPV och därför har betydligt lägre risk att drabbas av livmoderhalscancer.

Vår förhoppning är att kunna upp täcka fer som löper risk att utveckla livmoderhalscancer men också att framtida screening ska kunna förutsäga risken även för andra cancerformer som drabbar kvinnor, säger Joakim Dillner, profes sor vid samma institu tion och FoUU-chef vid Medicinsk Diagnostik Karolinska, Karolinska uni versitetssjukhuset.

Testet har utvecklats av ett inter nationellt forskarlag från Karolinska Institutet, Innsbrucks universitet i Österrike och University College Lon don (UCL) i Storbritannien. Studien har letts av professor Martin Widschwend ter vid Innsbrucks universitet och UCL som även är gästprofessor vid institu tionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

The WID-CIN test identifes women with, and at risk of, cervical intraepithelial neoplasia grade 3 and invasive cervical cancer

Barrett JE, Sundström K, Jones A, Evans I, Wang J, Herzog C, Dillner J, Widschwendter M

Genome Medicine oktober 2022

Topplistan
Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna. Med hjälp av ett nytt test hoppas forskare kunna upptäcka förhöjd risk för livmoderhalscancer men även andra cancerformer.
46 Medicinsk Vetenskap №4 2022
Foto: Getty Images, Martin Stenmark, Ulf Sirborn

Så ökar infam mation risk för schizofreni

S C H I ZO FR EN IPATIENTER har färre antal kopplingar mellan nervcellerna i hjärnan. Detta tros bero på att hjär nans immunceller i ökad omfattning gallrar bort kopplingar på grund av en genvariant förknippad med sjukdomen. Varianten kodar för ett protein som kallas komplementfaktor 4A (C4A).

Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar nu att nivåerna av proteinet C4A är förhöjda i ryggmärgsvätskan hos nyinsjuknade patienter, samt att infammation ytterligare förstärker ef fekten av riskvarianten.

Forskarna hoppas att fynden ska leda till mer efektiva och riktade behand lingar i det tidiga förloppet av schizofreni.

– Tillgängliga behand lingar är inte individanpas sade och fokuserar på att minska symtomen hos de patienter som redan ut vecklat sjukdomen, säger Carl Sellgren Majkowitz, överläkare och forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, som lett studien.

Cerebrospinal fuid concentration of complement component 4A is increased in frst episode schizophrenia Gracias J, Orhan F, Hörbeck E, HolménLarsson J, Khanlarkani N, Malwade S, Goparaju SK, Schwieler L, Demirel IS, Fu T, Fatourus­Bergman H, Pelanis A, Goold CP, Goulding A, Annerbrink K, Isgren A, Sparding T, Schalling M, Carcamo Yañez VA, Göpfert JC, Nilsson J, Brinkmalm A, Blennow K, Zetterberg H, Engberg G, Piehl F, Sheridan SD, Perlis RH, Cervenka S, Erhardt S, Landen M, Sellgren CM Nature Communications november 2022

Ny kunskap kan förhoppnings vis ge bättre behandling vid schizofreni.

Psykisk ohälsa bland kvinnor med autism

FORSKARE FRÅN Karolinska Institu tet har följt drygt 1,3 miljoner personer i Sverige från att de var 16 till 24 år mellan 2001 och 2013. Drygt 20 000 av dessa var diagnosticerade med autism. De kunde se att vid 25 års ålder hade 77 av 100 kvinnor med autism, jämfört med 62 av 100 män med autism, fått minst en psykiatrisk diagnos.

Vi såg en ökad risk för elva olika psykiatriska tillstånd, bland annat depression, ångestsyndrom, självska debeteende och sömnsvårig heter, säger Miriam Martini, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och förste författare till studien.

32 av 100 kvinnor med autism hade varit inlagda på sjukhus till följd av sin psykiska ohälsa, jämfört med 19 av 100 autistiska män. För personer utan autism var motsva rande sifra under fem av 100.

Orsaken till skillnaderna är inte klarlagd, men tidigare forskning har visat att kvinnor med autism i högre utsträckning använder kompensato riska beteenden för att kamoufera sin autism. Det kan försena diagnos och hjälp. En annan möjlig förklaring kan vara att det är svårt att upptäcka autism hos kvinnor med hjälp av diagnoskrite rierna.

Sex diferences in mental health pro blems and psychiatric hospitalization in autistic young adults Martini MI, Kuja­Halkola R, Butwicka A, Du Rietz E, D’Onofrio BM, Happé F, Kanina A, Larsson H, Lundström S, Martin J, Rosen qvist MA, Lichtenstein P, Taylor MJ JAMA Psychiatry oktober 2022

Fler nya topppublikationer

Antikroppar biter sämre på ny omikronvariant Omicron sublineage BA.2.75.2 exhi bits extensive escape from neutralis ing antibodies Sheward DJ, Kim C, Fischbach J, Sato K, Muschiol S, Ehling RA, Björkström NK, Karlsson Hedestam GB, Reddy ST, Albert J, Peacock TP, Murrell B

Lancet Inf Diseases oktober 2022

Reumatikerläkemedel efektivt mot muskelsjukdomen myasteni Efcacy and safety of rituximab for new onset generalized myasthenia gravis: The RINOMAX randomized clinical trial Piehl F, Eriksson­Dufva A, Budzianowska A et al. Från Karolinska Institutet även: Hietala MA, Kmezic I, Rostedt Punga A, Press R, Samuelsson K, Brauner S, Frisell T JAMA Neurology september 2022

Adhd hos vuxna förknippat med ökad risk för hjärt­kärlsjukdomar Attention-defcit/hyperactivity disor der as a risk factor for cardiovascular diseases: a nationwide population based cohort study Li L, Chang Z, Sun J, Garcia­Argibay M, Du Rietz E, Dobrosavljevic M, Brikell I, Jernberg T, Solmi M, Cortese S, Larsson H

World Psychiatry september 2022

Nytt om kopplingen mellan infektion under graviditet och autism Maternal infection during pregnancy and likelihood of autism and intellec tual disability in children in Sweden: a negative control and sibling compari son cohort study

Brynge M, Sjöqvist H, Gardner RM, Lee BK, Dalman C, Karlsson H Lancet Psychiatry september 2022

Fertilitetsbevarande åtgärder ger ej ökad risk för bröstcanceråterfall Relapse rate and disease-specifc mortality following procedures for fertility preservation at time of breast cancer diagnosis

Marklund A, Lekberg T, Hedayati E, Liljegren A, Bergh J, Lundberg FE, Rodriguez­Wallberg KA

JAMA Oncology augusti 2022

Kvinnor med autism mår oftare psykiskt dåligt jämfört med män med autism. LISTA
Medicinsk Vetenskap №4 2022 47 Bild: Getty Images, Rafael Motta/Flying Pig Studio,
Sonnebring
Gunilla

Aktiviteter med Karolinska Institutet

Konferens

2

DEC

Frontiers in Sepsis – From Bed to Bench

När: 2 december 2022, kl 8:30–15:00.

Var: Sune Bergströms Aula, J3:07, Bioclinicum, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Onlineseminarium Fundamentals of 6

DEC Brain Networks

ARC välkomnar till ett seminarium med Andrew Zalesky vid University of Melbourne, Australien.

När: 6 december 2022, kl 9–10.

Var: Online via zoom, för länk se ki.se/kalender

Disputation

Martin Brynge för­ 7 DEC svarar avhandlingen Immune Dysregulation in Early Life and Risk of Autism

När: 7 december 2022, kl 9:00. Var: Samuelssonsalen, Tomte bodavägen 6, Campus Solna, Karolinska Institutet.

Nobelföreläsning i fysiologi eller medicin 2022 7 DEC

Välkommen till årets Nobelföreläsning med Nobelpristagaren i fysiologi eller medicin 2022, Svante Pääbo. Föreläsningen hålls i Aula Medica och kommer att

livesändas på nobelprize.org. Föreläsningen kommer att hållas på engelska. När: 7 December 2022, kl 15:00.

Var: Aula Medica, Nobels väg 6, Campus Solna, Karolinska Institutet.

Disputation

Susanne Lundin 9

DEC försvarar avhand lingen Treatment and consequences of atopic dermatitis from childhood to adulthood

När: 9 december 2022, kl 9:00. Var: Årsta aula, Södersjukhuset.

Disputation

Evelyne Zibung Hofmann försvarar avhandlingen 9 DEC Bicycle trauma and its consequences. När: 9 december 2022.

Var: Rolf Luft Auditorium, L1:00, Anna Steckséns gata 53, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Invigningsseminarium 16

DEC Centre for Nutrition är ett nytt centrum vid institutionen för biovetenskaper och näringslära. Här forskar man om hur kostsammansättning, kostregimer och näringstillskott kan användas för att förbättra människors hälsa och livslängd. Välkommen på ett halvdagsseminarium om nutrition och invigning av centret.

När: 16 december, kl 12:00–18:00.

Var: Erna Möller, Neo, Blicka gången 16, Karolinska Institutet Campus Flemingsberg. Mer information: Professor Marie Löf, marie.lof@ki.se

Seminarium

EU:s nya global­ 9

FEB hälsostratergi under Sveriges ordförandeskap i EU. Under det svenska EU-ordförandeskapsåret anord nar Karolinska Institutet i dialog med Socialdepartementet och Utrikesdepartementet halvdags seminariet Convergence on Global Health – Towards realiza tion of the new EU global health strategy.

När: 9 februari 2023.

Var: Nobel Forum, campus Solna, Karolinska Institutet (för särskilt inbjudna). Seminariet kommer även att streamas. Mer information: ki.se/kalen der eller via projektsamordnare nina.viberg@ki.se

48 Medicinsk Vetenskap №4 2022 Aktuellt på KI
För fer tips om aktiviteter på Karolinska Institutet ki.se/ kalender
Foto: Getty Images
Matnyttigt Ett nytt forskningscenter inom nutrition, metabolism och sjukdoms förebyggande invigs den 16 december på Karolin ska Institutet.

Skafa en hållbar livsstil för vaginan

TÄNK DIG EN MUN utan saliv. Det skulle vara torrt och obehag ligt. Detsamma skulle gälla en vagina utan fytningar, menar Ina Schuppe Koistinen, docent på centrum för translationell mikrobiomforskning vid Karolinska Institutet, samt författare till en ny bok om mikroberna i vagina.

Vulva – Fakta, myter och livsomvälvande insikter Ina Schuppe Koistinen (Bookmark)

Flytningar ser till att slemhinnorna i underlivet är fuktiga och att vaginalforan trivs. Och att vaginalforan trivs är viktigt för kvinnans hälsa och fertilitet, säger Ina Schuppe Koistinen som också forskar om just mikroforan i kvinnors underliv.

Sex, klimakteriet, överanvändning av tamponger och tvål (undvik alltid!) är exempel på faktorer som tas upp i boken som kan rubba sammansättningen av va ginalforan och orsaka sjukdomar eller problem som smärta, klåda och illaluktande fytningar. Men ännu är det mycket man inte vet om hur vaginalforan hänger ihop med kvinnors hälsa, menar hon och uppmanar alla kvinnor att delta i den forskning som sker runt om i Sverige.

Lex THX Maria Josephson (Norstedts)

Från 1950­talet och framåt fck mellan 50 000 och 150 000 människor injektio ner med kalvthymuspreparatet THX som Elis Sandberg – i konfikt med skolmedicinen – menade kun de hjälpa mot cancer och diabetes. THX godkändes som naturmedel 1987, men dess medicinska efekt har inte bevisats. En ny bok skri ven av Maria Josephson, forskare vid Södertörns högskola samt handläggare vid avdelningen för medicinens historia och kulturarv, Karolinska Institutet, berättar om Elis Sandberg, THX och samhällsförändringar under denna tid.

Chefshälsa Erland Colliander och Carl Johan Sundberg (Studentlitteratur) Det är dags för arbetsgivare att lyfta träning och hälsa till en högre nivå. Det menar författarna bakom en ny bok som bland annat riktar sig till chefer och HR­specialister. Det är professor Carl Johan Sundberg vid Karolinska Institutet som tillsammans med idrottsläkaren Erland Colliander ger förslag och verktyg för hur man exempelvis kan få samtliga anställda motiverade till mer motion, inte bara de redan frälsta.

TIPS! Hugo Lagercrantz intervjuades nyligen om boken och sin egen bakgrund i P1:s söndagsintervju i SR. Illustration: Ina Schuppe Koistinen

-Mikrober fnns ju på hela vår kropp och det pågår intensiv forskning om deras betydelse. Men vi vet att en frisk vaginalfora innehåller mjölksyrebakterier som skyddar kroppen mot infektioner. Saknas de kan det bli svårare att bli gravid och risken för komplikationer ökar, säger Ina Schuppe Koistinen.

Boken är illustrerad av författaren själv och avslutas med en kom ihåg-lista för vulvavård. Bästa skyddet sammanfattas: Fukt, luft och östrogen. Cecilia Odlind

Barnhjärnan. Så uppkommer medvetandet och själen Hugo Lagercrantz (Kaunitz-Olsson förlag) Vi vet inte så mycket om hur det är att vara människofoster. Det menar pro fessor emeritus Hugo Lagercrantz vid Karolinska Institutet. Men för att förstå hur barn tänker och beter sig är det bra att veta hur hjärnan utvecklas, därför har han skrivit en bok om detta. Han ger också råd om hur barns hjärnor bäst ska stimuleras.

49 Medicinsk Vetenskap №4 2022 Boktips
I en ny bok förklaras bland annat varför laktobaciller är vaginans bästa vän och vilken betydelse mikrober har för vårt kärleksliv. FLER BOKTIPS

”Barnet stirrade mig i ögonen”

En oväntad ögonkontakt fck Nils Bergman att inse nyttan med omedelbar hud mot hud-kontakt.

Berättat för: Ola Danielsson

”År 1988 kom jag tillsammans med min fru och en barnmorska till Zimbabwe för att tjänstgöra som läkare vid ett avlägset missionssjukhus.

Resurserna var knappa och vi hade inga kuvöser att vårda för tidigt födda barn i. Barnmorskan, som heter Agneta Jurisoo, hade läst de få vetenskapliga artiklar som fanns om kängurumetoden, som innebär att barnet bärs hud mot hud av mamman, så vi sa att vi gör så.

Efter bara några veckor föddes ett barn för tidigt, i vecka 28. Vi satte direkt barnet på mammans bröst och efter en stund öppnade det ögonen och stirrade mig rakt i ögonen. Det låter inte så märkvärdigt. Men i läroböckerna stod det att ett barn kan ha ögonkontakt med sin mamma först vid 36 veckor, så för oss var det nästan kusligt. Barnet var lugnt och somnade sedan och jag tänkte att det här var annorlunda.

Namn: Nils Bergman

Titel: Forskare anknuten till institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

Vi gjorde så med alla barn som föddes. Efter fem år kunde vi jämföra med de föregående fyra åren och se att överlevnaden då varit en av tio. Med vår metod överlevde fem av tio.

Det speciella var att vi gav hud mot hud­kontakt omedelbart efter födelsen, även till små och instabila barn. I början saknades en vetenskaplig förklaring till vad jag

Utstirrad. Barnet på bilden har inget med berättelsen att göra.

sett och metoden mötte stort motstånd. I dag vet vi mer om efekterna av hud mot hud­kontakt. Det är ett trygghets tillstånd för både barnet och mamman, medan separation är ett stresstillstånd som kan vara skadligt.

Sedan hundra år har vi separerat barn från mammor och utvecklat en teknologi för att de ska överleva. Mitt budskap är att de inte ska separeras alls – men teknologin behövs också.

Jag har gjort de festa av mina studier utan ekonomiskt stöd. Men så småningom fnansierade Bill & Melinda Gates Foundation en WHO­ledd randomiserad studie som jag var en av initiativtagarna till. Den visade att hud mot hud­kontakt med start direkt efter födelsen kan minska dödligheten med 25 procent hos nyfödda med mycket låg födelsevikt.

Nu ser WHO över sina riktlinjer på området, det är bra, men det tar tid för ett paradigm att ändras.”

Ögonblicket Nils Bergman
50 Medicinsk Vetenskap №4 2022 Foto: Getty Images

KI Alumni & Friends

KI Alumni & Friends är ett nätverk för alla som är, eller har varit, verksamma vid Karolinska Institutet.

Som medlem i KI Alumni & Friends

Gå med idag! ki.se/alumni

• inbjuds du till kursåterträffar, föreläsningar och andra evenemang vid Karolinska Institutet

• får du en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap

• kan du behålla kontakten med dina kurskamrater men också skapa nya värdefulla relationer med andra medlemmar verksamma inom många olika områden i över 50 länder. Medlemskapet är kostnadsfritt.

ANNONS
POSTTIDNING B ANNONS Kommunicera din forskning med en konferens i Aula Medica Aula för 1000 personer Aula för 200 personer Toppmodern teknik Flertal konferensrum för 8 till 65 personer Stora utställningsytor Fina foajéer för mingel Restauranger och café i huset Aula Medica Nobels väg 6, Solna Aula KontaktMedica Nobels väg 6, Solna bokning-aulamedica@ki.se Telefon 08-524 822 00 Kontakt www.ki.se/aulamedica bokning-aulamedica@ki.se Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.