Medicinsk Vetenskap nr 1 2024

Page 1

”AI gör vĂ„rdjobben roligare” En tidning frĂ„n Karolinska Institutet Nummer 1 Februari 2024 Pris: 50 kronor

g n i n d À St pÄ rent

S K I DÅ K N I N G

Tre forskare pĂ„ rĂ€tt spĂ„r B R Ö STCA N C E R

PĂ„ djupet om senaste forskningen

SÄ pÄverkas vi av smuts, mögel och silverfiskar

allvar

S J Ä LV M O R D S P R E V E N T I O N

FÀrre ska dö i tunnelbanan


ANNONS

Lyssna pĂ„ Medicinvetarna – Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hĂ€lsa. Hör experterna döda myter och berĂ€tta begripligt om de senaste rönen.

Nytt avsnitt varannan onsdag!

Medicinvetarna finns dÀr poddar finns eller pÄ ki.se/medicinvetarna

Följ oss ocksÄ pÄ Instagram.

Karolinska Institutet

Foto: Erik Flyg

Medicinvetarna Stöd forskningen pÄ Karolinska Institutet Visste du att du kan ge en gÄva till Karolinska Institutets forskning och utbildning? BÄde stora och smÄ donationer betyder mycket för forskningens framgÄngar.

Foto: Liza Simonsson

Du kan swisha ditt bidrag pÄ 123 202 32 08. Ange ÀndamÄl för din gÄva i meddelanderaden.

Ditt bidrag gör skillnad!

För mer information kontakta Development Office pÄ do@ki.se


InnehÄll

№1—2024 Framsteg 7 Nytt om hur erektion regleras 10 Tekniska och KI startar ny scen 11 KBT – hjĂ€lper mot mycket 13 Tryckbehandling motar covid 14 SĂ„ vill forskarna fĂ„ fler att Ă€ta klimatsmart och nyttigt 15 NytĂ€nk för datalagring

28

PionjÀr. Ortopeden Max Gordon var tidig med att ta hjÀlp av AI i sin forskning. Nu hjÀlper han andra att göra detsamma.

I fokus 20 Forskning ska förhindra fler sjÀlvmord i kollektivtrafiken 22 Att stÀda eller inte stÀda? SÄ pÄverkar det hÀlsan.

Möt forskarna 16 Tre forskare som vet hur vi ska optimera skidĂ„kningen 28 Intervjun med Max Gordon Om AI nu – och i framtiden

Bild: Martin Stenmark, Linnea Bengtsson, MarĂ­a Hergueta, Getty Images

50 Ögonblicket nĂ€r han insĂ„g hur hjĂ€rntumörer kanske kan stoppas

PĂ„ djupet: Bröstcancer 34 AI hjĂ€lper till med diagnostiken 35 Anna fick bröstcancer 2021: ”Jag Ă€r inte samma person i dag” 37 Skonsam kirurgi sparar funktion 39 SvĂ„rt att dra slutsatser om kosten 40 Kan trĂ€ning ge bĂ€ttre effekt av medicinen?

Alltid i MV 8 I korthet 12 Utblick 43 FrÄgor och svar 46 Topplistan 48 Kalendarium 49 Boktips

50 Udda. Han vill ta sig in i hjĂ€rnan – med hjĂ€lp av skorpiongift.

32

PÄ rÀtt spÄr. Hon har studerat VasaloppsÄkares psyke.

16 Skitrent. Hur noga mÄste man stÀda, egentligen?

22

Fördjupning. LÀs om senaste bröstcancerforskningen.

Medicinsk Vetenskap №1–2024

3


Redaktören har ordet

J

ag gillar att ha ordning runt omkring mig och det gör att jag ofta stĂ€dar av bara farten. Fast det Ă€r nog mest dĂ€r det syns. Kikar du i vĂ„r kĂ€llare kan du garanterat hitta en och annan silverfisk eller samling av spindellik. Ingen fara pĂ„ taket, enligt forskarna i artikeln om stĂ€dning i Ă„rets första nummer av Medicinsk Vetenskap. Viktigare Ă€r det dĂ„ att hĂ„lla rent i vĂ„rdmiljöer. Den som tar över en vĂ„rdplats frĂ„n en patient med multiresistenta bakterier löper en ökad risk att sjĂ€lv fĂ„ samma bakterier, Ă€ven om personen bara varit bĂ€rare av bakterierna och inte sjuk av dem. Ett problem Ă€r att mĂ„nga som stĂ€dar pĂ„ sjukhus inte har rĂ€tt utbildning för det, menar hygienlĂ€karen Birgitta Lytsy, Ă€ven forskare vid Karolinska Institutet. BĂ€ttre uppföljning av de tydliga regler som finns skulle kunna förbĂ€ttra situationen, enligt henne. Men, pĂ„pekar hon, Ă€ven vĂ„rdpersonal behöver bli mer medvetna om hur de ska hĂ„lla sina hĂ€nder och klĂ€der rena. I en kort bonusartikel fĂ„r vi Ă€ven lĂ€ra oss att stĂ€dning kan vara en form av trĂ€ning. I alla fall om du Ă€r vĂ€ldigt fysiskt inaktiv. För övriga verkar det vara bĂ€ttre för hĂ€lsan att lĂ€mna det lite halvstökigt och dra i vĂ€g pĂ„ trĂ€ningspasset i stĂ€llet. Motion har ocksĂ„ i en rad studier visat sig ge bĂ€ttre livskvalitet och minskade biverkningar vid bröstcancer. Befolkningsstudier visar dessutom att bröstcancer Ă€r mindre vanligt bland kvinnor som trĂ€nar Ă€n hos kvinnor som inte trĂ€nar, detsamma gĂ€ller risken för Ă„terfall. Men det Ă€r fortfarande oklart om det rĂ„der ett orsakssamband. Nu ska forskare vid Karolinska Institutet undersöka om fysisk aktivitet faktiskt kan förbĂ€ttra effekten av cytostatikabehandlingen. Om sĂ„ Ă€r fallet bör trĂ€ning bli en del av den onkologiska behandlingen, konstaterar forskaren Jana de Boniface vid Karolinska Institutet, som leder studien. LĂ€s om detta och annan ny forskning i vĂ„r fördjupning om bröstcancer. SjĂ€lv ska jag strax tacksamt hasta i vĂ€g pĂ„ mammografi. Bilden kan delvis komma att bedömas av en AI med avseende pĂ„ eventuella tumörer. Men snart kanske AI:n Ă€ven kan skvallra om min risk för att fĂ„ bröstcancer de kommande tvĂ„ Ă„ren, det verkar ju bra. Annars kan man bli lite trött pĂ„ allt prat om AI just nu. Men samtidigt, ”AI Ă€r bra pĂ„ att göra det som Ă€r sjĂ€ladödande och trĂ„kigt”, sĂ€ger ortopeden Max Gordon, tillika 2023 Ă„rs AI-svensk, som intervjuas i detta nummer. Kanske Ă€ven stĂ€dningen?

4

Medicinsk Vetenskap №1–2024

Medarbetare i detta nummer Gösta Fries Fotograf Gösta Fries Ă€r fotograf bosatt intill Brattlandsströmmen mellan Åre och UndersĂ„ker. NĂ€r han inte plĂ„tar smyger han gĂ€rna lĂ€ngs nĂ„gon fjĂ€llĂ„ med flugspö i hand pĂ„ jakt efter strömmens guld, storöringen. Har ocksĂ„ ett stort intresse för arkitektur. MarĂŹa Hergueta Illustratör MarĂ­a Hergueta Ă€r en spansk illustratör som vĂ€xlar boende och jobb mellan Barcelona och södra Frankrike. Hon har studerat bildkonst och varit frilansillustratör i mer Ă€n tio Ă„r. Hennes alster har publicerats i tidningar som The New York Times, The Washington Post och The Wall Street Journal. Annika Lund Frilansjournalist Annika Lund har skrivit för Medicinsk Vetenskap sedan 2011. Hon tycker om att möta medicinska forskare eftersom de alltid Ă€r vĂ€ldigt uppslukade av vad de gör – och nĂ€r de börjar berĂ€tta om sin forskning förstĂ„r man varför. Dessutom: Linnea Bengtsson, Johannes Frandsen, Fredrik Hedlund, Martin Stenmark, Magnus Trogen PahlĂ©n.

Foto: Joel Nilsson, Privat, Alfred Lund

Cecilia Odlind:


Redaktionen Ansvarig utgivare Peter AndrĂ©asson Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Art Director Jesper Möller jesper.moller@ci.se Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com RedaktionsrĂ„d Carolina Hagberg, Mats Lekander, Rickard Ljung, Hans-Gustaf Ljunggren, Ida Nilsson, Patricia de Palma, Ana Teixeira, Anna-Karin Welmer

Prenumerera pÄ Medicinsk Vetenskap

BestÀll redan i dag 4 nummer för 200 kr

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap

Omslagsfoto Getty Images Tryck Stibo Complete Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per Är. ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet Àr ett av vÀrldens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bÀttre hÀlsa för alla. I Sverige stÄr Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje Är utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss pÄ Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №1–2024

5


ANNONS

www.dackteam.se

köp dÀck hos docent dÀck Mottagning Reproduktionsmedicin behöver fler Àgg- och spermiedonatorer

IntresseanmĂ€lan görs pĂ„ appen Alltid Öppet eller ring Reproduktionsmedicin Äggdonator 073-620 45 20 Spermiedonator 072-465 46 92

För mer information se hemsidan www.karolinska.se/reproduktionsmedicin

Docent DĂ€ck AB Norra Stationsgatan 117 Stockholm Tel: 08-33 58 51 Mail: docent@docent.se

vet vilka dÀck du behöver

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap? Som annonsör i Medicinsk Vetenskap nÄr du en stor lÀsekrets som Àr intresserad av medicin, forskning och hÀlsa. TS-upplagan medicin, forskning och hÀlsa. Upplagan ÀrÀr 21 700 27 900 och och bland bland vÄra vÄra lÀsare lÀsare finns finns förutom förutom allmÀnt nyfikna personer exempelvis patienter, forskare, vÄrdverksamma, media, forskningsfinansiÀrer och lÀrare.

Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se


Det senaste inom medicinsk forskning

Foto: Christian Göritz

BindvĂ€vsceller i penis viktigare för potensen Ă€n tidigare trott Forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet kan i en ny studie, utförd pĂ„ möss, visa att en typ av bindvĂ€vsceller som kallas fibroblaster har en tidigare okĂ€nd och viktig funktion vid erektion. – Fibroblasterna Ă€r de vanligaste cellerna i penisen, bĂ„de hos möss och mĂ€nniskor, men de har blivit Ă„sidosatta i forskningen. Nu kan vi visa, med hjĂ€lp av en metod som kallas optogenetik, att de har en mycket viktig roll i att reglera blodflödet i penisen, det som gör att penisen blir erigerad, sĂ€ger Eduardo Guimaraes, forskare vid institutionen för cell- och molekylĂ€rbiologi vid Karolinska Institutet och studiens försteförfattare. Forskarna kunde Ă€ven se att antalet fibroblaster i penisen pĂ„verkades av hur ofta försöksdjuren hade erektion. Ju mer frekvent desto fler fibroblaster och tvĂ€rtom. De sĂ„g ocksĂ„ att Ă€ldre möss hade en lĂ€gre förekomst av fibroblaster i penis vilket Ă€ven visade sig i ett lĂ€gre blodflöde i penisen. NĂ€r det gĂ€ller vilka slutsatser man kan dra till mĂ€nniska frĂ„n studier pĂ„ möss, menar Christian Göritz, forskningsledare och senior forskare vid samma institution, att det finns betydande likheter. – De grundlĂ€ggande mekanismerna för erektion Ă€r vĂ€ldigt lika i alla dĂ€ggdjur vad gĂ€ller anatomi, cellstruktur och sĂ„ vidare, sĂ€ger han. Forskarna hoppas att den nya kunskapen om fibroblasternas roll vid erektion kan leda till nya framtida behandlingar som kan hjĂ€lpa mot impotens. Science februari 2024

KARTLAGT Bilden visar en tvÀrsnittsbild av en muspenis. Forskare har funnit att fibroblasterna, de celler som syns i rött i bilden, Àr viktiga för erektionsförmÄgan hos möss.

Medicinsk Vetenskap №1–2024

7


Framsteg I korthet Forskningsnyheter hÀmtade frÄn

”Jag har slutat punda och börjat braina!”

ki.se/nyheter

Lina Martinsson, forskare anknuten till institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, citerar en deltagare i en studie som undersöker hur trÀning, sÄ kallad Braining, kan minska olika beroendetillstÄnd. KÀlla: Beslutspodden

orsakas ofta av pneumokocker och kan i dag botas med antibiotika. Ett problem Ă€r dock att antibiotika har svĂ„rt att trĂ€nga igenom blod-hjĂ€rn-barriĂ€ren in i hjĂ€rnan vilket gör att det tar tid innan infektionen Ă€r bekĂ€mpad. Forskare har nu kartlagt hur stor hĂ€lsomĂ€ssig börda bakteriell hjĂ€rnhinneinflammation orsakar lĂ„ngsiktigt. Genom att analysera data frĂ„n det svenska registretdata mellan 1987 och 2021 har forskarna kunnat jĂ€mföra drygt 3 500 personer som drabbats av bakteriell meningit som barn med drygt 32 000 matchade personer i en kontrollgrupp frĂ„n den allmĂ€nna befolkningen. I snitt Ă€r uppföljningstiden över 23 Ă„r. Resultatet visar att de som diagnostiserats med bakteriell meningit genomgĂ„ende har högre förekomst av neurologiska funktionsnedsĂ€ttningar som kognitiv nedsĂ€ttning, krampanfall, syn- eller hörselrubbningar, motorisk nedsĂ€ttning, beteendestörning eller strukturella skador i huvudet. UngefĂ€r en av tre som drabbats av bakteriell meningit hade minst en neurologisk funktionsnedsĂ€ttning jĂ€mfört med en av tio bland kontrollpersonerna. – Detta visar att Ă€ven om den bakteriella infektionen Ă€r botad sĂ„ Ă€r det mĂ„nga som lider av neurologiska funktionsnedsĂ€ttningar efterĂ„t, sĂ€ger Federico Iovino, senior forskare och docent vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet och en av författarna till den aktuella studien. JAMA

analyserat förekomsten av 41 olika autoimmuna sjukdomar hos kvinnor med förlossningsdepression jĂ€mfört med kvinnor utan depression. De inkluderade Ă€ven drabbade kvinnors systrar för att kontrollera för familjefaktorer som gener och uppvĂ€xtmiljö. Alla kvinnor som fött barn i Sverige mellan 2001 och 2013 – totalt mer Ă€n 815 000 kvinnor och nĂ€rmare 1,3 miljoner graviditeter, inkluderades. Resultaten visar att det finns ett dubbelriktat samband mellan förlossningsdepression och autoimmun sköldkörtelsjukdom, psoriasis, MS, ulcerös kolit och celiaki. Överlag hade kvinnor med en autoimmun sjukdom 30 procent högre risk att drabbas av förlossningsdepression och vice versa. – VĂ„r studie tyder pĂ„ att autoimmuna sjukdomar bör ses som en riskfaktor för denna typ av depression, sĂ€ger Emma BrĂ€nn, forskare vid Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet och studiens förstaförfattare. Eftersom det Ă€r en observationsstudie gĂ„r det inte att dra slutsatser om orsakssamband. Molecular Psychiatry

Network Open december 2023

januari 2024

Var tredje barn fÄr skador för livet av bakteriell hjÀrnhinneinflammation FunktionsnedsÀttning. Bakteriell hjÀrnhinneinflammation, eller meningit,

8

Riskfaktor. Forskare har

Medicinsk Vetenskap №1–2024

Illustration: Getty Imagest

MÄnga barn som har genomgÄtt en bakteriell hjÀrnhinneinflammation lider lÄngt senare av neurologiska funktionsnedsÀttningar.

Autoimmun sjukdom kopplas till förlossningsdepression


NÀsspray med antikroppar skulle kunna förebygga covid-19 Lovande. Forskare har med

hjĂ€lp av genteknik skapat antikroppar av typen IgA som binder till spikproteinet pĂ„ sars-cov-2 pĂ„ ett liknande sĂ€tt som IgG-antikroppar. Sedan testade de att ge antikroppsbehandlingen via nĂ€sdroppar till möss som infekterats med omikron-varianten. NĂ€sdropparna minskade avsevĂ€rt virusmĂ€ngden i luftstrupen och lungorna hos de infekterade mössen. IgA-antikropparna visade sig dessutom binda starkare och var mer effektiva i att neutralisera viruset jĂ€mfört med IgG-antikropparna. – Vi tror att detta kommer att vara en mycket lovande strategi, inte bara för covid-19, utan Ă€ven för andra infektionssjukdomar, som influensa samt infektion i magens slemhinna orsakad av Helicobacter pylori, dĂ€r det i dag inte finns nĂ„got tillgĂ€ngligt vaccin, sĂ€ger Qiang Pan-Hammarström, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare. PNAS januari 2024

ReumatismlÀkemedel minskade antal fall av sköldkörtelsjukdom

Foto: Getty Images

Skyddande. Risken att ut-

veckla en autoimmun sköldkörtelsjukdom bland patienter med ledgÄngsreumatism var lÀgre efter deras insjuknande Àn innan diagnos. Det visar en studie gjord pÄ data om drygt 13 000 patienter med ledgÄngsreumatism och deras behandling mellan Ären 2006 och 2018. Den mest uttalade riskminskningen för autoimmun sköldkörtelsjukdom kunde ses bland patienter med ledgÄngsreumatism som behandlats med biologiska sÄ kallade DMARD-lÀkemedel. Hos dessa patienter var risken 46 procent lÀgre jÀmfört

LOVANDE SPRAY Forskare hoppas att en nÀsspray ska kunna skydda mot olika slags virus i framtiden.

med kontrollgruppen utan ledgĂ„ngsreumatism. – VĂ„ra resultat bevisar inte att det Ă€r just behandlingen med immunmodulerande lĂ€kemedel som lett till den sĂ€nkta risken för autoimmun sköldkörtelsjukdom, men ger stöd Ă„t denna hypotes, sĂ€ger Kristin Waldenlind, forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Journal of Internal Medicine november 2023

Tidig kroppskontakt utvecklade barns sociala fÀrdigheter Prematurt. Forskare har studerat den sociala utvecklingen vid fyra mÄnaders Älder hos 71 för tidigt födda barn. Barnen hade lottats till att antingen fÄ standardvÄrd i kuvös eller att fÄ vÄrd vilande pÄ en av sina förÀldrars bröst, antingen mammans eller pappans, under de första sex timmarna efter förlossningen. Barnen som fÄtt en omedelbar hud mot hud-kontakt hade signifikant bÀttre resultat i ett moment som mÀter barnets kommunikativa och sociala

fĂ€rdigheter. PĂ„ den femgradiga skalan lĂ„g de i snitt nĂ€rmare fyra medan de barn som vĂ„rdats enligt dagens praxis lĂ„g strax över tre. – I de flesta tidigare studier Ă€r det mamman som Ă€r den primĂ€ra vĂ„rdgivaren, men i vĂ„r studie blev det papporna som hade den mesta hud mot hud-kontakten, sĂ€ger Wibke Jonas, barnmorska, docent vid Karolinska Institutets institution för kvinnors och barns hĂ€lsa. JAMA Network Open november 2023

84 procents ökad risk att dö av ett dussintal sjukdomar, sÀrskilt hjÀrt-, blod- och lungsjukdomar, samt av sjÀlvmord. Det hade personer med diagnosen hypokondri i en studie som gjorts av forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. KÀlla: JAMA Psychiatry december 2023

Obalans mellan Ă€tstörningssymtom och tillgĂ„ng till vĂ„rd Glapp. En studie baserad pĂ„ folkhĂ€lsoenkĂ€ten HĂ€lsa Stockholm som besvarades av drygt 47 000 personer visade att personer födda i ett annat europeiskt land hade nĂ„got mer symtom pĂ„ Ă€tstörningar Ă€n svenskfödda. Personer födda utanför Europa hade nĂ€stan tre gĂ„nger sĂ„ mycket symtom pĂ„ Ă€tstörningar. Forskarna sĂ„g Ă€ven att personer födda i Sverige, men med tvĂ„ utlandsfödda förĂ€ldrar hade dubbelt sĂ„ mycket Ă€tstörningssymtom. Samtidigt hade boende i de fem omrĂ„den med högst förekomst av Ă€tstörningssymtom lĂ€gst sannolikhet att fĂ„ specialistbehandling. – Det rĂ„der ett avsevĂ€rt glapp mellan vilka som har problem med Ă€tstörningar och vilka som fĂ„r specialistbehandling och det Ă€r nĂ„got som mĂ„ste förĂ€ndras, sĂ€ger Mattias Strand, postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. British Journal of Psychiatry Open november 2023 Medicinsk Vetenskap №1–2024

9


Framsteg Aktuellt The Cell kommer att ligga i byggnaden som kallas Forskaren i nybyggda Hagastaden.

Stora förhoppningar pĂ„ avancerad behandling Bot. Ett nytt center specialiserat pĂ„ avancerade cell- och genterapier, Karolinska ATMP-centrum, startade i höstas i samarbete mellan universitetet och universitetssjukhuset. ATMP stĂ„r för ”advanced therapy medicinal products”. HĂ€r kan man bland annat omprogrammera patienters egna immunceller och fĂ„ dem att söka upp och bekĂ€mpa aggressiva cancerceller.

”Att förlora sitt material pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet Ă€r som att ens hem skulle brinna ner”

I vĂ„r öppnar Tekniska museet en filial i Hagastaden i Stockholm – The Cell – med Karolinska Institutet som kunskapspartner. THE CELL BLIR en plats dĂ€r vetenskap möter konst med mĂ„let att öka kunskapen och engagera fler i forskning inom medicin- och vĂ„rdomrĂ„det. – Vi hoppas att The Cell ska inspirera och sporra unga mĂ€nniskor att vilja bli exempelvis forskare, lĂ€kare, sjuksköterskor och bioentreprenörer. Men det handlar ocksĂ„ om att erbjuda forskare och forskarstudenter en scen för forskningskommunikation som kan nĂ„ bredare mĂ„lgrupper, sĂ€ger Karolinska Institutets rektor Annika Östman Wernerson. Hagastaden Ă€r ett omrĂ„de som samlar mĂ„nga aktörer inom life science, 10

Medicinsk Vetenskap №1–2024

men hĂ€r behövs ocksĂ„ platser dĂ€r allmĂ€nheten kan bjudas in att delta. – Med The Cell skapar vi inte bara ett fönster att kika in i, utan en öppen dörr dĂ€r du vĂ€lkomnas att utforska, upptĂ€cka och delta i utvecklingen av framtidens life science, sĂ€ger Peter Skogh, museidirektör, Tekniska museet. PĂ„ vardagar blir lokalen en resurs för skolelever och lĂ€rare, medan helger och kvĂ€llar kan bjuda pĂ„ allt frĂ„n samtal med forskare till musik- och konstupplevelser. The Cell öppnar den 20 april 2024. För information om invigningen, se Aktuellt pĂ„ KI sidan 48.

5

miljoner graviditeter som lett till förlossning har samlats i det svenska medicinska födelseregistret som nu funnits i 50 Är. Data hÀrifrÄn har anvÀnts som underlag för mer Àn 1 000 vetenskapliga publikationer. KÀlla: LÀkartidningen

Illustration: 3XN

Konst möter vetenskap pÄ Hagastadens nya scen

Mikael Rydén, överlÀkare och professor vid Karolinska Institutet, kommenterar i LÀkartidningen fryshaveriet som intrÀffade pÄ universitetet runt jul. MÄnga forskare har förlorat tusentals prover och Är av arbete nÀr den automatiska pÄfyllningen av flytande kvÀve slutade fungera utan att det uppmÀrksammades i tid. En utredning pÄgÄr för att gÄ till botten med vad som hÀnt.


Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan hjÀlpa dig Àndra tankar, kÀnslor och beteenden som pÄverkar ditt mÄende. Men visste du att KBT inte bara Àr bra för knoppen, utan ocksÄ för kroppen? Text: Ola Danielsson

KBT Kroppen runt HJÄRNAN

Minskad hÀlsoÄngest KBT Àr effektivt mot hÀlsoÄngest, överdriven oro för allvarlig sjukdom. Behandlingen innebÀr bland annat att exponera sig för kroppsliga symtom som vÀcker Ängesten. Till exempel kan en person som oroar sig för sitt hjÀrta, trots lÀkarbedömning om att hjÀrtat Àr friskt, uppmuntras att motionera utan att stÀndigt kontrollera pulsen. En studie med över 200 deltagare visar att internetbaserad KBT ger liknande resultat som traditionell KBT öga mot öga.

HUDEN

Minskat eksem

H J Ä R TAT

Ökad livskvalitet

Atopiskt eksem kan skapa en negativ cirkel av klÄda och hudinflammation som pÄverkar sömnen och livsstilen. En studie med över 100 deltagare visade att KBT kan vara en hjÀlpsam behandling. De som fick internetbaserad KBT hade mindre eksem och klÄda samt förbÀttrat psykiskt vÀlbefinnande jÀmfört med de som fick vanlig vÄrd med bland annat krÀmer.

Förmaksflimmer fÄr hjÀrtat att slÄ ojÀmnt och kan orsaka andnöd, yrsel och Ängest. Medicinsk behandling har begrÀnsad effekt, men en studie frÄn Karolinska Institutet visar att internetbaserad KBT förbÀttrar livskvaliteten och minskar sjukvÄrdsbehovet. Deltagarna blev mer aktiva, deltog i sociala aktiviteter och Äterfick kontrollen över sina liv.

M AG E N

Foto & illustration: Getty Images

HjĂ€lper mot magont Även IBS, en vanlig mag-tarmsjukdom med smĂ€rta och diarrĂ©, kan behandlas med internetbaserad KBT. Behandlingen, som bygger pĂ„ forskning frĂ„n Karolinska Institutet, hjĂ€lper mĂ€nniskor att hantera sina IBS-symtom och minskar hur mycket sjukdomen pĂ„verkar deras liv, men kan Ă€ven leda till att sjĂ€lva magsymtomen minskar.

KÀllor: Eksem: Erik Hedman-Lagerlöf mfl., JAMA Dermatology, maj 2021. IBS: From Cell to Society 2022. Förmaksflimmer: Josefin SÀrnholm mfl., Journal of the American College of Cardiology, juli 2023. Fibromyalgi: Maria Hedman-Lagerlöf mfl., PAIN december 2023. HÀlsoÄngest: Erland Axelsson mfl., JAMA Psychiatry, maj 2020.

HELA KROPPEN

BĂ€ttre smĂ€rthantering Forskare vid Karolinska Institutet har visat att internetbaserad KBT hjĂ€lper vid det svĂ„rbehandlade smĂ€rtsyndromet fibromyalgi. Enligt en studie fungerar exponeringsbaserad och traditionell KBT lika bra. Exponeringsbaserad KBT innebĂ€r att gradvis nĂ€rma sig tidigare undvikna situationer, medan traditionell KBT erbjuder olika strategier som avslappning och aktivitetsplanering för att hantera symtomen. Medicinsk Vetenskap №1–2024

11


Framsteg Utblick ”Om du kĂ€nner att det hjĂ€lper dig att vakna sĂ„ kanske det Ă€r vĂ€rt det.” Forskaren Tina Sundelin vid Karolinska Institutet har studerat hur snoozande pĂ„verkar kognitionen i ett sömnlabb. Sömnen blir visserligen lite sĂ€mre under sjĂ€lva snoozandet men det har ingen större pĂ„verkan pĂ„ effekten av nattens hela sömn. KĂ€lla: sr.se/Forskarliv

Handskrift aktiverar fler delar av hjÀrnan Skrivstil. Att skriva för hand aktiverar olika hjÀrnomrÄden mer Àn maskinskrift, visar en norsk studie dÀr hjÀrnaktiviteten hos 36 studenter som antingen skrev ord med en digital penna eller med tangenter jÀmfördes. Resultaten visade att handskrift gav mer synkroniserad aktivitet mellan olika hjÀrnomrÄden, inte bara delar som kan förvÀntas aktiveras av handens rörelser utan Àven sÄdana som Àr involverade i inlÀrning och minne. Enligt forskarna tyder det pÄ att handskrift kan underlÀtta inlÀrning pÄ ett sÀtt som maskinskrift inte gör. De menar att det Àr viktigt för lÀrare och elever att kÀnna till att hand- och maskinskrift aktiverar hjÀrnan pÄ distinkta sÀtt för att kunna vÀlja den bÀsta skrivmetoden för olika sammanhang. Frontiers in psychology januari 2024 12

Medicinsk Vetenskap №1–2024

Mer negativ syn pÄ AI Skepsis. VA-barometern

VÀrlden utvecklas i fel riktning KlimathÀlsa. En omstÀllning

till ett fossilfritt samhĂ€lle kan ge stora fördelar för folkhĂ€lsan – men utvecklingen gĂ„r mestadels Ă„t fel hĂ„ll. De slutsatserna dras i 2023 Ă„rs the Lancet Countdown, en rapport som tas fram i samarbete mellan drygt 110 forskare, hĂ€lsoarbetare frĂ„n 52 institutioner och olika FNorgan vĂ€rlden över. Rapporten visar att extremvĂ€der fortsĂ€tter att bli vanligare och att klimatrelaterade hĂ€lsorisker ökar, bland annat genom ökad spridning av infektionssjukdomar, vĂ€rmerelaterad ohĂ€lsa och ökad osĂ€kerhet nĂ€r det gĂ€ller tillgĂ„ng till mat.

Energirelaterade utslÀpp av koldioxid ökade under 2022 med 0,9 procent till en rekordnivÄ och endast 9,5 procent av vÀrldens energi kommer frÄn förnybara kÀllor. Om de 20 största oljeoch gasbolagens strategier förverkligas kommer de utslÀppsgrÀnser som beslutats i Parisavtalet överstigas med 173 procent fram till 2040. En ljuspunkt Àr att dödsfall till följd av luftföroreningar frÄn fossila brÀnslen har minskat med 17,7 procent sedan 2005, till största del beroende pÄ minskade utslÀpp frÄn kol, och att belÄning till den förnybara energisektorn ökar. The Lancet december 2023

100 000 personer har fÄtt HPV-vaccin i Sverige, milstolpen nÄddes den 5 december 2023. Men fler behövs för att uppnÄ mÄlet att utrota sjukdomen, enligt professor Joakim Dillner. KÀlla: ki.se

undersöker den svenska allmĂ€nhetens attityder till vetenskap och forskare, och har genomförts varje Ă„r sedan 2002. Studien baseras pĂ„ telefonintervjuer med cirka 1 000 personer i Ă„ldern 16–74 Ă„r och stĂ€llde bland annat frĂ„gor om AI. 51 procent av de tillfrĂ„gade tror att utvecklingen inom AI kommer pĂ„verka oss lika delar positivt som negativt. För fem Ă„r sedan var det betydligt fler som var positiva till AI-utvecklingen och fĂ€rre svarande var negativa. De som tror att AI kommer pĂ„verka oss mer positivt i framtiden motiverar det bland annat med TIPS! att det kommer Hur ser 2023 Ă„rs hjĂ€lpa forskAI-svensk pĂ„ AI:s ningen framĂ„t inverkan pĂ„ vĂ„rd och att det kan och forskning? LĂ€s intervjun pĂ„ sidorna underlĂ€tta för 28-31. sjukvĂ„rden. De som tror att AI kommer pĂ„verka oss mer negativt anger i stĂ€llet bland annat en ökad risk för bedrĂ€gerier, att jobb kommer försvinna och att mĂ€nniskor kommer sluta anvĂ€nda hjĂ€rnan. KĂ€lla: v-a.se Foto: Getty Images

SINNLIGT Handskrift Àr en finmotorisk aktivitet som krÀver skribentens uppmÀrksamhet.


Kortintervjun Framsteg

Han vill stressa patienter friska Syrgas i hög dos under tryck kan stressa ihjĂ€l gamla immunceller, kvar blir ett yngre, bĂ€ttre fungerande immunsystem. Det hjĂ€lpte vid akut covid, nu testar Anders Kjellberg metoden Ă€ven mot post-covid. Text: Fredrik Hedlund Foto: Martin Stenmark Hyperbar syrgasbehandling, att ge patienter 100 procent syrgas i ett tryck motsvarande 10–20 meter under havets yta, har funnits i nĂ€rmare 100 Ă„r. Men metoden saknar modern evidens ifrĂ„n kliniska studier, vilket ocksĂ„ gjort att det saknas doseringskunskap, alla patienter fĂ„r samma dos. – NĂ€r jag började min forskning ville jag ta reda pĂ„ hur behandlingen skulle doseras till olika patienter, sĂ€ger Anders Kjellberg, bitrĂ€dande överlĂ€kare och ansvarig för Hyperbarenheten pĂ„ Karolinska universitetssjukhuset och forskare som nu skrivit en avhandling om hyperbar syrgasbehandling. Men han hann bara göra tvĂ„ dosförsök – sĂ„ kom covidpandemin. – DĂ€r hade vi patienter med syrebrist och en okontrollerad inflammation. De hade precis de besvĂ€r som hyperbar syrgasbehandling kan hjĂ€lpa mot, sĂ€ger Anders Kjellberg. Han har testat behandlingen pĂ„ 17 covidpatienter pĂ„ tre olika sjukhus och jĂ€mfört med en lika stor kontrollgrupp. – Hos de 20 patienter vi hade pĂ„ Karolinska universitetssjukhuset sĂ„g vi jĂ€ttestor skillnad mellan de som fick behandlingen och de som inte fick den. De kunde gĂ„ hem mycket tidigare och de förbĂ€ttrades i sina vitalparametrar som puls, andningsfrekvens och syresĂ€ttning, sĂ€ger han. Hypotesen Ă€r att behandlingen utsĂ€tter immuncellerna för en stress som gör att gamla och dĂ„liga immunceller dör och dĂ€rigenom föryngras hela populationen av immunceller som fungerar bĂ€ttre efterĂ„t. Nu pĂ„gĂ„r en studie pĂ„ 80 patienter med post-covid dĂ€r förhoppningen Ă€r att de ocksĂ„ ska ha nytta av behandlingen. – Resultaten kommer senare under Ă„ret, sĂ€ger Anders Kjellberg.

Anders Kjellberg har skrivit en avhandling vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

Medicinsk Vetenskap №1–2024

13


Framsteg HallÄ dÀr Genom att behÄlla samma mat men justera proportionerna mellan kött och vegetariska ingredienser i recepten kan vi försiktigt styra om kosten att bli mer hÀlsosam och klimatsmart, hoppas forskaren Patricia Eustachio Colombo.

PATRICIA EUSTACHIO COLOMBO

forskare vid institutionen för biovetenskaper och nÀringslÀra, Karolinska Institutet.

Hur ska vi fÄ fler att Àta klimatsmart? I en ny studie har Patricia Eustachio Colombo och hennes kollegor tagit fram förslag pÄ kostmönster som Àr hÀlsosamma och klimatsmarta. Nu gÀller det bara att fÄ oss att anvÀnda dem. Text: Fredrik Hedlund Hur viktig Àr kosten ur miljösynpunkt?

– JĂ€tteviktig! Maten vi Ă€ter stĂ„r för ungefĂ€r en tredjedel av de totala utslĂ€ppen, vilket Ă€r mer Ă€n för hela transportsektorn. – Vi har inga bra siffror pĂ„ det. Vi vet att cirka fem procent av Sveriges befolkning Ă€r vegetarianer och vegetarisk kost Ă€r i regel mer klimatsmart. Hur Ă€ter man hĂ€lsosamt och klimatsmart?

– I vĂ„r forskning har vi utgĂ„tt ifrĂ„n hur svenskar Ă€ter idag, i nĂ„gra olika kostmönster, och sedan optimerat kosten efter IPCC*:s maxgrĂ€ns för utslĂ€pp pĂ„ ungefĂ€r 1,6 kilo koldioxid per dag. Samtidigt skulle kosten uppfylla de Nordiska nĂ€ringsrekommendationerna och dessutom inte kosta mer Ă€n innan. Vi ville ocksĂ„ att kosten skulle vara sĂ„ lik de ursprungliga kostmönstren som möjligt, för att lĂ€ttare nĂ„ acceptans. I er modell behöver en klassisk köttdiet gĂ„ ner till en portion kött per vecka och i stĂ€llet innehĂ„lla minst en portion linser eller bönor per dag för att vara klimatsmart. Det Ă€r ganska stor skillnad.

– Det Ă€r det. VĂ„r ambition har varit

14

Medicinsk Vetenskap №1–2024

att kosten ska innehÄlla samma saker som man Àter idag, men i andra proportioner. Tidigare forskning har visat att det Àr en nyckel till att lyckas med att förÀndra matvanor. Vilka Àr utmaningarna att fÄ fler att Àta enligt er modell?

– Det tar vĂ€ldigt lĂ„ng tid att Ă€ndra matvanor. Dels handlar det om kunskap om hur viktigt det Ă€r att förĂ€ndra kostvanorna i ett miljöperspektiv, men ocksĂ„ om kunskap om hur man tillagar god klimatsmart mat. Men det handlar ocksĂ„ om tid och pengar. En lĂ„ginkomstfamilj med flera barn kanske inte har tiden att göra linsbiffar eller pengarna att köpa fĂ€rska grönsaker utan det blir korv eller köttbullar som man hittar pĂ„ extrapris. Det gĂ„r snabbt att tillaga. Vad behövs för att fĂ„ till en förĂ€ndring?

– Vi har fokuserat mycket pĂ„ barn.

Matvanor formas nÀr vi Àr unga och i Sverige fÄr ju alla barn gratis skollunch. I tre forskningsprojekt har vi gradvis introducerat mer och mer vÀxtbaserad kost i skolan för att minska klimatpÄverkan. Först i Botkyrka, sedan i Uppsala och Lund. Alla livsmedel frÄn den ursprungliga menyn var kvar, men vi Àndrade recepten sÄ att till exempel en köttgryta hade mindre kött och mer baljvÀxter. Menyn var dessutom nÀringsriktig. Men sedan behöver vi ocksÄ en politisk förÀndring. Det som man har sett har starkast effekt pÄ kostvanor Àr skatter eller subventioner pÄ mat. Mer information kan ge bÄde individer och politiker viljan att pÄverka i rÀtt riktning. *IPCC stÄr för Intergovernmental Panel of Climate Change och Àr FN:s klimatpanel

Foto: Mattias Södermark/Menigo

Hur mÄnga Àter klimatsmart kost idag?


DNA-datalagring Bilden

Naturens eget minneskort

Bild: Getty Images

Vill du spara dina viktiga filer, bilder och videor för evigt? DĂ„ kan du inte lita pĂ„ en dator, server eller USB-pinne, för de kan gĂ„ sönder eller bli förĂ„ldrade. Men det finns ett annat sĂ€tt att lagra data som potentiellt hĂ„ller i tusentals Ă„r: i DNA. – DNA Ă€r den molekyl som bĂ€r pĂ„ all information om dig och alla andra levande varelser. Det Ă€r som ett naturligt minneskort som kan rymma massor av data pĂ„ vĂ€ldigt liten plats, sĂ€ger Björn Högberg, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet. Han leder det nystartade forskningsprojektet Dura-store som ska försöka göra DNAlagring av digitala data till en mer praktiskt anvĂ€ndbar teknik. Ett mĂ„l Ă€r att skapa konstgjort DNA som kan lagra data. Forskarna planerar att anvĂ€nda bakterier som lagringsplats och bakterie-virus som hjĂ€lpredor för att spara, hĂ€mta och uppdatera data i DNA. Och de ska se till att DNA-data kan förbli stabilt i tuffa förhĂ„llanden med hjĂ€lp av molekyler frĂ„n bakterier som kan leva i till exempel hetta, kyla eller strĂ„lning.

Medicinsk Vetenskap №1–2024

15


Tre forskare pÄ glid

De stakar upp det rÀtta spÄret Vissa tycker att det Àr kul att susa fram pÄ snön. Andra tycker att det Àr ett spÀnnande experiment. Möt tre forskare som vet hur man blir en bÀttre skidfantast - och vad det kan göra för din hÀlsa. BerÀttat för: Magnus Trogen Pahlén Foto: Gösta Fries & Martin Stenmark

16

Medicinsk Vetenskap №1–2024


”Största tekniksprĂ„nget inom lĂ€ngdskidĂ„kning” HANS-CHRISTER HOLMBERG Titel: Professor i idrottsvetenskap och fysioterapi vid LuleĂ„ tekniska universitet, med en flerĂ„rig affiliering till institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet. Forskar om: Hur elitidrottare kan prestera bĂ€ttre, med ett speciellt intresse för skidĂ„kning. Instagram: the_ olympic_professor

”Första gĂ„ngen som jag kom i kontakt med skidĂ„kning var som tĂ€vlingskanotist. NĂ€r vattnet frös pĂ„ vintrarna, trĂ€nade vi ofta lĂ€ngdskidĂ„kning vilket vĂ€ckte intresset för denna mĂ„ngsidiga motionsform. Jag utbildade mig till naprapat och specialidrottstrĂ€nare pĂ„ GIH. Senare blev jag anstĂ€lld av Sveriges Olympiska KommittĂ©, doktorerade vid Karolinska Institutet och fick möjlighet att vara med och bygga upp Topp- och Talangprogrammet för vĂ„ra olympier och som FoU-chef implementera olika forskningsprojekt. Efter disputationen fortsatte jag min forskning vid Mittuniversitetet i Östersund dĂ€r vi byggde upp Nationellt vintersportcentrum. Som forskare har jag haft tvĂ„ huvud-

omrĂ„den: Att öka allmĂ€n kunskap om anpassning efter olika typer av trĂ€ning och vad som begrĂ€nsar mĂ€nniskans fysiska prestationsförmĂ„ga, och att mer direkt utveckla idrottslig prestation. Bland mina resultat finns utvecklingen av dubbelstakning, som ligger bakom det största tekniksprĂ„nget inom lĂ€ngdskidĂ„kning under de senaste tjugo Ă„ren. VĂ„r forskning bidrog till svenska medaljer i sprintskidĂ„kning vid OS i Turin 2006 och Sverige fortsĂ€tter att vara framgĂ„ngsrika, sĂ€rskilt pĂ„ damsidan. Nu har jag avslutat min tjĂ€nst vid SOK och kan Ă€gna mer tid till egen forskning. Senast med fokus pĂ„ att utvĂ€rdera bĂ€rbar teknik, som smarta klockor och plĂ„ster, för att mĂ€ta olika funktioner under trĂ€ning. Min fru skĂ€mtar om att jag nu jobbar 100 procent i stĂ€llet för 200 procent. Mycket av mitt arbete har handlat om att vara en brygga mellan idrotten och forskningsvĂ€rlden. Och det har jag fortsatt med, nu Ă€ven i sociala medier. Kanske gör det mig till en slags influencer inom omrĂ„det”.

Medicinsk Vetenskap №1–2024

17


Tre forskare pÄ glid MARIA WESTIN

”Fler slalomĂ„kare skadas i vĂ€nster knĂ€â€ ”Alpina tĂ€vlingsskidĂ„kare drabbas ofta av skador pĂ„ det frĂ€mre korsbandet. Under Ă„ren 2005-2013 genomförde vi ett forskningsprojekt dĂ€r vi kunde visa att det var möjligt att nĂ€stan halvera mĂ€ngden skador genom att bli medveten om eventuella skillnader mellan kroppens högra och vĂ€nstra sida. Alpin tĂ€vlingsskidĂ„kning skiljer sig mycket frĂ„n den utförsĂ„kning som gemene man Ă€gnar sig Ă„t. Som tĂ€vlingsskidĂ„kare kan du inte vĂ€lja din egen vĂ€g utan mĂ„ste anpassa din Ă„kning utifrĂ„n en förutbestĂ€md bana. De stĂ€ndigt varierande förhĂ„llandena, kombinerat med höga fysiska krav, gör sporten till en av vĂ„ra mest komplexa idrotter. Vi tog hjĂ€lp av eleverna vid samtliga alpina skidgymnasier i Sverige för att identifiera riskfaktorer för en frĂ€mre korsbandsskada. Och upptĂ€ckte att de flesta skadorna skedde i vĂ€nster knĂ€, samt att majoriteten hade en förĂ€lder som haft en frĂ€mre korsbandsskada. VĂ„r forskning ledde fram till en rad preventiva strategier för att testa förmĂ„gan och trĂ€na upp den sida som var sĂ€mre. Resultatet togs emot med öppna armar av skidgymnasierna och mĂ„nga av dem utvecklade egna trĂ€ningsmetoder för att undvika skador. Deras starka engagemang var visserligen vĂ€ldigt roligt men det gjorde det ocksĂ„ svĂ„rare för oss att följa upp de metoder vi sjĂ€lva utvecklat. Att jag fokuserade pĂ„ alpin tĂ€vlingsskidĂ„kning i min forskning var lite av en slump. Jag hade inte ens tĂ€nkt doktorera men sĂ„ blev jag erbjuden en doktorandtjĂ€nst som var för spĂ€nnande att tacka nej till. I dag finns det mĂ„nga fler alternativ Ă€n skidgymnasium för ungdomar som vill satsa pĂ„ alpin tĂ€vlingsskidĂ„kning. DĂ€rför skulle det vara mycket svĂ„rare att genomföra ett liknande forskningsprojekt. Men visst vore det roligt att försöka sig pĂ„ en uppföljning. 18

Medicinsk Vetenskap №1–2024

Titel: Legitimerad fysioterapeut och forskare vid centrum för idrottsskadeforskning och utbildning, institutionen för molekylÀr medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Forskar om: Hur alpina tÀvlingsskidÄkare kan minska sina skador.


”VasaloppsĂ„kare mĂ„r bĂ€ttre psykiskt” ”För cirka fyra Ă„r sedan var jag en av de medverkande forskarna i den sĂ„ kallade Vasaloppsstudien. DĂ€r jĂ€mförde vi hĂ€lsan hos cirka 200 000 VasaloppsĂ„kare med lika mĂ„nga svenskar i samma Ă„lder som inte Ă„kt Vasaloppet. Vi kunde visa att VasaloppsĂ„kare hade hĂ€lften sĂ„ stor risk att lida av Ă„ngest och oro, lĂ„ngvarig depression och bipolĂ€r sjukdom. Inte alla mĂ€nniskor vĂ€ljer att Ă„ka Vasaloppet. Deltagarna Ă€r betydligt mer fysiskt aktiva Ă€ven i vardagen, de röker

mindre, Àter hÀlsosammare och har lÀgre dödlighet Àn befolkningen i övrigt. Det kan ju vara sÄ att de Àr en selekterad grupp av personer som har mindre problem med psykisk ohÀlsa och dÀrför orkar Äka Vasaloppet och vara fysiskt aktiva. Men vi tror ocksÄ att Äkarnas fysiska livsstil minskar risken. Sedan tidigare studier vet vi att fysisk trÀning minskar inflammation i hjÀrnan och pÄverkar hjÀrnans stressystem, bÄda faktorer som Àr kopplade till psykisk ohÀlsa. VÄr studie kan dock bara visa att det finns en koppling mellan VasaloppsÄkande och bÀttre psykisk hÀlsa men vi kan inte dra

slutsatser kring huruvida det finns ett direkt orsakssamband. Mitt primĂ€ra forskningsomrĂ„de Ă€r att förstĂ„ hur dessa mekanismer fungerar för att lĂ€gga grunden för nya lĂ€kemedel. Vi har visat att trĂ€ning aktiverar system som rensar ut Ă€mnen frĂ„n blodet innan de nĂ„r hjĂ€rnan. Men att ersĂ€tta trĂ€ning med ett piller, dit tror jag aldrig att vi nĂ„r. Den enda gĂ„ngen jag sjĂ€lv Ă„kte Vasaloppet var det inte sĂ„ planerat. Jag var 27 Ă„r och hade tvĂ„ kompisar som skulle Ă„ka tillsammans. Men den ena fick förhinder, sĂ„ dagen innan fick jag frĂ„gan om jag ville följa med istĂ€llet och jag sa ja. PĂ„ den tiden spelade jag fotboll pĂ„ elitnivĂ„ sĂ„ konditionen hade jag. Men lĂ€ngdskidor hade jag inte Ă„kt pĂ„ flera Ă„r, sĂ„ första milen handlade bara om att hitta tekniken. Det Ă€r kul att ha gjort det, men det har stannat vid den gĂ„ngen.”

SOPHIE ERHARDT Titel: Professor i experimentell psykiatri vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet. Forskar om: De fysiologiska mekanismerna bakom psykisk ohÀlsa.

Medicinsk Vetenskap №1–2024

19


I fokus SjĂ€lvmordsprevention plattformsvĂ€ggar – som vid Odenplans pendeltĂ„gsstation i Stockholm – Ă€r effektiva hinder men anses för dyrt för att införa överallt. Johan Fredin-KnutzĂ©n undersöker dĂ€rför om det finns enklare Ă„tgĂ€rder som kan fungera – och resultaten har förvĂ„nat honom.

”Enkla Ă„tgĂ€rder kan förhindra sjĂ€lvmord” Varje Ă„r dör 135 personer genom sjĂ€lvmord i transportsystemet i Sverige, varav ungefĂ€r 85 stycken inom den spĂ„rbundna trafiken. Johan Fredin-KnutzĂ©n undersöker smarta Ă„tgĂ€rder som kan rĂ€dda liv. Text: Ola Danielsson Foto: Johannes Frandsen

J

OHAN FREDIN-KNUTZÉN arbetade lĂ€nge som tĂ„gförare och trafikledare i Stockholms tunnelbana men har bytt spĂ„r till att börja forska om sjĂ€lvmordsprevention – ett Ă€mnesval som inte Ă€r nĂ„gon slump. - Som tĂ„gförare Ă€r sannolikheten tyvĂ€rr ganska stor att man nĂ„gon gĂ„ng kommer att köra pĂ„ en mĂ€nniska, sĂ€ger Johan Fredin-KnutzĂ©n, som ocksĂ„ Ă€r klinisk psykolog och doktorand vid nationellt centrum för suicidforskning och prevention, NASP, vid Karolinska Institutet. Nio av tio dödsolyckor i den spĂ„rbundna trafiken sker till följd av sjĂ€lvmord. Det Ă€r en katastrof för personen sjĂ€lv och dess anhöriga, men fĂ„r ocksĂ„ stor trafikpĂ„verkan och Ă€r hemskt för resenĂ€rer och tĂ„gförare att bevittna. Enligt en av Johan Fredin-KnutzĂ©ns studier Ă€r personpĂ„körning den hĂ€n-

20

Medicinsk Vetenskap №1–2024

delse som vÄllar starkast akut stress hos tÄgförare. Nu arbetar han pÄ en avhandling om suicidprevention i transportsystemet och leder ett forskningsprojekt pÄ uppdrag av Trafikverket. MÄlet Àr att hitta ÄtgÀrder som kan minska antalet sjÀlvmord vid jÀrnvÀg, men Àven broar och vÀgtrafik. De flesta av sjÀlvmorden i tunnelbanan sker vid stationer. TÀckande

HÀr sker sjÀlvmorden i transportsystemet (Antal fall per Är) SpÄrbunden trafik VÀgtrafik Broar

85 30 20

KÀlla: Johan Fredin-Knutzén

I EN PILOTSTUDIE har han utvÀrderat effekten av att installera ett midjehögt staket mellan ett pendeltÄgspÄr och ett spÄr för snabbtÄg. Den aktuella platsen Àr tidigare sjÀlvmordsdrabbad, men efter att staketet sattes upp Är 2014 har antal sjÀlvmord minskat, och inget sjÀlvmord har skett dÀr nÄgon passerat barriÀren. - Jag trodde vi skulle se en liten tendens, men jag blev förvÄnad över den stora minskningen, sÀger Johan Fredin-Knutzén. Staketet Àr enkelt att klÀttra över. Men Johan Fredin-Knutzén tror att det fungerar som ett psykologiskt hinder och ett sÀtt för personen att köpa tid. - Det adderar Àven ett mÄtt av osÀkerhet som kan göra skillnad i det ambivalenta tillstÄnd som en person som övervÀger sjÀlvmord ofta befinner sig i, sÀger han. PÄ en annan station i StockholmsomrÄdet har ett nÄgra meter lÄngt genomskinligt staket byggts lÀngs slutet av en plattform. Detta staket har enligt en av Johan Fredin-Knutzén studier signifikant minskat antalet obehöriga spÄrbetrÀdanden och förseningar, med en tendens mot minskat antal personpÄkörningar. - Det Àr lika lÀtt att hoppa ner pÄ spÄret och gÄ in i tunneln som det var innan. Men man mÄste gÄ en lite lÀngre strÀcka dÀr man blottar sig sjÀlv för allmÀnhetens ögon, och det Àr den sociala kontrollen som vi tror pÄverkar, sÀger han. Han poÀngterar att studierna Àr smÄ och att resultaten behöver bekrÀftas i fortsatt forskning. Men resultatet ligger i linje med erfarenheter frÄn andra lÀnder dÀr olika typer av partiella och enklare barriÀrer införts, till exempel anvÀnds i Asien pÄ en del platser halvhöga i stÀllet för heltÀckande plattformsdörrar. - Eftersom sjÀlvmord Àr sÀllsynta hÀndelser Àr det svÄrt att bevisa nÄgot i en enskild studie. Men jag tycker det finns tillrÀckligt empiriskt stöd för att


”Det Ă€r inte sĂ€kert att personen Ă„terigen försöker ta sitt liv om man lyckas förhindra ett sjĂ€lvmordsförsök” skala upp den hĂ€r typen av Ă„tgĂ€rder i transportsystemet och fortsĂ€tta utvĂ€rdera dem, sĂ€ger Johan Fredin-KnutzĂ©n. Samma tankesĂ€tt ligger bakom de sjĂ€lvmordspreventiva nĂ€t som kan ses under broar i exempelvis Schweiz och USA. Det gĂ„r potentiellt att hoppa ner pĂ„ nĂ€tet och klĂ€ttra vidare över kanten – men de minskar Ă€ndĂ„ antalet sjĂ€lvmord pĂ„ platsen. - Effekten Ă€r jĂ€mförbar med att installera höga staket uppe pĂ„ bron, nĂ„got som ibland Ă€r svĂ„rt av tekniska skĂ€l. NĂ€ten pĂ„verkar inte brons gestaltning eller utsikt pĂ„ samma sĂ€tt, förklarar Johan Fredin-KnutzĂ©n. Enligt Johan Fredin-KnutzĂ©n talar forskningen för att ett förhindrat sjĂ€lvmordsförsök kan göra varaktig skillnad. - Det handlar för flera om snabba och ambivalenta beslutsprocesser, det Ă€r inte sĂ€kert att personen Ă„terigen försöker ta sitt liv om man lyckas förhindra ett sjĂ€lvmordsförsök, sĂ€ger Johan Fredin-KnutzĂ©n. ÅtgĂ€rderna Ă€r exempel pĂ„ metodrestriktion, en strategi som lĂ€kare och psykologer anvĂ€nder för att hjĂ€lpa personer som Ă€r suicidala. - Det kan till exempel innebĂ€ra att man lĂ„ser in farliga föremĂ„l som vapen eller mediciner och ger nĂ„gon annan nyckeln. Detta för att minska tillgĂ„ngen till en dödlig metod i ett kritiskt ögonblick nĂ€r man Ă€r som mest impulsdriven, sĂ€ger Johan Fredin-KnutzĂ©n. EN ANNAN ÅTGÄRD som har anvĂ€nts framför allt i Japan Ă€r att byta ut belysning – frĂ„n vitt till blĂ„tt ljus. Det finns studier som tyder pĂ„ att sjĂ€lvmorden minskar pĂ„ platser med blĂ„tt ljus, men det Ă€r oklart hur det fungerar. - En hypotes Ă€r att det har en lugnande effekt, men det kan ocksĂ„ vara sĂ„ att det pĂ„verkar mĂ€nniskors rörelsemönster, förklarar Johan Fredin-KnutzĂ©n. En pilotstudie som han genomfört i samarbete med SL sĂ„g man att mĂ€nn-

Johan FredinKnutzén vill genom sin forskning bidra till att det blir en sÀkrare miljö i den spÄrbundna trafiken.

iskor uppehöll sig mindre pĂ„ delar av ventiva arbetet. Men transportsystemet perrongen som lystes upp med blĂ„tt kan bara bidra med sin begrĂ€nsade ljus. del, betonar Johan Fredin- Det talar för att förse utKnutzĂ©n. BEHÖVER DU NÅGON SOM LYSSNAR? satta platser som plattform- Att förhindra sjĂ€lva sĂ€ndar med sĂ„dan belyssuicidförsöket Ă€r den sista Mind sjĂ€lvmordslinjen: ning. Men om det visar sig möjligheten till intervenTelefon 90101 och att det fungerar lugnande, tion, mĂ„nga andra Ă„tgĂ€rder chatt dygnet runt. dĂ„ kan det vara en bĂ€ttre idĂ© behövs lĂ„ngt tidigare. Det Barnens telefon BRIS: att sĂ€tta blĂ„belysning över Ă€r en bred och politisk frĂ„ga Telefon 116 111, alla dagar 14–21. hela plattformen och biljettom hur vi skapar ett gott hallen, sĂ€ger Johan FredinsamhĂ€lle dĂ€r alla kĂ€nner Om situationen Ă€r akut: Ring 112. KnutzĂ©n som planerar att sig delaktiga och vĂ€rdefulla. Fler stödlinjer listas pĂ„ undersöka denna frĂ„ga Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att ha ki.se/nasp/hjalplinjer vidare i sin forskning. resurser för att hjĂ€lpa dem Kameror som larmar om som lider av hopplöshet att mĂ€nniskor Ă€r pĂ„ spĂ„ret och tydligare och psykiskt lidande, som kan leda linjer och skyltning pĂ„ plattformar Ă€r till suicidtankar, sĂ€ger Johan Fredinandra komponenter i det suicidpreKnutzĂ©n. Medicinsk Vetenskap №1–2024

21


Nyfiken pÄ StÀdning

22

Medicinsk Vetenskap №1–2024


Hellre lite skit i hörnen ... Àn ett rent helvete?

SmĂ„snuskigt eller stĂ€ddille – vad Ă€r bĂ€st för hĂ€lsan? Helt klart Ă€r att det i vĂ„rdmiljön kan vara livsavgörande att hĂ„lla rent sĂ„ att inte farliga bakterier sprids. Medicinsk Vetenskap har talat med forskarna som tar stĂ€dning pĂ„ rent allvar. Text: Annika Lund Foto: Getty Images Medicinsk Vetenskap №1–2024

23


Nyfiken pÄ StÀdning

TÄDA, STÄDA, varje fredag – och sĂ„ varje jul. Det tycker jag Ă€r kul.” SĂ„ sjunger Pippi LĂ„ngstrump nĂ€r hon försöker fĂ„ ordning i sitt kök, dĂ€r hĂ€sten kliver omkring i ett hav av julpynt samtidigt som apan fortsĂ€tter att stöka till. Till slut ger Pippi upp, lĂ€mnar apan hemma och tar hĂ€sten ut pĂ„ stan. Pippis nĂ€rmast anarkistiska hĂ„llning till stĂ€dning har roat generationer. Men har Prussiluskan rĂ€tt – Ă€r Pippi en fara för sig sjĂ€lv, skulle det vara hĂ€lsovĂ„dligt att bo i Villa Villekulla? Den som söker svaret i svenska myndighetsrĂ„d fĂ„r det svĂ„rt. Det finns inga svenska rekommendationer om hur eller hur ofta vi bör stĂ€da vĂ„ra hem. – Jag kĂ€nner inte till nĂ„gon stark vetenskaplig evidens att luta sig mot. Begrepp som ”stĂ€dning” och ”rent” Ă€r inte lĂ€tta att definiera och anvĂ€nda nĂ€r vi pratar om hemmiljöer, sĂ€ger Johnny Lorentzen, forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. DET FINNS DOCK nĂ„gra övergripande skrivningar om hur det inte ska vara i svenska hem. I miljöbalken stĂ„r att bostĂ€der mĂ„ste hĂ„lla en nivĂ„ dĂ€r ”olĂ€genheter för mĂ€nniskors hĂ€lsa inte uppkommer” och de ska hĂ„llas ”fria frĂ„n ohyra och andra skadedjur”, enligt hur det formuleras pĂ„ FolkhĂ€lsomyndighetens hemsida. Det stĂ„r ocksĂ„ att den som nyttjar bostaden Ă€r ansvarig för att skadedjur inte sprids.

24

Medicinsk Vetenskap №1–2024

ANDRA OVÄLKOMNA djur har tydliga hĂ€lsorisker kopplade till sig. Dit hör kackerlackor och rĂ„ttor, som kan sprida olika smittor. BĂ„da utsöndrar dessutom allergener, men det gör ocksĂ„ den vĂ€lkomna hunden och katten. Alla dessa allergener samlas i hushĂ„llsdamm, som annars mest bestĂ„r av gamla hudceller och fibrer frĂ„n textilier. I hushĂ„llsdammet kan det ocksĂ„ samlas allergener frĂ„n kvalster, mycket smĂ„ spindeldjur som trivs i vĂ„ra sĂ€ngar. För den som Ă€r allergisk kan det vara en hĂ€lsorisk att inte stĂ€da bort hushĂ„llsdamm. Den hĂ€r risken för allergiker Ă€r bĂ€rande i dokument som reglerar hur ofta skolor och förskolor bör stĂ€das, enligt allmĂ€nna rĂ„d frĂ„n FolkhĂ€lsomyndigheten. DĂ€r lyfts ocksĂ„ fram att dammet kan innehĂ„lla hormonstörande kemikalier som flamskyddsmedel frĂ„n elektronik eller mjukgörare frĂ„n plast. Dessutom ska alla beröringsytor, som dörrhandtag och strömbrytare hĂ„llas rena för att minska risken för smittspridning – nĂ€r mĂ€nniskor vistas tĂ€tt ihop fĂ„r bakterier och virus lĂ€ttare att hitta nya vĂ€rdar. MEN TILLBAKA TILL hemmaplan och Johnny Lorentzens kunskapsfĂ€lt. Hans omrĂ„de Ă€r inomhusmiljöer i bostĂ€der sett ur ett större perspektiv, som hur trĂ„ngboddhet och mögel pĂ„verkar hĂ€lsan.

NĂ€r det handlar om mögel kan man sĂ€ga att Ă€mnet Ă€r minst sagt rörigt. Det finns mĂ„nga studier som visar att vistelse i hus med tecken pĂ„ mögel Ă€r förenat med en ökad risk för astma. Men enligt Johnny Lorentzen Ă€r det oklart om det faktiskt handlar om mögel i dessa studier. Till exempel brukar forskarna utgĂ„ frĂ„n mögellukt – om det luktar mögel anses det finnas mögel. Det besvĂ€rliga i sammanhanget Ă€r att kemikalier som tidigare var vanliga i huskonstruktioner, faktiskt för att hĂ„lla bland annat mögel borta, efter en tid kan omvandlas till Ă€mnen som luktar just mögel. De hĂ€r Ă€mnena, klorfenoler, Ă€r i sig inte bra för hĂ€lsan och Ă€r sedan 1978 förbjudna i Sverige. Men de finns kvar i mĂ„nga huskonstruktioner frĂ„n miljonprogrammets tid och kan fortfarande orsaka mögellukt. – Men dessa kemiska Ă€mnen Ă„ngar av med tiden. I dag Ă€r bedömningen att det inte finns nĂ„gra toxiska nivĂ„er kvar i svenska hus. SjĂ€lva lukten Ă€r dock ett problem i sig, eftersom mögellukt uppfattas som obehaglig och skapar oro för dem som bor i huset, sĂ€ger Johnny Lorentzen. Han forskar ocksĂ„ om hĂ€lsoeffekter av trĂ„ngboddhet. En vĂ€l belagd risk i det sammanhanget Ă€r att smittĂ€mnen lĂ€ttare kan spridas. Det mĂ€rktes bland annat under pandemin, dĂ„ personer som bodde tĂ€tt drabbades hĂ„rdare. Kan stĂ€dning spela roll i den kontexten? – Det Ă€r rimligt att tro att man skulle kunna minska smittspridning om alla utrymmen i ett hem var kliniskt rena. Men det Ă€r inte en realistisk tanke, sĂ€ger han. MEN ÄR DET alltid dĂ„ligt att bo ihop med en stor mĂ€ngd mikrober? Kan vi mĂ„ bra av att ha bakterier och virus omkring oss om de inte gör oss allvarligt sjuka? Kan umgĂ€nget med vissa smittĂ€mnen vara som att skicka immunförsvaret pĂ„ gym? En som tidigt förde fram den tanken Ă€r den brittiske forskaren David P. Strachan, som 1989 skrev en tvĂ„ sidor lĂ„ng artikel kallad Hay fever, hygiene, and household size. DĂ€r beskrivs hur barn med mĂ„nga syskon i lĂ€gre utstrĂ€ckning Ă€n andra barn fĂ„r pollenallergi och eksem. Strachan presenterade ett förslag till förklaring: barn med mĂ„nga syskon fĂ„r sannolikt fler smittor frĂ„n sina storasyskon under smĂ„barns-

Foto: Getty Images, IMM

S

Men vilka djur som egentligen Ă€r ohyra och skadedjur Ă€r inte preciserat. Enligt FolkhĂ€lsomyndigheten handlar det om alla djur som kan innebĂ€ra hĂ€lsorisker eller obehag. SĂ„ vad betyder detta rent konkret, om man vill översĂ€tta det till hur ofta man behöver skrubba sitt badkar eller spola ur sophinken i sitt kök? Har man bidragit till spridning av ohyra om silverfiskarna flyter som kvicksilver i kakelfogarna medan bananflugorna festar i den bruna pĂ„sen för matavfall? – Jag Ă€r kluven inför hur jag ska svara. Ohyra kan komma in via olika varor, oavsett hur bra man har stĂ€dat. Sedan kan det krĂ€vas sanering för att bli av med dem. Och egentligen finns ingen evidens för att silverfiskar eller bananflugor skulle vara skadliga för hĂ€lsan, utom möjligen med tanke pĂ„ allergier. Men vi bör Ă€ndĂ„ undvika att ha dem i vĂ„ra hem, sĂ€ger Johnny Lorentzen.


”Egentligen finns ingen Ă„ren och det kanske kan skydda mot evidens för att silverallergisjukdom. fiskar eller bananDen hĂ€r sĂ„ kallade hygienhypotesen har sedan utvecklats. Flera stora studier flugor skulle vara har visat att barn som bor i lantliga skadliga för hĂ€lsan.” miljöer med djur eller i större familjer verkar ha ett skydd mot allergisjukdom. Under decennierna har försök till förklaringar spretat Ă„t olika hĂ„ll, bland annat har tarmflora och antibiotikabruk varit i fokus. Men hygienhypotesens kĂ€rna Ă€r fortsatt att immunförsvaret behöver utsĂ€ttas för mikrober för att kunna mogna och göra rĂ€tt bedömningar. Numera diskuteras Ă€ven autoimmuna sjukdomar, som celiaki eller typ 1-diabetes, i sammanhanget. Men nĂ„gra hĂ„rda bevis har egentligen aldrig ringats in. De exakta mekanismerna som beskriver hur allergier eller autoimmuna sjukdomar uppstĂ„r Ă€r inte kĂ€nda, sĂ„ hygienhypotesen har aldrig kunnat vare sig belĂ€ggas eller avfĂ€rdas. Nyligen presenterade dock Jonathan Coquet, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, ett tjusigt upplagt

experiment. Han och hans kollegor lĂ€t genetiskt identiska möss vĂ€xa upp i tvĂ„ olika miljöer. HĂ€lften var födda av laboratoriemöss och bodde sĂ„ rent som laboratoriemöss brukar göra, utan sina mödrar frĂ„n tre veckors Ă„lder. Resten föddes av infĂ„ngade vilda möss. De bodde i material taget frĂ„n bondgĂ„rdar, tillsammans med syskon under en lĂ€ngre tid och fick en vĂ€l utvecklad tarmflora. Resultatet rimmar inte alls med hygienhypotesen. Mössen som levde i den mer naturlika miljön med mikrober hade starka allergisvar, starkare Ă€n vad mössen i den rena laboratoriemiljön hade. – MĂ„nga forskarkollegor har uttryckt förvĂ„ning. SjĂ€lv var jag öppen för alla utfall. Jag har velat göra den hĂ€r studien i flera Ă„r, men det har varit svĂ„rt eftersom vilda möss inte Ă€r sĂ„ vĂ€lkomna i laboratoriemiljön. Nu vill jag gĂ€rna jobba vidare med möss enligt det hĂ€r upplĂ€gget. Jag skulle vilja undersö-

Foto: Johannes Frandsen, Ulf Sirborn

Fungerar stĂ€dning som trĂ€ning? – Det beror pĂ„ vad alternativet Ă€r. Om alternativet Ă€r att gĂ„ ut och motionera eller göra ett vanligt trĂ€ningspass, dĂ„ Ă€r trĂ€ningspasset bĂ€ttre. Men om alternativet Ă€r stillasittande, som Ă€r en sjĂ€lvstĂ€ndig riskfaktor för ohĂ€lsa, dĂ„ Ă€r stĂ€dning bĂ€ttre. LĂ„gintensiv fysisk aktivitet, som att damma eller plocka i ordning, Ă€r ett bra sĂ€tt att bryta stillasittande. NĂ„got mer fysiskt krĂ€vande stĂ€dning, som dammsugning, kan fungera som pulshöjande fysisk aktivitet, som vi rekommenderas att göra 150 till 300 minuter i veckan. Vad gĂ€ller för stĂ€dning i yrkeslivet? – TyvĂ€rr verkar fysisk aktivitet som görs i yrkeslivet, till exempel vid stĂ€dning, inte alltid ha samma positiva hĂ€lsoeffekter som fysisk aktivitet som görs pĂ„ fritiden. Det kallas för fysisk aktivitets-paradoxen. Det har att göra med brister pĂ„ Ă„terhĂ€mtning och bristande ergonomi, men det verkar ocksĂ„ spela roll i vilken utstrĂ€ckning det Ă€r lustfyllt eller inte. Vad forskar du om? – Jag forskar bland annat om lĂ„ngvarigt stillasittande hos Ă€ldre. I en del av vĂ„r forskning vill vi med rörelsemĂ€tare pĂ„ Ă€ldre personer ta reda pĂ„ hur de rör sig. I kombination med intervjuer vill vi ta reda pĂ„ vad de gör nĂ€r de Ă€r fysiskt aktiva och vad som bryter stillasittandet. Vardagsmotion och stĂ€dning Ă€r viktigt ur den aspekten. Anna-Karin Welmer Ă€r lektor i fysioterapi vid institutionen för neurobiologi, vĂ„rdvetenskap och samhĂ€lle vid Karolinska Institutet.

ka bland annat vad olika faktorer under graviditeten kan betyda för avkomman, sĂ€ger Jonathan Coquet. I andra miljöer Ă€r stor renlighet tveklöst viktig. I sjukvĂ„rden pĂ„gĂ„r en stĂ€ndig kamp mot potentiellt dödliga mikrober. Inom det hĂ€r fĂ€ltet finns gott om kunskap, regler och lagstiftning. Ytterst hĂ€grar svenska hĂ€lso- och sjukvĂ„rdslagen, dĂ€r det stĂ„r att en god hygienisk standard Ă€r en förutsĂ€ttning för att uppfylla kraven om en god vĂ„rd. DET FINNS DETALJERADE rekommendationer för hur stĂ€dning av vĂ„rdlokaler bör gĂ„ till, framtagna av Svensk förening för vĂ„rdhygien, dĂ€r lĂ€kare, sjuksköterskor och andra yrkesgrupper samarbetar. I dokumentet beskrivs vilka hygienklasser olika lokaler hör till och vad det innebĂ€r för stĂ€dningen. Lokaler som hör till hygienklass 0, dĂ€r endast administrativ personal och inga patienter vistas, bör stĂ€das en gĂ„ng i veckan och dĂ„ ingĂ„r rengöring av strömbrytare och dörrhandtag. För hygienklass 3, som omfattar till exempel operationsenhet och neonatalvĂ„rd, gĂ€ller olika för olika delar av rummen: vĂ€ggar bör stĂ€das dagligen, nedhĂ€ngande takarmaturer en gĂ„ng per mĂ„nad. – VĂ„r kunskap ligger i att beskriva vilken renhetsnivĂ„ olika föremĂ„l inom vĂ„rden ska ha, alltsĂ„ om nĂ„got ska vara rent, desinficerat eller sterilt. Men hur den renhetsnivĂ„n uppnĂ„s, det bestĂ€mmer inte vi. Det beskrivs i upphandlingsunderlag och utförs i vissa fall av stĂ€dpersonal och i andra fall av vĂ„rdpersonal, sĂ€ger Birgitta Lytsy, hygienlĂ€kare inom Region Stockholm och forskare vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet. Hon berĂ€ttar att intresset för stĂ€dning inom sjukvĂ„rden hade en tydlig dipp under 1960- och 1970-talen. VĂ€ndpunkten kom nĂ€r multiresistenta bakterier började sprida sig under 1990-talet. Numera finns rikligt med studier som visar hur svĂ„rt det Ă€r att hĂ„lla sjukhusmiljöerna rena frĂ„n smittspridning. Den som tar över en vĂ„rdplats frĂ„n en patient med multiresistenta bakterier löper en förhöjd risk att sjĂ€lv fĂ„ samma bakterier. Faran Ă€r störst om den tidigare patienten har varit sjuk av bakterierna. Men risken ökar Ă€ven vid bĂ€rarskap, det vill sĂ€ga om den tidigare Medicinsk Vetenskap №1–2024

25


Nyfiken pÄ StÀdning

DET FINNS TVÅ SÄTT för att föra över smitta pĂ„ sjukhus, förklarar Birgitta Lytsy. I det ena fallet Ă€r stĂ€dningen misslyckad, sĂ„ att smittĂ€mnen finns kvar pĂ„ till exempel en respirator eller ett dörrhandtag som kommer i kontakt med patienten. I det andra fallet har personalen fört över bakterier via sina hĂ€nder eller klĂ€der. – Det Ă€r alltid nĂ„gon av de tvĂ„ smittvĂ€garna. Vi behöver frĂ„ga oss: hur ren tycker vi att sjukhusmiljön med all vĂ„rdutrustning ska vara? Om vi ska hĂ„lla den helt steril behöver vi stĂ€da sĂ„ ofta att det Ă€r orealistiskt, bĂ„de ur ett ekonomiskt och ett praktiskt perspektiv. Det Ă€r dĂ€remot realistiskt att vĂ„rdpersonal blir mer medvetna om hur de ska jobba med sina hĂ€nder och klĂ€der. Det gĂ„r att höja kunskapsnivĂ„n dĂ€r, inte minst bland lĂ€kare, vars grundutbildning inte ger tillrĂ€ckliga kunskaper i hygien, sĂ€ger Birgitta Lytsy. Hon anser att nuvarande rekommendationer kring stĂ€dning och hygien Ă€r rimliga. Det Ă€r efterlevnaden som Ă€r bekymret. Och det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ en överblick – stĂ€dning Ă€r en del av sjukvĂ„rden som saknar kvalitetsregister eller nationella jĂ€mförelser. Upphandlingarna utformas pĂ„ olika sĂ€tt inom olika regioner och utförs av olika entreprenörer. – Att stĂ€da pĂ„ ett sjukhus krĂ€ver utbildning om hur man stĂ€dar just dĂ€r. Det Ă€r inte samma sak som att stĂ€da pĂ„ en skola eller ett kontor. Min bild Ă€r att mĂ„nga som stĂ€dar pĂ„ sjukhus tyvĂ€rr inte har tillrĂ€cklig utbildning för sitt jobb, sĂ€ger Birgitta Lytsy. 26

Medicinsk Vetenskap №1–2024

Undvik att spraya rengöringsmedel sÄ minskar du risken för att andas in dem, tipsar forskaren.

Rengöringsmedel kan ge hudsjukdom Finns det effektiva rengöringsmedel som Ă€r snĂ€lla mot hĂ€lsan? – Det trĂ„kiga forskarsvaret Ă€r att jag inte alls undersöker effektiviteten. Det finns antagligen, men min forskning kommer inte att ringa in dem. Hur forskar du om hĂ€lsoriskerna? – I en studie undersökte vi vilka olyckor och sjukdomar som hade rengöringsmedel angivna som orsak i anmĂ€lningarna till Arbetsmiljöverket. VĂ€ldigt fĂ„, visade det sig. Det tror jag Ă€r en underrapportering. AnmĂ€lningarna kom frĂ„n olika branscher, för Ă€ven anstĂ€llda i till exempel kök och tillverkningsindustri anvĂ€nder rengöringsmedel för att rengöra till exempel diskbĂ€nkar och maskiner. Vilka skador gĂ€llde det? – Vanligast var hudsjukdom, vilket betyder framför allt eksem följt av kemiska brĂ€nnskador. Vad kan man sĂ€ga om lĂ„ngsiktiga skador? – Det finns studier som visar att det finns samband mellan anvĂ€ndning av rengöringsmedel och astma och faktiskt

Ă€ven KOL. Men det Ă€r observationsstudier vilket betyder att man inte kan dra slutsatser om sjukdomar Ă€r orsakade av just rengöringsmedlen. Vi vill försöka förstĂ„ möjliga mekanismer genom att exponera odlad lungslemhinna för olika rengöringsmedel men ocksĂ„ enskilda ingredienser i rengöringsmedel. Rengöringsmedel och vĂ„tarbete kan ocksĂ„ ge eksem. Det kan vara sĂ„ allvarligt att nĂ„gon mĂ„ste söka sig bort frĂ„n ett yrke. Har du nĂ„gra tips? – En enkel sak Ă€r att spraya direkt i trasan i stĂ€llet för pĂ„ ytan som ska rengöras – eller Ă€nnu hellre, undvika spray helt. Man kan ocksĂ„ köpa parfymfria produkter, sĂ„ slipper man vissa allergener. Om man arbetar med rengöringsmedel kan man lĂ€sa hela sĂ€kerhetsbladet, för information om allergiframkallande Ă€mnen stĂ„r ibland lĂ€ngst bak. Om man fĂ„r besvĂ€r av vissa produkter kan man söka hjĂ€lp pĂ„ vĂ„rdcentral för att reda ut orsaken. Linda Schenk forskar om kemiska risker i arbetslivet vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Foto: Ulf Sirborn, Getty images

vĂ„rdplatsinnehavaren endast har burit pĂ„ bakterierna, utan att bli sjuk av dem (och kanske utan att veta om dem). Smittan förs över via alla ytor som patienter och vĂ„rdpersonal kommer i kontakt med. Stetoskop, droppstĂ€llningar, blodtrycksmanschetter eller handfatskranar – allt som vidrörs kan hjĂ€lpa bakterierna att sprida sig. TyvĂ€rr klarar vĂ„rden inte av att hĂ„lla smittorna borta. Enligt Socialstyrelsen fĂ„r ungefĂ€r 50 000 sjukhusvĂ„rdade patienter per Ă„r en vĂ„rdrelaterad infektion, ofta i urinvĂ€garna eller i operationssĂ„r. Det betyder att ungefĂ€r var tredje vĂ„rdskada Ă€r en vĂ„rdrelaterad infektion. Varannan infektion hade kunnat undvikas, enligt Socialstyrelsen.


ANNONS

Techtum Àr ett kreativt företag med starkt fokus pÄ att hjÀlpa vÄra kunder lyckas med sitt labbarbete. Att vara kund hos Techtum ska vara enkelt och tryggt. Ulrica Karlsson, CEO

Hos Techtum sedan 1989

Din partner inom molekylÀra analyser - frÄn cell till resultat Visste du att Techtum sedan mÄnga Är flyttat frÄn UmeÄ till Nacka, lÀgligt belÀget mellan Solna och Huddinge? Uppge "MEDICINSK VETENSKAP 2024" vid nÀsta bestÀllning för 10% rabatt utöver gÀllande avtalspriser!*

> PCR/qPCR/NGS lösningar

> DNA/RNA/protein extraktion

> MolekylÀrdiagnostik

> Single-cell analyser

> Biobankning och provhantering

> AllmÀn labbutrustning

*Erbjudandet *ErbjudandetgÀller gÀllervid vidett etttillfÀlle tillfÀllet.o.m. t.o.m.2024-06-30 2024-06-30

090-77 88 80

info@techtum.se

VÀstra FinnbodavÀgen 4B | SE-131 30 Nacka

www.techtum.se

Besök techtum.se


Intervjun Max Gordon

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

Han vill

MAXA nyttan med AI Årets AI-svensk 2023 kĂ€nner inget behov av att befinna sig i forskningens centrum. ÄndĂ„ Ă€r det just dĂ€r han befinner sig. Ortopeden och forskaren

Max Gordon

var tidig med att ta hjÀlp av artificiell intelligens. Nu vill alla andra veta hur man gör.

28

Medicinsk Vetenskap №1–2024


IDÉSPRUTA

Max Gordon har aldrig förstĂ„tt rĂ€dslan att nĂ„gon ska stjĂ€la ens idĂ©er. ”Jag har ofta fler idĂ©er Ă€n jag hinner testa, jag brukar dela med mig av dem och hoppas att nĂ„gon ska hjĂ€lpa mig att förverkliga dem”, sĂ€ger han.

Medicinsk Vetenskap №1–2024

29


N

Intervjun

redan att antal projekt i gÄng, bland annat i samarbete med forskare i UmeÄ, Göteborg och SkÄne, berÀttar han.

ÄR JAG FRÅGAR Max Gordon om han har ett motto sĂ„ vet han ungefĂ€r. Men han har svĂ„rt att formulera det slagkraftigt och jag Ă€r inte till nĂ„gon vidare hjĂ€lp. - Jag kollar vad ChatGTP tycker, sĂ€ger han och knattrar in en frĂ„ga. Svaret kommer snabbt: ”Kvalitet över kvantitet”. - Hur skulle jag överlevt utan ChatGTP, skrattar Max Gordon och sĂ€ger att han anvĂ€nder tjĂ€nsten ”hur mycket som helst”. I oktober 2023 blev han utsedd till Årets AI-svensk, ett pris som delas ut av bransch- och arbetsgivarorganisationen TechSverige till en person som bidragit till utvecklingen och synliggörandet av svensk AI. Programmering lĂ€rde han sig pĂ„ Forsmarks gymnasium och redan för tio Ă„r sedan startade han i samarbete med KTH ett projekt för att kunna anvĂ€nda AI som hjĂ€lp för att analysera röntgenbilder. Men det gick lite trögt. - Vi fick rĂ„det att leta efter andra lösningar. Men jag Ă€r ganska envis och vi lyckades till slut ta fram algoritmer som klarade att i över 9 av 10 fall korrekt identifiera frakturer, artroser och andra vanliga utfall, sĂ€ger Max Gordon.

ÄN SÅ LÄNGE har han inte riktigt fĂ„tt in AI i vardagen, i varje fall inte inom ortopedin. Men det Ă€r lite ”proppen ur” nu och forskare inom de flesta omrĂ„den Ă€r intresserade av att anvĂ€nda AI i sin forskning. Max Gordon och hans kollegor har fullt upp. Under 2023 startade de Clinical Artificial Intelligence Laboratory, ett AI-lab dĂ€r forskare ska kunna utveckla kliniska AI-drivna applikationer. - MĂ„nga har hört av sig, och vi har 30

Medicinsk Vetenskap №1–2024

DET HANDLAR till exempel om att kunna förebygga sjukdom. Max Gordon nĂ€mner ett projekt inom hjĂ€rtmedicin dĂ€r forskare i Österrike utvecklat en AI som kan anvĂ€nda de data som redan finns om patienter som vĂ„rdas för icke-hjĂ€rtrelaterade Ă„kommor. Genom att analysera befintliga data kan AI:n upptĂ€cka och varna patienter om de har en hög risk för en hjĂ€rt-kĂ€rlhĂ€ndelse de kommande fem Ă„ren. De uppmanas dĂ„ att söka vĂ„rd för att förebygga hjĂ€rtinfarkt och andra Ă„kommor. - Vi testar nu hur detta kan anvĂ€ndas i Sverige och flera andra europeiska lĂ€nder. Återigen, detta Ă€r ju information som redan finns och AI kan hjĂ€lpa oss att anvĂ€nda den pĂ„ bĂ€sta möjliga sĂ€tt, sĂ€ger Max Gordon. Ett annat exempel handlar om gynekologisk cancer. Forskare vid Karolinska Institutet som Ă€ven Ă€r verksamma vid Södersjukhuset har tagit fram en algoritm som upptĂ€cker livmoderhalscancer pĂ„ ultraljudsbilder. Det Ă€r alltsĂ„

Namn: Max Gordon. Titel: Docent vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet och överlĂ€kare i ortopedi pĂ„ Danderyds sjukhus. Ålder: 45. Familj: Fru och tre barn som Ă€r 11, 9 och 2 Ă„r gamla. SĂ„ kopplar jag av: Jag programmerar, till exempel schemalĂ€ggningsprogram. Det Ă€r lite som soduko, man löser ett problem som Ă€r lite utmanande och stĂ€nger ute vĂ€rlden en stund. Inspireras av: Programmeraren Hadley Wickham som genomförde en revolution inom R (ett programmeringssprĂ„k). Bra programmering Ă€r vackert, som konst. Men jag inspireras Ă€ven av personer som klarar av att vara lite motströms, som tror pĂ„ sin idĂ© trots att ingen annan gör det. Som till exempel Ă„rets Nobelpristagare Katalin KarikĂł. Som vĂ„gar vĂ€nta pĂ„ framgĂ„ngen och inte bara hoppar pĂ„ senaste trenden. BĂ€sta forskaregenskap: Att jag kan se nya möjligheter och kombinera olika vĂ€rldar. Min bakgrund som programmerare och mitt polska ursprung Ă€r bitar som ger mig andra infallsvinklar i min forskarroll.

inte bara ortopedi som intresserar Max Gordon numera. - Vi startar projekt inom mĂ„nga olika discipliner. Det gemensamma Ă€r att AI kan anvĂ€ndas för att besvara forskningsfrĂ„gorna och att vi ser en vĂ€g till implementering, sĂ€ger Max Gordon. LĂ€ngst har man kommit med att ta hjĂ€lp av AI för att tolka bilder. Men Ă€ven sprĂ„kmodellerna, som slagit igenom brett under 2023, kan komma att pĂ„verka vĂ„rden. - Vi hĂ„ller i en svensk studie pĂ„ att undersöka hur man kan anvĂ€nda ChatGTP och liknande tjĂ€nster för att sammanfatta journalanteckningar, det kan effektivisera vĂ„rden, sĂ€ger Max Gordon. MAX GORDON BRINNER för att fĂ„ ut evidensbaserad forskning i vĂ„rden. Det Ă€r vĂ„rden generellt ganska dĂ„lig pĂ„, menar han och nĂ€mner en australiensisk studie som visade att endast hĂ€lften av de kunskaper som finns om ortopediska ingrepp faktiskt anvĂ€ndes i kliniken. - Som lĂ€kare Ă€r det vĂ„rt ansvar att hĂ„lla oss uppdaterade med den senaste forskningen och integrera den i vĂ„rden. Men det Ă€r en krĂ€vande uppgift eftersom det görs vĂ€ldigt mycket forskning. Att inte tillĂ€mpa evidensbaserade metoder kan dock leda till onödiga kostnader för samhĂ€llet och risker för patienterna, sĂ€ger han. Lösningen heter Ă€ven hĂ€r AI. - Till den hĂ€r typen av uppgifter Ă€r AI perfekt, sĂ€ger Max Gordon. Han förutspĂ„r till exempel att den kommer kunna hjĂ€lpa oss med att göra metaanalyser, dĂ€r mĂ„nga mindre studier slĂ„s samman och analyseras tillsammans för att man ska kunna dra mer robusta slutsatser. Det har varit ett tidskrĂ€vande arbete hitintills och nĂ€r metaanalysen vĂ€l publicerats sĂ„ har det ofta tillkommit nya studier. - Men AI gör det otroligt mycket snabbare Ă€n vi sĂ„ att modellen hela tiden kan vara uppdaterad med de senaste studierna. Det hĂ€r tror jag kommer att explodera de kommande Ă„ren och ge stora effekter pĂ„ bland annat möjligheterna att implementera nya resultat i klinisk verksamhet, sĂ€ger Max Gordon. Idag kan nog alla, oavsett om man Ă€r DNA-forskare eller kliniker, se att det finns stor potential för AI:s anvĂ€ndning inom medicinsk forskning. Men AI:n Ă€r inte sjĂ€lvgĂ„ende, den pĂ„verkas av vad vi matar den med. - ”Du Ă€r vad du Ă€ter”. Inom AI handlar det ofta om att ta fram och testa nya


algoritmer. Men det pĂ„verkar sĂ€llan utfallet, det som Ă€r viktigt Ă€r vilken data vi matar in. Om den data vi utgĂ„r ifrĂ„n Ă€r bristfĂ€llig blir det svĂ„rt för AI att lĂ€ra sig. SĂ„ en viktig slutsats har varit att det Ă€r viktigt att samla kompletta och strukturerade data. Och det gĂ€ller ju egentligen all forskning, sĂ€ger Max Gordon. Han ger ett exempel: Om man tar hudfotografier i tvĂ„ olika miljöer som skiljer sig mycket med avseende pĂ„ ljuset, dĂ„ gĂ€ller det att se upp sĂ„ att AI verkligen upptĂ€cker det vi letar efter och inte i stĂ€llet detekterar skillnaden i ljus. MÅNGA UPPLEVER ATT AI exploderat pĂ„ senare tid. Men Max Gordon ser snarare att det gĂ„r framĂ„t i jĂ€mn fart. - Jag skulle sĂ€ga att utvecklingen Ă€r linjĂ€r, frĂ„nsett enskilda hopp. Det vĂ€ntar ingen revolution precis runt hörnet. Vissa saker inom AI gĂ„r ganska lĂ€tt att ta fram, till exempel sjĂ€lvkörande bilar. Men för att kunna slĂ€ppa loss dem i trafiken krĂ€vs att de kan hantera alla potentiella avvikande hĂ€ndelser och det har tagit Ă„ratal. De udda fallen Ă€r svĂ„rast att lĂ€ra AI, sĂ€ger han. Han Ă€r inte orolig för att AI i allmĂ€nhet utgör ett hot för oss mĂ€nniskor. - Redan idag ser vi att det finns en betydande risk att AI anvĂ€nds i krigssituationer för att skapa drönare och andra maskiner som Ă€r till för att ta liv. Det tror jag man behöver reglera men det Ă€r inte riktigt mitt omrĂ„de, inom medicinteknik har vi redan ett ganska vĂ€lfungerande regelverk, sĂ€ger Max Gordon. Inom hans omrĂ„de, forskning och medicin, ser han mycket positivt pĂ„ framtiden, inte minst för lĂ€karna. - AI Ă€r ju vĂ€ldigt bra pĂ„ att göra hyfsat lĂ€tta saker som Ă€r trĂ„kiga och frekventa, om nĂ„got Ă€r sjĂ€ladödande trĂ„kigt sĂ„ passar nog AI bra för det. LĂ€kare och forskare kommer kunna fokusera mer pĂ„ de svĂ„ra fallen, de som avviker och

Max Gordon om 


HJÄRNGYMPARE

Bra forskning Ă€r att tĂ€nka nytt, menar Max Gordon. ”Det kan handla om att kombinera sĂ„dant man redan kĂ€nner till pĂ„ ett nytt sĂ€tt”.

krÀver noggrann bedömning. Jag Àr fullkomligt övertygad att lÀkaryrket kommer att vara tio gÄnger roligare om tio Är, sÀger han. Det gÀller Àven andra vÄrdyrken, tror han. - AI kan exempelvis larma om en patient börjar röra sig pÄ ett oroligt sÀtt. Sjuksköterskor skulle dÄ kunna fokusera pÄ de patienter som har störst


 utmaningar i vĂ„rden: Enorma forskningsoch behandlingsframgĂ„ngar har gjort att vi i dag lever lĂ€ngre. Det har visserligen lett till ett ökat vĂ„rdbehov men det beror ju i grunden pĂ„ en positiv utveckling, det ska vi inte glömma.


vikten av att publicera i topptidskrifter: Det viktigaste Ă€r att skapa ett vĂ€rde för patienterna. Är det bra och viktig forskning sĂ„ kommer den att uppmĂ€rksammas Ă€ven om den inte publicerats i de allra finaste tidskrifterna.

behov och stressen kan förhoppningsvis minska, sÀger han. Max Gordon tycker att AI Àven borde anvÀndas mer för att utvÀrdera vÄrdinsatser, till exempel för att hitta bÀttre ersÀttningsmodeller inom vÄrden. - Det har aldrig varit lÀttare att göra systematiska kvalitetsuppföljningar. Det kan bÄde spara pengar och öka patientnöjdheten, sÀger han.


 vad AI kan nu (men inte för tio Ă„r sedan): AI var uselt pĂ„ sprĂ„k nĂ€r vi började försöka anvĂ€nda röntgensvar för att trĂ€na vĂ„ra bildmodeller. ChatGPT Ă€r nog utan tvekan en av de största överraskningarna som vi sett inom fĂ€ltet.


AI i vĂ„rden om tio Ă„r DĂ„ kommer vi ha mĂ„nga modeller som hjĂ€lper oss med det administrativa arbetet. Vi kommer ocksĂ„ ha hjĂ€lp med tolkning av bilder i stor utstrĂ€ckning men Ă€ven signaldata frĂ„n övervakning, till exempel EKG eller fosterrörelser. Medicinsk Vetenskap №1–2024

31


PÄ djupet Det hÀnder mycket inom bröstcancerforskningen. En ny AI ska försöka trimma screeningprogrammet, en annan ska hjÀlpa patologerna att stÀlla diagnoser och nya mediciner testas. Det kan rÀdda fler liv.

Men fortfarande saknas svar pÄ den knöligaste frÄgan av alla:

Varför uppstÄr bröstcancer?

Text: Annika Lund Illustration: Maria Hergueta

32

Medicinsk Vetenskap №1–2024


Medicinsk Vetenskap №1–2024

33


PÄ djupet Bröstcancer

34

Medicinsk Vetenskap №1–2024

PER HALL HAR Ă€gnat det senaste decenniet Ă„t att fĂ„ fram en modell för riskbaserad screening. Med det mĂ„let har ett AI-verktyg fĂ„tt jobba sjĂ€lvlĂ€rande med mammografibilder frĂ„n friska kvinnor, bilder dĂ€r det Ă€r kĂ€nt vem som senare utvecklat brösttumörer. Det kanske lĂ„ter som en enkel sak att mata in ett antal bilder i ett system, men Per Hall beskriver en stor utmaning i att fĂ„ tiotusentals bilder jĂ€mförbara trots att de kommer frĂ„n olika digitala miljöer, dĂ€r olika mjukvaror har anvĂ€nts. – Det tog flera Ă„r att lĂ€ra vĂ„r programvara att behandla alla mammografibilder pĂ„ samma sĂ€tt, oavsett om maskinen som tagit dem var en Siemens eller en Philips eller av nĂ„got annat mĂ€rke, sĂ€ger han. AI har redan i dag en plats inom mammografiverksamheten, dĂ€r det finns digitala verktyg som bedömer

”Vissa kvinnor har lĂ„g risk för att utveckla bröstcancer medan andra har mycket hög. Det Ă€r högst individuellt.”

bilderna. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan radiologerna avlastas. Vid vissa mammografienheter Ă€r det numera en radiolog och AI som tittar pĂ„ bilderna, istĂ€llet för tvĂ„ radiologer som det var tidigare. I de fallen har AI-verktyget i uppdrag att svara pĂ„ frĂ„gan ”finns det nĂ„gra misstĂ€nkta tumörer i det hĂ€r bröstet?”. Men den AI som Per Hall har filat pĂ„ har lĂ€rt sig nĂ„got helt annat. Den Ă€r trĂ€nad i att besvara frĂ„gan ”hur troligt Ă€r det att det hĂ€r bröstet kommer att utveckla en bröstcancer inom tvĂ„ Ă„r?”. – Verktyget identifierar och bedömer en mĂ€ngd parametrar som det mĂ€nskliga ögat inte klarar av att se. Det handlar bland annat om mammografisk tĂ€thet i förhĂ„llande till Ă„lder, om förkalkningar och om skillnader mellan höger och vĂ€nster bröst, förklarar Per Hall. Bröstens tĂ€thet Ă€r en viktig riskfaktor vid bröstcancer. TĂ€thet Ă€r inget som syns eller kĂ€nns för kvinnan sjĂ€lv, utan det syns pĂ„ en mammografibild. Lite fett men mycket bröstvĂ€vnad och bindvĂ€v ger ett tĂ€tt bröst. OmvĂ€nt ger mycket fett och lite annan vĂ€vnad en lĂ€gre tĂ€thetsgrad. I ett tĂ€tt bröst med mycket bröstvĂ€vnad finns fler celler som kan omvandlas till cancerceller. Dessutom Ă€r det svĂ„rare att se eventuella tumörer, eftersom ett tĂ€tt bröst blir vitt pĂ„ en mammografibild och dĂ„ döljs en eventuell knöl, som ocksĂ„ blir vit pĂ„ bilden. TÄTHETEN FÖRÄNDRAS GENOM

livet nĂ€r bröstvĂ€vnad omvandlas till fett. Hos en 25-Ă„ring Ă€r det vĂ€ntat med en nĂ€rmast helt vit mammografibild, men samma bild frĂ„n en 70-Ă„rig kvinna skulle vara ett tydligt tecken pĂ„ hög risk för sjukdom. Per Hall berĂ€ttar att i princip alla kĂ€nda riskfaktorer för bröstcancer pĂ„verkar tĂ€theten. Varje fött barn samt amning minskar tĂ€theten – sĂ„ omvĂ€nt innebĂ€r ett uppskjutet barnafödande, fĂ„ födda barn och begrĂ€nsat med amning en ökad tĂ€thet. Alkohol och brist pĂ„ fysisk aktivitet ökar tĂ€theten, liksom övervikt efter klimakteriet, sent klimakterium eller hormonbehandling för att lindra klimakteriebesvĂ€r. De enda kĂ€nda riskfaktorerna som minskar tĂ€theten Ă€r rökning och Ă„lder. – Av nĂ„gon anledning som vi inte kĂ€nner till minskar tĂ€theten av rökning samtidigt som risken för bröstcancer

Foto: Ola Danielsson

RÖSTCANCER ÄR ETT vĂ€lfinansierat forskningsomrĂ„de. Det framgĂ„r bland annat av en studie som publicerades i The Lancet under 2023. DĂ€r har forskare försökt reda ut den faktiska fördelningen av totalt 24,5 miljarder dollar som mellan Ă„ren 2016 och 2020 anvĂ€ndes endast till cancerforskning pĂ„ global nivĂ„. Den enskilda cancerform som fick mest pengar var bröstcancer: 11,2 procent av hela potten. Den rikliga finansieringen har haft effekt. Dödlighet i bröstcancer har minskat snabbare Ă€n dödlighet i andra cancerformer. År 1980 överlevde 57,5 procent av patienterna minst tio Ă„r med sjukdomen. År 2022 var motsvarande siffra 87,6 procent. Samtidigt visar kurvan över insjuknanden en stegring i alla Ă„ldrar, som mest för kvinnor mellan 50 och 70 Ă„r. 1980 fick 105 per 100 000 individer bröstcancer i Sverige. År 2022 hade den siffran stigit till 191 per 100 000. Ökningen pĂ„gĂ„r fortfarande och de senaste tvĂ„ decennierna har antalet fall blivit ungefĂ€r tvĂ„ procent fler per Ă„r. Drygt var tionde kvinna som har hunnit fylla 75 Ă„r har fĂ„tt ett bröstcancerbesked, vilket gör bröstcancer till den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Under 2022 fick drygt 8 500 personer ett bröstcancerbesked, en siffra som omfattar 57 mĂ€n.

Sjukdomen Ă€r alltsĂ„ vanlig och blir vanligare samtidigt som överlevnaden förbĂ€ttras. Tidig upptĂ€ckt, bĂ€ttre diagnostik och mer effektiva behandlingar ligger bakom framgĂ„ngarna. I Sverige infördes screening med mammografi successivt med start under 1980-talet. Verksamheten var helt utbyggd i alla regioner 1997. I dag erbjuds alla kvinnor i Ă„ldrarna 40 till 74 Ă„r en gratis undersökning med 18 till 24 mĂ„naders intervall. Lika för alla, i alla regioner. VĂ€ldigt rĂ€ttvist? Absolut inte, tycker Per Hall, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. – Vissa kvinnor har lĂ„g risk för att utveckla bröstcancer medan andra har mycket hög. Det Ă€r högst individuellt. Vi har den kunskapen sedan mĂ„nga Ă„r men trots det screenar vi fortfarande alla pĂ„ samma sĂ€tt, sĂ€ger han.


”Jag Ă€r inte samma person som innan jag blev sjuk”

cer skulle mĂ„ bĂ€ttre om fler förstod att man inte plötsligt Ă€r frisk nĂ€r den mest intensiva behandlingen Ă€r över. MĂ„nga kĂ€mpar med biverkningar frĂ„n lĂ€kemedel som de ska ta i mĂ„nga Ă„r och övergripande kĂ€nslor av Ă„ngest och oro. Samtidigt kĂ€nner jag sĂ„ stark tacksamhet – över mĂ€nniskorna i min nĂ€rhet, över den fantastiska sjukvĂ„rden och över att fĂ„ vara kvar. Lite mindre effektiv kan jag leva med att vara. Jag har alltid varit sĂ€ker pĂ„ att alla saker hĂ€nder av nĂ„gon anledning, Ă€ven om man inte alltid förstĂ„r varför de hĂ€nder.”

ANNA SYLVAN Ålder: 46 Ă„r. Gör: Har grundat och driver inredningsföretaget Mrs. Mighetto. Fick en bröstcancerdiagnos hösten 2021, tre tumörer som behandlades med kirurgi, cytostatika, strĂ„lning och antihormoner.

Foto: Linnea Fo to: Priv at Bengtsson

”Min resa började med att jag en kvĂ€ll upptĂ€ckte en knöl i bröstet. Jag förstod genast att det inte var bra. Utredningen gick snabbt. Sedan blev det tre operationer i tĂ€t följd. Vid den första upptĂ€cktes en ny tumör och till slut togs hela bröstet bort. Redan dĂ„ var jag helt slut. DĂ„ började cytostatikabehandlingarna. Under ett halvĂ„r var jag periodvis helt dĂ€ckad, ibland sĂ€ngliggande. Jag fick sĂ€nkt dos men förlĂ€ngd behandlingsperiod. NĂ€r jag trodde att allt var klart fick jag veta att jag skulle strĂ„lbehandlas ocksĂ„. Det var vĂ€ldigt jobbigt att hela tiden fĂ„ ny planering att anpassa sig till. Under behandlingen la jag allt fokus pĂ„

det jag faktiskt kunde pÄverka, som min mentala instÀllning och mitt motionerande. Jag promenerade nÀstan varje dag, trots illamÄende och kroppsont. Och jag planerade in roliga saker under de dagar dÄ jag visste att jag skulle mÄ bÀttre. Sedan fick jag antihormoner. De gjorde mig vÀldigt mörk och nedstÀmd, jag kÀnde inte alls igen mig sjÀlv. Efter ett lÀkemedelsbyte mÄr jag mycket bÀttre. Men jag Àr inte samma person som innan jag blev sjuk. FörmÄgan att organisera saker och vara supereffektiv har reducerats. Jag sörjer dessa förluster, för jag tyckte vÀldigt mycket om den effektiva person som jag var innan. Den dÀr extravÀxeln skulle behövas, bÄde i mitt företag och nÀr jag ska vara mamma. Jag tror att mÄnga som fÄr bröstcan-

Medicinsk Vetenskap №1–2024

35


PĂ„ djupet Bröstcancer ”Vi har samarbetat med ett stort antal grupper runt om i vĂ€rlden och gjort studier dĂ€r ungefĂ€r 400 000 kvinnor ingĂ„r – men lik förbaskat fĂ„r vi inte napp.” tion med vissa andra genvarianter, kan förstĂ€rka effekten av vissa riskfaktorer vilket kan leda till utvecklad sjukdom hos en enskild person. Men att fĂ„nga upp den typen av kombinationer av flera faktorer, som var för sig Ă€r ganska svaga, i kombination med en eller flera genvarianter, krĂ€ver enormt stora studier för att ge utfall. – Vi har samarbetat med ett stort antal grupper runt om i vĂ€rlden och gjort studier dĂ€r ungefĂ€r 400 000 kvinnor ingĂ„r – men lik förbaskat fĂ„r vi inte napp. SĂ„ det krĂ€vs Ă€nnu fler deltagare för att vi ska kunna fĂ„nga eventuella mönster, sĂ€ger Per Hall.

I dag vet vi oftast inte varför en viss kvinna drabbats av bröstcancer.

ökar. Men rökning Ă€r en riskfaktor – om Ă€n en svag – i det hĂ€r sammanhanget, sĂ€ger Per Hall. Men mĂ„nga kvinnor har en livsstil dĂ€r ovan nĂ€mnda riskfaktorer ingĂ„r, utan att fĂ„ sjukdomen. Och en del som fĂ„r sjukdomen Ă€r unga, har fött flera barn tidigt, dricker sparsamt och motionerar flitigt. Flera av de kĂ€nda riskfaktorerna för bröstcancer Ă€r alltsĂ„ ganska svaga. Men i en stor grupp kvinnor, som i en hel befolkning, ger de utslag. NĂ€r en hel befolkning Ă€ndrar livsstil i en viss riktning, till exempel genom att skjuta upp barnafödande och föda fĂ€rre barn, 36

Medicinsk Vetenskap №1–2024

dÄ kan det ge förklaringar till varför sjukdomen blir vanligare. Ett fÄtal kÀnda riskfaktorer spelar stor roll pÄ individnivÄ. Dit hör högre Älder och, lite sjÀlvklart, kvinnligt kön. Men Àven mutationer i generna BRCA1 och BRCA2 hör dit. De Àr ovanliga, men ökar risken att fÄ sjukdomen mycket kraftigt. Upp till fem procent av all bröstcancer beror pÄ dessa mutationer. PER HALL TROR att ny kunskap om genetiken bakom bröstcancer sÄ smÄningom kommer att kasta begripligare ljus över riskfaktorerna. Han tror att vissa genvarianter, kanske i kombina-

DET HELA KOKAR NER till att det i dag inte gĂ„r att sĂ€ga varför en viss kvinna har fĂ„tt bröstcancer. ÄndĂ„ Ă€r forskarnas mĂ„l att kunna sĂ€ga ungefĂ€r hur troligt det Ă€r att en enskild kvinna inom tvĂ„ Ă„r ska drabbas av sjukdomen. Och i nĂ€sta led förnya det befintliga screeningprogrammet utifrĂ„n den aspekten. – Ja, precis, det Ă€r vad vi siktar pĂ„. Vi ska pröva ett möjligt upplĂ€gg i en studie som startar nu i april, sĂ€ger Per Hall. Studien han pratar om kallas SMART och ingĂ„r i det större Karma-projektet, som omfattar ett stort antal studier med olika frĂ„gestĂ€llningar om bröstcancer. I SMART kommer 70 000 kvinnor att lottas mellan tvĂ„ grupper. HĂ€lften ska bjudas in till det befintliga screeningprogrammet och erbjudas undersökning med de tidsintervall som finns i dag. Resten ska riskbedömas av det AI-verktyg som Per Halls forskargrupp har tagit fram. De kommer dĂ€refter att erbjudas individuellt framrĂ€knade intervall, dĂ€r högriskkvinnorna kommer att fĂ„ gĂ„ varje Ă„r. Högriskkvinnorna kommer ocksĂ„ att undersökas pĂ„ ett annat sĂ€tt, med


Foto: Peter Knutson

kontrastmedel injicerat via armvecket innan bildtagning. Medlet söker sig till eventuella tumörer som lyser upp som smĂ„ stjĂ€rnor i mammografibilden, Ă€nnu vitare i allt det vita. Metoden kallas kontrastförstĂ€rkt mammografi. Hypotesen Ă€r att detta ska göra det möjligt att hitta fler bröstcancrar via screening. Men, och det hĂ€r Ă€r snĂ„rigt – all bröstcancer Ă€r inte lika viktig att hitta, hur konstigt det Ă€n lĂ„ter. En Ă„terkommande kritik som har följt med mammografin sedan dess tidiga barndom gĂ„r ut pĂ„ att de mer aggressiva tumörerna lĂ€ttare slinker igenom screeningprogrammen. De tumörerna upptĂ€cks oftare nĂ€r kvinnan sjĂ€lv kĂ€nner en knöl och dĂ€rför söker vĂ„rd. Eftersom det sker mellan undersökningstillfĂ€llena i screeningprogrammet kallas det intervallcancer. I dag upptĂ€cks ungefĂ€r tvĂ„ tredjedelar av brösttumörerna via screeningprogrammet och ungefĂ€r var tredje bröstcancer Ă€r en intervallcancer. – Det Ă€r intervallcancern vi vill Ă„t. Vi vet att om man lĂ€gger till fler undersökningar i screeningprogrammet, dĂ„ kommer man hitta fler tumörer. Men en del av dem kan betraktas som överdiagnostik. Det viktiga Ă€r att hitta cancer som annars hade blivit intervallcancer. Det Ă€r sĂ„ man lyckas fĂ„nga upp fler fall av aggressiv cancer i ett tidigare skede, sĂ€ger Per Hall. NYLIGEN HAR DET AI-verktyg som hans forskargrupp har tagit fram prövats i en studie med patienter frĂ„n fyra andra europeiska lĂ€nder. Syftet var att ta reda pĂ„ om verktyget fungerar Ă€ven i digitala miljöer dĂ€r det inte har trĂ€nats. Det hela mynnade ut i en studie som nyligen publicerades i The Lancet Regional Health. Forskarna inkluderade drygt 8 500 kvinnor som samtliga gick hem med ett bra besked frĂ„n mammografiundersökningen. I den gruppen hade forskarna ”gömt” 739 kvinnor som fick en bröstcancerdiagnos inom tvĂ„ Ă„r, innan de hann gĂ„ pĂ„ nĂ€sta screeningundersökning. FrĂ„gan har varit: Hittar AI-verktyget dem? Svaret Ă€r: Vissa. I den stora gruppen pĂ„ drygt 8 500 kvinnor har verktyget ansett att drygt 529 har ”hög risk” för att fĂ„ en intervallcancer. Och i denna mindre grupp fick mycket riktigt nĂ€ra var tredje kvinna det. Och av dem hade ungefĂ€r var tredje sjukdom som hunnit vĂ€xa sig lite

SnĂ€llare kirurgi ger fĂ€rre svullna armar Det gĂ„r att lĂ€mna kvar de flesta lymfkörtlarna i armhĂ„lan – Ă€ven om en eller tvĂ„ av dem har metastaser som Ă€r större Ă€n tvĂ„ millimeter. Det visar en ny studie, som öppnar för mer skonsam kirurgi för bröstcancerpatienter. Bröstcancer kan sprida sig till armhĂ„lans lymfkörtlar. Tumörer i endast bröst och lymfkörtlar rĂ€knas dock som lokal sjukdom dĂ€r mĂ„let Ă€r att patienten ska bli botad. En besvĂ€rlig frĂ„ga för bröstcancerkirurgerna handlar om vad som bör göras nĂ€r patienterna har fĂ„ metastaser i armhĂ„lan, upptĂ€ckta först nĂ€r en patolog undersöker vĂ€vnader som tagits bort under operationen. Att göra en sĂ„ kallad axillutrymning, det vill sĂ€ga ta bort mĂ„nga lymfkörtlar i armhĂ„lan, ökar risken för lymfödem. Det uppstĂ„r nĂ€r lymfvĂ€tskan inte kan flöda lika fritt som tidigare. Det kan ge svullnad i armen och eventuellt göra ont och pĂ„verka rörligheten. – Vi vill försöka göra mer försiktiga ingrepp för att skona patienterna frĂ„n besvĂ€rliga biverkningar. Men vi behöver veta att det Ă€r sĂ€kert, sĂ€ger Jana de Boniface, bröstcancerkirurg och forskare vid institutionen för molekylĂ€r medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet. Större metastaser i armhĂ„lan syns pĂ„ ultraljud. Om det innan bröstcanceroperationen Ă€r kĂ€nt att det finns metastaser i armhĂ„lan faller olika behandlingsspĂ„r ut. De patienterna ingĂ„r inte i den nu aktuella studien. Om ingen spridning Ă€r kĂ€nd Ă€r det i dag praxis att kirurgen tar bort de sĂ„ kallade portvaktskörtlarna, de

körtlar som nĂ„s först av lymfvĂ€tska frĂ„n bröstet. Portvaktskörtlarna skickas sedan pĂ„ analys. Tidigare studier har visat att det Ă€r sĂ€kert för patienten att lĂ„ta resten av armhĂ„lan vara om portvaktskörtlarna innehĂ„ller endast enstaka tumörceller eller metastaser som Ă€r upp till tvĂ„ millimeter stora. Nu har en stor studie, ledd frĂ„n Karolinska Institutet, rett ut lĂ€get Ă€ven för nĂ„got större metastaser. Studien omfattar nĂ€ra 2 800 patienter som inkluderats successivt frĂ„n fem olika lĂ€nder sedan 2015. Samtliga hade metastaser som var större Ă€n tvĂ„ millimeter, makrometastaser, i en eller tvĂ„ portvaktskörtlar. Patienterna har lottats till att antingen fĂ„ göra en axillutrymning, vilket tidigare var praxis för alla, eller lĂ„ta armhĂ„lan fĂ„ vara ifred. Samtliga patienter har efterbehandlats med cytostatika, antihormonbehandling och strĂ„lning enligt riktlinjer i respektive land. I Sverige och Danmark Ă€r det vanligt med strĂ„lbehandling mot armhĂ„lan medan de övriga lĂ€nderna i studien, Italien, Grekland och Tyskland, Ă€r mer restriktiva. Forskarna kunde se att ungefĂ€r var tredje patient som gjorde axillutrymning hade fler metastaser Ă€n de max tvĂ„ i portvaktskörtlarna. Rimligen bör det ha varit likadant hos dem som fick behĂ„lla övriga lymfkörtlar. Återfallen var dock lika vanliga i bĂ„da grupperna, sĂ„ efterbehandlingen verkar rĂ€cka för att fĂ„ bort kvarvarande tumörceller. Samtidigt har en tidigare publikation frĂ„n studien visat att 13 procent av dem som gjorde axillutrymning rapporterade allvarliga eller mycket allvarliga besvĂ€r med sin armfunktion, att jĂ€mföra med 4 procent hos dem som endast tagit bort portvaktskörteln. – VĂ„r bedömning Ă€r att det Ă€r sĂ€kert för patienterna att avstĂ„ axillutrymning om det finns max tvĂ„ makrometastaser i portvaktskörtlarna. Axillutrymning ersĂ€tts i dessa fall med strĂ„lbehandling mot armhĂ„lan som ger mindre armbesvĂ€r. Vi har redan infört detta i klinisk praxis, sĂ€ger Jana de Boniface. Medicinsk Vetenskap №1–2024

37


PÄ djupet Bröstcancer

”Att behandlas för bröstcancer Ă€r ett vardagligt slit” ligt slit som Ă€r ganska trĂ„kigt och drĂ€nerande. Jag ville skriva om hur man kan förhĂ„lla sig till det sĂ„ att livet Ă€ndĂ„ blir uthĂ€rdligt, en bok som Ă€r hjĂ€lpsam i vardagen. Men jag vĂ€nder mig ocksĂ„ till nĂ€rstĂ„ende och vĂ„rdpersonal. En del kanske fĂ„r syn pĂ„ saker som de redan har tĂ€nkt eller redan gör, men inte formulerat sĂ„ tydligt för sig sjĂ€lva. Hur stĂ€ller du dig till att tĂ€nka att sjukdomen haft nĂ„got gott med sig? – Jag ogillar den romantik som finns kring att drabbas av svĂ„ra saker. Jag hade gĂ€rna sluppit vara sjuk, men nu nĂ€r det har hĂ€nt kan jag ju dela med mig av vissa erfarenheter. Och visst finns aspekter som berikar mitt liv pĂ„ lĂ„ng sikt. Jag har blivit bĂ€ttre pĂ„ att stanna upp i stunder av förundran eller glĂ€dje, att ge plats Ă„t det. Om man ska översĂ€tta det till nĂ„got professionellt handlar det om förstĂ„ hur smĂ„ omsorger kan betyda vĂ€ldigt mycket.

Foto: Appendix Fotografi

Ullakarin Nyberg Ă€r forskare vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet. Hon jobbar Ă€ven kliniskt som psykiater, bland annat pĂ„ en enhet för bröstcancerpatienter. I slutet av 2018 fick hon sjukdomen sjĂ€lv. Nu har hon skrivit en bok om sina erfarenheter. Hur var det att plötsligt bli patient? – Det var stark igenkĂ€nning frĂ„n vad patienter har berĂ€ttat genom Ă„ren. Det var ocksĂ„ en pĂ„minnelse om nĂ„got viktigt som jag egentligen visste om – det finns saker med sjukdomen som inte gĂ„r att förklara för den som inte Ă€r drabbad. Ett mĂ„tt av ensamhet ingĂ„r i att bli allvarligt sjuk. Man kan inte förvĂ€nta sig att andra ska förstĂ„ fullt ut hur det Ă€r. Det var bra att jag visste det, för dĂ„ slapp jag bli besviken pĂ„ min omgivning. IstĂ€llet kunde jag ganska snabbt acceptera att en del svĂ„righeter Ă€r man ensam med, livet Ă€r sĂ„dant. Acceptans Ă€r ett effektivt sĂ€tt att möta svĂ„righeter i livet. Vem vĂ€nder du dig till i den hĂ€r boken? – Till patienter, nĂ€rstĂ„ende och personal. Att behandlas för bröstcancer Ă€r ett vardag-

38

Medicinsk Vetenskap №1–2024


Bröstcancer PĂ„ djupet större eller sprida sig till lymfkörtlar i armhĂ„lan. – Verktyget lyckade fĂ„nga upp bĂ„de intervallcancer och lite mer aggressiv cancer. Och det med en metod som inte Ă€r sĂ€rskilt dyr – vi gör inga genanalyser eller MR-undersökningar, sĂ€ger Per Hall. Ett trimmat screeningprogram kan i bĂ€sta fall bidra till att fler tumörer hittas tidigt. Men nĂ€r de vĂ€l Ă€r uppfĂ„ngade Ă€r korrekt diagnostik avgörande för att patienten ska fĂ„ bĂ€sta möjliga behandling. Och AI har en viktig roll Ă€ven hĂ€r. – AI Ă€r som allra bĂ€st nĂ€r det handlar om att se mönster i bilder. Utnyttjandet av AI inom patologin kommer att fĂ„ stor betydelse och Ă€r en resa som bara har börjat, sĂ€ger Johan Hartman, professor i tumörpatologi vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet. Han beskriver en rasande utvecklingshastighet, dĂ€r digitaliseringen fortfarande pĂ„gĂ„r. MĂ„nga sjukhus har stĂ€llt undan mikroskopen och Ă€r helt digitala. PĂ„ andra platser pĂ„gĂ„r övergĂ„ngen fortfarande. Parallellt sker redan nĂ€sta utvecklingskliv, dĂ€r AI Ă€r ett stöd.

Foto: Stefan Zimmerman

RENT KONKRET BETYDER digital patologi att ett vĂ€vnadsprov först hanteras manuellt, precis som tidigare. Det kan till exempel innebĂ€ra att ett preparat skĂ€rs tunt och lĂ€ggs pĂ„ glas. DĂ€refter skickas det in i en scanner som kan fotografera hundratals glas Ă„t gĂ„ngen. Det Ă€r dessa extrema nĂ€rbilder av tumörerna som patologerna analyserar. I mĂ„nga fall handlar det om att rĂ€kna, bedöma och vĂ€rdera. Till exempel mĂ„ste en viss andel av cellerna ha receptorer för östrogen och progesteron för att en tumör ska anses vara hormonkĂ€nslig. Andelen celler i delningsfas beskriver tillvĂ€xthastigheten. Det finns fler aspekter som Ă€r viktiga för att kategorisera en tumör. – Men vi Ă€r bara mĂ€nniskor. Det Ă€r svĂ„rt att kvantifiera olika saker i en bild, sĂ€ger Johan Hartman.

”Utnyttjandet av AI inom patologin kommer att fĂ„ stor betydelse och Ă€r en resa som bara har börjat.”

Åtminstone för en mĂ€nniska. En AI kan rĂ€kna varenda cell i en bild och bedöma den – blixtsnabbt. – De hĂ€r systemen, dĂ€r AI hjĂ€lper oss att rĂ€kna finns redan i dag. Jag tror att de ganska snart kommer att bli ett krav inom patologin, sĂ€ger Johan Hartman. Hans forskning handlar om nĂ€sta generations AI – en mer analyserande modell, som klarar av att bedöma hur

allvarlig sjukdom som finns i cellerna pĂ„ skĂ€rmen. – Det Ă€r den typen av AI som jag Ă€r mest intresserad av. Det Ă€r system som kommer att fĂ„ stor betydelse för diagnostiken, sĂ€ger Johan Hartman. Han har tillsammans med kollegor forskat fram ett AI-verktyg som redan har börjat anvĂ€ndas vid bedömning av hormonkĂ€nslig bröstcancer, som utgör

”Alkohol ökar risken för bröstcancer” Det Ă€r svĂ„rt att dra sĂ€kra slutsatser om hur man ska Ă€ta och dricka för att undvika bröstcancer. Koststudier bygger ofta pĂ„ sjĂ€lvrapportering samtidigt som kostvanor förĂ€ndras genom livet – i bĂ„da fallen krĂ„ngligt för forskare. Men ett samband Ă€r vĂ€l belagt: redan en mĂ„ttlig alkoholkonsumtion ökar risken för att fĂ„ sjukdomen, berĂ€ttar Alicja Wolk, professor vid Institutet för miljömedicin. Vad vet man om kost och bröstcancer? – Vi kan med sĂ€kerhet sĂ€ga att alkohol ökar risken för bröstcancer, redan vid mĂ„ttligt intag. DĂ€r finns den starkaste evidensen. Vid tio gram alkohol om dagen ökar risken med nio procent. Det motsvarar ungefĂ€r en deciliter vin om dagen eller en knapp flaska vin per vecka – eller en halv flaska vid tvĂ„ middagar per vecka. Allt Ă€r dock berĂ€knat pĂ„ gruppnivĂ„, sĂ„ för en enskild kvinna kan risken vara lĂ€gre eller högre. Finns det nĂ„got som Ă€r skyddande? – Enligt det aktuella kunskapslĂ€get, baserad pĂ„ hittills publicerade studier, har kalcium, som finns i mejeriprodukter, och sĂ„ kallade karotenoider en skyddande effekt, men evidensen Ă€r svagare Ă€n vad som gĂ€ller för alkohol. Karotenoider finns i mĂ„nga grönsaker, som morötter, spenat, tomat, paprika och broccoli men ocksĂ„ i Ă€ggula.

Vad ska man undvika? – Förutom alkohol skulle jag sĂ€ga kosttillskott. För de flesta Ă€r kosttillskott bara onödiga och dyra, men för dem som tar dem i stora mĂ€ngder kan de vara skadliga. Om man har nĂ€ringsbrist, konstaterad av lĂ€kare, kan man behöva kosttillskott. Men om man Ă€ter varierat fĂ„r man i sig dessa Ă€mnen i tillrĂ€cklig mĂ€ngd och överskott kan vara skadligt. DĂ€rutöver vet vi att rött kött och processat kött ökar risken för framför allt tarmcancer, men vid bröstcancer Ă€r sambandet osĂ€kert. Men socker och andra omstridda saker – vad kan man sĂ€ga om det? – För mĂ„nga livsmedel Ă€r kunskapslĂ€get oklart. Mycket socker Ă€r inte bra bland annat eftersom det kan leda till övervikt, som inte Ă€r bra med tanke pĂ„ bröstcancer. Fytoöstrogener, som omvandlas till östrogenliknande Ă€mnen i kroppen, Ă€r ocksĂ„ ett oklart omrĂ„de. Fytoöstrogener finns i till exempel bönor och dĂ€rmed Ă€ven i till exempel soja och tofu. HĂ€r har olika studier gett svĂ„rtolkade resultat. SĂ„ sammantaget – hur ska man Ă€ta? – Man ska inte tĂ€nka pĂ„ bara bröstcancer, utan Ă€ta med tanke pĂ„ hĂ€lsan i stort. Livsmedelsverkets rekommendationer Ă€r bra. Hur forskar du om detta? – Vi följer en grupp med 60 000 kvinnor sedan 1980-talet, inbjudna via mammografiscreeningen. De har besvarat enkĂ€ter om sin kost vid flera tillfĂ€llen. Vi ingĂ„r i ett internationellt samarbete lett frĂ„n Harvard School of Public Health och delar vĂ„ra originaldata med ett trettiotal andra forskargrupper. Det ger större studiepopulationer och dĂ€rför sĂ€krare resultat. Medicinsk Vetenskap №1–2024

39


PĂ„ djupet Bröstcancer ungefĂ€r 80 procent av fallen. Den hĂ€r stora gruppen delas upp i massor av olika undergrupper, pĂ„ olika sĂ€tt. Begreppet tumörgrad Ă€r relevant i det hĂ€r sammanhanget. Den bedömningen görs utifrĂ„n en mĂ€ngd parametrar. Till exempel ska patologen utöver tillvĂ€xthastighet skatta hur avvikande cellerna Ă€r, rent generellt – hur ser cellkĂ€rnorna ut, hur mycket skiljer de sig frĂ„n friska cellkĂ€rnor? Och Ă€r cancercellerna sinsemellan lika eller olika varandra? – En mĂ€nniska mĂ€ktar med att hĂ„lla max ett tiotal variabler i huvudet och vĂ€ga samman dem till en samlad analys. Det hĂ€r AI-systemet klarar av att bedöma och vĂ€ga samman tusentals variabler, sĂ€ger Johan Hartman. I DAG DELAS brösttumörer in i tre grupper, dĂ€r tumörgrad 1 innebĂ€r en lĂ„g risk för Ă„terfall och spridning, medan tumörgrad 3 Ă€r förenad med högre risker. Men i praktiken hamnar drygt hĂ€lften av tumörerna i en mellangrupp, tumörgrad 2. Det blir tusentals fall per Ă„r. Och

”Det hĂ€r Ă€r forskning för dem Ă€r behandlingsvalet mindre som lĂ€kemedelssjĂ€lvklart. bolagen inte alltid – Ofta vĂ€ljer onkologerna det sĂ€kra före det osĂ€kra och ger tillĂ€gg med cyĂ€r sĂ„ intresserade tostatika och strĂ„lning i ganska mĂ„nga av att göra.” fall. Det betyder att det finns patienter i den hĂ€r mellangruppen som blir överbehandlade, sĂ€ger Johan Hartman. Den AI som han har utvecklat har fĂ„tt ta del av tusentals bilder som förestĂ€ller tumörer av grad 1 respektive 3. Verktyget har i detta stora bildmaterial fĂ„tt arbeta sjĂ€lvlĂ€rande och trĂ€na sig i mönsterigenkĂ€nning. MĂ„let har varit att rĂ€kna ut vad som skiljer de tvĂ„ grupperna Ă„t. Och det har systemet lyckats göra. NĂ€r verktyget bedömer bilder ur den stora mellangruppen, dĂ„ lyckas det dela upp tumörerna och lĂ€gga dem lĂ€ngs en skala, dĂ€r nĂ„gra hamnar nĂ€rmare grad 1 och andra nĂ€rmare grad 3. I studier dĂ€r forskarna har vetat vilka patienter som senare har fĂ„tt Ă„terfall har det visat sig att verktyget gör bra bedömningar. NĂ„gra sjukhus i landet har redan börjat anvĂ€nda AI-verktyget som stöd.

”TrĂ€ning kanske ska ses som en behandling” Kan bröstcancerpatienter som trĂ€nar fĂ„ bĂ€ttre effekt av sin cytostatikabehandling? Och borde de i sĂ„ fall fĂ„ behandling dĂ€r trĂ€ning ingĂ„r? Det ska undersökas i en internationell studie som leds av Jana de Boniface, bröstcancerkirurg och forskare vid institutionen för molekylĂ€r medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet. Skyddar trĂ€ning mot bröstcancer? – Man fĂ„r hĂ„lla tungan rĂ€tt i mun hĂ€r. Det finns befolkningsstudier som visar att hos kvinnor som trĂ€nar Ă€r det mindre vanligt med bröstcancer Ă€n hos kvinnor som inte trĂ€nar. Och vid utvecklad bröstcancer Ă€r det mindre vanligt med Ă„terfall hos dem som trĂ€nar Ă€n hos dem som inte trĂ€nar. Men det kan vara sĂ„ att kvinnor som trĂ€nar har en livsstil dĂ€r det ingĂ„r andra faktorer som Ă€r skyddande. Det gĂ„r inte att belĂ€gga orsakssamband i en befolkningsstudie. Spelar det roll hur trĂ€ningen gĂ„r till? – Det verkar vara sĂ„ att det krĂ€vs lite 40

Medicinsk Vetenskap №1–2024

mer intensiv trĂ€ning, dĂ€r man kommer upp i puls och blir svettig. Vad vet man om eventuella mekanismer? – Det finns en del kunskap som kommer frĂ„n bland annat djurstudier. Möss som har hjul att springa fĂ„r mindre tumörtillvĂ€xt Ă€n möss utan hjul att springa i. Mycket av effekten antas förmedlas via immunförsvaret. Det finns ocksĂ„ studier som talar för effekter via hormonsystemet. Du ska leda en studie om trĂ€ning vid cancer. BerĂ€tta! – Studien kommer att omfatta 712 kvinnor med bröstcancer som behandlas med cytostatika innan operation. Det Ă€r ofta kvinnor med lite större tumörer eller mer aggressiv sjukdom. HĂ€lften ska trĂ€na enligt ett upplĂ€gg vi har tagit fram. Det innebĂ€r minst 120 minuter högintensiv trĂ€ning per vecka av stegrande intensitetsnivĂ„ via en app plus 150 minuter per vecka av valfri trĂ€ning av minst mĂ„tt-

– Verktyget bidrar till en mer likvĂ€rdig bedömning av tumören. Vi vet i dag att bedömningarna kan variera beroende pĂ„ vilken patolog som gör dem. Det Ă€r ett problem, eftersom det kan pĂ„verka behandlingsval. Det hĂ€r verktyget bidrar till en samsyn vid tumörkategorisering, oavsett var i landet patienten behandlas, sĂ€ger Johan Hartman. UNDER DET SENASTE decenniet har det kommit en rad nya lĂ€kemedel inom bröstcanceromrĂ„det. Ett exempel Ă€r CDK4/6-hĂ€mmare, som kan bromsa hormonkĂ€nslig sjukdom som har spridit sig utanför bröst och armhĂ„la. Det har ocksĂ„ kommit flera nya immun-

lig intensitetsnivĂ„. Den andra hĂ€lften fĂ„r trĂ€na som de Ă€r vana vid. Patienter som redan har en hög trĂ€ningsnivĂ„ kommer inte att inkluderas i studien. Det vi frĂ€mst kommer titta pĂ„ Ă€r andelen patienter i de bĂ„da grupperna som fĂ„r det som kallas patologisk komplett respons, det vill sĂ€ga att tumören inte lĂ€ngre finns kvar nĂ€r patologen undersöker den bortopererade vĂ€vnaden frĂ„n bröstet. VĂ„r hypotes Ă€r att ett sĂ„ kraftigt svar pĂ„ cytostatikabehandlingen kommer att vara vanligare i trĂ€ningsgruppen. Om ni kan visa det, vad fĂ„r det för konsekvenser för bröstcancervĂ„rden? – I dag betraktas trĂ€ning som en understödjande behandling som ökar vĂ€lmĂ„ende. Men om vi kan visa att trĂ€ning Ă€ven pĂ„verkar sjĂ€lva tumörsjukdomen, dĂ„ ska trĂ€ning ses som en viktig del i den onkologiska behandlingen. Och dĂ„ behöver vi rulla ut trĂ€ningsprogram pĂ„ alla sjukhus dĂ€r bröstcancerpatienter behandlas. DĂ„ behöver vi fundera pĂ„ om trĂ€ningen ska ges i trĂ€ningsgrupper eller via appar med stöd frĂ„n fysioterapeuter. Men – och det hĂ€r Ă€r viktigt – vi undersöker endast hur effektivt trĂ€ning Ă€r som komplement till annan behandling. Endast trĂ€ning kan inte bota bröstcancer.


Foto: Ioanna Markaki

terapier, dĂ€r kroppens eget immunförsvar fĂ„r hjĂ€lp att bekĂ€mpa tumörerna. Det finns fler nya behandlingar utöver dessa, bland annat flera som förbĂ€ttrar effekten av de antihormonella behandlingar som anvĂ€nds vid hormonkĂ€nslig cancer. Theodoros Foukakis, onkolog och forskargruppsledare vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet, undersöker hur man kan trimma olika lĂ€kemedelsbehandlingar i den kliniska situationen. MĂ„let Ă€r att ge lĂ€karna bĂ€ttre möjligheter att göra kloka val för varje patient – sĂ„ effektivt som möjligt, med sĂ„ fĂ„ biverkningar som möjligt. Allt undersökt med klassiska kliniska prövningar, dĂ€r patienter lottas mellan olika behandlingsalternativ och följs över tid. MĂ„nga av studierna görs i stora internationella samarbeten. ETT KONKRET EXEMPEL Ă€r studier om immunterapin Keytruda, med den aktiva substansen pembrolizumab. Det lĂ€kemedlet gavs tidigare inom bröstcanceromrĂ„det endast till kvinnor med spridd trippelnegativ bröstcancer, dĂ€r sjukdomen har skickat fjĂ€rrmetastaser till exempelvis skelett, lungor eller lever. Spridd bröstcancer Ă€r i dag obotlig, sĂ„ mĂ„let Ă€r att bromsa sjukdomen och förlĂ€nga livet. Trippelnegativ bröstcancer betyder att cellerna saknar receptorer för östrogen, progesteron och HER2. Eftersom flera behandlingar gĂ„r ut pĂ„ att blockera dessa receptorer har det funnits fĂ€rre lĂ€kemedel att tillgripa vid trippelnegativ bröstcancer, som ofta Ă€r mer aggressiv och i mĂ„nga fall drabbar yngre kvinnor. Vid trippelnegativ bröstcancer brukar behandlingen inledas med cytostatika för att krympa tumören innan operation. Theodoros Foukakis har lett den svenska delen av en studie som har prövat ett nytt upplĂ€gg för den behandling som ges innan kirurgin. I den studien lottades kvinnor mellan tvĂ„ grupper: hĂ€lften fick cytostatika med tillĂ€gg av immunterapin pembrolizumab, resten fick cytostatika och placebo. Efter operationen fick kvinnorna fortsatt behandling med antingen immunterapi eller placebo. Fem Ă„r senare hade nĂ€ra 19 procent av dem som fĂ„tt tillĂ€gg av immunterapi fĂ„tt Ă„terfall. Motsvarande siffra hos

Forskning visar att fysisk aktivitet kan öka livskvaliteten för cancerdrabbade. Mer forskning behövs för att svara pÄ frÄgan om det ocksÄ kan förbÀttra prognosen.

dem som endast fĂ„tt cytostatika var 28 procent. En skillnad pĂ„ 9 procentenheter. Och de flesta Ă„terfallen var inte en ny tumör i bröstet utan spridd sjukdom med fjĂ€rrmetastaser. Grovt skattat fĂ„r strax under tusen kvinnor per Ă„r diagnosen trippelnegativ bröstcancer i Sverige. Det innebĂ€r att strax under hundra kvinnor slipper fĂ„ Ă„terfall om immunterapi ingĂ„r i den behandling som ges innan operationen. BehandlingsupplĂ€gget Ă€r numera klinisk praxis i Sverige för den hĂ€r patientgruppen. – De dĂ€r nio procenten spelar stor roll.

MĂ„nga av dem som fĂ„r Ă„terfall gĂ„r inte att bota, sĂ€ger Theodoros Foukakis. En annan del av hans forskning handlar om att hitta biomarkörer hos patienterna. Även dĂ€r Ă€r mĂ„let att förstĂ„ vem som har nytta av en viss behandling. – Det hĂ€r Ă€r forskning som lĂ€kemedelsbolagen inte alltid Ă€r sĂ„ intresserade av att göra. Men i kliniken behöver vi kunna identifiera olika subgrupper som har nytta respektive inte nytta av olika lĂ€kemedel sĂ„ att vi kan vĂ€lja rĂ€tt. Annars riskerar patienterna att fĂ„ lĂ€kemedel som inte hjĂ€lper dem utan endast ger biverkningar, sĂ€ger Theodoros Foukakis. Medicinsk Vetenskap №1–2024

41


ANNONS

Är du pusselbiten vi letar efter?

PÄ Vaccelerate bygger vi ett register av personer vi kan kontakta för kliniska studier nÀr ett vaccin snabbt behöver tas fram. Med rÀtt studiedeltagare kan vi drastiskt förkorta utvecklingstiden, och rÀdda liv. Registrera ditt intresse idag och bli en

pelare i Europas pandemiberedskap.

karolinska.se/vaccelerate

VACCELERATE har erhÄllit bidrag frÄn EU:s Horizon 2020 forsknings- och innovationsprogram, anslag nr. 101037867.

Operio Àr ett mobilt sterilzons- aggregat med integrerat eller avtagbart assistansbord, avsett för anvÀndning i den sterila operationszonen.

Med ett riktat ultrarent luftflöde skyddar Operio bÄde sÄromrÄde och sÄrnÀra sterila instrument mot bakteriebÀrande partiklar.

Det finns idag över 800 installationer i EU inom alla typer av kirurgi, som ocksÄ har resulterat i en mÀngd kliniska studier med övertygande resultat.

www.toulmeditech.com


Forskarna svarar pÄ dina medicinfrÄgor

Tack för din frÄga, du fÄr en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

kommer till stort intag av socker under lÄng tid? /Christina

Foto: Unsplash

FÄr man fettlever av socker? Jag har lÀst en studie om att 75 procent av de med fettlever har icke-alkoholrelaterad fettlever. Fetma, diabetes, Älder, manligt kön, insulinresistens och Àrftlighet Àr riskfaktorer som tas upp. Min undran Àr, vad vet man kring Àmnet fettlever och levercirros nÀr det

Svar

Mycket riktigt orsakas fettlever idag inte bara av alkohol utan Àven till stor del av andra faktorer sÄ som fetma och typ 2-diabetes. Det finns studier som tyder pÄ att högt sockerintag ökar risken för fettlever, men det Àr i de studierna svÄrt att skilja ut den direkta effekten av socker frÄn till exempel ett generellt högt kaloriintag. I förlÀngningen innebÀr fettlever ökad risk för levercirros, skrumplever, men det saknas idag tydliga bevis för att koppla just sockerintag till utveckling av levercirros.

/

Axel Wester Forskare i epidemiologi Medicinsk Vetenskap №1–2023

43


F+S MedicinfrÄgor NÀr upptÀcktes placeboeffekten? Idag Àr det vÀlkÀnt att man behöver kontrollera för placeboeffekten nÀr man till exempel prövar effekten av lÀkemedel. Men hur och nÀr kom man pÄ det? /Andreas

Typiskt! Blir du ocksÄ nödig nÀr du Àr stressad?

Varför blir man kissnödig av stress? Hur hÀnger stress samman med urinproduktion? Om jag Àr stressad, exempelvis innan en viktig fotbollsmatch eller en tung tentamen, upplever jag att min urinproduktion sker snabbare. Finns det en evolutionÀr fördel med det, som att man blir lÀttare genom att tömma blÄsan och lÀttare kan springa ifrÄn ett hot? /Hannes

Svar

Det stĂ€mmer att njurens produktion av urin ökar under stress som en del av en ”fight or flight”- reaktion. Det sympatiska nervsystemet aktiveras och adrenalin frisĂ€tts och en förhöjd produktion av urin Ă€r tillsammans med 44

Medicinsk Vetenskap №1–2024

högre puls och ökad andningsfrekvens en del av denna reaktion. Precis som du nÀmner kan det antagligen finnas en evolutionÀr fördel med minskad kroppsvikt genom att göra sig av med kroppens överskottvÀtska för att snabbare kunna springa frÄn ett hot. Mer antidiuretiskt hormon frisÀtts ocksÄ vid stress vilket pÄ sikt bidrar till att minska vÀtskeförlusten genom att öka vattenupptaget i njurarna. Sedan kan man ju fundera pÄ om det Àr sÄ ÀndamÄlsenligt för nutidsmÀnniskan att bli akut kissnödig och behöva leta efter en toalett i stressiga situationer. / Peter Stenvinkel Professor i medicinska njursjukdomar

Det faktum att kroppsliga symtom kan pĂ„verkas av psykologiska processer har man kĂ€nt till lĂ€nge, i princip sĂ„ lĂ„ngt tillbaka i historien som det finns beskrivningar av lĂ€kekonst. I antikens Rom fanns en berömd medicinsk författare som hette Galen av Pergamon (Ă„r 129–199 efter Kristus) som beskrev mĂ€nniskans psyke som en del av kroppens funktioner, och hur dessa tvĂ„ dĂ€rmed kunde pĂ„verka varandra, till skillnad frĂ„n den rĂ„dande uppfattningen att kropp och sjĂ€l var tvĂ„ olika saker. PĂ„ ett liknande sĂ€tt beskriver Aulus Cornelius Celsus (Ă„r 25 före Kristus till 50 efter Kristus) hur patientens förvĂ€ntningar och en god lĂ€kar-patientrelation har betydelse för goda resultat. DĂ€remot dröjer det lĂ€ngre innan vi ser exempel pĂ„ att man anvĂ€nder placebo som kontrollmetod i behandlingsstudier. År 1772 dök ordet placebo (latin: jag ska behaga) upp i medicinska sammanhang för första gĂ„ngen för att beskriva en typ av behandling som lĂ€kare anvĂ€nde för att behaga en patient. Det rörde sig alltsĂ„ inte om en innehĂ„llslös behandling, utan ett lĂ€kemedel som gavs i ”placebosyfte”. Under samma period vĂ€xte en skepsis mot diverse mirakelkurer, exempelvis Mesmers ”animaliska magnetism” som pĂ„stods bota mĂ„nga olika Ă„kommor. LĂ€kare och vetenskapsmĂ€n började ana orĂ„d och Ă„r 1784 genomfördes ett experiment i Paris för att testa effekterna av Mesmers metod. Detta var det första kĂ€nda experimentet dĂ€r en placebokontroll anvĂ€ndes för att avgöra effekten av en medicinsk behandling. Resultatet var nedslĂ„ende – det fanns ingen skillnad mellan Mesmers metod och placebo. Även om man redan i slutet av 1700-talet hade kunskaper om placebo som kontrollmetod skulle det dröja till 1950-talet innan det blev praxis att jĂ€mföra lĂ€kemedel med placebo i kliniska prövningar.

/

Karin Jensen Professor i kognitiv neurovetenskap

Foto: Getty Images

Svar


F+S Är benledda hörlurar sĂ€krare? Jag undrar om hörlurar med benledningsteknik utgör samma risk för hörselskador som in-ear och on-ear hörlurar? /Sissi

Svar

aldkghadlkgjhadlkgjhalkgjakgjbadg

SmÄ djur har fler hjÀrtslag Àn större djur.

Kan en mÀnniskas hjÀrtslag ta slut? Har mÀnniskan ett visst antal hjÀrtslag under sin livstid? Betyder det i sÄ fall att hjÀrtats livslÀngd förkortas om fler hjÀrtslag förbrukas? /Lars

Illustration: Getty Images

Svar

Man vet att större djur har lĂ„ngsammare hjĂ€rtfrekvens (puls) och lever lĂ€ngre Ă€n smĂ„ djur. Det har lett till den hypotes som du beskriver, att mĂ€nniskor och djur har ett visst antal hjĂ€rtslag att ”förbruka”. En invĂ€ndning mot denna hypotes Ă€r att fysisk trĂ€ning innebĂ€r ökad puls men har ju samtidigt visat sig förlĂ€nga livet. Förklaringen skulle kunna vara att under sjĂ€lva trĂ€ningen Ă€r

pulsen förhöjd, men att trĂ€ning sĂ€nker vilopulsen och att under övrig tid Ă€r pulsen dĂ„ lĂ€gre Ă€n den skulle vara om man inte trĂ€nade. Det Ă€r sĂ„ledes förenligt med hypotesen att fler ”förbrukade” hjĂ€rtslag leder till kortare livslĂ€ngd för hjĂ€rtat. Men det finns mĂ„nga faktorer som pĂ„verkar en mĂ€nniskas livslĂ€ngd och hjĂ€rtfrekvens skulle i sĂ„ fall vara endast en liten bidragande orsak. I den mĂ„n ”dĂ„lig” stress Ă€r skadligt sĂ„ Ă€r det av mĂ„nga olika orsaker, inte bara av effekten pĂ„ hjĂ€rtfrekvens. / Lars Lund Professor i kardiologi

Ljud bestÄr av vibrationer, som orsakar tryckförÀndringar i innerörat, dÀr vÄrt hörselorgan sitter. TryckförÀndringarna registreras av hÄrcellerna och omvandlas av dessa frÄn mekanisk energi till elektrisk energi, som skickas till hjÀrnan för tolkning: vi hör. Hörselskador sitter oftast i hörselorganet. Risken för att hörselorganet skadas ökar med ökande lyssningsvolym och -tid. Vid anvÀndning av konventionella hörlurar som placeras pÄ öronmusslan (on-ear-hörlurar) eller i hörselgÄngen (in-ear-hörlurar), leds ljudvibrationerna via luften, trumhinnan och hörselbenen till innerörat. SÄdant ljud kallas luftlett. Vid anvÀndning av hörlurar med benledningsteknik leds ljudvibrationerna via skallbenet till innerörat. SÄdant ljud kallas benlett. SÄvÀl luft- som benlett ljud orsakar tryckförÀndringar i innerörat och det Àr nÀstan alltid dÀr som hörselskador uppstÄr. Att anvÀnda hörlurar med benledningsteknik i stÀllet för konventionella hörlurar minskar dÀrför inte risken för hörselskador. Om man ÀndÄ vill anvÀnda sÄdana hörlurar, Àr det ur hörselskadesynpunkt sÀkrast att göra det i tyst miljö. Orsaken Àr att hörlurar med benledningsteknik inte isolerar frÄn luftlett ljud, vilket ökar sannolikheten för att anvÀndaren höjer volymen för att överrösta bakgrundsljud och dÀrmed ökar risken för hörselskada.

/

Pernilla Videhult Pierre Hörselforskare

FrĂ„ga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste frĂ„ga om medicin sĂ„ letar vi fram en forskare som kan svara. BĂ€sta frĂ„gan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din frĂ„ga till: medicinskvetenskap@ki.se

Medicinsk Vetenskap №1–2024

45


Ett urval av de senaste publikationerna frÄn Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Behandlingen av patienter med traumatiska hjÀrnskador kan lÀttare individualiseras tack vare en ny studie.

Klustermetod kan bÀttre beskriva sjukdomsförlopp vid skallskada AKUTA SKALLSKADOR, eller traumatiska hjÀrnskador, drabbar mÀn och kvinnor i alla Äldrar och av olika orsaker. Bland yngre patienter Àr det vanligt med trafikolyckor och bland Àldre handlar det ofta om fallolyckor. Tre av fyra Àr mÀn. En ny studie har anvÀnt data frÄn den stora europeiska multicenterstudien CENTER-TBI, den största observationsstudien inom traumatisk 46

Medicinsk Vetenskap №1–2024

hjÀrnskada nÄgonsin. Prover frÄn över 1 700 patienter analyserades i efterhand. Genom att ta prover pÄ hjÀrnskadebiomarkörer och glukos under hela den första veckan efter inlÀggning pÄ intensivvÄrdsavdelning kunde forskarna med hjÀlp av en klustermetod dela in patienterna i olika grupper med olika sjukdomsförlopp som har olika prognoser.

I gruppen med bĂ€st prognos var det endast fyra procent som avled efter sex mĂ„nader medan i gruppen med sĂ€mst prognos avled hela 65 procent efter samma tid, varav 41 procent redan under den första veckan. – I förlĂ€ngningen skulle detta kunna anvĂ€ndas till att identifiera olika behandlingar för dessa olika grupper som idag, i princip, fĂ„r samma behandling, sĂ€ger Cecilia Åkerlund, förstaförfattare till studien, specialistlĂ€kare i anestesi och intensivvĂ„rd vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna och forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet. Idag anvĂ€nder man sig pĂ„ mĂ„nga sjukhus av en modell dĂ€r man utgĂ„r ifrĂ„n olika faktorer frĂ„n dagen dĂ„ patienten kom in till sjukhuset för att bedöma prognosen. – VĂ„r studie visar att det kanske behövs mer information inhĂ€mtad över lĂ€ngre tid för att bedöma patienterna, sĂ€ger Cecilia Åkerlund. Variationen mellan den högsta och lĂ€gsta glukosnivĂ„n under dagen var ett av de viktigaste mĂ€tvĂ€rdena för att karakterisera patienterna, nĂ„got som idag inte Ă€gnas sĂ€rskilt stor uppmĂ€rksamhet. Inte heller de aktuella biomarkörerna Ă€r nĂ„got som generellt mĂ€ts under den första veckan efter inlĂ€ggning. Karolinska universitetssjukhuset Ă€r dock ett undantag, berĂ€ttar hon. – Vi följer idag kliniskt vissa biomarkörer. Men det Ă€r vi i princip ensamma om i vĂ€rlden att göra, mig veterligen, sĂ€ger Cecilia Åkerlund. Samtidigt menar hon att det behövs mer forskning kring bĂ„de biomarkörerna och grupperingen av patienter innan metoden kan rekommenderas pĂ„ bred front. Clinical descriptors of disease trajectories in patients with traumatic brain injury in the intensive care unit (CENTER-TBI): a multicentre observational cohort study Åkerlund C, Holst A, Bhattacharyay S, Stocchetti N, Steyerberg E, Smielewski P, Menon DK, Ercole A, Nelson DW Lancet Neurology november 2023

Foto: Getty Images, Johannes Frandsen

Topplistan


HĂ€lften slutar behandla adhd inom ett Ă„r

Forskare har hittat ett sÀtt att fÄ bÀttre koll pÄ aktiverade immunceller.

FLER ÄN HÄLFTEN av alla ungdomar,

Bild: Getty Images, Gunilla Sonnebring, Johannes Frandsen

unga vuxna och vuxna som fĂ„r adhdmedicin har slutat ta den inom ett Ă„r. För barn var siffran 35 procent. Det visar en studie dĂ€r forskare har analyserat förskrivningsdata frĂ„n drygt 1,2 miljoner patienter i Australien, Danmark, Hongkong, Island, NederlĂ€nderna, Norge, Storbritannien, Sverige och USA. – Vi har inte kunnat analysera de direkta orsakerna i denna studie, men vanliga skĂ€l att avbryta medicinering Ă€r biverkningar och svag effekt, sĂ€ger Zheng Chang, senior forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, som lett studien. Högst andel behandlingsavbrott skedde bland unga vuxna i Ă„ldern 18–19 Ă„r. Det Ă€r dĂ„ de gĂ„r in i vuxenpsykiatrin, en övergĂ„ng dĂ€r man riskerar att falla mellan stolarna. I Danmark, dĂ€r diagnosen Ă€r mindre vanlig, var det betydligt fĂ€rre som avslutade sin behandling inom ett Ă„r. Det kan tyda pĂ„ att man endast förskriver lĂ€kemedelsbehandling till de med mer allvarlig adhd och störst behov, enligt forskarna. ADHD medication discontinuation and persistence across the lifespan: a retrospective observational study using population-based database Brikell I, Yao, Li L, Astrup A, Gao L, Gillies MB, Xie T, Zhang-James Y, Dalsgaard S, Engeland A, Faraone SV, Haavik J, Hartman C, Ip P, JakobsdĂłttir SmĂĄri U, Larsson H, KC Man K, de Oliveira Costa J, Pearson SA, Pil Hostrup Nielsen N, Snieder H, Wimberley T, CK Wong I, Zhang L, Zoega H, KlungsĂžyr K, Chang Z Lancet Psychiatry november 2023 Svag effekt och biverkningar Ă€r vanliga orsaker till att man avbryter adhdmedicinering.

Ny metod visar var immunceller befinner sig FORSKARE VID Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab har tillsammans utvecklat en metod som bĂ„de kan identifiera olika immunreceptorer pĂ„ B- och T-celler i mĂ€nsklig vĂ€vnad och dessutom visa var i vĂ€vnaden de finns. – Aktiverade immunceller befinner sig ofta nĂ€ra de mĂ„l som de attackerar sĂ„ dĂ€rför vill man kunna kartlĂ€gga de celler som Ă€r nĂ€rmast en tumör eller en infektion. Det har inte varit möjligt att identifiera bĂ„de B- och T-cellsreceptorer direkt i deras mikromiljöer med tidigare metoder, sĂ€ger Camilla Engblom, bitrĂ€dande lektor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och en av studiens tre huvudförfattare tillsammans med Kim Thrane, KTH/SciLifeLab, och Qirong Lin, KI, samt forskningsledaren Jeff Mold, KI. Enligt Camilla Engblom finns det mĂ„nga olika omrĂ„den dĂ€r den nya tekniken kan komma till klinisk anvĂ€ndning i framtiden, som cellterapi mot cancer eller för att bĂ€ttre förstĂ„ hur autoimmuna attacker gĂ„r till. Den nya metoden Ă€r en vidareutveckling av metoden spatial transkriptomik som utvecklades 2016 av professorerna Jonas FrisĂ©n vid Karolinska Institutet och Joakim Lundeberg pĂ„ KTH.

Spatial transcriptomics of B cell and T cell receptors reveals lymphocyte clonal dynamics Engblom C, Thrane K, Lin Q, Andersson A, Toosi H, Chen X, Steiner E, Lu C, Mantovani G, Hagemann-Jensen M, SaarenpÀÀ S, Jangard M, Saez-Rodriguez J, Michaëlsson J, Hartman J, Lagergren J, Mold J, Lundeberg J, Frisén J Science december 2023

L I S TA

Fler nya topppublikationer Genetiska mutationer kan förutsĂ€ga bröstcancer som inte upptĂ€cks vid screening Investigation of genetic alterations associated with interval breast cancer Rodriguez J, Grassmann F, Xiao Q, Eriksson M, Mao X, BajalicaLagercrantz S, Hall P, Czene K JAMA Oncology januari 2024 Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer Cancer diagnoses after recent weight loss Wang QL, Babic A, Rosenthal MH, Lee AA, Zhang Y, Zhang X, Song M, Rezende LFM, Hoon Lee D, Biller L, Marios Giannakis K, Chan AT, Meyerhardt JA, Fuchs CS, Eliassen AH, Birmann BM, Stampfer MJ, Giovannucci EL, Kraft P, Nowak JA, Yuan C, Wolpin BM JAMA januari 2024 DNA-bygge gav ovĂ€ntad upptĂ€ckt om viktig funktion i celler Soluble and multivalent Jag1 DNA origami nanopatterns activate Notch without pulling force Smyrlaki J, Fördös F, Rocamonde-Lago I, Wang Y, Shen B, Lentini A, Luca VC, Reinius B, Teixeira AI, Högberg B Nature Communications januari 2024 Forskare manar till försiktighet vid samtidig förskrivning av potensmedel och nitrater Risk of death in patients with coronary artery disease taking nitrates and phosphodiesterase-5 inhibitors Trolle Lagerros Y, Grotta A, Freyland S, Grannas D, Andersson DP JACC januari 2024 Gener pĂ„verkar om spĂ€dbarn tittar mest pĂ„ ansikten eller ickesociala objekt Infants’ looking preferences for social versus non-social objects reflect genetic variation Portugal AM, Viktorsson C, Taylor MJ, Mason L, Tammimies K, Ronald A & Falck-Ytter T Nature Human Behaviour november 2023 Medicinsk Vetenskap №1–2024

47


Aktuellt pĂ„ KI UtstĂ€llning Toxic transits Åtta konstnĂ€rers MAR verk undersöker teman som toxiskt förkroppsligande och relationerna mellan toxicitet, kropp och miljö i en vĂ€rld som Ă€r mer Ă€n mĂ€nsklig. Kurerad av Beatrice Brovia och Nicolas Cheng i samarbete med Anna Lantz, Hagströmerbiblioteket, Karolinska Institutet. NĂ€r: 26 mars-8 maj 2024. Var: Hagströmerbiblioteket Haga Tingshus. För öppettider och mer information, se ki.se/om-ki/hagstromerbiblioteket

26

För fler tips om aktiviteter pÄ Karolinska Institutet

ki.se/ kalender

Disputation Klara Lauri försvarar sin avhandAPR ling med titeln ”Am I mad, bad or dangerous? A novel intervention approach for unwanted intrusive thoughts”. NĂ€r: 12 april kl. 13. Var: FörelĂ€sningssal Andreas Vesalius, Berzelius vĂ€g 3, campus Solna, Karolinska Institutet eller via zoom.

12

FörelÀsning Science Today Hur skapas energi FEB i vÄr kropp och hur fungerar framtidens kÀrnreaktorer? Anastasia Rumyantseva, postdoktor vid Karolinska Institutet, förelÀser pÄ Science Today, en afterwork som kickstartar hjÀrnan och helgen. NÀr: 23 februari kl. 18-19. Var: Nobelprismuseet, Stortorget 2, Gamla Stan, Stockholm.

23

FörelĂ€sningar Women’s Health, Mood and Microbes MAR Forskare vid Karolinska Institutet förelĂ€ser om kvinnohĂ€lsa apropĂ„ internationella kvinnodagen. NĂ€r: 7 mars kl. 16:30-19. Var: Aula Medica, Karolinska Institutet, Nobels vĂ€g 6, Solna. Fritt intrĂ€de men obligatorisk anmĂ€lan.

7

48

Medicinsk Vetenskap №1–2024

Mer information: fembiome. wixsite.com/iwd-stockholm eller ki.se/kalender Symposium En resa genom hjĂ€rnan MAR Under ”Brain Awareness Week” bjuder Karolinska Institutet in till förelĂ€sningar om hjĂ€rnan, experiment och samtal med forskare inom neurovetenskap. Moderator Anders Hansen. NĂ€r: 11 mars kl. 15-19. Var: Sal Sune Bergström, Bioclinicum, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, ingĂ„ng frĂ„n EugeniavĂ€gen 3. AnmĂ€lan och mer information: ki.se/kalender

11

ARC-seminarium ADHD and somatic and aging diseases MAR Ebba Du Rietz, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, förelÀser. NÀr: 19 mars kl. 11. Var: Stora förelÀsningssalen,

19

plan 10, Widerströmska huset, TomtebodavĂ€gen 18a. Även möjligt att lyssna via zoom. Mer information: se ki.se/ kalender FörelĂ€sning Stockholm Public Health Lecture MAR VĂ€lkomna att lyssna pĂ„ ett seminarium som ska diskutera den samtida ökningen av vĂ„ld och psykologisk stress hos ungdomar i hela vĂ€rlden, frĂ„n epidemiologi av motgĂ„ngar och nya former av socialisering till intervention och förebyggande i skolor och kliniska miljöer. Talare Ă€r CĂ©cile Rousseau, professor vid McGill University, Montreal, Kanada. NĂ€r: 19 mars kl. 15-16:30. Var: Zoom. Mer information och zoomlĂ€nk, se ki.se/kalender

19

Invigning PÄ Kulturnatten öppnar Tekniska APR museet i samarbete med Karolinska Institutet en ny life science-scen, The Cell. Upplev utstÀllningen Borderlands av den australiensiska konstnÀren Helen Pynor som utforskar grÀnsen mellan liv och död. NÀr: Lördag 20 april kl. 18-00. Var: The Cell, Forskaren, Hagaplan 4, Stockholm.

20

Föredrag Kunskap, kontrovers och kvickilver APR Jonatan Samuelsson, fil dr i idéhistoria vid UmeÄ universitet, om amalgamförgiftning i det sena 1900-talets Sverige. Anordnas av Medicinhistoriska museets vÀnförening. NÀr: 23 april kl. 17. Var: Cancercentrum Karolinska, Visionsgatan 56. AnmÀlan görs till ann.gustavsson@ki.se eller 070-357 74 74.

23

Foto: Miha Fras.

Aktiviteter med Karolinska Institutet

NY UTSTÄLLNING Verket The Body is a Big Place Ă€r en installation som utforskar organtransplantation och grĂ€nslandet mellan liv och död och som visas pĂ„ premiĂ€rutstĂ€llningen Borderlands pĂ„ The Cell i april.


Boktips

FLER BOKTIPS

Att helt förhindra alla sjĂ€lvmord Ă€r inte möjligt, menar Christian RĂŒck. ”Nollvisionen Ă€r en orealistisk mĂ„lbild som riskerar lĂ€gga skuld pĂ„ anhöriga och vĂ„rdpersonal”, sĂ€ger han.

Foto: Andreas Andersson

Viktigt vÄga möta sjÀlvmordstankar

TIPS! Lyssna pĂ„ en lĂ€ngre intervju med Christian RĂŒck i avsnitt 138 av KI:s podcast Medicinvetarna.

Ett liv vĂ€rt att leva. Varför sjĂ€lvmord blev mĂ€nniskans följeslagare Christian RĂŒck (Albert Bonnier förlag)

SJÄLVMORD STÅR IDAG för ungefĂ€r 1,5 procent av dödsfallen i Sverige. – Men de drabbar desto fler, ungefĂ€r var tionde familj har egen erfarenhet av suicid. Och sjĂ€lvmord fĂ„r ofta katastrofala konsekvenser för de anhöriga, sĂ€ger Christian RĂŒck, psykiater och professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet som Ă€r aktuell med en ny bok om sjĂ€lvmordsprevention. I boken undersöker han bland annat hur nollvisionen för suicid samexisterar med ett brett folkligt stöd för dödshjĂ€lp i Sverige och hĂ€r intervjuas en rad personer, bland annat anhöriga till personer som tagit sitt liv men ocksĂ„ till personer som anvĂ€nt aktiv dödshjĂ€lp och mĂ€nniskor som försökt eller planerat att ta sitt liv men Ă„ngrat sig. Christian RĂŒck tror att det Ă€r viktigt att vĂ„ga möta patienter som har sjĂ€lvmordstankar. – För mig har det i arbetet med boken varit givande att vĂ„ga gĂ„ nĂ€ra dessa kĂ€nsliga frĂ„gor. Ofta skyndar vi förbi sjĂ€lvmord i vĂ„rden nĂ€r vi vĂ€l gjort en riskbedömning och satt in en Ă„tgĂ€rd, jag tror det beror pĂ„ att det kĂ€nns obehagligt. Men jag menar att det Ă€r viktigt att personer med sjĂ€lvmordstankar inte möts av rĂ€dsla utan att vi i vĂ„rden vĂ„gar lyssna pĂ„ dem, sĂ€ger Christian RĂŒck. Cecilia Odlind

Livet med bröstcancer Ullakarin Nyberg (Natur & Kultur) För cirka fem Ă„r sedan fick psykiatern och före detta cancerlĂ€karen Ullakarin Nyberg, Ă€ven verksam som forskare TIPS! vid Karolinska InstiLĂ€s en intervju med Ullakarin tutet, beskedet att Nyberg i brösthon hade bröstcancancertemat pĂ„ cer. Hon, som varit sidan 38. van att stötta andra, blev sjĂ€lv patient. I en ny bok delar hon med sig av personliga reflektioner och erfarenheter och ger rĂ„d till personer med bröstcancer men Ă€ven anhöriga och yrkesverksamma inom bröstcancervĂ„rden. Pappan som var rĂ€dd för hej dĂ„ Lars Klintwall, och Amanda LeCorney (Natur & Kultur) MĂ„nga smĂ„ barn har separationsĂ„ngest. I en ny barnbok, den tredje i en serie om rĂ€dda vuxna, skildras hur Jasmin och hennes kompis Anton stegvis hjĂ€lper Jasmins pappa att sĂ€ga hej dĂ„ och vara pĂ„ jobbet – utan Jasmin. Boken Ă€r skriven av psykologen Lars Klintwall, som Ă€ven forskar om psykologiska behandlingar för barn vid Karolinska Institutet, och bygger pĂ„ vetenskapligt belagda terapimetoder. Amanda LeCorney har illustrerat. MĂ€nniskans eviga frĂ„gor Bertil Fredholm (Fri tanke) Vad Ă€r meningen med livet? Bertil Fredholm Ă€r professor emeritus i farmakologi vid Karolinska Institutet och har skrivit sex essĂ€er dĂ€r han letar efter svar i filosofin och religionen men Ă€ven i vetenskapen. Medicinsk Vetenskap №1–2024

49


Ögonblicket BerĂ€ttat för: Cecilia Odlind Foto: Linnea Bengtsson

”Skorpiongift kan vara lösningen!” Jeroen Goos lĂ€rde sig hur skorpiongift tar sig förbi blod-hjĂ€rnbarriĂ€ren. Nu vill han kombinera giftet med radionuklider som dödar cancerceller för att bekĂ€mpa hjĂ€rntumörer. ”Jag har alltid varit fascinerad av smarta lĂ€kemedel som kan leverera behandling till ett specifikt sjukdomsstĂ€lle i kroppen. Det började nĂ€r jag var ny pĂ„ universitetet och deltog i ett projekt dĂ€r jag designade ett nanolĂ€kemedel som kunde transporteras till en tumör. Det var bara en vision och inte nĂ„got som vi kunde förverkliga dĂ„ och dĂ€r, men vi vann första pris och det inspirerade mig att fortsĂ€tta pĂ„ den vĂ€gen. MĂ„nga Ă„r senare bodde jag i Australien och lyssnade pĂ„ en presentation pĂ„ Monash-universitetet dĂ€r de anvĂ€nde skorpiongift för att transportera nanopartiklar in i hjĂ€rnan. En svĂ„righet med att behandla hjĂ€rntumörer Ă€r just att komma in i hjĂ€rnan med behandlingen, eftersom den skyddas av en barriĂ€r som hindrar de flesta Ă€mnen frĂ„n att passera. Jag tyckte att detta var ett riktigt coolt koncept som utnyttjade naturens egna mekanismer. NĂ€r jag utbildat mig till expert pĂ„ riktad molekylĂ€r strĂ„lbehandling tĂ€nkte jag att vi mĂ„ste testa om det gĂ„r att sĂ€tta samman skorpiongiftet med radionuklider för att skapa mycket smĂ„ ”kĂ€rnkraftsbomber” i syfte att oskadliggöra tumörceller. Radionukliderna avger strĂ„lning med kort rĂ€ckvidd och hög energi, vilket gör att de kan döda cancerceller utan att skada vĂ€vnaden omkring. Just nu gör vi djurförsök för att se om vi kan fĂ„ giftet att hitta rĂ€tt till tumörceller i hjĂ€rnan pĂ„ möss. I skorpionens gift finns en peptid som kan passera blod-hjĂ€rnbarriĂ€ren och som dessutom kan hitta en typ av kloridkanaler som Ă€r betydligt vanligare pĂ„ tumörceller. Om det fungerar sĂ„ Ă€r nĂ€sta steg att testa att koppla ihop det mĂ„lsökande giftet med en terapeutisk radionuklid. NĂ€r radioaktiviteten nĂ„r tumörcellerna dör de. MĂ„let Ă€r att vi ska kunna erbjuda en ny och bĂ€ttre behandling för patienter med hjĂ€rntumör.” 50

Medicinsk Vetenskap №1–2024

Namn: Jeroen Goos. Titel: Forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Giftet frÄn den israeliska guldskorpionen (Àven kallad dödsskorpion ) kan komma till anvÀndning för att bekÀmpa hjÀrntumör.


ANNONS

VĂ€lkommen till KI Alumni KI Alumni Ă€r ett professionellt och socialt nĂ€tverk för alla som studerat, forskat eller arbetat vid Karolinska Institutet. Som medlem i KI Alumni ‱ bjuds du in till alumnförelĂ€sningar, Ă„tertrĂ€ffar och andra evenemang vid Karolinska Institutet. Foton: Erik Flyg och Liza Simonsson

‱ fĂ„r du vĂ„rt nyhetsbrev fyra gĂ„nger om Ă„ret och en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap. ‱ Ă€r du del av ett globalt nĂ€tverk dĂ€r du kan behĂ„lla kontakten med andra alumner, kurskamrater och nya vĂ€rdefulla relationer verksamma inom mĂ„nga olika omrĂ„den i över 50 lĂ€nder. Medlemskapet Ă€r kostnadsfritt.

GĂ„ med idag! ki.se/alumni


P OST TIDNING B AvsÀndare: Medicinsk Vetenskap Karolinska Institutet 171 77 Stockholm

ANNONS

Kommunicera din forskning med en konferens i

Foto: Erik Flyg och Liza Simonsson

Aula Medica

Aula Medica Nobels vÀg 6, Solna Kontakt bokning-aulamedica@ki.se Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica

‱ Aula för 1000 personer ‱ Toppmodern teknik ‱ Flertal konferensrum för 8 till 30 personer ‱ Stora utstĂ€llningsytor ‱ Fina foajĂ©er för mingel ‱ Restauranger och cafĂ© i huset


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.