Issuu on Google+

Hela denna bilaga är en annons från kontoret för samhällsutveckling – Uppsala kommun

En tidning om samhällsbyggnad och stadsutveckling

s l u p City

0 3 0 2 n e d a t s Om inner Hal

Mats Nloårdär r Nytillträdbom! stadsbygg d direktönra, ds­ hur kä nns det?

sid 8

Centrum är stadens hjärta, motor och ansikte utåt.” Karin Åkerblom, processledare för stadsutveckling

sid 18 Distribueras med Upsala Nya Tidning 11 juni 2014.

Det går bra för Uppsala

– vi är inte förvånade sid 2

för Stadsgator istället trafikleder

sid 10

Flera tusen nya bostäder

Nu även hyresrätter sid 28


2

Hela denna bilaga är en annons från kontoret för samhällsutveckling – Uppsala kommun

Visste du att

INLEDARE

#4

... I november 2011 blev Uppsala landets fjärde storstad och har nu över 200 000 invånare. Med nuvarande tillväxttakt kommer vi att vara 250 000 invånare 2030 och ha passerat 350 000 tjugo år senare.

... Bostads­ byggandet mätt per medborgare är bland det högsta i landet. Förra året byggdes cirka 1 000 lägenheter. Den årliga ökningen av invånare – cirka 2 500 personer – kräver betydligt mer. Det politiska målet är 3 000 lägenheter per år.

DET GÅR BRA FÖR UPPSALA ... OCH VI ÄR INTE FÖRVÅNADE

D

et är bara att konstatera, Uppsala är en attraktiv stad. Arbetsmarknaden är stabil, arbetslöshetssiffrorna är bland de lägsta i landet och sysselsättningsgraden hög. Vi är sedan länge Sveriges fjärde största kommun, har med råge passerat 200 000 invånare och trycket tycks bara fortsätta. Med nuvarande tillväxttakt kommer vi att vara 250 000 invånare inom 10–15 år och ha passerat 350 000 kring 2050. Det är alltså hög tid att vi alla inser att Uppsala inte längre är en liten stad med den lilla stadens behov och utmaningar. Samtidigt är den inte större än att det aldrig är långt, oavsett vart man ska. Kanske en av många förklaringar till Uppsalas attraktionskraft. Ja, förklaringarna är naturligtvis många. I grunden har vi en med svenska mått svårslagen kulturhistoria. Vi har våra universitet – 40 000 studenter och forskning i världsklass. Här kan man verkligen tala om starka tillväxtmotorer. Vårt forskningsintensiva näringsliv med massor av internationella kontakter hade inte funnits utan dem. Allt detta präglar givetvis staden. Vi har dessutom närheten till Stockholm och hela regionens kraftiga utveckling. En närhet och styrka som blivit allt mer påtaglig.

tare citykärna av mer stadskaraktär och det på en större yta än tidigare. Det är en bärande tanke i det fortsatta stadsbyggandet. Det är naturligtvis fantastiskt roligt med allt som händer, den star-

ka tillväxttakten och den ständigt pågående utvecklingen av staden och stadslivet. Det är inte många platser i Europa som har det ekonomiska utrymmet att satsa som vi gör. Samtidigt är vi mer än väl medvetna om att det ställer stora krav på oss när det gäller att planera och förbereda för Uppsalas fortsatta utveckling. Först och främst med nya bostäder där den stora utmaningen att bygga mer än befolkningen ökar. Vi behöver också fler arbets­ platser och förbättrade transport- och kommunikationslösningar. Just nu satsar vi till exempel stort på en utbyggd cykelinfrastruktur. Lika självklart är det med utbyggda och fler mötesplatser för rekreation, fritid, kultur och idrott. Nu kommer de efterlängtade arenorna för idrott och evenemang, helt nödvändiga inslag i en stor och växande stad. Äntligen är det nog många som tycker.

Bättre miljö

Under det senaste decenniet har stadsbilden förnyats, förändrats

och förädlats på flera olika sätt. Nya citynära stadsdelar har växt fram, en utveckling som kommer att fortsätta många år framöver. Allt fler Uppsalabor har nu gång- och cykelavstånd till city och därmed tillgång till det pulserande stadslivet. Tillsammans med den mycket lyckade omvandlingen av stationsområdet kan vi nu på allvar börja tala om det nya Uppsala. Stadskärnan har successivt förädlats, vidgats och samtidigt förtätats och vi kan nu se hur stadens västra och östra sida steg för steg länkas samman till en helhet. Vi har med andra ord fått en tä-

Den största utmaningen är ändå att bygga sta-

den med långsiktig hållbarhet i fokus. Både miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Att hantera tillväxten på ett klokt, ansvarsfullt och hållbart sätt är den självklara grunden i det fortsatta stadsbyggandet. Vi vill ha stadspuls med ett sjudande folkliv på Uppsalas gator och torg men också lugn och ro, tid för eftertanke, återhämtning med njutbara stunder i stadens parker och grönområden. Just den mixen är en förutsättning för en långsiktigt hållbar stadsutveckling.

Kontoret för samhällsutveckling  rbetar på uppdrag av fyra uppdragsnämnder: gatu- och A samhällsmiljönämnden, idrotts- och fritidsnämnden, namn­ givningsnämnden och plan- och byggnadsnämnden. n Arbetar även på uppdrag av kommunledningskontoret med frågor som rör mark- och exploatering samt lokalför­ sörjningsplanering till kommunens verksamheter. n

Från väster: Anna-Karin Westerlund(M) Namngivningsnämnden. Liv Hahne (M) Plan- och byggnämnden. Stefan Hanna (c) Gatu- och samhällsmiljönämnden. Fredrik Ahlstedt (M) Kommunstyrelsens ordförande. Inger Söderberg (M) Idrotts- och fritidsnämnden.

www.activemediapartner.com PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB REDAKTION: Per-Åke Hultberg & Samuel Hultberg FORMGIVNING: Lorens Palmgren & Joakim Forsberg REPRO: Bildrepro Sthlm AB TRYCK: MittMediaPrint

FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Jarmo Hanell, tel. 018-18 34 14 jarmo.hanell@activemediapartner.com

KONTAKTINFO: Lissi Kalin, kontoret för samhälllsutveckling 018-727 46 93 Besöksadress: Stationsgatan 12 www.uppsala.se

... Sedan 2009 har det tillkommit 8 500 fler sysselsatta på Uppsalas arbetsmarknad. Tillväxten under förra året överträffade den i Stockholm. Uppsalas arbetsmarknad växte mest i jämförelse med de tio största städerna i riket.

... Pendlingen till och från Uppsala kommun är större än någonsin. Både inpendlarna och utpendlarna blir fler, men inpendlarnas antal ökar mycket snabbare. Inpendlarna kommer främst från Knivsta, Stockholm och Tierp. Utpendlingen går främst till Stockholm, Sigtuna (Arlanda) och Solna.


www.slu.se

SHAPING THE FUTURE

Nya lokaler och byggnader har vuxit fram på SLU:s campus i Ultuna. Här finns plats för nya idéer och spännande möten, både inomhus och utomhus. Här ges utrymme för idéer att födas, brytas och växa sig starka och livskraftiga. Campus ska spegla universitetets själ och verksamhetside om hållbarhet och varsam hantering av naturresurser. Kunskapsparken i närheten ger liv åt begrepp som inspiration och rekreation. Det är naturligt att ett universitet med naturresurser i fokus ska nyttja naturmaterial och spara energi. Husen på Campus Ultuna är byggda med ny och energisnål teknik och tar tillvara ljuset och nederbörden. Den röda tråden på vårt campus är grön. Grönytorna, alléerna, parken och planteringarna binder samman de olika huskropparna. Helhetsintrycket är en attraktiv och modern miljö som erbjuder de bästa förutsättningarna för forskning och utbildning. Välkommen hit!

Campus Ultuna – ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Akademiska Hus


Inredningsval i framkant – Vi ligger definitivt i framkant när det gäller inredning. Samtidigt som vi är oerhört noga med funktion och hållbarhet jobbar vi hela tiden med produktutveckling med målet att gå i bräschen designmässigt. Anette Olsson är inredningsansvarig på HSB ProjektPartner. I hennes jobb in­ går att träffa HSBs bostadsköpare. I Bo­ butiken på Bäverns gränd visar hon

bland annat vilka tillvalsmöjligheter som finns. Vad är standard och vad är tillval i fråga om golv, kök, badrum och så vidare. Hon svarar på frågor och de­ lar mer än gärna med sig av sin gedigna erfarenhet och kompetens inom just inredning. Många vill ha hjälp, råd tips och idéer

medan andra vet exakt hur de vill ha det, men är ändå öppna för våra förslag. I grunden har HSB det man kallar Inredarens val, ett noggrant utvalt sorti­

ment som garanterar modern design, funktion och hållbarhet. – Jag och mina kollegor utvärderar ständigt vilka lösningar som fungerar praktiskt och vilka designelement som håller för tidens tand, säger Anette Olsson och betonar att den som väljer ur Inredarens val kan vara säker på att man får ett hem som håller både en hög praktisk och estetisk nivå, år efter år. Man ska kunna bo i en HSB-lägenhet i 20 år och hela tiden känna att det är stilrent, hållbart och klassiskt. Många vill

ha en röd tråd genom hela bostaden, att till exempel kök och badrum ska matcha. – Där är vi proffs och tänker helhet, ner på detaljnivå, från dörrhandtag till duschblandare. Vi är ovanligt flexibla, mer än de flesta bostadsföretag skulle jag säga. Vi sitter inte fast i våra kataloger och vill i möjligaste mån låta kunden skräddarsy sin nya bostad. Vill kunden sticka ut med en svart blan­

dare så tar Anette och hennes kollegor fram det. Så länge det är hanterbart för­

Gränby Backe, Rosendal, Börjetull, Stenhagen och city...

Vi bygger nya bostäder runt om i Uppsala Just nu har HSB ett antal bostadsprojekt igång runt om i Uppsala, några i inledningsfasen medan andra går in i slutskedet. Det senare gäller till exempel Gränby Backe, där etapp två nu håller på att färdigställas.

Erik Gunnarsson är projektledaren som precis har miljöcertifierat första etappen av Gränby backe.

– Det är ett spännande projekt. Vi visste ju inte hur det skulle tas emot. Men nu ser vi att Gränby centrum verkligen är en dragare, samtidigt som folk ser kvalite­ terna med de stora grönytorna i närom­ rådet, säger Erik Gunnarsson, projektle­ dare för nyproduktion på HSB Uppsala. På andra sidan stan, i Rosendal intill

nya tennishallen, bygger HSB just nu ett sexvåningshus med 81 lägenheter med första inflyttning om 1,5 år. Generellt för all nyproduktion gäller att de nu 3 000 bospararna har förtur, därefter är det öppet för alla. – Det känns oerhört positivt med det byggtryck och den efterfrågan som vi har på våra bostäder, där Uppsala försäljningsmässigt faktiskt ligger i topp i Sverige. Det innebär också att vi kunnat anställa fler personer, påpekar Erik Gunnarsson. Att just Rosendal är ett populärt område råder det ingen tvekan om. Det ligger förhållandevis centralt med cykelavstånd

NU GÅR DE SISTA LÄGENHETERNA I GRÄNBY BACKE! Vi bjuder på avgiften året ut i etapp 1. Läs mer på HSB.se

till city, nära till universiteten och stora arbetsplatser. Samtidigt har man som bo­ ende direktkontakt med stadsskogen. Nästa stora projekt och närmast på tur är första etappen av totalt fyra i Börjetull med förhoppning om bygg­ start efter semestern. – Vi har en balanserad projektport­ följ, vissa ligger några kilometer från stan, ett par i direkt centrumläge. Vi har till exempel ett projekt på Östra Ågatan, där vi äger mark tillsammans med Riksbyggen. Det är ett kanonläge utmed ån, med fina strövområden och solned­ gång i väster, säger Erik Gunnarsson. Totalt ska 250 bostadsrätter byggas i fyra etapper, med säljstart nu i sommar

RING

018-60 60 13


HSB 80 år i Uppsala – Efter att ha passerat 80 år här i Uppsala lever grundtanken kvar, lika fast förankrad som någonsin, att bospara, bygga, och förvalta bostäder åt våra medlemmar.

söker vi alltid möta kundens specifika önskemål, förklarar hon. – Lyhördhet är nog det viktigaste av allt i vårt jobb, att kunna se och känna av kundernas olika behov och önskemål. En 80-åring och en 20-åring tänker helt olika. En del är lyckligt nygifta, andra kanske är i en livskris där partnern pre­ cis gått bort. Vi måste kunna möta och ge bästa tänkbara service till alla. Under hela processen, från köp till inflyttning, är det vårt jobb som inredare att se till att kunderna är nöjda med sina val.

Anette Olsson, inredningsansvarig.

och byggstart i höst. 500 personer står i intressekön. – Vi har också ett spännande pro­ jekt på gång intill Stenhagens cent­ rum. Det är ett något enklare koncept, billigare mark och ytmässigt mer kom­ pakta lägenheter.

Säljprocessen är redan igång och vi räknar med byggstart i höst. Det är roligt att konstatera det stora intresset även här. Det visar hur varumärket Stenhagen markant förbättrats på bara några år.

Det säger Göran Jaxéus, vd för HSB med färdiga detaljplaner, och efter­ Uppsala, som med 12 000 bostadsrät­ som marknaden klarar av det har ter i 115 föreningar står för 25 pro­ HSB valt att trycka på startknappar­ cent av Uppsalas bostadsrätter. Just na. Ytterst handlar det om att som nu bygger HSB fler stor aktör ta sitt an­ svar för bostadsbyg­ bostäder än på ”Vi gör som vi alltid gjort, gandet i en snabbt många decennier, bygger och förvaltar boväxande stad, påpe­ kanske inte så förvå­ nande med tanke stadsrätter för våra medlem- kar Göran Jaxéus. på Uppsalas starka mar och bosparare.” – Samtidigt vill tillväxt. jag betona att det – Ja, vi bygger så mycket vi orkar, är våra medlemmar och våra bospa­ nästan lite mer, säger Göran Jaxéus rare som vi prioriterar. Det är deras pengar som vi hanterar. Det är ett och skrattar. stort ansvar och samtidigt det unika Normalt brukar det handla med HSB. om igångsättning av ett Det innebär att HSB inte har maxi­ byggprojekt per år. mal vinst som mål, även om man Nu under 2014 kom­ självklart måste ha en viss vinst för att mer sex olika pro­ långsiktigt kunna köpa upp mark för jekt vara igång samti­ nyproduktion av bostäder. Och just digt. Flera har råkat nu är alltså ovanligt många projekt ramla ut ungefär på gång samtidigt – Det är väldig spännande och inspi­ rerande, samtidigt som det självklart innebär mycket jobb. Målsättningen är att även fortsättningsvis vara en ledan­ de bostadsaktör här i Uppsala genom att bygga långsiktigt för våra bosparare och medlemmar. Därför ser vi konti­ nuerligt över markportföljen i vår strä­ van efter attraktiva byggrätter. Eftersom det för HSB som sagt i för­

Göran Jaxéus, vd HSB Uppsala.

sta hand handlar om att bygga för sina bosparare och medlemmar är det viktigt att erbjuda en variation bå­ de områdesmässigt och prismässigt. – Vi nischar oss inte till vare sig lyx, lågpris eller vissa områden. Det ska passa alla plånböcker, åldrar och smakriktningar hos bospararna i vår bostadskö. Det är vår målsättning och det tycker jag vi har lyckats med riktigt bra.

Om HSB Vi är en medlemsägd, kooperativ organisation som arbetar med bosparande, byggande och förvaltning. Vi vill skapa en trygg boendemiljö där alla kan träffas och trivas. Det kallar vi ofta för ”Det goda boendet”.


6

Hela denna bilaga är en annons från kontoret för samhällsutveckling – Uppsala kommun

SYDVÄSTRA STADEN

HÄR SKA UPP Väldigt många människor vill bo och verka här i Uppsala. För att klara det fortsatta tillväxttrycket krävs utrymme för bortåt 25 000 nya bostäder under de närmaste 15 åren. Även ett stort antal ar­ betsplatser. Frågan är vilka områ­ den som kommer att utvecklas.

NYA STADSDELAR PÅ GÅNG

ULLERÅKER ca 6000 bostäder

V

isionen för Uppsala är en stad med dragningskraft, sammanhållning och med fokus på hållbarhet och klimatfrågor. Därför byggs staden inåt. Det handlar om att länka samman Uppsalas idag åtskilda stadsdelar och skapa nya spännande platser och rum för stadens invånare. I den sydvästra delen av staden pågår flera stadsutvecklingsprojekt med denna inriktning. Ett av dem går under namnet Dag Hammarskjöldsstråket. – Det omfattar ett område som sträcker sig från Pollacksbacken i norr till Sunnersta i söder. En del av staden med stor potential att utvecklas till en variationsrik stadsmiljö för både boende, näringsliv och kunskapssektorn, säger Caroline Johansson Fors, processledare för strategisk planering på kontoret för samhällsutveckling.

I ett Uppsala som växer är det gröna, miljön och ekosystemen viktiga. I Dag Hammarskjöldsstråket ges möjlighet att utveckla detta för hela staden. Caroline Johansson Fors

Tanken är alltså att skapa en förlängning av

liggöra för spännande och innehållsrika platser för Uppsalaborna att bo och verka i, förklarar Caroline Johansson Fors.

centrala Uppsala söderut mot den sydvästra delen av staden, det vill säga Ulleråker, Ultuna, Valsätra, Gottsunda och Sunnersta. Här finns en potential att på sikt bygga uppemot 15 000 bostäder integrerat med bland annat arbetsplatser, service, skolor, förskolor och kultur. – Dag Hammarskjöldsstråket har en nyckelfunktion att med en ny bebyggelsestruktur knyta ihop ett antal olika områden till en helhet med innehållsrika kvarter, gator, torg, parker och vatten. Vi vill möj-

Just nu pågår arbetet med att ta fram ett strategiskt program för Dag Hammar­ skjöldsstråket som ska vara färdigt för samråd i början på 2015. Förhoppningen är att det sedan ska kunna godkännas av kommunstyrelsen efter sommaren 2015. Här finns många markägare, dessutom många boende och verksamma som berörs. – Det gör att väldigt många involveras i den dialogprocess som kommer att på-

ULLERÅKER – ETT SPÄNNANDE TRENDBROTT Inom Dag Hammarskjöldsstråket ligger Ulleråker. När omvandlingen av landets största mentalsjukhus till en modern stadsdel nu slutförs sker det som en av landets största fast­ ighetsaffärer. Samtidigt ser det ut att kunna bli ett av Sveriges största bostadsprojekt utanför Stockholm.

H

är i ett av Uppsalas mest attraktiva områden – nära city, nära Fyrisån, universiteten och Akademiska sjukhuset – kommer under de närmaste 10–15 åren en fullvärdig stadsdel växa fram. Det vill säga en blandad stadsdel med bostäder, verksamheter och lokal service av olika slag. Uppsala kommuns ambition är att kunna

färdigställa 6 000 nya bostäder inom fem till sju år. Det gör Ulleråker till Uppsalas enskilt största stadsutvecklingsprojekt. Det är alltså här en betydande del av det årliga nytillskottet av nya bostäder ska byggas.

da staden, som nu växer söderut i ett obrutet samband. – Men för att snabbt komma igång med själva bostadsbyggandet jobbar vi parallellt med ett eller ett par mindre delprojekt, säger Karl Ingelstam.

Idag nyproduceras i Uppsala cirka 1 000 lä-

genheter per år, men den årliga ökningen av invånare – cirka 2 500 personer – kräver betydligt mer. Ulleråkers­området har med andra ord högsta prioritet. – Ska vi nå till målet om 3 000 lägenheter om året så är det viktigt att snabbt komma igång, säger Karl Ingelstam, projektledare mark och exploatering, kontoret för samhällsutveckling Marken tillträddes i mars och planeringsprocessen är nu i full gång. Först och främst gäller det helheten av området som ska kopplas ihop med den redan bebygg-

Det som gör just Ulleråkersprojektet speci-

ellt är, menar han, att kommunen i och med köpet av marken själv kan driva processen och därmed utveckla stadsdelen betydligt snabbare än vanligt. – Det är ett nytänk i Uppsala och ett spännande trendbrott. Att det är en så pass stor satsning, dessutom på så kort tid, gör också det hela mycket speciellt. Det är ju också en viktig del i den nuvarande strategin att låta den täta stadsbebyggelsen få växa inifrån och ut, istället för att som tidigare bygga satelliter utanför staden.

Om stadsdelen Ulleråker  r med 6 000 bostäder Uppsalas Ä enskilt största stadsutvecklingsprojekt. Att jämföra med Kungsängens 4 000–5 000 lgh och Östra Sala backe – det tidigare kraftledningsstråket – ca 2 000 lgh. n Cirka 30 procent av bostäderna i Ulleråker blir hyresrätter, 70 procent bostadsrätter. n Byggstart beräknas kunna ske redan inom något år. n Av den äldre bebyggelsen blir åtminstone den kulturskyddade gamla hospitalbyggnaden ”Vingmuttern” kvar. n


Hela denna bilaga är en annons från kontoret för samhällsutveckling – Uppsala kommun

PPSALA VÄXA BÄCKLÖSA ca 1100 bostäder

RAMBÖLL VÄXER MED UPPSALA (OCH HAR FOKUS PÅ HÅLLBAR SAMHÄLLS­ UTVECKLING) www.ramboll.se

SÖDRA ROSENDAHL ca 1000 bostäder

På Ramböll aRbetaR 10 000 samhällsbyggaRe med ingenjöRsteknik, design och management consulting. Vi skaPaR hållbaRa lösningaR föR VåRa kundeR och samhället i stoRt.

börjas under hösten 2014, säger Caroline Johansson Fors. En viktig fråga är hållbara transporter med prioritering på snabba kollektivtrafiklösningar, liksom goda gång- och cykelförbindelser. En annan är givetvis hänsynstaganden och avvägningar kring kultur- och naturvärden. – I ett Uppsala som växer är det gröna, miljön och ekosystemen viktiga. I Dag Hammarskjöldsstråket ges möjlighet att utveckla detta till nytta för hela staden. Med en sammanhållen och tätare stadsstruktur kan vi bättre hushålla med mar-

ken och möjliggöra för en hållbar stadsutveckling där både befintliga och nya värden kan mötas. Det går inte att ta miste på Caroline Johansson Fors engagemang när hon berättar. Hon ser sitt arbete som stadsplanerade i just Uppsala som en oerhört spännande utmaning. Det händer ju så otroligt mycket hela tiden. – Det är fantastiskt att vara en del av Uppsalas utveckling. Intresset för stadsbyggnadsfrågor är stort och engagerar många. Vill du veta mer om projektet gå in på www.uppsala.se/daghammarskjoldstraket

 är har sjukvård bedriH vits sedan 1811, då under namnet Uppsala hospitals- och lasarettsinrättning. n Blev psykiatriskt sjukhus 1861. Året därpå etablerades här Sveriges första psykiatriska universitetsklinik. n Namnet Ulleråkers sjukhus tillkom 1931, då det blev officiellt statligt sinnessjukhus för Uppsala och Stockholms län,

Vi är en långsiktig hyresvärd som finns på många orter i Sverige. Vi förvaltar och utvecklar våra bostäder för framtiden. Vi bygger nytt för morgondagens behov och vi tror på att växa tillsammans med kommunerna.

ULLERÅKER n

En långsiktig hyresvärd i Uppsala

med 1 250 vårdplatser. På 1970-talet var antalet vårdplatser 1 400. n År 1988 upphörde Ulleråkers sjukhus som egen förvaltning. Blev då en del av Akademiska sjukhusets psykiatridivision, som idag har cirka 100 slutna vårdplatser. n Nationalskalden Gustaf Fröding är en bland många kända personer som varit intagna för psykiatrisk vård.

Men vi nöjer oss inte med det.

Gustaf Fröding, Ulleråker 1908. n

 änd är också underhålK laren Moltas Eriksson, 1932-1988 – bl a från tvsuccén ”Mosebacke monarki”. Han var verksam på Ulleråker som psykiater.

Vi tror på att ge unga möjligheter för att kunna påverka sin framtid. Därför erbjuder vi ungdomarna som bor hos oss att söka sommarjobb i sina egna områden. Vi samarbetar även med Mentor Sverige och Jobblotsen Sverige. Vi satsar på lokala samarbeten i våra bostadsområden runt om i landet. Allt för att skapa ett bra boende för våra hyresgäster.

7


Hela denna bilaga är en annons från kontoret för samhällsutveckling – Uppsala kommun

JUVELEN

JUVEL BLIR LANDMÄRKE VID RESECENTRUM HALLÅ DÄR

MATS NORRBOM,

Foto: Utopia Arkitekter

Stadsbyggnadsdirektör.

Nytillträdd stadsbyggnadsdirektör i Uppsala, hur känns det? – Jättespännande. Uppsala är ju en stor stad, Sveriges fjärde största och det finns dessutom en stark vilja att växa vidare. Att få vara med i den processen är en stor och spännande utmaning. Vem är du och var kommer du ifrån? – Jag är 57 år och bor i Upplands Väsby. Är civilingenjör och har på olika sätt arbetat med samhällsbyggnadsfrågor sedan 1989, både i kommunal tjänst och inom konsultbranschen. Kommer närmast från Haninge kommun där jag varit stadsbyggnadschef i drygt två år. Var dessförinnan vd för Nyréns arkitektkontor i sex år. Är i grunden trafikplanerare men har sedan samlat på mig massor av erfarenhet från alla teknikområden som rör stadsbyggnad. Hur väl känner du Uppsala? – Ganska bra faktiskt. Både min mamma och mormor är från Uppsala så genom dem har jag ju mina rötter här. Uppsala är ju en gammal genuin kulturstad. Och där ligger också den stora utmaningen, det vill säga att förena de kulturhistoriskt oerhört värdefulla miljöerna med allt det nya som nu byggs och ska byggas framöver. Hur tycker du att man klarat det hittills? – Fantastiskt bra. Intrycket när man nu kommer med tåget in till Uppsala är väldigt positivt. Stationsområdet som ju knyter ihop staden har blivit riktigt bra, trevligt och välkomnande med spännande byggnader och god arkitektur. Och att nu få vara med i det fortsatta arbetet att utveckla staden känns oerhört inspirerande.

Om Mats Norrbom  r 57 år. Civilingenjör. Bor i Ä Upplands Väsby med fru och tre barn. n Var på 80-talet elitidrottare inom löpning och skidåkning. Är nu stadsbyggnadsdirektör i Uppsala. n

Det finns ett stort behov av verksamhetslokaler i centrala lägen och här kan man verkligen tala om ett A-läge.

En ruffig baksida av Uppsala har på några år förvandlats till sta­ dens stolta framsida. Nästa bygg­ nad att ta form på det gamla ban­ gårdsområdet är en spektakulär solpanelsklädd kontorsbyggnad – Juvelen.

J

a, den kommer definitivt att sticka ut trots att det inte är ett höghus. Med sin guldskimrande fasad i metall kommer den att stå där som en solist, som en markör av det nya Uppsala, säger planeringschef Ulla-Britt Wickström. Det handlar alltså om en förstklassig kontorsbyggnad med placering vid resecentrums

Det kommer definitivt att sticka ut trots att det inte är ett höghus” Ulla-Britt Wickström

södra entré, där perrongen slutar vid Strandbodgatan. Att det skulle byggas en kontorsbyggnad just här har länge funnits med i kommunens planer för stationsområdet. – Det finns ett stort behov av verksamhetslokaler i centrala lägen och här kan man verkligen tala om ett A-läge, säger Ulla-Britt Wickström. Att det blev just Juvelen är resultatet av den markanvisningstävling som kommunen utlyste förra året. Uppgiften var "att gestalta och utforma byggnaden, tomten och den närmaste omgivningen till en förstklassig miljö som bekräftar Uppsala resecentrum som stadens pulserande nav. – Vi fick flera bra förslag men det här var onekligen det bästa. Här kombineras en spännande arkitektur, som bjuder framsidor åt alla håll, med en miljöprofil av högsta rang, säger Ulla-Britt Wickström. Byggnaden, som alltså går under namnet Juvelen, har tagits fram av Utopia Arkitekter tillsammans med byggföretaget Skanska. Den kommer enligt Skanskas planer att certifieras enligt det internationella miljöcertifieringssystemet LEEDs högsta nivå, Platinum. Förhoppningen är att den ska bli Nordens mest hållbara kontorsbyggnad.

Foto: Utopia Arkitekter

8

En förstklassig kontorsbyggnad med placering vid resecentrums södra entré.

Om Juvelen  pektakulär kontorsbyggnad vid reseS centrumområdet. n Blir sex våningar högt och drygt 10 000 kvadratmeter stort. n Utöver en restaurang planeras i entréplanet ett cykelcentrum, där cyklister kan parkera, hänga av sig sina blöta kläder och duscha innan de fortsätter resan med tåget. n Preliminär byggstart första kvartalet 2015. n


Nu gör vi plats för mer i Gränby! Din stad växer, år 2050 räknar man med att vi är 350 000 som ska dela på stadens utrymme. Därför bygger vi mer! Vi, tillsammans med Uppsala kommun och andra aktörer, tar Gränby in i framtiden och även om vi inte kan lösa ditt livspussel kan vi göra det lite lättare och roligare att lägga.

I Gränby får Uppsala en andra stadskärna, en levande och attraktiv mötesplats där bostäder, bio, gym och restauranger kommer att ligga vägg i vägg med butiker och annat praktiskt. Framtiden börjar nu, följ med.

>2 Stadskärnor

26

CAFEÉR OCH RESTAURANGER

Vi blir inte bara fler, vi blir 3 000 fler uppsalabor varje år. Visionen för det nya Gränby är därför ett andra centrum. En plats som lever under dygnets alla timmar och rymmer både vardag och fest, ja hela livet. Här satsar vi lika mycket på bostäder, kultur, utbildning och vård som handel och service.

8000 NYA BOSTÄDER ELLER

240000 FLYTTKARTONGER

178 Bussavgångar

TIERP

ÖRBYHUS GIMO

ÖSTERBYBRUK

SKYTTORP ALUNDA

Det spelar ingen roll om du är småhungrig, jättehungrig eller bara fikasugen. Eller om ni är en hel familj som är alla tre. På vår restauranggata hittar du helt säkert något som passar. Och för dig som vill testa alla 26 finns ett gym runt hörnet.

BJÖRKLINGE

om dagen

VATTHOLMA RASBO

BÄLINGE

STORVRETA

GRÄNBY CENTRUM SALA

HEBY

ALMUNGE

JÄRLÅSA

UPPSALA CITY

ÖRSUNDSBRO

ENKÖPING

KNIVSTA

MÄRSTA

KNUTBY

EDSBRO

Det ska bli ännu lättare att ta sig till och från Gränby, därför planeras en ny reseknutpunkt. Missar du bussen kommer nästa innan du är färdig med ditt Instagramflöde.

www.atriumljungberg.se


10

Hela denna bilaga är en annons från kontoret för samhällsutveckling – Uppsala kommun

RÅBYVÄGEN

Bygget av nya stadsdelen Rosendal pågår för fullt med ovanligt hög byggtakt.

BYGGSTART FÖR CIRKA 700 LÄGENHETER Södra Rosendal, ja här byggs det för fullt. En ny attraktiv stadsdel som kommunen beskriver som en viktig pusselbit att med stadsbebyggelse koppla samman Uppsalas båda universitet. Ambitionen i fråga om gestaltning är högt satt. ”Det nya kvarteret ska väcka nyfikenhet, på bostaden, på kvarteret, på Rosendal och på staden Uppsala.” Totalt i stadsdelen handlar det om cirka 1000 bostäder. Startskottet var bygget av tennishallen Rosendal som invigdes 2012 och som blev nominerad till Årets bygge i Sverige. Under 2013 satte sedan bostadsbyggandet igång på allvar. Bara i år beräknas byggstart för cirka 700 lägenheter, vilket är en ovanligt hög byggtakt. Hela stadsdelen beräknas vara färdigbyggd inom tre år.

SNART KLART FÖR BYGGSTART Bäcklösa, en ny stadsdel i syd-

västra delen av Uppsala är snart klar för byggstart. Området ligger utmed Dag Hammarskjölds väg i höjd med Ultuna, i korsningen till den nya vägen – Gottsunda Allé – som ansluter Ultuna med Gottsunda. Här ska i ett första skede 550 hyreslägenheter byggas med förhoppning om byggstart under hösten. Det handlar om flerfamiljshus med 2 till 6 våningar med lokaler för verksamhet och handel i bottenplanet. Området kommer även att få en torgmiljö. Parallellt pågår arbetet med ytterligare en detaljplan, 550 lägenheter på andra sidan gatan som ett samlat stråk upp mot Gottsunda, troligen bostadsrätter. Bäcklösa kommer alltså med andra ord att koppla samman Ulltunaområdet med Gottsunda.

NYDS-

STAEL D

Så här skulle det kunna se ut efter att Råbyägen helt omvandlats från trafikled till en levande stadsgata.

TRAFIKLEDER BLIR STADSGATOR FRIGÖR MARK FÖR BOSTÄDER Råbyvägen är en av flera trafik­ leder i Uppsala som görs om till stadsgator. Hittills dåligt utnyttjad mark tas på det sättet tillvara för bostadsbyggande samtidigt som staden tätas till.

V

i tränger helt enkelt ihop gaturummet genom att bygga på tidigare vägytor samt intilliggande garagelängor och parkeringsytor, förklarar, Ulla-Britt Wickström, planeringschef på kontoret för samhällsplanering. De trafikleder det handlar om är egentligen överdimensionerade i förhållande till trafikmängden och kan därför lika gärna fungera som en vanlig stadsgata. Det gäller till exempel Fyrislundsgatan utefter gamla kraftledningsstråket, mellan Sala backe och Årsta. Den ombyggnaden är en del i stadsdelsprojektet Östra Sala backe med byggstart i höst. På liknande sätt kan även delar av Vaksalagatan komma ifråga. Även gaturummet utefter södra delen av Tycho Hedéns väg, från Gnistarondellen till Stålgatan. Här handlar det om att ge plats för nya verksamhetslokaler. På Råbyvägen pågår arbetet för fullt och

kommer att fortsätta vidare, över Tycho Hedéns väg upp till Gränby sportfält. På vänstra sidan av leden ut från city fortsät-

Ett antal gator kan byggas om på liknande sätt, till exempel delar av Vaksalagatan.

ter bostadsbyggandet, samtidigt som vägen nu successivt börjar smalnas av. Totalt kommer bostadsprojekten på båda sidor om vägen att ge cirka 1 500 lägenheter. Dessutom skapas lokaler för handel och service i bottenvåningarna, i synnerhet i hållplatslägen för kollektivtrafiken. I samband med avsmalnandet av gatan byggs

separata bussfiler, som också är förberedda för eventuell framtida spårväg. Tanken är att på det här sättet på sikt fortsätta bygga bostäder runt hela sportfältet, som en krans ända upp mot Gränby centrum. – Det här ska ses som en del i ett systemskifte som handlar om att bygga staden i redan bebyggda områden och därmed utnyttja befintlig infrastruktur. På det sättet får vi de täta och attraktiva miljöer med spännande stadsliv som alltfler efterfrågar, avslutar Ulla-Britt Wickström.

Det här handlar om att bygga staden i redan bebyggda områden, säger Ulla-Britt Wickström, planeringschef på kontoret för samhällsplanering.

Bostads­ projekten på båda sidor om vägen kan ge cirka 1500 lägenheter.” Planeringschef Ulla-Britt Wickström


Vem kunde ana att en tråkig parkerings­ plats kan bli ett levande kvarter?

Äntligen händer det! Våra vackra visioner, som förut bara fanns på skissbordet, är snart verklighet. Kapellgärdsallén, en före detta parkeringsplats och genomfartsled, växer fram till ett levande, grönskande kvarter med liv och rörelse. Några hus är snart inflyttningsklara och nya är på gång.

Är du någon som tänker lite längre? Vi med. I Kapellgärdsallén finns många nytänkande lösningar som upphöjda innergårdar, trevliga gränder mellan husen, vindslägenheter med bubbelbadkar och 5:or med uthyrningsdel, för att bara nämna några exempel.

I Kapellgärdsallén bygger vi rum för hela livet med boendeformer som passar alla: Unga som gamla, stora som små familjer. Brf. Pilgrimsfalken är ett hus inom Bonum, vår organisation och varumärke för seniorboende. Här har du tillgång till husets egen Bonumvärd som hjälper till med vardagsärenden. I Brf. Jaktfalken finns en rad lägenheter inom StegEtt, vårt boendekoncept för unga på jakt efter sin första lägenhet.

Läget är strålande. Bara ca 200 meter från husen ligger topprustade Kapellgärdsparken med stora grönytor och roliga aktiviteter. Inom bekvämt avstånd finns mataffärer och gym. Bussen stannar direkt utanför porten. Och Uppsala city ligger en kort promenad bort. Bekvämt, eller hur?

GÅ IN PÅ APP STORE OCH LADDA NER VÅR BOSTADSAPP FÖR IPAD. DÄR KAN DU SE BILDER OCH LÄSA MER OM RIKSBYGGENS BOSTADSPROJEKT – FRÅN SÖDER TILL NORR.

Tänk lite längre, du med. Läs mer om nya Kapellgärdsallén på riksbyggen.se/uppsala

Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i.


Hela denna bilaga är en annons från kontoret för samhällsutveckling – Uppsala kommun

CYKELSTADEN

HUNDRA MILJONER PÅ CYKELN FEM SNABBCYKELLEDER – VALSÄTRA FÖRST UT Det hållbara resandet ska öka. En viktig pusselbit är cykeln. Under de närmaste åren ska därför hundra­ tals miljoner satsas så allt fler kan välja cykeln istället för bilen.

U

ppsala är en riktig cykelstad. Mer än var fjärde resa i Uppsala tätort görs med cykeln och antalet cyklister ökar för varje år som går. Här rullar exempelvis fler cyklar per capita än i Köpenhamn. Men om sanningen ska fram kan cykelförutsättningarna bli betydligt bättre, berättar trafikplanerare Daniel Fritz. – Vi uppfattas ofta som en cykelstad med anledning av att många cyklar vilket är otroligt positivt. Men nu ska vi se till att vi också blir en riktigt attraktiv cykelstad. Under hösten 2013 antog kommunfullmäktige en ny cykelpolicy. En handlingsplan med en rad olika insatser har sedan tagits fram och kommer nu att genomföras. Målet är att Uppsala ska bli en av de främsta cykelkommunerna i landet. Med nuvarande ambitionsnivå satsar kommunen runt 100 miljoner kronor per år. Det kanske mest framträdande i cykelstrategin är bygget av Uppsalas första snabbcykelleder. Totalt blir det fem stycken under de närmaste fem åren. Och först ut är Valsätraleden in till centrala staden som byggs just nu. – Det blir en bred och avskild gång- och cykelbana med hög framkomlighet och bekvämlighet där det exempelvis blir enklare för cyklister att passera fotgängare och andra cyklister, säger Daniel Fritz. Snabbcykellederna kommer också att prioriteras mycket högt ur underhållssynpunkt när det bland annat handlar om snöröjning. Nästa snabbcykelled kommer att gå från Stenhagen in till centrum. Den

Vi uppfattas ofta som en cykelstad men nu ska vi se till att vi också blir en riktigt attraktiv cykelstad.” Daniel Fritz

Vår höga ambition är att kommunens satsningar snart ska synas och att såväl uppsalabor som besökare ska uppleva att Uppsala har blivit en tryggare, säkrare, framkomligare och bekvämare stad att cykla i, säger trafikplanerare Daniel Fritz, här på cykeltur på Kung Jans väg.

planeras stå färdig efter sommaren nästa år. Men det handlar inte bara om snabbcykelleder. Möjligheterna att cykla ska förbättras på många olika sätt. Det handlar exempelvis om asfaltering, vägvisning, prioritering vid signaler, förbättrad belysning och att åtgärda fel och brister som uppmärksammas utmed cykelvägarna. En annan målsättning är att rusta upp och bygga ut cykelvägnätet och samtidigt länka samman viktiga stråk. – Om några år tror och hoppas jag att vi inte bara kommer att uppfattas som stad där många cyklar utan också som en stad där förutsättningarna för att cykla är riktigt goda, säger Daniel Fritz som hoppas att kommunens satsningar snart ska synas och

HÅLLBART RESANDE – VIKTIGARE ÄN NÅGONSIN Uppsala behöver en mer hållbar trafiksituation med ökad säkerhet och sundare gatumiljöer där män­ niskan står i centrum – inte bilen. Ett målinriktat arbete pågår. Sedan 1990 har Uppsala befolkningsmässigt växt med ett Enköping. Här kan man alltså tala om kraftig tillväxt. Och takten ser inte ut att avta. Snarare tvärtom. Men att det nu byggs mer än någonsin är inte helt friktionsfritt. Trafiksituationen måste hänga med i utvecklingen. – Det är kul att Uppsala är attraktivt och lockar många nya invånare. Det innebär att vi måste arbeta ännu mer aktivt med hur man ska ta sig fram och röra sig

Foto: Ana Vera Burin Batarra

12

på ett hållbart sätt. Nu och i framtiden. Det säger Elin Stening, miljöstrateg på kon-

toret för samhällsutveckling på Uppsala kommun. Hon menar att det nu – med stark befolkningsökning – är viktigare än någonsin att lägga grunden för hållbar utveckling. Frågor kring hållbart resande spelar då en avgörande roll. – Det är jätteviktigt både ur ett miljöoch folkhälsoperspektiv. Men det handlar även om att stadsrummet har ett begränsat utrymme, alla kan helt enkelt inte åka bil, så vi måste se till att alternativa färdmedel och lösningar är så attraktiva som möjligt. Det här jobbar vi intensivt med. Sedan en tid tillbaka arbetar kommunen

att såväl Uppsalabor som besökare ska uppleva att Uppsala har blivit en tryggare,

Sex anledningar att cykla:  nabbheten. Det går snabbare att ta S sig fram jämfört med andra färdmedel. Framförallt i innerstaden. n Bekvämligheten. Att komma nära målpunkterna och hitta exempelvis parkering är betydligt lättare. n Hälsoeffekten. Ger motion och bättre hälsa vilket bidrar till ett längre och friskare liv. n Kostnadsaspekten. Det är betydligt billigare att köpa, äga, köra och laga jämn

med att ta fram en strategi och arbetsmodell kring hållbart resande. En modell som ska vara till hjälp när exempelvis nya bostadsområden planeras och skapas. – Det handlar om att ta med frågor kring hållbart resande tidigt i bygg- och stadsutvecklingsprocessen så att man skapar förutsättningar för Uppsalaborna att välja att resa på ett hållbart sätt. Projektet är i ett tidigt skede, detaljer är alltså inte på plats. Men Elin Stening berättar att det övergripande målet är att minska behovet av bilen och fördubbla antalet resor med kollektivtrafik. – Vår ambition är att skapa så pass goda kollektivtrafikstråk, gång- och cykelvägar och parkeringslösningar, så att det blir lätt, trivsamt och tryggt att välja andra alternativ än bilen. Redan i de nu aktuella och stora stadsutvecklingsprojekten i Östra Sala backe,

säkrare, framkomligare och bekvämare stad att cykla i.

fört med en bil. Miljön. Cykeln istället för bilen minskar luftföroreningar och bullerstörningar samtidigt som intrycket av såväl stadsmiljön som landsbygden uppfattas som betydligt attraktivare. n Friheten. Man tar sig fram enklare och smidigare genom att både cykelvägarna och de mindre trafikerade gatorna är cykelvänliga. Att dessutom slippa fundera på tidtabeller och eventuella köer ökar frihetskänslan. n

Rosendal och Ulleråker finns ett tydligt fokus på hållbarhetsfrågor, inte minst kring resande. Men ambitionen är som sagt att ta fram en strategi och arbetsmodell som ska integreras i all planering i fråga om stadsutveckling och nya bostadsmiljöer.

Elin Stening, miljöstrateg på Uppsala kommun, vill att Uppsalaborna ska kunna resa på ett mer hållbart sätt.


ANNONS

Din bygghandelskedja i Uppsala

Beijer Byggmaterial AB är en av Sveriges största rikstäckan­ de bygghandelskedjor och finns idag på hela 66 orter. Uppsala är inget undantag. Med över 40 år i staden är Beijer byggvaruhus en väletablerad lokal aktör att räknad med. Dessutom en stor sådan.

M

ed 55 anställda, perfekt läge i Boländerna vid infarten till Upp­ sala, är vår anläggning en av de största i landet, säger filialchef Mikael Carlsson. Det var 1886 i en handelsbod i Malmö allt började, då var Beijer mest inriktad på matvaror. På 1960-talet ändrades fokus till det nog de flesta förknippar med det numera starka varumärket, nämligen bygghandel. Det var också då som företaget etablerade sig i Uppsala med den välkända lokala entreprenören och finansmannen Anders Wall i spetsen. – Här har vi under årens lopp haft stadig

tillväxt, hand i hand med Uppsalas starka utveckling, som ju inte ser ut att avta, snarare tvärtom. Det är så mycket positivt som händer i stan med nya etableringar och nya satsningar. Och det märks naturligtvis här hos oss, påpekar Mikael Carlsson.

Att du hos Beijer hittar allt du behöver inom byggvaror, från spånskivor till badrumstillbehör, är nog ingen större överraskning. Antalet artiklar uppgår till över 25 000. Med andra ord marknadens bredaste sortiment av byggvaror och tjänster. – Men att vara störst är inget självändamål. För oss handlar det om att erbjuda det som passar våra kunder bäst och det de efterfrågar. Alltså att leverera kompetent rådgivning och helhetslösningar till våra kunder.

Beijer Byggmaterial AB är en av Sveriges största rikstäckande bygghandelskedjor. Vi finns på 66 orter, från Kiruna i norr till Malmö i söder. Våra kundgrupper är stora och små byggföretag samt privatpersoner. Vi omsätter ca 5 miljarder SEK och är 1300 anställda. I Uppsala finns vi i Boländerna vid infarten till staden. Här hittar du i en av Sveriges största anläggningar allt från golv till nock, från ytterdörr till friggebod, från altan till innergolv, i Sveriges bredaste sortiment av byggvaror. Och du, hos oss får du alltid proffshjälp av någon som vet.

Och de spänner över hela skalan, allt

från ledande och rikstäckande byggbolag, industrier och mindre byggföretag till enskilda privatpersoner. Oavsett om man bara behöver en liten skruv eller ska bygga hus kan man hos Beijer lita på att få proffshjälp av den kunnigaste personalstyrkan i branschen. – Hos oss är ingen utmaning för stor eller liten. Vi löser det! Beijer är som sagt branschledande inom byggprodukter och tänker så förbli. Att sänka utvecklingstakten eller att slå sig till ro finns inte på kartan. Avsikten är snarare att ytterligare stärka företagets frontposition. Ett tydligt bevis på detta kom 10 december 2012. Då lanserades företagets e-handel som en av de första i branschen. Nu kan du som kon-

Om Beijer Bygg:

För mer information, vänligen besök: www.beijerbygg.se eller ring: 075-241 31 79

Mikael Carlsson, filialchef för Beijer Byggmaterial AB.

sument alltså även handla byggmaterial online. – Det ökar tillgängligheten ytterligare, underlättar och gör det smidigare för våra kunder. Det är en satsning som vi ser stor potential i och kommer att fortsätta utveckla och förbättra, avslutar Mikael Carlsson.

Havator

Whatever it takes — Allt är möjligt

Havator Cranes erbjuder olika typer av lyfttjänster, allt från lyft av en takfläkt på 100 kg till en bro på 500 ton. Lyfttjänster utförs inom hela Norden med hjälp av ett brett nätverk av depåer. Havator Transport erbjuder tunga/ specialtransporter. Fordonsparken består av specialfordon samt banbrytande SPMT-utrustning. Havator Montage koncentrerar sig på montagearbeten i betong. Havator Montage åtar sig små och stora totala lösningar, enligt konceptet ”turn key”. Havator AB Börjegatan 77A 750 14 Uppsala Tel: 018-539470 e-post: per.vidarsson@havator.com

www.havator.com 0771-510 000


14

Hela denna bilaga är en annons från kontoret för samhällsutveckling – Uppsala kommun

ÖVERSIKTSPLAN

GÖRAN CARLÉN TITTAR IN I

UPPSALAS SPÄNNANDE FRAMTID Tillväxttrycket mot Stockholm och Uppsala bara ökar. Att det också innebär ett högt tryck på all stadsoch samhällsplanering säger sig självt.

D

en höga tillväxttakten gör att långsiktighet och framförhållning är viktigare än någonsin, säger översiktsplanerare Göran Carlén. Uppsala kommun förbereder sig för att kunna växa från dagens 200 000 till 350 000 invånare omkring år 2050. Hur ser förutsättningarna ut och vilka insatser krävs för att klara den utmaningen? Det

Översiktsplan: n

 arje kommun ska enligt lag ha en akV tuell översiktsplan, det vill säga en plan som beskriver kommunens framtida användning av mark- och vattenområden och därmed hur bebyggelsen ska växa och utvecklas. Uppsalas senaste översiktsplan är från 2010. Nästa ÖP ska vara klar 2016.

här är frågor som Göran Carlén jobbar med dagligdags. Han berättar att Uppsalas snabba tillväxt gör att arbetet med översiktsplanen numera är en ständigt pågående process. Nuvarande ÖP antogs 2010, nästa ska vara klar 2016. I stora drag säger översiktsplanen att sta-

den ska växa inåt, samtidigt som de olika stadsdelarna länkas samman. En betydligt större del, än vad fallet är idag, ska ha innerstadskaraktär med blandning av service, arbetsplatser och bostäder. Självklart också parker, gator och platsbildningar av hög kvalitet som stimulerar och inbjuder till vistelse. Dessutom ska kollektivtrafik med hög kapacitet, snabbhet och turtäthet prioriteras. Göran Carlén förklarar att dessa grunddrag ligger fast, men att det ändå finns många frågor att hela tiden jobba vidare med. Just nu pågår därför en aktualitetsprövning och revidering av översiktsplanen. Som en del i det arbetet har bland annat en framtidsinriktad omvärldsanalys tagits fram. – Vi tittar alltså på hur den nu gällande

översiktsplanen funkar som verktyg och som ledstjärna i fråga om markanvändning och utveckling av staden. Priori­ teringar behöver ses över. Mycket behöver också tydliggöras och konkretiseras. Översiktsplanen är ju det dokument som ska vara vägledande för all detaljplanering. Men eftersom verkligheten hela tiden förändras med nya prognoser, dessutom så pass snabbt, är det här arbetet en ständigt pågående process. En viktig del är givetvis att bostäder byggs i högre takt. Näringslivets tillväxt förutsätter att det finns möjlighet till verksamhetsexpansion i särskilt attraktiva lägen, exempelvis vid resecentrum.. Men staden måste även utvecklas på andra sätt, påpekar Göran Carlén. Inte minst kopplingen mellan bebyggelse och trafik, där kollektivtrafiken ska prioriteras före biltrafik. Fler behöver också välja att cykla. Men klarar Uppsala verkligen en så hög tillväxt som 150 000 fler invånare till 2050? – Ja, det tror jag, säger Göran Carlén. Investeringar kommer att krävas i trafiksystemet, främst för kollektivtrafik och cykel, men med långsiktig planering kan

det göras med god hushållning. Det handlar också om att understödja byggen i fler utvecklingsområden som både ligger väl till i transportsystemet, har förutsättningar för hög attraktivitet och kan rymma en stor befolkning och många arbetsplatser.

Ostkust­ banan är en nyckelfråga för Uppsala. Här behövs ett snabbt beslut.” Göran Carlén, översiktsplanerare

Ulleråker, Börjetull och Östra Sala backe är exempel på sådana områden i staden, men även tätorter som Gunsta och Storvreta. – Vi behöver också i vissa fall få fram snab-

ba beslut. Det gäller framförallt utbyggnaden av Ostkustbanan som är en nyckel-

Vi tycker boende är mer än fyra väggar.

Läs mer på rosendaluppsala.se

Med omtanke om människor och miljö Som leverantör av betong till olika byggprojekt i Uppsala, ger Swerock dig en stad och omgivning som håller i generationer. Att bygga i betong ger dig oändliga möjligheter till olika utseenden och former. Den ger dig upplevelser och intryck för alla dina sinnen, som här i Uppsala Konsert & Kongress. Det bästa av allt är att betong är ett miljövänligt alternativ, då den ger ett bra och behagligt inomhusklimat. Den kan återvinnas och återanvändas samt binder koldioxid under hela sin livslängd.

swerock.se

www.byggvesta.se


15

Hela denna bilaga är en annons från kontoret för samhällsutveckling – Uppsala kommun

Göran Carlén berättar med entusiasm om den snabba tillväxten, om möjligheter och utmaningar. Det är ingen tvekan om att han som översiktsplanerare trivs med sitt arbete att titta in i Uppsalas framtid. Något han nu jobbat med i tio år. – Det är väldigt inspirerande, säger han och skrattar. Särskilt nu när det är ett sådant drag och man vet att den här tillväxten gör att Uppsala blir en ännu bättre stad att leva i.

fråga för Uppsalas tillväxt. Bankapaciteten klarar inte mer tågtrafik. Här är det bråttom, betonar Göran Carlén, eftersom alla investeringar i järnväg har så långa besluts- och genomförandeprocesser. Det samma gäller för övrigt en eventuell spårväg i Uppsala. – Dessutom är det så att trycket på resecentrum på sikt blir så starkt att avlastning behövs. En upprustning av Ostkust­ banan med ytterligare två spår är avgörande för Uppsalas framtida tillväxt även av det skälet. Med utbyggd Ostkustbana kan en tågstation vid Bergsbrunna bli verklighet, förtydligar Göran Carlén. Det vill säga en station för hela södra Uppsala – Sävja, Sunnersta och Gottsunda och tillkommande bebyggelse på båda sidor om Fyrisån. – Men då krävs också en mycket snabb kollektivtrafikförbindelse mellan de sydvästra stadsdelarna och denna nya Uppsala Södra Station. I ett fördjupat översiktsplanearbete prövar vi nu att fastlägga en reservatskorridor för den känsliga delsträckan över Fyrisån från Dag Hammarskjölds väg till väg 255 i Sävja, avslutar Göran Carlén.

Foto: Jan Nordén

Foo lk pa stan

ANTJE JACKELÉN, biskop i Lunds stift sedan 2007. Valdes 2013 som första kvinna till ärkebiskop i Svenska kyrkan och tillträder nu i juni.

Hur ser du på Uppsala när du nu är tillbaka i stan? – Det är en glädje att nu återvända till den stad jag kom till som 22-årig stipendiat 1977 och som har gett mig många fina minnen. Det var i dekanhuset som jag för första gången träffade min man – och nu flyttar vi in i grannhuset. Uppsala är en modern storstad som samtidigt värnar om sina rötter. En studentstad borgar för kreativitet och levande miljöer.


16

Hela denna bilaga är en annons från kontoret för samhällsutveckling – Uppsala kommun

ÖVERSIKTEN 19

20

1. K  apellgärdet, Kvarngärdet – utbyggnad, framför allt flerbostadshus – pågår 2. Frodeparken – nya bostäder längs Stationsgatan – pågår 3. Dragarbrunnsgatan – centrumutvecklingsprojekt av affärsgatan – pågår 4. Åhlénshuset – ombyggnad – pågår 5. Paradgatan – utvecklingsprojekt stråket Carolina Rediviva till Vaksala torg 6. Blåsenhuskvarteret – nya studentbostäder inflyttning i år. Ny förvaltningsbyggnad för universitetet – på gång.” 7. Skandionkliniken – Nordens första kliniska anläggning för protonterapi (cancerbehandling) färdigställs 2014. 8. Akademiska sjukhuset – bygger ut och om för miljarder, bl a ny byggnad för cancervård och nytt parkeringshus.. 9. F .d. posthus, Suttung – byggs på med två våningar. 10. Kungsängen – utbyggnad med flerbostadshus – pågår 11. Broar – Hamnspången över Fyrisån, invigdes 2012. En bro för alla trafikslag planeras i Kungsängsesplanadens förlängning.

12. P  lanskilda järnvägskorsningar

– vid S:t Persgatan och S:t Olofsgatan

13. M  igo och Kvarntorget – Migo 14.

byggs om med två punkthus för bostäder Juvelen – kontorsbyggnad vid Resecentrum

15. S  tudenternas + S. Åstråket 16.

– nya idrotts-, park- och rekreationsområden längs Fyrisån Mikaelskyrkan – nya bostäder planeras vid Mikaelskyrkan

17. K  ulturstråket Odinslund

– utveckling av stråket mellan slottet och domkyrkan 18. Innerstadsstrategi – Mitt centrum 2030 –utveckling av innerstaden 19. Kantorn, Kvarngärdet – studentbostäder och mindre lägenheter byggs 20. Råbyvägen – ska kantas av nya stadskvarter, ca 1 600 bostäder

Bygg tryggt och effektivt i samverkan med Arcona www.arcona.se


Hela denna bilaga är en annons från kontoret för samhällsutveckling – Uppsala kommun

UPPSALA VÄXER 20

PÅGÅENDE OCH PLANERADE BYGGPROJEKT

21. Cementgjuteriet – utbyggnad av framför allt flerbostadshus – pågår

22. Börjetull – Omvandling från verksamhetsområde till blandad stad

23. K  v. Gimo -–utbyggnad av flerbostadshus – pågår

24. Eriksberg – Uppsalahems område kommer att förtätas

25. D  ag Hammarskjöldsstråket – sammanlagt ca 7000 lägenheter

26. Rosendal – ny stadsdel med bostä27. 28.

29. 30.

der, tennishall, universitetets institutioner och service. Gottsunda – ny bostadsbebyggelse kring centrum. G  ottsunda allé – ny förbindelse Gottsunda och Ultuna. Längs gatan ska bostäder byggas. Ca 1 100 bostäder i Bäcklösa. Ulleråker – stort projekt för stadsbebyggelse. Ca 6 000 bostäder. SLU – ny-, om- och tillbyggnad, bland annat ett nytt djursjukhus.

31. Vårdsätra/S:a Sunnersta – villor och parhus byggs

32. ICA vid Gnista – Ica Maxi byggs vid Uppsalas södra infart

33. Ö  stra Fyrislund – stort verksamhetsområde med närhet till E4

34. Ö  stra Salabacke – 2 500 nya bostäder längs Fyrislundsgatan. byggstart för första etappen i år. 35. G  ränby Centrum – ombyggnadplanerna omfattar nu även bostäder 36. Uppsala Arena – arena byggs för nöje, idrott och möten. Byggstart under 2015 37. Småhusbebyggelse – Lindbacken byggs ut. I Storvreta, Fullerö, Skölsta och Gunsta . 38. F ullerö Park – Möjligt utvecklingsprojekt med temapark mm 39. Librobäck – utvecklas för nya verksamheter 40. S  tenhagens centrum – nya bostäder, projektering pågår 41. Kraftvärmeverk – planering pågår för nytt kraftvärmeverk

Tillsammans med Uppland i 35 år

hzbygg.se

17


18

Hela denna bilaga är en annons från kontoret för samhällsutveckling – Uppsala kommun

INNERSTADSSTRATEGI

du ock så. Surfa in på www.u pp mittce sala.se/ ntrum och gö r din rö st hörd .

Foto: Jörgen Hildebrandt

Foo lk pa stan

Tyck din innteill om rstad och de ss fram tid

HANS ROSLING, professor vid Karolinska institutet, medgrun­ dare av stiftelsen och webbplat­ sen Gapminder, 2012 utsedd till en av världens 100 mest infly­ telserika personer. Är född, upp­ vuxen och bosatt i Uppsala – Flogsta. Vi vill sätta fingret på vilka kvaliteter vi har och hur vi kan få fler att uppskatta den centrala staden. Här är medborgarnas åsikter avgörande, säger Karin Åkerblom, processledare för stadsutveckling.

– Det är en trevlig stad. Har inte haft krig sedan Erik den Helige på 1100-talet och vi behöver inte ha galler för fönstren! Det är bra. Folk lever längre, barn är gladare, och inkomsterna högre än när jag växte upp. – Förändring är oundviklig. En befolkningsökning till 300 000 invånare vore väl bra? Det viktiga är att tillväxten sker på ett vettigt sätt med bra miljö och ett blandat boende så att vi inte segregerar staden. Jag hade gärna jobbat i Uppsala, men det fanns ingen professur jag kunde söka här. Att jag ändå bor kvar beror på att min stora tonårskärlek, som även är min hustru, bor här. Där hon bor, där bor jag.

INNERSTADEN 2030

Foto: alexochmartin.se

Vad tycker du om Uppsala som stad och dess starka tillväxt?

CECILIA WIKSTRÖM, präst och EU-parlamentariker för FP. Uppsalabo sedan 80-talet.

Vad känner du för Uppsala? – Jag älskar Uppsala, den här platsen. Det är mitt liv! Jag jobbar ju nu inom hela EU. Så fort jag kommer hem känner jag mig lycklig. Älskar allting. Uppsala är min stad helt enkelt. Den har sina rötter i historien men perspektiven framåt och kan därför möta framtiden med tillförsikt. – Och förändringarna i stadsbilden på senare år är bara toppen. Tänker på det som hänt runt järnvägen med UKK och området runt resecentrum. Det har blivit jättefint. Det enda jobbiga är hur svårt det är att parkera bilen i stan. Jag är orolig för innerstadshandeln.

PLANERINGEN ÄR NU IGÅNG Arbetet med att skapa en attraktiv stadskärna fortsätter. Hur ska den utvecklas och förbättras fram till 2030? Ja det är frågan kommunen ställer sig i arbetet med en ”inner­ stadsstrategi” som just påbörjats.

S

tadsförnyelsen är en ständigt pågående process. Vi vill formulera en vision och ta fram en strategi hur innerstaden kan utvecklas och skulle kunna se ut i framtiden. Den ska sedan vara till hjälp för framtida projekt och fysisk planering, säger Karin Åkerblom, processledare för stadsutveckling på Uppsala kommun. Det är bara att konstatera, Uppsalas stadskärna har de senaste 5-10 åren genomgått en stor förändring. Tagit moderna storstadskliv och upplevs nog av väldigt många Uppsalabor som mer attraktiv än någonsin. – Vi är så klart stolta och glada över hur stadskärnan har utvecklats. Inte minst är det inspirerande med Uppsalabornas positiva feedback. Men vi slår oss inte till ro. Vi vill göra stan ännu bättre, säger Karin Åkerblom. Själv har hon arbetat inom Uppsala kommun sedan 1994. Om det är någon som kan innerstadens förvandlingsresa och sett den på nära håll så är det alltså hon. – Det har hänt så otroligt mycket på kort tid. Med Resecentrum har vi fått lite av en ny och bredare stad. Idag känns det nästan ofattbart att det för bara några år sedan gick bussar på Dragarbrunnsgatan. Men det är inte bara stora åtgärder det handlar om. Årummet har lyfts enormt utan stora ingrepp. Men nu är det alltså fokus på framtiden. Och grundtanken i det just igångsatta

arbetet med en innerstadsstrategi är att landa i den centrumutveckling som varit och ta sikte mot nästa. Horisontåret är 2030. – När Uppsala växer gäller det att i ett tidigt skede vara tydliga med vad vi vill och peka på idéer och möjligheter för den fortsatta utvecklingen. Målet är att ge plats för fler invånare i ett växande och hållbart stadsrum.

Målet är att ge plats för fler invånare i ett växande och håll­ bart stadsrum.” Karin Åkerblom

Om ett år ska strategiarbetet landa i en

handlingsplan som kopplas till kommunens översiktsplan. Under processen kommer fastighetsägare, samarbetspartners och inte minst Uppsalaborna att bjudas in till olika former av samtal, möten och diskussionsforum. – Ett centrum är stadens hjärta, motor och ansikte utåt, därför är det jätteviktigt att innerstadsstrategin tas fram i bred dialog tillsammans med dem som lever och verkar i staden, betonar Karin Åkerblom. Ett ledord i strategiarbetet är helhetssyn. Några aktuella frågeställningar att

diskutera är bland annat hur gator och torg kan utvecklas, hur parker kan förädlas, hur kollektivtrafiken kan bli bättre och hur biltrafikens framtid kan se ut. – Vi vill sätta fingret på vilka kvaliteter vi har och hur vi kan få fler att uppskatta den centrala staden. Här är medborgarnas åsikter avgörande. Vi vet att det finns många åsikter om stadens utveckling. Och vi vill gärna få in synpunkter, signaler och idéer om vilken stad Uppsalaborna vill ha, avslutar Karin Åkerblom.

Om innerstads­ strategin:

Aktuella stadsförnyel­ seprojekt i Uppsala:

 r ett särskilt uppdrag i Ä den kommunala översiktsplanen som kommer att följas av en handlingsplan. n Ska på visionsnivå visa hur innerstaden kan utvecklas framtill 2030. n Startar med medborgardialog. n Planeras bli klar samtidigt som den nya översiktsplanen.

n

n

 ista etappen av S Dragarbrunnsgatans omvandling. Det handlar om Åhlénshusets om- och fasadombyggnad. Klart slutet av 2015. n 2012 utlystes en arkitekttävling för Forumtorget. Förverkligas när Åhlénshuset står klart, då får Uppsala en långsoffa mitt i stan.

 tråket Vaksalagatan/ S Drottninggatan ska bli en ”paradgata”. Ny belysning på sträckan Carolina Rediviva – Nybron byggs i höst. n Fyristorg. Ambitionen är att skapa förutsättningar för handel, trafikföring och mötesplatser för människor. n Södra Åstråket, mellan Islandsbron i norr till Kungsängsbron i söder. Se sidan 22 för mer information. n


SÄLJSTART NOVEMBER 2014

UPPSALA – METROPOLITAN Med ett unikt läge, granne med Fyrisån och mittemellan Luthagen och Svartbäcken, uppför vi nu Metropolitan. Här skapar vi en boendeupplevelse med åblickar åt ena hållet och Uppsalas puls åt andra. Den spännande arkitekturen med sin välvda form och en fasad av klassiskt, tidlöst tegel är en modern hyllning till Domkyrkan som ligger i direkt blickfång. Huvuddelen av balkongerna har utsikt mot det rogivande årummet. Parkerar gör du bekvämt i garage under huset. STORLEK: 38–130 KVM, 1–5 R.O.K. ANTAL BOSTÄDER: 70 UPPLÅTELSEFORM: BOSTADSRÄTT SÄLJSTART: NOVEMBER 2014 KONTAKT: JENNIE ANDERSSON 018-16 15 67 jennie.andersson@ncc.se LÄS MER: ncc.se/metropolitan

Förbättra dina bostadsutsikter Just nu bygger vi nytt på flera platser nära dig. Gå in på ncc.se/boende och anmäl ditt intresse redan idag. Då ökar chansen att få välja både läge, inredning och material. Priserna är fasta men se till att du är först att bestämma dig.

UPPSALA – KAPELLGÄRDET - VÄSTRA ORGELN I Västra Orgeln bor du citynära på fem minuters cykelväg från resecentrum, idealiskt för dig som pendlar eller bara vill bo bekvämt. Här bor du i välplanerade lägenheter med högt i tak och nyproduktionens alla fördelar. De stora balkongerna har glasade räcken som låter ljuset flöda in i lägenheterna. Bilen parkerar du bekvämt i garage under fastigheten och hiss tar dig direkt upp i huset. STORLEK: 49–138 KVM, 1–6 R.O.K. PRIS: 1 650 000 – 4 300 000 KR UPPLÅTELSEFORM: BOSTADSRÄTT KONTAKT: ANNAKARIN HOVSTADIUS 0707-678 304 annakarin.hovstadius@widerlov.se KONTAKT 2: DANIEL JANSSON 070-667 42 76 daniel.jansson@widerlov.se LÄS MER: ncc.se/vastraorgeln

FÅTAL LÄGENHETER KVAR!

UPPSALA – KUNGSÄNGEN - KUNGSTRÄDGÅRDARNA I de gamla industrikvarteren i Kungsängen möter historia framtid när den nya stadsdelen tar form. I Kungsträdgårdarna får du ett modernt och påkostat boende i välplanerade, yteffektiva lägenheter. Intresset har varit enormt och idag finns endast ett fåtal lägenheter kvar i första etappen. Här har vi härliga tvåor och fyror kvar med dubbla balkonger i två väderstreck! Söker du andra storlekar ska du anmäla ditt intresse för nästa etapp på ncc.se/kungstradgardarna2. Då får du inbjudan till vår VIP-kväll i september och möjlighet att välja lägenhet före alla andra. STORLEK: 44–109KVM, 1–4 R.O.K. PRIS: 1 850 000 – 3 695 000 KR UPPLÅTELSEFORM: BOSTADSRÄTT KONTAKT: JENNIE ANDERSSON 018-16 15 67 jennie.andersson@ncc.se LÄS MER: ncc.se/kungstradgardarna

Upptäck alla nya bostäder på ncc.se/boende


Framtidens Akademiska sjukhus innehåller även ett nytt parkeringshus, med byggstart 2014. Huset är tänkt att samutnyttjas med stadens behov av parkeringsplatser vid olika event, framförallt vid nya Studenternas.

Ett halvt nytt Akademiska på sju år Det är redan i full gång, ett av de största och mest genomgri­ pande ny- och ombyggnadspro­ jekten som någonsin genom­ förts på Akademiska sjukhuset. När allt är klart 2021 kommer mer än hälften av sjukhusets golvyta inte vara äldre än sju år.

J

a, man kan verkligen säga att det är framtidens Akademiska som vi nu bygger. Det är en fantastisk förnyelse, som i grunden handlar om att vi är med och tar ansvar för en växande stad och region i fråga om människors hälsa och deras behov av modern och effektiv sjukvård. Det säger Tord Hägg, förvaltningsdirektör på Landstingsservice, den organisation inom Landstinget som ansvarar för dess fastighetsförvaltning med Akademiska sjukhuset som största kund. – Ombyggnaden handlar också om att befästa Akademiska sjukhusets roll som viktig kugge inom forskning och utveckling. Givetvis i nära samarbete med universiteten. Det gäller att på olika sätt befästa de framgångar vi uppnått, betonar Tord Hägg. Fram till 2020 ska 58 000 kvadratmeter

ling med fem strålningsbunkrar under mark och en kirurgisk operationsenhet med tio salar. Den nya byggnaden kommer dessutom att ha 96 enpatientrum, något som nu och framöver gäller som standard vid all nybyggnation inom Akademiska Det gigantiska projektet, som i sig be- sjukhuset. Fördelen är uppenbar, menar står av flera delprojekt – en sammanlagd Tord Hägg. Dels för att förhindra smittbygginvestering på 5,2 miljarder kronor spridning, dels integritetsmässigt och – är faktiskt ett av de större, inte bara i den trygghet det ger patienten att kunna sjukhusets historia utan generellt i ha en anhörig sovande över hos sig. – Syftet med hela Uppsala län. Det startade under förra våren ”Vår uppgift är att den satsningen är helt med en etappvis total- hyra ut lokaler, bygga enkelt att rusta sjukrenovering ner till behuset för de kommanom, bygga nytt och tongen av 85-huset, de 40 åren genom att det vill säga huset sköta drift och underanpassa lokalerna till med helikopterplat- håll av landstingets den medicinska uttan. Det kommer att fastigheter i länet.” vecklingen, inte minst stå färdigt 2015. Då teknikmässigt. Även startar samma förnyelseprocess för flödesmässigt och logistiskt mer effektivt. 70-huset, som även får en helt ny hu– Samtidigt handlar det givetvis om vudentré. att skapa förutsättningar för en säkrare En av de största synbara förändring- vård och en bättre arbetsmiljö för persoarna på sjukhusområdet, och det enskilt nalen, poängterar Tord Hägg, som gläds största delprojektet, är ändå den nya över landstingets försäljning av vård- och behandlingsbyggnaden vid Ulleråkerområdet till Uppsala kommun. Dag Hammarskjölds väg. Första spadta– Vi kunde frigöra kapital som vi nu sätget togs 24 april. Den kommer bland an- ter in i vår kärnverksamhet – sjukvården. nat att inrymma onkologi, strålbehand-

nya lokaler byggas. Ytterligare 100 000 kvadratmeter ska byggas om och uppgraderas. Vissa uttjänta byggnader rivs samtidigt som en helt ny byggnad tas fram bredvid barnsjukhuset, invid Dag Hammarskjölds väg.

Landstingsservice Ansvarar för fastighetsförvaltning och verksamhetsanknuten service inom landstinget. Omsätter drygt en miljard kronor, förvaltar en lokalyta om 700 000 kvadratmeter och har ca 200 medarbetare. De flesta av kunderna finns inom hälso- och sjukvården. Den största är Akademiska sjukhuset.

Besök webbsida och vårt informations­center Du som vill veta mer om ”Framtidens Akademiska” är välkommen till vår webbplats. Här kan du se bilder, videoklipp eller hitta olika kartor. Du kan också följa bygget i realtid via en webbkamera. Du är även välkommen till vårt bemannade informationscenter, där du kan ta en kopp kaffe, ställa dina frågor och få material. Du hittar oss vid den norra infarten till Akademiska sjukhuset. För öppettider, gå in på:

www.akademiska.se/ framtidensakademiska Klicka Informationscenter


Hela denna bilaga är en annons från kontoret för samhällsutveckling – Uppsala kommun

21

ARENORNA

GRÖNT LJUS FÖR

NYA STUDENTERNAS Där anrika Studenternas IP idag står kommer Nya Studenternas att växa fram. En kombinerad arena för fotboll och bandy med plats för cirka 10 000 åskådare. Om allt går som planerat blir det byggstart hösten 2017.

E

fter många turer är det så äntligen klart. Kommunfullmäktige har klartecken för den bland Uppsalas alla idrottsentusiaster efterlängtade Nya Studenternas. – Ja äntligen! Det var en stor majoritet bakom beslutet, vilket är viktigt när det ska göras en så pass stor arenasatsning, säger Eva Sterte, vd för Uppsala kommuns sport- och rekreationsfastigheter, det företag som fått i uppdrag att utveckla och lyfta området kring Studenternas med nya arenan i spetsen. Ett uppdrag som hon beskriver innefattar ”tidernas roligaste projektledarjobb”. Om allt går enligt planerna ska rivningsar-

betet av Studenternas IP påbörjas under hösten 2016. Året därpå är det byggstart med planerad invigning sommaren 2019. Arenan ska då, enligt uppdraget, kunna användas för både fotboll och bandy, få konstgräsplan, och ha plats för cirka 10 000 personer med möjlig utökad kapacitet till 15 000 i framtiden. Med andra ord en av Sveriges bästa arenor. – Satsningen har många bottnar. En grundfaktor är att Uppsala genom sin snabba befolkningstillväxt ligger efter ifråga om nya arenor och anläggningar. Studenternas klarar inte heller dagens krav och har dispens ifråga om säkerhet, planens beskaffning och utrymmen. Men det kommer vi nu att ändra på. I början av 2015 ska förslag med alla detaljer kring utformning och finansiering presenteras för kommunstyrelsen. Eva Sterte kan ändå avslöja vissa övergripande drag kring arena. – Ambitionen är att skapa en elegant

Studenternas IP: Studenternas IP eller ”Studan” är ett välkänt namn i Idrottssverige. Redan 1909 invigdes anläggningen som på den tiden främst användes av studenter. Idrottsplatsen har under årens lopp stått som värd för åtskilliga SM-bandyfinaler, SM och VM i isracing, större friidrottstävlingar samt allsvenska fotbollsmatcher. Publikrekordet är 25 560 åskådare och sattes vid bandyfinalen 2010. Eva Sterte, vd för Uppsala kommuns sport- och rekreationsfastigheter, blickar ut över Studenternas IP, området som under de närmaste åren kommer att genomgå total förvandling.

Om nya Studenternas:

arena med ombonat intryck som passar in i miljön vid Stadsträdgården. Den kan komma att grävas ner och ska självklart hålla alla nationella förbundskrav samt vara spelbar i de inledande matcherna i Europa League och Champions League. En viktig del blir att utreda parkeringsbehovet samtidigt som insatser görs för att underlätta för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Men redan idag finns goda förbindelser, poängterar Eva Sterte.

 lir en kombinerad fotbolls- och B bandyarena med konstgräsplan. n Får i ett första skede cirka 10 000 åskådarplatser. Möjlighet att utöka kapaciteten till 15 000 i framtiden. n Kommunen bekostar arenan. n Förväntad byggstart hösten 2017. Planerad invigning sommaren 2019.

Det kan också bli aktuellt att bygga anslutande kontor och andra kommersiella lokaler. Exempelvis restaurang, butiker, gym och hotell. – Ett viktigt mål är att fylla Studenternas med liv. Därför lägger vi stort fokus på att hitta funktioner som gör att man hänger

n

ÄVEN UPPSALA ARENA ÄR PÅ GÅNG – Allt går planenligt. Det är mycket som ska klaffa, men vi siktar på byggstart i slutet av 2015 och ha arenan på plats under 2017, säger Torbjörn Wennberg, vd

för arenabolaget bakom Uppsala arena. Arenan är tänkt att byggs i anslutning till Gränby centrum till en kostnad på totalt 750 miljoner kronor. Kapaciteten är

kvar i arenan eller på området. Vid sidan av själva arenabygget ingår flera viktiga delprojekt som ska hållas samman i upprustningen av Studenternas. En bandyplan ska byggas intill den nya arenan, med möjlighet till tillfälliga läktare. Övergångsarena under byggtiden blir Lötens IP som ska klara att vara matcharena för elitfotboll, både damer och herrar, med cirka 4 000 åskådarplatser. – Friidrotten som idag håller till på Studenternas flyttar till Gränby sportfält där en ny friidrottsanläggning ska byggas. Kapområdet, grönytorna ned mot Kungsängsbron, ska utvecklas till ett park- och evenemangsområde. – Alla dessa satsningar som ingår i paketet kring Studenternas betyder jättemycket. Både för Uppsala som stad och

för idrotten, som inte klarar sig utan bra anläggningar och som nu får ny energi och kraft, avslutar Eva Sterte.

inte beslutad. Just nu handlar det om tre så kallade ”arena rum”, det stora rummet cirka 6500–8500 stolar. Övriga cirka 2500 personer respektive 1000. Arenan ska fyllas med allt inom nöje, idrott och möten. Den beräknas även få omkring 4000 kvadratmeter handel i byggnaden.

– Uppsala arena tillför nya dimensioner till elitidrotten. Dessutom förutsättningar för produktioner inom nöje samt möjligheten för Uppsala att ta emot stora konferenser, kongresser, mässor och möten.

Vi vill skapa en elegant arena med om­ bonat intryck som passar in i miljön vid Stads­ trädgården.” Eva Sterte


22

Hela denna bilaga är en annons från kontoret för samhällsutveckling – Uppsala kommun

Foo lk pa stan

SÖDRA ÅSTRÅKET

HÅKAN NESSER, välkänd för­ fattare, före detta högstadielära­ re och Uppsalabo fram till 2006.

Vad tycker du om Uppsala och den stadsförnyelse som vi nu står mitt uppe i? – Jag gillar Uppsala väldigt mycket, annars hade jag naturligtvis inte stannat i 37 år. De sista åren bodde vi på Västra Ågatan. Därifrån gjorde jag dagliga promenader med min hund. Cirka en halv mil. Började i Stadsträdgården, fortsatte genom Stadsskogen och Engelska parken och sedan via slottet hem igen. Promenader centralt i Uppsala och ändå bara i grönområden. Det var fantastiskt. – Förnyelsen kan jag däremot inte säga så mycket om. Resecentrumprojektet var ju igång när vi flyttade men jag har inte sett det helt färdigt. Rent generellt är jag inte emot förnyelse, tvärtom. Även om jag inte direkt älskar Musikens Hus. Det är för dominant och tungt, men man vänjer sig väl? – Man kan bygga nytt på många bra sätt och jag tror att Uppsala skulle tjäna på en viss förtätning. Allt för många och stora gräsytor skapar en ödslighet istället för den stadskänsla som man ju vill ha i en stad. Till exempel i Gamla Stan i Stockholm där vi nu bor. Det är underbart.

R PÅ LÄS ME .SE LA UPPSA ÄD­

S­TR STAD DEN GÅR

R 150 Å

STADSTRÄD­­ GÅRDEN 150 ÅR Uppsalas älskade stadspark – Stadsträdgården – fyller 150 år. Det firas med ett färgsprakande jubileumsår 2014. Vacker blomsterprakt, upprustning och plantering av nya träd är några av de inslag som kommer att prägla Stadsträdgården under våren och sommaren. I augusti arrangeras dessutom en stor jubileumsfest fylld med aktiviteter och möjlighet att upptäcka nya sidor av vår vackra Stadsträdgård.

Folkliv, promenadvänliga stråk och nya mötesplatser är nyckelord när satsningen på åstråket fortsätter.

STORSATSNINGEN

PÅ ÅRUMMET FORTSÄTTER Med relativt små ingrepp, som solbryggor och planteringar, har kvaliteten längs årummet höjts under de senaste åren. Nu plane­ rar kommunen att fortsätta söder­ ut. Det vill säga längs södra åstrå­ ket – mellan Islandsbron och Kungsängsbron.

D

en bärande tanken är att rusta upp hela det här området, förbättra tillgängligheten och trygg­ heten. Även skapa nya mötesplatser. Visionärt

Vi vill skapa ett attraktivt årum som knyter ihop Kungsängen och Ulleråker med stadskärnan.” Karin Åkerblom

vill vi skapa ett grönt stråk för rekreation, idrott och friluftsliv på den västra sidan av ån, säger Karin Åkerblom, processledare på Uppsala kommun som leder utvecklingsprojektet Södra Åstråket. Arbetet drogs igång för fyra år sedan.

Grundidén är att knyta ihop Ulleråker och Kungsängen med stadskärnan. Södra Åstråket blir alltså länken där emellan. – Vi vill lyfta och förbättra åstråket som en helhet men har i arbetet delat upp stråket i flera stora delprojekt. Det blir alltså en etappvis utveckling och vi siktar på målgång 2020. De kanske mest framträdande byggsatsningarna blir omvandlingen av Studenternas idrottsplats och den planerade bron i förlängningen av Kungsängs­ esplanaden. I sommar väntas detaljplanen kring bron vara färdig, beslut om bron fattas senare. – Vi vill se det här stråket som en utveckling av Stadsträdgården. Kapområdet, strax söder om Studenternas, vill vi utveckla till en mer permanent aktivitetspark för olika evenemang och konserter, säger Karin Åkerblom. I planerna föreslås att den nuvarande båtuppställningsplatsen flyttas till ett om-

råde söder om Kungsängsbron. Området där bland annat båtuppställningen ligger idag ska i framtiden kunna utvecklas till byggnader för kontor och verksamheter. – En central fråga för kommunen är att själva stråken utmed ån kan bli mer attraktiva. Det kan handla om att göra dem mer promenadvänliga helt enkelt. Det kan även bli aktuellt med parkstråk, torg och platser för restauranger och kafé vid det planerade brofästet, avslutar Karin Åkerblom.

Om projektet Södra Åstråket:  andlar om att höja kvaliteten på H sträckan mellan Islandsbron och strax söder om Kungsängsbron. n Målet är att skapa ett attraktivt årum och åstråk som knyter ihop Kungsängen och Ulleråker med stadskärnan. n Den västra sidan präglas av park, rekreation och idrott. n På den östra sidan växer det nya bostadsområdet Kungsängen fram och söder om Kungsängsesplanaden utvecklas ett område för kontor och verksamheter. n


ANNONS

Galderma vill medverka till

Uppsalas expansion Uppsala är en viktig knutpunkt för företag inom life science, forskning och innovation. – Galderma förvärvade Q-Med under 2011 och redan från början var strategin att bygga vidare på framgången som grundades i Uppsala. Galdermas beslut att stanna kvar och växa i Uppsala stod klart från första dagen, säger Didier Leclercq, vd för Galderma Uppsala. Tillhandahåller arbetstillfällen genom hållbar expansion

Galderma, ett forskningsbaserat företag med fokus på innovation inom dermatologi, är en av de största privata arbetsgivarna i Uppsala kommun, med mer än 400 anställda med olika kompetens, bakgrund och nationalitet. – Allteftersom Galderma expanderar, kommer vi att fortsätta att erbjuda arbetstillfällen i Uppsalaregionen, framför allt inom områden som forskning, utveckling, innovation och tillverkning. Vi vill dra nytta av den kompetens och kunskap som finns i Uppsala, säger Didier Leclercq. Men en eventuellt kommande expansion måste ta hänsyn till den framtida utvecklingen i stadsdelen där företaget finns. Q-Med etablerades i stadsdelen Librobäck 1997 och har sedan dess varit del av utvecklingen av området – från tiden då Librobäck var ett industriområde, och allteftersom det ändrats till att bli en

mer blandad stadsdel med boende, näringsliv, tjänster och rekreation. – Galdermas ambition är att bygga vidare på och förvalta arvet från Q-Med, både i fråga om bolagets inriktning och när det gäller den roll som företaget har spelat i den industriella utvecklingen i området’’, säger Didier Leclercq. – Vi har förmånen att vara belägna vid Fyrisån och vill vara en del av den långsiktiga planeringen för området. Det inkluderar diskussioner om en effektiv och hållbar användning av mark, gång- och cykelbanor, kollektivtrafik, bostäder och estetiskt tilltalande arkitektur. Samarbete är nyckeln till hållbar stadsutveckling

Konkurrenskraften i en region beror på en rad olika faktorer, den är till exempel kopplad till innovation och teknisk kapacitet, infrastruktur för transporter och kommunikation, hälsa, utbildningspolitik, hållbar tillväxt och en effektiv användning av resurser. – Vi måste arbeta tillsammans för att bidra till samhällsutvecklingen och för att säkerställa en hållbar industriell expansion. Redan i dag drivs stora delar av Galdermas anläggningar i Uppsala av bergvärme och all vår el är miljödeklarerad vattenkraft. Vi strävar efter att hitta nya sätt att göra Galdermas verksamhet

Didier Leclercq, vd för Galderma Uppsala.

mer miljömässigt hållbar och vi vill vara en del av planeringen för att Uppsala ska bli en ännu mer attraktiv och konkurrenskraftig region, både för etablering av företag, som besökmål och att leva och arbeta i, säger Didier Leclercq.

www.galderma.com

T A N S S LY I V R A H N E IG R E T Å OSS TILL EN FÖRSTAPLATS. För femte året i rad har våra kunder sett till att vi toppar Nöjd Kund Index – NKI, för bostadsutvecklingsbranschen. Läs mer om kundundersökningen på jm.se.


Hela denna bilaga är en annons från kontoret för samhällsutveckling – Uppsala kommun

MER GRÖNSKA OCH FÄRRE BILAR Mer grönska och sittmöjligheter i centrala Uppsala. Bilarna tar för stor plats, bort med dem från torgen, även bussarna från Stora torget. Uppsalaborna har tyckt till om stadens förnyelse. Åtminstone några hundra av oss har hittills lämnat in förslag i medborgardialogen om Innerstadsstrategin som är öppen till 30 juni. Bland övriga förslag: n Dragarbrunnsgatan blir gågata n Förläng gågatan n Mer torghandel och ute­

serveringar n Lekmöjligheter för barn n Fler sittmöjligheter n Pendlarparkering vid resecentrum

KÄLLSORTERING MED SOLENERGI Uppsala kommun är först i Norden med storskalig satsning på smart källsortering i det offentliga rummet. Ett större antal av det nya sopkärlssystemet Big Belly Solar kommer att placeras ut i Uppsala stad under maj och juni. Kärlen drivs av solceller och återanvänder sin energi till komprimering av avfall. När de är fyllda sänds ett meddelande till operatörens dator eller smartphone, varefter de töms. Avfallsvolymerna minskar på så sätt med upp till sju gånger, tömningstillfällena med 70-80 procent och därmed även kostnaderna.

NY BYGGLOVS­ CHEF PÅ PLATS Kontoret för samhällsutveckling inom Uppsala kommun har anställt Christian Blomberg som ny bygglovschef. Han tillträdde tjänsten i början av maj och kommer närmast från Tyréns där han arbetat som avdelningschef för arkitektur och planering. Dessförinnan var han planchef i Östhammars kommun.

MEDBORGARDIALOG

”VI VILL GÅ STEGET LÄNGRE” Dialog med medborgarna är en viktig del i stadsbyggandet. Här i Uppsala pågår just nu ett spän­ nande projekt där ambitionen är att gå steget längre än vad planoch bygglagen kräver.

V

i vill föra dialog på ett nytt sätt och det genom att få in kunskap, synpunkter och idéer tidigt i planprocessen, säger Åsa Stenborg, projektledare Uppsala kommun. Hon betonar att det i grunden handlar om medbestämmande och demokrati. Det faktum att nyproduktion av bostäder allt oftare sker genom förtätning i områden där människor redan bor ställer planeringen inför nya utmaningar. Här menar Boverket att medborgardialoger är en viktig del i arbetet med att öka förståelsen för det som planeras. De bidrar också, menar man, till att ge ett bredare beslutsunderlag som kan leda till bättre lösningar för både nuvarande och framtida invånare. Och det samtidigt som dialogarbetet kan bidra till effektivare planeringsprocesser. En viktig del av dialogen är självklart med invånarna, främst dem som närmast berörs. Men dialogen med markägare, byggherrar, näringslivet och i Uppsalas fall de båda universiteten, är också prioriterad. Dialog i tidiga skeden prövas nu över hela linjen. Första projektet att testa idén med tidig dia-

log är kring utvecklingen av Dag Hammarskjölds-stråket, som bland annat inkluderar Ulleråker, och Ultuna. – Det är viktigt att människor känner sig delaktiga och att man verkligen kan påverka. Och det är därför det är så angeläget att få igång en dialog tidigt i planeringsprocessen. Att det här sättet att bedriva dialog blir annorlunda, ja det ligger i sakens natur, menar Åsa Stenborg. Istället för att komma med synpunkter på ett förslag utgår vi nu från idéer och skisser som kommer att ligga till grund för förslaget. – Utmaningen ligger i att få in medborgarna vid rätt tillfälle så att det blir till

– Vi vill få in in medborgarnas kunskap, synpunkter och idéer tidigt i planprocessen, säger Åsa Stenborg, projektledare Uppsala kommun.

nytta för planarbetet och meningsfullt för dem, utan att någon sida ska förta sig. Lyckas vi med det kommer dialogerna att bli inspirerande för alla. Men är inte det här egentligen ett sätt för kommunen att snabba på processen i hopp om att undvika eller åtminstone minska antalet överklaganden? – Nej, absolut inte. Jag tror att det snarare kan bli tvärtom. Ju fler som engagerar sig, desto fler som kan överklaga. Det kommer alltid att finnas människor som inte gillar det som planeras. Det är ganska självklart att inte alla kan vara överens.

Stadsutveckling är ett ständigt kompromissande, och det är det som är demokrati, avslutar Åsa Stenborg.

Det är viktigt att människor känner sig delaktiga” Åsa Stenborg

GUNSTA – NY TÄTORT PÅ GÅNG I södra Gunsta, en knapp mil öster om Uppsala, kommer ett helt nytt bostadsområde att växa fram un­ der de närmaste åren. – I nuläget tror vi att det finns plats för 1 400 bostäder. I runda slängar handlar det om 3 000 boende, säger Germund Landqvist, projektledare mark- och exploatering. Utmed Almungevägen, intill Funbo och nära Fjällnora, ska det alltså byggas bostäder. Det utpekade området i södra Gunsta består idag mestadels av ängar

25

och skog. Alltså obebyggd mark, men inte så länge till. – De första bostäderna kan nog börja byggas under 2015. En detaljplan för 300 bostäder är nämligen antagen. Det handlar om en blandning av villor, radhus och flerfamiljshus. Ambitionen med södra Gunsta är att skapa en tät villa- och småhusstad som knyter ihop Gunsta, Bärby och Ensta till en sammanhållen och levande tätort. Än så länge är inte spaden i marken. Men planerna är långt gångna och det nya bostadsområdet kommer att växa fram

etappvis under de närmaste 15 åren. Vid sidan av bostäder planeras även för en skola, flera förskolor, parker, grön- och idrottsområden. Dessutom ett centrumområde med huvudgata och plats för service och livsmedelshandel. Funktioner som onekligen kommer att behövas. – Fullt utbyggd kan södra Gunsta bli den

fjärde största tätorten i kommunen efter Uppsala stad, Sävja och Storvreta. Då gäller det att skapa förutsättningar för ett livskraftigt bostadsområde, säger Germund Landqvist.

Det ska vara enkelt och smidigt att ta sig till, från och inom Gunsta. Kom­ munikationer, kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik kommer därför att prioriteras. Det gäller, som Germund Landqvist påpekar, att skapa lämplig stadskaraktär. – Vi har höga ambitioner med det här projektet, som också är väldigt roligt att jobba med. Vi tänker oss en tätort med hög miljöprofil, en villastad med klimat­ smart och hållbart boende. Vi har utrett mycket och kommer att möjliggöra för miljövänligt resande och energieffektiva hus med bra uppvärmning.


26

Hela denna bilaga är en annons från kontoret för samhällsutveckling – Uppsala kommun

NÄRINGSLIV

– Det finns ett stort behov av moderna kontorslöningar i centrum, nära centralstation, säger Ingrid Anderbjörk, mark- och exploateringschef på kontoret för samhällsutveckling. Ett exempel på gång är platsen där hon står, bakom före detta posthuset, där grundläggning pågår för en ny kontorsbyggnad.

FLER INVÅNARE KRÄVER FLER ARBETSPLATSER Drottningen besökte Katedralskolan och hade tillsammans med eleverna en paneldiskussion om tvåspråkighet.

Katedralskolan – tradition och förnyelse – Nu märks det att vi närmar oss renoveringen på allvar, konstaterar rektor Heléne Lagerquist glatt när hon tar emot oss. Dialogen med arkitekterna har börjat och hela hösten kommer att präglas av ett intensivt förberedelsearbete.

P

rocessen runt renoveringen är äntligen i full gång, berättar Heléne. Den nya skolan ska planeras ur pedagogiska, arbetsmiljömässiga, hållbara och estetiska perspektiv. Det klassiska ska bevaras och samtidigt samsas med det som håller morgondagens standard. Lärandet är skolans fokus, men det är också viktigt med elevernas sociala och kulturella skolliv, och det bör också märkas i renoveringen. Även under evakueringen måste känslan för Katedralskolan bevaras och skolans ledning vill värna om att elevernas föreningar och traditioner kan leva vidare även om man tillfälligt får husera på annan plats. Musikalen och Katte-Skrapankampen är några exempel på sammansvetsande aktiviteter. När vi pratar om skolans renovering går det inte att ta miste på Helénes genuina intresse och engagemang för detta. – Genom renoveringen ska vi ta till vara den här fantastiska byggna-

dens historiska och unika atmosfär samtidigt som vi ska se till att den blir Sveriges modernaste undervisningspalats. Katedralskolan är en traditionsfylld skola med siktet mot framtiden! Katedralskolan visar tydliga exem-

pel på arkitekturhistoria. Först ser vi de av Scholander ritade läroverkslokalerna från 1869, där man har taket flera meter ovanför huvudet. På trettiotalet anlitades Leche som arkitekt för tillbyggnaden närmast den äldsta delen och på sextiotalet ser vi en tydlig kontrast i den tillbyggnad som vi dagligdags kal�lar för annexet. Naturvetenskap, humaniora och språk är viktiga delar i skolans verksamhet och det märks till exempel genom olika temadagar. Nyligen ordnade tysklärarna en dag om tvåspråkighet, då drottning Silvia besökte skolan. Drottningen deltog i paneldiskussionen, som bland annat belyste hur viktiga språkets nycklar är för människors relationer och för vår förståelse för omvärlden. Förväntningarna är höga inför förnyelsen av skolan och innan vi skiljs åt säger Heléne: - Visst kan det kanske bli lite ansträngande under tiden vi renoverar, men jag tror att evakueringen kommer att fungera bra med bibehållen skolkänsla och jag tror att slutresultatet blir något alldeles fantastiskt.

FOKUS PÅ ÖSTRA FYRISLUND Nya bostäder byggs på gamla verksamhetsområden. Exempelvis Kungsängen och Librobäck. Men var ska då företagen ta vägen? Ja, ingen Uppsalabo torde ha missat de senaste årens flyttvåg ut mot E4, bortom Uppsala Business Park – det tidigare Pharmaciaområdet.

E

n detaljplan som går under namnet Östra Fyrislund är nu fastslagen. 600 000 kvadratmeter mark i Rapsgatans förlängning, på norra sidan om Almungevägen. Med andra ord ett mycket stort etableringsområde, Uppsalas överlägset största för näringsverksamhet. – För kommunen gäller det att gå före genom att planlägga för framtida behov utan att egentligen veta hur utfallet kommer att bli, säger Ingrid Anderbjörk, mark- och exploateringschef på kontoret för samhällsutveckling. I fråga om Östra Fyrislund fanns dock ingen större tvekan om hur utfallet skulle bli, och det redan innan detaljplanearbetet var påbörjat. 2011 skrev kommunen optionsavtal med ett antal byggare och intressenter. 50 procent av marken tingades. Att det fanns ett stort intresse att förvärva mark i området framgick alltså med all tydlighet. – Ja, det har fått ett väldigt positivt mottagande. Det har ju varit ett väldigt tryck på södra sidan av Almungevägen dit en hel rad bilfirmor har flyttat. Nu väntar

När staden växer ska antalet arbets­ platser växa i samma takt.” Ingrid Anderbjörk

vi bara på en arkeologisk undersökning som ska genomföras under sommarhalvåret. Sedan kan projektering påbörjas även på andra sidan vägen. Ingrid Anderbjörk lyfter fram kommunens

roll att hela tiden utvärdera och förbereda för näringslivets behov av mark och lokaler. Ledstjärnan är att dagarbetsmarknaden ska växa i takt med befolkningen. Det vill säga när staden växer befolkningsmässigt bör antalet arbetsplatser växa i samma takt. – Fler människor innebär fler att sälja varor och tjänster till. Uppsala har dessutom en tillväxtdrivande marknad till följd av våra universitet, där idéer föds, växer och gror. Det gör att vi har många aktörer som verkar på en global marknad. Vi har också hela den offentliga sektorn. Som kommun måste vi alltså i nära dialog med näringslivet hela tiden titta på vad de växande marknaderna behöver för att kunna utvecklas och verka optimalt här i Uppsala, säger Ingrid Anderbjörk. Ett exempel är moderna kontorslösningar i centrum, nära centralstation. Många företag har idag pendlare från hela regionen, alltfler från Stockholm, företag som därför är beroende av att kunna locka med goda kommunikationer. Här finns ett stort växande behov, påpekar Ingrid Anderbjörk. – Många sitter i omoderna lokaler och är dessutom ofta trångbodda. Idag gäller det att vara attraktiv på arbetsmarknaden och då är det här en jätteviktig fråga. Flera fastighetsägare har varit framsynta och kan idag erbjuda moderna kontor mitt i stan, men det behövs fler. Kommunen äger inte mycket mark i centrala lägen och kan därför bara peka på behovet och hoppas att fler byggare ska vilja investera i centrumnära kontorslösningar. Här ser Ingrid Anderbjörk den kommande ”Juvelen”, invid Centralstation, som ett mycket lyckat exempel. (se separat text sidan 8) Hela nordvästra Boländerna, från Bergsbrunnagatan ner till järnvägen, bedöms för övrigt vara optimalt för just nya moderna kontorsbyggnader.


Vi är övertygade om att arkitektur kan få människor att må bättre. Rent av göra människor lyckligare. Vi tror på att utmana med nyskapande form som berör människor. Aspholmen utvecklar tillsammans med White Uppsalas innerstad. Kv Svalan, med ett läge längs paradgatan som kräver arkitektur av högsta klass, blir en modern, miljöklassad byggnad med kontor, restauranger och handel. Etapp 1 är nu färdigställd. Invigning av kommunstyrelsens ordförande Fredrik Ahlstedt den 12/6 klockan 14.00.

VI GÖR RUM FÖR MÄNNISKOR


Hela denna bilaga är en annons från kontoret för samhällsutveckling – Uppsala kommun

NYA ERIKSBERG

NU BYGGS DET BOSTÄDER... – ÄVEN MÅNGA HYRESRÄTTER, MEN FLER BEHÖVS Uppsala är precis som landets öv­ riga storstäder i skriande behov av nya bostäder, särskilt av hyres­ lägenheter. Många av dem kom­ mer att byggas i Eriksberg.

V

Foto: Strategisk arkitektur

i gör allt vi kan för att dra vårt strå till stacken, säger LarsGunnar Sjöö, bygg- och fastighetschef på Uppsalahem, väl medveten om att det skulle behöva byggas mycket mer för att möta efterfrågan. Ändå är det ett faktum att just Uppsalahem är ett av de 2-3 bostadsbolag i landet som bygger flest hyreslägenheter. Ägardirektivet de senaste tre åren är att årligen påbörja 500 nya lägenheter. Och det gör Uppsalahem. De senaste åren har man faktiskt producerat nära hälften av alla nya bostäder här i Uppsala. Men som sagt, det räcker inte.

I princip samtliga bostads­projekt blir överklagade. Det är ett allvarligt problem.” Just nu driver Uppsalahem ett antal bostadsprojekt runt om i Uppsala. Bland annat 139 hyreslägenheter i kvarteret Cementgjuteriet av totalt 650, varav 320 är färdiga och inflyttade, 350 i Kungsängen, varav cirka 140 är färdiga och inflyttade. 243 studentlägenheter i Blåsenhus och 264 ungdomsbostäder i Södra Rosendal. I Kåbo vid Döbelnsgatan byggs 120 nya studentbostäder och cirka 130 vanliga hyreslägenheter. Dessutom en ombyggnad av lokaler till 40 bostäder. – Men vi skulle behöva bygga mycket

Strategisk arkitektur har tolkat visionen och tagit fram sin bild av Nya Eriksberg. Här kan man se variationen på byggnader, mötesplatser och handel som är några av de viktiga delarna för Nya Eriksberg. Men hur det kommer att se ut i verkligheten det vet man inte än. Men att Nya Eriksberg ska ha sin gröna identitet kvar det är något som är säkert.

mer och det skulle vi i princip kunna göra, även snabbare om bara förutsättningarna fanns. Vi har kunderna, projekten och ekonomin. Det som hindrar är byråkratin med besvärliga bygglov och långdragna detaljplaner, säger Lars-Gunnar Sjöö. Det vill säga, i princip samtliga bostadspro-

jekt blir överklagade. Det är, menar han, ett allvarligt problem. – Att våra ungdomar inte kan skaffa egen bostad är, som jag ser det, ett av våra största samhällsproblem. Därför gör vi

NYTT BOSTADS­OMRÅDE I STENHAGEN Ett nytt bostadsområde är på gång i Stenhagen centrum. 200 lägen­ heter och 800 kvadratmeter han­ del planeras på tidigare obebyggd skogsmark. Området som ska bebyggas ligger norr om Stenhagen centrum och inramas av Herrhagsvägen i väster och Stenhagsvägen i söder. Vid sidan av bebyggelse av bostä-

der nära gatan och ny torgbildning ges plats för handel och verksamheter i bottenvåningarna. – Det här kommer att berika närmiljön och stärka Stenhagen som stadsdelscentrum, säger projektledare Bert Alfvén. Förberedande arbeten med bland annat skogsavverkning startade hösten 2013. Under året inleds byggnation av gator och ledningar för vatten och avlopp.

allt vi kan för att växla upp ännu mer. Just nu väntar vi på detaljplanen för cirka 700 hyresrätter i Kronåsen. Men vår stora framtidssatsning är Nya Eriksberg. Det handlar om mellan 1 500 och 3 000 nya lägenheter på egen mark, ett förtätningsprojekt i Uppsalahems befintliga bostadsbestånd, mellan bensinmacken Preem och Västertorg. Det speciella med just Nya Eriksberg är att invånarna i området varit med i processen, tyckt till, kommit med förslag och utvärderat dem redan från idéstadiet 2012. Utifrån detta visionsarbete

Foto: Aros Arkitekter

28

har fem arkitektkontor sedan skissat på förslag hur stadsdelen kan växa och utvecklas. Någon gång under året går projektet in i nästa fas som innebär att en plan­ansökan lämnas in till kommunen. – Det här är ett jättespännande projekt. Eriksberg är ju en av Uppsalas mest attraktiva och populära stadsdelar, dessutom med potential att bli större. Vår målsättning är att med fler bostäder, butiker, kontor och mötesplatser göra Eriksberg till en ännu bättre, mer levande och tillgänglig stadsdel, avslutar Lars-Gunnar Sjöö.


Brf HågaBy – Ett unikt lägE intill HågadalEn

Alldeles intill Hågadalen med ett unikt, lugnt och lantligt läge endast 5 km från city planeras att uppföra 13 radhus inspirerade av naturen. Här möts du av flera detaljer som signalerar hög kvalité, bland annat 2,70 m i takhöjd på entréplanet, stora fönsterpartier och trädgård mot Hågadalen. Välkommen att anmäla dig till vårt kundregister för Brf HågaBy för personlig inbjudan till säljstarten. www.riksmaklaren.se/hagaby VID INTRESSE KONTAKTA Cecilia Wetterborg, 070-363 98 65, cecilia.wetterborg@riksmaklaren.se

TJOHOO!

ALLA PARTI E R SÄG E R ATT DE VI LL LÖSA B OSTADSB R ISTE N. SE TI LL ATT DE GÅR FRÅN OR D TI LL HAN DLI NG PÅ FLE R H E M.N U

UPPSALA I ALL ÄRA MEN DET ÄR BILLIGARE I TIERP :) Välkommen till en av Sveriges minsta småstäder och ett nyproducerat boende på Cirkusplatsen i Tierp. Här är allt närmare och billigare än i Uppsala. Det tar ca fem minuter att promenera till centrum med post, bank, systembolag, butiker och tågstation. Har du bil parkerar du gratis i hela centrum. Till Uppsala tar det en dryg halvtimme med tåg. Lägenhetspriser från 915 000 kr (2 rok) och månadsavgifter från 3 500 kr. Välkommen att bo centralt och nybyggt i en liten småstad!

BYGG PRODUKTION

ETT FÖRETAG INOM ERLANDSSON BYGG AB

018-15 16 90, www.vbe.se

Din mäklare nära dig 0293-104 50, www.maklarcentrum.se

MÄKLARSAMFUNDET


Hela denna bilaga är en annons från kontoret för samhällsutveckling – Uppsala kommun Foto: White Arkitekter

ÖSTRA SALA BACKE

På det gamla kraftledningsstråket ska det byggas stad. Fullt utbyggt cirka 2 000 lägenheter. Bilden visar en framtida utveckling kring Årsta centrum med ett nytt Årsta torg.

SNART BYGGSTART FÖR ÖSTRA SALA BACKE

Foto: White Arkitekter

30

– ETT PAR TUSEN BOSTÄDER INOM EN TIOÅRSPERIOD Det tidigare kraftledningsstråket mellan Årsta och Sala backe ska få nytt liv när 2 000 bostäder ska byggas. Redan 2016 väntas de för­ sta kunna flytta in i den nya stads­ bygden, som blir en förebild i fråga om miljö och klimatanpassning.

A

tt få utveckla ett två kilometer obebyggt stråk till en sjudande och hållbar stadsbygd är en fantastisk möjlighet, säger Caroline Johansson Fors, processledare för strategisk planering på Uppsala kommun och projektledare för Östra Sala backe. Kraftledningsstråket har sedan lång tid varit en barriär som förhindrat stadsut-

veckling i Uppsalas östra stadsdelar. När kraftledningen nu sedan några år tillbaka är borta kan äntligen Årsta och Sala backe vävas samman till en tätare och mer funktionsblandad stadsbebyggelse med mer av innerstadskaraktär. – Det är egentligen inte tal om en ny stadsdel. Östra Sala backe är snarare en ny stadsmiljö som läker ihop östra staden på ett naturligt och bra sätt. Området som sträcker sig två kilometer, från Gränby centrum i norr till Fålhagsleden i söder, kommer att växa fram etappvis under en tioårsperiod. Den inledande etappen är redan igång. Byggstart planeras i slutet av året. Det handlar om 600 bostäder, dessutom en förskola och vårdboende. Första inflyttning under 2016. – Parallellt hoppas vi kunna komma igång med etapp två som bland annat innebär upprustning av Årstaskolan, ett lyft av Årsta centrum och 600-800 lägenheter, berättar Susanna Åström, projektledare för Östra Sala backe. Visionen är att bygga strukturen utifrån den

– Östra Sala backe ska bli ett levande område, säger projektledare Susanna Åström.

traditionella kvartersstaden med tydliga kvarter, allmänna gator, torg och parker. Det innebär att bostäder kan blandas med kontor, men framförallt att det ges plats för service- och handelsytor i bottenvåningarna, skolor, förskolor och andra viktiga samhällsfunktioner. – Det är en förutsättning för att Östra Sala backe ska bli ett levande område. Det innebär dessutom nya dimensioner som

kompletterar Årsta och Sala backe, säger Susanna Åström. En annan bärande idé är ambitionen att skapa variation och mångfald. Bostadsrätter, hyresrätter och eget boende kommer därför att blandas med lokaler av olika slag. Kommunen har i ett tidigt stadium, på ett unikt sätt, involverat många olika aktörer, byggherrar, arkitekter, konsulter och innovatörer. – Därmed blir husen och kvarteren inte identiska i sitt innehåll, struktur och gestaltning, säger Caroline Johansson Fors. Vi tror att det bidrar till att skapa ett trivsamt stadsrum, spännande mötesplatser och en mångfald i exploateringsmöjligheter och boendeformer. Även miljö och gröna frågor står i fokus.

Östra Sala backe är nämligen ett pilotprojekt för framsynt och hållbar stadsutveckling. Det innebär bland annat höga krav vad gäller hållbart byggande och hållbart resande. Prioriterade områden är exempelvis

Östra Sala backe Iänkar samman Årsta och Sala backe.

energi, avfall, byggmaterial och transporter som gång-, cykel- och kollektivtrafik. – Genom att använda det senaste inom teknik och miljö ska Östra Sala backe bli det mest klimatanpassade området i Uppsala. Målet är att det ska bli en förebild för framtida stadsutvecklingsprojekt, avslutar Caroline Johansson Fors.

Om Östra Sala backe:  r ett 2 kilometer långt stadsutvecklingsprojekt inom det före detta kraftledningsstråket. Ä Området kommer att växa fram under en tioårsperiod. n Planeras för cirka 2 000 lägenheter. Även plats för service, handel, arbetsplatser och förskolor. 4 000-5 000 personer väntas bo här. n Ska bli det mest klimatanpassade området i Uppsala. n Byggstart planeras slutet av året. Gäller fyra kvarter och 600 bostäder, ett vårdboende samt en förskola. En blandning av hyres- och bostadsrätter och radhus. n n

För mer information: www.uppsala.se/ostrasalabacke


Väggar kan tala Varje byggnad berättar en historia. Varje generation gör egna avtryck i en stad. Sedan 1477 har universitetet bidragit till Uppsalas profil. Vi är i ständig utveckling och håller dörren öppen för framtiden.

Uppsala universitet bildades 1477 och är Nordens första universitet. I dag har vi 40 000 studenter som syns och hörs överallt.Vi bedriver forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta. Hos oss finns mångfald och bredd med internationell spjutspetsforskning och ett gränslöst utbud av utbildningar på alla nivåer. Sedan 2013 finns vi på Gotland. www.uu.se


Illustration: Joliark

Nya stadskvarter med hyreslägenheter utefter Råbyvägen

RÅBYVÄGEN håller som bäst på att få en helt ny prägel med nya stadskvarter som successivt växer fram på båda sidorna av gatan. I höst påbörjar Stena Fastigheter sin del. På tidigare parkeringsytor kommer nästan 400 hyreslägenheter att byggas på den sida av gatan som vetter mot Norra Kvarngärdet.

att förverkliga kommunens ambition att bygga staden inåt genom att bygga bort dåligt utnyttjad mark, att helt enkelt utnyttja marken effektivare. I det här fallet ska alltså nya bostäder byggas på tidigare parkeringsytor. Bygget kommer att ske i tre etapper, vara helt klart om fyra år och omfattar alltså nästan 400 hyreslägenheter, en förskola, lokaler i bottenvåningarna samt ett torg som lokal mötesplats. Första inflyttning sker redan årsskiftet 2015/16.

Ja stora delar av Kvarngärdet håller för

den delen på att få nytt liv. Stena Fastigheters del av området, 700 lägenheter närmast Råbyvägen, genomgår för närvarande en totalrenovering där praktiskt taget allt rivs ut, ner till betongen, berättar Johan Nilsson, fastighetsförvaltare på Stena Fastigheter i Uppsala. – Även tak och fasader renoveras. Här kan man verkligen tala om ett befintligt bostadsområde som efter renovering kommer att vara i nyskick. Nästa sommar ska allt vara klart. Men redan nu i höst påbörjar Stena Fastigheter utvecklingen av området som blir följden av de nya bostadskvarteren längs Råbyvägen. Det handlar om

www.stenafastigheter.se

Bostadshusen som har hiss, varierar i höjd mellan fyra och fem våningar med undantag av ett av husen vid torget som av gestaltningsskäl höjts till sex våningar. Färgskalan är hämtad från Norra Kvarn­ gärdets ursprungliga bebyggelse. Lägenhet­ erna är yteffektiva och alla har balkong samt tvättmaskin och torktumlare. – Vår affärsidé är ju att bygga och förvalta hyresrätter och i det här fallet med betoning på små lägenheter. Samtliga är miljöklassade och tillgänglighetsanpassade, säger Johan Nilsson. – Det är stor efterfrågan på små hyreslägenheter här i Uppsala samtidigt som det också är något vi saknar i vårt befint-

liga bostadsbestånd här på Kvarngärdet. Lägenheterna som nu renoveras är alltså förhållandevis stora med fler antal rum och dessutom större rum. I de nybyggda husen utefter Råbyvägen satsar Stena Fastigheter därför på ett stort antal ettor och tvåor i olika storlekar. – Många av våra hyresgäster är yngre personer men vi har också många äldre. Det är därför viktigt att få ner hyrorna på rimliga nivåer eftersom det är så pass kostsamt att bygga nytt, betonar fastighetschefen Mats Winkler. Han ser satsningen här i Uppsala som en självklar och viktig del i Stena Fastigheters fortsatta expansionsplaner. I synnerhet som en betydande del av bolagets nuvarande investeringar faktiskt görs just här. – Vi kommer absolut att fortsätta satsa i Uppsala. Det är en jätteattraktiv marknad med stark tillväxt. Och vi är ju redan etablerade här och känner staden väl. Och det i sig gör att det är så mycket enklare att gå vidare och titta på nya områden där vi kan bygga hyresrätter. En sak är säker, vi satsar långsiktigt i allt vi gör och är här i Uppsala för att stanna, avslutar Mats Winkler.

Lägenhetsfördelning (preliminär) 1 r o k 30-40 kvm 2 r o k 45-65 kvm 3 r o k 68 kvm 4/5 r o k 90-100

119 251 11 7

st st st st

Är du intresserad? Alla våra lägenheter i Uppsala förmedlas via Stockholms Bostadsförmedling. För att söka någon av våra lägenheter behöver du därför registrera dig där, med betydligt kortare kötid än normalt här i Uppsala. www.bostad.stockholm.se

Stena Fastigheter n Är ett av Sveriges största privatägda fastighetsbolag. n Vi äger och förvaltar totalt cirka 2,1 miljoner kvadratmeter fördelat på cirka 24 000 bostäder och 2 700 lokaler i Göteborg, Malmö och Stockholm samt Lund, Lomma och Uppsala. n Vår affärsidé är att med hyresrätten som bärande upplåtelseform långsiktigt utveckla attraktiva bostäder och lokaler i svenska tillväxtregioner.


Uppsala kommun