Page 1

FUF-korrespondenterna No 25 2017

FUF I VÄRLDEN

FUFFUFkorrespondenterna korrespondenterna Föreningen är är Föreningen förför Utvecklingsfrågors Utvecklingsfrågors satsning låta satsning påpå attatt låta unga människor unga människor uteute i världen göra sina i världen göra sina röster hörda och röster hörda och dela med sina dela med sigsig avav sina erfarenheter. erfarenheter. Genom webbGenom webbtidningen FUF tidningen FUF i i Världen, bloggen Världen, bloggen fufkorrefufkorrespondenterna.com spondenterna.com och Instagramkontot och Instagramkontot @fufkorrespondent@fufkorrespondenterna FUF bredda erna villvill FUF bredda svensk utrikessvensk utrikesrapportering och rapportering och fördjupa debatten, fördjupa debatten, samt läsarna samt gege läsarna enen unik inblick i aktuella unik inblick i aktuella händelser runt händelser runt omom i i världen. världen. Foto: John Meckler, Flickr

Lagar som dödar - abort i Bolivia FANNY SANDVIK - BOLIVIA

I Bolivia är abort olagligt i alla fall förutom då graviditeten är ett resultat av en våldtäkt eller om det finns risk för kvinnans liv eller hälsa. Det finns ett stort motstånd mot, och stigma kring, abort i landet. Abort är tabu. De restriktiva lagarna gör dock inte att kvinnor avstår från att göra aborter, utan de tvingar dem istället till osäkra olagliga aborter. Följden är hundratals döda kvinnor varje år och många tusentals med svåra komplikationer. Bolivia, ett av Sydamerikas fattigaste länder, har svårt att ta sig ur fattigdomen. Med stora brister i sexualundervisningen och dålig tillgång till både information och preventivmedel har Bolivia en hög andel tonårsgraviditeter, och ungefär en av fem flickor mellan 15 och 19 år är mammor. Tonårsgraviditeter är vanligast på landsbygden och fattigdomsmönster återskapas när unga flickor tvingas hoppa av utbildningar för att ta hand om sina barn. Det största motståndet mot aborter kommer från katolska kyrkan. De menar att livet startar vid befruktningen och därför likställs abort med mord. Landets feministiska rörelse kämpar

i motvind mot den mäktiga katolska kyrkan, men deras röster hörs mer och mer. Kvinnors hälsa och rättigheter uppmärksammas i allt högre grad, och även om det är en bit kvar till avkriminalisering av abort diskuteras i dagsläget en utökad aborträtt som skulle innebära att fler kvinnor får tillgång till laglig abort. Egentligen handlar diskussionen inte om att vara för eller emot abort. Den handlar om att vara för eller emot kvinnor. Kvinnors rätt till liv. Kvinnors förmåga att själva bestämma över sina kroppar och sin framtid. Att lita på att kvinnan tar beslut som passar bäst för henne och hennes situation. Att sluta Krönikör Fanny Sandvik. tvinga kvinnor riskera Foto: Privat sina liv på grund av ett misstag, där medbrottslingen (mannen) helt slipper ta ansvar. Det är inte svårare än så.


ANNA KVIST - KINA

Osäkerhet kring ökad censur på internet i Kina På senare år har den kinesiska staten ökat kontrollen på Internet. Under 2017 har restriktionerna ökat drastiskt med bland annat blockeringar av VPN-tjänster (virutella privata nätverk) och meddelandeappen Whatsapp. Det råder samtidigt oklarhet kring framtiden för censuren. Den kinesiska brandväggen, som av regeringen fått namnet ”Den Gyllene Skölden”, är den kinesiska regeringens mest omfattande censur- och säkerhetsprojekt någonsin. Hemsidor som Google, Twitter, Youtube och Facebook har länge blockerats av brandväggen, men användare kan trots det komma åt tjänsterna genom att använda en så kallad VPN (virtuellt privat nätverk) för att kringgå censuren. Med en VPN kan en användares IP-adress flyttas utanför Kina och på så sätt kan användaren komma åt hemsidor som är blockerade hemmavid. Flera rapporter har visat på en försämring av situationen för mänskliga rättigheter och rättssäkerhet under Kinas nuvarande president Xi Jinping. En del av detta är de krafttag som har gjorts för att begränsa den fria rörligheten på internet, och antalet hemsidor som blockeras ökar hela tiden. Redan i januari rapporterade Time Magazine även att alla VPN-tjänster numera behöver formella tillstånd, och att alla VPN-tjänster kommer att olagliggöras i början på 2018. Tidningen The Diplomat rapporterade senare att den kinesiska myndigheten för industri och IT först svarade med att dementera uppgifterna, men sedan kunde de bekräfta dem: – Den nya regleringen som instiftades i januari i år kommer inte att påverka de inhemska eller utländska företag och de flesta användare som på laglig väg får tillgång till

Antalet appar som är blockerade i Kina ökar konstant.

Foto: magicatwork, Flickr

internet… Målgruppen för de nya regleringarna är företag och personer utan tillstånd att använda VPN. Då det råder oklarheter om vad lagen faktiskt innebär, på vilket sätt den ska användas, och vem eller vilka som kan få tillstånd att använda VPN, utgör hela lagstiftningen en gråzon, enligt The Diplomat. Bloggaren osh Summers tydliggör vad denna gråzon innebär med ett eget exempel: han befann sig i Xinjiangprovinsen när de lokala myndigheterna stängde ner telefonabonnemangen för alla användare som använde sig av en VPN-tjänst. Summers blev tillsagd att gå till polisen för att kunna låsa upp sitt abonnemang: – Polisen tog min telefon och gick igenom alla mina appar och VPN-tjänster, och sa åt mig vilka jag behövde ta bort innan vi kunde låsa upp min telefon. (…) Om jag ska vara ärlig så återinstallerade jag min VPN, Skype och några andra appar de ville att jag skulle ta bort när jag fick tillbaka telefonen. Som många andra undrar han vad lagen innebär exakt, när den verkar användas så godtyckligt och till synes ibland helt utan följder.

Under Xi Jinpings presidentskap har internet censurerats i allt högre grad i Kina.

2

Foto: Tauno Tohk, Flickr

Oavsett vad som kommer att hända med de nya VPN-regleringarna är det tydligt att censuren och kontrollerna ökar stadigt. Under sommaren började även användare av meddelandetjänsten Whatsapp rapportera att tjänsten slutade att fungera utan VPN, vilket kan locka användare att gå över till den statligt kontrollerade appen Wechat för liknande tjänster.


MY AHLKVISTT - ALBANIEN

Unga albaner sätter hopp om jobb till EU-medlemskap Efter en konfliktartad valrörelse vann Albaniens socialistiska parti valet i juni. Landet står nu inför stora utmaningar för att ges möjligheten att bli en del av EU. Den 25 juni gick Albanien till val. Valet vanns av socialistpartiet, vilket lät konstnären Edi Rama behålla sin position som premiärminister. Trots twitteruppmaningar från regeringsföreträdare om att rösta och beslut att förlänga vallokalernas öppettider landade valdeltagandet bara på strax över 45 procent.

– Om man vill få ett jobb i Albanien räcker det inte bara att arbeta hårt, man måste också ha kontakter. Tahiri säger att hon inte skulle kunna tänka sig att flytta tillbaka till Albanien, trots att mycket händer i landet. –Tirana börjar bli hippt, lite som nya Berlin med mycket konstnärer. Dessutom förenklar Internet för folk att arbeta på distans, mot utländska företag, så många som har pluggat utomlands åker tillbaka till Albanien för att jobba därifrån.

Socialistpartiet gick till val på att kämpa för EU-medlemskap och starkare integration med västeuropa. Albanien, som först under 1990-talet upphörde att vara en kommunistisk enpartistat, är sedan 2014 kandidatland till EU med krav på sig att se över korruptionen och den organiserade brottsligheten, bland annat den ökande cannabisodlingen som enligt USA:s utrikesdepartement har femdubblats bara under det senaste året. Världsbanken beräknar att landet år 2016 hade en ungdomsarbetslöshet på över 36 procent, och för många unga har cannabis blivit ett sätt att säkra den försörjning som de annars inte skulle ha, menar ekonomen Daniel Dike. Dike har, trots svårigheter att få jobb inom det han är utbildad inom, valt att bo kvar i Albanien - tvärtemot de runt två miljoner albaner som bor utomlands. För att tjäna brödfödan kör han taxi i Sarandë, en badort i södra delen av landet.

Dike är aktiv i det demokratiska partiet och i våras deltog han i de stora demonstrationerna i Tirana. Demonstranterna kämpade främst för fria val och för en teknokratregering, en regering utan politiker, men demonstrationerna kom även att innefatta andra, mer övergripande, politiska frågor.

– Jag jobbar från klockan sju på morgonen till elva på kvällen, säger han. Men jag vill stanna i Albanien, jag gillar Sarandë.

Tahiri instämmer.

Även Ardiana Tahiri, som föddes i den albanska staden Fier, men som jobbar och bor i Sverige sedan sex år tillbaka, berättar om svårigheterna för unga på den albanska arbetsmarknaden.

- Vi demonstrerade mot det tuffa livet här, mot drogerna och mot att det är så svårt att få jobb, berättar han. Både Tahiri och Dike tycker att ett EU-inträde vore positivt för Albanien. – Om vi gick med i EU skulle Europa ha övergripande ansvaret över landet, säger Dike. Då skulle unga slippa jobba med att sälja droger.

– Det vore bra att få en högre organisation som pekar med hela handen, framförallt vad gäller ekonomi. Men det finns mycket kvar att jobba på innan ett inträde vore möjligt. *Ardiana Tahira ehter egentligen någonting annat.

I Tirana har albaner demonstrerat för rätten till fria val och införandet av en regering utan politiker.

Foto:Thomas Quinne, Flickr

3


OSKAR PIERROU - KENYA

Vem ska Kenyas minsta folkgrupp rösta på?

Veronica och Joseph Bwana la sina röster på Uhuru Kenyatta.

När Kenya går till val handlar mycket om vilken folkgrupp du tillhör. De politiska partierna består av koalitioner av folkgrupper. Vad betyder det för landets minsta folkgrupp? Hur röstar de för att skolor och sjukhus ska byggas i deras region? – Uhuru shalala! hojtar Mama Deo och skrattar för att utrycka sin glädje över valresultatet från kvällen innan, den 8 augusti, som förkunnade Uhuru Kenyatta som omvald president. Klockan är sex på morgonen. Solen har ännu inte stigit upp så vi sitter med varsin pannlampa runt gasköket och steker pannkakor till oss och dem övriga familjemedlemmarna och volontärerna. Jag har rest som volontär till det lilla samhället Nyabohanze omkring 40 mil väster om Nairobi, mellan Victoriasjön och Masai Mara reservatet nära gränsen till Tanzania. I det här området är folkgruppen Kuria dominerande. Kenyas minsta folkgrupp enligt dem själva. Något som får konsekvenser i ett land där vilken folkgrupp du tillhör spelar roll i det politiska spelet. Mama Deo röstade alltså på den sittande presidenten Uhuru Kenyatta som enligt det officiella resultatet vann valet med 54 procent av rösterna. I ett land med en politisk karta som hela tiden ritas om representer Kenyatta det nybildade Jubileumspartiet (Jubilee party). Han utmanades främst av nybildade Nationella superalliansen (NASA) som leds av Raila Odinga. Det är faktiskt så att dessa två huvudkandidaters fäder var de som stred om makten vid frigörelsen

4

Foto: Oskar Pierrou

1963. Kenyatta tillhör landets största folkgrupp, Kikuyu, medan Odinga tillhör Luo. Då precis som nu var det Kenyatta som gick segrande ur striden. Men misstankar om valfusk ledde till att högsta domstolen, till många bedömares förvåning, ogiltigförklarade valresultatet den 1 september. Nyval ska hållas en månad från det datumet. Varför valet föll på Uhuru vill Mama Deo inte berätta. Hon bara skrattar hemlighetsfullt och säger att vi inte ska prata politik. Bytte Odinga mot Kenyatta I granngården hittar jag paret Veronica och Joseph Bwana, bägge över 80 år gamla, som också lade sina röster på Uhuru Kenyatta. – Vi röstade på Uhuru. När han tillträdde 2013 lovade han att förbättra skolan och infrastrukturen och det har han också gjort. Med Uhuru utvecklas vårt land. Det var därför vi bytte. Vi röstade på Raila 2013, säger Veronica medan Joseph hostar oupphörligt bredvid henne i den bruna soffan i det lilla huset byggt av lera och plåttak. Men alla håller inte med. På andra sidan dalen i det kulliga landskapet fullt av lejonkungen-klippor träffar jag Benadetta Marda och hennes son Fredrick Mwita. – Du måste betala för allt i Kenya idag. Transport och elektricitet och mat. Och allt har blivit dyrt under Uhurus regering. Därför skulle jag aldrig rösta på honom. Raila är


den enda som kan frigöra oss, säger Fredrick Mwita. När sedan Benadetta Marda ger sin syn på presidentkandidaterna kommer vi in på en central aspekt av Kenyansk politik. Den politiska kartan utgår i stort sett från de drygt 40 folkgrupperna. Två av de största folkgrupperna, Kikuyu och Kalenjin, bildar en koallition i Jubileumspartiet och enda sedan självständigheten har landets president kommit från någon av dessa folkgrupper. Oppositionspartiet NASA utgörs av sex folkgrupper under ledning av opppositionsledaren Raila Odinga och hans folkgrupp Luo. – Om Raila skulle bli president hade det åtminstone kunnat motivera människor från andra stammar. Om Raila kan bli president kan jag också bli president. När det kommer till utvecklingen av Kenya så är den ojämnt

fördelad. I de centrala delarna av landet, där presidenten Uhuru kommer ifrån, finns vägar, skolor och sjukhus. Men här i södra Nyanzaprovinsen, i Migori county, har vi ingenting. Om Raila hade vunnit hade vi åtminstone kunnat få någonting, säger Benadetta Marda som själv ställde upp i valet till det regionala parlamentet utan att vinna en plats. Stred tillsammans under frigörelsen Raila Odingas folkgrupp Luo är dominerande i Nyansaprovinsen och Benadetta Marda och hennes son Fredrick Mwita resonerar som så att om Raila vore president skulle mer utveckling komma också till deras del av landet. Mama Deos son Mike Deo, som till skillnad från sin mamma röstade på oppositionsledaren Raila Odinga, menar att Odinga borde ha vunnit också för rättvisans skull. – Luo och Kikuyu stred tillsammans under Mau-Mau upproret då vi frigjorde oss från britterna. Men sedan dess har ingen från Luo varit president, säger Mike Deo. Frågan är hur konstruktivt det politiska klimatet blir när folkgrupperna är av så stor betydelse. Kommer Kenya någonsin bli ett enat land där politiken når bortom vilken folkgrupp du tillhör?

KAROLINA WITTING-EKLÖV - USA

Kommer Kenyas politik nå bortom folkgruppernas gränser?

Foto: Trocaire, Flickr

– Jag tror inte att det kommer att hända. Kanske om många, många år då fler har gift sig över stamgränserna. Vi uppmuntrar giftermål mellan stammarna för vi tror att det är det enda sättet att ena Kenya. De egentliga stammarna i vårat land är dom som har och dom som inte har, avslutar Fredrick Mwita.

Staden som aldrig sover måste vakna Biljetterna i handen. Passet nerpackat. Destination: Havanna, Kuba. Jag skulle snart få uppleva ön där femtiotalet ännu andas. Trodde jag. Vad hände? Min avreseort är New York. Att resa från USA till Castros rike innebär dock att syftet måste klassificeras under en av tolv officiella kategorier. Det strider mot amerikansk federal lag att planlöst turista - vilket jag ämnade.

rans. Paradoxen är total. Urbana kompasser knappast bör peka mot detta luftslott.

Så, kvar är jag på den förlovade ön Manhattan. Vardagen innehåller fenomen som att betala hyran med check. På vägen till bankkontoret kantas trottoarerna av sopsäckar, råttor och telefonkiosker. Svart rök smyger ur skorstenen. Tunga lastbilar får marken att vibrera när de dånar förbi. I slit-och-släng-kulturens mecka existerar inget standardiserat urbant system för kompostering eller sopsortering. På en annan ö - Kuba - repareras och omplåstras ännu produkter från femtiotalet. Exempli gratia: bilarna som blivit ömt omhändertagna i ett halvt sekel.

Missförstå mig rätt; Kubas register är långt ifrån exemplariskt. Varje kvarter i New York lovar (och levererar) oförglömliga historier. Men i dessa tider vore det kanske inte så dumt att just tillåta amerikaner att just planlöst turista och romantisera en plats som… just Havanna? Sänkt puls, värnande av resurser och återbruk av redan framställda ting. Kuba har erfarit revolutioner. Är det månne en sådan (i solidaritet med moder jord) som behövs för ett uppvaknande i metropolen som så länge kallats städernas stad.

Den ständiga påminnelsen om Manhattans finansiella flöde skvallrar om existerande kapital, tillräckligt för alla infrastrukturella miljöutmaningar. Satsningen luktar med sin frånvaro. Detta är ju staden som slår sig för bröstet som framgångsideal. Samtidigt tillåts bakåtsträvande miljöigno-

En ny gryning är ju kommen. Det är dags för staden som aldrig sover att vakna.

Karolina Witting-Eklöv

Foto: Privat

5


ELIN NYÅKERS - UZBEKISTAN

Migration som väg till arbete och lycka

Brist på framtidsutsikter tvingar många uzbeker att söka sig till andra länder för arbete.

Uzbekistans bräckliga ekonomi har resulterat i att många uzbeker söker sig utomlands för att finna arbete. Arbetsmigrationen från Uzbekistan har ökat under de senaste åren. Men att människor emigrerar är både normalt och naturligt, åtminstone enligt Adam som jag mötte i Kazakstan. Jag träffar Adam av en slump på Uzbekistans ambassad i Almaty, Kazakstan. Adam, som egentligen heter någonting annat, lyser upp när han hör att jag och min vän är svenskor. Han och hans flickvän hade anat det. Båda två är sedan “Det behövs inte några år tillbaka bosatta i krig och konflikt för Stockholm där de jobbar. att människor ska Adam kom till Sverige fly eller flytta från för fyra år sedan efter sitt hemland.” han en tid bott i både Norge och Lettland. Det allmänna säkerhetsläget i Uzbekistan utgör idag inte asylskäl eller möjlighet till uppehållstillstånd i Sverige. Däremot söker sig många till Sverige med förhoppning att få uppehållstillstånd och en möjlighet att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Ekonomin i Uzbekistan är dålig, och enligt Adam är detta den främsta orsaken till att många söker sig utanför Uzbekistans gränser för att finna arbete och påbörja ett nytt liv. Adam, som delvis har gjort den resa som många andra arbetssökande uzbeker har, anser att det finns mycket som Uzbekistan kan arbeta med för att människor, och särskilt ungdomar, ska stanna i landet.

6

Foto: ThierryLin, Flickr

– Först och främst måste det finnas en bra utbildning. Det är det viktigaste för att kunna få ett jobb – särskilt ett välbetalt sådant. En god utbildning är även gynnsamt för landet i stort. Sedan måste människor lära sig att vara mer tålmodiga. Om vi vill ha någonting så vill vi ha det nu och många har inte tålamod att vänta. Därför väljer många att lämna landet. Migration hör till människans natur Anledningen till att många uzbeker väljer att söka sig just till Sverige för jobb är enkel enligt Adam: – Är inte att man kan tjäna lika mycket pengar i Sverige under en månad som under ett halvår i Uzbekistan anledning nog? Om det hade sett lika ut i Sverige så hade nog svenskar gjort detsamma. Adam fortsätter: – Men sen är också Sverige ett utav de bästa länderna i världen, och det är anledningen till att många vill jobba och bo i Sverige. Det handlar om människans natur. Samma skedde i Sverige på 1800-talet. Människor emigrerade till Amerika. Varför? För att få ett bättre liv och förhoppningsvis bli lyckligare. Egentligen behöver anledningen till migration inte vara mer komplex än så. Det behövs inte krig och konflikt för att människor ska fly eller flytta från sitt hemland. Brist på framtidstro och ekonomisk stabilitet är även det skäl goda nog för att söka sig utanför sitt lands gränser.


LUCAS NORDLUND- BRASILIEN

Gamla Chico ger hopp om ljusare framtid

Floden São Francisco gör stor nytta i områden med svår torka genom nybyggda vattenkanaler.

Människorna i nordöstra Brasiliens inland har länge levt under svåra förhållanden. Nu ska deras liv förändras genom ett statligt transpositionsprojekt som leder vatten till landets torraste landskap - något som skapar framtidstro bland regionens tolv miljoner invånare. I år nådde vattenflödet från floden São Francisco, ofta kallad “gamla chico”, för första gången delstaten Paraíba. Omkring tjugo tusen åskådare var på plats i staden Monteiro då den efterlängtade 217 kilometer långa östra kanalen invigdes. Allmänhetens lycka märktes tydligt genom den folkfest som bröt ut. Projektet leder om vatten till områden med torrt klimat genom avledningar från floden. Regionen har under de senaste sex åren sett den värsta torkan på hundra år och drabbats av än mer påfrestande levnadsvillkor. Många hoppas nu på att saker sakta ska förändras vid en plats som länge haft landets största koncentrationen av fattigdom. Möjligheter till försörjning har varit särskilt begränsade i rurala områden eftersom återkommande torkor gör det svårt att bedriva jordbruk. Regn faller bara under få och korta perioder, då normala förutsättningar råder – något som har hindrat utvecklingen i området. När torkan förvärrades fick vattenbristen olyckliga följder. Antonio da Conceição Silva från Boqueirão, en mindre stad 14 mil öster om Monteiro, uttrycker en önskan att få sitt gamla liv tillbaka.

Foto: Alagoas Colaborativo, Flickr

– Sedan bevattningen stängdes av förändrades allt i staden. Många förlorade sina jobb. Förhoppningsvis kommer det nu att tillföras tillräckligt med vatten till dammen, vilket skulle betyda att jag kan återvända till arbetet på fälten. Början på långsiktig lösning Vatten är viktigt för framtiden. En pålitlig tillgång till vatten betyder bättre villkor för både jordbruk, industri och det dagliga livet. Däremot finns orsaken till problemet fortfarande kvar. Torkan är inte över, men i dag finns det resurser till att minska dess verkan. Den största förändringen anses vara folkets syn på lokala möjligheter. Paulo da Mata, före detta kommunstyrelseledamot för arbetarpartiet Partido dos Trabalhadores i Boqueirão, menar att det handlar om en långsiktig utveckling. Han förklarar att innan vattnet kom fanns det inga förväntningar om någon förbättring överhuvudtaget. För honom är det en dröm som har gått i uppfyllelse för ett folk som alltid längtat efter dagen då vattnet till slut skulle komma till dem. – Det finns en förhoppning att jordbruket ska underlättas av tillgången till vatten. Bönderna måste nu förberedas inför vad som kommer att bli en ny verklighet.

7


SAUDA LUZZE - ZIMBABWE

El Niño skapar mattrubbel i Zimbabwe Under de två senaste två åren har väderfenomenet El Niño bidragit till den mest krisartade torkan i Zimbabwes historia. Avsaknaden av regn har lett till sämre skördar och därmed stigande matpriser. El Niño orsakas av en ökning av Stilla havets genomsnittliga havstemperatur som leder till extrema väderförhållanden på många håll. Bland annat ändras de normala regnmönstren, vilket i södra Afrika innebär torka. Detta fenomen uppträder vanligtvis med intervall på mellan

två och sju år, och var tjugonde år brukar El Niño vara kraftigare än normalt. Enligt FN har El Niño denna gång lett till att nästan 100 miljoner människor i Latinamerika, Asien och Afrika har drabbats av brist på vatten och mat, och Zimbabwe har drabbats hårt. 70 procent av sysselsättningen i landet består av jordbruksverksamhet och därför är skörden viktig för Zimbabwes ekonomi. Avsaknaden av regn har lett till allt sämre skördar vilket har resulterat i stigande matpriser. Hela befolkningen drabbas, och till de mest utsatta hör småskaliga bönder som är beroende av regn för att kunna odla sina grödor. Torkan har gjort att de inte har några grödor att sälja på marknaden, och därmed ingen inkomst. Spiwe Chindakuda är en småskalig bonde och mamma till 11 barn. Familjen har drabbats hårt utav torkan. – Tidigare räckte inkomsten från mina grödor till att betala barnens skolavgifter, men nu har jag inte längre råd, säger Spiwe Chindakuda.

Torkan har gjort att de inte längre kan skörda sina grödor för att sälja dem på marknadench generera inkomst.

Foto: Sauda Luzze

Torkan har pågått sedan 2016 och enligt Zimbabwes meteorologiska institut kommer situationen i Zimbabwe troligtvis att förvärras ytterligare om landet inte får hjälp utifrån.

REDIGERING OCH LAYOUT Agnes Cronholm Anna Sjöberg Tibblin VILL DU BLI FUF-KORRESPONDENT? LÄS MER Kontakta fuf@fuf.se www.fuf.se www.fufkorrespondenterna.com VILL DU ANNONSERA I FUF I VÄRLDEN? @fufkorrespondenterna (Instagram) Kontakta fuf@fuf.se

8


PRAKTIKANTPROGRAMMET Är du student och intresserad av globala frågor och utvecklingssamarbete? Vill du utöver dina teoretiska studier få inblick i vad som sker på arbetsplatser som sysslar med dessa frågor? Då ska du söka till FUF:s praktikantprogram! Är du intresserad av att göra praktik? Mer information finns på fuf.se Arbetar du på en arbetsplats och vill ha en praktikant genom FUF? Mejla: praktik@fuf.se

Har du viktiga kunskaper eller perspektiv om utvecklingsfrågor? Eller har du personliga erfarenheter av Sveriges roll i världen? Vi vill vi att fler sakkunniga ska engagera sig i den offentliga debatten. Vill du debattera? Mejla: debattera@bistandsdebatten.se

9


10

FUF i Världen no 26  

Föreningen för Utvecklingsfrågors ideella korrespondenter rapporterar från hela världen.