AGNES BJRÖN Bland körsbärsträd och utrikespolitik i Bryssel.
Foto: Agnes Björn
Europakommissionens skyltar lyder "Towards stronger European economic governance".
Foto: Agnes Björn
EU:s utrikespolitik - vara eller icke vara? Samtidigt som körsbärsträden slår ut i blom i Bryssel samlas forskare, EU-parlamentariker, tankesmedjor och kommissionsanställda för att utvärdera European External Action Service, EU:s nya utrikestjänst, som idag har ett år på nacken. Frågan är vart är EU:s utrikespolitik på väg och vad har EU för inflytande i världen egentligen?
finns i Bryssel. EU kan helt enkelt inte tillräckligt om omvärlden.
– De mjuka maktmedlen har alltid varit EU:s styrka, och med dem ur spel står EU handfallna när det kommer till utrikespolitik. EU:s ambitioner att vara en global utrikespolitisk aktör levs inte upp till praktiken, främst eftersom EU:s fokus ligger i närområdet och kompetensen
– Desto mer EU-medlemsländerna spenderar i interna förhandlingar, desto mindre tid finns för att förhandla med andra. När EU kan tala med en enad röst, då kommer vi att vara relevanta.
Konkurrens på den utrikespolitiska banan EU missade signalerna från arabvärlden och stod handfallna när den arabiska våren fort spred sig över Nordafrika. Nu, drygt ett år senare, går många chanser förlorade för att vinna inflytande i arabvärlden eftersom EU saknar långsiktiga målsättningar och genuint Organisationen European Council on Foreign Relations (ECFR) kunnande. Omvärlden anser inte att EU är lika relevant publicerar varje år ett score-kort för EU:s utrikespolitik inom internationella relationer på samma sätt som som mäter hur väl EU lyckas uppnå sina externa måltidigare. Nya maktcentrum i arabvärlden, Asien och sättningar. Score-kortet för 2012 (som utvärderar år 2011) kanske främst BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, visar att Sverige tar allt större plats inom EU och rankas Indien, Kina och Sydafrika) blir allt viktigare spelare på som en av ledarna inom utrikespolitiska frågor tillsammans den utrikespolitiska banan och presenterar sina strategier med en annan uppstickare, Polen, och de stora medlemspå ett annat sätt. länderna Frankrike, Storbritannien och Tyskland. Samtidigt visar 2012 års score-kort att EU:s position som Islamistiska rörelser stöttade av Saudiarabien och kinesisk politisk och ekonomisk stormakt har försvagats avsevärt. utrikespolitik tillhandahåller tydliga resultat, speciellt vad ECFR konstaterar att Eurokrisen har bidragit till allvarliga gäller sysselsättning och infrastruktur. Tydliga resultat som förluster vad gäller mjuka maktmedel (soft power) eftersom är anpassade till kontexten är ofta anledningen till att EU anses mindre attraktivt för dem som vill ansluta sig andra maktcentrum lyckas vinna mark i regioner där EU eller kopiera dess multinationella modell när unionen är i misslyckas. Professor Keukeleire anser att EU behöver anta finansiell kris. Eurokrisen begränsade också EU:s förmåga en approach som bygger på genuin kunskap om den lokala att reagera på den arabiska våren, den utan tvekan kontexten och tydligt visa människor värdet av de viktigaste geopolitiska händelsen i närområdet på mycket satsningar som EU gör. Utan att vinna folkets hjärtan och länge. EU-länderna var begravda i finansiella diskussioner hjärnor kommer EU:s utrikespolitik att vara förgäves. och missade signalerna som kom från Nordafrika, vilket gjorde att EU stod oförberett när den arabiska våren. Det största hindret för en lyckad gemensam utrikespolitik ligger kanske främst i den bristande politiska viljan hos Stephan Keukeleire, professor i EU:s utrikespolitik vid KU nationella makthavare. Lissabonfördragets grundläggande Leuvens Universitet och College of Europe, är en av de formuleringar konstaterar att stora delar av som ifrågasätter EU:s strategier och poängterar att om inte utrikespolitiken fortfarande ligger hos nationalstaterna medlemsländerna lyckas enas snabbt om tydliga själva trots stora ord om gemensam utrikes- och utrikespolitiska strategier kommer EU fort att bli irrelevant säkerhetspolitik. Diskussionerna mellan medlemsstaterna i internationella sammanhang. tar tid och kraft, eller som Keukeleire konstaterade:
6