Issuu on Google+

ANNONS

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

ANNONS

Mötesplats Lycksele

Starka idéer blir verklighet på 48 timmar

4–5

INLANDET

SATSAR Från avveckling till miljardinvestering 8

ARKITEKTEN SOM FLYTTADE

Foto: Yuri Arcurs

HEM SNART

SMÄLLER DET!

6

10

Distribueras med Dagens Industri oktober 2013


ANNONS

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

2

ANNONS

Att våga tänka nytt och fritt är alltid lönsamt

Stefan Attefall (KD) Vilka styrkor har Västerbotten som a? inte är så väl känd

– Att det finns många hightechföretag på olika ställen runt om i Västerbotten, flera i världsklass. Det samma gäller den internationellt höga forskningsnivån. Inte heller fullt ut vilka enorma exportvärden som finns i norra Sverige över huvud taget.

Foto: Ezra Hultberg

π Bostadsminister Stefan Attefall (KD), bördig från Lycksele:

INLEDARE. Att ha ett öppet välkomnande sinnelag mot omvärlden

Du bor ju i Stockholm sedan ganska många år tillbaka, vad saknar du mest?

är alltid lönsamt. Det tillsammans med en okuvlig strävsamhet och en medvetenhet om betydelsen av att våga pröva nya vägar är något som i högsta grad präglat oss här i Västerbotten, och det sedan generationer tillbaka.

D

enna öppenhet och förändringsvilja har på senare år tagit sig konkreta uttryck i Sorsele. Den lilla inlandskommunen med sina 2 620 invånare, är den kommun i Sverige som skänker mest pengar per invånare till olika hjälporganisationer. Detta samtidigt som man med stort engagemang har tagit emot flest flyktingar. Resultatet har inte låtit vänta på sig, under flera år har Sorsele varit den kommun i landet som haft den största ökningen inom detaljhandeln.

Det här är ett alldeles utmärkt exempel på vad som kan hända när man är nyfiken och vågar tänka nytt och fritt. Och det precis det vi nu gör här i Västerbotten när vi arbetar med frågor kring samhälls- och näringslivsutveckling. I vår strävan att främja nya näringar talar vi nu om kulturdriven tillväxt med stort fokus på kompetensförsörjning. Vi här i Västerbotten, är precis som landet i stort, i akut behov av näringar med stark sysselsättningsefnågot fekt. Det om någo kräver kompetens ominom en rad om råden.

Pia Johansson

Foto: Ezra Hultberg

Vad är Västerbotten för dig?

– Jag är född och uppvuxen i Umeå, har gått i skola i Burträsk, har samiskt påbrå, har släkt i Åsele, Dorotea och Vilhelmina. Min första pojkvän kom från Slagnäs, enligt mamma som bor i Umeå blev jag tillverkad i Lycksele. Så Västerbotten är och har varit en jätteviktig del av mitt liv.

ler, kanske någon tänker. Ja, visst har vi det, dessutom flera angränsande näringar, inom skogs- och mineralteknik. Men de traditionella näringarna är inte längre basnäringar, det vill säga betydelsefulla för sysselsättningen. Idag är antalet som jobbar med skog och mineral en bråkdel jämfört bara med för 30 år sedan. Det som levereras från våra skogar och ur våra berg är självklart betydelsefullt, men snarare viktigt för landet, allt mindre för regionen.

Och det är den utmaningen, det vill säga frågan

– Jag tillbringar varje sommar i Västerbotten så jag får ju ut det mesta då, men det är väl den där känslan av att vara hemma. Självklart även relationerna med alla vänner. En annan sak är kynnet, enkelheten och rakheten människor emellan. Man hymlar inte utan säger som det är. Det gör att man inte behöver vara osäker om vad folk egentligen tycker, Det saknar jag här nere i Stockholm.

π Pia Johansson, skådespelare bosatt i Stockholm:

Ja, men ni har väl skogen och alla minera-

om regionens framtida tillväxt och utveckling, om vi som regionförbund har ledartröjan att ta oss an. Att helt enkelt samla länets olika aktörer, bestämma inriktning och se till att vi drar åt ungefär samma håll. Där är vi nu, och vi har blivit alltmer slipade, inte minst att externt marknadsföra Västerbottens attraktivitet – att visa alla fantastiska möjligheter som finns här. En nyckelfråga är att få kvinnor mellan 20 och 35 år att välja att bosätta sig här. Varför då, kanske någon tänker. Jo av den enkla anledningen att det är kvinnor som fattar familjernas beslut om bosättning.

Vi har också blivit alltmer slipade att kraftsamla internt med vår kunskapsuppbyggnad. Att stimulera, uppmuntra och hjälpa människor med talanger och innovativa idéer är en viktig del i det regionala utvecklingsarbetet. Här är jag övertygad om att vår nya arena för tillväxt, ”Mötesplats Lycksele”, kommer att få stor betydelse. Med temat ”Talang för tillväxt” i fokus samlades trehundra personer från hela länet under två intensiva försommardagar. Visioner, innovationskraft, kunskap och erfarenhet delades under avslappnade former. Men det var inte bara ord, det var också verkstad med konkreta resultat. För mig var det åter igen ett bevis på vilken enorm energi och styrka som kan utvinnas när engagerade människor möts. En sak är säker, om vi förväntar oss nya resultat – kan vi inte göra som vi alltid gjort

Erik Bergkvist (S), regionråd

■ – Nästa års tema på Västerbotten på Grand Hôtel blir Kulturdriven tillväxt i samband med att Umeå blir Europeisk kulturhuvudstad 2014, säger Erik Bergkvist (S), regionråd.

Foto: Johan Gunséus

www.activemediapartner.com PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB REDAKTION: Per-Åke Hultberg, Samuel Hultberg FORMGIVNING: Camilla Lindmark REPRO: Bildrepro Sthlm AB TRYCK: BOLD/DNEX, Tryckeri AB, Akalla, V-TAB,

Landvetter, Daily Print, Umeå FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Per Hånberg, tel. 070-818 34 50 per.hanberg@activemediapartner.com

VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Thomas Hartman thomas.hartman@regionvasterbotten.se tel. 070-666 49 95 www.regionvasterbotten.se

➜ Region Västerbotten:

15

π Består av 15 kommuner i länet samt Västerbottens läns landsting. ● Är ett kommunalt

samverkansorgan som har det regionala utvecklingsansvaret i Västerbottens län. Det innebär: ➜ Att bevaka och påverka de processer på EU-nivå och nationell nivå som berör regionen. ➜ Att leda arbetet med länets tillväxtstrategier och prioriteringar. ➜ Att finansiera, stödja och driva utvecklingsinsatser som är viktiga för länets utveckling. ➜ Att utveckla nätverk och samverka med aktörer i och utanför länet.


västerbotten på väg mot 2014 Umeå är tillsammans med Riga i Lettland Europas kulturhuvudstad 2014. Det firar vi genom att göra 2014 till ett riktigt kulturår i hela Västerbottens län! Välkommen att ta del av konst, musik, teater, dans, utställningar, muntligt och litterärt berättande. I tidningen ”Västerbotten på väg mot 2014” har vi samlat ett axplocka av händelser som sker under kulturhuvudstadsåret. Hela tidnigen kan du läsa på regionvasterbotten.se/startsida/vasterbotten-pa-vag-mot-2014.

100 MIGRATORY med dans av Carmen Olsson.

100 MIGRATORY OCH DANS AV CARMEN OLSSON Monica L Edmondsons utställning 100 MIGRATORY är en undersökande installation som utförs med glasobjekt, bilder och dans. Hundra kärl av glas ska ut på en resa, tur och retur. De ska migrera in och ut ur olika miljöer, länder och världar. Som en del av utställningen skapar dansaren Carmen Olsson en föreställning som uppförs under utställningsperioden i samarbete med NorrlandsOperan. Utställningen och dansen ingår i Rock Art in Sápmi. NÄR: Vernissage 1 februari kl 14, Carmen Olsson dansar kl 15. Hon dansar i Monicas utställning även under Samiska veckan, den 1, 3, 5, 7, 8 och 9 mars kl 14. VAR: Västerbottens museum.

DOKUMENTÄRT I FOKUS PÅ VÄSTERBOTTENS MUSEUM I januari 2014 öppnar Sune Jonsson Centrum för Dokumentärfotografi – en mötesplats för dokumentära arbeten om samhällsförändring och människors livsvillkor. Äldre fotoprojekt möter nya uttryck av samtida fotografer och filmare och ger perspektiv på livet. Vera och Frits Eriksson, småbrukare i Öre-Långsele, Lycksele, 1961. Foto Sune Jonsson.

BERÄTTARFESTIVALEN I SKELLEFTEÅ Berättarfestivalen 2014 arrangeras 24–30 mars – en vecka fylld av berättarkraft och lyssnarglädje. Staden förvandlas till en kokande kittel av berättelser med både lokal, nationell och internationell prägel. 2014 satsas extra mycket på att ge programmet en internationell prägel.

WARNER OLAND En berättarmusikal av och med Hans-Ola Stenlund om Bjurholmspojken som blev stjärna i Hollywood. Vid sidan av Greta Garbo var Verner Ölund under 1930-talet den största svenska filmstjärnan. NÄR: Premiär 21 november kl 19. Spelas även 22 november. Turné i Västerbotten hösten 2014 & våren 2015, med början i Bjurholm den 25 november. VAR: Premiär på Sagateatern i Umeå.

KULTURHUVUDSTADSÅRET INVIGS I UMEÅ DEN 31 JANUARI – 2 FEBRUARI. INFORMATION OM ALLT SPÄNNANDE SOM HÄNDER I UMEÅ UNDER 2014 HITTAR DU PÅ UMEA2014.SE


ANNONS

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

ANNONS

TEXT | PER-ÅKE HULTBERG

4

MÖTESPLATS LYCKSELE

Starka idéer blir verklighet på 48 timmar Paul Ronge, du var där! Vad tyckte du om Mötesplats Lycksele?

Foto: Håkan Flank

TILLVÄXT. Beslutsfattare inom näringsliv,

π – Det kändes väldigt kreativt. Det var spännande och hela tiden en väldigt bra stämning. Ambitionen var ju att samla regionens olika aktörer i kreativa möten och det lyckades man ju verkligen med.

Vad säger du om viljan och ambitionen att visa upp en annan bild av Västerbotten? – Det är jag helt övertygad om att de kommer att lyckas med. Västerbotten är ju så mångfacetterad. Man brukar säga om Dalsland där jag kommer ifrån att det är ett Sverige i miniatyr. Det skulle lika gärna kunna sägas om Västerbotten. Där finns ju gruvorna och skogen som vi kanske först tänker på. Men det finns så oerhört mycket mer. Högteknologiska företag, avancerad forskning, ett IT-nät som kanske är bäst i landet, en stark turistnäring, skidåkning, hockey i Skellefteå och så vidare. Man har också väldigt duktiga kommunikatörer och jag hoppas och tror att Umeå som kulturhuvudstad 2014 kommer att ge hela regionen en extra exponering.

* Paul Ronge är välkänd medietränare och medierådgivare. Tidigare bland annat reporter på Aftonbladet, Expressen och Rapport.

offentlig sektor, civila samhället, forskare och studenter, även pensionärer – totalt trehundra personer var på plats i Lycksele för att under 48 timmar stöta och blöta idéer, främja utveckling och framförallt få saker gjorda. Konkreta förslag skulle bli verklighet. Här kan man verkligen tala om ett pionjärprojekt.

J

ag vill påstå att Mötesplats Lycksele är unikt i landet. Troligen faktiskt unikt i världen. Just kombinationen mötesplats och utvecklingsverkstad var ett innovativt grepp som visade sig överträffa alla högt ställda förväntningar, säger Thomas Hartman, kommunikationschef på Region Västerbotten. Och det här var bara början. Målet med det årligt återkommande eventet, berättar han, är att verka för en positiv utveckling i norra Sverige. Under 2013 är temat ”Talang för tillväxt”. Ett underliggande mål är också att visa resten

■ Det

gick inte att ta miste på de trehundra deltagarnas engagemang under seminar spännande och kreativa idéer bollades fram.

av världen att Västerbotten och norra Sverige är något mycket mer än den schablonbild av pistvakter och jägare som ofta visas i media och på film. – Visst, det är en sida. Här finns Europas sista vildmark men också världens bästa bredband. Någonstans där i gränslandet finns ett oerhört kreativt och innovativt klimat, en bild av norra Sverige som vi alla aktörer nu tillsammans lyfter fram, bland annat med Mötesplats Lycksele.

Att döma av de trehundra deltagarnas uppenbara engagemang under seminarier och workshops,

den sköna och informella stämningen, de prisutdelningar som genomfördes, den goda maten och underhållningen och inte minst av alla spännande och kreativa idéer som bollades fram under de två dygnen, kommer Mötesplats Lycksele definitivt att bli ett starkt framtida begrepp för Västerbotten. – På samma sätt som Västerbotten på Grand Hotel i Stockholm nu efter mer än 20 år blivit ett välkänt begrepp för vårt startskott för året att marknadsföra och utveckla vår region, räknar vi med att Mötesplats Lycksele ska bli ett begrepp och ett levande bevis på den inno-

vationskraft som finns i norra Sverige.

Konferenser och möten av olika slag sker överallt, hela tiden. Oftast träffas och diskuterar man sektorsvis. Inte sällan är det prat utan resultat. – Att träffas och utbyta idéer är naturligtvis jättebra. Skillnaden här, betonar Thomas Hartman, är att vi samlar människor över alla sektors- och disciplingränser och att de sedan i kreativa samtal jobbar med frågeställningar och problem hämtade direkt från verkligheten. Vi vill skapa en innovationsprocess som minskar avståndet mel-

Prisad metod att göra stresstest I samband med Mötesplats Lycksele delades en rad priser ut, bland andra Årets innovationspris 2013 inom vård och omsorg i Västerbotten. Priset gick till Pär Suneson och Hans Hedberg, som i sitt företag Medicinskt team och säkerhetsträning AB, utvecklat en metod att göra stresstester samt stödja händelse- och risk-

analyser i sjukvården. – Testanalys är vår främsta nisch. I det här fallet handlar det om att stödja sjukvården i sin egen kontroll. Patientsimulatorer används i hela världen men att använda dem som testanalys i sjukvården är inte lika vanligt, säger Hans Hedberg, som precis som kompanjonen Per Suneson är utbildad narkossköterska och i många år arbetat med utbildning och träning av personal inom

landstinget. Sitt bolag startade de för två år sedan.

Tanken med metoden, förklarar Hans Hedberg, är att personal ska få en fördjupad förståelse av en händelse eller riskanalys och upptäcka felkällor som på sikt ger säkrare vård för alla. – Det är viktigt att problem återkopplas tillbaka till organisationen, genom e-lärande eller workshops, så att alla från led-

ningsnivå till medarbetare lär sig var problem kan uppstå, säger Hans Hedberg. Även byggindustrin har visat intresse för metoden, för att få bättre handlingsberedskap vid olyckor. – Vi är jätteglada att ha fått ta emot det första innovationspriset i Västerbotten, och att vi tack vare Innovationssluss Västerbotten fått tid och möjlighet att satsa på vårt företag fullt ut.


ANNONS

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

Thomas Hartman

ANNONS

π Att vi har Europas

Vad är det bästa med Västerbotten?

sista vildmark och världens bästa bredband.

5

Foto: Ingiberg Olafsson

Foto: Johan Gunséus

– Här finns fantastiska talanger TEXT | PER-ÅKE HULTBERG

Foton: Mariann Holmberg

Hon har nu suttit på sin post som regiondirektör för Region Västerbotten i drygt ett år. Och det är ingen tvekan, Anna Pettersson trivs verkligen med sitt jobb och kunde knappast ha kommit på plats under en mer spännande tid, menar hon.

lan kreativa möten och konkreta resultat i produkter och tjänster. För att säkerställa att så också sker har Region Västerbotten tillsammans med sina partners satt upp ett återkommande utvecklingslabb i Lycksele, där koncepten visualiseras och där en prototyp eller en färdig produkt kan attrahera intressenter och investerare. Faktum är att Mötesplats Lycksele redan visat sig vara så pass intressant att det även gett eko utomlands och därför kommer att presenteras under den prestigefyllda internationella konferensen eChallenges i Dublin nu i dagarna.

■ Moderator

under Mötesplats Lycksele var den välkände journalisten, författaren och debattören Göran Rosenberg. I bakgrunden regionrådet Erik Bergkvist (S).

Här kan det vara på sin plats att tydliggöra Region Västerbottens uppdrag att som samverkansorgan ansvara för den regionala utvecklingen i Västerbottens län. Syftet är att åstadkomma regional utveckling och tillväxt genom politiskt väl förankrade prioriteringar och ett samordnat agerande. Ett arbete som syftar till att öka regionens och kommunernas attraktionskraft och därmed skapa bästa möjliga livsvillkor för länets medborgare. Att det inkluderar områden som sysselsättning, näringsliv, god tillgång till utbildning, fritid och kultur, ett bra boende och en god samhällsservice, kanske säger sig självt.

Ålder: 44 år Arbete: regiondirektör Region Västerbotten. Familj: man, två barn, hästar och hundar. Bosatt: Umeå, sommartorp i Kusmark utanför Skellefteå.

Det bästa med Västerbotten:

orna k s i n n π Mä

Det är alltså här som både den nya regionala

Mötesplats Lycksele

FAKTA

ier och workshops då massor av

– Ja, här kan man tala om timing. Jag kom in i en för Region Västerbotten oerhört intressant och stimulerande period, och för mig personligen väldigt lärorik, säger Anna Pettersson och förklarar: – Vi har dels arbetat fram den nya regionala utvecklingsstrategin RUS, som sträcker sig fram till 2020, dels koordinerat programskrivningsarbetet för nästa period av den europeiska regionalfonden för Övre Norrland. Det senare handlar om hur vi på bästa sätt ska ta tillvara regionala EU-medel för att bidra till långsiktigt hållbar tillväxt. Båda är alltså jätteviktiga för Västerbottens framtida utveckling och tillväxt.

➜ Anna Pettersson

• Arrangemanget är ett samarbete mellan Region Västerbotten, Kompetensforum, Företagarna, Innovationsslussen, Dohi Sweden, PwC Swedbank, Almi, Handels-

kammaren, Umeå universitet, LRF, VK, Ö-viks kommun, Umeå Energi m fl. • 2014 genomförs Mötesplats Lycksele den 4–5 juni med temat Kulturdriven tillväxt.

utvecklingsstrategin (RUS) och planeringen för nästa programperiod för europeiska regionalfonden kommer in. Västerbottens regionala utvecklinsstrategi vägleder alla som arbetar för att Västerbotten ska vara en region med goda livsvillkor, välstånd och med utvecklingsmöjligheter för regionens invånare. Med grund i regionens förutsättningar och möjligheter. – Allt det här handlar ju om hur vi gemensamt på olika sätt vill utveckla Västerbotten, hur vi ska skapa förutsättningar för hållbar tillväxt, att se var potentialen och våra styrkor finns och sedan vilka vägar vi med gemensamma krafter ska gå för att våra kommuner och samhällen ska fortsätta vara attraktiva att leva och verka i.

Och som Anna Pettersson understryker: att

BO I TRÄDHUS Innovationspriset och Innovationssluss Västerbotten: ➜ Innovationspriset på 10 000 kronor, att användas till valfri yrkesmässa, delas ut av Innovationssluss Västerbotten, som vänder sig till idébärare inom hälsa, vård och omsorg. ➜ Anställda inom Västerbottens läns landsting, Umeå kommun eller Skellefteå kommun har möjlighet att upp till 15 veckor utveckla sin idé med bibehållen lön. ➜ Finansiärer till projektet är Region Västerbotten, Vinnova, Västerbottens läns landsting, Umeå kommun och Skellefteå kommun. ➜ www.innovationssluss.se

Granö Beckasin är ett turistföretag mellan Lycksele och Umeå i Europas sista vildmark. Här kan du bland annat bo i trädhus, åka timmerflotte, gå på älgsafari eller örtvandring. Nominerad till Stora Turismpriset 2013 av VästerbottensTurism. ➜ Läs mer: www.granobeckasin.com

arbeta för en positiv och kraftfull utveckling är naturligtvis en gemensam angelägenhet för hela regionen. Självklart för samtliga 15 medlemskommuner och övrig offentlig sektor – länsstyrelse och landsting – men också för näringslivet och utbildningssektorn, med universitet och högskolor i spetsen. Lika självklara spelare är organisationer, föreningar och hela det civila samhället, poängterar hon. – Här är det viktigt med samsyn och en gemensam vision. Några områden vi fokuserar på är kompetensförsörjning, talang och innovationer. Här finns massor av kreativa människor med fantastiska talanger och bärkraftiga idéer. Vår uppgift är att kraftsamla för att på olika sätt hjälpa till så att de verkligen omsätts och förverkligas här i Västerbotten. ■

” Här är det

viktigt med samsyn och en gemensam vision.


HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

6

π Hallå där …

Teknikföretagen Jan-Eric Sandberg I jämförelse med städer av liknande storlek, vad gör att Skellefteås näringsliv sticker ut? – Staden är historiskt och traditionellt en tung industristad som utvecklades starkt under 1900-talet. Idag finns de största företagen inom skog, kraft och gruvindustri. De mest välkända namnen är Boliden, Metso Minerals, Trelleborg och Alimak. Sedan 1990-talet har IT-sektorn vuxit sig allt starkare i Skellefteå.

Hur påverkas arbetsmarknaden i Skellefteå av den omtalade entreprenörsandan? – Den har haft väldigt stor betydelse. Genom åren har industrimän och entreprenörer startat framgångsrika industrier och företag. Därifrån genom avknoppningar har det startats nya företag och nya framstående entreprenörer har fötts. Återväxten inom näringslivet har på så sätt varit väldigt god.

Vilka branscher är starkast just nu? – Det går ju inte att komma ifrån att den traditionella industrin är i förarsätet. I Skellefteå jobbar 49 procent direkt eller indirekt i någon form av industriell tillverkning, vilket är en unik siffra.

Vilka branscher behöver arbetskraft idag? – Just nu behöver alla branscher arbetskraft. Vi stå inför en stor generationsväxling. Det råder en hög medelålder generellt på arbetsmarknaden. I Skellefteå är 750 ingenjörer över 55 år. Ingenjörer är alltså en arbetsgrupp som kommer att efterfrågas allt mer.

Under de närmaste tio åren, vilka branscher kommer att rekrytera mest? – Det blir nog både teknik- och industribranschen. Antalet arbetare minskar på grund av automatisering och effektivisering av produktionen. Samtidigt ökar behovet av tjänstemän i takt med att företagens produktion ökar och detta i många fall i andra delar av världen.

Foto: istockphoto.com

* Jan-Eric Sandberg är chef Region Norr, Teknikföretagen, en bransch- och arbetsgivarorganisation som företräder mer än 3 600 teknikföretag i Sverige.

ANNONS

Moas barndomsdröm blev verklighet SKELLEFTEÅ. 20 år gammal flyttade Moa ner till Lund för att läsa till arkitekt. Efter avslutade studier gick flyttlasset tillbaka till Skellefteå. Det var egentligen inte så mycket att fundera på. TEXT | PER-ÅKE HULTBERG

B

åde jag och min man är från Skellefteå. Vi pluggade samtidigt i Lund, han till läkare, och vi valde att flytta hem direkt när vi var färdiga 2008. Det var lite av en tillfällighet eftersom vi båda fick jobb här. Jag hade visserligen gjort en en del av mina studier i Sevilla i Spanien och hade sett mig om i världen en hel del, ändå kändes det helt rätt att flytta hem. Jag är nog en småstadsmänniska och det kändes viktigt att vara nära våra familjer, det var det som avgjorde. Moa som heter Öst i efternamn har nu arbetat som arkitekt i sex år, ett yrke hon drömde om redan som liten flicka. – Barndomsdröm, ja det låter lite klyschigt, säger hon och skrattar.

Men det var faktiskt så. Det lät så kul att rita hus. Hon ritade, tittade på hus och gjorde planer. – Det var egentligen först under utbildningen som jag insåg vad det innebär att vara arkitekt. Att det inte bara handlade om att rita hus, och jag funderade ganska mycket i början om det verkligen var rätt för mig. Jag tog till och med ett halvårs break innan jag satte full fart. Det innehåller så många områden, berättar Moa. Man måste ha förståelse och kunskap om tekniska aspekter, om samhällsplanering, om byggnader i sitt sammanhang. Samtidigt gäller det att vara kreativ, tänka i nya banor, utveckla idéer, hela tiden med människan i centrum. Att veta hur vi och våra sinnen fungerar i olika miljöer. – Det här tvärvetenskapliga

Foto: Paulina Sidfot

Foto: Karin Fjell

ANNONS

■ – Man väljer inte bort karriär bara för att man bosätter sig i en mindre stad, säger Moa Öst, som efter avslutad utbildning till arkitekt flyttade tillbaka till hemstaden Skellefteå.

djupet hade jag inte förstått innan, och när man inser det är det svårt att inte bli intresserad.

➜ Moa Öst:

Livet i Skellefteå, blev det som du trodde?

Arbete: Arkitekt på Consultec

– Jag visste ju hur livet här fungerar och det var ju det jag ville ha, enkelheten och närheten. Vi har fem minuters promenad från vårt hus till torget, tio minuter till skogen med promenadstråk och skidspår. Men på ett annat sätt var det ändå som att komma till en helt ny stad. I en fas i livet, med nya erfarenheter från utbildning och att bo på andra ställen såg jag på Skellefteå med andra ögon, och det ur en mycket positiv bemärkelse. Här finns till exempel en samhörighet i Skellefteå som inte finns i storstäder. Självklart finns inte det stora kulturutbudet men ändå tillräckligt för att inte hinna med allt som händer.

Och arbetslivet, går det att utvecklas och göra karriär i Skel-

Ålder: 31 år

Familj: Make och två barn Bor: Villa

Det bästa med Västerbotten:

π Tole-

ransen och tempot

lefteå? – Ja, absolut! Man väljer inte bort karriär bara för att man bosätter sig i en mindre stad. Arkitektrollen är ju viktig överallt där samhällen byggs. Kanske är det enklare att ha en sorts översikt om sin roll och påverkan i en liten stad. I teorin kan jag ju dessutom göra jobb överallt, som arkitekt är man inte geografiskt begränsad. Jag tror också att det är enklare att med småbarn kunna ha ett lugnare liv här under en period, även om man jobbar heltid, just på grund av närheten till allt. Man hinner helt enkelt med så mycket mer i en småstad. – Här finns också ett jätteintressant nätverk av kreativa näringar, där vi från olika företag träffas och får utbyte av varandra, både professionellt och socialt. Det tror jag också mycket lättare uppstår i mindre stad. Så jag är verkligen nöjd att vi valde att flytta hem. Jag trivs väldigt bra!

Skellefteå-app bäst i Sverige – gör vardagen enklare Appen Mitt Skellefteå kammade hem första priset i den prestigefyllda tävlingen Guldlänken i våras. Priset delades ut under konferensen Offentliga rummet i Jönköping. – Att ha den här appen i telefonen är som att ha kommunen i fickan,

säger Per Dinborn, verksamhetsstrateg Skellefteå kommun.

Appen är en kostnadsfri mobiltjänst för smarta telefoner som bygger på en mix av det bästa både från mobil- och webbteknik. I dagsläget finns flera av Skellefteå kommuns tjänster kopp-

lade till denna app. Bland annat källsortering, olika öppettider, skidspårsinformation och en helt unik interaktiv skolmattjänst, där eleverna direkt efter lunchen kan tycka till om maten på sin skola.

Bakom utvecklingen av Mitt Skellefteå står det Skellefteåba-

serade företaget Hello Future som byggde appen våren 2012 på uppdrag från Skellefteå kommun i samarbete med företagen Visma och Frostware. Guldlänken arrangeras av VINNOVA, E-delegationen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Offentliga Rummet.


ANNONS

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

ANNONS

Jag har gjort sju minuter blankt på dubbel dagislämning och cykel till jobbet.

Vi har plats för fler. Målet är att bli 80 000 invånare 2030.

Det finns 6 500 aktiva företag i Skellefteå. Våra kreativa teknikstjärnor inom IT, film, reklam och dataspel har världen som arbetsfält.

Trött på att inte bo i Skellefteå? Kanske är livet redan precis som du vill ha det. Alla pusselbitar synkar med varandra och livet bara flyter på. Dagishämtningar, karriär och fritidsintressen. Vänner som du hinner med och ett boende du drömt om. I så fall – grattis. Om inte, så är det ju skönt att veta att Skellefteå finns. Där allt är så smart ordnat att du både hinner och orkar med livets alla väsentligheter. Plus att det finns många Skellefteåföretag som söker människor som kan bidra med friska idéer och blixtrande kompetens. Det kan ju vara skönt att veta, när du blivit trött på att inte bo i Skellefteå. Vi har samlat all information som kan vara bra för dig som går i flyttankar på www.skelleftea.se/inflyttare

Västerbottensteatern spelar över 300 föreställningar varje år. Skellefteå är näst bredbandstätast i hela Sverige.


ANNONS

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

TEXT | SAMUEL HULTBERG

8

INLANDET SATSAR

Ingemar Nyman

Johan Duvdahl, Storuman π Alla

Vad är det bästa med Västerbotten?

ANNONS

trevliga människor.

(M), Bjurholm

Vad är det bästa med Västerbotten?

Från avveckling till miljardutveckling teringar för 36 miljarder kronor och 2 200 nya arbetstillfällen i Storumans kommun med sina 6 000 invånare. Visst låter det osannolikt? Men om alla satsningar går enligt planerna kan det bli verklighet fram till 2020.

S

torumans kommun har en historia med 30 år av kraftigt sjunkande befolkningssiffror. Nu finns det hopp om att bryta den trenden och framtidstron växer sig starkare i Storumans kommun. Inte minst tack vare de miljardinvesteringar som planeras och genomförs i både den egna och i angränsande kommuner under de närmaste åren. – Det är stora miljardsatsningar inom vindkraft- och gruvindustrin, där det finns stora utmaningar. Ska vi bryta befolkningsutvecklingen måste fler kvinnor uppleva att de har möjlighet att skapa sig ett meningsfullt liv i Storuman både på det yrkes-

mässiga och på det personliga planet, berättar Johan Duvdahl, näringslivschef Storuman kommun.

Utvecklingen har delvis redan startat. 2011 inleddes bygget av Sveriges största landbaserade vindkraftpark där 60 torn är på plats och tillstånd finns för ytterligare 40. Totalt är satsningen på fyra miljarder. Men mer är alltså på gång. Exempelvis finns planer på en gruvsatsning med nickelbrytning i Rönnbäcken. Dessutom omfattande turism- och infrastrukturinvesteringar i välkända Hemavan och Tärnaby.

Samtidigt tar Storumans kommun ett initiativ till att öka den egna attraktionskraften. – Oavsett om det blir 36 eller 10 miljarder som investeras här kommer vi och den omgivande regionen att få positiva effekter som påverkar hela samhället. Därför tar vi ett stort helhetsgrepp och samlar kraft för att göra vad vi kan för att Storuman ska bli en så attraktiv kommun som möjligt att bo och leva i.

Den planerade injektionen heter ”Attraktiva Storumans kommun”, ett projekt som innehåller en rad olika insatser för att höja samhällets attraktivitetsnivå. – De ”mjuka” frågorna får ofta

stryka på foten i den kommunala kampen om att få pengarna att räcka till. Samtidigt är det de mjuka frågorna som får ett samhälle och dess invånare att leva upp och känna stolthet för sin bygd, som ger tillväxt och utveckling, främjar mångfald och jämställdhet, säger Johan Duvdahl.

”Attraktiva Storumans kommun” Projektet innehåller: ● kompetensförsörjning till viktiga utvecklingsbranscher ● främjande av mångfald och jämlikhet ● utveckling av kultur och föreningsliv ● arbete med hälsa och friskvård ● planerings- och lobbyarbete inom kommunikation och infrastruktur ● turism och besöksnäring.

Foto: Patrick Degerman/Skellefteå Kraft

STORUMAN. Inves-

π Målet är ett

attraktivt Storuman för invånare, blivande invånare, besökare och turister.

■ Sveriges

största landbaserade vindkraftpark byggs i Storuman. 60 torn är på plats, tillstånd finns för ytterligare 40.

Tillväxt i Sveriges minsta kommun BJURHOLM. Det går riktigt bra för Bjurholm – Sveriges befolkningsmässigt minsta kommun. Under flera års tid har den lilla kommunen haft miljonöverskott i kassan och nu väntar en rad investeringar och satsningar.

D

et ser positivt ut på alla fronter. Ekonomin är god och företagsklimatet riktigt bra. Invånarantalet ökar och nu ska vi öppna ny förskola och bygga boende för äldre. Det säger kommunalrådet Ingemar Nyman (M). Här i den lilla inlandskommunen sex mil väster om Umeå, intill Öreälven, har han arbetat i 19 år och sett både upp- och nedgångar. Och just nu ser han att framtidstron är större än på länge. Kanske större än någonsin. Resan uppåt startade för nio år sedan när Bjurholms kommun

hade ett underskott mot budgeten på 10 miljoner kronor. Alla politiker och tjänstemän var överens, det var dags för en kraftsamling. Lösningen blev besparingar och effektivare organisation. – Det var helt nödvändigt för att vi skulle klara framtiden. Trots att vi har sparat har vi behållit en bra och bred kommunal och social service. Nu har vi dessutom bokslut i balans och en ekonomi som i dagsläget ser riktigt bra ut.

Men det är inte bara kommunens ekonomi som ser ljus ut. Trots att det bara bor omkring 2 500 personer i Bjurholm finns ett syn-

Vad i Västerbotten har överraskat dig mest?

Foto: Ezra Hultberg

AndersMagdalena Andersson πson,Magdalena Västerbottens

relativt nya landshövding: – Att jag inte mött någon ”tycka synd om- attityd”. Ingenting av, ”oj vad det är besvärligt!” Utan tvärtom, det finns en öp-

penhet och ett oerhört driv här i Västerbotten. Här finns kreativitet, lösningar och ett enormt flöde av idéer.

Det låter nästan som i dina småländska hemtrakter.

nerligen levande och attraktivt näringsliv. I Svenskt Näringslivs senaste rankning över Sveriges bästa företagsklimat hamnade kommunen på en finfin 69:e plats i landet och på första plats i länet. – Vi brukar säga att vi är landets minsta kommun men med Sveriges ”enklaste” byråkrati. Det innebär att vi arbetar med korta beslutsvägar och en närhet till politiker och tjänstemän, säger Ingemar Nyman. Vi vill stödja våra företagare på bästa sätt och är tydliga med att de alltid kan komma till oss för att samtala om olika frågor som dyker upp.

– Ja, faktiskt, det finns många likheter med Småland när det gäller företagande. Drivkraften, envisheten, tjurigheten, idogheten, att inte ge sig. Men även i fråga om föreningsaktivitet och kyrklighet.

Men det attraktiva företagsklimatet är självklart inte bara kommunens förtjänst. Bjurholm tillhör Umeå-regionen, närheten till Umeå spelar alltså stor roll som förklaring till Bjurholms attraktivitet. – När Umeå växer, så växer vi. Det korta avståndet dit ger oss flera fördelar. – Trots att vi är Sveriges minsta kommun så har vi med en så pass stor stad som Umeå inpå knutarna flera gemensamma beröringspunkter och därmed drar vi nytta av varandra.

SUCCÉ É FÖR GLASÖGON E&E glasses från Umeå gör succé med sin kollektion glasögonbågar namngivna efter norrländska orter såsom Umeå, Dorotea och Boden. ➜ www.eoe-glasses.com


ANNONS

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

ANNONS

Caisa Abrahamsson Vad är det bästa med Västerbotten?

Mot ljusare tider SORSELE. Sorsele kommun är beviset på att en liten kommun med tämligen begränsad ekonomi klarar sin kommunala service väl, trots nedgång. Här handlar det alltså om att driva kommunal verksamhet utan resurser.

V

i har en växande framtidstro. Vi står inför stora utmaningar men ser det snarare som stora möjligheter till förändring, säger Caisa Abrahamsson (S), kommunalråd i Sorsele. Att en av Sveriges minsta kommuner kan leverera fullgod kommunal och social service till sina 2 700 invånare låter kanske osannolikt. Sorsele kommun i Västerbotten är kvittot på att det går. Men det är ingen dans på rosor. – Vi har under några års tid brottats med en allt äldre och sjunkande befolkning. Men det här är vi inte ensamma om. Så ser verkligheten ofta ut för små landsbygdskommuner, poängterar Caisa Abrahamsson.

Så hur vänder man en negativ trend av sjunkande befolkningssiffror och sämre ekonomi? Lösningen stavas samarbete. Sorsele har tillsammans med grannkommunen Arjeplog inlett ett gränsöverskridande samarbete som bland annat omfattar en gemensam administration med en gemensam servicenämnd tvärs över länsgränsen. – I grunden handlar det om överlevnad. En slimmad organisation med mindre kostnader innebär mer pengar över till investeringar. Vi samarbetar helt enkelt för att ha råd med kärnverksamheten – skola, vård och omsorg, säger Caisa Abrahamsson. påbörjades för två år sedan och Sorsele har dessutom med Arjeplog och Arvidsjaur redan en gemensam telefonväxel och en medicinskt

Foto: istockphoto.com

Kommunsamarbetet

π Gene-

rositeten. Här uppe bryr vi oss om varandra.

ansvarig sjuksköterska. Planen är att på sikt även öppna upp för samarbeten inom teknik, service och omsorg. – Men viktigt att komma ihåg, poängterar Caisa Abrahamsson, är att kommunsamarbetet inte utarmar den egna kommunen. Vår identitet kommer vi att ha kvar. – I kölvattnet tror jag att företag och näringslivet kan dra nytta av det här och hitta nya partners, kunder och samarbeten över kommungränserna.

Vid sidan av det banbrytande kommunsamarbetet ska Sorsele satsa stort på omsorgssektorn under de närmaste åren. 20 miljoner kronor investeras på att samla all omsorg och äldrevård under samma tak, på en och samma plats i kommunen. – Det blir bättre omvårdnad med allt på ett ställe. Vi räknar dessutom med att spara 5 miljoner kronor per år när det här är på plats. Med gränsöverskridande kommunsamarbete och satsning på vård och omsorg råder det ingen större tvekan om att Sorsele är inne i en spännande utvecklingsfas. – Vi gör allt vi kan. Vi städar kring vår egen dörr och tar vårt ansvar. Men staten måste även ta sitt ansvar om inlandet ska överleva. Caisa Abrahamsson lyfter bland annat fram geografiskt tilllägg i skatteutjämningssystemet och utlokalisering av statliga verk som möjliga åtgärder. – Vi har minskade skatteintäkter men våra lagstadgade utgifter kvarstår. Insatser från staten krävs om vi ska kunna bibehålla en levande landsbygd.

” Vi

samarbetar helt enkelt för att ha råd med kärnverksamheten – skola, vård och omsorg.

ÄPPELTRÄD I BURTRÄSK Hyllade Brännlands iscider från Umeå är ett unikt dessertvin som säljs på Systembolaget över hela Sverige. De har nyligen köpt in 400 äppelträd från Finland som ska planteras i Burträsk och säkra produktionen av norrländska äpplen. ➜ Läs mer: www.brannlandscider.se

helikopter.nu

heten till både landsbygd och stad.

(S), Sorsele

Foto: Åke Johansson

π Lugnet och när-

Luleå 09:13. Varje dag fraktas stål motsvarande ett Eiffeltorn från norra Sverige. Vi vill frakta två. byggnorrbotniabanan.nu


ANNONS

10

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

ANNONS

Umeå – Snart Europas kulturhuvudstad 2014. Den 31 januari smäller det! Foto: istock.com / Malinka Erika

Det som Umeå och hela Västerbotten ivrigt väntat på – startskottet för kulturhuvudstadsåret 2014. Det är den dag när vintern, Dálvvie, den första av de åtta samiska årstiderna börjar. TEXT | PER-ÅKE HULTBERG

Du kan göra skillnad i vård och omsorg

D Foto: Henrik Olofsson

– För det första att det ska aktivera och engagera många människor. Det är viktigt för hela kultur-Sverige att det inte bara blir ett irrbloss. Så jag hoppas att det blir ett bestående resultat efter 2014 med många nya samarbeten och nya kontakter, lokalt, regionalt, nationellt och ut i världen. Det är en angelägenhet för hela EU. – Jag hoppas också att det ska ge nya jobb. Ibland hör man att kultur är tärande, inte närande. Det stämmer inte alls. Kultur som ju handlar om mänskligt skapande är en större näring än bilindustrin. Det ger jobb, dessutom tillfredsställelse, inspiration och glädje.

Foto: Ezra Hultberg

π Kulturminister Lena Liljeroth Adelsohn (M)

2014 π Kulturhuvudstad Umeå

å kommer Umeå centrum med hjälp av både internationella och lokala kreatörer att förvandlas till en sällsam skådeplats med snö, is, eld och ljus. En invigning och fest som pågår i dagarna tre med hela Europa på inbjudningslistan. Sedan kommer det att rulla på i full fart med aktiviteter och event under hela året.

Sofia Jannok, svensk-samisk sångerska, musiker och samhällskritiker bosatte sig nyligen permanent i Umeå. Hon är en av alla de artister som är engagerade under kulturhuvudstadsåret 2014. – Här finns många kreatörer som skapar en enorm, kreativ kraft tillsammans. Ett familjärt kulturkollektiv som ingen an-

■ Varför

Umeå? I motiveringen framhölls kommunens vilja att göra staden och norra Sverige mer synlig i Europa och att använda kulturen som en drivande kraft i regional utveckling.

nan stad har, säger Sofia som nu i höst turnerar i Europa för att väcka nyfikenhet och intresse för Umeå2014. – Jag vill gärna dela min värld med människor i Europa. Musiken har inga gränser, i den når vi varandra, säger Sofia Jannok.

Vad tycker du om Umeå2014? – Att kulturhuvudstadsåret är baserat på de åtta samiska årstiderna är asfett! Jag ser mycket positivt på satsningen och hoppas arrangemanget ska verka på djupet i många år framöver. Perfekt plattform för att få sagt det man vill.

Vi gillar branschglidning! Vi vet att lösningar för andra branscher också kan passa för sjukvård och omsorgssektorn. Men du kanske aldrig jobbat med produkter mot hälsa, vård eller omsorgsbranschen tidigare? Vi hjälper företag som vill utveckla eller testa en innovativ produkt eller tjänst i sjukvårds-/omsorgsmiljö. Tillsammans skapar vi förutsättningarna för en fortsatt tillgänglig, säker och effektiv vård. Gillar du också branschglidning? Hör av dig till: Tomas Gustafsson, projektledare näringsliv 090-785 98 95, 070-514 66 47 eller tomas.gustafsson@regionvasterbotten.se

www.innovationssluss.se

➜ Sofia Jannok

Foto: Elin Berge

Umeå som Europas Kulturhuvudstad du 2014, vad hoppasreatt det ska ge för sultat?

Svensk-samisk sångerska och renägare från Gällivare. Har jobbat med musik på heltid sedan 2005 och släppt tre album. Nummer två, By the Embers, 2009, sålde guld och Grammisnominerades följande år. Sedan dess har det blivit 100-tals turnéer i USA, Kina och Europa. ➜ Läs mer: www.sofiajannok.com


ANNONS

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

ANNONS

Umeå Airport – en flygplats för framtiden Umeå Airport rustar för framtiden. Som Västerbottens ledande flygplats, varifrån du enklast flyger till Stockholm och övriga världen, pågår flera projekt samtidigt för att möta regionens behov just nu och framöver. Projekt Umeå International Airport, som finansieras tillsammans med Region Västerbotten och Umeå kommun, betyder att hela flygplatsen nu byggs om för att förbättra upplevelsen för resenären. Nya kombinerade serveringsoch väntytor i incheckningshallen/avgångshallen för att förbättra resenärsflöden är ett exempel, större utrymme för taxi, buss och cykel samt fler parkeringsplatser är ett annat.

En allt grönare flygplats En laddstation för bussar finns nu på Umeå Airport. Det är ett resultat av Elbuss-projektet som gjorts i samarbete med Umeå kommun för att främja ett miljövänligt sätt att resa till och från flygplatsen. I EU-projektet Green Citizen bidrar vi till att underlätta för cyklister tack vare det uppvärmda cykelgaraget och möjligheten till att pumpa däck och låsa in cykelhjälmen. Vi har även på eget initiativ byggt ytterligare ett cykelgarage. Alla ombyggnationer kommer att vara klara i början av 2014.

Välkommen till nya Umeå Airport.

Medfinansiärer:


200 000!

” Två universitet, 34 000 studenter och en medelålder på 37 år” ”Umeå kommuns tillväxtmål om 200 000 invånare senast 2050 är utgångspunkt i stadsplaneringen. Vi ska bygga för ett rikt och spännande stadsliv för fler invånare och företag”

1 156

UMEÅ KOMMUNS ÖVERSIKTSPLAN

” Umeå har ökat med i snitt 1 156 personer per år de senaste tio åren”

WWW.UMEA.SE/NARINGSLIV

” Befolkningstillväxten i Umeå fortsätter att ligga på en rekordhög nivå och det behövs ett fortsatt stort bostadsbyggande” FASTIGHETSVÄRLDEN.SE

SCB

”UMEÅ ÄR EN AV SVERIGES TRE MEST SNABBVÄXANDE STÄDER”

”En av Sveriges absolut bästa idrottstäder” SVT

EU:S STATISTIKBYRÅ EUROSTAT

Umeå

117 294

Sundsvall

96 687

Gävle

96 170

Luleå

74 905

Östersund 59 485

Folkmängd 31 dec 2012.

”År 2020 är Umeåregionen ledande på hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat” WWW.HALLBARAHUS.SE

KÄLLA: SCB

UMEÅ. MER MÖJLIGHETER.

”I Umeå ska vi bygga en attraktiv stad med en fördubbling av bostäder i centrum” UMEÅ KOMMUNS ÖVERSIKTSPLAN

”Umeå är det naturliga transport- och logistiknavet för norra Skandinavien”

www.umea.se


Bilaga Väserbotten