Page 1

ANNONS

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN RIKSFÖRBUNDET ATTENTION

ANNONS

Stora kunskapsluckor om NPF Sidan 2

”Speciella förutsäƩningar” kräver särskilt stöd i skolan Sidan 4

Diagnosen fick allt aƩ falla på plats Sidan 6

ADHD hos både små och stora

Madelein Larsson Wollnik är ordförande i A en ons lokalförening Hisingen-Kungälv. Fem av hennes barn har få en ADHD-diagnos. För några år sedan började hon känna igen sig i mycket som hennes barn hade problem med. Och vid 36 års ålder fick hon sin egen diagnos. Sidan 10

Korttidshemmet Rosenklubben

Korttidshemmet med inriktning autism och utvecklingsstörning

➤ Se vår Facebooksida Rosenklubben ➤ www.rosenklubben.se


2

ANNONS

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN ATTENTION

ANNONS

sid 6

Foto: Rosie Alm

Innehåll.

sid 8 sid 6

Foto: Ma lena

Ranch

sid 10 Foto: PeO Nilsson

sid 4–5

Foto: Victor Wikander Foto: Rosie Al m

Fler kan göra mer!

R

iksförbundet Attention startades 1999 av en grupp frustrerade föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Deras målsättning var att sprida kunskap. Sedan dess har vi växt i en rasande fart. Idag är vi 13 500 medlemmar fördelade på 54 lokalföreningar runtom i landet. Våra medlemmar är personer med egna diagnoser, anhöriga och yrkesverksamma.

Lokalföreningarna är kärnan i vår verksamhet. Där finns möjlighet att träffa andra som befinner sig i en liknande situation, som förstår och som känner igen de utmaningar som vi möter. På sidan 10 berättar Madelein och Jakob från Attention Hisingen-Kungälv om sin förening. Kanske känner du igen dig när du läser. I så fall är du varmt välkommen att besöka attention-riks.se eller ringa oss på 08-120 488 00 för att få veta mer eller bli medlem. Fler kan göra mer! ●

snedsättningar har Förståelsen för våra funktionsnedsättningar ökat sedan vi startade, men det finns fortfarande etar för att personer stora kunskapsluckor. Vi arbetar med NPF ska få det stöd de behöver på arbetsmarknaden, i skolan och på fritiden. Ena departementet dagen besöker vi utbildningsdepartementet öriga. och nästa har vi träff för anhöriga. drivs i projekt. En stor del av vårt arbete bedrivs Just nu har vi fem projekt på riksnivå. Två av dem – Min skola och Ungaa vuxna – berättar vi mer om här. De övriga är Vägar till jobb perger till arbetsgisom sprider kunskap om Asperger ar för att underlätta vare, Attention Fri som verkar för personer med ADHD vid frigivning från anktar sig till föräldrar. stalt, och Egen styrka som riktar

sid 10 Foto: Rosie Alm

”Lokalföreningarna är kärnan i vår verksamhet. Där finns möjlighet att träffa andra som befinner sig i en liknande situation.”

Fakta NPF

Anki Sandberg, förbundsordförande

■ Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är svårigheter som beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. De vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna är ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och Tvångssyndrom – OCD.

■ Personer med NPF har ofta

■ Även relaterade tillstånd till exem-

■ Många människor har de här

pel dyslexi och språkstörningar kan ses som neuropsykiatriska. De olika diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att samma person har flera diagnoser.

svårigheterna i större eller mindre grad. När svårigheterna är så stora att de kraftigt påverkar individens utveckling och möjligheter att fungera i samhället blir de en funktionsnedsättning.

svårigheter med: • reglering av uppmärksamhet • impulskontroll och aktivitetsnivå • samspelet med andra människor • inlärning och minne • att uttrycka sig i tal och skrift • motoriken

Foto: Linnea Bengtsson PRODUCERAD AV MEDIAHUSET SÖDERBERG AB REDAKTION: ANDERS POST FORMGIVNING: CAMILLA LINDMARK REPRO: BILDREPRO STHLM AB TRYCK: V-TAB

PROJEKTLEDARE: ROGER NYDAHL FÖR BILAGOR KONTAKTA: ROGER NYDAHL, MEDIAHUSET SÖDERBERG AB TEL: 0723-15 40 99 E-POST: roger.nydahl@mediahusetsoderberg.se

MEDIA HUSET SÖDERBERG

PROJEKTLEDARE RIKSFÖRBUNDET ATTENTION: LINNÉA ROSENBERG VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: RIKSFÖRBUNDET ATTENTIONS KANSLI 08-488 120 00, kansliet@attention-riks.se

www.attention-riks.se


ANNONS

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN RIKSFÖRBUNDET ATTENTION

ANNONS

På Djupedalskolan i Härryda kommun jobbar Fredrik Jacobsson och Anna Ast Foto: Johan Wingborg med att lyfta elever genom elevernas egna styrkor.

Målet är alltid inkludering Med ett kognitivt förhållningssätt och lösningsfokuserad pedagogik sätts eleven i centrum i D-gruppen på Djupedalskolan. Målen är bra betyg, sociala färdigheter och att återföras till ordinarie skolgång. Arbetssättet har nått goda resultat för elever med tidigare upplevelser av misslyckanden. Djupedalskolan i Härryda kommun derar såväl färdighetsträning som är en grundskola för årskurserna 4–9 ämnesläget. Slutmålet är att få elever samt grundsärskola. På skolan finns att så långt som möjligt ingå i klasockså D-gruppen som tar emot barn sernas undervisning. Hittar vi nyckeln från hela kommunen. Här arbetar An- till elevens driv så går det. Vi har just na Ast och Fredrik Jacobsson med att nu två elever som har gått från att lyfta elever genom elevernas vara bara i D-gruppen till att ”Alla inegna styrkor. Med kunskap, i princip vara helt inkludelist, tålamod, it i lärandet och satser är rade. en engagerad skolledare bere- uppbyggder de vägen mot inkludering. Hos lärarna ute på skolan da efter – Nästan alla våra elever har kunskapen och säkerhehar en neuropsykiatrisk funk- elevens ten har ökat. Personalen har tionsnedsättning. De kommer perspekbland annat gått Specialpehit till sexan i bästa fall, men dagogiska skolmyndighetiv.” ibland så sent som i nian. En tens baskurs om autism och Anna Ast och del kommer från små unAsperger. Fredrik Jacobsson dervisningsgrupper, medan – Det är viktigt att läraren andra har suttit hemma unkänner att ansvaret inte der lång tid eller haft en skolvardag dumpas över utan att det blir ett bra avskild från klassen. samspel. Vi brukar bygga introduktionen stegvis med ett ämne eller i Tillsammans med eleven identifierar en grupp där eleven känner sig stark. de mål, styrkor och svagheter och Interaktionen förstärks också genom skriver ned vad som är viktigt att att flera av lärarna även undervisar i fokusera på. Varje elev behöver se D-gruppen. Text: Karina Johansson vilka plus det ger att jobba med dessa saker, samt vilka konsekvenser det innebär att inte göra det. – Alla insatser är uppbyggda efter elevens perspektiv. En del av vår strategi är att gissa, klura ut och lyssna. Fungerar inte en plan går vi vidare till nästa. Varje vecka följer vi upp allmänläget med en lektions ”veckoprat”, samt tittar på mål och utvär-

Handi ett hjälpmedel i tiden! Handi är ett förskrivningsbart hjälpmedel som kan anpassas och växa med individen. Med Handi får man stöd med tid, planering, struktur, minne, fokus och koncentration. VILL DU VETA MER? Besök vår hemsida www.abilia.se för att ta del av mer produktinformation och för att se filmen Handi hemma och på jobbet.

Förut var allt så rörigt, men nu har jag fått en Handi som ger mig bättre koll.

Abilia AB Phone +46 8 594 694 00 | info@abilia.se | www.facebook.com/Abilia

3


4

ANNONS

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN RIKSFÖRBUNDET ATTENTION

ANNONS

Stödiskolan.

Elever med NPF behöver o a stöd, pauser och tydliga strukturer. Riksförbundet A en ons skolprojekt har utgångspunkten a skolan bör anpassa sig e er eleven och inte tvärtom. Ovan elever på ESS-gymnasiet i Foto: Ann Eriksson

En kamp för familjen när stödet i Över hälften av eleverna vill inte gå till skolan. Bristerna i läs- och skrivförmåga och eftersläpning i andra ämnen är alarmerande. Och nio av tio föräldrar anser att deras barn inte får det stöd i skolan de behöver för att klara undervisningsmålen. NPF. Det är några av resultaten av Riksförbundet Attentions skolenkät som syftar till att belysa hur skolan hanterar elever med NPF, alltså neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och språkstörningar. Enkäten är ett led i Attentions treåriga skolprojekt ”Min skola” som inleddes i januari i år. Skolan är en kärnfråga för förbundet. Det handlar om framtiden för unga med NPF-diagnos: isolering och utanförskap eller gemenskap och delaktighet, möjligheter till vidare studier, till jobb och att kunna hantera vardagen. Karin Forsberg, projektledare ”Min skola”. Foto: Rosie Alm

Bristerna i skolan påverkar inte bara eleverna, utan betyder också

en kamp för deras familjer. Mer än hälften av de drygt 2 000 föräldrar som besvarade enkäten uppger att de varit tvungna att minska sin arbetstid och att deras egen hälsa blivit lidande. ”Hon känner hopplöshet, uppgivenhet”, skriver en förälder om sin dotter. ”Hon har tappat motivationen och tilliten till sig själv och sina lärare.” För elever med de ”osynliga” funktionsnedsättningar som faller under NPF-diagnosen betyder stora klasser och en stökig skolmiljö ofta oöverstigliga hinder för att kunna följa undervisningen. De behöver stöd, pauser och tydliga strukturer, och här saknas både pedagogisk kunskap och tillgång till hjälpmedel i skolan.

”Min skola” – projektet riktar sig till elever i åldern 13–18 år, till föräldrar, lärare och stödpersonal. Syftet är att stärka elevernas inflytande över sin skolgång. Attention hävdar att dagens situation är oacceptabel, trots att den nya skollagen från 2011 stadgar att alla elever har rätt till adekvat stöd för att klara studiemålen. Å andra sidan omfattas till exempel

”Namnet ESS står för Elever i Särskilt Stöd, vi brukar säga att vi är esset i kortleken för elever som behöver extra anpassning och avpassning.” ADHD inte automatiskt av Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS).

Projektet rymmer en rad aktiviteter för att öka elevernas möjligheter att klara studierna och vardagen. Kunskapen om NPF måste förbättras bland pedagoger och övrig skolpersonal, och inte minst hos skolmyndigheter som sitter på de ekonomiska resurserna. Till verktygen hör webbplatser, handböcker, workshops och stödgrupper. Viktigt är att elever med NPF själva får berätta

om vad som skulle göra tillvaron mer harmonisk för dem. – Det är stor brist på kunskap i skolan och många elever med NPF får dåligt bemötande, säger ”Min skolas” projektledare Karin Forsberg. Vi måste lyssna mer på eleverna och vilka strategier de använder för att få studierna att fungera. Skolan är faktiskt skyldig att hjälpa dem. Vi är nu i startgroparna och ska bland annat bilda fokusgrupper för att samla material. Flera partners är kopplade till projektet, exempelvis ESS-gymnasiet i Stockholm. – Namnet ESS står för Elever i Särskilt Stöd, vi brukar säga att vi är esset i kortleken för elever som behöver extra anpassning och avpassning, förklarar skolkurator Sara Ronningstam Millberg.

ESS-gymnasiet är ett kommunalt gymnasium med introduktionsprogram som har undervisning på flera mindre enheter runt om i Stockholm. Från och med hösten 2011 har ESS-gymnasiet även ett nationellt program med samhällsvetenskaplig inriktning.


ANNONS

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN RIKSFÖRBUNDET ATTENTION

ANNONS

Premium Comai - Anpassad app för påminnelser och tidsstöd ”Premium Comai avlastar min röriga hjärna och ger lugn” ”Stoppar energiläckage när jag inte har koll. Nu har jag kraft till det jag ska göra” ”Jag har min reservhjärna i väskan”

Tel: +46 (0)498-410995 | Mail: info@comai.se | Följ oss på Facebook

Stockholm, som har e anpassat arbetssä för a kunna llgodose varje elevs enskilda behov.

skolan uteblir – Våra elever har ofta mycket speciella förutsättningar och är i behov av särskilt stöd. Vi har ett anpassat arbetssätt för att kunna tillgodose varje elevs enskilda behov. Vi arbetar med samlad skoldag, mindre undervisningsgrupper, hemklassrum, hög tillgång på specialpedagoger och kompensatoriska verktyg. Vi vill ge en stabil grund inte bara för fortsatta studier utan även för livet i övrigt.

Sara Ronningstam Millberg, som är skolans kontaktperson för ”Min skola”, säger att projektet är mycket efterlängtat. Behovet av ökad kunskap är så stort för att skolan ska klara sitt uppdrag Kunskap-Fostran-Hälsa och bli en skola för alla. – Forskning visarr att den enskilt viktigaste fak-torn för barns framtida hälsa är att klara skolan, säger hon. Efter ESS hjälper vi eleverna vidare till nationellt program på ungdomsgymnasiet,

folkhögskolor, arbete till exempel genom Jobb Torg eller Globens arbetsförmedling för Unga funktionshindrade, samt insatser inom LSS.

Sara Ronningstam Millberg förklarar att om man har en diagnos inom autismspektrat så kommer funktionsnedsättningen inte att försvinna med tiden. Det gäller i stället hitta strategier för sitt framtida liv, och då kan det vara avgörande vilken kunskap, förståelse och professionellt stöd som skolan kan erbjuda. ● Anders Mathlein

IllustraƟon: istockphoto.com

5


6

ANNONS

HELA DENNA TIDNING Ă„R EN ANNONSBILAGA FRĂ…N RIKSFĂ–RBUNDET ATTENTION

ANNONS

Ungavuxna.

Omgivningen kan ha svürt att fÜrstü de prolem som ADHD medfÜr Att fü en ADHD-diagnos behÜver inte vara negativt. Münga som har ADHD utan att veta om det upplever sig ofta som udda och utanfÜr utan att fÜrstü varfÜr. Att fü en diagnos kan därfÜr vara en befrielse. ADHD. Filmen och webbplatsen jagharadhd.se är delar i RiksfÜrbundet Attentions treüriga Unga vuxna- projekt som startade hÜsten 2011 och riktar sig till personer mellan 18 och 30 ür med ADHDdiagnos. I filmen berättar unga vuxna om sina erfarenheter och tankar om diagnosen, büde om det som kan vara utmanande men ocksü positiva sidor. Diagnosen kan vara en befrielse, och när man für den att fÜrhülla sig till kan man hitta strategier och be om stÜd och behandling. Studiematerial har producerats inom projektet, liksom den uppskattade boken Det finns alltid ett sätt med en mängd tips och konkreta fÜrslag till hur man kan fü vardagen att fungera bättre. Här finns münga erfarenheter frün studier, arbetsliv, ekonomi och

Malena Ranch, projektledare Unga vuxna. Foto: Rosie Alm

relationer, liksom rĂĽd om behandling och vilket stĂśd personer med diagnosen kan fĂĽ.

ADHD stür fÜr Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Det är en funktionsnedsättning, inte en sjukdom, och orsaken är ojämn tillfÜrsel av signalsubstanser i hjärnan. Cirka fem procent av alla barn – fler pojkar än flickor – har diagnosen. Till symtomen hÜr Üveraktivitet och problem med impulskontroll, inlärning och uppmärksamhet. De flesta har kvar symtomen ocksü i vuxen ülder. – Omgivningen kan ha svürt

Anneli Crona är en av de unga vuxna som medverkar i boken Det finns allĆ&#x;d eĆŠ säƊ. Hon har en inA te tensiv vardag med hel dsarbete, pendling och familjeliv med tvĂĽ barn och sambo. Kanske är henn ADHD delvis en fĂśrutsä ning fĂśr a klara av det hĂśga tempot. Energin gĂśr a hon orkar. â€?Jag nes h hade nog aldrig klarat det utan min krea vitet, uthĂĽllighet och impulsivitetâ€?, säger Anneli. FFoto: Victor Wikander

âžœ Det finns allĆ&#x;d eĆŠ säƊ finns a kĂśpa i A en ons webbu k pĂĽ webbu k.a en on-riks.se

att fÜrstü de problem som ADHD medfÜr, säger projektledaren Malena Ranch. Men jag tror att unga i

dag har mycket mer kunskap. Och vi planerar fler filmer om ADHD, bĂĽde som stĂśd fĂśr de med diagno-

sen och som ett sätt att Üka fÜrstüelsen hos andra. � Anders Mathlein

Läger üret runt, 7-25 ür.

Kostnadsfritt, personligt stÜd vid telefonsamtal! TalstÜd, anteckningsstÜd, stÜd fÜr fÜr minnet eller andra behov. Samtalstolkarna ger dig trygghet i ditt telefonsamtal. Teletal hjälper alla! Du behÜver inte boka i fÜrväg – ring när du vill!

Året-runt-läger fÜr barn och ungdomar och unga vuxna med ADHD och Aspergers syndrom. TUSKULUM har helgläger samt sommar-, hÜst-, vinter- och vürläger. Läs mer pü www.tuskulum.se där du kan fylla i en ansÜkan.

TUSKULUM

|

ESKIL JOHANSSONS AB

Oppundavägen 6 | 122 48 Enskede | 08-648 77 40 info@tuskulum.se | www.tuskulum.se

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – Vür kompetens t

7JVUSFEFS CFIBOEMBS IBOEMFEFSPDI VUCJMEBS t 7FSLTBNNBJOPNTLPMB )7#  CFIBOEMJOHTIFN EBHMJHBWFSLTBNIFUFS t 1TZLPMPHJTLCFIBOEMJOH ,#5CBTFSBE

o&OTLJMU o*HSVQQ "%)%HSVQQGĂšSWVYOB  GĂšSĂŠMESBUSĂŠOJOH

t

6UCJMEOJOHGĂšSWVYOBPDIBOIĂšSJHB 1FHBTVT

t .FEJDJOTLCFIBOEMJOH t 'PSTLOJOHTCBTFSBEFNFUPEFS t &SGBSOBQTZLPMPHFSPDIMĂŠLBSFNFE TQFDJBMJTULPNQFUFOTJOPN OFVSPQTZLJBUSJ

,VOHTUFOTHBUBO 4UPDLIPMN  JOGP!JOTJEFUFBNTF]XXXJOTJEFUFBNTF


ANNONS

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN RIKSFÖRBUNDET ATTENTION

ANNONS

Lunaskolans gymnasium - med unikt boende på Lidingö

ĞŚćƌƉƌŽŐƌĂŵŵĞŶĮŶŶƐ͗ • ƐƚĞƟƐŬƚƉƌŽŐƌĂŵ • Samhällsvetenskapligt program rogram • Naturvetenskapligt program am • /ŶƚƌŽĚƵŬƟŽŶƐƉƌŽŐƌĂŵŵĞƚ

Läs mer: www.lunaskolan.se

Mitt på natursköna Lidingö ligger Lunaskolan Östra Gymnasium och Lunaboendet - ett gymnasium och ett LSS-boende unikt anpassade för elever med Asperger, autism och ADHD. Skolan och boendet är belägna i ĚŝƌĞŬƚĂŶƐůƵƚŶŝŶŐƟůů>ŝĚŝŶŐƂƌĞƐĞƌvatet och endast 22 minuter från Stockholms central med goda ŬŽŵŵƵŶŝŬĂƟŽŶĞƌ͘ƵƐƐĞŶƐƚĂŶŶĂƌ ƉƌĞĐŝƐǀŝĚƐŬŽůĂŶ͘ >ƵŶĂƐŬŽůĂŶ ćƌ ^ǀĞƌŝŐĞƐ ƐƚƂƌƐƚĂ ƐĂŵůĂĚĞĞŶŚĞƚĨƂƌďĂƌŶŵĞĚŶĞƵƌŽƉƐLJŬŝĂƚƌŝƐŬĂ ĨƵŶŬƟŽŶƐŚŝŶĚĞƌ ŽĐŚ ƚƌLJŐŐŚĞƚ͕ ƚŽůĞƌĂŶƐ͕ ƂƉƉĞŶŚĞƚ ŽĐŚƚƌŝǀƐĞůŚĂƌďůŝǀŝƚƐŝŐŶŝĮŬĂŶƚĨƂƌ den moderna och växande verkƐĂŵŚĞƚĞŶ͘ ʹPƐƚƌĂ'LJŵŶĂƐŝĞƚŽĐŚ>ƵŶĂďŽĞŶĚĞƚćƌƚǀĊĨƂƌůćŶŐŶŝŶŐĂƌĂǀ>Ƶnaskolans grundskolor, säger Max ƌĂƌ͕ǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚƐƵƚǀĞĐŬůĂƌĞ͘ Tillsammans med eleverna ƐŬĂƉĂƐ ĞŶ ŬƌĞĂƟǀ ŽĐŚ ŽŵƐŽƌŐƐĨƵůůƚ ĂŶƉĂƐƐĂĚ ŐLJŵŶĂƐŝĞŵŝůũƂ Ěćƌ ĞůĞǀĞƌŶĂĨƂƌďĞƌĞĚƐĨƂƌĨƌĂŵƟĚĞŶ͘

WĊ ŐLJŵŶĂƐŝĞƚ ĮŶŶƐ ĨLJƌĂ ŽůŝŬĂ ƵƚďŝůĚŶŝŶŐƐƉƌŽŐƌĂŵĂƩǀćůũĂŵĞůůĂŶ ŽĐŚ ĞůĞǀĞƌŶĂ ŚĂƌ ŵƂũůŝŐŚĞƚĞŶ ĂƩ ƉĊǀĞƌŬĂďĊĚĞĂƌďĞƚƐƐćƩŽĐŚƉƌŽŐƌĂŵŝŶŶĞŚĊůů͘hŶĚĞƌǀŝƐŶŝŶŐƐŐƌƵƉperna är små och personaltätheƚĞŶŚƂŐĨƂƌĂƩŬƵŶŶĂŵƂƚĂǀĂƌũĞ ĞůĞǀƐŝŶĚŝǀŝĚƵĞůůĂďĞŚŽǀ͘ Ğƚ ŽŵƚLJĐŬƚĂ ŐLJŵŶĂƐŝĞƚ ĨƂĚĚĞ

Lunaskolans Östra gymnasium ligger på Lidingö.

ƚĂŶŬĂƌ Žŵ ĞƩ ĞŐĞƚ >^^ͲďŽĞŶĚĞ ŽĐŚ ϮϬϭϭ ƐƚŽĚ >ƵŶĂďŽĞŶĚĞƚ ĨćƌĚŝŐƚ ĨƂƌ ŝŶŇLJƩŶŝŶŐ͘ >ƵŶĂďŽĞŶĚĞƚ ŚĂƌĞƩŶćƌĂƐĂŵĂƌďĞƚĞŵĞĚPƐƚƌĂ Gymnasiet och genom individuella anpassningar får ungdomarna ŵƂũůŝŐŚĞƚĞŶ ĂƩ ŚŝƩĂ ƐŝŶĂ ĞŐŶĂ ƐćƩĂƩƐŬĂƉĂĞŶŵĞŶŝŶŐƐĨƵůůǀĂƌĚĂŐ͘ WĊ ďŽĞŶĚĞƚ ĮŶŶƐ ϭϭ ƐƚƵĚĞŶƚůćgenheter med eget badrum och ungdomarna inreder själva sina ůćŐĞŶŚĞƚĞƌ ĞŌĞƌ ƚLJĐŬĞ ŽĐŚ ƐŵĂŬ͘ dŝůů ĚĞ ŐĞŵĞŶƐĂŵŵĂ LJƚŽƌŶĂ ŚƂƌ ǀĂƌĚĂŐƐƌƵŵ͕ ŬƂŬ͕ ŵĂƚƌƵŵ ŽĐŚ ĂůůƌƵŵ͘ ʹĞƚĮŶŶƐĞŶƵŶŝŬŬƵŶƐŬĂƉŚŽƐ ǀĊƌƉĞƌƐŽŶĂůŽĐŚĚĞŶŬŽŶŬƌĞƟƐĞƌĂƐ ŽĐŚ ŬŽŵŵĞƌ Ɵůů ƐŝŶ ĨƵůůĂ ƌćƩ ƉĊǀĊƌƚďŽĞŶĚĞ͕ƐćŐĞƌDĂdžƌĂƌ͘ WĞƌƐŽŶĂů ĮŶŶƐ ƉĊ ďŽĞŶĚĞƚ ĚLJŐŶĞƚƌƵŶƚŽĐŚƟůůƐĂŵŵĂŶƐƉůĂŶĞƌĂƌ personal och ungdomarna goda ŵŝĚĚĂŐĂƌ͕ ƌŽůŝŐĂ ĂŬƟǀŝƚĞƚĞƌ ŽĐŚ ƉƌĂŬƟƐŬĂ ůƂƐŶŝŶŐĂƌ ĞŌĞƌ ĚĞ ďŽĞŶĚĞƐďĞŚŽǀŽĐŚƂŶƐŬĞŵĊů͘

>ƵŶĂďŽĞŶĚĞƚćƌĞƩŝŶƚĞƌŶĂƚĚćƌƵŶŐĚŽŵĂƌŵĞĚŶĞƵƌŽƉƐLJŬŝĂƚƌŝƐŬĂĨƵŶŬƟŽŶƐŚŝŶĚĞƌƐŽŵŐĊƌƉĊPƐƚƌĂŐLJŵŶĂƐŝĞƚďŽƌ͘

<ŽŶƚĂŬƚPƐƚƌĂ'LJŵŶĂƐŝƵŵ͗ ůŝŶƵƐ͘ďĂƌŬΛůƵŶĂƐŬŽůĂŶ͘ƐĞ 08 – 585 096 36

<ŽŶƚĂŬƚ>ƵŶĂďŽĞŶĚĞƚ͗ ũŽŚĂŶŶĂ͘ĞƌŝŬƐƐŽŶΛůƵŶĂƐŬŽůĂŶ͘ƐĞ 08 – 656 27 49

 ů ů ŝ ǀ  ͟ ď ď Ž ũ  ͟sćŐĂƌƟůů ͊ Ɛ ƚ Ă ů Ɖ Ɛ ƚ Ğ ď ƌ Ă  Ŷ ŝ Ě  Ă Ŭ Ƃ Ɛ ďĞ ͟sćŐĂƌƟůůũŽďď͟ćƌĞƩƚƌĞĊƌŝŐƚƉƌŽũĞŬƚƐŽŵƐLJŌĂƌƟůůĂƩƐƉƌŝĚĂŝŶĨŽƌŵĂƟŽŶ ŽŵĚĞƐƚLJƌŬŽƌŽĐŚĨƂƌĚĞůĂƌƐŽŵƉĞƌƐŽŶĞƌŵĞĚƐƉĞƌŐĞƌƐLJŶĚƌŽŵ;^ͿŚĂƌ͕ ŽĐŚƐŽŵŬĂŶǀĂƌĂĞŶƐƚŽƌƟůůŐĊŶŐƉĊĞŶĂƌďĞƚƐƉůĂƚƐ͊ WƌŽũĞŬƚĞƚƐŝŶĨŽƌŵĂƚƂƌĞƌ͕ƵƚďŝůĚĂĚĞĨƂƌĞůćƐĂƌĞƐŽŵĂůůĂŚĂƌĞŐĞŶ^ͲĚŝĂŐŶŽƐ͕ ďĞƐƂŬĞƌ ĂƌďĞƚƐƉůĂƚƐĞƌ ĨƂƌ ĂƩ ŝŶĨŽƌŵĞƌĂ Žŵ ĚĞ ƐƚLJƌŬŽƌ ŽĐŚ ĨƂƌĚĞůĂƌ ƐŽŵ ĮŶŶƐ ŵĞĚ ^͘ ^ĂŵƟĚŝŐƚ ůĞǀĞƌĞƌĂƌ ĚĞ ŬŽŶŬƌĞƚĂ ƟƉƐ ŽĐŚ ƌĊĚ ƉĊ ŚƵƌ ŵĂŶ ŚĂŶƚĞƌĂƌ ƵƚŵĂŶŝŶŐĂƌ ƐŽŵ ŬĂŶ ƵƉƉƐƚĊ ƉĊ ĂƌďĞƚƐƉůĂƚƐĞŶ͘ ĞƐƂŬĞƚ ;ϯϬ͕ ϰϱ ĞůůĞƌϲϬŵŝŶƵƚĞƌͿćƌŬŽƐƚŶĂĚƐĨƌŝƩŽĐŚŝŶŶĞďćƌŝŶŐĂĨƂƌƉůŝŬƚĞůƐĞƌ͘^LJŌĞƚćƌ ĂƩƐƉƌŝĚĂŬƵŶƐŬĂƉŽĐŚĨƂƌƐƚĊĞůƐĞŚŽƐĂƌďĞƚƐŐŝǀĂƌĞŽĐŚŬŽůůĞŐŽƌ͘

>ćƐ ŵĞƌ ŽĐŚ ďŽŬĂ ƉĊ ǁǁǁ͘ĂƩĞŶƟŽŶͲƌŝŬƐ͘ƐĞ ĞůůĞƌ ŬŽŶƚĂŬƚĂ ŵŵĂEŝůƐƐŽŶƉƌŽũĞŬƚůĞĚĂƌĞĨƂƌ͟sćŐĂƌƟůůũŽďď͟ ͲƉŽƐƚ͗ĞŵŵĂ͘ŶŝůƐƐŽŶΛĂƩĞŶƟŽŶͲƌŝŬƐ͘ƐĞͮdĞů͗ϬϴͲϭϮϬϰϴϴϭϰ

Med specialistkompetens inom funktionsnedsättningar och tydliggörande pedagogik skapar vi förutsättningar för ett gott liv – hela livet.

Solhaga gruppen www.solhagagruppen.se ĞƌŝŬĂĚŝŶĂƌďĞƚƐƉůĂƚƐ͊ŽŬĂĞŶŝŶĨŽƌŵĂƚƂƌĨƂƌĞƩŬŽƐƚŶĂĚƐĨƌŝƩďĞƐƂŬ

7


8

ANNONS

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN RIKSFÖRBUNDET ATTENTION

ANNONS

LokalföreningarAttention.

Skolan lyssnar på Amanda – När Amanda började dagis som 2,5-åring märkte lärarna snabbt att hon behövde mycket vuxenstöd. De föreslog att hon skulle byta till en avdelning för barn med särskilda behov för att få det stöd hon behöver, berättar Anette Vinløv. ATTENTION UDEVALLA. Hon är medlem i Attention Uddevalla och mamma till Amanda, snart nio år, som har diagnoserna ADHD och autismspektrumtillstånd. På den nya avdelningen fanns barn med alla sorters behov, gemensamt för dem var att de behövde mer vuxenstöd. – Att börja på den nya avdelningen var som att vända en hand. Hon blev så lugn! Det var fler personal och färre barn. Amanda fick mer tid med vuxna, bättre struktur och började leka med de andra barnen.

Sam digt fick de möjlighet att träffa en sköterska från BVC som skickade en remiss till BUP som påbörjade en utredning. Innan Amanda skulle börja skolan hade hon fått sina diagnoser och familjen hade fått en bra kontakt med habiliteringen. De hade ett möte på skolan med Amandas blivande rektor, en specialpedagog, habiliteringen och Amandas förskolelärare. Där gick de igenom vad Amanda behöver stöd i och vilka hennes styrkor är. – Det sista hennes blivande rektor sa när vi gick från mötet var: ”Det här kommer bli en tillgång för vår skola.” Det sitter kvar att hon använde ordet ”tillgång”. Det borde alla föräldrar få höra!

Nu går Amanda i tredje klass och Anette har mycket gott att säga om skolan. Som föräldrar blir de tillfrågade och får vara delaktiga. – Det bästa är att vi hela tiden har en dialog. Det är klart att det kan uppstå problem, men då pratar vi om hur vi ska lösa situationen. Föräldrar känner barnet bäst och kan komma med jättemycket tips om vad som fungerar. Skolan har allt att vinna på att samarbeta med föräldrarna. Anette beskriver flera små och betydelsefulla händelser som exempel på hur skolpersonalen vi-

”Det kommer bli en tillgång för vår skola!’ Det sitter kvar att hon använde ordet ’tillgång’. Det borde alla föräldrar få höra!”.

sat respekt och omtanke både för Amanda och hennes föräldrar. Så vad är nyckeln bakom att stödet har fungerat så bra? – Det är bara viljan! Det har inte funnits någon stolthet i att göra på ett visst sätt. Om något inte fungerat så har de testat något annat. Skolan har också varit måna om att hitta rätt person som resurs. Vi föräldrar blev uppdaterade under rekryteringsprocessen och fick möjlighet att träffa henne och berätta om Amanda innan skolan började. Inför ett nytt läsår kommer Amanda och hennes föräldrar en dag tidigare till skolan och träffar läraren. Då får Amanda bestämma var hon vill sitta i klassrummet och matsalen så att hon har en bestämd plats. När Amanda skulle börja skolan fick hon hälsa på sin blivande lärare i klassrummet ett par gånger. De tog foton på klassrummet, skolgården, fröken och matsalen, som Amanda kunde titta på för att förbereda sig under sommarlovet.

Ane e kan ge exempel på att tidiga insatser lönar sig och hur viktigt det är att sätta in resurser från början. Att satsa lite extra i ett par år är förmodligen ändå ekonomiskt lönsamt jämfört med att sätta in insatserna först när det har uppstått problem. – Nu går Amanda i trean, så hon har ju inte gått så länge i skolan. Och redan nu behöver hon inte längre samma stöd som hon gjorde i början. Då kunde hon inte sitta med i klassrummet en hel lektion. Nu kan hon sitta med i klassrummet hela dagarna, hon fixar rasterna och kan själv säga till om hon vill äta lunch med resten av klassen eller inte. – Som förälder får man vara lite uppmärksam när skolan minskar stödet lite åt gången, så att det fortfarande fungerar. Men så länge Amanda är nöjd och tycker att det går bra, så är det bra! Amanda själv är engagerad när hon berättar om sin skola. – Det jag gillar mest är praktisk matte och slöjd! Och hon håller med sin mamma om att det är en bra skola. – Vi fick fylla i en enkät i skolan om vad vi tyckte och hur nöjda vi var. Det var en skala där tio betydde ”väldigt nöjd”. Jag fyllde i en nia på den frågan! ● Malena Ranch

Mamma Ane e Vinløv med do er Amanda. Foto: Malena Ranch


ANNONS

HELA DENNA TIDNING Ă&#x201E;R EN ANNONSBILAGA FRĂ&#x2026;N RIKSFĂ&#x2013;RBUNDET ATTENTION

ANNONS

9

BESĂ&#x2013;KARNAS BĂ&#x201E;STA ALLTID I FOKUS! Visionen fĂśr Cereb är lika enkel som uppfordrande: â&#x20AC;&#x201C; VĂĽr ledstjärna är att vara Sveriges ledande specialistfĂśretag inom psykiatri och psykologi, säger fĂśretagets grundare psykiatern Gunnar Jakobsson.

Det stÜrsta omrüdet är psykiatri och psykologi. FÜrutom KBT-behandlingar och medicinering gÜr fÜretaget varje ür mer än

Frün vänster: Martin HammarstrÜm, vd, och Gunnar Jakobsson.

â&#x20AC;&#x201C; Vi pĂĽ Cereb gĂśr allt vi kan fĂśr att sĂĽ mĂĽnga som mĂśjligt med ett neuropsykiatriskt funktionshinder ska fĂĽ den hjälp som faktiskt finns, säger Gunnar Jakobsson, medicinskt ansvarig.

600 neuropsykiatriska utredningar. â&#x20AC;&#x201C; FĂśr ADHD och autism finns inga tillfĂśrlitliga tester. Rätt diagnos bygger pĂĽ utredarens erfarenhet och skicklighet, säger Gunnar Jakobsson. Det andra benet är utbildning. Under Cerebveckan som arrangeras i januari varje ĂĽr fĂśreläser världsledande experter inom omrĂĽdet fĂśr psykologer och läkare frĂĽn hela Norden. Intentionen att hĂśja kunskapsnivĂĽn gäller ocksĂĽ andra yrkesgrupper som kommer i kontakt med personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Under senare ĂĽr har till exempel mer än 3 500 anställda inom Stockholms stad fĂĽtt basal undervisning.

Foton: Rosie Alm

Gunnar Jakobsson och hans kolleger undviker medvetet ordet patient. â&#x20AC;&#x201C; I ordet finns en inbyggd passivitet, som om läkaren vet bäst. Men modern sjukvĂĽrd handlar om samspel och lyhĂśrdhet. BesĂśkaren, med sin unika erfarenhet, fattar sina egna beslut. Läkaren, med sin specialkompetens, stĂĽr fĂśr beslutsunderlaget, säger Gunnar Jakobsson. FĂśretagets fyra verksamhetsomrĂĽden har neuropsykiatri som gemensam nämnare och alla utrednings- och behandlingsmetoder är forskningsbaserade.

Det tredje benet är handledning pĂĽ till exempel skolor, stĂśdboende och socialfĂśrvaltningens enhet fĂśr hemlĂśsa. â&#x20AC;&#x201C; FĂśr att kunna ge ett bra bemĂśtande och erbjuda meningsfulla insatser krävs kunskap, konstaterar Gunnar Jakobsson. Det fjärde verksamhetsomrĂĽdet är organisationspsykologi. â&#x20AC;&#x201C; Personer med ADHD och autism bär pĂĽ ett osynligt funktionshinder. De fĂśretag som kontaktar oss behĂśver ofta hjälp och stĂśd vid svĂĽrbegripliga konflikter de inte själva kan lĂśsa. Det senaste decenniet har medvetenheten om neuropsykiatriska tillstĂĽnd

Ăśkat markant, men fortfarande rĂĽder underdiagnostisering, särskilt bland vuxna. â&#x20AC;&#x201C; Behovet av utredning, diagnostisering och behandling är enormt stort, säger Gunnar Jakobsson. Vi pĂĽ Cereb gĂśr allt vi kan fĂśr att sĂĽ mĂĽnga som mĂśjligt med ett neuropsykiatriskt funktionshinder ska fĂĽ den hjälp som faktiskt finns.

www.cereb.se

NĂĽ dina mĂĽl med vĂĽrt stĂśd Daglig verksamhet fĂśr dig med Asperger (AST)

Arbetar fÜr alla barns rätt till lek. Speciella fÜreläser, utbildar och handleder pü skola och fÜrskola.

www.cedergruppen.se â&#x20AC;˘ 08-654 30 00 â&#x20AC;˘ info@cedergruppen.se

ÂĄÂ&#x17D;Â?Â&#x2018;Â?Â?Â&#x192;Â&#x2013;Â&#x2039;Â&#x17D;Â&#x17D;¤Â&#x2022;Â?ÂĄÂ&#x201D;Â?Â&#x2039;Â&#x2022;Â?Â&#x192;Â&#x2DC;ÂĄÂ&#x17D;Â&#x152;Â&#x192; Â&#x2022;Â&#x2018;Â?Â?Â&#x192;Â&#x201D;Â&#x17D;ÂĄÂ&#x2030;Â&#x2021;Â&#x201D;Â&#x2018;Â&#x2026;Â&#x160;Â&#x192;Â?Â?Â&#x192;Â?Â?Â&#x2018;Â&#x201D;Â&#x2013;Â&#x2013;Â&#x2039;Â&#x2020;Â&#x2022;Â&#x2DC;Â&#x2039;Â&#x2022;Â&#x2013;Â&#x2021;Â&#x17D;Â&#x2022;Â&#x2021;Ǩ <Â&#x2018;Â?Â?Â&#x192;Â&#x201D;ÇŚ Â&#x17D;ÂĄÂ&#x2030;Â&#x2021;Â&#x201D;Í&#x2013;Í&#x201D;Í&#x2022;Í&#x2DC;Â&#x2019;¤ Â&#x192;Â&#x201D;Â?Â&#x2021;Â?Â&#x2022;Y

<Â&#x2019;Â&#x2018;Â&#x201D;Â&#x2013;Â&#x17D;Â&#x2018;Â&#x2DC;Â&#x2022;ÇŚ Â&#x2018;Â&#x2026;Â&#x160;Â&#x160;Ă&#x161;Â&#x2022;Â&#x2013;Â&#x17D;Â&#x2018;Â&#x2DC;Â&#x2022;ÇŚ Â&#x17D;ÂĄÂ&#x2030;Â&#x2021;Â&#x201D;

< Â&#x2021;Â&#x17D;Â&#x2030;Â&#x17D;ÂĄÂ&#x2030;Â&#x2021;Â&#x201D; Â&#x2018;Â&#x2026;Â&#x160;Â&#x201E;Â&#x2018;Â&#x2021;Â?Â&#x2020;Â&#x2021;ÇŚ Â&#x2013;Â&#x201D;ÂĄÂ?Â&#x2039;Â?Â&#x2030;Â&#x2039; Â&#x192;Â&#x17D;Â&#x17D;Â&#x2021;Â?Â&#x2013;Â&#x2014;Â?Â&#x192;

<Â&#x2018;Â?Â&#x2013;Â&#x192;Â?Â&#x2013;Â&#x192; Â&#x2018;Â&#x2022;Â&#x2022;Â&#x2022;¤Â&#x201E;Â&#x2021;Â&#x201D;ÂĄÂ&#x2013;Â&#x2013;Â&#x192;Â&#x201D; Â&#x2DC;Â&#x2039;Â?Â&#x2021;Â&#x201D;Ǩ

¤Â&#x2022;Â?Â&#x2022;Â&#x2018;Â&#x201D;Â&#x2030;Â&#x2022;Â&#x2DC;Â&#x2021;Â&#x201D;Â?Â&#x2022;Â&#x192;Â?Â&#x160;Â&#x2021;Â&#x2013; Â&#x2021;Â&#x17D;ÇŁÍ&#x2DC;Í ÇŚÍ?Í&#x2122;Í&#x2122;Í&#x;Í&#x203A;Í&#x203A;Í&#x203A;Í&#x2DC; Â&#x2039;Â?Â&#x2C6;Â&#x2018;ĚťÂ&#x2018;Â?Â&#x2022;Â&#x2018;Â&#x201D;Â&#x2030;Â&#x2022;Â&#x2DC;Â&#x2021;Â&#x201D;Â?Â&#x2022;Â&#x192;Â?Â&#x160;Â&#x2021;Â&#x2013;ǤÂ&#x2022;Â&#x2021;

Â&#x2122;Â&#x2122;Â&#x2122;ǤÂ&#x2018;Â?Â&#x2022;Â&#x2018;Â&#x201D;Â&#x2030;Â&#x2022;Â&#x2DC;Â&#x2021;Â&#x201D;Â?Â&#x2022;Â&#x192;Â?Â&#x160;Â&#x2021;Â&#x2013;ǤÂ&#x2022;Â&#x2021;

FĂśr att kicka igĂĽng lusten till samspel, fĂĽ mer kunskap om autism och lek samt verktyg till en fungerande inkludering. KĂśp vĂĽr bok pĂĽ www.pavus.se


10

ANNONS

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN RIKSFÖRBUNDET ATTENTION

ANNONS

LokalföreningarAttention.

Många medlemmar har fått en befriande ADHD-diagnos som vuxna Lokalföreningarna är själva navet i Attention. Över 50 föreningar med 13 000 medlemmar finns över hela landet. Här sprids information och kunskap om NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar), inte minst till lokala politiker och myndigheter. I föreningarna ordnas även en mängd aktiviteter för medlemmarna. ATTENTION HISINGEN KUNGÄLV. Madelein Larsson Wollnik är ordförande för Attention Hisingen-Kungälv, och Jakob Wenzer är vice ordförande. De har båda fått diganosen ADHD i vuxen ålder. Madelein har dessutom sex barn, varav fem har NPF-diagnoser. Attention är den enda organisationen som samlar alla med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket innefattar exempelvis ADHD, Tourettes syndrom, autism och olika former av språkstörning.

Vad gör ni i lokalföreningarna? – Det kan se väldigt olika ut, säger Madelein. I vår förening jobbar vi både med medlemsnära aktiviteter och intressepolitik. Det senare innebär att vi är aktiva i olika handikappråd för att kunna påverka beslut. Själv sitter jag med i Göteborgs centrala handikappråd. Madelein menar att den lokala opinionsbildningen är viktig, särskilt i handikappråden där det av tradition mest är representanter för fysiska funktionshinder. Det saknas kunskap och resurser när det gäller NPF.

Lokalföreningarnas arbete är vik ga för a A en on ska kunna informera och driva frågor om NPF. Madelein Larsson Wollnik är ordförande för A enon Hisingen-Kungälv. Själv fick hon sin ADHD-diagnos först när hon var vuxen. Nästan alla hennes barn har också få diagnoser. Foto: PeO Nilsson

Vilka är medlemmar i A enons lokalföreningar? – Det är alltifrån enskilda vuxna – till hela familjer, där någon har en diagnos, berättar Jakob Wenzer, som till yrket är etnolog och forskare och föreläser om neurodiversitet. Själv gick han med i föreningen, efter att ha fått sin ADHD-diagnos.

Begreppet neurodiversitet sammanfattar, enligt Jakob, ett förhållningssätt som borde genomsyra samhället: – Istället för att låsa sig vid medicinska synsätt, som ofta betonar brister eller svagheter, kan man se det positiva i neurologisk och psykologisk mångfald. Ickeut ec g av a psyket psy et eller e e typisk utveckling nan är en normal avvikelse hjärnan

från majoritetsbefolkningen, en mänsklig variation helt enkelt. Vi är olika personlighetstyper, som alla är värdefulla och kan bidra till samhället.

Jakob Wenzer berä ar att hans uppväxt och skoltid var kantad av besvärligheter. – Allt kändes krångligt. I skolan hade jag antingen femmor eller ettor – det var svårt att koncentrera sig på något som inte kändes intressant, vilket satte myror i huvudet på alla lärare jag haft. Först sedan jag bildat familj och måste förhålla mig till mer strikta rutiner för att klara hämtningar på dagis, jobb och allt annat, kände jag behov av att få å klarhet a et i vad ad det var a för ö fel. e. Jag fick råd av Madelein, som-

jag känner sedan skoltiden, hur jag skulle gå tillväga för att göra en ADHD-utredning. Resultatet: solklar indikation på ADHD.

Hur kändes det? – En lättnad, allt föll på plats. Det är så här jag är. Innan har det varit extremt ångestladdat att alltid jämföra sig med hur man ska fungera för att stämma överens med samhällets normer. Madelein Larsson Wollnik har liknande erfarenheter. Hon var 35 år när hon fick sin diagnos. – Till en början var jag aktiv i Attention för att jag har barn med diagnos. Så småningom började jag känna igen mig själv i mycket av det som mina ungar har prob e med. ed. Och Oc efter e te utredning ut ed blem fick jag veta att även jag har ha

”Allt kändes krångligt. I skolan hade jag antingen femmor eller ettor – det var svårt att koncentrera sig.”

Madelein berä ar a hon hade en väldigt stökig uppväxt med både missbruk, ätstörningar och extremt dåliga relationer. – Jag har aldrig haft ett fast jobb förrän nu. Den här problematiken gör att man inte känner sig hemma någonstans i ett samhälle som är helt inriktat på ”normala” människor och deras behov. Nu är Madelein arbetsledare och projektmedarbetare på organisationen Ett steg till, som hon var med och startade. Här kan personer med psykisk funktionsnedsättning bland annat få arbetspröva för att komma tillbaka ut i arbetslivet. Hur livet nu ser ut för Madelein, har hon sammanfattat i sin bok Samma jävla ångest: ”Med en sjuhelvetes massa egenterapi så fungerar det mesta bra idag. Min resa tillbaka till livet började egentligen när jag gick från att vara barn till att bli mamma och själv få förmånen att ansvara för ett barn. Jag slutade injicera, knapra tabletter, dricka alkohol och ta andra droger i samma sekund som jag fick beskedet att jag var gravid.” – Ja nu fungerar mitt liv, och jag kan jobba med att försöka förändra samhällets attityder till människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, säger Madelein Larsson Wollnik.

Jakob Wenzer, vice ordförande för A en on Hisingen-Kungälv

Dags att söka till höstens kurs! Teater; för personer med aspergers syndrom Sista anmälningsdag 4 maj 2014, läs mer på www.folkis.nu 0591-643 90, folkis@folkbildning.net

ADHD med autistiska drag. Det där med autism var en chock för mig till att börja med, men annars var det en stor lättnad att få en diagnos. Mycket föll på plats.

Jakob Wenzer är forskare och vice ordförande för lokalavdelningen Hisingen-Kungälv. Han är en av alla som få sin ADHD-diagnos i vuxen ålder. Foto: Rosie Alm

● Anders Post


ANNONS

HELA DENNA TIDNING Ă&#x201E;R EN ANNONSBILAGA FRĂ&#x2026;N RIKSFĂ&#x2013;RBUNDET ATTENTION

ANNONS

11

GILLBERGCENTRUM

ESSENCE-dagar 2014

3 juni 2014

26 augusti 2014

Dag1 â&#x20AC;?ESSENCE â&#x20AC;&#x201C; Vad säger forskningen?â&#x20AC;? GILLBERGCENTRUM Gillbergcentrum (GNC), som invigdes av Suzanne Reuter och Drottning Silvia 2011, arbetar aktivt inom ämnesomrĂĽdet barn- och ungdomspsykiatri med forskningsomrĂĽden som autism, ADHD, anorexia nervosa, utvecklingsstĂśrning, sprĂĽkstĂśrning, dyslexi, epilepsi, cerebral pares och andra ESSENCE (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations). Redan etablerade samverkansprojekt har successivt byggts ut med andra lärosäten nationellt och internationellt. GNC verkar fĂśr att sprida

Dag2 â&#x20AC;?ESSENCE i Klinikâ&#x20AC;?

forskningsresultat, inte bara genom vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer, utan ocksü genom hemsida, och via samarrangemang av internationella kongresser.

ESSENCE ESSENCE är en fÜrkortning fÜr Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations (ungefär: tidiga symtom som motiverar kliniska, utvecklingsneurologiska undersÜkningar) och myntades av Christopher Gillberg 2009. Begreppet har fütt stor uppmärksamhet Üver hela världen och münga

studier lanseras nu under denna paraplyterm. ESSENCE refererar till hela gruppen av utvecklingsneurologiska/ neuropsykiatriska problem och inkluderar ADHD, autism, motoriska koordinationssvürigheter, sprükstÜrningar och en rad neurologiska och epileptiska stÜrningar som ger sig till känna med svüra beteendemässiga/kognitiva symtom i tidig ülder.

Anmäl dig pĂĽ www.gnc.gu.se Aspergers Syndrom Ă&#x2026;gesta folkhĂśgskola har kurser fĂśr personer med AS/AST

Arbetsliv/Information 1 ĂĽr Ă&#x201E;mnesinriktning 1-2 ĂĽr Boka vĂĽra fĂśreläsare genom ASpektiv.se

Ă&#x2026;gesta folkhĂśgskola XXXBHFTUBOVr

(163(&,(//6.2/$ /ĹśĹ?Ć&#x152;Ĺ?Ä&#x161;Ć?ĹŹĹ˝

ĹŻÄ&#x201A;Ĺś Ĺ? Ä&#x17E;Ć&#x152;Ĺ?Ć?Ĺ&#x161;Ä&#x201A;ĹľĆ&#x152;Ä&#x201A; Ä&#x2021;Ć&#x152; Ä&#x17E;Ĺś Ĺ?Ć&#x152;ƾŜÄ&#x161; Ĺ&#x161; Ĺ? ,QJULGVNRODQL%HUJVKDPUDlUHQJUXQGRFK J\PQDVLHVNRODDQSDVVDGI|UHOHYHUPHG$VSHUJHU 6\QGURPPHQ|SSHQI|UDOOD*\PQDVLHWHUEMXGHU 1DWXUYHWHQVNDSVSURJUDPPHW(VWHWLVND SURJUDPPHWRFK,QWURGXNWLRQVSURJUDPPHW

Ç Ç Ç Í&#x2DC;Ĺ?ĹśĹ?Ć&#x152;Ĺ?Ä&#x161;Ć?ŏŽůÄ&#x201A;ĹśÍ&#x2DC;Ć?Ä&#x17E;ͲϏϴͲώϳώϲĎŽĎŻͲϏϴͲώϲĎ´Ď´ĎŽĎŹ

Kurser, fÜreläsningar, handledning om barn och ungdomar med ADHD Agneta HellstrÜm, pedagogkonsult

www.sinus.se

Självklart är erfarenheten av att leva med en diagnos â&#x20AC;&#x201C; i femton ĂĽr och dygnets alla timmar â&#x20AC;&#x201C; värdefull. Det gĂĽr inte att läsa sig till.

FĂĽ bättre koll pĂĽ psykisk hälsa I Sverige har 3 av 4 erfarenhet av psykisk ohälsa â&#x20AC;&#x201C; antingen egen eller som närstĂĽende. Ă&#x201E;ndĂĽ är tystnaden kompakt. Vägen till Ăśppnare arbetsklimat, bättre vĂĽrd och mer kunskap gĂĽr via Hjärnkolls Ăśver 300 ambassadĂśrer. Lär mer: www.hjarnkoll.se/ambassadorskap


Våra nya verksamheter GYMNASIESKOLA - utvidgad gymnasieverksamhet

MAGELUNGEN RÖNNINGE - ett resursboende med arbetslivsintroduktion

Vi vill skapa en god lärmiljö som är liten nog att erbjuda en personlig atmosfär med studiero och personligt bemötande, men ändå stor nog att vara en bred arena för möten och relationsbyggande.

Vårt nya Resursboende ligger i Rönninge i Salems kommun. Boendet har sex platser och vi erbjuder en unik verksamhet i samarbete med Restaurang Villa Talliden.

Vi har ambitioner att möta våra elever med hög personaltäthet och kompetens inom både specialpedagogik och svenska som andra språk. Undervisningen kommer att ske i små klasser i en sammanhållen miljö. Vi utgår från att olikheter bidrar till allas utveckling.

Vi vänder sig till ungdomar från 16 år, som har behov av struktur, tillsyn och färdighetsträning för att kunna klara ett självständigt liv.

Danvikstull blev platsvalet för vårt nytillskott. Vi fann här ljusa, ändamålsenliga lokaler med närhet till befintlig gymnasieverksamhet på Södermalm. Uppbyggnaden kommer att ske stegvis. Redan till höstterminen 2014 kommer vi erbjuda introduktionsprogram i samverkan med vår gymnasieenhet på Södermalm. 2015 planerar vi att starta ett nationellt yrkesprogram Barn och Fritid

Kollektivboendet ger omsorg och möjlighet till gemenskap, träning och närhet till andra unga vuxna samt personal. Arbetslivsintroduktionen skapar förutsättningar för att komma ut i arbetslivet. Magelungen Rönninge och Villa Talliden skapar tillsammans ett sammanhang där den unge får möjlighet att stärka sin egen förmåga och självständighet. För mera information helena.sundholm@magelungen.com 0700 - 90 17 17

För mera information helene.degerfelt@magelungen.com 072 8575640

Magelungen Utveckling är ett medarbetarägt företag som bildades 1993. Vi representerar den mångfald som det var tänkt från början med privata utförare inom behandling, vård och skola. Ett idéburet företag som vill ge hopp och göra en skillnad! Vi erbjuder en mängd olika insatser för barn, ungdomar, unga vuxna och deras familjer. Vi finns i Stockholm, Södertälje, Solna, Gävle, Uppsala, Västerås, Örebro, Jönköping, Göteborg och Helsingborg.

www.magelungen.com

Bilaga attention low  

Bilaga från Riksförbundet Attention. Riksförbundet Attention startades 1999 av en grupp frustrerade föräldrar till barn med neuropsykiatrisk...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you