Issuu on Google+

möbelriket – skandinaviens möbelmekka!

INNEHÅLL

Någon sa: ”Utan spaning – ingen aning!”

4

Möbelriket

Omvärldsanalys sägs vara viktigare än någonsin. När vi tänkt på Möbelrikets framtid har vi självklart tittat på hur det ser ut runt omkring oss.

8

Lammhults historia

12

Möbelriket på världsscenen

Vi inser att vår region och Lammhults som Möbelrikets huvudstad är speciellt. Med en stark entreprenörsanda och designintensitet är Småland en kreativ region. Tittar vi sedan på Lammhult, som vi kallar för Möbelrikets huvudstad, blir det ännu tydligare.

18

Smålands Designregion

24

Värnamo

36

Sävsjö

När vi sett oss omkring och hört oss för, har vi ännu inte hittat någon ort som kan jämföras med Lammhult på design- och möbelarenan i Skandinavien. Koncentrationen är unik. En plats som förenar produktion, handel och utveckling av möbler för både hem- och offentligmiljö.

52

Fritid i Lammhult

56

Designarenan

64

En attraktiv boplats

68

Kommunikationer

72

Företagen i Lammhult

94

Underleverantörer

98

Mera möbler

Här på plats kan du hitta Svenssons i Lammhult och Norrgavel. Båda har starka band till Lammhult, Svenssons med butik, huvudkontor och logistikcenter, Norrgavel med butik, montering och ybehandling. Orten har många starka underleverantörer till möbelindustrin och framförallt sveriges enda koncern för designföretag, Lammults Design Group. Koncernen har sitt huvudkontor i Lammhult och sitt välkända och framgångsrika varumärke Lammhults Möbel med produktion utmed riksväg 30. Vidgar vi cirkeln i Möbelriket hittar du fler ledande varumärken inom inredning och boende, som Källemo, Bruno Mathson, Kateha, Blond, Snickarlaget m fl. Genom senaste Designers Saturday har även husföretag som Willa Nordic och Sävsjö Trähus kommit in i vårt nätverk. Detta sporrar och inspirerar oss till fortsatt utveckling. I årets upplaga av Möbelriksboken kan du läsa om oss, inspireras av människor och företag och framför allt hoppas vi du ska lockas att kontakta eller besöka oss här i hjärtat av Småland. Välkommen med på upptäcktsresan i Möbelriket Johan Sjöberg och Anders Wisth, Möbelriket 3

100

Lädja, Berg, Öhr, Ohs, Gransholm och Huseby

114

Designutbildningar

124

Möbelriksevenemang

134

Designresor

140

Kultur och design

144

Porträtt

158

Kalendrar

168

Servicetagare


HÄR ÄR VI SOM JOBBAR MED MÖBELRIKET:

möbelriket ab Arbetet med Möbelriket bedrivs genom ett aktiebolag. Bolaget ägs till största delen av Lammhults Industriklubb. Eftersom vi är ett aktiebolag kan man inte vara medlem i Möbelriket utan alla våra supporters kallar vi för servicetagare. Genom ett serviceavtal så är man med i vår verksamhet och blir en prioriterad partner i olika satsningar och projekt. Vi är nu 50-tal servicetagare vilket till största delen är företag i regionen och tre kommuner.

JOHAN SJÖBERG VD och nätverksbyggare. Med många år som entreprenör i möbel- och träbranschen har Johan ett brett och starkt nätverk i branschen som är till stor nytta för våra partners. 0708-36 30 35 johan@mobelriket.se ANDERS WISTH Projektledare/affärsutvecklare. Har en gedigen erfarenhet av att driva utvecklingsprojekt med fokus på marknadsföring, både i företag och organisationer, vilket kommer väl till pass i Möbelrikets utvecklingsarbete med de olika företagen. 070-515 76 36 anders@mobelriket.se MAJA SJÖBERG Administrativ koordinator. Med många aktiviteter och en strid ström av grupper som besöker oss behövs någon som håller ihop det hela. Maja sköter administration och organiserar många av våra events. 070-439 20 40 maja@mobelriket.se TORBJÖRN BLOMQVIST Ordförande i Lammhults Industriklubb och Möbelriket AB. Till vardags VD i Steelform. 070-205 11 15 torbjorn.blomqvist@steelform.se

4


möbelrikets projekt öppnar dörrar till en hel bransch Vårt nätverk med designutbildningar i regionen skapar värdefulla kontakter mellan studenter och företag. Under flera av våra aktiviteter får studenter från olika utbildningar möjligheten att pröva sina kunskaper i skarpt läge.

ETT AXPLOCK AV PROJEKTEN TILLSAMMANS MED STUDENTERNA: PIB PROGRAMMET FÖR BUTIKSKOMMUNIKATION gjorde Möbelrikets utställning på Möbelmässan 2011. En grupp gjorde även ett uppskattat tävlingsinslag under Designers Saturday 2011.

Zanna Nyman, Erika Malm och Johanna Elmqvist

DESIGNERS SATURDAY – 3 studenter från Nässjö var ansvariga för olika utställningar och koncept under Desingers Saturday. Zanna Nyman, Erika Malm och Johanna Elmqvist MÖBELRIKETS BOK. Projektledningen för årets bok har Helena Williamsson stått för. helena@mobelriket.se DESIGNKLASSIKER-UTSTÄLLNINGEN – Nina Skoglund Giacomelli från PIB Linnéuniversitet gjorde sitt exjobb i Möbelriket. Utmaningen var att skapa ett koncept för vår klassikerutställning. nina@nyauppdrag.se

Helena Williamsson Nina Skoglund Giacomelli

INGELA ERIKSSON Projektledare med fokus på rekrytering. Som designutbildad gymnasielärare är Ingela nyckelpersonen för vårt arbete med att väcka intresse för Design i grundskolan. ingela@mobelriket.se FORMEX – I Januari 2011 inbjöds vi att presentera olika utbildningsrelaterade projekt på Formexmässan. Projektledare var designerns Ibolya Vass som studerat på Linnéuniversitetet. ibolya@vassform.com Ingela Eriksson

5

Ibolya Vass


signalerna är tydliga – samverkan leder till tillväxt Möbelriket vill vara mötesplatsen för samarbete och gemensam utveckling. När Ifor Ffowcs-Williams en av världens främsta auktoriteter på utveckling genom kluster besökte Växjö i våras var hans budskap tydligt: Regioner och orter som samarbetar växer. Hemligheten är att våga var tydlig med sin profil och satsa på det unika i sitt näringsliv. Möbelrikets specialité är möbler och inredning. SÅHÄR LÅTER VÅR ÅSIKTSFÖRKLARING Lammhult ska vara huvudorten i en levande landsbygd som gjort sig lokalt, nationellt samt internationellt känt som centrum för svensk möbeldesign. En plats där företagandet lever och frodas från minsta producent till konsument. Det ska finnas ett intresse att besöka Möbelriket och dess omnejd för att tillägna sig kunskap kring design- och möbelindustri. Att leva och bo, arbeta samt besöka Möbelriket ska innebära ett mervärde: det ska ge upplevelser och livskvalitet. VISION Möbelriket ska vara den självklara mötesplatsen för svensk möbeldesign. Livsnerven ska utgöras av inspiration, produktion och köpglädje (Handelsturism). Upplevelsen ska byggas genom samarbete, kreativitet och sann småländsk företagsamhet. AFFÄRSIDÉ Genom samverkan ska Möbelriket och dess medlemmar locka besökare, kunder och samarbetspartners att återkommande besöka Småland. Genom aktiv handelsturism och en strävan att bevara och utveckla svensk möbeldesign, inredning och produktion ska Möbelriket och dess medlemmar erbjuda sina kunder den bästa affären, den bästa upplevelsen samt att vara den bästa partnern för såväl privatkonsument som business to business.

FÅTÖLJ WIND, design Sigurdur Gustafsson, Källemo. 6


möbelriket – lammhult, sävsjö och värnamo Möbelriket består av företag och kommuner som valt att samverka för att lyfta fram en unik design- och möbelhistoria i de småländska skogarna. Det är i det småländska Möbelriket företag och formgivare utvecklas. För att bara nämna några: Lammhults Möbel, Norrgavel, Bruno Mathsson och Källemo. Här finns besöksmålen för den möbel- och designintresserade. I Möbelriket hittar du dynamiska affärskontakter med producenter och underleverantörer i möbelbranschen. Ett besök i Möbelriket ger dig kontakt med själen i den Svenska design- och möbelkulturen. I huvudstaden Lammhult återfinns ett av norra Europas mest spännande områden när det gäller vår tids design.

MÖBELRIKET Köpmannagatan 1 Lammhult 070-439 20 40 www.mobelriket.se 7


från skog till huvudstad – lammhults historia MÖBLER Småland är ett skogsland, eftersom det fanns gott om virke växte sågar och smedjor upp. Snickeritraditionen ledde till att möbelaffärer så småningom etablerade sig längs södra stambanan. Den småländska möbelindustrin började egentligen med pinnstolen på 1860-talet. Då fanns det cirka 40 möbelfabriker i Småland, 1920 hade antalet vuxit till 180, i dag är antalet färre. Namn som Gemla, Diö, Rottne, Åby, Lammhult, liksom Källemo, Mathsons i Värnamo och IKEA i Älmhult, är välkända i våra trakter när det gäller möbeltillverkning.

Historien om Lammhult börjar redan på 1400-talet. Ortsnamnet lär härstamma från namnet Lambhult; hultet där man håller lamm. Men, det är först kring sekelskiftet som orten börjar bebyggas på allvar. Innan dess fanns endast sju hus tillhörande Lamhults Herrgård. Herrgården upplät inte någon mark för att små företag skulle komma igång. Ägarna till Lamhults Herrgård öppnade själva en speceriaffär, som arrenderades ut. Där kunde man hålla koll på pratet kunderna emellan! Bönderna band sina hästar utanför affären, eventuell hästspillning tillföll herrgården, det var uppgjort så i kontraktet. 1954 bytte ortsnamnet Lamhult namn till Lammhult.

I byarna kring Lammhult fanns många duktiga snickare med bl a spinnrockar och trappor som specialitet. Så småningom kom de duktiga snickarna från byarna in till Lammhult och startade små snickerier, transportmöjligheten på järnvägen var viktig. Det fanns ingen vattenkraft för driften av maskinerna. Istället fick hästar och kor gå i vandring. Så småningom kom ångmaskinen och löste maskindriften. Den första möbelfabriken i Lammhult grundades 1919 av Edvard Karlsson. Lite senare kom AB Lamhults Stol- och Snickerifabrik (grundat 1926). ”Stolfabriken” som den i dagligt tal kallades efter de pinnstolar som i början tillverkades där, kom att få en stor betydelse för utvecklingen av möbelindustrin på orten. Ganska snart, under glansåren 1940–1970, tillverkades specialiteter som stoppmöbler, bokhyllor, skåp och bord. På 1930-talet tillverkades här många biografstolar i Sverige, det var en mycket stor produkt.

Vy med sjön Värmen upp till vänster och Allgunnen till höger samt Lygnen i nedre vänsterkant. Bilden tagen runt 40-talet.

8


Den första möbelfabriken i Lammhult grundades 1919 av Edvin Karlsson till höger.

På 1950–60-talet fanns det 15 möbelfabriker i Lammhult. Kvar i dag finns Lammhults Möbel AB samt fyra stycken möbelsnickerier, företagen Norrgavel, Ljungsåsa AB, och Lammhults Snickeri AB i Lammhult samt Håkan Palm i Lädja. Företagen Norrgavel och Ljungsåsa ligger i en historisk miljö. Det var nämligen här som ”Stolfabriken”, startades 1926 och som blev den tredje egentliga platsen för den industriella möbelproduktionen i Lammhult. JÄRNVÄGEN Den röda gamla byggnaden vid järnvägen är den enda byggnad som finns kvar från järnvägsepokens början, 1864. Stationen, då ett vackert hus i liggande och stående 9

Den gamla järnvägsstationen i Lammhult, som den såg ut på 1930-talet.


postdiligensen. De båda rallarlagen möttes så småningom i Sävsjö. Tåghastigheten var inte särskilt hög på den tiden. Vanliga tåg körde ca 25 km/tim medan snälltågen kunde komma upp i 50 km/tim. År 1910 arbetade här åtta personer på stationen och 18 tåg stannade per dag. Elektrifieringen var klar 1933 och dubbelspåren kom till på 1950talet. I mitten av 1970-talet stannade de sista persontågen i Lammhult. Det sista var en rälsbuss som gick mellan Alvesta och Sävsjö.

panel med snickarglädje, fick 1954 i samband med att dubbelspåret byggdes ett helt nytt utseende till ett rött tegelhus, vilket senare revs. Poststation inrymdes i stationshuset. Under några månader var Lammhult detta år (1864) ändstation för postdiligensen från norr. Stationsområdet planterades med många vackra träd och blommor som nu är borta. 1864 invigdes denna del av stambanan. Arbetet med södra stambanan startade några år tidigare såväl från Stockholm i norr som från Malmö i söder. Kungörelse om att man sökte arbetare lästes upp i kyrkorna och man upplyste då också om att den som var intresserad skulle ha med sig en spade, ett sängtäcke och en tygpåse att lägga maten i. Många soldater togs ut till byggandet. Arbetsdagen var lång, 11–15 timmar/dygn. I Lammhult med omnejd gick bygget över ett antal mossar. Att gräva till fast botten var otänkbart, man ”broade” istället. Det innebar att två gärdesgårdar byggdes som sedan fälldes mot varandra. På dessa lades granris och ovanpå detta, massorna till den blivande järnvägsbanken.

BYGGNADER Fortfarande finns några sekelskiftesmiljöer kvar i samhället, exempelvis den gamla skjutsstationen; ett vitt reveterat hus. Här korsade den gamla infarten från Växjö järnvägsspåret och fortsatte sedan genom samhället norrut, eller söderut mot Växjö förbi ”Malinsbo”. Lammhultsborna kallade vägen för ”Stockholmsvägen”. Strax efter ligger, med gaveln mot gatan, en gammal ladugård där vägfararnas hästar fick sitt härbärge. Här ligger också ett rött gammalt gårdshus. I huset har funnits hattaffär och tapetserarverkstäder.

De som nådde Lammhult först var rallarna från söder. Hit kunde man alltså åka tåg, skulle man vidare fick man ta

”Malinsbo”, den gamla arrendatorbostaden till herrgården, finns kvar på Järnvägsgatan. Förmodligen har huset fått

Korsningen Jönköpingsvägen och Värnamovägen. Någon gång från slutet av 40-eller början 50-talet.

Fotot togs 1926 och vykortet trycktes senare i ny upplaga 1976 inför AB Lammhults Möblers 50-års-jubileum.

10


Herrgårdens ägare startade 1906 en telefonstation som drevs privat fram till 1932 då Televerket tog över. Man hade tidigare haft en teleförbindelse mellan Lamhults Herrgård och Bergs Herrgård, som drevs privat av gårdsägarna. En dam anställdes av herrgårdsfolket att sköta stationen, hennes man var kusk åt Gyllensvärd på herrgården. I dag finns kommunens områdeskontor för skola /barnomsorg inrymt i herrgården.

namn efter en omtyckt piga. På samma gata ligger ett grått reveterat hus, det är prästgården. Här låg förr brandstationen. På andra våningen låg arresten, som kom istället för den gamla finkan, vilken numera står i Hembygdsparken. Lammhults kyrka, som invigdes 1964, är både modern och traditionell till sin utformning. Arkitekt är Claes Knutsson, Alvesta. Den har något av ett kloster över sig med sina muromgärdade gårdar. Kyrkan verkar trots det inte stängd och tillsluten. Det som främst fångar blicken när man kommer in i kyrkan, är de fyra stora fönstren i glasbetongmosaik av konstnären Olle Svanlund, Malmö. Fönstret längst ner bär namnet Korset och fönstren i koret från vänster till höger: Hoppet, Ljuset och Försoningen.

LAMMHULT I DAG I dag är Lammhult en ort som sjuder av aktivitet. De många företagen andas kreativitet och engagemang. Arbete med att vidareutveckla samhället med såväl bättre väg som att återuppta tågförbindelserna är i full gång. Det finns aktiviteter för gammal som ung, enskilt eller i grupp. ”Möbelriket” hade sin officiella invigning 1998 och Lammhult är navet i detta rike. Turismen från när och fjärran frodas, många är intresserade av att besöka Lammhult. Precis som det ska vara när det gäller en huvudstad.

Den stora gula träbyggnaden mitt emot kyrkan är Lammhults Herrgård. Herrgården har anor från början av 1600talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. ”För gjord trogen tjänst” fick en landskamrer i Växjö senare gården som belöning. 1666 blev Lamhult säteri. Sedan 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, har gården direkt eller indirekt varit i släkten Gyllensvärds ägo.

Källa: Ingela Bernstein-Svensson VÄXJÖ KOMMUN

Stolfabriken fick stor betydelse för utvecklingen av Lammhult som möbelcentrum under glansåren. Numera ligger företagen Norrgavel samt Ljungsåsa här.

11

Den gamla Växjövägen, eller Stockholmsvägen som ortsborna kallade den, föregångaren till väg 30 genom Lammhult.


möbelriket på världsscenen

SPIRA ARMCHAIR, RITAD AV JOHANNES FOERSOM OCH PETER HIORT-LORENZEN FÖR LAMMHULTS MÖBEL, TURKISKA SABANCI MUSEUM I ISTANBUL.

12


MILLIBAR BARSTOL

NON STOL ritad av Komplot Design – Borid Berlin och Poul Christiansen för Källemo, The Museum of Modern Art i New York.

Ritad av Anya Sebton för Lammhults Möbel, Point Hotel Barbaros i Istanbul. KUMULUS ritad av Peter Nilsson för Bsweden. Finns på många platser runtom i världen – bl a på Harrods i London.

AMBASSAD av Mats Theselius, Källemo. Svenska ambassaden i Berlin.

13


KATEHA Mattan Sockerbit, formgiven av Åke Hampus Persson för Kateha, fick utmärkelsen Utmärkt Svensk Form 2001.

prisad design Intresset för svensk design är stort. I ledande internationell designpress återfinns ofta möbler från våra framstående producenter i Möbelriket.

LAMMHULTS MÖBEL Senaste priset för Lammhults Möbel fick stolen Imprint som vann Mixology innovation awars i London 2008. Imprint är formgiven av Johannes Foersom & Peter Hiort-Lorenzen.

KÄLLEMO Källemo har fått många priser genom åren, Utmärkt Svensk Form, Guldstolen, DNs formgivarpris är några av dem. Senast nominerades soffan Mama Look, formgiven av Anna Kraitz för Källemo till Årets Möbel 2011. Gummistolen NON, formgiven av Komplot Design – Boris Berlin och Poul Christiansen för Källemo, fick pris som Årets Möbel 2002. 14


ABSTRACTA På en festlig ceremoni i New York tilldelades Mobi det främsta priset i den mycket konkurrensutsatta kategorin Arbetsplatsmöbler, Interior Design 2010 Best of Year Award. Inte nog med det så vann även Mobi Good Design 2010, Chicago athenaeum. Mobi är formgiven av Andrea Ruggiero för Abstracta.

BSWEDEN Lampan Peg, formgiven av FormForYou – Kolbrún Leósdóttir och Anna Leckström för Bsweden, vann Good Design Award 2009. Senast vann Dixie, formgiven av Louise Hederström för Bsweden, Blueprint Design Award 2010. 15


möbelriket öppnar dörrar för isländsk design TANGO Källemo

MGO 180 Möbelsnickarmästarna

DIMON

TREE Swedese

MAN VET ALDRIG VAD ETT BESÖK KAN BETYDA! Inte anade Johan Sjöberg att besöket av isländska designers 2004 skulle betyda framgångsrika designsamarbeten mellan våra länder. Projektet blev så uppmärksammat att isländska designklassiker blev en serie frimärken i början av 2010. Nu har Anders Wisth precis besökt Rejkavik inbjuden av Sveriges ambassadör, Anders Ljungren och Islands Designcenter för att planera fortsatt samarbete. Går planerna i lås öppnas dörrarna till en Isländsk-Svensk designutställning i House of Sweden i Washington DC i början av oktober 2011 som en inledning till ett nytt samarbetsprojekt över landsgränserna. 16


inredia – en smältdegel för inredningsdesign

Våra kollegor i Tibro arbetar nu målmedvetet för att skapa Inredia. På Möbelriksdagen presenterade projektledaren Mattias Westelius konceptet och byggnaden Vi tror på strategiska noder i samarbete för att lyfta inredningsbranschen och vill på bästa sätt samarbeta med Tibros inredningskluster. HÄR FÅR DU ETT SMAKPROV PÅ ”INREDIAMANIFESTET” Praktiker, teoretiker, drömmare och visionärer. Vi tror på kraften i att blanda. När tankar och idéer möts, blöts och får tumla runt kan de mest fantastiska saker hända. Inredia är vår vision om detta. Ett nav, en arena, ett internationellt forum för inredningsdesign. En mötesplats där nätverk växer och projekt förverkligas. Lika mycket för designers som för beställare. Hela manifestet och mycket mer hittar du på www. inredia.se 17


designregion småland bygger nätverk över gränserna När teknikföretagen och SVID (Stiftelsen Svensk IndustriDesign) gjorde sin analys över vad design betyder för svenska företag var utfallet slående. Företag som arbetar med design som strategi är – mer innovationsinriktade – mer exportbenägna – får en ökad attraktionskraft 13,3% 2006 respektive 12,9% 2007. Företag som konsekvent satsat på design ligger således över branschsnittet båda åren och de som inte gjort det satsat befinner sig tydligt under snittet”

Men frågan som många ställer sig är, om design leder till ökad lönsamhet och därmed lägger grunden för tillväxt? När teknikföretagen inbjöd till nominering av det stora designpriset kunde de presentera spännande fakta: ”Teknikföretagen kan nu visa att de företag som 2004 sade sig använda design som strategi tre år senare har en lönsamhet (här mätt som avkastning på totalt kapital) som är drygt 3 procentenheter bättre än de företag som inte satsat på design. Rörelsemarginalen är närmare två procentenheter bättre, eller 11,1% år 2006, jämfört med 9,2%.

I projektet Designregion Småland ser vi över gränserna och vill skapa nya möten mellan branscher, material och regionerna. Allt i syfte att skapa en attraktiv tillväxtregion. Läs mer om projektet och vad det kan få betyda för ditt företag eller organisation på www.designregionsmaland.se

Det är intressant att notera att skillnaderna i resultat ökat ytterligare 2007. De som satsat på design har då en rörelsemarginal på 11,9%, medan marginalerna försämrats till 7,6% för de som inte satsat. Även skillnaden i lönsamheten uppvisar samma mönster, 2006 var skillnaden 3,2% och 2007 3,8%. I jämförelse med de runt 800 teknikföretag som Teknikföretagen årligen analyserar var avkastning på totalt kapital 18


huvudprojektledare ANDERS WISTH 070-515 76 36 anders.wisth@svid.se

I PROJEKTET DESIGNREGION SMÅLAND DELTAR FEM KOMMUNER OCH TRE REGIONFÖRBUND. PROJEKTET HAR SOM SYFTE & MÅL:

projketkoordinator GISELA MATTISSON 070-644 26 87 gisela.mattisson@svid.se

• Förstärka och utveckla Småland som designregion och göra begreppet känt • Utveckla entreprenörskap kring design och få ett antal designföretag att etablera sig i regionen • Hitta nya affärsrelationer/ samarbeten mellan företag, samarbeten mellan företag och universitet och mellan företag och kommun, alla med design som motor • Öka designkompetensen

Lessebo kommun HELEN KARLSSON 070-684 56 78 helen.karlsson@kommun.lessebo.se Nybro kommun JONNY ANDERSSON 0702-731 180 jonny@nfg.se

Sävsjö kommun ROLF ELGHAG 0735-46 98 28 rolf@snab.nu Sävsjö kommun HELENA GILL 073-505 96 55 helena@snab.nu

Värnamo kommun LINDA LEXELL 070-377 72 78 linda@varnamo-naringsliv.se Värnamo kommun ÅZA RYDÉN 070-698 78 48 aza@varnamo-naringsliv.se

Växjö kommun ANNA SJÖDAHL 0733-74 14 82 anna.sjodahl@vaxjo.se

DESIGN REGI N SMÅLAND DESIGNREGION SMÅLAND Kungsgatan 10 • Växjö • 070-515 76 36 www.designregionsmaland.com 19


export – tillsammans kan vi! Södra Sverige VS Norra Italien. Nu leder Möbelriket arbetet med en sydsvensk exportstrategi. Enligt Svenska insitutet som uppmärksamt följer hur sverigebilden uppfattas runt om i världen så är Sverige och Made in Sweden fortsatt starkt. På många platser är vi mer kända än skandinavien som region. Nu är det dags att använda våra tillgångar. Tillsammans med Stockholmsmässan och Tibroklustret så arbetar vi nu med att utforma en strategi för export där de ledande varumärkena på designmöbelsidan gör gemensam sak för att nå nya marknader. En speciell del i konceptet är att använda Stockholmsmässan som magnet i strategin. Där är de svenska företagen starka och gör fantastiskt fina produktpresentationer och lanseringar. De flesta av företagen gör var för sig olika marknadsevent runt om i världen, flera av dessa kan vi samverka i och framförallt skapas kontakter som vi tillsammans kan inbjuda till Stockholm v 6 för den årliga möbelmässan. Arbetet med strategin pågår för fullt och vi hoppas kunna dra igång på allvar under hösten 2011. Som Tobias Lûtz ansvarig för Architonic, den ledande arkitketdatabasen i världen uttrycker det i samtal med Anders Wisth: Sweden and Stockholm is cool, you´ll have to be there for the fair! Med i dialogen om strategin är i dag är ett tiotal företag från Skåne, Småland och Västra Götaland.

20


kunglig medalj till möbelriket Med småländsk envishet och nyfikenhet går det mesta! Överraskad och tacksam mottar möbelrikets egen Johan Sjöberg medaljen ur kungens hand. När Staffan Lindeborg intervjuar Johan och ställer frågan om Johan var värd medaljen blir svaret helt enkelt: ”Många andra skulle nog vara mer värda den men självklart är man tacksam när ens insatser uppmärksammas.” Medaljen är i 8:e stoleken i serafimerordens band är utdelad för Johans insatser i svenskt näringsliv. Ett längre samtal mellan Johan och Staffan Lindeborg finns på Möbelrikets hemsida. www.mobelriket.se

21


kungligheter på småländsk möbelvandring! Det var en stor dag med folkfest bland lammhultsbor och möbelproducenter när Möbelriket fick vara värd för det högtidliga besöket av Kronprinsessparet den 1 april. Den småländska möbelvandringen på Svenssons i Lammhult välkomnnandes av landshövding Kristina Alsér och Möbelrikets Johan Sjöberg. Sedan tog två småländska möbelstorheter vid. Caroline Blom Nielsen, vd för Svenssons i Lammhult berättade om det etablerade designföretaget som med sitt fokus på svenska designklassiker växer i betydelse. Med på plats fanns även IKEAs representant, VD Thomas Carlzon. Detta möte visar på den generösa anda och välvilja som finns att lyfta fram de bästa exemplen på småländskt entreprenörskap. Det största minnet för kronprinsessparet var kanske avslutningen i Svenssons inspirationslägenhet. Den inreddes förra sommaren lagom till det kungliga brölloppet. Gång på gång skrattade paret igenkännande när guiderna berättade om tankarna bakom inredningen, eller som kronprinsessan uttryckte det ”– Ni kan inte ana hur rätt ni har tänkt när ni gjort det här!” FOTOGRAF JONAS LJUNGDAHL, GIVAKT

22


23


värnamo – marknadsstaden med världsberömd design I Värnamo finns det mycket att hämta för dig som är intresserad av modern möbeldesign. Här finns två av Skandinaviens främsta möbelföretag, Bruno Mathsson International och Källemo. Vi är också mycket stolta över Kateha, som tillverkar mattor med innovativ design, och Blond vars lampor lyser upp många offentliga lokaler. Här finns också närheten till verkstaden där många tillverkande företag är världsledande inom sina områden. I mitten av april öppnade Vandalorum upp sina portar för konst och design. Diskussionerna och planeringen har varit igång i flera år och sedan i vintras har vi sett bygget växa fram. Ett internationellt center som kommer bli ett av Värnamos största besöksmål. Granit, blomster och vatten samsas med trevliga affärer, caféer och restauranger. Här finns över 100 butiker, varav många med ett unikt utbud. Passa också på att besöka våra närliggande tätorter, Bredaryd, Forsheda, Bor och Rydaholm. Även här finns det gott om shoppingmöjligheter. Värnamo erbjuder flera marknadsdagar, Värnamokarnevalen och Värnamodagarna under året. Några andra smultronställen som kryddar kommunen är Apladalen, Store Mosse Nationalpark, Nydala klosterkyrka och Ohsabanan. Vi är glada över vår vackra natur, vår kultur och den välkomnande atmosfären. Vill du bo över finns det allt från designhotell till små torpstugor i fantastisk miljö. Välkommen till Värnamo! www.varnamo-naringsliv.se www.visit-varnamo.com www.varnamo.se

24


BRUNO MATHSSON Bruno Mathsson är en av de stora inom svensk möbelformgivning under 1900-talet. 1937 fick han sitt internationella genombrott som möbelformgivare vid världsutställningen i Paris. Hans möbler väckte entusiasm och beundran och kom härefter att efterfrågas över hela världen. Trots det fortsatte han att bo kvar och driva sin verksamhet i Värnamo. Här finns Bruno Mathsson center som har öppet varje vardag mellan 13–17. KÄLLEMO Källemo är ett möbeldesignföretag skapat av Sven Lundh som på 60-talet upplevde möbelbranschen som så tråkig att han beslöt att satsa på sin egen verksamhet. För att skapa möbler som, förutom funktion, har ett spännande uttryck tar Källemo hjälp av flera stora namn inom möbelformgivning. Också Källemo har öppet varje vardag. TRÄDGÅRDSDESIGN I KLOSTERTRÄDGÅRD Design av ett helt annat slag och från en annan tid kan man se i Nydala Klosterträdgård. Ört- och kryddträdgårdens layout är från 820-talet. Klostret grundades 1143 av franska cisterciensermunkar, som levde och verkade här i nästan 400 år. VANDALORUM Det nya centrumet för konst och design, har fått en rivstart. Intresset har varit överväldigande. Vandalorum håller öppet varje dag mellan 11–18, torsdagar dessutom till klockan 21. Restaurangen Syltan håller öppet samma tider, liksom designbutiken. SEVÄRDHETER Apladalen är en omtyckt natur- och hembygdspark. Här finns tidstypiskt inredda 1700- och 1800-talsbyggnader, museum, en kryddträdgård, djur och en stor lekplats. Store Mosse Nationalpark, Ohsabanan, Åminne bruksmuseum och Bilmuseet i Rydaholm är ytterligare några av våra smultronställen. SHOPPING Värnamobygden har tusenåriga anor av handel och blev tidigt en betydande marknadsplats. I Värnamo samsas granit, vackra blomsterarrangemang och ån Lagan med trevliga butiker, caféer och restauranger. 25


BRUNO MATHSSONS UTSTÄLLNING I VÄRNAMO.

bruno mathsson

Han anses av många att vara den klarast lysande begåvningen när det gäller svensk möbelformgivning under 1900-talet. Kanske är det hans ständiga fokusering på att ”sittandet ska vara organiskt och bekvämt”, som har givit honom berömmelse. Själv uttryckte han saken så här: Möbler ska tillverkas med sådan konst att sittandet i dem inte blir någon konst.” Bruno Mathsson lärde helt enkelt svenska folket att sitta rätt och bekvämt, gärna i vil- och liggstolsmodeller av limmat böjträ. Kombinationen snickare, arkitekt, företagare och filosof gör att Bruno Mathsson ständigt tycks vara aktuell. Hans möbler tillverkas som aldrig förr, vilket naturligtvis är en bekräftelse på att hans idéer var tidlösa. BM 65 FÅTÖLJ 1965

SUPERELLIPS BORD 1964

EVA FÅTÖLJ

26


JETSON 66. BRUNO MATHSSON. FINNS NU MED FOTPALL.

BRUNO MATHSSON INTERNATIONAL AB • Tånnögatan 17 • Värnamo • 0370-30 05 40 • www.bruno-mathsson-int.se 27


källemo Källemo är ett av nordens ledande designföretag. Att flytta gränser för vad möbler är och tillföra något nytt, driver företaget. Nytänkande, användbarhet, visuell kvalité och tidlöshet är centrala begrepp. En möbel skall brukas lång tid och av flera generationer, varför det är viktigt att formulera sig rätt från början. Hög visuell kvalité ger lång livslängd utan att ögat tröttnar. Källemo har över åren byggt upp en kollektion där flera av modellerna redan är klassiker och kallats ”framtidens antikviteter” ”Det ska tåla ögats slitage” – Sven Lundh

28


PILASTER JOHN KANDELL DN FORMGIVARPRIS

BRUNO MATS THESELIUS

DARJEELING ANNA KRAITZ

SPECTRA MATTI KLENELL

KÄLLEMO • Växjövägen 30 • VÄRNAMO • 0 370-150 00 • www.kallemo.se 29


kateha Kateha utvecklar handgjorda mattor av hög kvalité som kombinerar ett omsorgsfullt hantverk med innovativ design. Kunder återfinns både inom hem och offentlig miljö där krav på kvalitet och design står i fokus. Företaget ligger i Värnamo där också showroom och distributionslager är beläget. Härifrån styrs all produktutveckling i samarbete med välkända formgivare. Alla mattor tillverkas för hand och kan anpassas efter individuella önskemål. Materialen man jobbar med är ull och lin. Enkel, sober stil eller lekfull ysterhet är upp till dig – det finns mattor för alla sinnen. Välkommen till Katehas värld av härliga mattor! Låt dig inspireras!

®

KATEHA AB • Jönköpingsvägen 41 • Värnamo • 0370-185 20 • www.kateha.se 30


blond belysning Blond belysning är ett belysningsföretag i Värnamo som arbetar främst med offentlig miljö. Företagets kunder och samarbetspartners är i första hand arkitekter, inredare, belysningsplanerare och elkonsluter. Blond tillverkar produkter som gestaltar ett skandinaviskt sätt att se på ljus, designat av ledande formgivare inom branschen. Att kunna skapa estetiskt vackra produkter utan att göra avkall på ljusets funktion är något som blond lägger stor vikt på. Företaget startades och drivs fortfarande av samma familj, där tredje generationen idag arbetar. Deras mångåriga erfarenhet har gjort att de i dag kännetecknas av hög kvalité, god design och stor flexibilitet.

BLOND BELYSNING • Silkesvägen 13 • Värnamo • 0370-30 17 35 • www.blond.se

smd design SMD har funnits sedan mitten av 1980-talet och står för typisk skandinavisk design. De flesta av produkterna är tillverkade i fabriken i småländska Reftele. Med egen tillverkning har de kontroll och kan producera små serier eller till och med unika produkter. – God design förtjänar svensk tillverkning, tycker SMD. I ett lekfullt och funktionellt produktsortiment skapat av SMDs trogna formgivare hittar man spännande produkter för både hem och trädgård.

SMD DESIGN AB • Idrottsvägen 4 • Reftele • 0371-20 760 • www.smddesign.se 31


designhotellet 1955 invigdes Värnamos nya stolthet, Stadshotellet. Pressen var lyrisk och talade om Europas modernaste hotell. Värnamo stadshotell skapades av arkitekten Bent Jörgen Jörgensen och möblerades av inredarna på modet, NK Inredning. Resultatet blev ”fräsigt”, som folk sa på den tiden i Värnamo. Idag är hotellet förvandlat till ett trendriktigt designhotell. Men kvar från 50-talet är det svartvita skiffergolvet i entrén och den fribärande spiraltrappan, klassiskt fotomotiv under decennier. Numera är det design- och inredningsintresserade gäster som tar in på Scandic, som hotellet heter idag. Här kan man bo i smakfullt inredda rum, bland annat tre eleganta sviter, specialinredda av Mathsson International, Källemo och Svenssons i Lammhult.

32


vi producerar de varaktiga böckerna ELANDERS FÄLTH & HÄSSLER • Värnamo • 0370-69 95 00 • www.elanders.com 33


vandalorum – ett internationellt konst- och designcentrum med ett nationellt uppdrag och stark regional förankring Målet är att erbjuda upplevelser på flera plan samtidigt. Vandalorum är ett konst- och designcentrum för kvalificerade presentationer och program inom dessa områden, men också av gränslandet mellan dem. Vandalorum vill vara en mötesplats för det lokala och regionala först och främst, men med ambitionen att skapa nationellt intresse för verksamheten och ge den en internationell relevans. Inte minst genom ett nära samarbete mellan konstnärer, formgivare, den kreativa industrin i trakten och näringslivet i stort. Vandalorum ska vara en plats att upptäcka men också att återvända till. Vandalorum håller öppet varje dag mellan 11–18, torsdagar dessutom till klockan 21.

34


PREMIÄRUTSTÄLLNINGEN CYKLAR!

Den första stora internationella utställningen handlar om Cyklar, om cykeln som idé och form. Vi har hämtat cyklar från många länder och presenterar cyklar som åtråvärda objekt, men också som redskap för kommunikation, miljö och hälsa.

VANDALORUM • Skulpturvägen 2 • Värnamo • 0370-30 22 00 • www.vandalorum.se 35


MR Boken 2011 3_35