Issuu on Google+

Mårdhund En invasiv art med stor spridningsförmåga Nyctereutes procyonoides Av: Sofia Olsson, NA12, Kungsängsgymnasiet Handledare: Carina Ek, Jonas Kindlund, Margareta Molin Inlämningsdatum: 2012-11-30


Systematik Rike: Stam(Phylum): Under Phylum: Klass: Ordning: Under ordning: Familj: Sl채kte Art:

Abstract The purpose of this scientific report is to find out more about a Swedish mammal and to get a deeper insight in its life from an ecological point of view. I have chosen to write about the raccoon dog because I find it very interesting that it is classed as a vermin in Sweden. To find out more about the animal I did some research on the internet and I also looked in a reference book. Originally, the raccoon dog comes from the eastern part of Asia and it is still a rare animal to be found in Sweden. It is an

Animalia (djur) Chordata (ryggstr채ngsdjur) Vertebrater (ryggradsdjur) Mammalia (d채ggdjur) Carnivora (rovdjur) Caniformia (hundartade rovdjur) Canidae (hunddjur) Nyctereutes Nyctereutes procyonoides opportunist and an omnivore with a high reproduction. I think that these factors are partly the reason why raccoon dogs spread so fast. The answer to why it is classed as a vermin is because it is a carrier for rabies and the fox tapeworm which is a danger to our health. Raccoon dogs prefer to live in aqueous areas and also in mixed deciduous and coniferous woods. The fact that they are omnivores, who eat almost everything, make them a threat to different rare species in those areas. So I think that if they were to establish in Sweden our biological diversity might get reduced.


Innehållsförteckning Inledning Syfte och frågeställningar Metod och material Resultat Spridning till- och i Sverige Ekologi Mårdhunden som skadedjur Påverkan på det svenska ekosystemet vid fast etablering Analys Sammanfattning Källförteckning

1 1 1 1 1 2 2 2 3 3


Inledning Jag har fått i uppgift att ta reda på mer om och fördjupa mig i ett svenskt däggdjur vilket jag sedan ska redovisa genom en vetenskaplig rapport ur ett ekologiskt perspektiv. Jag har valt mårdhunden, Nyctereutes procyonoides. Andledningen till att jag valde just det djuret är för att jag tycker att det är ett väldigt fint djur och jag vet inte mycket om det förutom att det är klassat som ett skadedjur i Sverige. Det gjorde att jag blev väldigt intresserad av mårdhunden, och framförallt varför den anses vara ett skadedjur. Av den anledningen bestämde jag mig för att forska vidare i saken.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här rapporten är att ta reda på mer och få en djupare insikt i mårdhundens spridning och faror som den utgör för andra levande organismer samt hur det svenska ekosystemet kan tänkas påverkas av mårdhunden om den blir fast etablerad i Sverige. Mina frågeställningar lyder: 1. Hur spred sig mårdhunden till- och fortsätter att sprida sig i Sverige? 2. Varför klassas mårdhunden som ett skadedjur? 3. Hur skulle det svenska ekosystemet påverkas om mårdhunden blev fast etablerad i Sverige?

Metod och material Jag har gått tillväga genom att söka fakta både i böcker och på internet. Jag har använt mig av flera olika källor och jag har

varit källkritisk för att vara säker på att de fakta jag använder mig av för att besvara mina frågeställningar inte är felaktigt. Jag har använt mig av fakta som är relevant för att kunna besvara mina frågeställningar.

Resultat Spridning till- och i Sverige Mårdhunden kommer ursprungligen från Ostasien. Det är en invasiv art, en art som introducerats till nya områden och som inte alltid funnits i Sverige. Under 19291955 infördes mårdhunden till Sovjet för dess långhåriga och mycket eftertraktade päls. Utöver att man hade dem i pälsfarmer så frisläppte man även ca 9100 stycken. Därefter har mårdhunden snabbt spridit sig genom Europa och bland annat etablerat sig i Finland (Svenska Jägareförbundet 2012). Den är ännu sällsynt i Sverige men antalet mårdhundar har ökat sedan mitten av 2000-talet. Mårdhunden förekommer främst i den norra delen av Sverige men kan komma att uppenbara sig i även mellersta och södra Sverige (Svenska Jägareförbundet, 2012). Ekologi Mårdhunden är en halvakvatisk art vilket innebär att de habitat som de föredrar främst är vattniga områden men de trivs även i löv- och blandskogar och de har lätt att anpassa sig till nya miljöer. De är opportunistiska omnivorer vilket betyder att de är allätare som äter i princip allt de kommer åt. Detta leder till att de har ett relativt brett toleransområde och till att


mårdhundarna klarar sig bättre i jämförelse med många andra predatorer när det börjar bli brist på deras normala föda (Svenska Jägareförbundet, 2012). Arten har även en väldigt hög reproduktionsförmåga och en normal kull består av mellan 7-10 ungar. Honorna föder ungar varje år efter det att de har blivit könsmogna vilket resulterar i att mårdhundarnas reproduktionsförmåga är högre än de flesta andra hunddjur (Svenska Jägareförbundet, 2012). En av mårdhundens naturliga fiender är vargen som kan hålla populationens antal nere. I övrigt har de inte många naturliga fiender och utan dessa spelar klimatet en väldigt stor roll över hur vanlig arten blir inom ett område (Svenska Jägareförbundet, 2012). Mårdhunden som skadedjur Mårdhunden är en vektor för spridningen av bland annat rävens dvärgbandmask och rabies. Dvärgbandmasken är en parasit som kan ge upphov till leverskador hos människan. Den kan spridas via mårdhundens avföring och människor som vistas vid dessa områden kan bli smittade (Svenska Jägareförbundet, 2012). Både dvärgbandmask och rabies kan orsaka dödliga skador på människor och andra djur (Smittskyddsinstitutet, 2011). Även rävar kan bära på dessa allmänsjukdomar men mårdhunden utgör en större fara vad det gäller att sprida sjukdomarna om de är etablerade inom ett område då de uppnår en högre täthet än rävarna (Nationalencyklopedin, 2012). Det gör att de mycket lättare sprider

sjukdomarna till varandra. En stor spridning av rabies och rävens dvärgbandmask skulle utgöra ett allvarligt hot mot folkhälsan (Svenska Jägareförbundet, 2012). På grund av dessa faror som mårdhunden utgör klassas det som ett skadedjur och i Sverige har vi Mårdhundsprojektet som arbetar för att hindra spridningen av arten (Naturvårdsverket, 2012). Påverkan på det svenska ekosystemet vid fast etablering Vid gynnsamma klimat och habitat, vattniga områden och även löv- och blandskogar, kan mårdhundar uppnå höga tätheter. Det innebär att de kan skada sällsynta bytesdjur då de är omnivorer och opportunister som äter nästan allt de kommer åt (Animal Diversity Web, 2004). Bytesdjur som tar skada är bland annat sällsynta fågelarter och även amfibier (Naturvårdsverket, 2012). Svarttärna, rördrom och skäggmes som är några av dessa fågelarter. De häckar i områden där mårdhundar trivs vilket, om det skulle bli en hög mårdhunds täthet, skulle innebära att fåglarna inte kan häcka och populationerna skulle bli betydligt mindre. Amfibier som ingår i mårdhundens föda är till exempel redan hotade groddjursarter som lövgroda och klockgroda. En mårdhunds etablering i södra Sverige tillföra ytterligare skada på dessa groddjursarter (Svenska Jägareförbundet, 2012)


Analys/Diskussion Mårdhundens snabba spridning och förmåga att uppnå höga tätheter i områden beror mycket på att den har lätt att anpassa sig till nya miljöer och har ett stort toleransområde. Att de har en hög reproduktion och är opportunistiska omnivorer leder även det till en snabb spridning. Dessa faktorer tror jag kan innebära att mårdhunden vid avsaknad av naturliga fiender skulle kunna etablera sig inte bara i norra Sverige utan även i mellersta och södra delarna av landet. Vargen, deras naturliga fiende, skulle dock kunna hålla populationerna nere och bromsa en etablering. Detta tycker jag väcker andra frågeställningar som skulle vara intressanta att forska vidare i en annan gång, som till exempel huruvida mårdhundspopulationerna i Sverige skulle kunna öka vid en drastisk minskning av antalet vargar. Som spridare av både rävens dvärgbandmask och rabies är mårdhunden ett allvarligt hot mot folkhälsan. Detta skulle kunna påverka vårt nuvarande förhållande till naturen vid en fast mårdhundsetablering då dvärgbandmasken sprids via avföring och människor som vistas vid dessa områden kan bli smittade. Vi skulle inte kunna gå ut i naturen på samma sätt som vi kan nu i rädsla för att bli smittade. Det skulle förhindra bland annat svamp- och bärplockning i områden där mårdhundar förekommer. Jag tror även jakt i områden med mårdhund skulle bli svårare. Jakthundarna springer ofta lösa och de skulle därför lätt

kunna bli rabiessmittade och utveckla symptom utan att det upptäcks. Det skulle leda till att de blev aggressiva och man skulle bli tvungen att avliva dem. Jägare kan också bli smittade och även jaktviltet kan bli smittat av både rabies och rävens dvärgbandmask. Mina resultat visar på att en fast etablering av mårdhundar i Sverige utgör en fara för sällsynta bytesarter. Det kan medföra att dessa arter blir utrotade vilket leder till att den biologiska mångfalden vi har i Sverige skulle minska. För vidare forskning om mårdhunden tror jag att det skulle vara intressant att ta reda hur mårdhundsprojektet i Sverige arbetar för att hindra en mårdhundsetablering samt att få en djupare insikt i artens levnadssätt.


Sammanfattning Syftet med rapporten var att besvara följande frågeställningar: 1. Hur spred sig mårdhunden till- och fortsätter att sprida sig i Sverige? 2. Varför klassas mårdhunden som ett skadedjur? 3. Hur skulle det svenska ekosystemet påverkas om mårdhunden blev fast etablerad i Sverige? Mårdhunden är en invasiv art som spridit sig till Sverige. Den har ett levnadssätt som leder till att den sprider sig fort, och fast

den är sällsynt i Sverige kan den komma att uppenbara sig i hela landet. Anledningen till att arten klassas som ett skadedjur i Sverige beror på att den kan sprida rävens dvärgbandmask samt rabies. Vid en fast mårdhundsetablering tror jag att detta skulle förändra vårt förhållande till naturen på grund av smittrisken som skulle uppstå. Mårdhunden utgör även faror för sällsynta fågel- och grodarter om de etablerar sig här, vilket kan leda till att den biologiska mångfalden minskar i Sverige.


Källförteckning Tryckta källor: Jensen, Birger(2004) Nordens Däggdjur Bokförlaget Prisma, Stockholm Sidan 194-198 Elektroniska källor: Svenska Jägareförbundet URL: http://www.jagareforbundet.se/Viltet/Vilt Vetande/Artpresentationer/Mardhund/ Skapad 2009-11-18 Senast ändrad 2012-05-03 Hämtad 2012-11-09 Nationalencyklopedin URL: http://www.ne.se/lang/m%C3%A5rdhund Hämtad 2012-11-09 Naturhistoriska riksmuseet URL: http://www.nrm.se/faktaomnaturenochry mden/djur/daggdjur/skelettfrandaggdjur/ daggdjurskranier/mardhund.3185.html Naturvårdsverket URL: http://www.naturvardsverket.se/Start/Na turvard/Biologiskmangfald/Artskydd/Frammandearter/Europa-skarper-tonen-motmardhunden/ Skapad av Gunnar Karltorp Senast ändrad 2012-02-08 Hämtad 2012-11-16 Smittskyddsinstitutet URL: http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukd omar/rabies/ Senast ändrad 2011-02-18 Hämtad 2012-11-24 Animal Diversity Web URL: http://animaldiversity.ummz.umich.edu/si

Skapad av Ulf Carlberg, fil.dr., Naturhistoriska riksmuseet Senast ändrad 2010-03-07 Hämtad 2012-11-16 Naturvårdsverket URL: http://www.naturvardsverket.se/Start/Na turvard/Biologiskmangfald/Artskydd/Frammandearter/Europa-skarper-tonen-motmardhunden/ Skapad av Gunnar Karltorp Senast ändrad 2012-02-08 Hämtad 2012-11-16 Smittskyddsinstitutet URL: http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukd omar/rabies/ Senast ändrad 2011-02-18 Hämtad 2012-11-24 Animal Diversity Web URL: http://animaldiversity.ummz.umich.edu/si te/accounts/information/Nyctereutes_pro cyonoides.html Skapad av Carr, K. 2004 Hämtad 2012-11-24 te/accounts/information/Nyctereutes_pro cyonoides.html Skapad av Carr, K. 2004 Hämtad 2012-11-24



Mårdhund