__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

..

Främling?

'" 7 Torsdag('" eJ(·" 16 frbruari 1984 mk 2,50

Se sid. lO!

,

\

\

• Rektor Ingmar Knij beundrar den uråldriga skönheten.

Rektorn och Nefertiti

ningen att skolans elever skall höja sig. Men en konstnär­ HAN på bild är Ingmar Knif, rektor för Svenska Konst­ lig grundutbildning på mellanstadienivå, det erbjuder den k olan i Nykarleby. En skola som senaste höst slog upp nya skolan. orrarna för den första kullen elever. / VECKANS nummer av ÖP presenteras Konstskolan HO på bild är Nefertiti, en egyptisk drottning som lev­ och två andra nya utbildningsformer i Österbotten ­ f ör så där en 3000 år sedan. Hon har blivit kallad - dshistoriens skönaste k vinna. Och den skulptur som hemvårdarlinjen vid Korsholms skolor och kartläggarlin­ tskolans elever har gjort är en kopia aven byst som jen vid yrkesskolan i Vasa. llktas som ett av världshistoriens mest fullänclade ANDRA saker som berörs i veckans nummer är folkhög­ lverk. skolornas program för år /984 samt den gemensamma . . Se sidorna 5, 6, 7 och /61 LL så höga nivåer som Nefertit-bysten är det inte me­


2 ~

80\l[][)081]1]~[JED

Veckans ledare är skri<en

(!:J~--,---,~ ~~~-=~E:=!~=!~~==~=t~I!~I!~IL......

a.V.K .. ar.I.-G .. u.st.a.V.O.I.in•. ........

Ett ·av livets viktigaste val Under februari månad är det många tonåringar som skall fatta ett viktigt beslut. De skall välja utbildningslinje. Ett val som kommer att ha stor betydelse för hur deras fram­ tida liv kommer att gestalta sig. Kanske är det ett av li­ vets svåraste och viktigaste avgöranden. För många är det säkert inte alls så lätt att placera de olika utbildningsalternativen i rätt ordning på blanketten för 1"'1; gemensamma elevantagningen. Vilket det slutliga resultatet blir - och hur den unga människans liv kom: mer att gestalta sig - är för många väldigt osäkert. Att ha många alternativ betyder samtidigt att man bäddar för rådvillhet. Visst var allting enklare i det gamla samhället där bondens son blev bonde och prästens son blev präst. Valmöjligheterna var inte på långt när så många som i våra dagar. Men samtidigt hade människor­ na en annan inställning till förändringar. Man motsatte sig nytänkande och föredrog ett statiskt samhälle.

eleverna så fulla med kunskaper - nyttiga och onyttiga - som bara är möjligt. Målet är att ge eleven så god för­ utsättning som möjligt i det kommande konkurrenssam­ hället. Men man skall inte heller sticka under stolen med att varje skola har sitt rykte att tänka på som en läroans­ talt med goda resultat. Men vilken nytta tjänar all denna hets om eleverna upplever sin tillvaro som trist och grå. Kanske till och med som pressande eller outhärdlig. I långt industrialiserade länder som Japan visar själv­ mordsstatistiken bland barn och ungdomar oroväckande tendenser. Där är också jakten på betyg och framgångar större än någon annanstans. Men också hos oss finns det undersökningar som tyder på att det största flertalet av skolungdomarna vantrivs i skolan. Tendenser som mobbning och våld är inget an­ nat än symptom på att någonting håller på att gå snett.

Skolan är tråkigt nog allt för ofta en sluten v· egna värderingar och värdenormer. De elever som och lär belönas med möjligheter till studier på en nivå i framtiden. Men betyder dethär samtidigt an lyckligare människor? Vad skolan helt och hållet förbigått är att lära ädla konsten att leva. Att lära sådant som gör Ii och att utveckla de talanger som finns hos den bIrQII'" människan . Vad betyder väl toppbetyg om eleven digt inte kan lära sig att leva och njuta av livet? Om skolan brister i dethär avseendet, har unl~dcm'" reningarna och andra organisationer en desto vikrill_ uppgift att fylla ­ att skapa den trivsel och den mc_~ fyllda framtid som är en förutsättning för att ton.. . . . . skall kunna utvecklas till en lycklig och harmoni niska . Med eller utan toppbetyg.

En del såg till och med utbildningen som någonting nödvändigt ont. Läste man för mycket fanns det risk för att man blev konstig i huvudet. Bäst att bara lära sig så att man klarade av att läsa de obligatoriska böckerna: Bi­ beln, katekesen, psalmboken och bondepraktikan. I dagens komplicerade och dynamiska samhälle är ut­ bildningen långt mera viktig än någonsin tidigare. Och utvecklingen går i den riktningen att en allt större del av människornas liv upptas av studier. För att inte nämna vidareutbildning och omskolning. Men i all denna utbildningshysteri får vi inte glömma människan. Jakten på framgång och betyg får inte med­ föra att vi glömmer bort att det bakom varje tonåring finns en individ med andra behov än enbart tillfredsstäl­ lelsen av att inhämta kunskaper för ett kommande liv . Dagens skola verkar ha som målsättning att proppa

Tankar kring föreningsliv våra föräldrar heller för det var så må nga å r sedan ... Tidnin ­ gen hette Små Försök och utkom åren 1897-1950 med upp till fy­ ra nummer per år. En helt hand­ skriven tidning med alster fr ån medlemmarna själva ! En sån ot­ rolig sk att! Visst kunde man förr!

Här nångång före jul hittade jag en bunt med tidningar som en inedlem tagit hand om efter det att tidningen lagts ner. Det var en tidning som ingen av oss i styrel ­ sen haft en aning om och knappt

Jag sitter och fund erar över dagens sit lIat ion med nedlägg­ ningshotade un gdomsföreningar p.g.a . den alltmer tilltagande passiviteten. Och vad beror då denna pass ivitet på? Jo , på det fruktansvärd a överutbudet av föreningar, tillställningar och k urser. För inte kan man väl säga att ungdomen, ja förrest en folk i alla åldrar sakn ar sysselsättning? Tonåringen har skolan till fyra på eftermiddagen , sen är det mopeden , läxor, tv och baren. Och så kommer idrott sförening­ en. medborgarinstitutet , hem­ bygd sföreningen och ungdoms­ föreningen m . n . och pockar på

I veckans gästtyckare skriver Monica Smeds, kassör i Solf UF, ett öp brev 'till medlemmarna i den egna föreningen och till alla andra som lust att diskutera. De problem som Solf UF har finns säkert också på an håll. - Egentligen är verksamheten i vår förening rätt välordnad och sä tonåringarna vill vara med. Men den positiva, iderika andan - svingen ­ bland de vuxna saknas. Och vi unga vet inte hur vi skall göra om jnl hjä'l per tiU, framhåller Monica Smeds.

Men har vi det sämre nu när alla får utbildning, när tekniken kommit in i våra hem, när det finn s inne-WC och centralvärme i uf-Iokalen. Nej, så kan det inte vara , vi har massor med möjlig­ heter nu - men var finn s kreati­ vitet en?

ligt att distribuera tidningar till. våra 450 medlemmar till ett pris av 15 penni kopian utan att behö­ va slit a ut händerna och an vända dyrt bl äck. Och tänk vitken tid man sparar! Men ändå gör vi inte tidningar. Det är så oerhört sv årt att få ihop ett endaste litet pap­ per när vi är så fä som jobbar och när man vet att så få hörsammar en s begäran . Vad är då det för begäran? .lo att vi a lla skall ställa upp för vår förening, gå på dan ser, basa rer, talko, komma med ideer till jul­ fest och revyer. Detta hellre än att betala in en femtiolapp när samvetet tynger på . Vi har värl­ dens bästa lokal - varför inte göra någonting a v vinden? Och om vi skulle börja med påtryck­ ning för att få vår efterl ängtade parkeringsplats? Och hur har vi det med barn verksamheten?

Har nu annars tänkt på vilka möjligheter det finn s med dagens kopieringsteknik - det är möj­

Jag borde egentligen inte klaga då det går ihop ekonomiskt något så när och då

uppm ärksamhet. Och ingen varken ung eller gammal ­ orkar med allt. , När vi bl äddrar i gamla proto­ kollsböcker ser vi att nästan hela byn s ungdom varit med och job­ bat för sin förening, sin ' ung­ domslokal. Det va r revy på revy, pjäsen Syrsan spelades på många platser i nera år, talangjakt er, tävlingar. Då saknades det inte aktivitet när det bjöds på soare varje söndagk väll. Men det var först ås medan alla var bönder . och inna n TV:n kom.

tonårsverksamh eten upp och ungdomsdanserna välbesökta, Och visst är unga som skall ta vid . Men inte vet hur vi skall göra_ kan inte låta bli att tycka är föräldrarna som skall \ . tusias m och lära barnen för det som är deras. Tänk kulturellt värde en ungd ening har, tänk vad man ra, vad man kan lära si.! ~ tänk sen om föreninga rna kunde samarbeta så all ' mindre nationellt vikt i trycks. Är det nån som har på hur ynklig vår ungd ening är trots att hela mellt stå r bakom den g betala medlemsavgift? T och så kör vi -alla opt;" - "';;"-'1::­ fr amåt!

PS. I sommar skall alla måla lokalen!


3

du Sjöström

• • ••

finns det flera tjejer som aktig verksamhet. Då är det reagerat mot dom våta T­ också svårt att få kommunpoliti­ ma. Men, tyvärr i denna kerna att anslå mer pengar till mansdominerade uf-rörelse verksamheten. de flesta det för bäst att Och om det finns korkade bru­ ner sina åsikter och stillati­ dar som vill exponera sig halv­ godta vad som hänt., Men ' nakna på scen, måste vi då ta hit - gden skall i alla fall en sät­ dom? Fördomar och snedvridna del tänkvärda saker på föreställningar . får man nog sig "till livs" ändå, det behövs inte eställningen är inte bara ett inpräntas i u f-lokaler , där 15­ i magen för de som försöker åringar och oftast yngre vistas. för jämlikhetsidealen De föreningar som inte stod som mot hela uf-rörelsen som arrangör för spektaklet, går inte . Det beklagliga är att de heller fria. Det var deras ton­ -va reaktionerna inte har åringar i alla fall. Det finns nog \'enser endast för arran­ möjligheter att börja känna kvin­ ID:sflJreningarna utan även för nan under angenämare förhållan­ ·ga. Den tendensen finns i den. sammanhang att folk som Och naturligtvis kom det folk. dåligt till saker, drar alla Den som händelsevis trodde en kam. Vi behöver de vux­ något annat (initiativ till bojkot­ öd , sakkunskap och kon­ ter fanns) misstog sig nog. Men . . Den som säger annat Jju­ det finns barn som skulle äta • T~ eker föräldrarna att det är snask och karameller hela dagar­ I skjutsa sina barn till uf­ na också om det inte skulle finnas . gamas barnklubbar, för några förnuftigare som sa väl vad de får lära sig STOPP . _ . . Tycker föräldrarna att Nej, satsa på danskurser i värt att uppmuntra sina skolorna och i föreningarna ::JIliring;lf att engagera sig i uf-­ framför allt , så behövs inga sur­ - gamas styrelser? Och om rogat. er vilka konsekvenser det Not dry - but holedres­ på en annat plan, i beslutsfat­ • så finns det n:dan alltför sed PS. Sjöström: Ge oss "bottning­ som tycker att uf-för­ a har en ganska tvivel- arna" åter! DS.

YRKESSKOLAN

IJAKOBSTAD

- ten 1984 antages elever till följande linjer via den ge· cSamma elevantagningen: . . . 032

033 053 081 086 105 31 17 52 51

Montör·verkstadsmekaniker ......... ._.. ............. .. 2 Plåtslagare-svetsare .:...... ...... ... ..... .... ............. .. 2 Bilbekaniker ........... .......... ... .. ... :.. .... ....... ....... .... . 3 Telefonmontör .... ......... .... .. .. ... ......... .. ....... ..... .. .. 3 Elmontör ... ........ .... ..... ....... ...... ... ....... ... .... ..... ..... 3 Hu::,byggno.d .. .. . . . ... .... ..... .. ... ... .. ....... .... ..... ... 2 Båtbyggare ......... ... .. .. .. .... ....... . ...,..... .. ... .. ..... .... 2 Beklädnadsteknik .. .... ....... ... ..... .... .... .... ..... .. .. .... 2 Kock ...... .......... ... .. ...... ... ........... ..... ..... .. ..... .. ... .. .. 2 Livsmed'elslaborant... .......... .. .. .. .... ..... .... .. ... ...... 2

år

år

år

år

år

år

år

.J r

år

år

bör ske med speciellt ansökningskort som fås från '-.......".mas kanslier eller arbetskraftsbyråerna. För dem som t grundskolan utgår ansökningstiden 29. 02. 1984 och ndskolorna 13. 04. 1984. - an till följande linjer sändes direkt till Yrkesskolan i .>WIIrTV""'tad. Trädgårdsgatan 30, 68600 Jakobstad: Fortsättningslinje för pälssömnad .. .. .... ....... .. 1 år Grundutbildning 2·årig beklädnads­ teknisk linje. 26 Planerad temporär linje för snickare .. ........ .. ... 2 år startar om Yrkesutbildningsstyrelsens tillstånd erhålles. Annons senare: skolan i Jakobstad har tillsammans med Lannäslunds modernt elevhem som upplåtes hyresfritt. som bor hemma åtnjuter gratis bussresor om resan 6IlI!Ir.iili_·iger 5 km. Eleverna är beråttigade till statligt stu­ _~uksskolor

'r broschyr: Tel. 967·10522

FOLKHÄLSANS HEMVARDSSKOLA

I HINDHM

(0418)

lid,...: 07110 HINDHAR T.I, '11') 41011 _ _ _IM_lURa (190) börjer I euguetl 1984. -1M1IiIIJ"_ lr 20 min. ve riv 12 min. prektik. a.:==~'~: Februeri 1984. An.ök.~ vie gemen.em efeventegnlng. ;; och upply.nlnger fl. frln .kolln Iller nlrmlete erbet.,

- - ' ::JWVARDARKUR8 börjer I .eptember 1984. ..._ ......_Ir 15 minider. direkt till .kolln före 16 mlj. Marita Junivall. rektor

Många personpåhopp i årets Ma/ax-spex

.

"~i komber på h~kte alltihoup", har det sagts i Malaxjul/miiktige - och dit kom de. Fr. v. Tom Selän~ie­

mi, Bertel Flemmmg, Bo-Harry Dahlgren, Janne Sjöström och Helena Hemming.

Nog hade publiken - malaxborna - roligt när ortens spexare hade premiär på årets spektakel "Å·umtålot". Så om man skall bedöma på basen av de reaktionerna lever nog malaxspexet upp till sitt goda rykte. Må det också sägas att spexet var välrepeterat, det löpte bra, spel­ glädjen var påjallande, kompositionen tydde på att en regissör hade hållit i trådarna. De medverkande var säkra och gjorde överlag bra insatser. Som glad och roande helajtonsunderhållning var spexet en bra helhet. Men jag får nog lov att erkänna att jag är förvånad över hur grovt man skojar med lokala politiker och andra makthavande . Jag kan inte påminna mej att jag skulle upplevt så genomgående person­ utpekade sketcher i något spex någonsin. Helt säkert Ji kulle det inte gå för sig på de flesta orter i landsdelen. Visst skall vi i spexen skoja med makthavare på både globla-, riks och lokal nivå. Det är en konst att kunna görlfdetta vasst, elegant och med finess . Men skall vi göra det så grovt som man gör det i Malax? Men om de tål det i Malax så .•. Flera av "offren" fanns i varje fall på plats på premiären och jublade med åt sin egen parodi­ gestalt på scenen.

spexets huvudtema. Lägg därtill de två småflickorna Lena Dam­ stens och Annica Vierinens näs­ tan professionella framtoning. Numret har en bra ide, är välövat och snärtigt genomfört, väl­ komponerat och roligt. Samma två flickor visar sig vara skickliga dansare i ett annat bra nummer: Det finns nästan inga svaga nummer i Äumtålot, så frånsett betänkligheterna beträffande grovt skoj med kända personer, är jag beredd att hålla med om att spexproducenterna och -aktö-

rerna i Malax åstadkommit en re­

vy som hör till de bättre.

Bland många goda aktörer läg­

ger man förstås - förutom de

två småflickorna - märke till

Bo-Harry Dahlgren, Kajsa Åker­

berg, bröderna Selänniemi och

Janne Sjöström.

Regissören Mischa ' Hietanen

har lyckats åstadkomma bra tem­ po, smidiga övergångar och där­ med en bra helhet. Något gladare inramning skulle spexet nog varit förtjänt av.

Sven-Erik Glader

BORGA

HANDELSLÄROVERK

ger en grundlig utbildning för affärslivet Läroverket deltar i länets gemensamma elevantagning för utbild­ ning på grundlinjen för handel och administration Ansökningstiden för dem som inte längre går i grundskola är

Att man fått egna lokal-TV­ sändningar i Malax går igen i hela spexet och bildar den antydning­ ar till röda tråd som förekom­ /-29. 2. /984. mer. Grundideerna i många av De som har fullgjort grund-, folk- eller mellanskola söker till den sketcherna är mycket fyndiga . I l-åriga allmänna perioden (kod 201), som följs aven specialise­ "Wendtrummet" på hälsocen­ ringslinje: . tralen har man fångat upp några verkligt fina poänger. "Radar­ I-årig kontorsteknisk linje merkantexamen stationen" bjuder på överraskan­ merkonomexamen 2-årig marknadsföringslinje de vändningar i rutineras spex­ 2-årig redovisningslinje - merkonomexamen stil. "Våra läsvanor" är en rolig Merkanter och studerande i handelsskola söker direkt till en av de

- något väl tillbuskad - sketch. ., 2-åriga specialiseringslinjerna utanför den gemensammaelevantag­ "Fullmäktigemöte" är idemäs­ ningen. ,

sigt spexets höjdpunkt då hela Ansökningskort erhålls från handelsläroverket, arbetskraftsbyrå­

fullmäktige har "hamnat i erna, grundskolorna och gymnasierna.

häkte". Också i "Giv mig ung­ För grundskolelever är ansökningstiden l. 3.-13. 4. 1984. De får

domen årer" finns vissa bra ansökningskort från sin egen skola.

poänger .' Närmare anvisningar och broschyrer fås från läroverkets kansli,

Till spexets toppnummer vill Institutgränd I, 06100 Borgå, tel. 915-142455 .

jag ändå kora numret "Play­ Marketta Jalava back". Där handlar det om myc­ rektor ket god revykonst helt i linje med


4

·Vörå vann

frågesport Klarar du

i/V-ringen frågoKna?

Nedan publiserar vi de frågorna Samtidigt med vinter. från frågetävlingen i Bertby senaste OS i Sarajevo gick vecka. I den tomma kolumnen kan du för startskottet fylla i dina egna poäng. Hur klarar du SÖU:s frågetävling. dig i konkurrensen med UF-Iagen? Först i turen var fjär­ de ungdomsringen Svaren finns på sidan 14. Vörå UF:s log fr. v. Bengt Höijer, där ringkvalet arran­ Sten Finnäs. gerades i Bertby. I

Segrarnas poäng

Mariann Frydensberg-Nielsm

Egna poäng

Segrarnas poäng

1. Musik

5. Våra kommuner

För en tid sedan kom en

grupp vid namn "Plommon­

sylt" ut med en barnskiva. Vi

frågar vad heter de tre gossar­

na, som döljer sig bakom

"Plommonsylt"?

Att fjärde ungdomsringens verksamhetsområde omfattar tre kommuner nämligen Vö­ rå, Oravais och Maxmo torde vara bekant. Men vad heter kommundirektörerna i dessa kommuner? A: Vörå B: Oravais C: Maxmo

2. Färjplaner

Just nu är det inte så speciellt

bråttom när det gäller färjtra­

fiken över Bottniska viken.

Donuue i tävlingen satt Stefan 6. Litteratur Men värre blir det till nästa

Påhls . .. JRR Tolkien har skrivit en sommar, enligt de preliminä­

berömd sago-trilogi. Vad he­ ra planer som presenterats till

ter böckerna? dags dato så kommer fyra oli­

Vörå UF hemförde 3 rätt =3 p., 2 rätt =2 p., I ka rederier att idka färjtrafik rätt = I p. en klar seger med la­ på sex olika rutter. Vi frågar vilka är dessa rutter? get Bengt Höijer, 7. Finlands TV 6 rätt = 3 p., 5 rätt =2 p., 4 Mariann Frydens­ rätt = I p. Det finlandssvenska TV-pro­ berg-Nielsen, Sten grammet "På estraden" har i dagarna fått en ny programle­ Finnäs. Laget samla­ 3. Politik dare, den tredje i ordningen. de hela 21 poäng utav Riksdagen har samlats igen Vi frågar vilka är de personer, och påbörjat sitt arbete med som till dags dato fungerat 24 möjliga. att väJja talmän. Att det blev som programledare för pro­ Två kom Bertby återval över hela linjen var grammet? väntat, vi frågar från vilka UF:s andra lag med 3 rätt = 3 p., 2 rätt =2 p., I partier kommer riksdagens rätt = I p. 14 poäng, trea Hel/­ talmän? näs UF med 12 poäng A: Erkki Pystynen 8. Aktuellt och B: Pirkko Työläjärvi och fyra Bertby UF I Världshistoria C: Mikko Pesälä med nio poäng. När staden Sarajevo tidigare figurerat i världshistorien så 4. Sport har det handlat om så pass o­ trevliga saker som mord. När Årets Monte Carlo-rally blev staden nu igen är högaktuell en stor framgång för de fyr­ så är det frågan om betydligt hjulsdrivna Audi-bilarna, trevligare saker nämligen vin­ som lade beslag på de tre . ter-OS. Vi frågar främsta placeringarna. Vi fin­ A: I vilket land finns sta­ ländare kan glädjas åt att en den Sarajevo? ung finländsk flicka hemför­ B: Den 28.6. 1914 mörda­ de segern i damklassen. des en känd person i Saraje­ A: Vad heter årets segrare i vo, vem? Monte Carlo-rallyt? C: Mordet i Sarajevo B: Vad heter årets segrare i fungerade som startskott till damklassen? . en ödesdiger världshändelse, C: Vem hemförde segern i vilken? fjolårets Monte Carlo-rally?

Egna

po-'

A • ,/ f

j

2

3

... och Sören Kock

Österbottniska Posten Mtdlem i tidningarnas förhund . Österbottnisk ungdomstidn ing och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund o,'h dess medlemsföreningar. Jakobslads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1984

ÖP-rådet : Leif Rex, ordförande Sture Erickson, Stig-Göran Forsman, Birgitta Strand, Lars-Erik Backman och Ulf Johansson Chefredaktör och ansvarig utgivare: Karl-Gustav Olin Tel. 967-13 555, hemtel. 967-21099 Redaktion : Jakobsgatan 13 Postadress PB 27

601 JAKOBSTAD

KASSA OCH BOKFÖRING Redaktör i Vasa: Jakobsgatan 13, Jakobstad Sven-Erik Glader Tel. 967-13555 tel. 9.61-113 522, hemtel. 961-32698 ANNONSMOTTAGNING Redaktör i Sydösterbotten SÖU:s kansli, Handelses­ John Ahläng, tel. 961-113 522, planaden 10 D, 65 100 VASA 10 hemtel. 961-112 OO!. Annonschef: Clas Holm PRENUMERATIONSPRIS Tel. 961-121564 1983

Onsd . tel. 967-1.1 827 Helt år ..... . : ......................... 60,-

Hemtel. 961-222508 Halvt år. ............................. 40,-

Annonserna bör inlämnas senast Skandinavien ......... .......... .... 70,­ måndag kl. 16. Lösnummer .... .... .. ............... 2,50

ANNONSPRIS I texten .. ........... ............ .... ­

Efter texten ..... ... ....... .. .......­ Bestämd plats -,20 ~er mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm . Färgtillägg -,35 spmm . Österbottniska Posten ans\ ~ rör eventuell skada som . nonser vilka meddelats ler som på grund av Dos,tfölrSlOCaD-l te införts i begärt


5

a inte ansökning

till sista stund

m februari månad ska den som vill ha plats i ...~ skola på mellanstadienivå lämna in sItt • .,.imj·ngskort till den gemensamma elevantag­ - ta inte till sista dag med att fylla i kortet, sä­ Maj-Lis Suomela på Vasa arbetskraftsbyrås -..r_ mationstjänst. dKuari månads ansökning gäller den som gått pundskolan eller gymnasiet, samt den som nu

i gymnasium, aftonläroverk, folkhögskola el­

som exemp~lvis arbetar.

• Dn som går i grundskolan har ytterligare en på sig, ifall vederbörande inte söker till en ......lStalt som anordnar lämplighetstest, dvs. i fl'lllWken en utbildning inom hälsovårdssektorn. - il' ansökningstiden för alla februari månad.

*'"

._Id

är bråda dagar för yr- 1I:!1I'II~larna och infor­ _lIiomtjänsten vid arbets­ i Vasa. Maj-Lis s.tsIIIeJa, en av de två som jobheltid på informations1ja1l5ll:n, har fullt upp med be­ som vill ha hjälp med .,1IaII1Ilet av ansöknings kortet - och kanske inte minst med dkna ut vilka poäng man och slutligen får när alla ___;beter är beaktade. och för sig ser ansöknings­ ganska enkelt ut. Några l:alllanner att fylla med namn, .::id~ddssignum och diverse och så ska väl allt vara ,..ippI.... och klart. ' . Riktigt sådär enkelt är inte. ' ~"01rQdd

vii fyDt i aUa uppgif­ _ . . .... räkna fram en s.k. ::::: : :,oångssumma. Den piverkas av den sö: 6Ider, av medeltalet av . . . . . pi avgångsbetyget, riI!iord som bedöms som . .1åI - ilt viktiga Inom ett . . . .Ile . . . två vitsord jäpJte _ . ..m.renhet, av allmän .......-nlkti·jk och av intresse

sak som enligt Suo­ d orsakar oreda i 1I:!1IRIPP1:n är dethär fenomenet ialressepoäng. Med ansök­ ortet kan man söka till utbildningar . Den ut­ som man sätter som alternativ ger tre poäng, jande två ger inga -illRlSEpoäDg - ifall man inte samma utbildning vid annan läroinrättning branschen. Och det3 111e r enbart inom _Ib:am:;hen. l 2,aDlllo3ll

"'-18.

tiden som alltså är förlagd till februari månad (för den som går i grundskolan mars månad). En av orsakerna är gi­ vetvis att man strävar till att den som ska välja sitt yrker ska ha så lång tid som möjligt att fundera vart vederbörande , egentligen vill söka. En annan orsak är att abiturienterna i kursbundna gymnasier häref­ ter ska söka med termins­ betyget som grund, ett betyg som ges först i februari. Ytterligare en nyhet för året är möjligheten att deltaga i två repriser , i gemensamma elev­ antagningar. Ansökningstiden för de utbildningar som börjar hösten -84 utgår som sagt sista februari, men för de utbild­ ningar, främst inom hälso­ vården, som startar i januari 85 sker en andra antagning inom september månad . Noteras kan att studentIinjer­ na i år liksom i fjol också är med i den gemensamma elevantagningen. Liksom folk­ högskolorna som stod utanför några år.

Arbetslivs­ erfarenhet I år är sista året som någon form av tiDäggsutbildning ger tilläggspoäng, exempelvis ett år vid någon folkhögskola. Suo­ mela menar att det blivit en nationalekonomiskt dyr lösning att de som inte fått studie plats vid första försöket tiUbringat följande år i någon annan sko­ la; ett år- enbart för att få de 1-2 poäng detta kan ge, och sedan sökt igen.

I fortsättningen kommer arbetslivserfarenhet att ge tilläggs poäng på samma sätt som i dag. Arbetslivserfaren­ heten måste dock vara minst tre månader. De tre månaderna be­ höver inte nödvändigtvis ha ge­ nomförts i en följd, men minst en månad åt gången ska man ha jobbat för att de ska godkän­ nas . Arbetslivserfarenhet räk­ nas endast från det man slutat grundskolan eller fyllt 16 år. Hit räknas såväl militärtjänst­ göring som exempelvisheldags­ vård av eget barn under skolåldern.

Maj-Us Suomela vid Vasa arbetskraftsbyrås informationstjqnst får förklara dethär med kolumner, I'itsord och arbetspraktik i dessa dagar.

Poänggränser Från och med nästa år kan man alltså inte skaffa tilläggs poäng genom att gå i någon annan skola. Altema6vet blir att för­ söka höja vitsorden. - I och för sig har hela syste­ met blivit något aven poäng­ jakt, menar Suomela. Men den som vet att den viD ,ha en utbild­ ning där poängen inte räcker till, för den finns nästan inget annat alternativ än att försöka böja vitsorden. Vi har siffror på poänggränserna från lidiga­ re år, och även om de inte på något sätt är absoluta så ger de ändå en fingervisning om unge­ fär var gränserna kommer att gå. - Svårast är det utan tvekan att komma in vid sjukvårds­ läroanstalterna. Vid Vasa sjuk­ vårdsläroanstalts kurs för sjuk­ skötare ' hösten -83 fanns sammanlagt 211 sökande av vil­ ka 120 bade satt denhär utbild­ ningen som första alternaliv. 72 kaUades till lämpligbetstest och 24 antogs. Unjen för kondi­ tionsskölare bade 201 sökande av vilka 121 bade linjen som i första alternativ. 16 kunde an­ tas.

Betydligt lättare är det att kom­ ma in vid de handelsinriktade utbildningarna. Till den grund­ skolbaserade allmänna perio­ den vid Vasa handelsläroverk med 96 platser sökte 124, av vil­ ka 73 hade angett linjen som första alternativ. Gott om plats alltså. ~ Rent allmänt kan man sä­ ga att det alltid lönar sig att fundera i god tid och inte kom­ ma hit för att hämta blanketter sista veckan, säger Suomela. Till informationstjänsten kan man komma när som helst mel­ lan kl. 09.00 och 15.00. Tids­ reservering behövs inte, men om någon vill boka en tid är det ok. Tisdagen har vi mottagning på kvällen från kl. 16 till kl. 18. - Många av de som söker sig hit för att få hjälp med valet är studenter eller abiturienter, andra kan ha något arbete just nu men vill skaffa sig en utbild­ ning eller byta bana. Ofta måste vi förklara för de som har svaga betyg att de måste hö-

ja poängen för att ha någon chans att-komma in. Här erbju­ der aftonläroverken en möjlig­ het eftersom man kan börja nästan när som helst. - Mest oklart? Tja, detdär med hur man räknar arbetslivs­ erfarenhet tycks ställa till endel besvär. Men i allmänhet verkar det som om folk inte läser den­ här broschyren "Ansöknings­ anvisningar" . Där fmns egent­ ligen allt man behöver veta. - Man ska också komma ihåg att den gemensamma elev­ antagningen inte täcker alla utbildningsmöjligJleter. De tek­ niska skolorna har en egen ge­ mensam ansökningstid nu inom februari. Konstskolorna i länet står tillsvidare utanför liksom fortsäUningslinJema-ytc! _~n del

yrkesläroanstalter. All form av högskoleutbildning har också egen ansökningstid och eget ansökningsförfarande. John Ablänll . -~-_

..

_.:.~=~==-:

Rätt sA dött, Kalle. Hur har du det själv?

ALANDS TEKNISKA SKOLA Elever intas hösten 1984 till följande studieriktningar Studlerlktnlngen Mr maaklnmllta,.

avlagd examen ger tlllaemmanl med erforderlig prlktik kompe­ tens för olika masldnmhtarbe­ fattnipgar I fartyg och landanlagg­ ningar. StudierIktningen Mr leder . till elteknikeraxamen med mlt- och reglerteknik speciell tonvikt pA fartygsdrift (elmistarel. Det första IIsAret Ir gemensamt med studieriktnin­ gen för maskinmistare. För intrlde krävs fullgjord läroplIkt, 20 mAn (24 mAnI praktik inom resp. omrAde samt godkända inträdesprov i matematik och svenska. Intrldeaproy hAlis den 4 maj. För sökande som dA tjänstgör pA fartyg anordn.s Intrldesproy den 29 augusti. Inträdes­ prov kan avllggas före praktiken Ir fullgjord. Samtliga sökande bör sända Intrldeaenl6bn ..nalt den 1 m.... till skolan. Ansökningsblanketter och anvisningar erhAlles frAn skolan. tel. 928-16011 . Adress: ALANDS TEKNISKA SKOLA, Box 80. 22101 Mariehamn .• DIrektionen

börjar den 3. 5. Utbildningen är 2-årig och inträdeskrav är skolexamen eller grundskolexamen med ~~_' ,,~~,mn""i"lillhörighet, husmodersskola eller 2 år näringsekonomiska avdelningen i allmän yr­ kesskola, minst 18 mån. förpraktik och fyllda 18 år. Ansökan riktas direkt till skolan, senast den 15 februari. Högvalla populära långa husmoderskurs börjar i augusti 1984. Ansökningar sker genom den gemensamma elevantagningen. Närmare informa­ tion erhålles per telefon 915-45005 eller Högvalla, 07110 Hindhår. Margareta Illman, rektor


6

Det planerande samhället

behöver kartritare-läggar~

Under detta läsår utbildas för första gången kartritare vid Öster­

bottens Centralyrkesskola. Linjen har i år tio elever, även om

man har plats för tolv.

Nu i höst påbörjas ytterligare en utbildning inom den lantmäte­

ritekn'i ska avdelningen: linjen för kartläggare.

Kartläggare? Kartritare? Vad är egentligen vad?

Litet förenklat kan man säga att en kartritare sitter inne vid ett bord och tar emot och bear­ betar värden som de får av någon annan, exempelvis kart­ läggaren . Kartläggaren är alltså den som mera rör sig ' ute i ter­ rängen , gör mätningar, avväg­ ningar osv. Dick Staffans är avdelnings­ föreståndare på avdelningen för lantmäteriteknik. Dessutom är han också klassföreståndare eftersom han är den enda lära­ ren inom avdelningen som tills­ vidare alltså har bara en klass. Samtidigt är han också yrkes­ ämneslärare och teoriämnes­ lärare. Det är sålunda honom man vänder sig till för att få ve­ ta litet mera om utbildningen . '

Tidigare 1 år - Problemet med att starta en utbildningslinje är bl.a . bristen på material. Första tiden hade vi egentligen ingen utrustning utan måste köra med enbart teori i veckor. Det blev så till slut att gänget började få något vilt i ögonen , säger Staffans och nickar mot de blivand.e kartritare som sitter böjda över ljusborden i lektionssalen som nu börjar fyllas med alltmer ändamålsenlig utrustning. Tidigare fanns denhär utbild­ nigen som yrkeskurs, alltså ett­ årig, i Östra Nylands Yrkes' skola, men i och med att vi star­ tade i höstas upphörde den ett­ åriga kursen och numera är det endast här som kartritare ut­ bildas på svensikt håll. Utbi ldningen är alltså nu­ mera tvåårig. Samma gäller för den kommande kartläggarut­

bildningen. Båda linjernas läs­ ordning ser likadan ut vad gäl­ ler de allmänna ämnena, dvs språk, matematik, med borgar­ kunskap osv. Under första året är också fördelningen av tim­ mar mellan ämnena lantmäteri­ teknik, kartritning, jord- och vattenbyggnad, fastighets­ teknik och planering ganska li­ ka, men andra året betyder att den som går på linjen för kart­ ritare har II veckotimmar kart­ ritning och två timmar lant­ mäteriteknik, medan blivande kartläggare kommer att ha 13 veckotimmar "lntmäteriteknik. Även om en kartritare utför sitt jobb vid ritbordet behöver han veta hur själva fältarbetet går till, dvs, hur man tar fram . de värden som ska användas då själva ritningsarbetet utförs. Inga nya elever kommer att tas in till kartritarlinjen nu i höst, däremot finns tolv platser på den nya linjen för kartläg­ gare. Även om utbildningen i sig är yrkesutbildning och ger goda möjligheter att få jobb i framtiden, kan den som vill sö­ kasig ' vidare till teknisk skola till linjerna för lantmäteritek­ nik, husbyggnad eller väg- och vattenbyggnad. Speciellt den senare linjen har under flera års tid haft så få sökande vid Vasa "Teknis" att ingen utbildning kunnat startas .

Jobb? Arbete lär det finnas gott om . Största arbetsgivarna för kart­ läggare och -ritare är lantmäte­ rikontor och -byråer, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och olika kommunförbund, exem­ pelvis regionplaneförbundet .

Kartläggarens jobb går som sagt till stor del ut på terräng­ och flygbildsmätningar som krävs då olika typer av kartor ska göras, lantmäterikartor, förrättningskartor och olika ty­ per av planeringskartor . Detta arbete ut förs till stor del under sommarhalvåret. Under vinter­ halvåret ska mätresultaten be­ arbetas och behandlas och näs­ , ta års "utesäsong" planeras. Kartritaren åter ut för det di­ rekta ritningsarbetet och har också en hel del att göra med olika handlingar som fordras då exempelvis en byggnads­ plan, en stadsplan osv ska upp­ göras . - Till sommaren försöker vi , skaffa praktikantplatser åt ele­ verna, berättar Staffans. Det är litet problematiskt nu eftersom utbildningen är ny och eleverna härifrån i viss mån konkurrerar med eleverna från "Teknis" om praktikantplatserna. Ingen känner ännu riktigt till vad vi håller på med. Jag har varit i kontakt med byggnadskonto­ ren i de här elevernas hemkom­ muner och hittills verkar det ganska positiv\; Kommunerna räknar väl med att ha nytta av dem i framtiden .

Jämn könsfördelning Av de tio elever som i år går på kartritarlinjen är sex flickor och fyra pojkar, en ovanligt jämn fördelning för att vara en yrkesskola. Där de flesta linjer brukar vara klart ' pojk - eller flickdominerande. Elevernas 'hemorter finns ganska jämnt spridda över landskapet, från Kronoby till Närpes.

Se/vi Nabb ritar en "grundkonstruktion för småhus". jol? tidigare men ville börja med något nytt och tyckte kartritare vore bra sysselsättning. De flesta kommer direkt från grundskolan. Säger att de inte skulle ha orkat läsa så mycket som fordras i gymnasiet, utan är mera intresserade aven yrkes­ utbildning. En utbildning som dessutom ger goda möjligheter att få jobb. efter vad det ver­ kar. Sven Mattas säger att han tyckte han ville utbilda sig och här verkade finnas ett lämpligt alternativ . Huruvida han fort­ sätter till "Tekniska" är oklart i det här skedet. En som däremot ska fort­ sätta är Kjell Backlund som har för avsikt att fortsätta till lant­ mäterite k n i keru t bi Id n ingen nästa år. För den utbildningen krävs förpraktik och kartritar­ linjen ger dc månader som fat­ tas.

Roland Hästö kom in på d här med kartor via oriente . gen. 'Det har han sysslat 6-7 år och dessutom kän han flera som går i tekniska synbarligen varit nöjda med bildningen . Selvi Nabb har tidigare j bat inom affärsvärlden. ville byta och syssla med n annat. Via en syster som lantmäteritekniker säger sig ha fått in blick i bran och blivit intresserad.

Hur söka? Till kartläggarlinjen söker som vanligt via den gemen ma elevantagningen. För som inte går i grundskolan tiden ut den sista febr Grundskoleleverna har än nu månad på sig.

John Ahl-

LAPPFJÄRDS FOLKHÖGSKOLA (1894) Studera ett år i stimulerande personlig miljö. Studielinjer 1984-1985: MUSIKLlNJE!'I (309) -

med inriktning på jazz/popmus'

BARNDA(;VARDLlNJEN (329) -ger fördjupade ba skaper och barnvårdarkompetens. TEATERLINJEN (349) - ger teaterkunskap och stimu person I ighetsutvec1kl ingen. Ansökningstiden i den GEMENSAMMA ELEVANTAG GEN utgår 29. 2. -84, för grundskolelever 13.4. -84.

Ha/l'a kartritarlinjen I'id ÖCY sam/ode kring ritbordet. Fr.I'. Sl'en Mattas. Kjell Back/und. Ro/and Hästö. Gunilla Hög/and. Hon som har ryggen mot kameran heter Se/d Nabb,

Ansökan även direkt till skolan: LAPPFJÄRDS FOLK SKO LA, 64300 Lappfjärd. tel . 962-21144.


7

;···~~~ii~ii·ii~·t;·······························-7·········f

.

- ett säkert jramtidsjobb..

:

Visst har en och annan pojke hört av sig och frågat om denhär utbildningen, men jag tror nog att det lämnar med det att de : hör sig för. . • - Många pojkar skulle säkert vara intresserade, men samhällets tryck är stort, I och dessutom spelar väl lönen in, menar Dagmar Berts.

• • : • •

I I

:

I : •

I •

I

I •

I

• •

I • •

• •

• •

l"

11

:

• :

DAGMAR BERTS är rektor 'd Husmodersskolan, i anslutDing till Korsholms skolor, och den utbildning hon åsyftar är den nya utbildningen för hem­ vårdare som ·startar hösten 1984. . Utbildningen är ny för ÖsterboLtens deL Tidigare har enskspråkig hemvårdarutning funnits endast vid Folkhälsans Hemvårdsskola i Hindhår i Borgå. Den utbild­ Dingen kommer att kvarstå och dessutom planeras en hemvår­ darutbildning också i Åboiand. - Arbete finns, det kan man gnt påstå, menar Berts , Beho­ l av arbetskraft inom den s.k. Oppna vården blir allt större . Om man så vill kan man se den­ bär utbildningen som ett led i diskussionen om den öppna vårdens utveckling.

ut vet vi inte nu, men m e n i n g e n . är att den ska bli något annor­ • lunda inriktad än den som finns • vid Hindhår . Carola Sl'ens och ( esterq I'ist, tl'å 01' de !emtiosex jUckorna I'id husmodersskolan, just nu • De två terminerna vid skolan sY.lwl.lalla med im'entel'ing al' linnej'iirrådet. Fn aJ'de många .1J'.nlor som hiir till i i hemmet och som • kommer att till en del bestå av . . • de IJ/il'and<' heml'ardarna .mltlningom ska lära sig - Manet mycket annat. samma ämnen som nu före­ : kommer vid husmodersskolan, enligt de behov som framkom­ skolan om två år (vid det laget nomi" varefter man väljer an­ dvs. matlagning, barnavård, hälsovård och överhuvud taget heter' det förresten inte husmo­ mer via socialnämnden. Då det tingen lanthusmorslinje eller II färdigheter som krävs Vid sköt­ anstaltvårdarlinje, vardera Yt­ dersskola längre) är alltså hem~ hela började i slutet på 30-talet vårdare. Icke att förväxla med seln av ett hem. var verksamheten främst inrik­ terligare ett år. Lanthusmors- • hemhjälpare. Dessa är i regel tad på småbarnsfamiljer som linjen får en lantbrukspraktisk • ~ Ett aHmäftt ansöknings­ sådana som har erfarenhet av exempelvis kunde behöva hjälp inriktning och ersätter mer eller • krav är att m·a n fyllt ader­ arbetslivet och som gått kurser mindre utbildningen vid värdin- I ton, men häromdan kon­ i samband med att en förälder som årligen ordnas bl.a. vid yr­ insjuknade. Men samhället för­ taktades jag aven 36-åring neskolan som också upphör i • keskurscentralerna . och med mellanstadiereformen. • som änmar söka och jag ser ändras, säger Berts, och där­ Konkurrens om samma med 9Ckså behovet av hemvår­ Också hemvårdarutbildning- • det som enhart positivt att ha äldre med i utbildningen. jobb? Därom vill inte Berts ut­ darnas tjänster. Dessutom ökas en kommer att omformas nå- • Det ger större stadga åt kur­ tala sig. Det hänger sist och gongång i slutet av 80-ta.let. • resurserna och i dag arbetar en slutligen på ·kommunerna hur Först en ettårig social grundlin­ sen. Då man jobbar i ett hemvårdare med å.Idringar lika­ väl som i barnfamiljer. hem kommer man snart i många tjänster de tillsätter. je varefter följer en tre terminer : Tjänsterna är nämligen kom­ lång period med teori och prak- • kontakt med olika psykolo­ tik varvat så att utbildningen giska problem, och desto munala med statsbidrag. I dag Nästa husmoderskurs blir sista större erfarenhet man själv 2-årig utbildning finns tjänster i kommunerna, sammanlagt blir ca 2,5 år. • Och söker, ja det gör man via •• Den utbildning som startar nu i har av livet desto lättare har men med det ökade behovet av - t, med 16 elever, kommer man att handskas med si­ öppen vård är det en naturlig I år går 56 tlickor den ettåriga den gemensamma elevantag­ bli tvåårig, innefattande två tuationen. sak att fler tjänster tillsätts, me­ husmoderskursen, den som i ningen före februari månads ut- • nar Berts. terminer undervisning vid h u s - . och med mellanstadiereformens gång. Mera om den proceduren • Hemvardare - hem­ ' ersskolan och ett års prak­ I varje kommun finns en le­ genom f örande hösten -85 blir p å annan pI ats'I tl'd mngen. • en tvåårig utbildning. Först en ul e i arbetslivet. hjälpare dande hemvårdare som har till • De som går ut från husmoders­ ettårig "grundlinje i huslig eko­ John Ahläng • - Exakt hur praktiken ska se uppgift att · fördela uppgifterna

·........................................ ...........................

• •

~

'

Röntgenskötare 'utbildas i Vasa

.

'Måonshåov' till Sverige

Stockholm och närmare be­

stämt till Medborgarhuset. Lör­

dagen den 18 februari kl. 19.30

ger man där en föreställning av årets kritikerrosade uppsätt­ ning.

du intresserad av både sjukvård och teknik? Som arrangör står Svenska Dd kanske röntgenskötare vore yrket. Revyspexarna i Munsala, det Österbottningar i Stockholm. vill säga Uf Svanen, styr in­ Efter revyn bjuds det på dans höst startar en ny kurs för röntgenskötare vid Vasa sjuk vårdsläro­ kommande helg färden mot till musik av "Ruter Tre" . alt, den tredje i ordningen på svenskt håll. tiljåleCu e Nina Laurell menar genskötare egentligen ger .ig bild av vad yrkesgrup­ egentligen sysslar med. - J orge och Danmark heter mdiograf och i Sverige rönt­ .ta!lZSliZ-illenter. Det säger mycket det är frågan om. Gi­ - ska en röntgenskötare vara _mliCrad av patienten och strä­ an denna får det så bra ~ ligt, men utan det tek­ 'unnandet kan inte en i,.:IIq:oskötare göra ett bra jobb . ta anatomiskt och tek­ riktiga bilder. Det finns så som spelar in och påver­ slutliga resultatet. Därför mycket fysik, matematik, Dq;lrafi1S.k tekni.k osv. i utbild­ . Dessutom måste den som bilden kunna lokalisera det som ska fotograferas, där­ vi också mycket anatomi - - _ i undervisningen. U SldDi'mgen omfattar fem ter­

består till 50 070 av teo­

.sning och till 50 070

- på radiologiska avdel­

_ . Ulbildningen är på insti­

.....:.:........... dvs den som söker ska ha

år och ha genomgått

grundskola med gymnasiebenä­ genhet eller mellanskola. Utbildningen i Vasa är den en­ da på svenskt håll. En kurs har blivit färdig, just nu pågår en kurs med 12 studerande och i höst startar alltså ytterligare en med 16 platser. _- Vi har haft få sökande tidi­

gare, något som jag tror beror på att dethär är ett ungt yrke som in­ te ännu har en identitet. Tidigare blev man röntgenskötare via nå­ gon form av fortbildning efter sjukskötarutbildning, men från ­ 72 har utbildningen institutstatus och ger kompetens för ett eget självständigt yrke .

Specialnäringamas framtid tema för midvintertinget Som tradtition inbjuder SÖU också i år till midvinterting, sön­ dagen den 26 februari kl. 13.00 vid Vörå folkhögskola-Breida­ blick. Midvintertingetär ingalunda till enbart för folk inom UF­ världen, utan strävar till att be­ lysa aktuella frågor och skeenden i samhället. Därför har man i år valt som tema: "Österbottniska specialnäringar" , med en panel bestående av Nicke Andersson från Chydenius-institutet som

ska ge en allmän samhällsveten­ skaplig syn på special näringarnas för och nackdelar, samt Henrik Svarvar ombudsman vid ÖSP, Gunnar Mäenpää, ordförande för SÖP och Rl!ne Holmström, VD för Närpes grönsaker. Dessa fyra bildar en panel som tingsdeltagarna efter inlednings­ anföranden får "ställa mot väg­ gen" och fråga ut vad nutiden och framtiden anbelangar. Söndag om drygt en vecka allt­ så. IVörå.

Du, som vill bygga för din framtid, och samtidigt uppleva något mer än den vanliga skolan erbjuder, kom till en

ANNORLUNDA SKOLA! Evangeliska folkhögskolan i Österbot· ten (1890) vIII ge andlig fostran, gemen­ skap, mognad, .kunskaper och inspirati· on till fortsatta studier. Vi erbjuder möj­ lighet till mångsidiga studier och rela­ tivt fritt ämnesval. 309 MusikIinje, ett- eller tvåårig, ger möjligheter till ut­

veckling av anlag och preparering för yrkesstudier. 344 Allmän kurs (individuell ämneskombination) ger möj­ lighet att fördjupa kunskaperna i basämnen (även student· kurser om tillräckligt många intresserade finns), ger inb· lick i vårdbranschen på ett sätt som vårdläroanstalterna vill ha det , samt erbjuder praktIska ämnen för utveckling av färdigheter och som omväxling från det teoretiska. 350 BIbelskola utgörs dels aven femton veckors höst­ kurs, dels aven serie temakurser under vårterminen. Den vill ge oss en fördjupning av den kristna tron åt var och en. Mer om undervisning och övrig verksamhet får du veta i skolans informationsblad. Där berättas också om kostnader, stipendie­ möjligheter m.m. Ring (961) 115587 (rektor) eller 114913 (kansli), eller skriv Strandg. 21-22, 65120 VASA. Nästa läsår börjar den 6 september 1984 och avslutas den 17 maj 1985. Skolan deltar i den gemensamma elevantagningen, och ansökan görs till lä· nets elevantagningsnämnd inom februari för den som gått ut grundskola och före den 13 april för grundskolelever. Sökande till musiklinjen bör även ta direkt kontakt för komplettering. Ola Österbacka, rektor


8

~_lC~AJ'i lbllBll

· .NORRA DELENS POPULÄRA DANSPLATS

*

LÖRDAGEN 18. 2. kl. 20-01 TOPPENORKESTERN

GER EN OFÖRGLÖMLIG KVÄLL I

DANSENS TECKEN!

GAMMALDANS I VÖRA

.M­

1rt

LÖRDAGEN DEN 18.2. kl. 20.00 PÄ VÖRÄ UF's LOKAL, KOSKEBY med

*

1rt

Pensa/a UJ GAMMALDANS ~ arrangerar .~ I PURMOGARDEN bi/orientering HUSBANDETH

sköter musiken.

Välkommen alla! JEPPO UF håller

VARMÖTE

i uf·lokalen tisd. 28.2. kl. 19.00. Stadgeenliga ärenden, kaffe. Välkomna!

. .. .. .. .. .. .. .... . . .. . .. . .. ... .. .. .. .. .. ..

GAMMALDANS

I GIERBY

*

-lir

lmHtt_* *

LÖ R D. 18. 2. kl. 20.00

*

Pensala Uf inbjuder fredagen den 24 februari till biloriente­ ringstävlingar. Den första deltäv­ lingens start sker från Union i Kaitsor. Den andra etappen körs påföljande vecka och då startar man från Pensala Uf:s lokal. Starterna sker kl. 19.00. Man tävlar i två klasser : all· män och nybörjarklass . Dam· klass finns inte, utan dameki­ pagen tävlar i nybörjarklass . Ett speciellt pris kommer också att utdelas tiH årets bästa dampar. Startavgiften är 50 mk och an­ mälningar kan göras till Börje Kengo tel . t j . 967 / 42221. Det är i år andra året som Pen­ sala ur arrangerar biloriente­ ringstävlingar .

LÖ R D. 18. 2. kl. 20-01 MED

* *

*

Svängom. Gäng6t

*

~

*

*

Välkomna!

SKATILA

*

KOM LOSS OCH DANSA EFTER Populära

*

JUKKAS s Vi syns på lördag 18.2. kl. 20.00. Ordn.mannagr.6

BERTBY UF håller

ARSMÖTE 22.2. 1984 kl. 19.30 i lokalen. Stadgeenliga ärenden. Kaffeservering . Välko


...

9

><

.1t. · . ...

•••••• ••••••

Jt . . . . . . . ...

GAMMAL·DANS

*

pA

BERGÖ

LÖRD. 18.2. kl. 20.00

*

* *

med

*

KVEVLAX SPELMANSGILLE Välkomna in i dansens virvlar!

SÖKES SOLOGITARRIST till heavy-band. Ring 961-271286

LÄRKKULLA ,~ -stiftelsens folkakademi är en skola där vi betonar vikten av nä­ ra kontakter mellan elever och lärare. Arbetet bygger på en anda av gemen­ skap och samarbete. Lärkkulla viII i kristen miljö ge dig möjlighet att mog­ na och växa som människa, samtidigt som du kan studera intressanta äm­ nen.

VARDUNJEN (3153) -

ger dig möjligheter att studera vårdinriktade ämnen ger dig inblick I vårdsektorns olika yrken fOrbereder för studier vid en sjukvårdsskola

SOCIALA UNJEN (310) -

ger alg möjlighet att studera samhillsinriktade ämnen ger dig en bittre grund för utbildning Inom människovår­ den fOrbereder för studier vid bl.a. Svenska .soclal- och kom­ munalhögskolan

-

sönd. 19.02. kl. 19.00

Mini-inlervlun

FULL FART MOT DÖDEN

UNGDOMlLEDARUNJEN (ej med I OeA) till för dig som önskar utbilda dig till kyrklig ungdomsleda­ ,.. Studierna omfattar tra år och följer en undervisningsplan 80lI'l är faatställd av biskopsmötet. Utbildningen är den enda 80lI'l på svenskt håll ger kompetens för kyrklig ungdomsle­ rtjlnlt. Du kan IÖka till Lärkkulla genom den ..emenumm. elev· _ _ningen Inom febr. el. direkt till .kol.n genom att la i sIrskIld ansökan. Begär mer.lnform.tlon från Llrk· IaIIIM:tIftel.en. folk.kedeml. 10300 Karls. Tel. 911­

.

Bror Nybeck. rektor

Harald Björklund: En instruktör borde utlokaliseras men han/hon borde inte få bli papperstiger.

USIKLlNJE planeras frAn nästa höst! I ögonen öppna och tag kontaktl

VASA TEKNISKA LÄROANSTALT ·ska läroanstalt mottager våren 1984 sökande till föl­ ieriktningar och -linjer:

TIll. . . .. .kol.n:

Teknl.k. Inadtutet:

-

-

-

Maskinbyggnad ftteknik Imik Husbyggnad Vig- och vattenbyggnad Lantmäteriteknik

Maskinbyggnad Elkraftteknik Husbyggnad

inträdesförhör bör insändas senast torsdagen den 984. a.aillmill9mandlingar jämte information erhålles portofritt staltens kansli, adress: Vasa tekniska läroanstalt, _ _"'få'-igen 33, 65200 Vasa 20, telefon 961-122244. .akaI till dvll teknl.ka .kol.n .om tekniska In­ ~=~ förprektlk. kan sedan påbörjas den höst praktikkraven är fyllda. =:=~n vid anhållan om ansökningshandlingar uppger så bifogar läroanst@lten praktikanvisningar. . sförhör hålles torsdagen den 3 maj (tekniska in­ ::==:fred~ agen den 4 maj (tekniska skolan). ..... på institutets linjer för konstruktionsteknik ik mottar sökande under juli månad med inträ­ _dftrfViir i början av augusti.

:

:

:

Rektor

Anne-Lie Ryde till Pörtom 24.2

"Utlokalisera en instruktör norröver"

Sveriges rock-drottning Anne­ Lie Ryde gör om drygt en vecka en finlandsturne och kommer då att uppträda i Pörtom, fredagen den 24 februari. Ryde har gjort sig känd genom flera hitar bland vilka kan näm­ nas Per Gessles Segla på ett moln och en ny version av LiII-babs' En tuff brud i lyxförpackning. Ryde har gjort sig känd genom en exklusiv sångröst och en frisyr som är någonting alldeles spe­ ciellt. Någon har faktiskt kallat henne för en korsning mellan Magica de Hex, frun i familjen Adams och Rita Hayworth. Anne-Lie har tidigare turnerat tillsammans med Dan Hylander, Py Bäckman och Ray Montana Band och i den sammansättnin­ gen besökte hon Österbotten i oktober ifjol. Som soloartist har hon seglat upp på mindre än ett år och re­ dan nu har hon medverkat i en r;td TV-program hemma i Sveri­ ge. I samband med Finlands­ turnen blir det också ett TVDecibeli­ framträdande Appelsiini .

Utlokalisering aven instruktör till norra österbotten. Det är en av de saker som n-ringens representant i SÖU-styrelsen, Harald Björklund, vIII arbeta för. -Just nu verkar det som om det skuUe finnas en massa ideer och olika verksamheter på gång, men det faller alltid på en eller ett par personer att dra Jas­ set. Det som nu närmast ford­ ras är ett verkställande av ideer­ na och det är där instruktören skuUe komma in, anser Björk­ lund. Enligt Björklund borde in­ struktören inte få bli en papperstiger utan han borde verkligen röra på sig ute på fäl­ tet. Det skulle således röra sig om rent konkreta arbetsuppgif­ ter. - Men det här behöver inte betyda att instruktören springer på varje förenhigsmöte eller öppethus-tillställning, menar Björklund. Någon ekonomisk belastning för förbundet skulle utlokalise­ ringen inte behöva betyda. Ti­ digare har det visat sig att

.,. .......................... ,. ........... ,..

kommunerna är villiga att stå för arbetsutrymmena. Den ut­ lokaliserade instruktören kunde också hämta hem pengar till förbundet till exempel genom effektiverad försäljning av för­ bundets resor eller genom olika bidrag. I det ordinarie värvet är Ha­ rald Björklund privatföretaga­ re. Sedan några månader till­ baka driver han tillsammans med en annan känd uf-gestalt, Stig-Göran Forsman, butiken Skandia-Sport i Jakobstad. Harald är ordförande i ring­ en där fjällstugan är den klart dominerande ve,r ksamheten. Fjällstugan betyder samtidigt ekononUskt risktagande men också vinst för ringen. Den medför också att de 13 med­ lemsföreningarna i ringen bar ett prejudikat att samarbeta kring. Nyligen har en ny bastu­ byggnad uppförts i anslutning till stugan och Björklund har satt som mål att bastun skall vara betald innan han slutar som ringordförande. - Det vill säga till hösten, säger han och ler menande. K-G OLIN

.".


10

,.

,,.'l . l

.

I(;';.,an iil'er Yffermark kan gOff slå ,mm ~j'mbol /iir I(mn i I1J:iin. Johan ,'oittntl I .1', ,H!I'funtler,~Qml på medan /.ei!' Ah/rooJ Jom "1\'(',w(·-repreJt.'nlttnf·' lii/(/(('I' III lexIl'IIfiir hill' l'iixlhllsIlJJI,, 'iirmnin/(('n med Iwml'ttffe'n i Niil'pe,~ å sktt jitng('rtI i fra'plitlm.

'Främling

,.

Nu lät inte revy gänget dethär störa i någon större omfatt­ ning. Den 27 nummer långa "nummerrevyn" körs i ett steg­ rande tempo, utan paus, och kulminerar i en scen där Jörn Donner har skickats upp till Närpes för att lära sig av När­ TV hur man egentligen ska göra TV-underhållning. . Årets revy heter "Kaos i by­ jin". Ett passande namn , åt­ minstone vad "byjin" beträf­ far. Mycket lokalare kan en re­ vy knappast bli . Enda fläkten från stora världen bjuder Leif Ahlroos på i en suverän tolk­ ni'ng av Carola - vilken det gäller behöver väl knappast för­ klaras. . . "Främling, det vill jag inte va' . .. " Mycket av årets revy hänger för övrigt på just nämnda Ahl­ roos. Förutom att han redan med sitt inträde på scenen höjer underhållningsvärdet flera st­ reck är han också primus motor bakom och regissör för "Kaos i byjin" . Bra assistans får han emeller­ tid av Görel Pellfolk, Inga-Britt Eklund och Lars Leinonen vad gäller sångerna som överlag håller bra kvalitet - såvitt en utbyss kan tolka den lokala an­

Sudan stoppar export av elfenben Världsnaturfonden WWF med.­ delar att regeringen i Sudan har för avsikt att stoppa all export av obearbetat elfenben från Sudan, från den I januari J 984 . Sudan har länge varit en ut­ körsport för export av elfenben från stora delar av Afrika, då de omgivande länderna haft exportförbud . Arligen har mellan 200 och 300 ton elfenben exporterats legalt genom Sudan. Totalt sk­ juts 50.000 - 100.000 elefanter per år, många genom tjuvjakt,

det vill jag inte va'

knytningarna i texterna. Nästan hälften av revyns enskilda num­ mer består av sånger, dels fram­ förda av ovannämnda, dels av en kvartett yngre flickor som bL a, besjunger "Isladan" och "Vilddjurens" existensberätti­ gande i Sydösterbotten och överlag. Gustav - gissa vem ­ besjungs av Lars Leinonen och i olika sketcher granskas bl.a. Nestes intressen i växthusupp­ värmningen där man kommer . fram till att man släpper varm­ vattnet i ån när Närpesvattnet tar slut, en av revyns toppar vad lokalsatiren beträffar. [ en annan sketch går man ganska hårt åt NÄ-RÖ:s byggande och givetvis får kretsaiarmcentralen en åthutning i en sketch där Ahlroos' improviseringsförmå­ ga firar triumfer och gör det he­ la till en suverän lektion i lokaI­ geografi. ' [ några fall går man ganska hårt åt en del lokala kändisar, och i viss mån har man problem att hålla balansen vad buskis­ humorn beträffar. Inte så det direkt stör, men snudd på. Det­ ta och ett par sketcher som inte riktigt håller måttet är väl när­ mast det man ska nämna vad den negativa kritiken beträffar.

Det vägs emellertid upp av övri­ ga inslag och de välgjorda dan­ serna som ett ungt dansargarde under Ulla-Britt Eklunds led­ ning övat in. Ett välfungerande scenogra­ fiskt grepp är också att projice­ ra diabilder på väggen bakom scenen. Bilder som visar de lo­ kala hållpunkter som texten i just det numret uppehåller sig kring. Förutom tidigare nämnda vill man ännu plocka fram unge Nils-Johan Sundholm som vi­ sar en påfallande säkerhet på scenen och speciellt som ledare för kvällens "Gymping" kom­ mer loss ordentligt. Förövrigt noterar man att de flesta ålders­ grupper finns representerade i revygänget, som inklusive tek­ nisk personal omfattar över fyrtio personer. Texterna till årets revy har så gott som alla medverkande va­ rit med om att knåpa ihop, Re­ vyn kommer att ges åtminstone två gånger till, inkommande fredag och lördag , Sedan får publikunderlaget visa fortsätt­ ningen.

John Ahläng

( '/lmltt ii Iii ) 'IINlI1ttl'k

Kvevlax hemslöjdsskola som arbetar i nya lokaliteter med modern undervisningsut­ rustning erbjuder elevplatser till följande avdelningar:

200 viv- och s6mnaduvdelnlngen för konstvävare eller fortsatta studier i hemslöjdsinstitut 195 trll16jdlavdelningen för yrkesmän inom snickeri branschen 194 m6lnlnguvdelnlnven . för yrkesmän inom målningsbranschen Studietiden är 2 Ar. Skolan deltar i den gemen lamma elev­ antagningen. Eleverna bor i nytt internat. Närmare upplys­ ningar frAn skolans kansli tel. 961-400361rektor, 961-40120/­ lärarrummet. Nils Hlrtull r8 ktor L.._ __ __ __ _ _ _ __ _ _ _ _ _ __ _ _ _......... __ _.....J

för att man skall få fram det be­ gärliga elfenbenet. Det är alltså ett välkommet beslut från den sudanesiska rege-

ringen, som nu kommer att täppa till ett av h istoriens största smyghål -för elfenbensexport från Afrika.

Statens hemslöjdsläroverk

0708

ABO HEMSLÖJDSLÄRARINSTITUT

Gemensam elevantagning

Grundlinjen för hemslöjd och konstindustri.

420 Allmän period 1 Ar som följs aven 2-Arig specialiserings­

linje för utbildningsyrket vävare, Ansökningstid för sökande

som inte gAr i grundskola 01,-29.2, 1984, Grundskolelever­

nas ansökningstid är 01.03, - 15. 04. 1~.

Utanför den gemensamma elevantagningen,

En 3-Arig institutlinje för planerare/instruktörer i vävning.

En 3-årig institutlinje för planerare/instruktörer i sömnad,

Inträdeskrav: 2-Arig hemslöjdsskola,

Ansökningstid till 30. 04, 1984

Om eventuell lärarutbildning annonseras senare,

Ansökningshandlingar fAs frAn institutets lkansli, Tjärhovsga­

tan 6, 20810 Abo 81. Tel. 921-353683, 353666,

Yrke.utbUdnlngatyrllll


11

ucce för ig ·Band Det är svårt att på förhand kunna tänka sig tt det skulle kunna vara så stor skillnad meI­ n en nyårsrevy och en såkallad show. SkiIJ­ den är egentligen att en show tycks ha me­ ..? ra bredd än en revy. En revy behandlar ju­ . Ii tt k b tt •d d . Fredrik Nygård och I_asse Eriksson gjorde ett bejublat nummer i rollerna som son och orolig mor. Vlsser gen e gans a re omra e, men va Sonen skall resa iväg till Sverige och modern söker lämpligt damsällskap åt honom i veckotidningarnas är det som fattas, jo musiken, den musiken... värld. Närpes Big Band är visserli­ gen ett ganska ungt gäng i det bär gamet, men efter att ha lyssnat på dom nu i ett fåtal år blir man mer och mer över­ tygad om att man har hittat den rätta vägen. Att blanda musik av olika art med sketcher och kupletter lycks ha en viss dragning bland åtminstone den - sydösterbott­ Diska publiken. För det är väl sällan som en tillställning drar uppemot femhundra personer som publiken på en enda före­ ställning, om man nu räknar bort Närpes Skolmusikkår som

nu förresten är samma gäng till på köpet. I förrfjol som var premiäråret för det här gänget var publiken litet blyga i början eftersom man inte visste vad allting gick ut på, men efterhand blev det en riktig publikstorm som slutade med en fullsatt före­ ställning i Medborgarhuset i Stockholm. I år visste publiken verkligen vad det var fråga om och vi får väl se om våra öster­ bottniska stamfränder i Sverige också får se denna show. Av de medverkande, ett tret­ tiotal stycken, har väl allihopa

fått en lika stor börda på sina axlar. Själva Big Bandet, be­ stående av ungefär tjugo musi­ kanter, visade att man nu kan kalla sig proffs. Det fanns . egentligen ingenting som man kunde klaga på, tvärtom så har man i år breddat musiken ytter­ ligare och tagit med t.o.m. disco-musik på repertoaren. Det är den enda dylika före. ställningen i den här landsdelen som har lämnat beirt allt vad play-back heter. Leve den le­ vande musiken! Man måste verkligen beund­ ra bigbandets dragare Anders

Teir för hans uppoffringar, men det märks tydligt, han måste ha haft f-n så roligt ... Förutom sångfågeln Klåvus som medverkade i fjol hade man i år tagit med unga Ulrika Hagback från Tjöck som säkert kommer att gå långt inom mu­ siken ännu vad tiden lider. Lasse Eriksson visade under kvällens lopp upp sina talanger som bl.a. jordbrukarhustru i Evald II, redan nationalhjälte från förra showen. Lasse visade sig på styva linan gång på gång också tillsammans med Fredrik Nygård som också vid detta lag

Mest på scenen är de bepröva­ de och säkra Robert Axen, Mika­ el Bodman och Rolf Mattfolk, av dem briljerar särskilt Robert Axen. Också Olli Råtts, Mikael och Peter Kamlin, Ole Mattila, Mikael Perjus, Ulla Lindström, Jaana Rantala och Leif Bergvik gör gedigna insatser. Nya och välkomna unga förmågor är Jari Rantala, Jeanette Björkqvist, Pe­ ter SundelI och det trevliga paret Stina Aspås-Eva Sundell. Roy Stenberg står för regin, han hin­ ner också med nå~ra fina sånger. Ett stort och rutinerat arbets­ lag - Egil Appel, H~nry lind­ ström, Anders Teir, Ake Skep­ par, Kaj Lindström, LiIli LiIl­ kull, Kristofer von A1fthan, Rolf

i l1.I:.I1/1.1:11/1 f/llr mifl Ari\/il1/'\flltf. ffi;,. lir t!1'f

Brahegårdens

t!1I1/\/II'C\OI/I/iwl/lflr ...·II·/"(lllin ...

Höjt ·skattöre • Kristinestad _ ...~.årdens gäng kommer igen med en revy, -~t skrattöre", efter ett års paus. Vartannat år är b _e en idealisk rytm, i år är man åtminstone et nära storsuccen från 1982. vanligt när det gäller Braherevyn finns det et sång och dans med. Man har ju sådana sång­ ,.tIlillN.,jvningar som Roy Stenberg, Mikael Perjus Mikael Bodman att ta till och dessutom många _lin bra förmågor, i år kompar Sten Evars följ­ vid pianot. Danserna är också av hög klass, ar­ lId_ret Kaisu Stenberg, Ulla Mattfolk, Mona Läh­ Insaaj-il'u' och Ann-Catrin Wahlberg kan vara myck­ et öjda. Bäst är kanske den stämningsfulla "Fal- . keo" .

Innehållet i revyn består givetvis av aktuella händelser och lokala profiler, tjänstemän och politiker behandlas egentligen tämligen varsamt. Ett par rent genialiska uppslag finns, utformningen av tvekampen mellan Bosse den Sto­ re och Affe den Större samt"Al­ ternativt budget" i en blandtek­ nik, som säkert bara blir bättre ju !ler föreställningar man ger. Det absoluta toppnumret är ändå Ro­ bert Axens filosofiske och origi­ nelle gårdskarl ' Joo. Men det finns många andra njutbara sa­ ker, stadens kändl,l djurvänner gästar Donner "på estraden", K:stadsvapnet ges de märkligaste kompletteringar och broinvig­ ningen får ett dråpligt förlopp, för att nämna några. Fränast är Ulla Lindströms monolog "Rese­ ledaren" . Något som känns nytt för Bra­ hegården är ett par klart sam­ hällskritiska inslag om jämlikhet och solidaritet med sämre lotta­ de, de sitter bra!

räknas till folkidolema i sydös­ terbotten. Man kryddade också föreställningen med en ny ver­ sion av Närpes-revyn "svanor­ na" som av publiken verkade höra till ett av de mest uppskat­ tade numren. Det är sällan man bevistar en föreställning där allting funkar så perfekt som det gjorde på Närpes Big Bands show och man skulle hoppas att förra höst-showen och årets vår-show skulle bli till ett evigt årligt åter­ kommande både vår- och höst­ show. TOA

Mattfolk, Roy St«nberg och Mi­ kael Bodman ­ garanterar kvali­ teten på texterna. Dekoren har gjorts av Yngve Bodman, Åke Skeppar, Alf Andlin och Bengt Mattfolk, ljuset sköts av Peter Bodman och ljudet av Peter Sun­ dell. Någon särskild röd tråd finns inte i "Höjt skrattöre" , men så har man också kunnat låta fanta­ sin !löda fritt utan att behöva försöka pressa in alla nummer in­ om någon ram. Som helhet bju­ der revyn på många goda skratt och oväntade poänger, att man tagit med ett par seriösa inslag är bara till fördel.

Harry Stenlund

JAKOBSTADS HANDELSLÄROVERK • Företagsekonomi • Produktkunskap • Försäljning, reklam

• Kontorsproduktion • Redovisning • Databebandling

Jakobstads Handelsläroverk (kod 1811) är med i den gemensamma elevantagningen. I-årig kod 199 72 platser Allmän period (= kl. I) Grundskolbaserad. Den delas upp året därpå i I-åriga speciaIise­ ringsperioder (försäljningslinje, kontorsteknisk linje) för bliv~nde merkanter och i 2-åriga. specialiseringsperioder (marknadsfönngs­ linje, redovisningslinje) för merkonomer. STUDENTER tall in till följande tre linjer: FörsäJJningslinje I-årig kod 390 16 platser Sekreterarlinje 2-årig" 363 16 Linje för turism 2-årig" 255 16 På försäljningslinjen blir man merkant, på de två övriga merko­ nom. Ansökningstiden är februari mAnad. Eleverna i grsk IX klass söker senare. Begär på arbetskraftsbyrån ett ansökningskort och ifyll­ ningsanvisningar. Sänd kortet till elevantagningsnämnden i ditt eget län eller lämna in det till arbetskraftsbyrån . Elevvalet blir klart 11.6. Först därefter lämnar du in betygsavskrifter. Förfrågningar tel. 967-10122/160 (rektor) eller /163 (kansliet). JAKOBSTADS HANDELSLÄROVERK

"4.


12

Den halvera(le

••

OP:s teknikspalt

INTEI~I~IGENT

[mIlort av motorlordon

Glad är just vad man inte blir när man läser · en utländsk motortidning. Åtminstone inte när man kommer till annonser­ na. En bil som i Finland kostar närmare 90.000 mk, fås i t.ex. Tyskland för ungefär 25 .000 DM, dvs . ca 55.000 Fmk. Sam­ ma sak med · motorcyklarna. Yamahas dräparcykel RO 500, 85 hk, vattenkyld V4, kostar enligt MotorradlQI03 DM . Här kommer man knappast att få den under 60.000. Skillnaden står att söka i den finska bil och MC-skatten som tiII råga på allt är progressiv, dvs . ju dyrare fordon i inköp till landet ju högre skatt. l dag är ungefär halva priset på ett motorfordon skatt till finska staten. När man ser sådant här vak­ nar ju lätt tanken inom en att man kanske skuUe ta och im­ portera sitt fordon själv, köpa utomlands och ta in det hit. Men se hoppsan vad man be­ drar sig, även detta har staten tänkt på. Låt oss ta en titt på avgifter och skatter som drab­ bar en som tar in ett fordon .

Tar man in ett fordon som man åkt till utlandet och köpt åker man först på en tull som är 6 3 OJo av inköpspriset och frak't­ kostnaderna. Denna kan man klara sig undan om man köper ett fordon som är byggt i ett EEC/ EFTA-land och skaffar sig ett intyg på detta. Till exem­ pel att man köper en Mercedes från Tyskland. Då kan man dessutom i Tyskland få tillbaka den tyska omsen när man visar upp ett intyg att man för ut for­ donet. T.ex. till en frihamn. . Följande avgift är utjäm­ nmgsskatt på 2,6 % av inköps­ priset. Sedan kommer den stora biten bil- och MC-skatten vil­ ken för begagnade fordon är 90 % av bilskatten och för en mot­ svarande ny bil i Finland. Och bilskatten är ju ungefär 50 % av bilens pris. . Ovanpå allt detta läggs sedan omsen 19,05 % av priser, skat­ ter och tullar tillsammans. Se­ dan är det bara att tuta och kö­ ra. Det hjälper inte ens att ta in en veteran, som kan användas som bruksbil, för då räknas

... .... -,-~

~

Bif!u är i allmänhet mycket billigare utomkmds. Denhär ä, hamtad ur en tysk bi/tidning från 1982. 1 fmska mark blir priserna drygt det dubbla. 1 högre prisklasser är skillnaderna melkm finska och tyska priser ännu större.

Följande utbildningslinjer börjar vid

VASA SJUKVARDSLÄROANSTALT hösten 1984

222 Hjälpskötare, höst (18)

225 Kondionsskötare, höst (18)

236 Sjukskötare, höst (18)

235 Röntgenskötare, höst (18)

KRISTINESTADS FILIALSKOLA

222 Hjälpskötare, höst (18)

227 Barnskötare, höst (18)

Ansökningstid: 01 . 02-29.02.1984

Ansökan sändes till länets elevantagningsnämnd. A~sökningskort och anvisningar erhålles. från elevantagnings· namnden eller yrkesvägledningsbyråerna. Närmare upplysningar om utbildningen erhålles från läroanstal· tens kansli , Sandviksgatan 5, 55130 Vasa 13, 961·116312. Gunvor Westerholm, rektor

skatten för priset på närmast motsvarande nya bil i landet Vi skall ta ett praktiskt exem­ pel för att se hur dyrt det blir. Låt oss säga att man köper en något begagnad BMW 316 i Tyskland för 10.000 DM. Ungefär 25.000 mk. Pris i Fin­ land ca 90.000 mk . Tull 6,3 % = 1.575 mk . Utj . skatt 2,6 % = 650 mk Bil och MC-skatt 90 % (SO % x 90.(00) =40.500 mk. Oms. 19,05 %(25.000+ 1.575+650+40.500)= 12.901 mk . Avgifter sammanlagt: 55.626 mk + bilens pris 25.000 = 80.626 mk. Då har vi inte räknat med transporter och andra utgifter. Du har alltså köpt en begag­ nad BMW till det förmånliga priset av 25.000 mk och innan du har den registrerad här så kostar den 80.000 mk. 10.000 mindre än en ny bil här. Det sä­ ger ju sig självt att sådant inte lönar sig. Glad blir man som sagt inte.

Arbete utomlands Ett helt annat läge blir det ju om man bor utomlands och förtjänar pengarna där. Man måste bo utomlands minst ett år och dessutom äga bilen där ett år. Dessutom måste man kunna bevisa att man köpt for­ donet för pengar man sparat under utlandsvistelsen. Man får alltså inte föra ut pengar ur Fin­ land för att köpa en bil. Upp­ fyller man dessa villkor så får man ta in bilen utan några som helst avgifter, varken tunar eller skatter. Sedan får man inte sälja eller ens överlåta bilen till någon an­ nan än familjemedlem under två år. Gör man det blir man tvungen att tulla och beskatta bilen. Säljer man sedan bilen innan man haft den fem år måste man betala skatt på even­ tuell försäljningsvinst som man gör räknat från inköpspriset. Reservdelar får tas in utan for­ donsskatt. De måste dock tullas och beläggs med oms och ut­ jämningsskatt. Gränsen för vad som räknas som ett helt fordon och vad som är en hop reserv­ delar är naturligtvis svår att fastställa och avgörs av tull­ mynd.~gheterna i varje enskilt fall. Ar man bosatt utomlands får man köra eti år med ett for­ don registrerat i utlandet utan att förtulla det. Denna tid kan man ansöka aU få förlängd med. två år hos tullstyreIsen. Som man märker är chanser­ .na att göra ett billigt fynd i ut" landet stora men sedan kommer problemen i form av skyhöga avgifter till " Storebror" . Det bästa är väl att arbeta utomlands om man vill ha ett billigt fordon , samtidigt får man ju se Världen. Ett sämre alternativ är väl att smuggla fordonet. Blir man fast är bö­ terna och straffskatterna rätt så astronomiska plus att fordonet kan tas i beslag. Det bästa är väl att sluta läsa utländska motortidningar för glad blir man ju som sagt inte .

tjö Matti

SI((I)AN The same procedure as ... Kort sagt, med risk för att löpa amok i gamla banor börjar vi som vanligt med lösningarna från senaste intelligentsi(d)a. Sifferserien från I till 25 har flera möjligheter men kan vara nog så knepig ändå. Här är i var­ je fall ett förslag :

För att själv hålla ryggen fri , kan jag sträcka mig till att avslöja all det rör sig om UNGEFÄR ca 12 stycken huvudstäder som döljer sig i detta virrvarr av bokstäver. För att plocka fram alla namnen får du allt vidga på vyerna, kolla både fram- och bakifrån, uppåt och neråt osv . Det här med den rätta vägen är inte alltid så lätt . Samvetet är ju sällan till någon hjälp om man till exempel kommer fram till en väg­ I';) I~ korsning p·å en främmaJide plats och märker att vägskylten har kastats omkull och hänger och ~ skräpar längs dikeskanten. Man vet vart man är på väg men ej vil­ ~~ U G, , ~~ ken väg man skall välja. Hur bär man sig åt i en sådan situation? LOGIK, mera logik, det är ju l' l~ sånt vi vill ha, eller hur? Tänk efter nu ... I lO ... tre personer står i rad efter varandra. En fjärde person har Har du bara lyckats peta in alla två svarta och tre gråa hattar. Var och en av de tre får en hatt siffror i rutorna och sedan kon­ trollcheckat resultatet är säkert på huvudet utan att de själva får se vilken färg deras egen hatt har din lösning inte sämre än min . Däremot kan var och en se vilken färg som de framför stående Sen över till mynthistorien. Biträdet delade helt enkelt in männen har på sina hattar, utom de 9 mynten i tre högar med tre den som står först i kön naturligt mynt i varje hop. Sedan tog hon vis . De får också veta hur många två högar och vägde dessa mot svarta och gråa hattar som är varandra (första vägningen). Ifall med i leken. Nummer . tre i raden tillfrågas dessa väger jämnt kan man alltså (den siste): . utgå ifrån att det falska myntet - Kan du säga vilken färg din (som vägde mindre än de äkta) finns i den tredje hopen. Till den hatt har? Han svarar nej. andra och sista vägningen tar ni Mellersta mannen får samma då två mynt från den sista hopen, väger också dessa jämnt finns det fråga och han svarar också nej. ju endast ett kvar att välja, vilket Men han som står först kan svara på frågan och ange sin hattfärg måste vara det falska myntet! utan att vända sig om. Hur kan detta vara möjligt? Vet du vilken Sen kommer här en specialare färg hans hatt har? till alla er, som kan det här med Detta är kanske någonting att geografi , som har alla världens fundera på till nästa gång? huyudstäder på era fem (eller Vi hörs! som jag på mina tio, men skulle behöva fem till) fingrar. FIA

, 1

;)"

5

\'i

9 11

JO

~ 15 , l 1'5 II

"\

le.

-

R

N

.,.

U N \ 6 M E I ~ A E V l \. (,

A V O

X ~ T C e> • A A B A k H ~ t-1. O 5 K V A K R c. T O p R o v M '1

O

~

oS L L

Do

R

B 'U

A E T A R L

-

K 1 L o tV S l R A P

I

I

1

a 5

N N

A. b

o

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Prenumerera på ÖP! ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••


13

olkhögskolorna kör

ed beprövade linjer

ögskolorna är ett alternativ att beakta speci­ för de som inte vet vart de tänker söka sig i tiden eller för de som vill skaffa extra poäng en senare tävlan om studieplatserna. En rundringning till folkhögskolorna i Öster­ en ger som resultat att man hösten 1984 kom­ att ha ungefär samma utbud av linjer som se- . e år. ubbsledare '. ulild:as i Nkby Kristliga Folkhögskolan i Nykar­ finns linjen för kyrkliga dag­ ledarutbildning med för första i den gemensamma elevantag­ . Linjen startade redan senaste men hann då inte med i den ge­ measamma antagningen . För tillfäl­ B har linjen åtta elever. Dagklubbsledarlinjen ger kompe­ . för ledarskap i församlingarnas ubbar och kommunala lekklub· ED annan nyhet vid folkhögskolan till nästa läsår är att man .möjligheter att få undervisning i tlmnen. Speciellt eleverna på fria fortbildningslinjen kan dra av denhär undervisningen som Jnmdar sig på ett samarbete med emka Konstskolan i Nykarleby.

i

~"ykarleby

Fria Kristliga satsar på musik Vid Fria Kristliga Folkhögskolan i

Vza fortsätter utvecklandet av mu­ -.o;en. Det blir nu tredje året sko­ tar in elever på den linjen. De två e åren har linjen haft tre och dever. Virdlinjen är fortfarallde den do­ de med ett·d\lssin elever. Öv­ jeT är den i bibelundervisning den för individuella ämneskom­ ner. id skolans seminarielinje sker ot ingen antagning hösten . utan först ett år senare. olans rektor Leif-Erik Holm­ - berattar dessutom att skolan ar­ ~ en mängd kortkurser , bland en i andra veckan i augusti då na också kan besöka festspe­ i Korsholm. ~an har detta år ett rekordstort elever, hela 36 stycken.

Teater och musik - uppfjärd (jlrds Folkhögskola erbjuder

!lästa höst de tre linjer som sko­ llatt sedan tidigare : musik, teater barndagvård , - 'njen med Alf Mylläri som

ockar de flesta eleverna. Lin­

en inriktning på pop och jazz,

. t sig gå hem bland unga mu-

Ny lag viktig Vid Evangeliska folkhögskolan i Va­ sa kör man inkommande år med de tre inarbetade linjerna : musik, all­ män kurs och bibelskola. Bibelskolan har funnits med som försöksverksamhet under två läsår och ingår i den allmänna kursen . Den är uppbyggd kring en 15 veckors höstkurs samt temaveckor under vå­ ren. Vi väntar mycket på en lagändring som för vår del skulle betyda att bi­ belskolan skulle få en mera officiell karaktär, "berättar skolans rektor Ola Österbacka. Rektor Österbacka vill också poängtera att skolan, trots att den saknar egentlig vårdlinje, nog kan er­ bjuda eleverna möjlighet tiII samma utbildning som andra folkhögskolor i dethär avseendet. Vårdutbildning in­ går i den allmänna linjen där eleverna har möjligheter till individuella kom­ binationer av ämnena.

Norra Österbottens Folkhögskola I Kronoby, där man numera har fo­ gat Norra Österbottens Folkhögskola till namnet, startar man nästa år en ny linje som kallas för hantverkadin­ jeu. Den kommer att ersätta två tidiga­ re linjer, nämligen hemtekniska- och praktisk-tekniskalinjen: Nästa år blir det också en fortsätt­ ning på årets försöksverksamhet i form av linjer för vuxna med läs- och skrivsvårigheter (LOS). Vård- och studielinjerna fortsätter som under tidigare läsår.

Fritid i Vörå Vid folkhögskolan i Vörå erbjuder man för hösten 1984 de tre linjer som skolan haft under en rad av år. Vid Norrvallalinjen, som är tudelad, ut­ bildar man fritids- och idrottsledare . - På idrottslinjen har man mycket goda möjligheter till individuell i­ drottsutveckling under kompetent ledning, utlovar skolans rektor Tor­ björn Ehrman . Eleverna vid skolans vårdlinje ges möjligheter till praktik på olika vård­ inrättningar samt att leda barnklub­ bar . Skolans tredje linje, den praktisk­ estetiska, är till för den som vill ut­ veckla sina praktiska,och konstnärli­ ga anlag . Vörå Folkhögskola-Breidablick lockar också med fina utrymmen som innefattar bland annat simhall och hall för bodybuilding,

- EJn er "id SÖFF:s konstlinje i arbete med grafik.

,Jouni Kevo inspekterar den nya discoutrustningen.

Ebba blev

discotek Jakobstad har fått ett discotek till. Efter ägarbytet vid Restau­ rang Ebba, har den nya ägaren Jouni Kevo satsat 200000 mk i en discotekutrustning, som lyfter den tidigare dansrestaurangen in i discoåldern. Kevos satsningar på den nya krogen går lös på 1,3 miljoner mark och innefattar köp av fas­ tigheten där etablissimanget är inrymt. Och det finns också stora planer för framtiden , I den del av huset där et t tryckeri nu finns, skall krögaren bygga en lunchres­ taurang och kafe.

Mångsidigt vid SÖFF - Hur skulle det vara om du skulle satsa din framtid på !)ng­ doms- och fritidssektorn? frågar huvudläraren för ungdomssekre­ terarlinjen i SÖFF, Olav Stor­ gård. SÖFF i Yttermark, Närpes har sedan 10 år tillbaka haft hand om yrkesutbildningen av ungdoms­ sekreterare på finlandssvenskt håll. På finskt håll är det folk­ högskolorna i St. Michel, Suo­ lahti och Torneå som har hand om den här utbildningen. - Fritidssektorn är .en viktig del i nusamhället och ännu mer i framtidssamhället, betonar Stor­ gård . Den här utbildningen ger inte enbart kompetens för ung­ domssekreterartjänster utan ock­ så för kombinationstjänster med idrotts-, nykterhets- och kultur­ nämnderna. Det är m .a.o , en mycket bred utbildning som ges. Det här betyder också all man mycket väl kan söka tjänster in­ om de organisationer, som syss­ lar med de här nämnda verksam­ hetsformerna antingen som ins­ truk tör eller verksamhetsledare, framhåller Storgård. Skolans konstlinje är nu inne på sitt tredje år och intresset tycks bara växa . I fjol var ell tret­ tiotal intresserade av linjen me­ dan endast 12 studerande kunde beredas utrymme. I och med den tiUbyggnad som nu planeras vid SÖFF kan drömmen om en 2-årig utbildning förverkligas : Samtidigt påminner man från skolan om au det faktiskt går all få en merkantil grundutbildning i Sydösterbouen, närmare bestämt vid akademins merkantila linje. Vid den samhällsinriktade lin­ jen fortsäller man all ge en grundutbildning som i må nga fall har gell eleverna möjligheter till fortsalla studier vid Svenska so­ cial- och kommunalhögskolan och andra högskolor,

Nej, någon ytterligare exploatering av kvinnor är det faktiskt inte frågan om. Så här kan det se ut då de som kan det här med jitter­ bug kommer igång på allvar. Helt normalt alltså . ..

Jitterbug lärs ut i Jeppo och Petalax

"Vad är egentligen jitterbug? En dans - men en högst ovanlig dans. Den är till sin natur en extasdans och har som sådan mycket få berö­ ringspunkter med de gängse sällskapsdanserna i vårt land: tango, modern vals och foxtrot. Vill man finna danser, som har några berörings­ punkter med jitterbug, får man snarare nämna hambo och polka.... _ Avser man de dansandes stämning under en dans har dessa kulturella danser och den hos oss nymodiga jitterbugen återigen beröringspunkter. Dessa danser föder en friskhet och en glädje hos de dansande, en synbar entusiasm, som man förgäves letar efter hos dem som dansa tango eller t.ex. modern vals..... " Citatet ovan är hämtat ur tid­ ningen "Swing" från år 1946. Någongång vid den tiden inför­ des jitterbugen till Skandina­ vien, i en något annorlunda form än den ursprungliga som dansades av sydstatsnegrerna i USA redan i början av seklet. I dag finns dansklubbar som specialiserat sig på just jitter­ bug litet här och var i Sverige. Årligen ordnas distriktsmäs­ terskap varifrån deltagare se­ dan kvalificerar sig för Svenska Mästerskapen i Jitterbugdans. I Södertälje finns en klubb, "Bug-lovers", där två av ledar­ na heter Janne Forsell och Hans Johansson. Dessa kom­ mer i slutet av februari över hit till Österbotten för att lära u t grunderna vid två kurstillfällen

som SÖU ordnar. Lördagen den 25 febr. i Jep­ pouf:s lokal från kl 11.00 till 17.00 och söndagen den 26 febr. i Petalax uf:s lokal, kl. 12.00 -18.00 . En deltagaravgift på 30 mark uppbäres för vilket deltagarna alltså får undervis­ ning samt kaffe med smörgåsar nångång mitt på dagen. Anmälningar om deltagande vill man ha på SÖU:s kanslitel. 113 572 eller IlS 372 senast torsdagen den 23 februari. Dessutom påpekar arrangö­ rerna att bekväma skor med bra fäste är nödvändiga för den som vill deltaga. Allra bäst fun­ gerar gymnastikskor. Att försö­ ka dansa jitterbug i strumpläs­ ten ska man inte ens försöka tänka på.

.


14

~~~ISvaren

JOPrEJ-I)I! JO"EJ­ J vnPA! ""rA! l

De rätta svaren till frågesporten på sidan fyra .

~~~0Ei! .'\(ll" - \<LA' «) \eLM...

aJ

.

cD

l. Plommonsylt = Bertel Lin­

dell, Greger Lindell, Markku

Lönngren.

REV'(­

PtlEMI~

2. Karleby-Umeå

Jakobstad-Skellefteå

Jakobstad-Örnsköldsvik

Vasa-Umeå

Vasa-Sundsvall

Kaskö-Gävle

\(<»l

nGÄ.,...LL

HISToCUE~!

3. A: Erkki Pystynen, sam­ lingspartiet B: Pirkko Työläjärvi, so­ cialdemokraterna C: Mikko Pesälä, center­ partiet 4. A: Walter Röhrl B: Minna SilIankorva C: Walter Röhrl 5. A: Vörå: Erik Liljeström B: Oravais: Martin Nygård C: Maxmo: Hasse Stag­ näs 6. A: Sagan om ringen B: Sagan om de två tor­ nen C: Sagan om konungens återkomst 7. A: Jörn Donner B: Birgitta UIfsson c: Ralf Friberg . 8. A: Jugoslavien B: ärkehertig Frans Ferdi­ nand av Österrike C: Första världskriget först skilja agnarna från ve­ tel. All trycka upp "riktiga" exemplar är en dyr historia. men det hela beror förstås på vem som skulle göra det. Att spruta guldspray på en single (som Paul Oxley som förärade Manelius en) är också en möjlighet, det är

ii~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~=~~~

I

..

i

Ibland tycks en del ideer lig­ ga i luften - eller som man så vill - i tiden. Som hä­ romdagen då HanS-Åke Manelius. allt-i-allo för Ab Finlandssvensk M usi k och trumklappare i Dr. Music, visade sig ha fålt precis sam­ ma ide om en FINLANDS­ SVENSK GULDSKIVA.

Sanningen i vitögat är

förstas den all musik fram­

förd på finlandssvenska lär

ha svårt att nå upp till de

25.000 sålda LP-skivor som krävs för en guldskiva i Fin­ land. Da är först ås inte Countery Exrress, Paul Ox­ Irys' Unit och Lasse Mår­ tensson medräknade, efter - . som de anv ä nder sig av musikens "internationella sprak" eller av det interna­ tionella sprjkel engelska. Eller finska. Kort sagt: de som inte i första hand riktar in sig på en finlandssvensk '

publik skulle falla utanför råmärkena. (Bäddat för defi­ nitionsproblem?) Låt oss först slå fast all vi har drygt 4,8 miljoner invånare i Finland, och all drygt 6 procent av dem har' svenska som sill moders­ mål, m .a .o. 300.000.

också någon till, AMI:s Sö­ dergranslolkning kommer säkert alt nå målet ... Motsvarande si ffra för diamantskivans 50.000 ex . skulle bli 3.000 ex., och då sk ulle vi redan ha två dia­ mantskivor i Svenskfinland.

Håkan Granlunds Höh! och

Platinaskivans gräns går i

Finland vid 100.000 sålda

ex. och motsvarande 6%-iga

si fffa för Svensk finland

skulle följaktligen bli 6.000

ex. Också en sådan finns,

Håkan Strengs Heimlaga.

Vem sb då dela ut dessa

DEN FINLANDSSVENSKA GULDSKIVAN Om gränsen för en guld­ sk iva för hela landets be­ folkning går vid sålda 25.000 ex., borde' gränsen för oss finlandssvenskar följaktligen gå vid 1.500 ex . Då skulle Viirå Spelmans­ klllhh fä sig en guldsk iva, liksom Håkan Granlllnds Hii(id(;!. DaJshrllks Spelmanskluhh. Närpes Spelmanslag och säkert

Håkan SIrengs Meir Heim­ laga. Åtminstone. Två platinaskivor har sett dagens ljus i Finland, Erkki J IInkkarinens Rllusuja hopemaljassa och Tapsa Raulavaaras postuma al­ bum Reissumies. Malti & Teppo kan i dagarna ev. ha inhöstat den tredje p,lat ina­ skivan för El voi 1111la rajan laa.

skivor, och hur ska de p,ö­ ras? Potentiella utdelare finns det gOIl om : ÖP, Pampas­ sidan , nagot av radions eller TV :n~ svenska program, Ab Finlandssvensk Musik, Svenska Kulturfonden, Finl. sv. Spelmansförbund, FSU, SÖU. Jörn Donner. Folktinget . .. Den som kommer först tiII kvarn får

bara det att guldfärgen ten ­ derar all färga av sig. Om man inte placerar in hela härligheten bakom glas och ram, vill säga. Årets sk ivor utses a\ musik redaktörerna vid ra­ dion. Kunde inte svenska enheten föranstalta en lik­ nande omröstning beträf­ fande de finlandssvenska skivorna, eller ÖP, eller nå­ gon .. .? Hur skulle det vara all ­ som nästa steg - utarbeta kvoter för renodlat öster­ bott niska skivor, och däref­ ter byavis .. .? Allt tjafset kring försälj­ ningssiffror är förstås bara tjafs - men roligt som så­ dant, och sk ulle säkert öpp­ na ögonen för det finlands­ svenska hos många. Fin­ landswenskt klarar sig näm­ ligen bra i dag, oeh ska vi en gång dansa kring guldkal­ ven så kan den gOIl tas ut ur eget bås .

Rock-Berra


15

PRESENTER Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.

rör

allt emellan rockkonserter odt ftsmöten

sound check

])re~ellt~iilllJre'l Inneh l ena Wilson

Källarvåningen under Mode Ulrika Närpes

1111• •___ REPLOT FÄRJFÄSTE • HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING AV VIDEO· FILMER OCH BANDSPELARE

'1(,7 • 7J OJ7

Tel. 961·38020 _ ia*fangörernas och orkes· egen nöjes förmedling.

RESEBYRÅ

INGVES

I\j"RPES

RESOR ~!~ . HOU Idn 1 .~ 11t,

DU!

STATE

för-

ck son & Erickson . 3 VASA, 961-120311

VASA usikbranschens specialaffär

Lotten avgjorde ordförandevalet i femte ringen Torsdagen den 9 februari höll femte ringen sitt årsmöte i Sun­ dom uf:s lokal. Den största tvis­ tefrågan var vem som skulle bli ny ordförande och eftersom val­ beredningen inte kunde enas för­ de man fram två kandidater, Su­ sann Karlsson och Fjalar Ingo . Sluten omröstning anordnades, men hör och häpna när det visa­ de sig att båda fått lika många röster. Det fanns ingen annan ut­ väg än att tillgripa lottning och där drog Fjalar Ingo det längre strået. Styrelsen fick följande utseen­ de : Fjalar ingo ordf. Skatila, Ni­ na Möller Replot, Susann Karls­ son Petsmo, Harry Östersund Sundom, Sune Glader Karperö, Rainer Smeds Solf, Folke Söder­ berg Västerhankrno, Pia Hilden

Jungsund och Bo-Göran Grev Smedsby. Suppleanter: Peter Finne Sundom, Mårten Lövdahl Västerhankmo och Ann-Kristin Kloo Jungsund. Ur verksamhets planen fram­ kom att man planerar ett storsti­ lat jubileum med anledning av att ringen fyller 75 år 1984. Huvud­ festen skall äga rum i Skatila 18-19 augusti. Mötet konsta terade även att ringens verksamhet är alltför om­ fattande för att en ideellt funge­ rande styrelse skall orka handha alla uppdrag, detta trots att verk­ samheten numera går på - spar­ låga. En av den nya styrelsens viktigaste uppgifter blir att för- _ söka få fram en avlönad verk­ samhetsledare, antingen genom samarbete med Korsholms kom.­ mun eller på egen hand .

510 km till skolan

- Då han är på skolan tänker han på hemmet och ringer oita, - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - och då han är hemma pratar han om skolan och si na skolkamra­ ter . Han känner sig nog hemma på båda ställena . '-':IIILdHlr goda studiemöjligheter för dej i centrum av Vasa. Så säger Elsie Ståhl om sin linj·er finns vid skolan: VArdllnj_ (333), MUllkllnj_ fjortonårige son Jonn y som har BIbe institut (350), Semlnarle-teologllk utbildning gått i dövskolan sen han var fem Individuell 'mneskomblnatlon (344) . Tillvalsämnen: år gammal, och varje vecka rest t.::ldalbete, slöjd, språk, maskinskrivning, mediakunskap m.m. den långa vägen mellan hemmet i Pörtmossa i Ö sterbotten och börjar 5 sept. 1984 och omfattar 32 arbetsveckor. och logi 200 mk/arbetsvecka. Studieavgift 150 mkJter­ dövskolan i Borgå. Skolan är med i gemensam elevantagning och ansök· Barbro Westerbergs tv­ ort sändes till Elevantagningsnämnden i Vasa län, PS program '5 10 km till skolan', 65101 Vasa lO, inom februari för den som inte går i som nu sänds i repris från janua­ --...",fdrola och före 13. 4. 84 för grundskolelever. Närmare ri, berättar om hur det är att växa" ..,...........,ingar eller prospekt tel. 961/117059. Adress Råd· 44 PS 54, 65101 Vasa 10. upp med dövhet som handikapp Lelf·Erik Holmqvist, Rektor och hur familjen känner det. Vi får träffa tre döva finlandssvens ­ ka barn och deras familjer - fö­ rutom Jonny åttaåringarna Kim chans att mogna som människa i kristen miljö, samtidigt du skaffar kunskap för framtiden I och Anki, alla tre hemma i Ö ster­ botten .

lA KRISTLIGA FOLKHÖGSKOLAN (1~1)

KRISTLIGA FOLKHÖGSKOLAN I NYKARLEBY (1892)

Finlands TV l,

lördag 18.2. kl 17.20.

VWllnjen ger både praktik och grundkunskaper för yrkes­ ildning inom vårdsektorn FN fortblldnlng.llnjen ger möjlighet att bedriva studier ·gt personliga intressen och önskemål. LInJen med Inpa...d undervl.nlng är avsedd för ung­ domar som genomgått hjälpskola eller motsvarande len tör kyrklig dlgklubbledlrutblldnlng ger samti­ digt kompetens för tjilnstgöring som familjedagvårdare och kommunal lekledare. Sökande till linjen bör ha fyllt 18 och uppvisa intyg över praktik i dag~ubb, daghem el.ler arande. ....,.......... Ider till övriga linjer 16 år . . ._ - upplysningar och prospekt under adress: &r.I--':1II Folkhögskolan i Nykarleby, 66900 NYKARLEBY, tel 967­ Kurt Cederberg, rektor

Föreningskänslan god inom Rangsby UF Stefan Träskvik valdes till ny ordrärande för Rangsby UF då , föreningen höll sitt årsmöte se­ • naste vecka. Viceordförande blev Kjell Lind, sekreterare Ole Sand och vicesekreterare Mi­ kael Söderman. Till kassör val­ des Mona-Lisa Enholm och till vice Christina Antfolk. Övriga styrelsemedlemmar blev Ulla Sundlin, Marianne Söderlind, och Krister Nygård . Till supp­ leanter valdes Olof Kronqvist, Katarina Sundman, Stig Ant­ folk och Nils-Erik Antfolk. Till överordningsmän valdes Stig Antfolk och Ralf Söderman och till buffeföreståndare Anna-Lisa Nylund och Ulla Sundlin. På årsmötet diskuterades ungdomsdansernas dåliga lön­ samhet. Av de nio ungdoms­ danser Rangsby Uf ordnade på Fagerö-paviljongen senaste verksa mhetsperiod var det inte många som gick med vinst. Gammaldanserna däremot drog mycket folk. Grisfesten drog mest, eller 2.400 perso ner. För att höja standarden, och därmed locka mer folk, skall man skära ner antalet ung­ domsdanser och satsa mer på utländska artister. Man disku­ • Stefan Träskvik terade vidare hur man skall gö­ ra för att få in alla de personer faktum, samtidigt som man ut­ som tillbringar sin lördagkäll på talade en förhoppning att det parkeringen, och beslöt att bör­ skulle fortsätta på samma vis. ja dekorera paviljongen mer, Rangsby Uf har egentligen eventuellt bygga om serverings­ ingen lokal , förutom en skid­ utrymmet så att det blir mer stuga, att använda under vin­ funktionsdugligt , och sist men tersäsongen . Man har under det inte minst, ordna något slags senaste verksamhetsåret för­ paralleUprogram inne på områ­ sökt få tag i en lämplig bit mark det. att bygga en lokat på, men ty­ Rangsby Uf skall också bli värr inte lyc kats . Styrelsen fick mer kulturell. Under inkom­ mer eller mindre i uppdrag att mande sommar skall man ord ­ utreda kostnaderna för en om­ na en hembygdsfest eftersom byggnad av serveringsutrymmet det i år är hundra år sedan Pa li ­ i paviljongen, så att det blev Maj föddes. vinterbonat. Hembygdsfesten skall ordnas Mötet avslutades med att den då Sverige-emigranterna är nya ordföranden Stefan Träsk­ hemma på semester . vik tackade avgående ordföran­ Föreningskänslan har under de Krister Nygård, som varit åre t varit god. Både yngre och ordförande under de senaste äldre föreningsmedlemmar har två åren. va rit med i olika aktiviteter. P å mötet noterades tacksamt detta Kenth Storm

--

STEELGUITAR ZUNSTEEL

PEDAL steelgitarr

MUSIC MAN 100 W förstärkare ARIA elgitarr (stratocaster kopia) RING 961-48405

TEKNISKA LÄROVERKET I HELSINGFORS (TLH) Apollogatan 8 00100 Helsingfors 10 tel. 90-440 109 TLH utbildar ingenjörer inom studieavdelningarna för

maskinteknik, elektroteknik och kemisk teknologi.

Läroverket är inte med i den gemensamma elevantag­

ningen utan ansökningstiden infaller först i juli - au­

gusti. Information och ansökningsblankett erhålles dock

redan nu från läroverkets kansli.

Utförligare annons ingår i dagstidningarna i maj.

Är du säker på att det här inte är en gammal svartvit TV-middag?

Helsingfors den 1 februari 1984

Rektor


16

&

1983 var det då konstutbildningen kom till Öster­ botten. l Nykarleby öppnade konstskolan dörrar­ na för den första kullen elever och i Karleby star­ tade efter årsskiftet en annan svenskspråkig konstskola på nordisk grund. Till hösten tar Svenska konstskolan i Nykarleby in den andra årskullen elever och den tvååriga skolan kommer då att ha ett fullt antal elever. Men det kan också bli så att en del elever går ett tredje undervisningsår i Nykarleby.

,

Konstslw/ans rektor Ingmar Knif är mJ'cket nöjd med de resultat som den första kullen elever har uppnått den första terminen i sko/ans historia•

.KONSTSKOLAN - Det kan vara sådana elever som tänker satsa på att bli fria konstnärer och då erbjuder vi de får fortsätta ett tredje frivil­ Hgt år att utvecklas under led­ ning av skolans lärare, berättar skolans rektor Ingmar Knif. Den utbildning skolan strä­ var till att ge är en konstnärlig grundutbildning på mellan­ stadienivå. Skolan fyller där­ med en lucka som funnits inom den finlandssvenska utbild­ ningen . Förutom skolan i Kar­ leby, som för övrigt rör sig på en mycket högre nivå, och en del folkhögskolor finns det in­ gen grundutbildning i konst i Svenskfinland . - Det här har lett till en ond cirkel som gett det resultatet att det i dag råder en stor brist på svenskspråkiga teckningslärare, berättar Knif.

-

Tidigare har Knif själv undervisat i samma ämnen vid Pedagogiska fakulteten i Vasa och därifrån har han tvingats notera hur tunnsått det är med svenskspråkiga lärarstuderande med siktet ställt på tecknings­ lärarkompetens. - Under åren 1974~83 var det fyra stycken som auskulte­ rade i teckning vid PF, berättar Knlf. Till Konstindustriella högs­ kolan i Helsingfors har det de senaste åren rört sig om endast en eller ett par svenskaspråkiga som antagning, om finlands­ svenskar överhuvudtaget kom­ mit in. Orsaken till den svaga svenska representationen står att finna i att det tidigare inte har funnits någon grundutbild­ ning på finlandssvenskt håll. På finskt håll däremot finns det sju

motsvarande anstalter.

u tbildnings­

Femton elever De Desta kommer från ÖSter­ botten, men också Sverige och Åland finns representerade bland de 15 studerande i den första årskullen. Under en pratstund med några av dem framkommer det att de efter de första måna­ dernas arbete nu börjar bli be­ kanta med varandra. Hälften av dem bor i skolans internat och de övriga söker sig hem till kvällarna. De som bor på skolan fort­ sätter of,ta och jobba under kvällar och helger, medan de som åker hem tar det lugnt. - Efter en lång dag i skolan är man allt för trött att orka ar­ beta med något arbete hemma, berättar Anki Segervall från Socklot. Hemuppgifter ingår inte heller i skolans arbetssätt. En av de mera långväga ele­ verna Peter Bergström från

Ra/r Wa/lis hiir till de e/el'er so';' kommit till Sl'enska Konstsko/an i NJ'kar/ebJ' fiir att senare klara siK ikonk,,/"· rellSen till hiiKre uthi/d"inK inom kon.fl (Jch rek/am.

,.­

~

"',"(f;rJ/a tie/en al' arbetet !'id konstsk ola Köl' lit pö praktis· ko ij l'l1inKar. /lär är det I'eler nt'rKs{röm. ('atharina Nygård (Jc h A nki ,\'egen 'al/ (Jm !rål/er på m ed grafiSka ö1'fIingar.

Åland, berättar att han helst skulle åka hem över vecko­ sluten, men det blir för dyrt. I Nykarleby har han inte heller rikligt kunnat anpassa sig: - Nykarleby vad är det för något? Några hus på en åker, provocerar han. - Det är hell annorlunda för dem som känner folk här, me­ nar Catharina Nygård som kommer från Jakobstad. Ralf WaIlis, som håller på med en uppgift i textning och grafisk komposition, berättar att han såg en annons för sko­ lan då han låg i militären i Fin­ land. På den tiden bodde han ännu i Sverige men eftersom fö­ räldrarna skulle återvända till KronOby, tyckte han alt det passade bra alt söka in till Nykarleby-skolan. - Jag hade siktat på alt komma in vid RMI-Berghs rek­ lamskola i Stockholm, men ef­ ter dehär månaderna är jag inte riktigt säker på vad jag vill . Kanske blir det konstfack eller Ateneum i stället, berättar han.

Efter det första året skulle WaIlis ha möjligheter att söka in till de skolor han nämner och skulle säkert med de arbeten de gjort i Nykarleby, ha goda chanser alt komma in. Men Ralf tänker ändå gå det andra året, för att vara säker på att ha en grundutbildning som håller i framliden. Kommer jag inte in någonstans efter två år här, blir det kanske ett tredje, menar han.

Antagning TiD Svenska Konstskolan i Ny­ karleby kan man inte ansöka med den gemensamma elevantagningsblanketten. Spe­ ciella anmälningsblanketter fås från skolan. Blankelterna ocb sex arbeten skall vara inläm­ nade till skolan före den 4 juni. På basen avarbetsproverna kallas man sedan till en gall­ ringskurs den 18-19 juni. Den som söker till skolan bör ba fyllt minst 17 år under den förs­ ta terminen. K-G OU '

Profile for Österbottniska Posten

Österbottniska Posten (ÖP) nr. 7 1984  

Österbottniska Posten (ÖP) nr. 7 1984  

Profile for webbop
Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded