Page 1

n e t t a v ricks

Miljö

D

SLAMTÖMNING

t k s i r F vatten Miljö

Hållbar utveck ling

Sophämtning

Återvinn

ing

spillvatten

Avlopp

sortera avfall

a f v a a r e t r So avlop

p

Framtid


Hej Ö-viksbo!

Jag heter Gerth Mattebo och är vd för Miva – det kommunala bolaget Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB. Varje dag producerar och distribuerar vi världens viktigaste livsmedel, dricksvatten, samtidigt som vi leder bort och renar avloppsvatten. Dessutom tar vi hand om avfallet från hushållen i kommunen. Mivas uppdrag är med andra ord viktiga för att det moderna samhället ska fungera. Vår ambition är dessutom att utföra vårt arbete på ett så rationellt, kostnadseffektivt och hållbart sätt som möjligt. För att klara av det behöver vi drygt 100 kompetenta och skickliga medarbetare. Vatten, avlopp och avfall engagerar de flesta invånare och jag hoppas att du vill ägna några minuter till den här bilagan. Information är en viktig del av vår verksamhet och något som vi hela tiden vill förbättra. Tidningen har vi tagit fram för att informera dig om hur vi arbetar, vilka ansvarsområden vi har och vilka utmaningar vi står inför. Men också om vilken service vi kan erbjuda och hur du på ett smidigt sätt kommer i kontakt med oss. Jag är glad och stolt över att vi har så många engagerade och ansvarsfulla medarbetare. Det är den främsta anledningen till att vi blivit uppmärksammade och prisade och det viktigaste av allt – ständigt utför ett målmedvetet arbete för att bli bättre. Gerth Mattebo, VD

I ur och skur, året om, dygnet runt, ger de sig ut för att se till att vi har vatten och fungerande avlopp. När vi andra njuter av lediga kvällar och helger löser anläggningsarbetarna på Miva problem med läckande ledningar. Rent, klart och säkert vatten i kranen – det är någonting de

flesta av oss i Örnsköldsvik tar som en självklarhet. Men för att det ska vara verklighet krävs att några tar hand om det. – Är det minus 35 ute måste läckorna ändå lagas och än så länge har jag aldrig hört någon klaga över att behöva ge sig ut, säger Leif Ekman som är en av tre arbetsledare inom drift rörnät. Sammanlagt är de sexton personer som är i arbete för att hålla vatten- och avloppsledningar i fungerande skick. Med omkring 200 läckor per år finns det mycket att göra. Ibland är det kunder som ringer in och rapporterar problem med vattnet, men oftast är det maskinisterna som upptäcker läckorna. 2 MIVA


Lars Westman och Tomas Svensson jobbar ofta ihop för att söka upp och laga läckor i kommunens ledningar.

Läcklagarna

De har koll på vattennivåerna i de olika reservoarerna och om nivåerna är låga åker ett team ut för att hitta problemet och åtgärda det. För att hitta läckan placerar anläggningsarbetarna ut mätutrustning, loggrar, på olika kontrollpunkter. Loggrarna mäter ljudnivån 250 meter åt vardera hållet i ledningen för att kolla efter det läckljud (brus) som uppstår när vatten under högt tryck pressas ur en ledning som läcker. För att ytterligare begränsa sökområdet placeras två korrelatorer ut på de mätpunkter som den tidigare sökningen visar är närmast läckan. En korrelator mäter tidsförskjutningen av ljudet i ledningen och genom att korrelatorerna kommunicerar sinsemellan går det att avgränsa sökområdet ytterligare så att nästa mätmetod kan ta vid. Med en marklyssnare går det att undersöka marken, steg för steg, och på så sätt lokalisera

exakt var läckan är och minska området som måste grävas upp för att åtgärda problemet. Men innan man kan börja gräva måste också de kablar som ligger i marken markeras. – El, tele, fjärrvärme och bredband. Allt ligger ovanpå vattenledningen och måste märkas ut innan vi kan börja gräva, säger Lars Westman med snart 30 års erfarenhet av arbetet, och fortsätter: – Forsar vattnet så stänger man av det, men är det en liten läcka är det bra om hushållen kan få ha kvar vattnet så länge som möjligt. Den senaste läckan som drabbade kommunen hårt var när huvudvattenledningen från Gerdal gick sönder i slutet av mars. Skolor i centrala Örnsköldsvik fick skicka hem sina elever och många hushåll råddes att koka kranvattnet i flera dagar innan man kunde konstatera att det var säkert att dricka det.

Det var tidig eftermiddag när maskinisterna upptäckte att en läcka inträffat mellan Gerdal och Själevad. Den kunde snabbt lokaliseras av anläggningsarbetarna som vant scannade av sträckan. – Det var Tomas som hittade läckan, säger Lars och nickar mot kollegan Tomas Svensson. – Vi har inte så många timmar på oss att laga, och att kapa ett sånt rör som det i ledningen i Gerdal tar tid. Det är 500 millimeter och består av betong och stål. Vi hade en specialsåg, men innan vi var igenom var den utnött, säger Tomas och berättar att det tog omkring fyra timmar i köld och blöta att bara kapa röret. – Vi kör ju på tills det är klart. Än fast man var blöt var det ju bara att jobba på, säger Tomas. – Det var morgon innan vi var klara, men vattnet släppte vi på vid midnatt, säger Lars. Folk måste ju ha vatten. MIVA 3


procent 90 nöjda

Tre avdelningschefer på Miva. Från vänster Johan Byström, Åsa Möller och Kent Westerlund.

kunder Visionen är att vara ett föredöme med kunden och hållbar utveckling i fokus. Den strävar Miva efter att nå genom att arbeta för hållbar utveckling, nöjda kunder, ett rationellt och kostnadseffektivt arbetssätt samt stolta och engagerade medarbetare. Enligt en kundenkät är 90 procent nöjda med det kommunala bolagets tjänster, vilket kan jämföras med 76 procent för bara tre år sedan. – Det är naturligtvis glädjande med så fina siffror. Men samtidigt får vi inte slå oss till ro, det finns mer vi kan utveckla och förbättra, säger Åsa Möller, avdelningschef för avfall och återvinning, och nämner det pågående arbetet för en separat hantering av matavfall. Johan Byström är avdelningschef för ekonomi och administration och han tror att det

4 MIVA

Nio av tio kunder är nöjda med Mivas tjänster och på den lilla bilden ser vi tre glada avdelningschefer. Men inte nöjda. – Självklart finns det områden som vi kan förbättra. Där pågår ett ständigt arbete, säger Åsa Möller.

målmedvetna arbetet med att förbättra kundbemötandet är en starkt bidragande orsak till kundenkätens positiva resultat. – Det är jätteviktigt att kunderna kan komma i kontakt med oss. Med medarbetare som jobbar i kundservice likväl som de som arbetar ute på fältet. Tidigare var det många kunder som blev hänvisade runt i organisationen. Nu ger vi dem korrekt information redan vid första samtalet, vilket jag tror att många uppskattar. Bland Mivas VA-kunder är tongångarna också positiva. Hela 95 procent av de tillfrågade i kundenkäten anser att dricksvattnet håller hög kvalitet. Beträffande leveranssäkerheten är resultatet inte lika högt, men 63 procent anser att den är god, vilket är en ökning med nära tio

procentenheter jämfört med kundenkäten 2010. – Sedan har vi satsat mycket på att förtydliga Mivas uppdrag och organisation, säger Kent Westerlund som är avdelningschef för vatten och avlopp. Vi har också förbättrat vår kundkommunikation vad gäller exempelvis vår webbplats, som 79 procent ger ett positivt omdöme mot 52 procent 2010. Örnsköldsviksborna ger alltså Miva ett högt betyg. Ett tydligt bevis på att företaget är på god väg mot visionen om att vara ett föredöme för kunden. – Vi har duktiga medarbetare ute på fältet som gör ett stort jobb i det tysta. Det här är resultatet av mångas insatser, säger Johan Byström.


Sambo med Övik Energi I närheten av årsskiftet kommer Miva, Övikshem och Örnsköldsviks Hamn och Logistik att lämna sina nuvarande lokaler och flytta sina respektive huvudkontor till Sjögatan. – Så blir det. Vi blir sambo med Övik Energi, vilket är ett led i att göra kommunkoncernen mer kostnadseffektiv, säger Mivas vd Gerth Mattebo. För närvarande sitter Mivas ledning och administration på Torggatan 10 i centrala Örnsköldsvik. Men bara ett halvår till. Nära årsskiftet flyttar cirka 40 tjänstemän in tillsammans med kollegorna på Övik Energi. – Närheten mellan de kommunala bolagen innebär vissa rationaliseringar och samordningsvinster. Bland annat kommer vi att ha en gemensam reception, säger Gerth Mattebo.

Miljövänlig faktura Det här är Mivas röst, och den personal du får prata med när du ringer kundservice. Bland mycket annat besvarar de frågor som rör fakturan. – Nu strävar vi dessutom efter att så många som möjligt skaffar e-faktura, säger Anna Häggström som arbetar i Mivas kundservice. Sedan ett år tillbaka har fakturorna från Miva till vissa delar ett nytt utseende. Det handlar om små förändringar för att uppgra-

dera kundhanteringssystemet och underlätta för kunden. Allt fler övergår dessutom till elektroniska fakturor. – Att få e-faktura till sin internetbank är en kostnadsfri tjänst utan pappershantering. Det är smidigt och enkelt, och dessutom värnar man om miljön, säger Anna Häggström.

Autogiro är ett annat utmärkt och miljövän-

ligt sätt att betala sina fakturor på. – Med autogiro dras rätt belopp automatiskt från det konto du uppger vid ansökan och sätts in på Mivas konto på förfallodagen. Du slipper hålla reda på räkningar och förfallodagar, och riskerar inga påminnelser och förseningsavgifter, säger Anna.

Så fungerar e-faktura:

• Möjligheten att betala med e-faktura kräver att du är ansluten till en internetbank. • I internetbanken, hos den bank du använder, anmäler du dig till det företag du vill ha elektronisk faktura från, i det här fallet Miva eller Miljö och Vatten i Örnsköldsvik. Detta görs ofta från något som heter ”Beställ tjänster”, ”Anmäl elektronisk faktura”eller något liknande. • När du sedan får en faktura från Miva får du ett meddelande i din internetbank. Alla uppgifter såsom OCR-nummer, belopp och förfallodag finns redan registrerade. Du anger bara vilket konto du vill betala från och signerar som vanligt. • När din elektroniska faktura är betald lagras den i din internetbank.

Åsa Berglund, Angelica Nygren, Anna-karen Rydstedt och Anna Häggström arbetar i kundservice.

Apropå påminnelser är det många som undrar varför fakturapåminnelser från Miva ser ut att komma från ett helt annat företag. Det är en befogad fråga som beror på att Miva samarbetar med företaget Visma Collectors AB. När en faktura inte betalats lämnar Miva över ärendet till Visma som i sin tur skickar ut betalningspåminnelse och eventuellt inkassokrav. – Det har visat sig vara mer kostnadseffektivt att låta Visma sköta hanteringen av påminnelser och inkasso än om Miva själva skulle göra det, förklarar Anna Häggström. Har man fått en faktura från Visma är det viktigt att också betala sin skuld till deras bankgiro och inte till oss via Mivas post-/bankgiro eller genom att besöka vår kundservice. HAR DU FRÅGOR eller funderingar kring faktu-

ran eller betalning går det utmärkt att kontakta Mivas kundservice via e-post info@miva.se eller på telefon 0660-330 400. Mycket matnyttigt finns också på vår webbplats miva.se

Faktura från Visma När du glömt att betala din faktura skickas påminnelsen från vår samarbetspartner Visma. Inget konstigt alls.

MIVA 5


Trappan

du vill stå still i Här ser du en trappa där det bästa tänkbara är att bli kvar på första trappsteget. Avfallstrappan, som anger i vilken ordning vårt avfall ska tas omhand, styr Mivas verksamhet och ska även styra hur alla vi konsumenter hanterar våra sopor.

Bilden av avfallstrappan framstår vid första anblicken som en enkel pedagogisk skiss, och det är den också – men den är samtidigt mycket mer än så. Den så kallade avfallshierarki som trappan illustrerar är resultatet av beslut på EU-nivå. Att följa stegen i trappan är en enkel metod för att minska avfallsmängderna och låta avfallet ingå i ett kretslopp av återanvändning och återvinning. Att minimera avfallet är bättre än att återanvända, att återanvända är bättre än att återvinna och så vidare. Varje steg du inte tar i avfallstrappan är en stor vinst för miljön.

Steg 1: Avfallsminimera Det man inte skaffar behöver man inte slänga! Avfallsminimering är sådant vi kan göra i förebyggande syfte innan avfallet ens uppstår. Hur gör jag? – Köp bara det du verkligen vill ha eller behöver och satsa på produkter som håller länge. – Planera dina matinköp för att inte behöva slänga mat som blivit för gammal. – Köp refill när det är möjligt. – Drick kranvatten istället för vatten på flaska. – Välj produkter som innehåller så lite gifter som möjligt. – Handla i tygpåse i stället för plastpåse. – Använd tunnare plastpåsar till avfall. – Dela saker med grannar och vänner, exempelvis genom en bilpool. Steg 2: Återanvända Det som är skräp för dig är ett fynd för någon annan! Det är både nyttigt och roligt att hitta nya användningsområden för gamla saker, att köpa begagnade saker och reparera det som gått sönder. För möbler kan vi tipsa om Startpunkten och deras återvinningstält på Må återvinningscentral. Hur gör jag? – Handla på second hand, och ge bort det du tröttnat på till sådana butiker eller till en vän. – Gör matlådor av rester. – Panta dina flaskor. – Låt fantasin flöda – det mesta går att återanvända på något sätt!

6 MIVA

Steg 3: Återvinna Det man återvinner behöver man inte utvinna. I princip alla förpackningar, tidningar och annat avfall kan återvinnas till nytt material. Hur gör jag? – Lämna tidningar och förpackningar av glas, papper, plast och metall på närmaste återvinningsstation. – Lämna grovsopor, elektronikavfall och andra typer av avfall som inte hör hemma i sopkärlet på Må återvinningscentral eller dess mobila variant. Steg 4: Energiutvinna Energi kan inte förbrukas eller skapas, bara omvandlas. När du sorterar brännbart avfall på rätt sätt bidrar du till att utsläppen vid förbränning blir låga och mängden aska minskar. Hur gör jag? – Brännbart avfall slängs i sopkärlet för att förbrännas och omvandlas till el och värme. – Brännbart avfall som inte får plats i sopkärlet lämnas på Må återvinningscentral eller dess mobila variant. Steg 5: Deponera Om inget av de fyra första stegen är möjliga blir den sista utvägen att deponera, det vill säga lägga avfallet på särskilt avfallsupplag. Strävan är att hela tiden minska andelen deponiavfall. Att lägga på deponi måste dessutom göras på ett miljö­ säkert sätt för att skydda mark och grundvatten. Spegelglas och isolering är exempel på deponiavfall. Hur gör jag? – Det avfall som inte går att återanvända, återvinna eller energiutvinna, och som inte är farligt för miljön, lämnas på Må återvinningscentral eller dess mobila variant.


Avloppet

långt ifrån en slutstation Det spolas i toaletterna och allt är frid och fröjd. Precis som det ska vara. Men om vi endast spolar ned toalettpapper och det som passerat genom våra kroppar blir det ännu bättre. I Örnsköldsviks kommun finns 28 avlopps-

reningsverk, varav ett drygt 20-tal är fällningsdammar, som kan sägas vara en enklare sorts reningsanläggning. Till detta finns närmare 80 mil kommunala avloppsledningar och bara till de tre stora reningsverken strömmar varje år runt sex miljoner kubikmeter avloppsvatten. Och man kan utan överdrift påstå att avloppet är så långt ifrån en slutstation man kan komma. – På alla de tre stora verken utvinner vi exempelvis energi som i stort sett försörjer anläggningarna med el, berättar arbetsledaren för drift avlopp, Göran Mattsson. I likhet med vattenledningssystemet har Örn-

sköldsvik även ett gigantiskt system för avlopp samt ett flertal reningsanläggningar av olika storlekar. Allt för att rena avloppsvattnet i flera omfattande steg innan det åter skickas ut till sjöar, hav och vattendrag. Men för att allt ska fungera smärtfritt är privatpersonens ansvar och miljöhänsyn jätteviktig. Kunden kan med andra ord göra mycket för att reningsprocessen ska bli bra. Det påverkar vad som går tillbaka till naturen och även vilken kvalitet rötslammet får.

Maskinisterna Ulf Ölund och Bengt Sällström flankerar arbetsledaren Göran Mattsson.

Rötslam från reningsverken i Örnsköldsvik

hamnar så småningom för kompostering vid Må återvinningsanläggning. Komposterat rötslam används sedan till sluttäckningen av den gamla tippen som du kan läsa mer om på sidan 13. Det här är ett väl fungerande system, men som av naturliga skäl behöver god tillsyn och ett fullgott underhåll. Kan vi dessutom hjälpas åt att se till så att toaletten utan undantag används för att spola ner kiss, bajs och toalettpapper kan vi återigen bli bäst i klassen.

MIVA 7


Anna Edholm och Kenneth Gidlund trivs ypperligt med jobbet på Må återvinningscentral.

Årets Öviksstjärna

Ordning, tydlig information och god service ger glada kunder. Dessutom fick personalen på Må återvinningscentral utmärkelsen Årets Ö-viksstjärna under Företagargalan i vinter – ett bevis på det fina jobb som görs inom återvinning i kommunen. Högsäsongen har startat på Må återvin-

ningscentral, maj till september har anläggningen klart mest besökare. Under juli 2012 passerade 17 651 fordon grindarna, vilket betyder mer än en bil i minuten. Alla lastade med avfall för återvinning. – Det kan bli lite köbildning när det är högtryck men allt brukar ändå flyta på smidigt. Vi får många positiva kommentarer från våra besökare. De tycker att det funkar bra, att

vi har bra öppettider och trevlig, serviceinriktad personal, säger Åsa Möller, avdelningschef för avfall och återvinning. Anna Edholm och Kenneth Gidlund är två

som arbetar på återvinningscentralen och de har själva bara positiva kommentarer om jobbet. – Jag trivs fint, man träffar mycket folk här. Jag hör också folk som kommer hit från andra orter i landet att de är imponerade av anläggningen, säger Kenneth och får medhåll av Anna: – Det är en mycket bra arbetsplats. Även tidigt på förmiddagen under lågsäsong rullar det in bilar på återvinningscentralen, och de som behöver hjälp har alltid tre personer att fråga. – Vi jobbar i skift, tre och tre, och under sommaren är vi ytterligare en per skift, berättar Anna. Vi försöker vara så serviceinriktade som möjligt, vi informerar och hjälper kunderna så att de ska veta var de ska kasta allt. Ibland är det inte helt solklart i vilken con-

Jag fick hjälp med en bra marknadsplan!

Vi är Örnsköldsviks kommuns företagshälsovård För ett hållbart arbetsliv så erbjuder vi professionella helhetslösningar för dig och ditt företag!

Individ, arbetsmiljö, organisation & ledarskap

Hör av dig till oss så berättar vi mer! www.ppab.eu | 0660-124 10 Du hittar oss på Strandgatan 7

8 MIVA

Mina annonser går ut i både tryck, mail och sms!

Jag fick tusen intresserade kunder till min monter!

Våra kUNDer syns Mina annonser Jag fick tusen Jag fick hjälp går ut i både tryck, med en bra Jag fick hjälp Mina annonserintresserade Jag fickkunder tusen marknadsplan! går ut i både tryck, intresserade kunder mail och sms! med en bra till min monter! marknadsplan!

mail och sms!

till min monter!

Jag fick hjälp med en bra marknadsplan!

Mina annonser går ut i både tryck, mail och sms!

Jag fick tusen intresserade kunder till min monter!

SYNS DU? Hör av dig till oss för en genomgång av ditt företag.


Vad tycker du om återvinningscentralen? Vad slänger du idag?

Julia Lundgren sorterar miljöfarligt avfall. Sprayer, färger, lösningsmedel och oljor får till exempel inte blandas.

tainer avfallet ska, som exempelvis en möbel som består av både tyg, trä och metall. – Alla frågar mycket och det tycker jag är bra. I slutändan är det inte mycket som hamnar fel, säger Kenneth. – Och ser vi att det ligger fel så flyttar vi på grejerna, tillägger Anna. – Farligt avfall är det viktigaste avfallet att sortera ut och lämna här, och då finns det en del att tänka på, poängterar Kenneth. Farligt avfall ska vara väl emballerat och förpackningar ska vara märkta så att det tydligt framgår vad de innehåller. Och olika kemi­kalier får inte blandas i samma förpackning.

Mikael Eriksson – Det är kanon här ute, jättebra. Så fort jag har något att slänga åker jag hit. Samlar man inte på sig så mycket så får det plats i bilen. – Idag blev det en gammal soptunna, lite stål, plast och trä.

Hans-Olof Ekengren – Det är toppen, man blir ju inte av med all skit annars. Vi åker hit minst ett par gånger om året. – Nu är det massor som åker, gamla böcker, trasigt porslin, glödlampor och annat.

Eva och Tommy Lönn – Jättebra, allt går fint och bra här, säger Eva. – Det är fantastiskt bra här, det är så behändigt att åka hit och slänga, säger Tommy. – I dag har vi med oss allt möjligt. Bland annat plast, vi eldar med pellets och då blir det mycket plastsäckar, säger Eva. – Och så slänger vi lite byggavfall och annat skrot, säger Tommy.

Örjan Flodman – Det har blivit otroligt bra här, det är mycket trevligt att komma hit. Förr visste man inte riktigt var man skulle slänga allt, och så luktade det illa. Sorterar man i förväg det man ska slänga, så går det fort och smidigt här. – Idag blev det lite byggnadsmaterial.

Trots den välplanerade återvinnings-

centralen, med tydlig information om vad som ska slängas var, händer det fortfarande att besökare frågar efter något ställe där de kan slänga allt utan att sortera. Men det går förstås inte, det här är en återvinningscentral och så mycket som möjligt ska återvinnas. – Den gamla soptippen är ett minne blott, säger Anna.

Air Condition Service Underhåll och reparationer av AC-system på personbilar! Lämna bilen till oss på vår verkstad - vi provtrycker och felsöker ditt AC-system. Självklart får du ett kostnadsförslag innan vi påbörjar en reparation.

OKQ8 Rondellen. Tel 0660-29 91 51. Vardag 06.00-24.00 Lördag 08.00-24.00 Söndag 08.00-24.00. okq8.se

MIVA 9


dryck Världens exklusivaste

Som konsument tar vi för givet att vattnet ska rinna när vi vrider på kranen. Men ofta tänker vi inte på varifrån vattnet i våra kranar kommer, eller hur det tar sig in i våra hus och lägenheter.

Vattenprover tas ur två borrade brunnar i

Norrböle, som är råvattenintag för vattenverket som förser Bredbyn, Kubbe, Mellansel och Gottne med färskvatten. Stefan Jonsson, en av sju vattenmaskinister i kommunen, fyller två plastflaskor vatten från varje brunn och lägger dem i en kylväska för vidare transport till Umeå där vattnet kontrolleras. Dricksvatten är ett välkontrollerat livsmedel och under ett år tar Miva omkring 1 500 prover. – Vattnet ska på kontroll inom tolv timmar, förklarar Stefan och visar sedan upp vattenverket en bit bort. Här tas nya prov på det vatten som går ut till kunderna. I vattenverket tillsätts också natriumhydroxidlösning, i vardagligt tal lut, för att hålla rätt pH-värde. – Är vattnet för surt rostar ledningsnätet. Vi vill ligga på ett pH-värde på 8. Stefan passar även på att smörja de nya pumparna som installerats, pumpar som till skillnad mot de gamla går dygnet runt i olika nivåer. De slår inte av och på, vilket gör att led-

Här kan vattenmaskinisten bland annat kontrollera vattennivåerna i reservoarerna.

Vattenmaskinist Stefan Jonsson kontrollerar pumparna i vattenverket i Norrböle.

10 MIVA

Vattenprover som tas skickas i kylväska till Umeå för kontroll.


Vad kostar vattnet? Hur många gånger har du utan att tveka

ningarna slipper onödiga påfrestningar. Stefan Jonssons arbete ger en liten vink om vad som sker innan vattnet hamnar i våra kranar. Och tar vi en titt på ledningsnätet och alla anläggningar som ingår så börjar man förstå att det krävs en hel del resurser för att hålla produktionen igång. I Örnsköldsviks kommun finns 182 mil ledningar, varav 102 mil vattenledning, 65 mil för avlopp/spillvatten och 15 mil dagvattenledning. Antal anläggningar uppgår till 236, fördelade på 28 avloppsreningsverk, 29 vattenverk, 37 tryckstegringsstationer som pumpar vatten till vattenreservoarerna, 34 reservoarer, 105 pumpstationer och tre dammar. – Det är mycket som ska underhållas. Vi har ett övervakningssystem, men vi måste förstås också fysiskt besöka anläggningarna, säger Patrik Johansson, enhetschef VA-anläggningar. Kommunens kuperade topografi och storlek har självklart betydelse för vattendistributionen. En annan anledning till att det finns så många anläggningar är att samtliga byggdes före kommunsammanslagningen 1971, då kommunerna Anundsjö, Nätra, Själevad, Grundsunda, Gideå, Björna och Trehörningsjö lades samman med Örnsköldsvik. Ledningsnätet är med sina 180 mil mycket

omfattande och i jämförelse med andra kommuner har Örnsköldsvik många meter ledning per kund. – 12 till 13 kilometer ledning byts ut varje år och det är en avvägning var insatserna ska göras så att vi får ut störst effekt och kundnytta av våra investeringar, säger Niclas Melander, enhetschef VA-rörnät. Under de senaste fyra åren har Miva satsat cirka 190 miljoner kronor i upprustning av ledningsnät och anläggningar utöver det löpande underhållet. Men det kommer att krävas mer för att säkra den framtida vattendistributionen. – Förutom att renovera och bygga nytt handlar det också om att säkerställa att vi har reservvatten om exempelvis något allvarligt skulle hända huvudvattenledningen från Gerdal, fortsätter Niclas. Att bygga bort problem som inoch utläckage är också viktigt. Vatten som läcker in i spillvattnet och förs vidare och renas är inget som kunden märker av, men som kostar tre gånger så mycket som utläckaget ur vattenledningarna. Sammantaget är det stora utmaningar och situationen är densamma i många av landets kommuner. – Det är ingen tröst, men det är vår uppgift att världens exklusivaste dryck får, om inte exklusiva, så trygga och väl fungerade ledningar och anläggningar, avslutar Niclas.

köpt 1,5 liter vatten på plastflaska för 18 kronor? För det priset får du drygt 460 liter perfekt dricksvatten ur din kran hemma. Och då har vi ändå räknat bort panten. Dricksvatten från kranen är vårt mest kontrollerade livsmedel. Dessutom kan du vara helt säker på att vattnet är färskt. Och med ett pris på cirka 3 öre litern, vilket inkluderar både den fasta avgiften och den rörliga förbrukningsavgiften, kan man knappast tycka att det är särskilt dyrt. Inte med tanke på vad man faktiskt betalar för. – Den fasta avgiften går till underhållskostnader av alla anläggningar i form av pumpstationer och tryckstegringsstationer. Vi har också mycket ledningar som behöver underhållas. Fasta avgiften täcker även kostnader för planering, debitering, administration, kundregister med mera. Den rörliga delen täcker produktionen, distributionen och reningskostnader, förklarar Helena Hägglund, controller på Miva. 3 öre litern hemma, tänk på det nästa gång du bär hem vatten på flaska från butiken. Vill du ha smaksatt vatten? Testa med några skivor citron, apelsin, gurka, vattenmelon eller jordgubbe, och varför inte några kvistar färsk mynta eller citronmeliss. – Den billigaste hälsodrycken finns i en kran nära dig, säger Helena.

Fjärravläsning är framtiden Snart kan din vattenmätare avläsas av

sopbilen. Något som gör att du på varje faktura betalar din faktiska förbrukning i stället för den preliminära som idag. Inom kort kommer fjärravläsning i liten skala att testas i Grundsunda. Med hjälp av en ultraljudsmätare som mäter hastigheten på vattnet får man enkelt fram volymen som går genom ledningen. Den batteridrivna mätaren sänder en signal var femtonde sekund och när Mivas personal åker förbi med en mottagare snappas radiosignalen upp och data från mätaren registreras. – På så sätt ser vi aktuellt flöde och hur stor förbrukningen varit vid varje månadsskifte. Vi får även larm om vattnet inte stått helt stilla under ett dygn, vilket tyder på en läcka eller att en toalett står och rinner, säger Anders Norgren, VA-utredare på Miva. Vid fullskalig fjärravläsning är planen att använda sig av sopbilarna. – På nästan alla ställen vi har vattenmätare sker också soptömning. Informationen från mätaren tankas över till sopbilen och skickas vidare via mobilnätet.

Håll koll på vattenmätaren Undvik obehagliga överraskningar genom

att regelbundet läsa av vattenmätaren och se till att den är i gott skick. Vattenmätaren mäter kontinuerligt den mängd kallvatten som passerar mätaren via den inkommande vattenledningen. Du betalar bara för det vatten som du förbrukar och därför är det viktigt att mätaren fungerar och är placerad som den ska. Vattenmätaren är Mivas egendom, men som fastighetsägare är du ansvarig för att vårda mätaren och se till att den inte skadas av exempelvis frost. Avstängningskranarna med kopplingar före och efter vattenmätaren är däremot fastighetsägarens egendom. Kontrollera ventilerna regelbundet så att de går att stänga vid behov, till exempel vid en ledningsläcka. Läs regelbundet av din mätare för att kunna upptäcka eventuella förändringar i vattenförbrukningen. I första hand registrerar du mätarställningen via vår självservicetjänst Mina sidor på vår webbplats miva.se. För att logga in behöver du ditt kundnummer och självservicekoden som står angiven på din faktura. I andra hand registrerar du mätarställningen genom att kontakta vår kundservice. Självklart är du också välkommen att kontakta vår kundservice om du har frågor eller problem med att läsa av din mätarställning.

Prisbelönt kranvatten I Örnsköldsvik har vi ett av Sveriges godaste dricksvatten. 2005 var Örnsköldsvik med i tävlingen Sveriges Godaste Kranvatten, där inte mindre än 178 kommuner deltog. Örnsköldsvik vann regionfinalen och vårt fina mjuka vatten tog sig till riksfinalen där juryn, som bestod av landets ledande vinprovare och matskribenter, sa så här om Örnsköldsviks dricksvatten: ”Ett mycket rent, friskt och upplivande vatten som lovar välbefinnande och hälsa.”

MIVA 11


Juryns motivering: Årets Återvinningskommun har under året effektiviserat förutsättningarna för att återvinna avfall i allmänhet och producentansvarsmaterial i synnerhet. Årets Återvinningskommun har skapat visioner och mål som leder framåt och satt avfallsoch återvinningsfrågor i främsta rummet. Dessutom är åter­vinningsgraderna av olika material höga och över rikssnittet i de flesta fall.

Regerande

återvinningsmästare När Örnsköldsvik utsågs till Årets Återvinningskommun 2012 var det ett kvitto på framgångarna inom åter­ vinning i kommunen. Och inte minst på örnsköldsviksbornas insatser.

Örnsköldsviksborna har blivit bra på åter­vinning. Kommunen ligger till exempel långt över riksgenomsnittet vad gäller återvinning av tidningar och förpackningar och ligger utmärkt till i återvinningen av elektronik. I Örnsköldsvik samlas det in nästan dubbelt så mycket plastförpackningar jäm­fört med rikssnittet. Under 2012 samlade öviksborna in i genomsnitt 91 kilo för­packningar och tidningar, att jämföra med rikssnittet som ligger på 72 kilo per person. Att ändra vanor är svårt, men genom information och serviceinriktad personal går det att uppmuntra till både återanvändning och återvinning. Att Örnsköldsvik fått utnämningen Årets Återvinningskommun visar att kommunen är på rätt väg. En del i framgången är givetvis arbetet Miva gjort för att underlätta för kunderna. – Det ska vara lätt att återvinna i Örnsköldsviks kommun. Lätt att göra rätt. Då motiveras man i större utsträckning. Vi har en populär anläggning med bra öppettider, tydlig information och hjälpsam personal. Men sedan har öviksborna också visat att de har ett intresse för att återvinna. Det är betydelsefullt, säger Magnus Vestman, arbetsledare på Miva.

Vi ser till att ni får betalt. Vi har över 20 års erfarenhet av att hjälpa företag att få betalt. Med våra tjänster förenklar vi er vardag och ser till att ni sparar tid och pengar genom att era fakturor betalas i tid. Vi anpassar lösningen efter just era behov.

Visma Collectors – fakturan betald nu.

www.fakturanbetald.nu 12 MIVA


Lättare återvinning med mobila centraler Varje vecka året om har Miva en mobil

återvinningscentral som cirkulerar mellan serviceorterna Bjästa, Björna, Bredbyn och Husum. Under sommarhalvåret cirkulerar dessutom ytterligare en mobil återvinningscentral på nio mindre orter runt om i kommunen. – De mobila återvinningscentralerna är ett komplement till Må återvinningscentral för att de som bor långt från centralorten inte ska behöva åka så långt med det som ska återvinnas. Det är en serviceaspekt. Att tvinga kunder som bor längre bort att ta sig in till Må skulle belasta miljön med en massa resor i onödan. Möjligheten att återvinna på orten minskar också risken att fel saker hamnar i de vanliga hushållssoporna eller slängs direkt i naturen, säger Ingela Eriksson, miljöingenjör på Miva. Den mobila enheten är väldigt lik Må återvinningscentral i vad som kan lämnas där. Det handlar om hushållens grovavfall som till exempel trasiga möbler, cyklar, elektronikavfall och trädgårdsavfall. Även farligt avfall kan lämnas på de mobila återvinningscentralerna, dock inte i några större mängder.

Sluttäckning av Må Ökade nationella krav på utformning av deponi, samt en ökad återvinning av material leder nu till att deponin i Örnsköldsvik, i folkmun kallad gamla soptippen, ska täckas över för gott. Arbetet med sluttäckningen av de 18 hektaren har redan påbörjats, men beräknas inte vara klart förrän om tolv år. För att göra jobbet ordentligt och se till att inga farliga ämnen läcker ut så ska allt säkras, dräneras och täckas över enligt konstens alla regler.

I servicen ingår även att det finns personal på plats – två anställda med samma kunskap som de på Må. – På de fyra service­orterna rullar det på hela året. Sen har vi den sommarmobila som åker runt till ställen med mycket sommarboende, som till exempel Nyliden, Moliden och Sidensjö. Den är ute från mitten av maj till slutet av september. Folk rensar ut mycket på somrarna och vi har märkt att det behövs utökad service då. Men det är en svår balans att få ihop ekonomi, miljö och kundnytta.

– Ovanpå den gamla deponin läggs ett tätskikt av plastduk som svetsas samman så att inget vatten kan tränga ner i deponin. Ovanpå det ska en halvmeter schaktmassor och ovanpå det en halvmeter komposteringsmaterial, säger Peter Westin, projektledare för sluttäckningen. Man beräknar att det kommer att gå åt 250 000 kubikmeter material innan allt är klart och naturen kan ta över marken. Den lilla mängd som i framtiden ska läggas på deponi kommer nu att transporteras till Umeå, men det är något som Mivas kunder inte kommer att märka av.

VTG består av ca 200 leverantörer inom transport och gräv. Totalt ingår ca 350 maskiner, 110 lastbilar och 25 industritransportfordon. Huvuddelen av leverantörernas tjänster förmedlas genom VTG. Anlita oss för fjärr- och anläggningstransporter och entreprenadarbeten inom schakt, mark, drift och underhåll. I VTG finns transportfordon anpassade för i stort sett alla typer av transportuppdrag. ex. fjärrtransporter av gods, flis, sågade trävaror, torv, spån, bark, mm. Vi har anläggningsbilar, betongtransportbilar, och tunga terrängdumprar för transporter av schaktmassor i våra entreprenaduppdrag, ofta i väglöst land.

Tunga gräv- och schaktmaskiner, mobilkranar, hjullastare i alla storlekar och minimaskiner gör att våra uppdrag kan vara alltifrån stora schakter vid nybyggnationer eller upprustningar i infrastrukturen till enstaka maskiner i exempelvis kabelgrävningsuppdrag. VTG ekonomisk förening ombildades till aktiebolag i januari 2013. VTG´s ambition är att lyfta och tydligöra affärsmässigheten samt öka fokus mot marknaden som den självklara underentreprenören och partnern. Läs mer om våra verksamhetsområden på www.vtg.se

VTG Örnsköldsvik • Tegelbruksvägen 18 ARNÄSVALL • Tel 0660 - 29 50 80

MIVA 13


Inget skitjobb

om du hjälper till

Vilka andra vanliga problem brukar du stöta på? – Det är alltifrån att det är dålig väg till att det är långt till brunnen så att man får använda mycket extraslang. En del kan ha ett lock som väger 100 kilo – och ett vanligt standardlock får bara väga 15 kilo om man ska lyfta av det.

Samhället klarar sig inte länge utan fungerande slam­ tömning, men jobbet är inte alltid det enklaste – och du som kund kan göra mycket för att underlätta slam­ tömmarnas arbetsmiljö.

Vad är det viktigaste som fastighetsägare kan göra för att underlätta ditt jobb? – Det är nog att inte ha en massa hinder i vägen för bilen. Och så det här med att märka ut brunnen. Det skulle underlätta mycket.

Foto: Sita

Leva livet nu eller sen?

Nordea Bank AB (publ)

Slammet i enskilda avloppsanläggningar får enligt miljöbalken bara tas om hand av kommunen, eller den entreprenör kommunen utser. I Örnsköldsvik är det Miva som fått uppdraget, men en entreprenör, idag Sita, utför själva slamtömningen. En viktig uppgift där utförarna dessvärre får räkna med många försvårande omständigheter. Tommy Hellström, med 24 års branscherfarenhet, är minst sagt härdad på den fronten. – Det är nästan ingen som märker ut var brunnen är, säger han. Nu har jag ju kört länge och lärt mig området, men för den som är ny kan det bli tufft att hitta rätt.

underlätta för slamtömmaren • Brunnen/tanken är tydligt utmärkt med till exempel en flagga eller pinne. • Vägen till brunnen/tanken klarar slambilens vikt på 26 ton. • Hela sträckan fram till brunnen/tanken och området runt brunnen/tanken är fri från hinder som murar, staket och växtlighet. • Locket är lätt att lyfta av och väger max 15 kg vid lyft eller 25 kg om locket kan dras i sidled med hjälp av handtag.

Vi samarbetar med Miva i projekt för ett modernare Örnsköldsvik. Vi lägger stor vikt vid att det vi bygger och anlägger ska vara ansvarsfullt och långsiktigt utformat med tanke på miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter.

Med en smart pensionsplan kan du få både och. När du är mitt i jobbkarriären kan tanken på pension kännas avlägsen. Men kanske drömmer du om att kunna resa lite mer, eller skaffa dig ett eget utlandsboende i solen, när det är dags att dra sig tillbaka? På Nordea är vi nyfikna på vad just du har för tankar kring din pension, eftersom vi utifrån detta tillsammans tar fram en plan för hur dina drömmar ska kunna förverkligas. Vi ger dig helt enkelt inga råd innan vi känner dig. Välkommen att boka ett möte med oss på nordea.se/sparande eller ring 020-82 82 80.

Läs mer om Peab och våra samhällsbyggarprojekt på peab.se.

Gör det möjligt

Örnsköldsvik Hamngatan 15 A 0771-22 44 88 nordea.se

14 MIVA

peab.se


Sophinken slipper matrester Tidningar, pappersför­ packningar, plast, glas, metall och matavfall. Länge har det funnits fungerande återvinning för alla dessa utom en. Snart tas ett nytt steg när Örnsköldsviks kommun börjar med matavfallsinsamling. Satsningen grundar sig i Sveriges natio-

nella miljömål där ett etappmål innebär att resurshushållningen i livsmedelskedjan ska öka. Konkret innebär det att minst 50 procent av matavfallet ska behandlas biologiskt så att växtnäring kan tas till vara. Av detta ska minst 40 procent dessutom behandlas så att också energi kan utvinnas. Och detta ska vara verklighet innan 2018. – I vår kommun kommer det här att genomföras etappvis och vi ska komma igång i

det första området under nästa år, säger Åsa Möller, avdelningschef för avfall och återvinning. Informationen kommer att skickas ut i god tid. I år för­be­reder vi genom att komma fram till hur taxan ska se ut och planera både det praktiska och administrativa. Drygt hälften av Sveriges kommuner

har redan infört matavfallsinsamling i någon form. I Örnsköldsvik kommer man tillämpa samma insamlingsmodell som i Sundsvall och Umeå, med ett separat kärl för matavfall intill det vanliga sopkärlet. – Det kommer se ut ungefär som det vanliga kärlet fast är lite mindre och brunt, berättar Åsa Möller. Det blir ett frivilligt system där kunden själv får välja om man vill ha matavfallsinsamling eller inte. För Miva innebär satsningen utökat administrativt arbete och tusentals nya kärl att placera ut och underhålla. Därtill behöver entreprenören köpa in nya sopbilar; tvåfacksbilar som tömmer hushållssopor och matavfall i varsitt fack. Verksamheten blir därmed dyrare,

men för den enskilde kommer det löna sig att sortera. – Vi ska tillämpa en miljöstyrande taxa som innebär att det blir billigare för den som sorterar sitt matavfall än för den som inte gör det, säger Åsa Möller. Förhoppningen är förstås att så många öviksbor som möjligt ska ställa om sina vanor i mer miljövänlig riktning.

VI ARBETAR FÖR EN HÅLLBAR VÄRLD

Transporter med ett tydligt miljöfokus Varje dag året runt tar vi hand om sådant som andra vill bli av med. Det har vi gjort i många år och alltid med noggrannhet och ansvarskänsla. Snacka med oss om avfall!

Vi minimerar miljöpåverkan med moderna fordon, kompetenta förare och smarta logistik lösningar. Vi utbildar årligen 300 förare inom sparsam körning och använder både miljöklassade fordon och miljöklassad diesel.

BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL Örnfrakt | Skortsedsvägen 10 Örnsköldsvik | 0660-798 00 | www.ornfrakt.se

MIVA 15


återvinningsaktören

FTI, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, är en instans som varje svensk har att göra med regelbundet. Ändå är det långt ifrån alla som känner till den. Många tror att det är Miva som sköter de

återvinningsstationer där du kan lämna tidningar och förpackningar, men så är inte fallet. Miva ansvarar för sophämtningen, för Må återvinningscentral och för dess mobila variant som cirkulerar i kommunen. Tidningar och hushållsförpackningar, däremot, omfattas av producentansvaret som innebär att de företag som tillverkar förpackningar också ansvarar för att samla in dem. Den biten sköter FTI, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, med 5 800 återvinnings­ stationer över hela landet. I vår kommun finns ett 30-tal stationer för tidningar och förpackningar av glas, papper, plast och metall. 2012 samlade öviksborna in 91 kilo tidningar och förpackningar per person; 19 kilo bättre än rikssnittet på 72 kilo. Insamlingssystemet finansieras dels med hjälp av förpackningsavgifter som producenterna betalar, dels genom försäljning av det återvunna materialet. Den som har frågor eller syn­punkter kring stationerna kan kontakta FTI på telefonnummer 0200-88 03 11.

Svaren hittar du i denna bilaga. Skicka in svaren på ett vykort, senast den 10 juni, till Miva, Box 385, 891 28 Örnsköldsvik, märkt ”Tävling”. Skriv svaren tillsammans med namn, adress och telefonnummer, så har du chansen att vinna ett av tre SPA-paket på Paradiset där Miva är stolt vattenleverantör. 1. Vad betyder förkortningen Miva? 2. Miva kommer att flytta huvudkontoret från en gata till en annan, vilka? 3. Vad gör man med brännbart material som inte ryms i sopkärlet? 4. Hur många fordon passerade grindarna vid Må återvinningscentral under juni 2012? 5. Hur många mil vattenledningar finns i Örnsköldsviks kommun? Senast 28 juni utser vi vinnarna.

Miva svarar

Måste jag ha abonnemang för sopor, vatten och avlopp? Kan jag välja att avstå?

Varför besöker inte de mobila återvinnings­­centralerna ännu fler orter i vår kommun?

Varför är min sophämtning så dyr med flera avgifter som måste betalas även om jag knappt slängt något? Försöker Miva tjäna pengar på mina sopor?

Svar: Alla hushåll och fastighetsägare har en lagstadgad skyldighet att lämna sitt avfall till kommunen. Hur ofta du befinner dig i din fastighet påverkar inte avgiften, men du kan få dispens från den om fastigheten anses obeboelig. Ansökan görs hos Miljö- och hälsoenheten inom kommunens Samhällsbyggnadsförvaltning.

Svar: De orter som vi besöker med de mobila återvinningscentralerna har valts utifrån befolkningsmängd och att de flesta kunder ska ha tillgång till en återvinningscentral inom 20 km. Självklart skulle vi vilja erbjuda mer service, men vi måste göra en avvägning mellan miljö, ekonomi och kundnytta. Skulle de mobila återvinningscentralerna besöka fler orter skulle vi vara tvungna att höja avgifterna och transportera halvtomma containrar över hela kommunen.

Svar: Enligt självkostnadsprincipen är det faktiskt inte tillåtet för Miva att tjäna pengar på dina sopor. De avgifter som tas ut behövs för att bekosta själva avfallshanteringen. Grundavgiften täcker våra kostnader för sopkärlen, avfallsplanering, administration, service och för att hålla igång Må återvinningscentral samt dess mobila variant. Hämtningsavgiften, som betalas per sopkärl och hämt­ningstillfälle, täcker våra kostnader för att köra ut till kommunens alla hushåll. Viktavgiften, som baseras på hur mycket avfallet väger, täcker våra kostnader för behandling av avfallet via förbränning och energiåtervinning.

Avgifter för VA; vatten och avlopp, styrs av lagen om allmänna vattentjänster. Enligt den ska fastighetsägare betala en grundavgift för VA om fastigheten är ansluten till det allmänna kommunala VA-nätet. Det du betalar för vatten och avlopp används till att producera dricksvatten, underhålla och förnya ledningsnäten med tillhörande anläggningar samt ta hand om avloppsvatten och dagvatten från gator och fastigheter. Dessa grundläggande samhällsfunktioner finansieras alltså inte via skattsedeln utan av din VA-avgift.

Vill du veta mer? På vår webbplats miva.se finns mycket mer att läsa och praktiska informationsblad att ladda ner. Du är så klart också välkommen att kontakta vår kundservice! Vi hörs!

Besök: Torgatan 10, 5 tr. Post: Box 385, 891 28 Örnsköldsvik. Växel: 0660-330 300. Kundservice: 0660-330 400. Vardagar 9.00-15.00 lunch 11.30-12.30 Följ oss på Facebook facebook.se/mivaovik

info@miva.se

7AN MEDIAPARTNER I NORR | FOTO: HÅKAN NORDSTRÖM | MITT MEDIA PRINT 2013

Den okända

Tävla & vinn

Miva bilaga i nr 20 2013  

Miva bilaga i nr 20 2013