Page 1

Etu- ja takakansi eri tiedostossa


VTT-översikt 2011 på nät: www.vtt.fi/vtt2011

Innehåll 3 Generaldirektörens översikt 3 Verksamhetsidé och VTT:s värden 4 VTT Group organisation 5 Affärsverksamhet av teknik 6 Exempel på forskningsresultat 6 ICT, elektronik 12 Skog, energi, kemi, miljö 16 Bioteknik, läkemedel, livsmedel 24 Maskiner, trans­portmedel, metall 26 Byggande, fastigheter, tjänster, logistik 32 Liiketoiminta, kaupallistaminen 34 Affärsverksamhet, kommersialisering 38 Internationellt och inhemskt forskningssamarbete 40 Forskningspolitiken står inför förändringar 41 Effekter och erkännanden 42 Hållbar utveckling som en del av verksamheten 44 VTT i siffror 2011


VTT erbjuder företag, sam­ hället och andra kunder forsknings­tjänster på alla stadier av deras innovations­ processer. VTT:s tjänster stärker kundernas internatio­ nella konkurrens­kraft och skapar därigenom gynn­ samma premisser för sam­ hällets, sysselsättningens och välfärdens utveckling.

et

ill f ö r m å n f ör et

re

spe

kt i a ll

ve

r

am het

S tö d

h

ks

oc

n

Sam

nde

ar

ku

b

VTT:s värden

Ett

s te g f ö r e

on

f ö r in n ov

si

at

i

on

s

M

er

alströmmen i den europeiska offentliga ekonomin har fått tankarna att starkt fokuseras på att lösa skuldproblemen och långsiktiga satsningar på att utveckla konkurrenskraften har hamnat i skymundan. Offentliga insatser måste bättre än tidigare stödja näringslivets konkurrenskraft och hela samhällets välfärd. Forsknings- och innovationsverksamheten måste bli effektivare och en nyallokering av de knappa resurserna blir aktuell. Det har traditionellt satsats avsevärt på vetenskaplig grundforskning i Europa. Den nya kunskap man har fått har dock inte utnyttjats i någon större utsträckning för att utveckla industriell aktivitet och skapa arbetstillfällen. Publikationerna och patenten som har producerats leder inte till ny exportindustri eller ökad sysselsättning. Produktionen inom många industribranscher har också flyttats utomlands. Nu måste man gå i en ny riktning och genomföra betydligt mer offentliga satsningar på tillämpad tvärvetenskaplig forskning och teknologiutveckling, samt på att åstadkomma nya innovationer. Den europeiska utvecklingen syns i liten skala även i Finland där man utför veten­ skaplig forskning på många olika håll, samordningen av forskningen är svag och över­ lappningar är allmänt förekommande. I små länder som Finland borde all producerad kunskap, oavsett om den är vetenskaplig eller tillämpad, inriktas på att förbättra sam­ hället och näringslivet, den nationella konkurrensförmågan och den sociala välfärden. Utgångspunkten ska vara att anta samhällets betydande utmaningar samt att åstadkomma en hållbar konkurrenskraft inom näringslivet. Viktiga teman är bioekonomi, resurseffektiv industri, koldioxidsnål energi, den digitala världen, ren miljö och människors välfärd. Kraftiga åtgärder behövs för att reformera den industriella strukturen. Risk­ finansieringen har krympt betydligt till följd av de ekonomiska stormarna. Detta drabbar i synnerhet nya tillväxtföretag, men även framgångsrika små och medelstora företag. Sm-företagen lever i ett ekosystem där stora ankarföretag har en central roll. Utöver åtgärderna inriktade på sm-företagen måste man se till att stora företag som sysselsätter folk inte försvinner. Parallellt med insatser som hjälper enstaka sm-företag måste hållbara värdekedjor och värdenätverk förstärkas. VTT har ett omfattande internationellt nätverk. Detta illustreras av att vi år 2011 öppnade enheter i Berkeley i Kalifornien (molekylbioteknik) och i São Paolo i Brasilien (vattenteknologi och utnyttjande av biomassa). VTT har en stark vetenskaplig och erkänd ställning på det internationella forskningsfältet samt bevis på att kunskapen överförs till resultat och välfärd. VTT främjar allt detta med sin egen verksamhet och fungerar samtidigt som vägvisare. Ett stort tack för ett såväl forskningsmässigt som ekonomiskt framgångsrikt år 2011 förtjänar alla VTT-anställda, våra samarbetspartners och framförallt våra kunder!

Verksamhetsidé

Pa

Generaldirektörens översikt

Erkki KM Leppävuori Generaldirektör

3


VTT Group organisation Generaldirektör Erkki KM Leppävuori

Kundfacit

Branschdirektör Jouko Suokas

Strategisk forskning

Vetenskaplig direktör Anne-Christine Ritschkoff Kunddirektör: • Bio-, läkemedels- och livsmedelsindustrin: Hannu Lampola • Elektronik: Juha Palve • Energi: Rauno Rintamaa • ICT: Seija Sihvonen • Kemiindustri och miljö: Tuomas Mustonen • Fastigheter och byggande: Harri Airaksinen • Maskin- och fordonsindustrin, metall: Tuomo Niskanen • Skogsindustrin: Timo Pekkarinen • Tjänster och logistik: Harri Airaksinen

Forskningsdirektör: • Bioteknik, kemi och processteknik: Johanna Buchert • Energi: Kai Sipilä • Mikroteknologi och elektronik: Harri Kopola • Tjänster och byggd miljö: Matti Kokkala • Tillämpad materialteknik: Erja Turunen • Industriella system: Rauno Heinonen • Informations- och kommunikationsteknik: Tatu Koljonen

Affärsutveckling

Utvecklingsdirektör Petri Kalliokoski

Forskning och utveckling Branschdirektör Kari Larjava Teknologidirektör: • Bio- och processteknik: Anu Kaukovirta-Norja • Energi och skogsindustrin: Satu Helynen • ICT: Jussi Paakkari • Materialer och byggd miljö: Eva Häkkä-Rönnholm • Mikroteknologi och sensor: Arto Maaninen • Industriella system: Risto Kuivanen

Koncerntjänst

• Administration: Seppo Viinikainen • Kommunikation: Olli Ernvall • Intern revision: Jukka Forsström • Juridik: Matti Karhunen • Ekonomi: Timo Nurminiemi • HR: Riitta Tolvanen • IT: Markus Ekman

VTT:s dotterbolag

• VTT Expert Services Oy, vd Laura Apilo • VTT Ventures Oy, vd Antti Sinisalo • VTT International Oy, vd Petri Kalliokoski • VTT Memsfab Oy, vd Hannu Kattelus

4


Affärsverksamhet av teknik

VTT

är föregångare inom teknologi och leverantör av lösningar och innovationer för avancerad teknik. VTT:s verksamhet styrs av två megatrender: den hållbara utvecklingen och digitaliseringen av information. För att kunna tillmötesgå globala utmaningar (Grand Challenges), såsom klimatförändringen och den åldrande befolkningen, koncentrerar vi vår forskning på områden där forskningsbaserade lösningar kan ha betydande effekter. Bioekonomi och tjänster som handlar om hälsa och välbefinnande är exempel på insatsområden inom vilka vi skapar ny kompetens som vi utnyttjar för att utveckla nya och förbättrade produkter, tjänster, processer och affärsmodeller. Genom nya lösningar ökar vi våra kunders konkurrenskraft och stödjer den hållbara utvecklingen, sysselsättningen och välbefinnandet i samhället. VTT:s tjänster omfattar ett brett spektrum områden, från föregripande av framtidens tekniska och affärsekonomiska utveckling via strategisk teknologiutveckling, applikationsutveckling och testning till kommersialisering av lösningar och koncept. Genom att utnyttja våra vidsträckta samarbetsnätverk, medverka aktivt i EU-projekt och bereda kunderna möjlighet att delta i utvecklingsarbetet i ett tidigt skede säkerställer vi att ny teknik omvandlas till praktiska lösningar. Vi hjälper våra kunder att identifiera tekniska lösningar som är på frammarsch och att hitta nya lösningar och affärsmöjligheter med stöd av vårt multiprofessionella kunnande. Enligt vår kundenkät 2011 hade 74 procent av alla svarande redan utnyttjat resultaten av sina VTT-projekt kommersiellt eller planerade att utnyttja dem under de tre följande åren. Sammanlagt 28 procent av dem som besvarade enkäten hade infört en helt ny teknik som resultat av sitt VTT-projekt.

VTT är Nordeuropas största forskningsorganisation, som producerar mångsidiga teknologi- och forsknings­­tjänster åt sina inhemska och internationella kunder, företag och den offentliga sektorn. Tack vare sitt vid­sträckta kunnande kan VTT hjälpa sina kunder och samarbetspartners att skapa nya produkter, produktions­ processer, produktionsmetoder och tjänster och därigenom stärka näringslivets internationella konkurrens­­kraft och den allmänna välfärden i samhället. VTT har ett omfattande nationellt och internationellt sam­arbets­nätverk med vars hjälp man effektivt kan överföra och nyttiggöra ny kunskap och teknologi.

De exempel som beskrivs här representerar bara en liten del av VTT:s verksamhet. Likafullt ger de en bild av hur mångsidigt VTT påverkar teknikens och affärsverksamhetens utveckling i Finland.

5


• Under år 2011 ökade försäljningen inom den globala halvledarindustrin med knappt en procent till 302 miljarder euro, varav Intels marknadsandel var 17 % • Globalt var värdet av mobiltelefonabonnemangen år 2011 6 miljarder euro, därav 30 % i Kina och Indien • Värdet av bredbandsabonnemangen var 1,2 miljarder euro, mest i Asien • Nokia var fortfarande den ledande leverantören av mobiltelefoner, nettoförsäljningen under år 2011 uppgick till 38,7 miljarder euro, 9 % mindre än under år 2010 • Under åren 2008–2010 utvecklades över 300 000 applikationer för mobiltelefoner, i USA användes mest applikationer för spel, nyheter, kartor, sociala nätverk och musik • Nätbutiken eBay uppskattade att värdet av deras kunders köp och försäljningar kommer att öka till 8 miljarder dollar under år 2012.

ICT, elektronik

6


kiselplattor (dvs. flera miljoner chips), kan det bli aktuellt att flytta teknologin till en större fabrik. Mer information Specialforskare Tommi Suni, tfn 020 722 6696

Avancerad informationssäkerhet Timerkretsar i miniatyr för data­ kommunikations­applikationer

Modern datakommunikationsteknik, bl.a. mobiltelefoner, använder timerkretsar av olika slag. VTT utvecklar kiselbaserade mikromekaniska resonatorer i EU-projektet Go4Time. Produkterna förbättrar industrins konkurrenskraft på timermarknaden. EU-projektet Go4Time utvecklar nya, mindre timermoduler för applikationer inom datakommunikation. I projektet integrerar man flera mikromekaniska resonatorer och deras styrelektronik. Målet är att packa de integrerade kretsarna och MEMS-resonatorerna i samma hölje. På detta sätt blir det möjligt att tillverka en mycket liten temperaturkompenserad och reglerbar timerenhet med låg elförbrukning, som kan användas för att fastställa referensfrekvensen i tillämpningar för telekommunikation. Till sin storlek motsvarar den utvecklade timerenheten ungefär 25 procent av volymen hos de kvartsbaserade timermoduler som används i dag. Timermoduler används i mobiltelefoner t.ex. för Bluetooth- och GSM-teknik. Projektet förbättrar den europeiska industrins konkurrenskraft på timermarknaden, som har ett värde på tre miljarder euro. Produktens mindre storlek och lägre elförbrukning främjar övergången till grön teknik. Utöver VTT deltar fyra andra europeiska forskningsinstitut i det EU-finansierade sameuropeiska projektet Go4Time: CSEM (Schweiz), Fraunhofer Institut (Tyskland), Politecnico di Milano (Italien) och Delft University of Technology (Holland). ST Microelectronics (Italien) och Microcrystal (Schweiz) deltar i projektet som företagspartners. VTT koncentrerar i FoU, men skräddarsydda tillverkningstjänster levereras genom VTT Memsfab Oy. Prototypen kan enkelt tas i produktion vid VTT Memfabs Oy, eftersom företaget använder samma produktionsutrustning som VTT, vilket innebär att teknologin inte behöver överföras till en annan fabrik. Först när produkten har etablerats på marknaden och produktionsmängderna uppgår till flera tusen

Informationssäkerheten blir allt viktigare i samhället som digitaliseras kontinuerligt. Med hjälp av projektet DIAMONDS är det möjligt att stärka företagens informationssäkerhetskompetens och internationella konkurrenskraft. VTT utvecklar informationssäkerhetstjänster för industrin även tillsammans med Siemens. I projektet DIAMONDS utvecklar VTT metoder och redskap som kan användas effektivt för att testa informationssäkerheten i nätverkskopplade system. Inom ramen för projektet utvecklas även en plattform till vilken det är möjligt att koppla flera olika redskap för testning av informationssäkerhet. Plattformen bygger på öppen källkod. DIAMONDS hjälper företag att förbättra informationssäkerheten i sina system och införa nya, avancerade redskap och metoder för testning av informationssäkerheten. Projektet är en av det europeiska forskningsprogrammet ITEA2 (Information Technology for European Advancement). ITEA2 utvecklar modellbaserade metoder för testning av informationssäkerhet som gör det möjligt att upptäcka sårbarheter redan i ett tidigt skede av planeringen av systemet. Forskningsprogrammet tar också fram metoder och redskap för upptäckt av intrångsförsök, fel och olycksfall i nätbaserade system. Från Finland medverkade VTT, Uleåborgs universitet, Codenomicon, Conformiq, Oy L M Ericsson Ab och Metso i projektet. VTT samarbetar inom utvecklingen av informationssäkerheten för industri även med Siemens. Siemens erbjuder i fortsättningen VTT:s kartläggning av informationssäkerheten som en del av sina tjänster för industrin. VTT genomför kartläggningen själv, men anlitar vid behov systemkunnandet hos experterna på Siemens. Vid kartläggningen görs en täckande utredning av informationssäkerhetsnivån i produktionsanläggningens automationssystem. Exempel på områden som behandlas är användarförvaltning, säkerhetskopiering och nätets säkerhet. Mer information Specialforskare Ilkka Uusitalo, tfn 020 722 2455

7


I det av VTT samordnade projektet deltog INM LeibnizInstitut für Neue Materialien GmbH, Evonik Degussa GmbH och Motorola från Tyskland, Mittuniversitetet och Sensible Solutions Sweden AB från Sverige, Ecole Polytechnique Fédérale de Lausanne från Schweiz, Ardaco a.s. från Slovakien samt UPC Consulting Ltd. /UpCode Ltd. och Stora Enso från Finland. Mer information Ledande forskare Ari Alastalo, tfn 020 722 7136

VTT kombinerade mobiltelefonen och mikroskopet Teknik för tryckt elektronik i testskedet

VTT:s patenterade teknik för tryckt elektronik har testats i praktiken på en branschkonferens. Det bästa utställningsobjektet valdes med omröstningskort som byggde på VTT:s minnesteknik. Ett omröstningskort med VTT:s teknik för tryckt minne testades på konferensen Printed Electronics Europe 2011. Kortet togs fram i samarbete med Stora Enso, Enfucell och ANP. Sammanlagt tusen kort tillverkades åt konferensarrangören IdTEchEx. Testet var en del av EU:s forskningsprojekt PriMeBits, som utvecklade minnesteknik som lämpar sig för rullbaserad tillverkning. Inom projektet utvecklades tillämpningar som bygger på enkel kombinering av minnesteknik samt avläsningsutrustning och avläsningssensorer, t.ex. rfid-­ beteckningar. Målet var att utveckla tryckteknik för produkter i vilka tryckt elektronik är konkurrenskraftigare än traditionella alternativ. En av de främsta konkurrensfördelarna med tryckt elektronik är kostnadseffektivitet. Ett exempel på tryckta intelligenta produkter är tryckt minne. Flera tillämpningar som bygger på denna lösning kommer att lanseras på marknaden inom kort. Som helhet väntas tryckt elektronik uppnå en betydande marknadsandel före utgången av detta decennium. I de första tillämpningarna av tryckt minne används teknik för engångslagring. Exempelvis de omröstningskort som användes i testet byggde på denna teknik. PriMeBits-projektet undersökte även minnestillämpningar som möjliggör upprepad lagring av data och kartlade olika tillämpningar där minnesteknik skulle kunna användas. Projektet utredde dessutom framtidsutsikterna för denna teknik och potentiella affärsmodeller ur företagens och konsumenternas perspektiv.

8

VTT har utvecklat en optisk extrautrustning som omvandlar en mobiltelefon till ett effektivt mikroskop. Anordningen kan användas bland annat inom tryckeri-, säkerhets- och hälsovårdsbranschen samt av konsumenterna. Det nya finländska företaget KeepLoop Oy och VTT håller som bäst på med att kommersialisera anordningen En mobiltelefon kan omvandlas till ett snabbmikroskop genom att man placerar en platt mikroskopmodul fasthållen av en magnet framför mobiltelefonens kameralins. Mobiltelefonen får plats i användarens ficka även när mikroskopet är monterat. Detta är inte möjligt med rörformade mikroskop. Det av VTT utvecklade mobiltelefonmikroskopet uppnår en precision på mer än en hundradels millimeter. Mikroskopbilden uppstår genom en samverkan mellan LED-ljus och mobiltelefonens kameralins. Med anordningen är det möjligt att undersöka olika ytor och strukturer i mikroskopisk skala. Den kan också användas för att ta en skarp bild av hög kvalitet, som därefter skickas vidare som mms. Mobiltelefonsmikroskopets makrolins av plast förstorar objektet effektivt. Kameran har ett synfält på 2x3 millimeter. Längs linsens yttre kant finns infällda lysdioder som belyser objektet från olika vinklar. Med hjälp av bilder som belyses från flera olika vinklar kan man t.ex. skapa en 3D-topografkarta över den undersökta ytan. Kartan har en 3D-precision på under en hundradels millimeter. Produktens konkurrensfördel bygger på den nya generationens linsteknik, den kompakta och användarvänliga utformningen som extrautrustning på mobiltelefonen samt på anordningens anpassningsbara tilläggsegenskaper. Mobiltelefonmikroskopet lämpar sig särskilt för tryckeribranschen, där det kan användas bland annat för att undersöka tryckytor som ett led i kvalitetskontrollen och även under fältförhållanden. Inom säkerhetsbranschen kan


produkten användas exempelvis för avläsning av mikrokoder i logistiska system av olika slag. Anordningen lämpar sig också för kontroll av säkerhetsmärkningar och produktens äkthet inom varumärkesskyddet. Med hjälp av mikroskoputrustningen kan man identifiera dolda bilder på produkten som inte är synliga med blotta ögat. Anordningen har också tillämpningar inom miljöuppföljning, sociala medier, gruppbaserade hybridmedier och i spelvärlden. De första industriella applikationerna och konsumentmodellerna introduceras på marknaden i början av 2013. VTT och KeepLoop Oy, ett nytt företag som är i färd med att kommersialisera anordningen, erbjuder sina kunder en helhet som kombinerar forskning och produktutformning av tekniska applikationsmöjligheter. Mer information Kundchef Janne Suhonen, tfn 020 722 2298

Förstärkt verklighet på visitkort

Tekniken för förstärkt verklighet erbjuder fler möjligheter än konsumenterna för närvarande ens kan önska sig. VTT utvecklar skräddarsydda företagslösningar som bygger på teknik för förstärkt verklighet. Det följande steget är att produktifiera ett tryckt visitkort på vars yta man till exempel kan visa en video.

Augmented Reality (AR), dvs. förstärkt verklighet, levandegör ett tryckt visitkort genom göra det möjligt att ett videoklipp kopplas till kortet. Kortet ser alldeles vanligt ut men på dess baksida finns en enkel tryckt symbol. När användaren går till företagets webbsida och håller symbolen framför webbkameran, startar ett videoklipp som har kopplats till symbolen. På detta sätt kan man till exempel visa en ”levande” figur på video på kortets yta. Videoapplikationen är användarvänlig eftersom den inte kräver att användaren installerar någon programvara på sin dator på förhand. Den tekniska lösningen bygger på en tagg som har utvecklats av VTT. Även en webbkamera med låg upplösning kan läsa taggen. Användaren behöver inte hålla taggen särskilt nära kameran, och det har inte heller någon större betydelse på vilken led kortet hålls framför kameran. VTT har också utvecklat det program som tolkar informationen på den tryckta taggen. VTT har tidigare gjort videotillämpningar till en tidskrift och en årsberättelse. Applikationer för förstärkt verklighet finns på vardagliga konsumentförpackningar redan i dag. Exempelvis i Danmark lanserades ett mjölkpaket som var försett med en AR-tagg, med vars hjälp användaren kunde hämta ett fotbollsspel till sin mobiltelefon. Spelet kunden man använda för att övade sig i att göra mål med en lokal kändis som målvakt. VTT har grundat klubben Future AR Media Ecosystem (FARMES), och klubbens första produkt är en produktdemo för företaget Painonet, som trycker visitkort. Demon har kompletterats med ett användartest, vars resultat används vid den fortsatta utvecklingen av AR-visitkortet. Klubben har som mål att hjälpa företag som är intresserade av AR-teknik att ta fram demon och kommersiella applikationer som utnyttjar denna teknik på olika sätt. Mer information Ledande forskare Anu Seisto, tfn 020 722 7505

Fart på kommunikationen mellan maskinerna Projektet Usenet, som leds av VTT, har utvecklat en horisontell lösningsmodell som ger fart åt spridningen av M2M-internet, som bygger på kommunikation mellan maskiner. På detta sätt blir det möjligt att lansera nya produkter och tjänster på marknaden snabbare och förmånligare än i dag.

Den horisontella lösningsmodellen som utvecklades i projektet Usenet främjar funktionen av M2M-tillämpningar (Machine-To-Machine) i heterogena fasta och mobila nätmiljöer. Tack vare lösningen kan man nu införa

9


M2M-tjänster snabbare. Samtidigt minskar kostnaderna, och det blir möjligt att lansera nya, användarvänligare produkter och tjänster allt snabbare för konsumenterna. I traditionella vertikala M2M-lösningar har kunden ofta blivit beroende av en enda leverantörs lösning, som vanligen inte har varit kompatibel med lösningar från andra leverantörer. Detta har gjort att företagen gått miste om många affärstillfällen, och M2M-lösningarna har utvecklats till dyra enleverantörslösningar. I ITEA2:s treåriga projekt Usenet, som är en del av Tekes program Ubicom, utvecklades koncept för att lösa dessa problem. Resultatet var en horisontell verksamhetsmodell som ger företag som lanserar sina produkter på marknaden kostnads- och tidsbesparingar. Lösningen utvärderades mångsidigt med tillämpningar som är viktiga för de partner som medverkade i projektet. För närvarande använder de medverkande aktörerna projektets resultat i åtminstone 13 produktfall. Under projektet demonstrerades tillämpningar för telematik, kollektiva samfärdsmedel och industrimiljö samt tillämpningar för hem-, byggnads- och konsumentmiljöer. Exempel på tillämpningarna är Ouman Oy:s fjärrstyrningssystem inom fastighetsautomation samt de mobila sensorerna och lösningarna för Rmon-övervakning av biltransportlastbilar. Projektet har också i väsentlig grad bidragit till uppkomsten av ett spin off-företag (Geosparc), som är inriktat på geografiska informationssystem, och producerat bl.a. 55 internationella publikationer. Projektet har varit föregångare inom horisontella M2M-system och bidragit aktivt till starten av den nya M2M-standardiseringsarbetsgruppens verksamhet inom den europeiska standardiseringsorganisationen ETSI. Projektet fick silvermedalj av det internationella programmet ITEA. Mer information Ledande forskare Juhani Latvakoski, tfn 020 722 2476

Datormobilprogram möjliggör nya tjänster

Ny programvara för datormobiler som VTT har utvecklat ger mångsidig information om användarnas vardagsrutiner i realtid. Med stöd av detta blir det möjligt att utveckla ny affärsverksamhet inom många olika branscher. Lösningarna fungerar på datormobiler från olika tillverkare. Med de programkomponenter som VTT har utvecklat är det möjligt att fortlöpande identifiera och följa upp datormobilanvändarnas vardagliga rutiner i realtid. Data om mobil-

10

användarnas beteende kan användas mångsidigt i olika tjänster både inom affärslivet och på fritiden. Lösningen gör det möjligt att införa enkla mobilfunktioner inom kundrelationshanteringen, riktade online-marknadsföringsaktiviteter, mångsidiga tjänster för hälsa och välbefinnande samt säkerhetstillämpningar av ett nytt slag. Även konsumenter kan erbjudas möjlighet att med hjälp av programmen omedelbart reagera på eventuella avvikelser i de dagliga rutinerna, till exempel om barnen inte kommer hem från skolan vid normal tid. Inom tjänster för hälsa och välbefinnande kan användaren exempelvis följa upp sin fysiska aktivitet och energiförbrukning. Med hjälp av programvaror för kundrelationshantering, dvs. CRM-applikationer, kan man exempelvis förutse kundernas beteende och identifiera olika kundsegment. Mobiltelefonprogrammen skickar informationen till VTT:s tjänst Lifeliner, där informationen kan analyseras mer ingående. Användarnas livsstil och beteendemönster kan granskas med hjälp av profiluppgifter som sammanställs på veckobasis eller i form av mer exakta dagsvyer. Beteendeinformationen kan skickas till externa tjänster i enlighet med standarderna för WLAN och 3G. Lösningarna stöder de vanligaste operativsystemen och fungerar bland annat på plattformarna Symbian S60-, Symbian^3- och Maemo/MeeGo. Mer information Specialforskare Ville Könönen, tfn 020 722 2380


Bränslegivare ger lägre utsläpp

Många nya bränslen har lanserats på marknaden runt om i världen. Därför måste biltillverkarna förbereda sig för flexibel användning av olika bränslen. Den spektrometersensor som VTT utvecklat mäter egenskaperna hos bränslet i bilen på ett mångsidigt sätt och producerar data som skyddar motorn, hjälper till att optimera bränsleförbrukningen och motorns funktion samt bidrar till minskade utsläpp. Behovet att minska utsläppen från trafiken har lett till att många olika trafikbränslen lanserats på marknaden, exempelvis esterbaserad biodiesel och bränslen som innehåller etanol. Bränslena varierar lokalt beroende på hur snabbt man har för avsikt att minska oljeberoendet. De moderna biltillverkarna måste därför förbereda sig på att olika bränslen används flexibelt. I projektet Euripides, som samordnas av Continental Automotiv SAS, har VTT utvecklat en ny, MOEMS-baserad givare för mätning av bränslets kvalitet i bilar. Med hjälp av principen för optisk mätning kan man utreda många egen-

skaper hos bränslet, såsom dess densitet, värmevärde, cetan- och oktantal, svavelhaltsklassificering och viskositet. Samma givartyp kan användas på både diesel- och bensindrivna bilar. Med den MOEMS-baserade givaren är det möjligt att optimera bränsleinsprutningen, motorns effekt och bilens köregenskaper, att minska bränsleförbrukningen och utsläppen samt att skydda motorn. VTT undersöker nya givarplattformar som bygger på Fabry-Perot-interferometer, LED-belysning och specialsensorer inom flera olika tillämpningsområden, exempelvis processindustri samt konsument-, bio- och säkerhetstillämpningar. Fördelarna med den nästa generationens lösningar är att de är mindre, hållbarare, energisnålare och billigare. Tack vare det innovativa utvecklingsarbetet blir det möjligt att övergå från dagens tunga och stora spektrometrar till kompakta mikrospektrometrar. Mer information Specialforskare Jarkko Antila, tfn 020 722 6819

11


• Med den nuvarande användningsmängden utnyttjas endast hälften av biomassapotentialen i EU-länderna • Enligt IEA:s beräkningar stiger jordklotets medeltemperatur troligen med sex grader på lång sikt, om inga nya energiproduktions- eller besparingsmetoder tas i bruk • Andelen energi som produceras med olja och andra fossila bränslen uppskattas minska från nuvarande 81 % till 75 % av världens energi fram till år 2035 • Investeringarna i förnybar energi var totalt 260 miljarder dollar under år 2011 • Värdet av den globala affärsverksamheten som avser kemikalier var 3 biljoner dollar, de största producenterna är europeiska och amerikanska.

SKOG, energi, KEMI, MILJÖ

12


Miljövänliga och kommunicerande förpackningar

VTT:s förpackningsforskning bidrar till utvecklingen av förpackningarnas miljövänlighet, användbarhet och kommunikationsegenskaper, och hjälper till att skapa helt nya egenskaper hos förpackningar. Iscent Oy och VTT håller på att kommersialisera en teknik för hologram som kan tryckas på plast- och fiberbaserade förpackningar. Tekniken lämpar sig för massproduktion och gör det möjligt att förse förpackningarna med både imponerande effekter och äkthetsskydd. Tack vare den nya svårkopierade hologramtekniken kan exempelvis företag få en äkthetsgaranti på sina produkter. Tryckerier kan använda metoden för att minska förbrukningen av tryckfärger, och reklambyråer kan skapa snygga förpackningar ekologiskt. Tekniken kan användas bl.a. på omslags- och presentpapper, som kan ges en ny, dekorativ framtoning utan att omslaget förlorar sin transparens. Tekniken lämnar sig också för formsprutade plastprodukter som mobiltelefoner, cd-konvolut och bärbara datorer, och genom laminerade lösningar även för inredningselement och idrottsutrustning. De kommersiella hologrambanorna inom tryckeribranschen är så gott som utan undantag avsedda för produktion av smala produkter. Det nygrundade finländska företaget Iscent investerar däremot i en slutprodukt med en bredd på upp till 1 200 mm, vilket erbjuder helt nya affärsmöjligheter. Lösningen möjliggör produkter med stora tillverkningsvolymer eftersom råvarukostnaderna är minimerade. Kommersiella hologramtekniker bygger på metalliserade lösningar och ofta dessutom på laminerade strukturer eller effekter som skapas med UV-lack. De effekter som skapas med den nya metoden behöver inte dessa lösningar eller några andra extra tillsatsämnen överlag, eftersom regnbågsfenomenet produceras uteslutande genom att bearbeta plast- eller pappersytans topografi. Både den lagstiftning som för närvarande håller på att växa fram och konsumenternas ökade efterfrågan på etiska produkter styr utvecklingen mot tillverkning av ekologiska förpackningar. När VTT inom ramen för forskningsprojektet Framtidens livsmedelsförpackning utredde vilka förväntningar och önskemål konsumenterna har på förpackningarna, framgick det att ekologi är ett av konsumenternas viktigaste kriterier för bedömning av förpackningar. En förpackning är inte endast en ask eller låda som skyddar produkten. Den måste också vara snygg och kom-

municera rätt saker. Projektet Kommunicerande förpackning undersökte vad förpackningen betyder för konsumenterna, hur man kan främja varumärkesetableringen med förpackningen och hur man kan använda digitala tryckeritekniker för att förbättra möjligheterna till kommunikation. Mer information Teknologichef Raimo Korhonen, tfn 020 722 3044

Fibrillcellulosa av björk ger plastliknande förpackningsmaterial

VTT och Aalto-universitetet har utvecklat en metod som för första gången möjliggör tillverkning av ett plastliknande material i stor skala. Denna film av nanofibrillerad cellulosa kan tillverkas förmånligt med en rullbaserad metod. Filmen kan användas exempelvis för tillverkning av livsmedelsförpackningar, i vilka den skyddar livsmedlen från att bli skämda. Karaktäristiskt för fibrillerad nanocellulosa är att den binder mycket vatten och bildar vattenbaserade geléliknande massor som har en torrsubstanshalt på endast några procent. Denna egenskap har varit en av flaskhalsarna inom den industriella tillverkningen. Fibrillerade cellulosafilmer tillverkas i allmänhet genom filtrering under tryck, men då materialet är geléliknande är denna metod besvärlig. Dessutom kan de viror och membran som används vid filtreringen lämna spår på filmen, vilket gör dess yta ojämn. I den nya metoden som VTT och Aalto-universitetet utvecklat tillverkas de nanofibrillerade cellulosafilmerna genom att fibrillcellulosa appliceras i ett tunt och jämnt skikt på plastfilm på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollera cellulosans spridning och vidhäftning på plastfilmens yta. Filmerna torkas kontrollerat med tekniska lösningar av olika slag. Filmerna krymper inte, då massan appliceras, fäster och torkar på rätt sätt, och de blir fullkomligt jämna. Ju mer fibrillerat, dvs. finfördelat, nanocellulosamaterial man använder, desto mer transparenta filmer kan man tillverka av materialet.

13


För närvarande har flera meter fibrillmassafilm tillverkats i VTT:s provanläggning i Esbo. Alla faser i metoden kan överföras till en industriell tillverkningsprocess. Filmen kan tillverkas med anordningar som redan används inom industrin utan betydande tilläggsinvesteringar. VTT och Aalto-universitetet söker patent för tillverkningstekniken för NFC-film. Provkörningarna och utvecklingsåtgärderna i anslutning till dem görs hos VTT. Uppfinningen har genomförts inom ramen för Tekes projekt Naseva 2 – Tailoring of nanocellulose structures for industrial applications, som är en del av en projekthelhet som drivs av Suomen Nanoselluloosakeskus (Finlands Nanoncellulosacentrum), som har bildats av UPM, VTT och Aalto-universitetet. Vid provkörningarna och projektet har använts UPM Fibrillcellulosa från UPM. UPM har inlett förkommersiell tillverkning av fibrillcellulosa och utvecklar nya tillämpningar för fibrillcellulosa tillsammans med industriella partners. Mer information Specialforskare Tekla Tammelin, tfn 020 722 4632

processvattnet kan återanvändas i fabriken. Detta minskar både mängden avloppsvatten som leds ut och mängden rent vatten som pumpas in på anläggningen. Ett av de största problemen inom membranfiltrering är att membranen blir smutsiga under filtreringen. De smutsiga membranen kan rengöras genom tvätt med kemikalier. Den upprepade tvätten gör dock membranen mer kortlivade och försämrar processens kostnadseffektivitet. Avbrott i tvätten, kemikalieförbrukningen och den extra energiförbrukningen ökar dessutom kostnaderna ytterligare. I syfte att förbättra kostnads- och energieffektiviteten inom membranfiltreringsprocesserna utvecklar projektet NoFoul mätmetoder som gör det möjligt att i realtid kontrollera membranens skick under filtrering. Med hjälp av de realtidsdata som metoderna ger kan man göra nedsmutsningen av membranfiltren avsevärt långsammare, eftersom det blir möjligt att reglera processförhållandena medan filtreringen pågår. System som lämpar sig för detta ändamål är tills vidare inte allmänt tillgängliga. De nya mätmetoderna kommer därför att öppna nya affärsmöjligheter på den globalt växande vattenmarknaden för de finländska företag som deltar i projektet.

Effektivare vattenrening

VTT och Villmanstrands tekniska universitet har inlett forskningsprojektet NoFoul. Projektet utvecklar mätmetoder för effektivisering av membranfilter som används för rening av dricks- och tappvatten. Det treåriga projektet finansieras av Tekes program Vatten. Med hjälp av membranfiltrering kan man producera tryggt dricks- och tappvatten. Denna metod används för tillverkning av dricksvatten av havsvatten exempelvis på Solkusten i Spanien och i Mellanöstern. År 2008 producerades 37 miljoner kubikmeter dricksvatten om dagen på 14 000 anläggningar med denna metod. Antalet anläggningar ökar i takt med att sötvattensreserverna minskar och man blir tvungen att ta dricksvatten direkt ur havet. I Finland används membranfiltrering exempelvis för rening av processvatten inom skogsindustrin. Det renade

14

Mer information Specialforskare Juha Heikkinen, tfn 020 722 2552

Biomassareserverna har kartlagts

VTT bedriver forskning i internationella projekt som har som mål att främja utnyttjandet av biomassa. I projektet EUBIONET III utredde VTT biomassareservernas storlek inom EU. Under våren öppnade VTT en forskningscentral som koncentrerar sig på utnyttjande av biomassa i Brasilien. Tack vare projektet EUBIONET III har vi nu mer exakt information om biomassareservernas storlek inom EU än någonsin. Projektet bedömde biomassareserverna i 24 EU-länder och i Norge. Den årliga potentialen av biomassa från skogarna, åkrarna och industrin har uppskattats motsvara 157 miljoner oljeton. Enligt undersökningen används något mindre än hälften av de 24 EU-ländernas potential med den nuvarande konsumtionen av bioenergi. De största tillväxtmöjligheterna finns inom skogsflis och åkerbiomassa. Finland har som mål att producera 13,5 fastkubikmeter, dvs. 25 TWh bioenergi med skogsflis. Efter publiceringen av rapporten har länderna genom nationella program för främjande av användningen av bioenergi uppskattat att de behöver cirka 250 miljoner ton biomassa för att uppnå det sammanlagda målet. Vilken mängd samhällets hållbara utveckling kräver har ännu inte uppskattats på EU-nivå.


En del länder importerar det biobränsle som behövs från andra EU-länder eller från länder utanför EU. De uppgifter om biomassareservernas storlek som projektet tagit fram har ställts till allmänt förfogande och god praxis utväxlas mellan länderna. Detta främjar exporten av finländsk teknologi. Företagen utnyttjar exempelvis informationen om biobränslekedjor. Projektet har även utrett kriterier för hållbar utveckling inom fasta biobränslen, tagit fram information för standardiseringsarbetet och följt upp biobränslenas prisutveckling sedan 1999. Projektet har producerat information för nya kvalitetsstandarder för fasta biobränslen och i samarbete med företag tagit fram ett prisindex för den internationella handeln. Standarderna för fasta biobränslen underlättar den internationella handeln med biobränslen i fortsättningen. Företaget FOEX Indexes Oy, som är specialiserat på uppföljning av indexen, använder standarden som grund för indexet för industripellets. Våren 2011 grundade VTT en forskningscentral i São Paulo, Brasilien, som är ett av världens viktigaste centra för användningen av biomassa. VTT Brasil Ltda stöder finländska bolag på den växande marknaden i Sydamerika och utvecklar forskningssamarbetet med lokala företag och forskningsorganisationer. Det primära målet är att utveckla utnyttjandet av biomassa vid produktion av kemikalier, energi och cellulosabaserade produkter. Mer information Ledande forskare Eija Alakangas, tfn 020 722 2550

Forskningsdata om bränslen

Enligt VTT:s forskning finns det vid normal körning i praktiken knappast någon skillnad i förbrukningen av de motorbensiner av handelskvalitet – 95E10 och 98E5 – som säljs i Finland. Uppgiften bygger på körtester som VTT gjorde under laboratorieförhållanden med sex begagnade personbilar av olika märken våren 2011. Våren 2011 framfördes offentligt många påståenden om att bilar som använder 95E10 har en betydligt större bränsleförbrukning än bilar som använder dess föregångare 95E eller 98E5, som finns på marknaden i dag. Misstankarna om att det finns skillnader i bränsleförbrukningen gjorde att många bilförare avstod från att använda E10 trots att denna kvalitet enligt tillverkarens rekommendationer skulle ha lämpat sig för deras bilar. Det är inte alldeles okomplicerat att mäta bränsleförbrukningen eftersom den inte endast beror på den bränslekvalitet

som används, utan också påverkas av andra faktorer. Under laboratorieförhållanden blev det dock möjligt att eliminera de andra faktorerna som påverkar bränsleförbrukningen. Enligt VTT:s mätningar var förbrukningen av 95E10-bensin i de undersökta bilarna i genomsnitt 10,30 liter/100 km och förbrukningen av 98E5-bensin 10,23 liter/100 km. Skillnaden i bränsleförbrukningen blev således i genomsnitt 0,07 liter till 98E5-kvalitetens fördel, vilket innebär att bränsleförbrukningen blir 0,7 procent högre om man använder 95E10-bensin, som innehåller mer etanol. Analysdata om bränslena och de värmevärden som beräknats utifrån dem visar att skillnaden i värmevärden är 0,8 procent till E5-kvalitetens fördel. Resultatet 0,7 procent ligger i linje med denna uppgift. Bränsleförbrukningen beror i huvudsak på bränslets värmevärde, dvs. på den energimängd per volymeller massaenhet som bränslet innehåller. VTT gjorde mätningen genom att väga mängden förbrukat bränsle. Detta gjorde det möjligt att beräkna bränsleförbrukningen i liter utifrån bränslets densitet. Vid provkörningarna användes körprogrammet FTP75, i vilket man accentuerar kraftiga accelerationer och höga genomsnittshastigheter. Vid testerna anlitades två förare. Båda är erfarna och kompetenta att köra ackrediterade avgastester, och samma förare körde alltid alla tester med samma bil. Två provkörningar gjordes med båda bränslekvaliteterna under två på varandra följande dagar. Undersökningen är en del av det nationella forskningsprogrammet TransEco. Projektet utvecklar teknik som minskar energiförbrukningen och utsläppen i vägtrafiken och kommersialiserar utvecklingsarbetets resultat. Konsumtionen av E10-bränsle har ökat i jämn takt i Finland. Enligt Oljebranschens Centralförbund utgjorde dess andel i december 51,1 procent. Förbundet har inte fått kännedom om något fall där E10-bensinet skulle ha orsakat problem i en bil som enligt tillverkarens meddelande lämpar sig för denna bränslekvalitet. Mer information Specialforskare Juhani Laurikko, tfn 020 722 5463

15


BIOTEKNIK, LÄKEMEDEL, LIVSMEDEL

• Enligt OECD:s rapport uppstår cirka 75 % av framtida vinster och miljöeffekter från tillämp­ ningar inom jordbruk och industri • 80 % av de biotekniska forskningsinvesteringarna riktas mot tillämpningar inom hälsovård • Tusen av världens mest forskningsintensiva företag använde 550 miljarder dollar till FoU-arbete under år 2010, den största delen av investeringarna gjordes av läke­ medelsbolaget Roche • Värdet av hela världens läkemedelsindustrimarknader förutsägs öka un­ der år 2012 till 1 043,4 miljarder dollar och Nord­ amerikas andel fortsätter att vara störst med 40 % • Enkelhet och hälsosamhet är enligt konsumenternas åsikt de viktigaste faktorerna när det gäller livsmedelsprodukter • Probio­ ter, lågt sockerinnehåll, hälsosamma fetter och mångsidiga sinnesupplevelser är trendfaktorerna som styr planeringen av livsmedelsprodukter. 16


sharpin som har denna funktion. Undersökningen, som publicerades i tidskriften Nature Cell Biology, visar att sharpin reglerar rörelserna och aktiviteten hos inflammationsceller och lung- och prostatacancerceller. Det är sannolikt att upptäckten har en viktig roll för cancer, men också för andra sjukdomar, såsom Chrons sjukdom, psoriasis, reumatism och till och med MS. Proteinet sharpin upptäcktes med en metod för screening med biohips som VTT utvecklat. Metoden gör det möjligt att undersöka alla effekter för samtliga gener i hela genomet med ett enda experimentarrangemang. Man har länge antagit att celler använder olika mekanismer för att reglera rörelser och tillväxt. Forskarna kunde även visa att denna uppfattning är felaktig. Deras forskningsrön om bröstcancerceller, som sprids kraftigt, avslöjade att ett protein i cellen (p120RasGAP) är en viktig hämmare såväl för cellens rörelser och tillväxt. Detta resultat går tvärt emot de tidigare förväntningarna. Mer information Ledande forskare Johanna Ivaska, tfn 020 722 2807

Enzymforskning bidrar till effektivare hydrolys Japanska forskare har i samarbete med VTT tagit fram ny information på molekylnivå om hur cellulaser rör sig när de bryter ned cellulosa. Arbetet har t.ex. betydelse för hydrolys och utnyttjande av biomassa samt för materialvetenskaper.

Faktorn som reglerar cancercellernas aktivitet upptäcktes

Åbo universitets och VTT:s forskargrupper har hittat proteinet sharpin, som reglerar cancercellernas aktivitet. De finländska forskarna upptäckte även en mekanism i rörliga celler som förhindrar spridningen och tillväxten av ny cancer. De båda forskningsrönen kan vara viktiga för utvecklingen av läkemedel. Hypotesen om att det måste finnas ett protein som hämmar cellernas aktivitet presenterades redan i början av 1990-talet. Nu har finländska forskare upptäckt att det är proteinet

De japanska forskarna lyckades avbilda enzymmolekylernas rörelser på cellulosakristallens yta i realtid med ett HS-AFM (High Speed Atomic Force Microscopy)-mikroskop. Man upptäckte att enzymmolekylerna rörde sig i samma riktning på kristallen, men med olika hastigheter, vilket ledde till ”trafikstockningar” på ytan. Forskarna ökade antalet ”körfält” genom kemisk förändring av cellulosakristallens struktur, vilket möjliggjorde effektivare hydrolys av biomassan. Dessutom visar forskningen hur två olika typer av cellulaser bidrar till en fullständig hydrolys av den kristallina cellulosan. I forskningsarbetet utnyttjades material- och avbildningskompetens hos universiteten i Tokyo och Kanazawa samt VTT:s kompetens inom cellulolytiska enzymer. Forskningsresultaten publicerades hösten 2011 i tidskriften Science, en av världens mest ansedda vetenskapliga publikationer. Mer information Ledande forskare Anu Koivula, tfn 020 722 5110

17


ning som behövs vid behandlingen produceras med VTT:s forskningsreaktor. Den ytterst effektiva strålbehandlingen som används vid cancerbehandlingen möjliggörs av neutronmoderatorämnet Fluental, som VTT utvecklat. Ämnet reglerar neutronernas energi till en optimal nivå för patienten och gör behandlingen effektiv och samtidigt trygg. Till dags dato har över 200 cancerpatienter behandlats på BNCT-stationen i Otnäs. BNCT-behandlingen är specialsjukvård. För att få denna behandling behöver patienten en remiss från centralsjukhus, varvid behandlingen ingår i den offentliga sjukvården. Mer information Ledande forskare Iiro Auterinen, tfn 020 722 6353

Forskningsdata för utveckling av läkemedel mot prostatacancer

Kärnreaktor blev unik cancer­behandlings­ station

I anslutning till VTT:s forskningsreaktor FiR 1 i Otnäs fungerar en unik station för riktad behandling av cancertumörer. På BNCT-stationen, som utnyttjar neutroner från reaktorn, har man redan behandlat över 200 cancerpatienter. Vid BNCT-behandlingsstationen, som ägs av VTT, har getts BNCT-behandlingar, dvs. borneutronbehandlingar, sedan 1999. Denna vårdmetod har visat sig vara effektiv särskilt vid återkommande cancer i huvud och hals. Forskningsreaktorn FiR 1 beställdes från USA för jämnt 50 år sedan och togs i drift ett år senare. Reaktorn byggdes ursprungligen för forskning, utbildning och produktion av isotoper. I dag är BNCT-behandling och forskning kring denna metod den viktigaste verksamheten i samband med reaktorn. BNCT-strålbehandling skiljer sig från vanlig strål­ behandling genom att den strålning som förintar cancer­ cellerna uppstår inom cellerna. Genom biologisk inriktning är det möjligt att rikta behandlingen mot cancertumören med så stor precision att man på en behandlingsgång kan ge patienten en dos som med normal strålbehandling skulle ges under en period på i genomsnitt sex veckor. En behandling varar i cirka en halv timme. Patienterna för BNCT-behandlingarna kommer genom kliniken för cancersjukdomar vid HUCS. Den neutronstrål-

18

Forskare vid VTT och Åbo universitet har upptäckt fyra enzymer i kroppens ämnesomsättning som kan användas för att bromsa upp tillväxten av prostatacancerceller genom att hämma deras funktion. Forskningsresultaten kan utnyttjas för både identifiering av cancertypen och utveckling av läkemedel. VTT medverkar även i EUprojektet PREDECT, som har som mål att snabba upp utvecklingen av läkemedel mot bröst-, prostata- och lungcancer. Eikosanoidhormoner är viktiga reglerare av kroppens normala funktioner. Dessa hormoner är ämnesomsättningsprodukter av arakidonsyra, som vi får genom intag av animalisk föda, exempelvis ägg och köttprodukter. Vi vet att många sjukdomar förknippas med störningar i arakidonsyrans ämnesomsättning. Prostatacancerceller utnyttjar en intensifierad ämnesomsättning för arakidonsyra och produkton av eikosanoider för att accelerera sin tillväxt. En färsk undersökning som publicerats av forskare vid VTT och Åbo universitet avslöjar fyra enzymer i kroppens ämnesomsättning som kan användas för att bromsa upp tillväxten av prostatacancerceller genom att hämma deras funktion. I undersökningen analyserades förekomsten av enzymer som bidrar till ämnesomsättningen för arakidonsyra i flera hundra prostatacancerprover, i frisk prostata samt i andra vävnader i kroppen. Till de fortsatta undersökningarna av prostatacancerceller valdes enzymer som förekommer i stor mängder, särskilt vid prostatacancer. Forskarna observerade att förekomsten av enzymerna varierar delvis efter typen av prostatacancer. Denna kunskap kan utnyttjas vid identifiering av cancertypen. Forskningsrönen ger ny information och even-


tuellt även nya behandlingsmetoder som kan användas vid behandling av prostatacancer. EU-projektet PREDECT utvecklar nya undersökningsmodeller för bröst-, prostata- och lungcancer. VTT samordnar fas 2 i projektet, som är inriktad på validering av läkemedelsobjekt och byggnad av avancerade cellodlingsmodeller för prostatacancer. Målet med den nya generationens mångfasetterade cellodlingsmodeller och experimentella substrat är att fördjupa våra kunskaper om cancertumörernas biologi. De nya modellsystemen kan användas för att identifiera läkemedlens verkningsplatser och utreda deras biologiska uppgifter. Med hjälp av modellerna kan man också öka kunskaperna om faktorer som påverkar behandlingens effekt på molekylnivå och om återkomsten av tumörer samt utveckla nya behandlingsstrategier. Projektet väntas ge bättre prognoser om läkemedlens effekter och ge fart åt utvecklingen av nya läkemedel. I PREDECT medverkar nio akademiska samarbetspartner, tre sm-företag och sju läkemedelsbolag från EU. Det femåriga projektet inleddes i mars 2011, och dess totala kostnader uppgår till 17,7 miljoner euro. Mer information Specialforskare Matthias Nees, tfn 020 722 2818

Tarmbakterier påverkar uppkomsten av diabetes

Forskare har visat att mängden av vissa bakterier minskar i kroppen före utbrottet av typ 1-diabetes. Forskningsresultaten öppnar nya möjligheter för förebyggande av diabetes redan i ett tidigt skede av sjukdomen. Det finns tills vidare endast lite forskningsdata om den inverkan som miljöfaktorer och kroppens mekanismer på molekylnivå har på utvecklingen av typ 1-diabetes. Förekomsten av inflammationssjukdomar och autoimmuna sjukdomar ökar snabbare än de övriga folkhälsomässigt betydande sjukdomarna. Mängden barn som får typ 1-diabetes i Europa väntas öka till det dubbla mellan 2005 och 2020. VTT:s forskare upptäckte år 2008 i anslutning till befolkningsundersökningen DIPP – Type 1 Diabetes Prediction and Prevention att störningar i regleringen av ämnesomsättningen varslar om utbrottet av ungdomsdiabetes flera år i förväg. Nya undersökningar ger mer information om de förändringar på molekylnivå i kroppen som påverkar uppkomsten av störningar och utbrottet av sjukdomen.

Förändringarna på molekylnivå har utretts i en undersökning som genomförts av VTT, Åbo universitet, Aalto-universitetet och Helsingfors universitet. Forskningsgruppen gjorde experimenten med NODmöss, dvs. normalviktiga diabetesmöss. Forskarna upptäckte att unga NOD-mushonor som senare drabbades av diabetes hade liknande förändringar i ämnesomsättningen som barn med diabetes hade innan deras sjukdom bröt ut. Bland dessa förändringar i ämnesomsättningen var ökad utsöndring av insulin, som reglerar sockerämnesomsättningen, ökad utsöndring av leptin- och adiponektinhormoner, som spelar en roll för kroppens energireglering, och minskning av mängden Clostridium leptum-bakterier. Dessa forskningsresultat öppnar nya möjligheter för förebyggande av utbrott av diabetes redan i sjukdomens tidiga skeden. I de fortsatta undersökningarna, som pågår som bäst, utreder VTT:s forskare effekten av vissa bakterier i bakteriegruppen Clostridium leptum i syfte att förebygga typ 1-diabetes. Mekanismen för uppkomsten av typ 1-diabetes är ett av de viktigaste undersökningsobjekten för forskningsgruppen för molekylär systemimmunologi och fysiologi, som Finlands Akademi valde till spetsenhet 2011. Spetsenheten leds av forskningsprofessor Matej Orešič på VTT. Mer information Forskningsprofessor Matej Orešič, tfn 020 722 4491

19


Smaklig och hälsosam mat för seniorer

Projektet Seniori-Sapuska, som VTT samordnar, bidrar till äldre konsumenters välbefinnande genom att utveckla smakliga livsmedel och måltider i lättanvända förpackningar av lämplig storlek. VTT medverkar även i projektet EU CHANCE, som är inriktad på att vidareutveckla förmånliga livsmedel. I projektet Seniori-Sapuska får äldre konsumenter själv definiera en bra måltid och produktförpackning. Undersökningen siktar också på att förutse framtida seniorers önskemål. Den förnimbara kvaliteten utvärderas i projektet med hjälp av livsmedels-, måltids- och produktförpackningar som skräddarsytts efter konsumenternas önskemål. Projektets mål är att öka äldre konsumenters välbefinnande och därigenom bromsa upp ökningen av kostnaderna inom social- och hälsovården. Resultaten utnyttjas inom måltidstjänster samt i livsmedels- och förpackningsindustrin. Projektet skapar förutsättningar för utvecklingen av nya skräddarsydda produkter för seniorerna, som är en grupp som växer kontinuerligt, och att därigenom förbättra den finländska livsmedels- och förpackningsindustrins och detaljhandelns internationella konkurrenskraft. Projektet Seniori-Sapuska genomförs i samarbete med Konsumentforskningscentralen. Taloustutkimus och Muotoilun ja Median Palvelukeskus DF Oy medverkar i genomförandet av projektet. I Seniori-Sapuska medverkar nio företag som representerar livsmedels- och förpackningsindustrin samt måltidstjänster. Projektet genomförs med stöd av Tekes. VTT deltar också i projektet EU CHANCE, som utvecklar den näringsmässiga kvaliteten hos förmånliga livsmedel i syfte att förbättra det allmänna näringstillståndet hos personer som hotas av fattigdom. Enligt Eurostat är 81 miljoner människor i Europa utsatta för fattigdomsrisk. Den förhöjda sjukdomsrisk och ensidiga näring som förekommer i anslutning till fattigdom medför betydande kostnader för hälsovårds- och välfärdstjänsterna. I EU CHANCE utreder VTT vilka förutsättningar konsumenter som lever under fattigdomsgränsen har att iaktta en hälsosammare diet. VTT jämför konsumenternas attityder mot mat och upplevda hinder för en hälsosam diet mellan låg- och medelinkomsttagare. Intervju- och enkätundersökningen genomförs i fem europeiska länder. VTT utnyttjar i det treåriga projektet även sitt kunnande inom utformning av näringsmässigt värdefulla helkornsprodukter och fiberhaltiga produkter i livsmedelslösningar av olika slag. I projektet definieras vilka näringsämnen personer

20

med små inkomster har ett lågt intag av. Utifrån konsumentinformationen utvecklas skräddarsydda produktkoncept för livsmedelsråvaror. Produktkonceptens tekniska och ekonomiska genomförbarhet och användbarhet analyseras under projektet. 17 partners från 9 EU-medlemsstater medverkar i projektet EU CHANCE. Tio universitet och forskningsinstitut samt fem företag i livsmedels- och dryckesbranschen deltar i forskningen och den tekniska utvecklingen i projektet. Mer information Specialforskare Raija-Liisa Heiniö, tfn 020 722 5178


Lösningar för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom

Forskare inom projektet PredictAD har utvecklat nya metoder för identifiering av Alzheimers sjukdom och en ny typ av datorprogram för sammanställande av patientdata. Med hjälp av programmet kan patientens tillstånd fastställas objektivt. Tidig diagnostik tillsammans med de nya framtida behandlingsmetoderna minskar patienternas lidande och sänker de kostnader som sjukdomen orsakar samhället. Europeiska forskare inom det EU-finansierade projektet PredictAD har gjort flera betydande framsteg i sitt arbete, som siktar på att möjliggöra tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom. En diagnos förutsätter en övergripande och helhetsmässig genomgång av patientens tillstånd. I anslutning till detta kombinerar man information från många olika källor, t.ex. från kliniska tester, hjärntomografi och blodprover. Ett välkänt drag för Alzheimers sjukdom är att struktu-

rer i den inre tinningloben, såsom i hippocampus, krymper. Magnettomografi är ett utmärkt redskap för att fastställa denna förlust av vävnad. Projektet PredictAD har utvecklat effektiva verktyg för mätning av storleken hos hippocampus och dess vävnadsförlust. Projektet har även utvecklat två nya angreppssätt som bygger på jämförelse av patientuppgifterna med tidigare diagnostiserade fall som sparats i stora databaser. Man vet att Alzheimers sjukdom påverkar hjärnans elektriska aktivitet. PredictAD har använt en ny teknik för upptäckt av sjukdomen. Den kombinerade metoden går ut på att hjärnan aktiveras med ett starkt magnetfält (TES), varefter responsen mäts med EEG. En fördel med TMS/ EEG-metoden är att den gör det möjligt att aktivera hjärnbarken direkt på ett säkert sätt utan att patienten behöver samarbeta. Forskningen har avslöjat betydande förändringar hos patienter som lider av Alzheimers sjukdom jämfört med förändringarna hos friska seniorer. För närvarande spelar biomarkörer på molekylnivå en framträdande roll inom Alzheimerforskningen. Många biomarkörer, såsom tau-proteiner och beta-amyloid 42 som mäts i cerebrospinalvätskan, har konstaterats ha en klar koppling till sjukdomen. Provtagning kräver emellertid specialkunnande. Därför letar man nu i blodet efter en biomarkör som skulle göra det möjligt att konstatera Alzheimers sjukdom. Vidare har PredictAd utvecklat ett helt nytt angreppssätt för pålitligt och objektivt fastställande av patientens tillstånd. Detta stödsystem för beslutsfattande, som har utvecklats i samarbete med läkare, jämför patientens mätdata med mätdata för andra patienter som lagrats i stora databaser. Systemet ger som resultat ett mätvärde och en grafisk presentation som beskriver patientens tillstånd. VTT har deltagit aktivt i utvecklandet av detta system. Framgångsrik tidig diagnostik av Alzheimers sjukdom tillsammans med de nya mediciner som är under utveckling och med de övriga behandlingsmetoderna kan senarelägga patienternas behov av sjukhusvård och därigenom minska de kostnader som sjukdomen orsakar samhället. Om det blev möjligt att fördröja utbrottet av sjukdomen med fem år, skulle kostnaderna för Alzheimers sjukdom minska med hälften. Redan en fördröjning på ett år i utbrottet och framskridandet av sjukdomen skulle minska antalet människor som lider av Alzheimers sjukdom med tio procent. Mer information Specialforskare Jyrki Lötjönen, tfn 020 722 3378

21


Effektiv mikrochipteknik påskyndar läkemedelsutvecklingen

En teknik som VTT utvecklat gör det möjligt att genom RNA-interferens samtidigt screena funktionerna i flera tiotals tusen gener med ett enda mikrochip. Enligt de traditionella metoderna kan man endast screena funktionen hos några hundra gener med en mätplatta, och därför kommer den nya metoden att öka VTT:s kommersiella utbud inom läkemedelsutveckling.

VTT undersöker i samarbete med Östra Finlands universitet och Kuopio universitetssjukhus möjligheterna att tillämpa spektral- och värmefotografering inom läkarvetenskapen. Ett särskilt forskningsobjekt är utnyttjandet av tekniken för ögonbottenfotografering och hjärnoperationer. Målet är att utveckla en apparat med vilken läkarna snabbt, enkelt och ekonomiskt kan utreda ögonbottnens tillstånd och upptäcka sjukdomar. I utvecklingsarbetet används en vid VTT utvecklad ljuskälla som bygger på Fabry-Perot-fenomenet. Med denna ljuskälla belyses ögonbottnen i snabb följd med ljus av olika våglängder. Detta ger olika uppgifter om ögonbottnen, och genom att kombinera dem kan man exempelvis fastställa blodets syrehalt. Utvecklingsarbetet för att tillämpa den av VTT utvecklade filtertekniken bedrivs i samarbete med utrustningsleverantörer.

RNA-interferens, som är en effektiv teknik för att tysta gener inom cellbiologin, har omvälvt den funktionella undersökningen av genprodukter under de senaste 10 åren. Genom att tysta gener med RNA-interferens kan man stoppa funktionen hos en viss gen och förhindra produktionen av dess slutprodukt, protein. RNAi-tekniken kan i framtiden eventuellt också användas för diagnostisering och behandling av sjukdomar. Miniatyriserade mikrocellstekniker som analyserar genernas verksamhet har sedan några år varit ett viktigt forskningsredskap och utvecklingsobjekt i VTT:s läkemedelsutveckling. Forskarna vid VTT använder en ny teknik för Ultra High Throughput Screening (uHTS) för att utreda hur gener reglerar funktionerna hos kroppens celler ensam eller i gengrupper, och för att undersöka hur genernas verksamhet främjar hälsan eller orsakar sjukdomar. VTT har redan testat metoden på nästan hundra cancermodellcellinjer och konstaterat att den är effektiv och pålitlig. Metoden har tillämpats särskilt inom VTT:s forskning kring bröst- och prostatacancer. Fördelen med metoden är det stora antalet prover, vilket ger kostnads- och resursbesparingar och gör forskningsarbetet betydligt snabbare. Forskningsresultaten publicerades i mars 2011 i publikationsserien BMC Genomics, som är specialiserad på genforskningsmetoder. Den unika metoden som VTT utvecklat tillämpas i huvudsak i analys av genernas funktion på genomnivå, vilket tidigare har varit mycket dyrt att göra. Den nya tekniken väntas ge konkurrensfördelar inom genforskningen. Tekniken kan också tillämpas exempelvis för att utreda samverkan mellan gener och läkemedel, vilket är av intresse särskilt för läkemedelsindustrin. Metoden har utnyttjats i VTT även i undersökningen av cellernas bindningsreceptorer, vars resultat publicerades i publikationsserien Nature Cell Biology i mars 2011.

Mer information Forskare Marko Kaarre, tfn 020 722 2094

Mer information Specialforskare Petri Saviranta, tfn 020 722 2831

Ögonbottenkamera ger nya diagnostiska data VTT har utvecklat en mikroteknikbaserad filterkomponent för spektralkameror och spektralljuskällor. Tekniken gör det möjligt att tillverka en liten och snabb ögonbottenkamera som i framtiden kan användas för att konstatera sjukdomar av olika slag, t.ex. diabetes.

22


Ölet från 1800-talet har analyserats

VTT har undersökt ölet i en av de fem ölflaskor som lyftes sommaren 2010 ur vraket av ett fartyg som förliste för uppskattningsvis 170 år sedan i den åländska skärgården. Forskarna hittade flera smaknyanser i ölet och kunde även bedöma på vilket sätt det bryggts, Den andra flaskan som lyftes ur vraket är fortfarande under analys. Ålands landskapsregering gav VTT uppdraget att utreda hurdant ölet var i början av 1800-talet, med vilket recept ölet hade tillverkats och med vilken jäst jäsningen skett. Målet var att återskapa det ursprungliga receptet för att börja tillverka ölet på nytt. Undersökningen omfattade en analys av ölets fysiokemiska egenskaper samt en analys av ölets, ölflaskans och kapsylens mikrobiologiska egenskaper och dna. Avsikten med dessa analyser var att isolera möjliga levande mikrober i flaskorna. Flaskan innehöll en vacker, ljust gyllene vätska, som identifierades som öl utifrån maltsocker, aromföreningar och humle, som är typiska för öl. Kvaliteten på ölet i den undersökta flaskan hade försämrats med åren och salt från det havsvatten som kommit in i flaskan hade påverkat innehållet. I ölet upptäcktes döda jästceller, vilket innebär att drycken jäst någon gång i tiden. I ölet fanns också levande mjölksyrebakterier. Förr i tiden förekom mjölksyrebakterier tillsammans med bryggerijästen vid bryggning av öl. Kvaliteten på ölet i den flaska som VTT undersökte var uppenbarligen sämre än innehållet i den flaska som gick sönder i anslutning till dykningen i vraket. Den andra flaskan som lyftes ur vraket är fortfarande under analys. Den ger möjligheter till nya forskningsrön. Mer information Kundchef Annika Wilhelmson, tfn 020 722 7113

Biomassa i tanken, maten och läkemedlen

Åtgärderna för att bromsa upp klimatförändringen och prisvariationer hos fossila naturtillgångar ökar intresset för utveckling av nya produkter som bygger på biomassa. Syftet med bioekonomin, dvs. med det övergripande utnyttjandet av biomassa, är att ersätta oljebaserade produkter med biobaserade produkter. Med bioekonomi avses en metod för hållbar utveckling, där biomassa utnyttjas övergripande för produktion av högv­ärdiga produkter. Biomassa kan förädlas på samma sätt som råolja till energi, kemikalier och material. Den förnybara biomassan kan dessutom återvinnas eller återföras till naturen. En framgångsrik bioekonomi bygger på stark kompetens inom kemi och bioteknik. VTT koncentrerar sin forskning på utveckling av sådan bioteknik och kemisk teknik med vilka man kan producera mervärdesprodukter av förnybara naturtillgångar, särskilt biomassakällor som inte lämpar sig för livsmedelsproduktion. En av VTT:s viktigaste forskningsobjekt är cellfabrikskonceptet, som utvecklar mikrob- och växtceller tillsammans med produktionsprocesser som är baserade på dem i syfte att kunna producera kemikalier, biobränslen, proteiner, läkemedel och livsmedel. Cellfabrikskonceptet öppnar dessutom för intressanta möjligheter för produktion av nya biomaterial med höga prestanda. En av de förädlade produkterna inom bioekonomin är bioplast. Marknaden för biobaserade plaster växer. För närvarande tillverkas 300–500 ton bioplast om året. Forskningen och den tekniska utvecklingen levererar allt bättre lösningar för denna tillväxtmarknad. Bioplaster är särskilt intressanta för dryckesförpackningsbranschen. Exempelvis Coca Cola använder biobaserad PET-plast i 30 procent av sina dryckesförpackningar. Mer informationVetenskaplig direktör Anne-Christine Ritschkoff, tfn 020 722 5546

23


• Under år 2010 beställdes i USA nya maskiner till ett värde av totalt 288,8 miljarder dollar, mest turbiner, generatorer och andra utrustningar för kraftproduktion • Hos mer än en fjärdedel av USA:s maskin- och utrustningstillverkare ligger procentvärdena för kassering och omarbetning på minst 5 % och för leverans­ tidernas överensstämmelse på högst 90 % • Nya bestämmelser avseende maximala utsläpp kan komma att kräva omkonstruktion av maskiner och utrustningar, bl.a. inom USA-marknaden • Utrustningarna tillförs ny intelligens med hjälp av artificiell intelligens i hybridform, dvs. genom att förena flera smala tekniker för artificiell intelligens och massiv databehandling i form av en molntjänst • Registreringen av nya bilar uppskattades ha ökat till 15,7 miljoner under år 2011 och beräknas öka till 18,2 miljoner fram till år 2015.

MASKINER, trans­- port­medel, METALL

24


Minskad bränsleförbrukning genom lägre friktion

Hela en tredjedel av det bränsle som en personbil förbrukar går till att övervinna friktion. Detta har direkta konsekvenser för bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen. Enligt VTT är det dock möjligt att med hjälp av ny teknik minska friktionen i olika delar av bilen med upp till 10–80 procent. Samtidigt minskar bilens bränsleförbrukning avsevärt. I världen i dag används cirka 612 miljoner personbilar. Den genomsnittliga bilen avverkar cirka 13 000 kilometer om året, och under denna period använder bilen 340 liter bränsle för att övervinna friktionen. För detta betalar bilföraren 510 euro om året. Av energin i personbilens bränsle går 33 procent till avgaser, 29 procent till avkylning och 38 procent till mekanisk kraft, av vilket friktionsförluster står för 33 procent och luftmotståndet för 5 procent. Friktionsförlusterna i elbilar motsvarar hälften av förlusterna i bilar med förbränningsmotor. En bil använder i genomsnitt en energimängd som motsvarar 11 860 megajoule för att övervinna friktionen. Av detta går 35 procent till hjulens rullmotstånd, 35 procent till motorsystemet, 15 procent till växellådan och 15 procent till produktion av bromskraft i bromsarna. Enligt VTT:s undersökning kan friktionen på personbilar minskas med nya tekniska lösningar, exempelvis nya ytbeläggningar, metoder för nya ytstrukturer, nya tillsatsämnen i smörjmedel, smörjmedel med låg viskositet, joniska vätskor samt lågfriktionsdäck med högre däcktryck än normalt. Enbart med nya ytbeläggningar, såsom diamantliknande kolbaserade ytbeläggningar och nanokompositytor, kan friktionen minskas med 10–50 procent. Om man använde de bästa lösningarna skulle bränsleförbrukningen och utsläppen enligt beräkningarna minska med 18 procent på 5–10 år och med upp till 61 procent på 15–25 år. Mer information Forskningsprofessor Kenneth Holmberg, tfn 020 722 7077

Underhållsfria trådlösa konditionsöver­ vakningssystem

Den finländska industrin efterfrågar nya lösningar för uppföljning av skicket hos processern och maskiner. I projektet InterSync har VTT i intensivt samarbete med andra företag bland annat tagit fram nya energifångare som utnyttjar vibrationer. Dessa anordningar kan användas exempelvis i trådlösa givarnoder. Industriföretagen har som mål att effektivisera sina verksamheter med trådlösa, lättmonterade och underhållsfria mätnoder.

VTT:s och industrins projekt InterSync har energieffektivt producerat mätlösningar och fångat in energin till mätpunkterna från omgivningen. Ett av forsknings- och utvecklingsobjekten i projektet är en ny energifångare som utnyttjar mekaniska vibrationer. Vibrationer är i allmänhet något man försöker slippa, men inom givarteknik kan man också dra nytta av dem. Styrelektroniken med mikroeffekt reglerar energiproduktionen och konverterar spänningen från energifångaren till en lämplig driftspänning. I typiska applikationer ger anordningen effekter på milliwattnivå. Energifångaren fungerar inom ett vidsträckt vibrationsfrekvensområde: i detta fall är driftsområdet 10–20 Hz. De befintliga vibrationsfångarna har hittills haft ett mycket smalt vibrationsområde. Tack vare VTT:s energifångare, som har ett brett frekvensområde, fungerar givaren på ett större vibrationsområde, vilket gör det lättare att ställa in anordningen och möjliggör fler potentiella tillämpningar. Det är också möjligt att fånga energi från roterande objekt med anordningen. Vidare har projektet tagit fram lösningar för trådlös överföring av driftseffekt till en mätnod. De första tillämpningsobjekten har varit applikationer hos de företag som deltagit i projektet. Anordningen är trådlös, vilket gör det lättare att montera och flytta mätarsystemen och förbättrar deras pålitlighet. Även estetiska synpunkter kan tala för trådlösa lösningar. För att en givare ska kunna vara självförsörjande på energi ska den både kunna kommunicera trådlöst och fungera utan extern trådbunden energiinmatning. Något avbrott för byte eller laddning av batterier för inte heller inträffa. Det finns olika sätt att göra en givare självförsörjande på energi. Den kan utrustas med en energifångare som omvandlar energiflöden i omgivningen till eleffekt som givaren behöver. Energikällan kan vara till exempel ljus, radiofrekventa elektromagnetiska fält, givarens egen rörelse, eller temperaturskillnader eller tidsmässiga temperaturväxlingar i omgivningen. För att aktivera energifångaren och effektivisera dess funktion kan man vid behov installera en trådlös effektsändare i givarens närhet som matar in den energi som givaren behöver. Givaren kan också förses med ett batteri som räcker under hela dess livscykel. Alteranativt kan batteriet dimensioneras så att det kan bytas ut i samband med andra underhållsåtgärder. InterSync är ett forskningsprojekt som ingår i FIMECC Oy:s program EFFIMA. Förutom VTT ingår Uleåborgs universitet och Tammerfors tekniska universitet i forskningskonsortiet. Företagspartners i projektet är ABB Marine, Konecranes, Kone och Metso Automation. Mer information Forskare Vesa Pentikäinen, tfn 020 722 2458 25


BYGGANDE, FASTIGHETER, TJÄNSTER, LOGISTIK

• Utvecklingen inom de globala fastighets- och byggmarknaderna var fortsatt svag, Europas byggmarknader förutsågs minska fram till år 2014 • Hållbar utveckling är den viktigaste trenden inom arkitektur och byggnadsverksamhet, i Europa har man redan byggt cirka 20 000 lågenergihus • Den sammanräknade andelen av bruttonationalprodukten för olika tjänster har redan ökat till över 65 procent i Finland • Av Finlands 250 000 företag verkar cirka 70 procent inom tjänstesektorn • Av världens 20 viktigaste hamnar finns sju i Kina • Helt nya transportförbindelser håller på att skapas mellan snabbväxande länder och lågutvecklade länder. 26


vid livsstilsorienterad analys där man identifierar äldres teknikbehov och funktionella utmaningar utifrån ett helhetsperspektiv och används för att koppla planeringsförfaranden med människan i centrum till företagens FoU-processer. VTT:s forskning om äldreteknik har som mål att genom nytänkande skapa forsknings- och utvecklingsverksamhet som stöder ett aktivt åldrande och där användare, företag och aktörer i den offentliga och tredje sektorn tillsammans kan skapa, förverkliga och utvärdera nya innovationer. Mer information Ledande forskare Jaana Leikas, tfn 020 722 3385

Förutsättningar för ekoeffektivt byggande

Tjänster för aktivt åldrande

Personer som tillhör de stora årskullarna är aktivare än tidigare generationer när de blir äldre. De behöver nya typer av tjänster, vilket skapar nya affärsmöjligheter. VTT för in ett livsperspektiv som beaktar hur olika aspekter av livet är sammanlänkade. Då är det viktigt att tjänsterna utvecklas tillsammans med användarna. Begreppet ”active ageing” är på väg in i både debatten om och utvecklingen av tjänster och produkter. Det omfattar de stora årskullarna och pensionärerna och inkluderar utöver vardag, fritid och välmående även sådan teknikutveckling som tillgodoser behov hos äldre personer i arbetslivet. Dagens användarperspektiv i utvecklingsarbetet fokuserar mer på användningen av tjänsterna än på vilken roll tekniken spelar i människornas liv. VTT vill föra in ett nytt perspektiv som handlar om bättre livskvalitet. Det beaktar hur olika roller och uppgifter i livet är sammanlänkande och hur teknik och tjänster kan bidra till en god vardagshelhet. Behovet av tjänster för aktiva äldre uppstår från andra utgångspunkter än tjänsterna för ungdomar: de förväntas vara högklassiga, ge valuta för pengarna och bidra till eget välmående. Å andra sidan finns en oro över att normala funktionsnedsättningar i samband med åldrande gör det svårare att klara vardagen och man önskar att dessa problem åtminstone delvis skulle kunna avhjälpas genom tekniken. VTT och Jyväskylä universitet har tillsammans utvecklat planerings- och utvärderingsmetoder som stödjer ett livsorienterat perspektiv i planeringen. Metoderna tillämpas

Enligt VTT:s forskning är de centrala hindren för ekoeffektivt byggande liten efterfrågan, bristfälliga planeringsmetoder och bristen på metoder som på ett övertygande sätt framhåller de goda sidorna av hållbart byggande och kopplar dem till byggnadernas värde. I ett koncept som har utvecklats för S:t Peters­ burgs området tas hänsyn till ekoeffektiviteten redan under områdesplaneringsfasen. I projektet Hållbara byggprocesser producerade VTT ny kunskap om ekobyggprocesser samt hinder och förutsättningar för utvecklingen. Hållbart byggande förutsätter en bättre insikt om fördelarna än den som finns i dag. Det är viktigt att öka kundernas och användarnas förståelse för fördelarna med hållbart byggande samt utveckla metoder med vars hjälp man kan ställa krav på hållbart byggande. Främjande av hållbart byggande förutsätter utveckling av styrningen, nya affärsverksamhetsmodeller och metodutveckling samt en fortlöpande skärpning av byggbestämmelserna. I en idealsituation bygger hela styrningen på tanken om hållbart byggande. Dessa element finns redan i den finska bygglagen och byggbestämmelsesamlingen. Huvudplanerarens starka roll framhävs vid byggande, som alltid handlar om teamarbete, optimering och beaktande av användarnas behov. Dessutom måste samarbetet mellan övriga planerare i byggprocessen bli effektivare. För teamarbetet behövs en processbeskrivning som bidrar till hållbart byggande och avspeglas i uppgifterna för de olika yrkesområdena. Förfarandet för konkurrensutsättning måste anpassas så att team kan bildas. Hållbart byggande medför större informationsbehov: metoder för att möjliggöra produktbibliotek, allmänna databaser, utvärderingsverktyg, CAD-verktyg för planering, kompatibla BIM-datamodeller för byggnaderna samt interaktion.

27


Byggnadstillsynen bör utvecklas för att styra åtgärderna i rätt riktning. Utvecklingen skulle kunna främjas genom olika incitament och myndighetsförfaranden. VTT samarbetar med företag och andra aktörer inom branschen för att främja hållbart byggande. För närvarande pågår bl.a. europeiska SuPerBuildings-projektet (Sustainability and Performance Assessment and Benchmarking of Buildings), där man utvecklar indikatorer för hållbart byggande i olika skeden av byggprocessen och lösningar för koppling av utvärderingsmetoder i hållbart byggande till BIM-processen. Ekobyggandet måste beaktas redan under områdesplaneringen. I EcoGrad-projektet har VTT skapat ett koncept för ekologisk planering i S:t Petersburgsområdet. Konceptet omfattar tät urban struktur, minimering av förflyttningsbehov, maximering av kollektivtrafik och lätt trafik, minimering av energiförbrukning, utnyttjande av förnybar energi med maximal effektivitet samt hållbara avfalls- och vattenförsörjningslösningar. Konceptet tar också hänsyn till sociala och kulturella aspekter. VTT bedriver också forskning i KEKO-projektet, där man utvecklar utvärderingsmetoder för samhällsbyggandets ekoeffektivitet. Projektet ingår i Tekes-programmet Hållbart samhälle och förutom forskningsinstituten deltar sju städer, två områdesutvecklingsföretag i byggbranschen samt miljöministeriet. Mer information Ledande forskare Tarja Häkkinen, tfn 020 722 6920

Siktet inställt på utsläppsfria bostadsområden Det Tekes-finansierade EcoDrive-projektets resultat visar att byggbestämmelser och lokala energilösningar har stor inverkan på bostadsområdenas utsläpp av växthusgaser. Enligt VTT:s kalkyler kan utsläppen minskas med upp till 80 % jämfört med ett normalt tätortsområde. Byggbestämmelser som siktar på minimering av utsläppens effekter kommer att förändra dagens finländska byggpraxis fram till år 2020. Då är standardbyggnaden ett nära-nollenergihus. För att uppnå detta mål har modeller, planering och byggande av nya ekoeffektiva samhällen utvecklats inom ramen för EcoDrive-projektet. VTT utredde bostadsområdets energieffektivitet vid några pågående byggprojekt. För områdena Koukkuranta och Härmälänranta i Tammerfors samt Pitkämäki i Kankaanpää och Östersundom i Helsingfors utvecklade VTT olika

28

energilösningar och beräknade utsläppen för olika nivåer av energieffektivitet. Områdenas energieffektivitet varierade. De mest rigorösa uppfyllde EU:s mål för 2020, nästan nollenerginivå, och som lägst motsvarande nivån enligt byggbestämmelserna från år 2010. Enligt VTT:s kalkyler kan utsläppen av växthusgaser minskas med 80 % jämfört med ett normalt tätortsområde, men detta kräver en helhetslösning för området. Kostnaden för ett område på nästan nollenerginivå blir ca 10 % högre än för ett normalt område, om de i övrigt har samma infrastrukturkostnader. Det enklaste och kostnadseffektivaste alternativet är en energilösning som bygger på fjärrvärme från förnybara energikällor. Erfarenheter från förnyelsen av området Peltosaari i Riihimäki visar att planeringen av bostadsområden inte bör begränsas till utveckling av tekniska eller detaljplanerelaterade lösningar. Utvecklingsåtgärderna måste också få stöd från invånarna, vilket kräver god information och samarbete mellan planerarna och de boende. Mer information Kundchef Jyri Nieminen, tfn 020 722 4922

Energieffektivitet med riskhantering

EU förutsätter att man med början år 2021 går över till nära-nollenergihus i nybyggandet. Endast genom rätt kvalitet på och planering av byggandet kan energimålen uppnås och riskerna för fuktskador i byggnaderna undvikas. Kostnaderna för energieffektiva byggnader är 2–7 % högre än för konventionella byggnader. Ibruktagandet av energieffektivitetsdirektivet för byggnader revolutionerar hela byggverksamheten. Som medlem i EU


har Finland förbundit sig att minska koldioxidutsläppen från byggnadsbeståndet avsevärt. Endast om kvaliteten på och planeringen av byggandet är den rätta kan energimålen för lågenergi-, passiv- och nollenergihus uppnås. Samtidigt undviker man kvalitetsfel som orsakar fuktskador. Ansvaret för att förebygga fuktskador ligger både på beställaren och på dem som tillhandahåller bygg-, serviceoch underhållstjänster. Beställaren ansvarar för att kunniga konstruktörer och entreprenörer knyts till projektet och för att beställarens intressen bevakas effektivt. Det finns skäl att presentera tydliga funktionsbaserade mål för byggnaden, och dessa ska kunna uppnås när byggnaden tas i bruk. Fuktskador i byggnader har i regel orsakats av läckage i rörsystem och arbeten som har utförts med bristande kvalitet. Att regnvatten tränger in i byggnader är ett typiskt tecken på dålig kvalitet på fasadlösningar, brist på service eller uteblivet underhåll. Andra orsaker till fuktskador är fel som har gjorts vid vattenisolering, felaktig förvaring av byggprodukter samt ovarsamhet och likgiltighet. Kostnaderna för energieffektiva byggnader är 2–7 % högre än för konventionella byggnader som är uppförda i enlighet med bestämmelserna. Exempelvis var kostnaderna för TA-Asumisoikeus Oy:s passiva flervåningshus i Uleåborg 3,3 % högre än för det intilliggande jämförelsehuset med liknande arkitektur och bostadslösning. I nollenergihus uppkommer extrakostnader för produktionsutrustning för förnybar energi. Ett nollenergihus producerar lika mycket förnybar energi för överföring till energinäten som huset själv förbrukar. I nära-nollenergihus täcks en betydande del av byggnadens energibehov av förnybar energi som produceras i huset eller dess närhet. Fjärrvärme som produceras med förnybara energikällor kan räknas som förnybar energi som produceras i husets närhet. Kommersiella tillämpningar av nollenergihus har utvecklats på olika håll. Finlands första nära-nollenergihus, som är unikt i Norden, blev klart i Kuopio i slutet av år 2010. Det andra färdigställs i Träskända i år. Även nollenergismåhus håller på att byggas. I Jakobstad byggdes redan under åren 1993–1994 ett IEA5-hus, som är ett nära-nollenergihus enligt EU:s energieffektivitetsdirektiv. Byggnaden har fungerat på förväntat sätt i mer än 17 år. Mer information Kundchef Jyri Nieminen, tfn 020 722 4922

Verktyg för utvärdering av energieffektivitet

Byggnadsbeståndet förnyas långsamt, vilket innebär att man måste fatta stora beslut om byggnadernas energieffektivitet inom kort. Som stöd för beslutsfattandet har VTT bl.a. utvecklat beräkningsmodellen REMA för utvärdering av byggnadsbeståndets energibehov samt Ekopasset för mätning av ekoeffektiviteten i fritidsbostäder. En ekoeffektiv energianvändning i byggnadsbeståndet förutsätter ännu noggrannare information om byggnadsbeståndet och dess energianvändning. VTT har utvecklat beräkningsmodellen REMA för administration av information och undersökning av effekterna av reparationsåtgärder på byggnaderna och i byggnadsbeståndet. Med REMA-verktyget har man beräknat många olika tekniska scenarier och bl.a. bedömt den tekniska potentialen för att minska de koldioxidutsläpp som orsakas av byggnadsbeståndet med över 20 % genom aktiva energieffektiviseringsåtgärder fram till år 2020. Dessutom har man med verktyget skapat olika scenarier för de mest ändamålsenliga åtgärdernas kostnadseffekter. I byggnadsbeståndet finns stor potential för energibesparingar. När det gäller byggnader som är byggda under olika årtionden och med olika metoder underlättar REMA valet av rätta åtgärder för att förbättra energieffektiviteten och minska koldioxidutsläppen. Effekterna på koldioxidutsläppen kan variera stort t.ex. då byggnadens ytterskal förbättras eller då uppvärmningssättet ändras.

29


VTT:s beräkningsmodell REMA ger ägare av stora fastighetshelheter, disponentbyråer, byggare och myndigheter svar på bland annat vilka långsiktiga reparationsåtgärder som behövs, vilken energiform man bör välja och om man bör förbättra isoleringen i våningshus från 70-talet eller installera värmeåtervinning i ventilationen eller solpaneler. Beräkningsmodellen REMA kan beställas från VTT som en uppdragstjänst. Tills vidare används modellen endast av VTT. Modellen lämpar sig särskilt väl för planering av energieffektiviteten för stora byggnadsbestånd, men kan också tillämpas på enskilda byggnader. Det av VTT utvecklade Ekopassi finns på webben och beskriver fritidsbostäders ekoeffektivitet med sex olika indikatorer. Dessa är energiförbrukning, andelen förnybar energi, byggandets koldioxidavtryck, sortering och återvinning av avfall, vatten- och avloppsservice samt läge och tillgänglighet. Klassificeringen av ekoeffektiviteten grundar sig på poäng som tilldelas varje indikator samt en sammanställning av dessa poäng. Klassificeringen har fem steg: den högsta klassen är Eko+++, följt av Eko++, Eko+ och Eko. Den lägsta klassen är Eko–. Det är enkelt att använda Ekopassi. Användaren besvarar några frågor om byggnaden på webben och väljer byggnadens konstruktioner bland de alternativ som programmet erbjuder. Utifrån den lämnade informationen beräknar programmet fritidsbostadens energiförbrukning och koldioxidavtryck, och klassificerar ekoeffektiviteten. VTT Expert Services Oy erbjuder tjänster för utvärdering och mätning av energieffektiviteten hos byggnader, konstruktioner och husteknik, samt för styrkande av kravöverensstämmelse. Tjänsterna omfattar bl.a. säkerställning av funktionerna under alla faser av ett byggprojekt, utredningar som stöd för produktutveckling och marknadsföring samt analyser som stöd vid konditionsbesiktningar. Mer information Forskningsprofessor Miimu Airaksinen, tfn 020 722 4923

Mot framtidens trafiksystem

VTT och Mercedes-Benz går i spetsen för att skapa framtidens trafiksystem, där bilarna kommunicerar med varandra, tar emot trafikdata i realtid och själva samlar in och förmedlar data. I Tammerfors byggs just nu ett testområde för att undersöka vilka tjänster finländska förare vill ha och hur tjänsterna påverkar trafiksäkerheten och trafikmiljön samt trafikens smidighet. 30

I det europeiska DRIVE C2X-projektet, som inleddes i början av år 2011, utvecklas intelligenta trafiktjänster för förare och passagerare. Genom tjänsterna förmedlas uppdaterad information från trafikant till trafikant. Trafiksystemet förväntas bli effektivare och olyckorna minska när vägtrafikanterna är bättre informerade om vad som händer i trafiken. De nya systemen blir s.k. kooperativa system där fordonen och miljön kommunicerar sinsemellan och förmedlar positionsbaserad och uppdaterad information till varandra. Då kan förare t.ex. varnas om utrycknings­ fordon som närmar sig eller om hala kurvor. Undersökningen av de nya systemen kan börja inom ett år när testområdet i Tammerfors är i funktion. Det centrala i projektet är att undersöka hur de utvecklade applikationerna och tjänsterna påverkar förarnas beteende, trafiksäkerheten, effektiviteten och miljön samt de verkliga situationerna i trafiken. Resultaten kan tillgodo­ göras praktiskt inom 24 år efter projektets slut. Europeiska forskningsinstitut och betydande europeiska biltillverkare, särskilt Daimler som projektsamordnare, är med och genomför detta treåriga projekt. VTT är den största aktören i projektet med avseende på budgeten, 2,1 miljoner euro, och arbetsinsatsen. Den totala projektbudgeten är 19 miljoner euro. Förutom Finland deltar bl.a. Tyskland, Nederländerna, Sverige, Italien, Frankrike och Spanien. Av de trafikolyckor i Europa som leder till personskador inträffar 43 procent i korsningar. VTT har tidigare deltagit i INTERSAFE2-projektet, som fokuserade på att förbättra trafiksäkerheten i korsningar. I projektet utvecklades fyra säkerhetssystem med vilka olyckstillbud kan förutses och undvikas. Säkerhetssystemen hjälper föraren i farliga situationer och syftet är att mildra konsekvenserna av olyckor eller helt förhindra sådana. Systemet bygger på sensorer som installeras i korsningar och fordon, och som kommunicerar sinsemellan. Data sänds från korsningen till fordonet via en radioförbindelse, fordonssystemet analyserar data och initierar nödvändiga åtgärder när så krävs. Systemen varnar föraren, först genom ljus- och ljudsignaler. Om föraren inte reagerar fångar systemet förarens uppmärksamhet genom en kortvarig inbromsning. Mer information Ledande forskare Jukka Laitinen, tfn 020 722 3637


Genombrott i utvecklingen av intelligenta transporter

VTT och dess företagspartners har utvecklat multi­ servicekonceptet Vedia på trafikområdet och testat den första applikationen. Vedia kan t.ex. automatiskt söka efter närmaste lediga parkeringsplats, som bil­ föraren kan reservera och betala på ett säkert sätt med en terminal. Positioneringsbaserade informations- och användartjänster för trafikanter har redan utvecklats under viss tid. Utbudet är dock splittrat och bundet till viss utrustning. Under VTT:s ledning samlades en stark grupp av finländska tjänsteleverantörer och andra aktörer inom intelligenta transporter för att utveckla det plattformsoberoende multiservicekonceptet Vedia. Vedia-konceptet ger möjlighet att använda flera positioneringsbaserade och interaktiva tjänster från samma terminal. Gränssnittet kan t.ex. vara en smart telefon, en läsplatta eller någon annan mobilenhet. Tanken bakom denna multiservice är att användarna enkelt ska få tillgång till olika aktörers tjänster från sin egen terminal när de behövs vid färd till fots, i kollektivtrafiken eller i den egna bilen. I Vedias pilotprojekt deltar ca 30 fordon i huvudstadsregionen. De testar Vedias grundegenskaper, bl.a. information om körda kilometrar, fördelning på vägtyper och utsläpp

baserat på fordonets identifieringsuppgifter och utsläppsklass. I det första skedet utvecklas tjänster för yrkesbruk. Förutom automatiska körjournaler och reserapporter kommer Vedia bl.a. att erbjuda uppföljning och styrning av transporter samt underhållstjänster i rätt tid. Därefter utökas utbudet med tjänster för konsumenter. Med hjälp av multiservicen Vedia får bilförarna t.ex. information i rätt tid om köer, halt väglag och de bästa bensin­ priserna samt andra erbjudanden. Terminalen styr föraren mot bränslesnål körning där utsläppen minimeras. När centrum närmar sig kan föraren söka efter lediga parkeringsplatser samt reservera och betala platsen. Efter att bilen har ställts i ett parkeringshus kan terminalen visa kollektivtrafikens tidtabeller och rutter som behövs för den sista biten till arbets­ platsen. För säker användning av tjänsterna ingår också röst­styrning. På längre sikt möjliggör Vedia att fordon och trafikanter kan vara konstant uppkopplade och få de tjänster som behövs via nätet. I utvecklingen av Vedia-konceptets multiplattform deltar VTT, DNA, G4S, Indagon, Logica, Media Mobile Nordic, Nokia Siemens Networks, Semel, Teliasonera och Tieto. Mer information Specialforskare Armi Vilkman, tfn 020 722 6701

31


affärsverksamhet, kommersialisering Produktutveckling får kraft från webbforum

Företagen kan få nya fräscha idéer från webbforum för att förnya och differentiera sina produkter och tjänster samt för att få synpunkter på vad kunderna uppskattar. Effektiv användning av webbforum som stöd för innovationer kräver dock motivering och belöning av deltagarna samt ordentliga verktyg. Enligt en doktorsavhandling deltar kunderna i samarbetsbaserade webbforum eftersom de uppskattar nya perspektiv, effektivitet, gemenskap och trivsamhet. Dessutom stimulerades deltagande i verksamhet i webbforum av intressanta objekt för idéutveckling, öppen och konstruktiv anda och möjligheter att få bättre produkter samt vinster och belöningar.

Konsumenterna deltar gärna i produktutveckling om de upplever att de därigenom får bättre produkter. De har ofta mer radikala idéer än företagets produktutvecklare. Ju mer passionerade kunder en produkt har, desto fruktbarare blir samarbetet för företaget. Avhandlingen visade att företag och konsumenter inte får adekvata möjligheter till samarbete i innovationsforum på webben eftersom ordentliga verktyg saknas. Det kan gå flera dagar mellan en individs idé och de andra deltagarnas kommentarer, och detta skapar inte tillräckligt goda förutsättningar för gemensam idéutveckling. Det behovs webbaserade verktyg för idéutveckling i realtid för att deltagarna ska känna att de är med i ett verkligt utvecklingstillfälle. Förutom att verktyg tillhandahålls är det viktigt att innovationsforumens administratörer på ett aktivt sätt deltar i forumets verksamhet. Enligt undersökningen är det viktigt att kunderna belönas för sitt deltagande, särskilt utifrån kvaliteten på deras insatser. Belöningspraxisen bör vara tydlig och transparent. Belönandet bör också vara flexibelt och ge möjlighet att välja en lämplig belöning. Förutom materiella belöningar – pengar och varor – är immateriella belöningar såsom erkännanden viktiga för deltagarna. Mer information Specialforskare Maria Antikainen, tfn 020 722 3005

32


Vaccin mot allergi utvecklas

VTT Ventures Oy har varit med och startat spin-offföretaget Desentum Oy tillsammans med grundarna. Företaget utvecklar den senaste generationens vacciner mot allergi. Företagets affärsverksamhet bygger på teknik som VTT har patenterat. Det krävs ännu flera år av forskningsarbete, tester och myndighetsbehandling innan vaccinerna kan lanseras på marknaden. VTT:s patent bygger på modifiering av strukturen i en allergen, det protein som framkallar allergin. Detta sker med hjälp av genteknik, så att den modifierade allergenen orsakar färre allergisymtom än den ursprungliga, men ändå fungerar som sensibilisering. I det första skedet ska Desentum Oy utveckla en produktserie med 20–25 nya hypoallergener som kan fungera som vaccin mot de viktigaste allergiframkallande allergenerna. Bland dessa allergener finns björk-, gräs- och gråbopollen samt andra växters pollen, allergen från husdjur samt proteiner med koppling till födoämnesallergi (fisk, nötter, äpple, selleri). Bakom utvecklingen av vaccinet ligger ett vetenskapligt genombrott som skedde fem år tidigare i ett samarbetsprojekt mellan VTT, Östra Finlands universitet och HUCS Hud- och allergisjukhus. Forskarna definierade sammanbindningen av en allergen och en lgE-antikropp. De var först med att visa bindningens exakta 3D-struktur, som visade sig vara annorlunda än vad forskarna tidigare hade trott. Baserat på denna exakta struktur gjordes två betydande observationer av de allmänna strukturella egenskaperna hos allergener, vilket ger möjlighet att utveckla vacciner för effektivare och säkrare sensibilisering vid behandling av allergier. Forskarnas mål är att vaccinerna ska kunna ges i tablettform. Ambitionen är att starta den kliniska prövningen av de första produkterna inom 3 år. Eftersom allergier och svåra allergiska reaktioner blivit vanligare uppskattar man att dessa hör till de fem kostsammaste sjukdomsgrupperna i industriländerna. Av finländarna lider kanske mer än 20 procent av någon allergi av typ I, där ett från miljön mottaget allergen fungerar som sensibiliserande faktor. Enbart i USA uppskattas värdet av marknaden för allergiläkemedel överstiga 15 miljarder dollar före år 2015. Marknaden för nya allergivacciner bedömdes år 2010 vara värd ca 700 miljoner dollar. Mer information Verkställande direktör Antti Sinisalo, VTT Ventures Oy, tfn 040 524 8751

Åtgärdsrekommendationer för att främja konkurrenskraften

VTT och Tammerfors tekniska universitet har till­ sammans med Teknologiindustrin rf utrett vilken typ av forskning och utveckling som behövs under de kommande 10 åren för att Finland ska ha en internationellt konkurrenskraftig tillverkningsindustri. Resultaten har sammanställts i form av rekommendationer som stöd för beslutsfattandet inom industri-, forsknings- och finansierings­sektorn. Rekommendationerna betonar en strategisk syn på produktionen, fungerande nätverk som en resurs, nödvändiga förutsättningar för teknologiskt försprång, säkring av kompetens och kompetenta medarbetare samt samhällets möjligheter att stödja finländsk produktion. Åtgärdsrekommendationerna betonar bl.a. utveckling av strategiarbetet och ledarskapet i små och medelstora företag samt aktivering av deras FoU. Ett förslag är att skattemässiga incitament för FoU införs och att små och medelstora företag aktivt deltar i internationella projekt samt program vid SHOK, strategiska center för vetenskap, teknologi och innovation. Dessutom betonas personalens betydelse och vikten av att erfarna medarbetares kompetens utnyttjas. Enligt utredningen kommer företagens forskning och utveckling att fokusera på kundprocesser och nätverk under de närmaste åren. På ett års sikt står medarbetarna i fokus för utvecklingsarbetet. Det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs över fyra år framåt i tiden är mer teknologibetonat enligt dagens bedömning. Det som förenar temaområdena är ambitionen att skapa internationella konkurrensfördelar för finländsk produktion. Finländsk teknologiindustri kan vara framgångsrik i en global ekonomi om dess konkurrenskraft är i nivå med den absoluta världstoppen. Byggstenarna för framtiden är ökad produktivitet, teknikutveckling och nya marknader. Den Tekes-finansierade undersökningen fokuserade på tillverkningsindustrin, särskilt verkstads- och metallindustrin. Företagens och andra aktörers syn på utvecklingsbehoven inom den tillverkande teknologiindustrin och framgångsfaktorer för framtida produktion, tillverkningsprocesser och affärsverksamhetsmodeller utreddes brett och systematiskt i projektet. De finländska företagens särdrag beaktades också. Mer information Specialforskare Juhani Heilala, tfn 020 722 5386

33


Forsknings- och innovationsvision 2020

34


Ko

E

Välm

FO RS K

Resu rs

nde männ åe

idsnål en lox

gi er

igital vär l nd

020 N2 IO IS

Industriella biomaterial – konkurrensfördelar från bioekonomi och förnybart skogskluster I spetsprogrammet utvecklas biomassabaserade material och kemikalier, som stödjer principerna för hållbar utveckling men inte försvagar livsmedelsproduktionens värdekedjor.

ETT GOTT LIV

ktion du

VTT:s spetsforskningsprogram

t rent klot Et

ektiv pro eff

or isk

En ny och bättre framtid kräver att vi avstår från många av de nuvarande modellerna. Detta gäller teknologier, affärskoncept och till och med industriella och ekonomiska strukturer. VTT vill inte stå som en passiv åskådare, utan deltar aktivt i att skapa sådana lösningar som förbättrar alla människors livskvalitet, främjar hållbar ekonomisk tillväxt och skapar en ren livsmiljö. VTT har i sin vision velat fokusera på de områden som anses ha en attraktiv affärspotential och som därmed kan åstadkomma avsevärda effekter genom förverkligade innovationer. Dagens avfall kommer att vara värdefullt råmaterial i morgon. Industrins globala mål är avfallsfri och utsläppsfri produktion som baserar sig på ett slutet kretslopp. Allt effektivare återanvändning av vatten är en nödvändighet. Energiproduktionen måste vara koldioxidsnål och intelligent. Den nya bioekonomin skapar en stabil grund för en hållbar ekonomisk utveckling. Den resurseffektiva industrin säkerställs av ekoinnovationer för en effektivare användning av råvaror och energi, högklassigare varor samt förbättrad säkerhet. Informationstekniken och elektroniken sprids till och förankras inom alla affärsområden för att förbättra deras konkurrenskraft och skapar helt nya affärsfunktioner och verksamhetsmodeller. Innovationer som möjliggör välfärd för alla skapas genom tvärvetenskaplig forskning, där kunskapen inom biovetenskap, livsmedelsvetenskap och medicin kopplas samman med kompetensen inom diagnostik, informationsteknik, elektronik, beteendevetenskaper och företagande.

oekonomi Bi

d

Vårt samhälle kommer att stå inför mycket stora ut­ maningar inom den närmaste framtiden. VTT:s forsknings- och innovationsvision 2020 bygger på en grund av hållbara lösningar och den styr VTT:s forsknings- och innovationsverksamhet till att besvara de frågor som är mest centrala med tanke på framtiden. Visionens sex utvalda insatsområden har stora möjlig­ heter att skapa affärsverksamhet som bygger på nya teknologier och innovationer. Dessa områden är bioekonomi, koldioxidsnål energi, resurseffektiv produktion, ett rent jordklot, människors välfärd och den digitala världen.

NOVATIONER –V H IN C TT O EN REN :S NG I V VÄRLD N

EN HÅLLBAR EKONOMI

Biomassorna som utnyttjas är sidoflöden från skogsindustrin och livsmedelsproduktionen, överskott från jordbruksproduktionen och fraktionsprodukter från material som härrör från naturen. År 2011 har man i programmet utvecklat nya biopolymerer ur skogsindustrins flöden och tack vare dessa framsteg har man framgångsrikt vidareutvecklat bioförpackningsutbudet genom att skapa bandformade, biobaserade material, med vilka man till exempel kan förhindra syre och fett att vandra genom förpackningsmaterialet. I utvecklingsarbetet har man dessutom lyckats ge dessa produkter goda genomskinlighetsoch formbarhetsegenskaper. I programmet undersöker man också möjligheterna att använda nanocellulosa som råvara för biobaserade produkter och granskar biomassabaserade material och kompositer för apparater och byggändamål. Mer information: Programchef Ali Harlin eEngineering – en digital produktprocess som framgångsfaktor för teknikindustrin Med hjälp av en effektiv digital produktprocess halveras tiden som krävs för planering och igångkörning av produktionen inom teknisk industri. Den digitala produktprocessen möjliggör en ny typ av produktutvecklingsprocess, när man virtuellt kan studera olika konstruktionsalternativ genom att förena simulatorer från olika teknikbranscher. Programmets resultat utnyttjas av finländsk och internationell maskin- och transportindustri samt tillverknings- och processindustrin, i synnerhet skogs- och energiindustrin.

35


Resour c

RE SE A

oeconom Bi

ean globe Cl

fficient i n ee

gital world Di

bon en car gy er

combine different technologies, create new

NOVATION • VTT D IN ’S AN VIS CLEAN WORLD I stries du

From its wide knowledge base, VTT can

H RC

20 20

services.

y

high-end technology solutions and innovation

N O

organisation in Northern Europe. VTT provides

Lo w

VTT Technical Research Centre of Finland is the largest multitechnological applied research

innovations and a substantial range of world class technologies and applied research Pe

le’s wellbe op

ing

services thus improving its clients’ competitiveness and competence.

GOOD LIFE

SUSTAINABLE ECONOMY

Through its international scientific and technology network, VTT can produce information, upgrade technology knowledge, create business intelligence and value added to its stakeholders. VTT is a not-for-profit research organisation.

VTT’s research and innovation VTT TECHNICAL RESEARCH CENTRE OF FINLAND Vuorimiehentie 5, Espoo P.O.Box 1000, FI-02044 VTT, Finland Tel. +358 20 722 111, Fax +358 20 722 7001

visions in 2020

www.vtt.fi

VTT’s research and innovation visions in 2020 på nät: www.vtt.fi/files/publications/ vtt_research_and_innovation_ visions_2020.pdf I eEngineering-programmet utvecklar man en öppen programvaruplattform (Simantics) som ett arbetsredskap för administration av modellering, simulering, konstruktionsdata och livscykler, som bland annat möjliggör kommunikation och interaktivitet mellan i regel mycket krävande modeller. Under år 2011 färdigställdes nya versioner av både Simantics-miljön och VTT:s Apros-programvara. Förutom under konstruktionsfasen har man genom VTT:s försorg också framgångsrikt tillämpat kompatibla virtuella modeller för utbildning av slutanvändare. Mer information: Programchef Olli Ventä Open smart spaces – en digital värld och fusionerad datateknik Spetsprogrammet baseras på ett synsätt enligt vilket ett förenande av den fysiska miljön och den digitala världen är nästa omvälvning inom ICT-branschen. Utvecklingen av datateknik överallt och sakernas Internet (Internet of Things, IoT) medför ett genombrott inom teknik och affärsverksamhet. Denna utveckling kräver förutom en total förnyelse av de traditionella affärsverksamhetsmodellerna och ekosystemen också en betydande forskningssatsning. De viktigaste i programmet studerade teknikerna är kontextmedvetenhet, förstärkt och förenad verklighet samt kompatibilitetslösningar för apparater och tjänster. År 2011 var upprättandet av Europas första uID-server en av programmets viktigaste prestationer. uID är ett av Tokyo universitet utvecklat universellt och unikt namngivningssystem (kod), med vars hjälp vilket som helst föremål kan namnges och identifieras. Under det gångna året har man i programmet dess36

utom utvecklat till exempel tekniker för identifiering av användarens aktivitet och användningskontext och ny affärsverksamhet har också uppkommit kring dessa utvecklade tekniker. Mer information: Programchef Heikki Ailisto Green solutions for water and waste – hållbara lösningar för behandling av vatten och avfall Spetsprogrammets mål är att söka efter miljöeffektiva lösningar för behandling av vatten och avfall, därför att det är tydligt att under de kommande åren kommer både vattenbristen och behovet av rent vatten att öka, och det kommer att finnas stor internationell efterfrågan på kompetens inom detta teknikområde. Samtidigt måste också resurseffektiviteten förbättras i framtiden och utvecklingen av nyttobruk av avfall är väsentlig för att svara på denna utmaning. I synnerhet utmaningarna med avseende på resurseffektivitet kopplar programmets mål till intressen för flera kunders verksamhetsområden. Exempelvis är gruvindustrin en bransch som måste förnya sig betydligt under de närmaste åren, både när det gäller vattenbehandling och resurseffektivitet. Huvudmålen för spetsprogrammets första år har varit en kraftig internationalisering och utvidgning av kundernas verksamhetsområden. Till exempelvis har utvecklingsarbete med anknytning till tekniker för tillvaratagande av fosfor och membrantekniker för vattenbehandling bedrivits tillsammans med australiensare och singaporianer. Utvecklingsarbete som har utförts i programmets projekt under år 2011 ledde till sju uppfinningsanmälningar, som berör hållbar användning av kemikalier vid vattenrening. Mer information: Programchef Mona Arnold


VTT:s innovationsprogram • Nutritech – nya livsmedels- och näringslösningar • Teknologier för välmående • Bränsleceller • Intelligent Energy Grids (intelligenta energinät) • Trafikens energibesparing och alternativa bränslen • InTrans – intelligent trafik • Effektiva mikrosystem • Cognitive Communications (kognitiv kommunikation) • Multiscale Design (konstruktion i multiskala) (2012–)

VTT:s teknologiska fokusområden

Industriella system • Operationsanalys • Växelverkan mellan människa och teknik • Maskiner och transportmedel • Produktionssystem och produktionsnätverk • Produktionsekonomi • Systemteknik • Teknologi, affärsverksamhet och innovationer • Nya produktionsmetoder Mikroteknologi och elektronik • Lösningar inom fotonik • Tryckt intelligens • Teknologier för diagnostikplattformar • Mikro- och nanosystem

Tillämpad materialteknik

• Material för extremtillstånd • Biobaserade och organiska materiallösningar • Funktionella ytor och kolloider • Vatten-, avfalls- och miljöteknologier Bio- och kemiprocesser • Hållbar kemi • Biomassaförädling och fiberproduktteknologier • Bioteknik för hälsa och välmående • Datateknik för hälsa och välmående • Industriell bioteknik Energi • Kärnenergi • Förbrännings- och förgasningsteknologier samt utsläppskontroll • Bioenergi • Trafikens energianvändning och utsläpp • Decentraliserad energiproduktion, bränsleceller och vindkraft • Skogsindustrins energianvändning • Energisystem och energiekonomi, klimatförändring Informations- och kommunikationsteknologi • Växelverkan med realvärlden • Uppmuntrande användarupplevelse • Kontroll av konstruktionskomplexiteten • 1 Gbps till varje användare • Att hitta relevant information • Massivt skalbara tjänster

Tjänster och byggd miljö • Tjänster och tjänsteteknologier • Säkerhet och driftsäkerhet • Informationsteknik och processer för byggd miljö • Funktionalitet hos byggnader och områden • Transportsystem och telematik Affärsforskning • Innovationsledning • Prognostisering (teknologi, marknader, affärsverksamhet) • Global produktions- och tjänsteaffärsverksamhet, affärsverksamhetsmodeller, produkt- och produktions­ koncept, leveranskedjor • Affärsverksamhetsteknologier • Innovationer och innovationssystem

Mer information Vetenskaplig direktör Anne-Christine Ritschkoff, tfn 020 722 5546 37


Internationellt och inhemskt forskningssamarbete Utmaningar på global nivå förändrar företagens verksamhetsförutsättningar. VTT:s svar på de sam­ hälleliga utmaningarna är att förnya sin forskningsoch innovationsvision samt att fungera som kontakt­ skapare för finländska och europeiska organisationer i en global miljö. Övergången till en ekoeffektiv ekonomi förutsätter starka och innovativa partnerskap. VTT har starkt bundit sig till att främja EU 2020-målen. Europeiskt forskningssamarbete och strategiskt partnerskap Under 2011 drev VTT 506 (2010: 414) internationella, offentliga forskningsprojekt, av vilka 90 % var europeiskt styrda (EU: sjunde ramprogram, Konkurrenskraft- och innovationsprogrammet, Artemis-, Eniac- och FCHteknologiförslagen, EIT- och ERA-programmen samt nordiskt samarbete). Att genom EU:s ramprogram delta i det internationella forsknings- och innovationssamarbetet är viktigt och stödjer också förnyelsen av den europeiska näringsstrukturen. VTT är en central aktör på EU-nivå, som genom ett stort antal EU- och ERA-projekt utvecklar spetsteknologi, internationell effektivitet, nätverk och innovationspartnerskap. VTT:s andel av ramprogramsfinansieringen som kommer Finland till del utgör en fjärdedel. VTT:s projekt lägger särskild vikt på dataoch informationsteknologi, nanovetenskap, material och nya produktionsmetoder samt energi, bioteknologi och trafik. VTT:s starka position inom de europeiska strategiska allianserna – EERA, NULIFE/NUGENIA och ETSON (energi), HTA (mikro- och nanoelektronik), EIT ICT Labs (ICT), JIIP (innovationspolitik) samt AERTOs (forskningsinstitutens horisontella partnerskap) – har möjliggjort ett aktivt inflytande inom den europeiska forsknings- och innovationspolitiken. Erfarenheterna av de här nya samarbetsmodellerna är viktiga för utvecklandet av Finlands och hela EU:s innovationssystem. Att under 2010 och 2011 delta i den europeiska KET-expertgruppen, med fokus på nyckeltekniker, har möjliggjort för VTT att få med forskningsinstitutionernas synsätt i utvecklandet av den europeiska industri- och innovationspolitiken samt i det kommande Horisont 2020-programmets centrala innehållsprioriteringar.

38

VTT:s personal internationaliseras 62 av VTT:s forskare (3,2 % av forskarkåren) arbetade under 2011 utomlands i över en månad (2010: 79). Av målländerna var det viktigaste fortfarande USA, dit 14 forskare åkte. Hos VTT arbetade under 2011 i minst en månad 252 personer med utländsk bakgrund. Av dem var merparten forskare eller forskningspraktikanter. Andelen internationella forskare med anställningsavtal inom forskarkåren var 8 %. Forskarna kom från hela 49 olika länder, främst från Kina, Tyskland, Storbritannien och Italien. VTT stärkte det internationella verksamhetsnätverket VTT har under 2011 satsat avsevärt på internationalisering av utvalda, strategiska insatsområden: industriell bioteknik, förnybar skogsindustri, energi och ICT/elektronik. VTT hade under 2011 sammanlagt åtta utländska verksamhetsavdelningar. Tre av dessa är forskningsenheter eller avdelningar där VTT aktivt bedriver forsknings- och innovationsverksamhet, och fem är s.k. kontaktavdelningar, som fungerar som nätverks- och marknadsföringskontor. VTT:s utländska forskningsenheter ligger i Brasilien, Korea och Berkeley i USA och är administrativt organiserade under VTT International Oy. VTT:s enhet i Brasilien inriktar sin forskning på tillgodogörande av biomassa, vattenkompetens och forskningsverksamhet som gagnar skogsindustrin. Enheten i Korea lägger i sin forskningsverksamhet särskild tonvikt på ICT- och elektronikområdena i samarbete med lokala universitet och forskningsinstitut. Forskningsenheten i USA bygger på en strategisk samarbetsmodell med det lokala Molecular Sciences Institute och lägger särskild tonvikt på grundforskning och tillämpad forskning inom industriell bioteknik, genom att starkt dra nytta av de lokala universitetens och samarbetspartnernas kompetens. Av VTT:s fem kontaktavdelningar ingår fyra i de finländska innovationsaktörernas gemensamma FinNode-nätverk. De ligger i Japan, Kina, Ryssland och på USA:s östkust i


Washington. FinNode-nätverkets uppgift är att internationalisera den finländska forsknings- och innovationsverksam­ heten. Förutom VTT består FinNode-nätverket av arbetsoch näringsministeriet, Tekes, Finpro, Sitra och Finlands Akademi. VTT:s avdelning i Washington marknadsför i synnerhet miljö- och elektronikkompetens för stora företag inom branschen. Dessutom har man med avdelningens hjälp stärkt samarbetet med lokala universitet och övriga partner. I Japan satsade man särskilt på ICT-samarbete med lokala forskningsinstitut och universitet. Målen i Shanghai, Kina var framför allt förberedande industri och energisektorn. Den ryska avdelningen i S:t Petersburg fokuserade särskilt på trafik- och logistiksektorn. Dessutom har VTT i Bryssel i anslutning till EARTO en avdelning, som är till stöd för EU-projektverksamhet och som deltar i utvecklandet av det europeiska forskningsfältet i samarbete med andra centrala forskningsorganisationer. VTT International Oy utredde under 2011 VTT:s internationaliseringsmöjligheter i Australien och Singapore samt undersökte möjligheten att utvidga verksamheten i Kina. VTT som förnyare av den finländska innovations­ verksamheten VTT har verkat mycket aktivt för att förbereda och starta upp de koncentrationer inom strategisk spetskompetens (SHOK) som skapats för att förnya den finländska innovationsverksamheten samt deltar i alla koncentrationer som medintressant, styrelsemedlem, utvecklare av strategiska forskningsagendor och som utförare av forskningsarbete. SHOK erbjuder VTT nya forsknings- och verksamhetsmöjligheter samt synergifördelar, och VTT är för tillfället delaktig i nästan alla pågående SHOK-program. Flera program leds av en programchef från VTT. VTT deltog i stor utsträckning i internationella forsknings- och teknologiprogram, med betoning på Tekes och Finlands Akademis forskningsprogram. VTT deltar i över trettio stycken av dessa. Forskningsalliansernas verksamhet, som bildats i samarbete med industrin och olika forskningspartner, går aktivt vidare. De mest centrala är Finlands Nanocellulosacentrum, Institutet för molekylärmedicin i Finland (FIMM), PrintoCent − innovationscentret för tryckt elektronik och optisk mätteknik i Uleåborg samt Kemira Oyj:s och VTT:s vattenforskningscenter Center of Water Effi¬ciency Excellence eller SWEET. Forsknings- och innovationsprogrammet inom skogsenergi, som förbereddes som ett BETA-samarbete (Bioenergy Technology Alliance) mellan VTT och Metla, drog igång i början av 2012.

Dessutom leder VTT arbets- och näringsministeriets nationella forskningsprogram för kärnsäkerhet, SAFIR2014, som inleddes i början av 2011, och fungerar som koordinator för det nationella forskningsprogrammet inom kärnavfallshantering, KYT2014. VTT:s forsknings- och innovationsvision 2020 styr det strategiska samarbetet med inhemska universitet samt utvecklandet av betydelsefulla, gemensamma forskningsmiljöer, som också i ett globalt perspektiv kan ses som unika. VTT:s och Aalto-universitetets gemensamma Micronova i Otnäs fungerar som konstruktions-, utvecklings- och tillverkningscentrum för mikro- och nanosystem. På VTT:s och Tammerfors tekniska universitets ROViR-centrum för distansoperation och virtue¬ll teknik utförs forskning och utveckling förknippad med det internationella fusionsreaktorprojektet ITER. VTT driver på den regionala innovationsverksamheten VTT deltar aktivt i regionala forskningspartnerskap, projekt och projektinriktad utvecklingsverksamhet. Vid sidan av sina åtskilliga avdelningar i Finland verkar VTT regionalt i nära samarbete med universitet, forskningsinstitut och yrkeshögskolor. Det starka regionala nätverkandet går vidare. VTT:s ombudsverksamhet har utvecklats vidare, fastän antalet ombud förblivit detsamma. Ombud finns för närvarande på 14 orter. Med hjälp av ombuden har man för företag inom olika områden arrangerat tillfällen, där man har presenterat VTT:s verksamhet och sökt samarbetsmöjligheter. VTT har en betydande roll i att aktivt erbjuda små och medelstora företag internationella kontakter och deltagande i internationella projekt. 2011 fick man ihop ett lovande antal finländska små och medelstora företag för EU:s Research for SME-projekt, där företagen har goda möjligheter att bilda nätverk internationellt och skapa ny affärsverksamhet. VTT utvecklade dessutom sitt verksamhetskoncept för samarbete med små och medelstora företag, med särskild inriktning på tillväxtorienterade företag och företag inom högteknologi. Man har informerat om VTT:s tjänster och samarbetsmöjligheter vid olika seminarier runtom i Finland, i synnerhet på mässor och genom omfattande pressinformation om forskningsresultat. Mer information EU-affärschef Leena Sarvaranta, tfn 020 722 4830 Utvecklingsdirektör Petri Kalliokoski, tfn 020 722 4767

39


Forskningspolitiken står inför förändringar

D

en senaste tiden har dominerats av osäkerheten inom ekonomin. Västeuropa har hamnat i en lätt recession och det ser inte ut att finnas någon entydig lösning på skuldkrisen. I Asien fortsätter tillväxten, men den är långsammare än tidigare. Enstaka positiva förändringar har rapporterats om den ekonomiska utvecklingen i USA, men den ekonomiska aktiviteten har hållit sig på en svag nivå. Nedgången i Finlands export visar sig vara lika kraftig som man har befarat. Varu- och tjänsteexporten beräknad på årsnivå är för närvarande knappt 20 miljarder euro mindre än när den var som högst före den ekonomiska krisen 2008. Efter tidigare lågkonjunkturer har Finlands export alltid tämligen snabbt återgått till samma nivå som före nedgången och börjat växa på nytt från den nivån. Nu är situationen en annan. Det handlar inte om en tillfällig svacka, utan det finns en stor risk att exporten permanent förblir på en lägre nivå. Finlands välfärd grundar sig till väsentliga delar på exportinkomster. Den ovan beskrivna utvecklingen och

40

framtidsutsikterna förutspår också svåra tider för Finland. Eftersom staten inte kan fortsätta skuldsätta sig i nuvarande takt, måste man gallra bland utgifterna, delvis hårdhänt, för vi måste även tänka på de kommande generationerna. Det ekonomiska läget har också direkta konsekvenser för forskningsfinansieringen. Även om forskningens betydelse som ett nyskapande instrument och en förutsättning för nya innovationer är vida erkänd, ökar trycket på att skära i såväl utbildnings- som forskningsbudgeten. Detta påverkar även VTT:s framtid. VTT har varit framgångsrikt under de senaste åren och dess roll för att förstärka näringslivets konkurrensförmåga är erkänd. Kunderna är i huvudsak nöjda. VTT är Finlands viktigaste aktör i EU:s forskningsprojekt. Också i SHOK-centren har VTT en mycket central ställning. För att VTT ska kunna behålla sin ställning som en av näringslivets stöttepelare, måste vi dock vara redo att genomföra även avsevärda reformer av verksamheten. VTT:s verksamhet måste fokuseras. Man måste ännu tydligare än tidigare koncentrera sig på de områden som är väsentliga med tanke på Finlands framtid. Samarbetet och arbetsfördelningen med de finländska universiteten måste förstärkas. Det internationella samarbetet måste breddas från europeiskt till globalt samarbete. Målet ska alltid vara partnerskap med världens bästa experter. Vi måste minnas att universiteten och forskningsinstituten i USA fortfarande går i spetsen för den teknologiska utvecklingen i världen inom så gott som alla branscher. Nu måste vi vidta nödvändiga åtgärder med kraftig hand, innan den skadliga osthyvelpolitiken tar över. Vårt mål ska vara ett ännu starkare VTT. Martti Mäenpää Ordförande

VTT:s styrelse Ordförande: Martti Mäenpää, Teknologiateollisuus ry Vice ordförande: Paula Nybergh, industriråd, Arbetskrafts- och närings­ministeriet Medlemmar Aaro Cantell, styrelseordförande, Normet Oy Mikko Hietanen, ekonomidirektör, Rautaruukki Oyj Kaija Pehu-Lehtonen, direktör, Oy Metsä-Botnia Ab  Merja Strengell, DI Pirjo Ståhle, forskningsprofessor, Åbo universitet, Institutet för Framtidsforskning Anu Vaari, forskare, VTT


Effekter och erkännanden Betydande priser och erkännanden Effekter av VTT:s arbete • 91 % av dem som besvarade vår kund­­ undersökning upplevde att deras kunskapsbas och kompetens hade förstärkts tack vare VTT-projektet. • 74 % av inhemska kunder hade redan utnyttjat resultaten från VTT-projektet kommersiellt eller räknade med att göra det inom de tre följande åren. • 67 % tyckte att VTT-projektet hade accelererat eller annars förbättrat deras FoU-arbete. • 66 % sade att projektet ledde till nya produkter, tjänster eller processer. • 55 % meddelade att projektet hade hjälpt dem att bygga nätverk. • 55 % upplevde att projektet hade öppnat nya affärsmöjligheter. • 49 % meddelade att konkurrenskraften hade förstärkts till följd av VTT-projektet. • 48 % berättade att VTT-projektet hade främjat deras marknadsföring. • 28 % tog i bruk helt ny teknologi som resultat av VTT-projektet. • 17 % sade att ett nytt affärskoncept eller en ny intjänandeprincip hittades i projektet. Taloustutkimus Oy, VTT:n asiakastutkimus, 2011

• Forskningschef och professor Kai Sipilä fick som förste finländare ta emot det ansedda Johannes Linneborn-priset inom bioenergi för sitt arbete för att främja hållbar för­ brukning av bioenergi i EU och hela världen. • Forskningsprofessor Johanna Ivaska tilldelades ett av de största nordiska priserna inom biomedicin, Anders Jahres pris för yngre forskare, för sina förtjänster inom cancercellsforskning. • Finlands Automobiltekniska Förbund (SATL) tilldelade VTT:s Nils-Olof Nylund, forskningsprofessor inom energiförbrukning och motorteknik i trafiken, Årets Biltekniker-priset för hans forskningsprestationer inom fordonsutsläpp och alternativa energikällor. • Finlands Automationssällskap rf tilldelade en arbetsgrupp från VTT och Semantum Oy 2011 års automationspris för att ha utvecklat Simantics integrationsmiljö för simulering. • En forskningsgrupp bestående av forskare från VTT och Åbo Akademi belönades med Jasper Mardon Award 2011-priset på papperstillverkarnas årskonferens i Nya Zeeland. • Den internationella standardiseringsorganisationen ASTM Internationals kommitté tilldelade VTT:s forskningsprofessor Kim Wallin som förste icke-amerikan E-08-brottmekanikmedaljen för betydande och bestående prestationer inom brottmekanik. • Celtic Excellence Award in Gold-priset tillldelades WINNER+projektet, som VTT deltagit i, för framtagande av nyckel­ teknologier för framtida mobilsystem. • Forskningsgruppen för snabb inkjet-tryckning belönades för sina betydande vetenskapliga prestationer samt för sitt industriellt betydande och användbara arbete inom digitalt tryckmaterial. • European Physical Society tilldelade VTT-forskaren Leena Aho-Mantila ett pris riktat till forskarstuderande för hennes fusionsplasmaforskning. • Utvecklingschef Jussi Manninen tilldelades VTT Award 2011 för sina förtjänster för att främja VTT Groups samarbete. • VTT var för andra året i rad den populäraste arbetsgivaren bland teknikstudenter i en arbetsgivarenkät utförd av Universum. • VTT:s kommunikationspris 2011 tilldelades specialforskare Juhani Laurikko för förtjänstfull och aktiv informationsgivning. • Generaldirektör Erkki KM Leppävuori utnämndes vidare till medlem av forsknings- och innovationsrådet. 41


HÅLLBAR UTVECKLING SOM EN DEL av verksamheten VTT tar hänsyn till principerna om hållbar utveckling inom tjänsteverksamheten. VTT koncentrerar sin forskning på områden där forskningsbaserade lösningar kan ha betydande effekter för hållbar tillväxt och välfärdens premisser. VTT beaktar principerna för hållbar utveckling i sin forsknings- och tjänsteverksamhet samt i den interna verksamheten. Vi rapporterar enligt riktlinjerna GRI G3 för samhällsansvar. I denna översikt beskrivs vårt samhällsansvar med hjälp av exempel. På VTT:s webbplats (www.vtt.fi/ files/vtt_gri_tabell_2011.pdf) publiceras de aktuella utvalda GRI-indikatorerna på C-nivå, som under året kommer att kompletteras till att motsvara B-nivån. Merparten av rapporteringen hänvisar till denna översikt, vissa hänvisningar gäller VTT Groups principer för god förvaltning samt personalberättelsen. VTT:s forsknings- och innovationsvision 2020 antar samhällets stora utmaningar och har en ren värld, en hållbar ekonomi och ett gott liv som sina mål. VTT:s forskningssatsningar på miljöteknologier, bioekonomi, resurseffektiv industri, koldioxidsnål energi, människornas välfärd och den digitala världen resulterar i helt nya typer av lösningar för att främja hållbar utveckling.

42

VTT:s spetsprogram ”Green Solutions for Water and Waste” och tre innovationsprogram inom energisektorn inriktade på miljöfrågor är de mest centrala instrumenten för att genomföra den valda strategin. Dessutom skapar VTT:s forskningsverksamhet en så bra kunskapsbas som möjligt för offentligt beslutfattande på vägen mot ett samhälle med hållbar utveckling.

Miljöaspekter VTT är ett Green Office-kontor sedan år 2009. Verksamheten omfattar alla VTT:s enheter på olika håll i Finland. VTT:s Green Office-indikatorer är elkonsumtionen, flygmilen inom riket och pappersförbrukningen. VTT har verksamhet på över 40 olika adresser. Den totala elkonsumtionen var 39,7 GWh. Förbrukningen minskade med över 4 000 MWh jämfört med föregående år. Konsumtionssiffrorna inbegriper såväl fastigheternas som forskningsverksamhetens elförbrukning. Flygresorna inom riket fortsatte att minska, nu med 100 000 flygmil jämfört med föregående år. Den sammanlagda flygmängden uppgick till 23,2 miljoner flygmil, och resorna orsakade nästan 3 600 ton koldioxidutsläpp. Den ökande användningen av elektroniska mötesverktyg har minskat


rekommendation skickats till Esbo stads miljöcentral och NTM-centralen i Nyland för eventuella åtgärder.

Ansvar för den egna personalen

antalet resor med inrikesflyg. Målet har också varit att minska på arbetsresorna som personalen gör med egen bil. Kilometerersättningen för arbetsresor steg dock med 7 % från föregående år. VTT:s bilanvändning har efter sex år av ökad användning nu stannat på cirka 630 000 km per år. Varje VTT-anställd förbrukade nästan ett ris mindre papper än året innan. Mängden inköpt papper uppgick till bara något över 5 ris/person. Också utskriftsmängden minskade från året innan med nästan en miljon, det vill säga 7,5 %, men det har gjorts fler färgutskrifter, både i absoluta och relativa tal, än året innan. Priset för årets miljögärning år 2011 gick till anskaffningen av granulatgasrenare till Micronovas renrum för att fånga upp gaserna från etsning och odling och deras reaktionsprodukter. I samband med metrobygget i Otnäs upptäcktes ett oljeläckage vid en av VTT:s enheter. Motortestningslokalens spillbehållare har på sannolika grunder identifierats som läckagekälla. En inre tank i metall har nu byggts i spillbehållaren, så läckage kan inte längre uppstå. Ramboll Finland Oy har undersökt området och deras rapport har enligt

Resultaten från personalenkäten år 2011 följer i stort sett undersökningen från föregående år. Enkätens svarsprocent var 76,8. Indexet som beskriver den övergripande nöjdheten var i likhet med föregående år 3,3. En tydlig styrka är också fortsättningsvis det fungerande närledarskapet. Betydande statistisk förbättring har skett inom balansen mellan arbete och fritid, trots att arbetsmängden, orken i arbetet och stresshanteringen fortfarande upplevs som problematiska på chefsnivå. Enligt räknesättet som tillämpas av forumet Nolla tapaturmaa (Noll olyckor) var olycksfrekvensen fortfarande mindre än tre st./milj. arbetstimmar och olycksfallen i arbetet var av en mindre allvarlig art än någonsin tidigare: färre än fem sjukskrivningsdagar per olyckfall på arbetsplatsen som ledde till sjukskrivning. För första gången placerade sig VTT i kategorin ”företag av världsklass” när det gällde såväl olycksfrekvensen som olyckornas allvarlighetsgrad. Arbetarskyddsmyndigheten gav VTT tidsbundna instruktioner gällande nedskärningar av personalens arbetstidssaldon. VTT har avtalat om åtgärder för att avhjälpa bristerna. Två linjechefer bötfälldes år 2011 för truckolyckan som inträffade år 2008. Riksdagens justitieombudsman gav VTT en anmärkning och ansåg att VTT kränkte två av sina forskares yttrandefrihet. VTT har börjat revisionen av sina anvisningar i enlighet med beslutet.

70

5

60

Svårighetsgrad av olyckor sld/st.

4,5

Olycksfrekvens st./milj. h

4

50

3,5 3

40

GRI-tabell 2011 på net: www.vtt.fi/files/ vtt_gri_tabell_2011.pdf

2,5 30

2 1,5

20

1 10 0 2003

0,5 0 2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Mer information Arja Merra, Chef, EHS tfn 020 722 5533

43


VTT i siffror Resultaträkning

VTT 1.1. - 31.12. 2011 (M€) 2010 (M€)

Förändring-%

INTÄKTER

286,5

281,7

2

Omsättning

278,5

273,6

2

Externa intäkter

192,6

185,8

4

Intäkter från den inhemska privata sektorn

62,9

66,8

-6

Intäkter från den inhemska offentliga sektorn

79,5

76,4

4

Intäkter från Tekes

55,4

56,2

-1

Övriga intäkter från den inhemska offentliga sektorn

24,1

20,2

19

Internationella intäkter från den privata sektorn

15,9

11,1

43

Internationella intäkter från den offentliga sektorn

34,4

31,5

9

30,8

27,7

11

3,6

3,7

-4

Basfinansieringens självkostnadsvärde

86,5

88,1

-2

Rättelseposter

-0,6

-0,3

125

8,1

8,1

-1

UTGIFTER

279,4

273,6

2

Personalkostnader

Intäkter från EU Övriga internationella intäkter från den offentliga sektorn

Övriga intäkter av verksamheten

160,2

159,4

0

Material och förnödenheter

15,7

14,6

7

Hyror

27,8

26,8

4

Köp av tjänster

45,9

45,7

0

Övriga intäkter

14,1

12,8

10

Avskrivningar

14,5

13,5

8

Finansieringsintäkter / utgifter

0,8

0,9

-2

Extraordinära intäkter / utgifter

0,3

-0,0

-11 486

RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT

7,1

8,1

Ekonomi • omsättning 278 M€ (VTT Gruppen 307 M€ ) • externa intäkter 193 M€ (69 % av omsättningen) • statlig basfinansiering 87 M€ (31 % av omsättningen) • internationella intäkter 50 M€ (18 % av omsättningen) Personal • personal 2 818 • högskoleexamen 79 % • doktorer eller licentiater 25 % • 63 personer arbetade utomlands • 252 utländska forskare arbetade vid VTT Kunder • kunder 1 520 • inhemska företagskunder 930 • utländska företag 360 • offentliga inhemska och utländska organisationer 230 Resultat • 239 anmälningar om uppfinning och 32 anmälningar om program • patent och patentansökningar över 1 200 • publikationer 1 780, av vilka 600 vetenskapliga publikationer (2010: 560)

Omsättningens fördelning

Basfinansiering 31 % Intäkter från den inhemska offentliga sektorn 28 % Intäkter från den inhemska privata sektorn 23 % Intäkter från utlandet 18 %

44


Personalens utbildning

Personalens storlek och sammansättning 3000 2500 2000 1500 1000 500 0

Doktorer 21 %

2007

2008

2009

2010

2011

Licentiater 6 % Ytterligare högskoleexamen 55 %

Forskare

Utbildning på lägsta högre nivå 6 %

Övriga forskningspersonal

Allmänbildande utbildning och yrkesutbildning 12 %

Förvaltningspersonal Ledning

Avgiftsbelagda verksamhetens intäkterna från den privata sektorn (*

Omsättning, M€ 300 250

Energi 28 %

200

Skogsindustrin 18 % ICT 14 %

150

Kemi och miljö 9 %

100

Maskin- och fordonsindustrin 9 %

50

Bio-, läkemedels- och livsmedelsindustrin 8 % Elektronik 6 %

0 2007

2008

2009

2010

2011

Byggande och byggd miljö 4 % Service och logistik 3 %

Basfinansiering

Metall raffinering 1 %

Intäkter från den inhemska offentliga sektorn Intäkter från den inhemska privata sektorn

*)

Klassifiering enligt VTT:s kundsegmentering.

Intäkter från utlandet

45


VTT Teknikvägen 4 A PB 1000, FI-02044 VTT, Finland Tfn 020 722 111 Fax 020 722 7001 www.vtt.fi, e-mail: förnamn.efternamn@vtt.fi

VTT/Kommunikation Kommunikationsdirektör Olli Ernvall Tfn 020 722 6747 olli.ernvall@vtt.fi

Kundbetjäning info@vtt.fi Tfn +358 20 722 7070 Fax +358 20 722 7026 Öppettider: 8.00 - 16.00

Grafisk design:

VTT har verksamhet på följande orter i Finland:

Espoo, Oulu, Tampere, Jyväskylä, Rajamäki, Turku, Kuopio, Lappeenranta, Kajaani ja Raahe. VTT har också 14 regionala ombuds­män som främjar VTT:s kontakter med företagen inom sina respektive regioner. VTT:s filialer utomlands: Berkeley och Washington (USA), Shanghai (Kina), Tokio (Japan), S.t Petersburg (Ryssland), Seoul (Sydkorea), Bryssel (Belgien) och São Paolo (Brasilien)

Mera information om VTT och VTT:s forskning finns i internet på addressen: www.vtt.fi. VTT-översikt finns också på nät: www.vtt.fi/vtt2011 Mera material kan beställas från VTT/Kommunikation Liisa Linnama Tfn 020 722 6849 liisa.linnama@vtt.fi

46

Redaktion: Irma Lind, VTT

Sari Halme, VTT

Bilder: Antonin Halas, Ari Ijäs, Stefan Söderström, Pia Inberg, Juha Rantala, Johanna Ivaska, Mikko Juhani Pitkänen, Antti Nikkanen, Danish Dementia Research Centre/Rigshospitalet, Kuopio universitet , ST1, Nokia Oyj, Tekes, Eeva Anundi, Jari Eklund, Katariina Siimes, Markus Sommers, Anton Kalland, Niko Nurmi, iStockphoto.


Etu- ja takakansi eri tiedostossa

VTT-översikt 2011  

VTT-översikt 2011

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you