Issuu on Google+

V O LT

MAGASIN

M A G A Z I N E PA P E R

GOSHA RUBCHINSKIY

OPETH

LOOKBOOK AW16

F I L I P PA K

I S S U E

STR EET FA SH ION

FILA

#8 2 0 1 6


T H E B R I D G E S ER I E S Waris Ahluwalia

“STEP OUT OF THE SHADOW OF FEAR AND IN TO THE LIGHT OF LOVE.”


“THEN I WOKE TO DISCOVER I’M NOT WHO I THINK I AM.” @JLINDEBERGOFFICIAL | JLINDEBERG.COM


on the same page


diesel.com


INNEHÅLL

38

54

10 E M M A E S S I N G E R 13 S T I LG U I D E 14 G O S H A R U B C H I N S K I Y 16 S U R V I VO R S 21 STR EE T FA S H I O N

60

2 5 FIL A 27 F O R E V E R YO U N G 37 STI LG U I D E 3 8 LO O K B O O K AW 2016

4 6 ADNYM 4 9 S T I LG U I D E L I F E S T Y L E 5 0 OPETH 5 4 T H E S E G LO R Y DAY S 6 0 F I L I P PA K

LEDARE

Nu är vi äntligen tillbaka med ett nytt nummer! Som du har väntat. Ett fint mervärde till ett läsvärt magasin så ska jag berätta att vi i oktober, närmare bestämt den tjugonde, inviger nio stycken nya krispiga butiker över nästan hela vårt fantastiska grannland i öst - Finland. Landet som är synonymt med frasen ”de tusen sjöarnas land” får nu snart även nio stycken Volt-butiker. Det känns så jäkla bra och vi längtar tills vi kan välkomna alla medborgare till vår jättefina personal i butikerna. Är du ett stort fan av mervärde så bör du inte bara kolla upp utan även registrera dej i vår kundklubb #STAYVOLT. Messa enbart ”Volt” till 72660. Är du inloggad på Facebook nu så söker du bara upp oss, läser på lite mer och registrerar dig där. Det går även galant att utföra detta på voltfashion.com. En

rabatt på 20% på hela sortimentet ingår såklart när du blivit medlem. I magasinet kan du nu ta del av ett lite tyngre men o så viktigt reportage om organisationen Rädda Barnen och flyktingkatastroferna som påverkar allas våra liv på ett eller annat sätt. Stora delar av det är svårt att ta in men nu och i framtiden är det av yttersta vikt att vi har omtanke samt solidaritet till våra medmänniskor på denna jord. Rädda Barnen är också sedan en tid tillbaka vår samarbetspartner för just detta – så vi har skapat en totebag tillsammans där hela överskottet går direkt till denna viktiga organisation. Den finns i alla våra butiker till en kostnad av 49 kronor.

av magasinet i ett Street Fashion-reportage från Oslo signerat radarparet Hamre & Tronsmed. Nu blev du nog helt klart nyfiken på trenderna i vårt kära grannland Norge så sätt dej ner, fukta fingrarna och vänd några blad. Du kommer finna så mycket mer av intresse under denna lässtund. Ses till våren – min personliga gunstling till säsong.

Hur vill då vår norske manlige ”kamrat” att vi klär oss i höst? Svaren finner du enkelt i detta nummer

REDAKTIONEN

Toni Collin toni.collin@volt.no

D I G I TA LT

SKRIBENTER

A N SVA R I G U TG I VA R E

Nina Kveen Lillebo, Anders Lundqvist, David Larsson, David Johansson, Terje Thorsen och Thomas Hamre.

TRYC KE R I

CHEFREDAKTÖR

Patrick Ekblom patrick.ekblom@volt.no

GILLA OSS

Facebook: Volt Sweden. Instagram: @voltsweden

MittMedia Print AB, Sundsvall www.mittmediaprint.se COVER:

KO N TA K T

ART DIRECTOR

Monika Tronsmed monika.tronsmed@volt.no

Läs mer om oss och magasinet digitalt på: www.voltfashion.com

Volt Fashion AB Gårdsvägen 18, 169 70 Solna

Modell: Dane Carlsen Foto: Jesper & Mathias Photography

Volt M agasin ansvarar ej för insänt icke beställt materialoch förbehåller sig rätten att redigera. För eventuellt tr yckfel i ar tiklar samt annonser ansvaras ej. Efter tr yck är förbjud et utan tillstånd. C itera gärna men ange alltid källan. Volt M agasins redakti onella texter och bild er lagras digitalt. E xterna skribenter samt fotografer måste medd ela eventuellt förbehåll mot digital lagring samt public ering. I princip public eras ej material med sådant förbehåll. Utbetald ersättning inklud erar Volt M agasins rätt att public era digitalt.

8 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8 / 2 0 1 6


shop at samsoe.com


10 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8 / 2 0 1 6

När jag sitter med hörlurar och jobbar bygger jag upp en egen värld och glömmer ofta tid och rum.


Emma Essinger är sångerska och saxofonist. Hon kom för ett tiotal år sedan från Kristianstad till Stockholm för att leva på musik, vilket hon också har gjort. Hon har setts i många olika sammanhang, men i fokus står den musik som hon själv skriver, producerar och framför live. TEX T A N D ER S LU N D QV I ST FOTO M A R I A FÄ L L ST R Ö M

EMMA ESSINGER Emmas senaste singel, Bang Bang är enkel och kaxig och har med sin suggestiva rytmik nästan en “tribal” känsla. – Man skriver låtar av olika skäl. Ibland vill man skriva något som man behöver berätta för sig själv, bearbeta eller acceptera. Skapa en värld som man vill vara i, men som kanske inte är så lätt att uppnå “IRL”, sammanfattar Emma. Nästan all hennes musik börjar i hennes laptop. – Men ibland kommer det saker till en utanför studion. Man får en idé i huvudet. Så var det med Bang Bang. Basgång, text och melodi till refrängen – och lite vers – dök upp när jag skulle sova. Så jag steg upp, mitt i natten och satte mig i köket och började göra en demoproduktion. Ofta tar Emma produktionerna ganska långt själv innan hon tar in andra personer. Inte för att hon ens skulle behöva det. Man kan ana att hon är lite trött på när folk utgår ifrån att hon behöver en manlig producent för att få ihop musiken. – Jag tar in folk som jag tycker är grymma och som jag vill samarbeta med. När någon annan lyssnar känner man ofta vad som skulle kunna göras annorlunda. Man lyssnar liksom med den andres öron. Är man ensam finns också en risk att man hör ambitionen som man har med låten, snarare än hur det faktiskt låter. Emma är en karismatisk liveartist. Hon vill dock inte välja mellan studio och live.

– Båda har sin tjusning. När jag sitter med hörlurar och jobbar bygger jag upp en egen värld och glömmer ofta tid och rum. Livesituationen är mer laddad. Det kan vara mer vånda innan – och sedan en stor kick om man tycker att det blir ett bra möte. Du ger i dag ut din musik själv, men fick väl skivkontrakt med Universal Music redan när du flyttade från Kristianstad till Stockholm? – Ja. Jag hade läst att de var världens största skivbolag och tänkte “det kan vara något”, lite naivt så där. Så jag skickade en CD med posten och de föreslog ett möte. Sedan släppte de en låt och jag gjorde material för ett album, Men sedan slutade min A&R och då hoppade jag av. Jag hade fått smaka på musikbranschen och kände att jag behövde mer tid att reflektera över hur jag skulle ta mig an det hela. Har du fått fler erbjudanden sedan dess? – Jag skulle inte säga att jag inte har blivit erbjuden något, om man säger så (skratt). Emma ger mig en talande blick innan hon fortsätter; Det är mycket som ska kännas rätt, är kanske lite rädd att få mitt “kreativa rum” förstört och så. Om det inte är bra luft i det rummet så är det svårt att kunna göra bra grejer och ha kul... och då känns det meningslöst med ett på ytan “fett samarbete”. Du är bra, cool och respekterad av dina kollegor. Varför är du inte mer känd?

11 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8/2016

– Jag tror att mitt driv att göra musiken har varit större än att “pusha ut den”. Jag väljer i stället ofta att gå in i studion och börja på nästa låt! Men nu ska jag lägga mer energi på att få ut musiken också. Vad händer härnäst? – Det kommer två singlar till och sedan planerar jag en EP med sex låtar i höst. Men jag “stretchar” det hela tiden, så det kanske blir ett minialbum. Det är befriande att det inte längre finns några givna regler om hur allt “ska” göras, man kan göra det på sitt sätt och hitta sina vägar och det känns väldigt inspirerande. Emmas musik har ändrats en del genom åren. – Jag tror faktiskt inte att jag letar efter en stil där jag känner mig “framme”, funderar hon. Jag är på en resa och saker faller på plats då och då. Om man sitter i studion i princip varje dag, som jag gör, så hinner man leka och prova sig fram. Och det handlar inte om rätt och fel, bara olika uttryckssätt. Man har ju inte samma kläder på sig hela livet! Kan man säga att du har något mål? – Det kanske låter vagt, men det är att ha möjlighet att lyssna på mig själv och vara i mitt eget element så mycket som möjligt. Sedan är det klart man vill att musiken ska nå ut till många människor, vare sig de lyssnar hemma eller kommer på ett gig. Men en kommentar som visar att någon verkligen har tagit till sig en låt betyder mer än hundratals “likes”.


T R Ö JA FR Å N TH E S E G LO RY DAYS, K R 6 9 9

S KJ O RTA FR Å N E TO N, K R 1 29 9

S KJ O RTA FR Å N TH E S E G LO RY DAYS, K R 8 9 9

– The sky grew darker, painted blue on blue, one stroke at time, into deeper and deeper shades of night. Har uki Murakami - From the book D anc e D anc e D anc e

BY X A FR Å N TH E S E G LO RY DAYS, K R 1 19 9

AV T H O M A S H A M R E

BY X A FR Å N F I LI PPA K , K R 14 0 0

JAC K A FR Å N J. LI N D E B E R G, K R 1 20 0

K AVAJ FR Å N TH E S E G LO RY DAYS, K R 24 9 9

JAC K A FR Å N J. LI N D E B E R G, K R 28 0 0

R O C K FR Å N TH E S E G LO RY DAYS, K R 29 9 9

K EP S FR Å N TH E S E G LO RY DAYS, K R 29 9

R O C K FR Å N TH E S E G LO RY DAYS, K R 29 9 9

13 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8/2016


– Den unge Moskvasonens brutala antimode fungerar dessutom som en kritisk dokumentation av dagens Ryssland.

Gosha Rubchinskiy

GOSHA RUBCHINSKIY Gosha Rubchinskiy är en rennässansmänniska. Konstnär, modeskapare, regissör. En dekonstruerande antimodekraft, ivrigt påhejad av hippa ungdomar. Volt Magasin tittar närmare på mannen bakom 1984-tishan. TEX T DAV I D L A R S S O N

”If you want a picture of the future, imagine a boot stamping on a human face - forever”. Citatet, i sin bländande dystopiska hopplöshet från George Orwells lika delar klassiska som uttjatade framtidsroman 1984, är måhända banalt. Risken är stor att eder ödmjuke artikelförfattare totalalienerar och i sitt retoriska fumlande sätter stopp för fortsatt läsning. Men bär med mig, nu.

Joffe, citeras i en intervju i The Business of Fashion med att säga att ”hela den post-Sovjetiska rörelsen av folk, äntligen fria och redo att skapa konst, tilltalade mig och jag tänkte ’Detta är killen jag har letat efter’”. Sämre språngbrädor till att, ständigt påhejad av den hippaste falangen av bloggosfären, experimentera med östatsosande taxichaufförsestetik kan man med andra ord ha. Faktum är att Gosha Rubchinskiy ofta refereras till som det ”ryska Supreme” - vilket säger en del om hajpens dignitet.

1984 är inte bara George Orwell. Inte heller är det Reagan eller frisyrmissar dina föräldrar vill glömma. 1984 är år 2016 ett av det absolut mest trendkänsliga t-shirttryck du kan bära. I synnerhet om det ser ut som att det är skrivet i ett typsnitt hittat på dafont.com med hjälp av sökorden ”cyrillic inspired”. Då har det nämligen signerats Gosha.

Den unge Moskvasonens brutala antimode fungerar dessutom som en kritisk dokumentation av dagens Ryssland och är sprängfylld av referenser till bolsjevikisk subkultur och ironisk järnridånostalgi.

Gosha Rubchinskiy, post-normcore-modets knight in shining armor, är en modeskapare, regissör och rastlös konstnärssjäl som seglat upp som en lysande stjärna bakom hammaren och skäran i modekretsarnas metaforiska Sovjetflagga. Eller ”modescenens mest agendasättande polyhistor”, som magasinet Dazed & Confused så elokvent kallade honom.

Och Orwell, då. Det hippa t-shirttrycket kommer såklart från boken och ryckt ur sitt sammanhang skulle den kunna uppröra mången tangenbordskrigande kommentarsfältstroll (”vad vet UNGA idag om NÅGONTING”). Men som en beståndsstil i Rubchinskiys uttryck blir det snarare något annat. En kapsel, ett tidsdokument, en konstnärs samhällskritik. ”It’s really about Moscow. Moscow now” lär Rubchinskiy själv har sagt. Och helt plötsligt blir artikelinledningens citat inte lika alienerande. Att som ung Moskvabo idag känna att den kängspark i ansiktet till framtid Orwell siade om materialiserats är plötsligt isande greppbart. Men inte utan att demonstreras till konst av Gosha Rubchinskiy.

Född i Moskva, alumn från stadens tekniska universitet, lanserade han 2008 sitt märke ГОША РУБЧИНСКИЙ . Ganska omgående renderade Rubchinskiy uppmärksamhet och ovanligt nog fick han också backning i form av marknadsföring och säljstöd av de ledande japanska avantgardisterna Comme des Garçons. CDG:s vd, Adrian

14 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8 / 2 0 1 6


etonshirts.com

When trying something new, scepticism is never suitable. AW 16. EXPLORE IN ST YLE.

SWEDISH PREMIUM SHIRTS. FOR EVERY TASTE. 15 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8/2016


Lekande barn i centrum av staden Kitchanga, Masisi territoriet i provinsen Norra Kivu. Foto Alessandro Pavone/ Save the Children

16 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8 / 2 0 1 6


S U RV I V O R S Världen är orolig, och behöver alla hjältar den har. Som en del av Rädda Barnens beredskapstrupp har Vidar Strøm under de senaste 17 åren rest till kriser runtom i världen. Nu ska han ge mig en inblick i en värld som jag är avskärmad från. Han kommer att berätta om en värld i krig, och om den sköraste delen av krigen: barnen. TEX T N I N A K V EEN L I L L EB O

Det är sommarlov, sol ute. Från gatan hör jag barnen som leker. De har ockuperat grannens trädgård och försvarar den med svärd och pistoler, det är krig. Så dramatiskt och högljutt att jag nästan inte hör Vidar i telefonen från Bergen. Vidar är utbildad barnskyddspedagog med en master i barnskydd från psykologiska fakulteten i Bergen. Kriser runtom i världen har fört honom till Kosovo, Angola, Afghanistan, Pakistan, Egypten och Sri Lanka, för att nämna några platser. Hans uppgift är att göra den otrygga situationen för barn och familjer så säker som möjligt. Han har arbetat med barnsoldater, barn och ungdomar på flykt, i flyktingläger och medaspårning; det vill säga försöka återförena barn och föräldrar på flykt som kommit ifrån varandra. – Vi är där under en begränsad tid, våra uppdrag är mellan tre till sex månader och då är det viktigt att vi organiserar och strukturerar ordentligt. Vi lär upp lokala socialarbetare och organisationer så att de kan ta över när vi åker därifrån. Det handlar om att ge ett hållbart stöd. I flyktinglägren handlar det om att kartlägga och hitta kompetenser, hitta vem som kan vad. – Vi måste ta reda på vilka som är de mest utsatta i lägren och hitta de som exempelvis är lärare eller förskolelärare. Och så skapar vi aktiviteter som gör att när barnen går och lägger sig på kvällen vet de att i morgon ska jag till skolan eller i morgon ska jag till förskolan. Det är viktigt att saker blir normaliserade i en onormal miljö.

Att få vara barn igen Jag hade en trygg uppväxt. Barndom för mig är isglass, barkbåtar och upptäcktsfärder på min lila cykel med glitter på. Och med det också några skrubbsår på knäna, i värsta fall. Så jag har svårt att leva mig in i livet som barnsoldat. Det faktum att samtidigt som jag lärde mig cykla, lärde sig ett annat barn att döda. – Det är en lång process att hjälpa en barnsoldat tillbaka till en normal barndom. När vi jobbar med fritagning av barnsoldater så skapar vi ett program där barnen avväpnas och demobiliseras från armén med ”äran i behåll” formellt sett, så att det inte står i pappren att de har rymt eller försvunnit. De måste rehabiliteras och återintegreras i den by de kommer ifrån.

– De rymmer från något, snarare än att de rymmer till något

Traumatiserade barn reagerar på olika sätt. Några gråter mycket, andra är aggressiva och en del drar sig undan. Vidar berättar att de har utbildningar för föräldrar och lärare, så att de förstår barnens reaktioner och använder tiden för att ge barnen den omsorg de behöver. – Det är viktigt att föräldrarna deltar i förhållande till sina barn, men också att de har lämpliga praktiska arbetsuppgifter. Det är viktigt att man inte upplever sig själv som passiv. Alla behöver struktur, och det är viktigt att huvudet har någonting att arbeta med.

Vidar berättar att de upprättar ett center där de går igenom vad varje enskilt barn har upplevt, vilken form av stöd de behöver och varifrån de kommer. De letar upp föräldrarna och gör bedömningen om barnet kan återvända hem igen. Det är en stor apparat och kräver mycket lokalt arbete för att få till det. Han säger att arbetet ofta görs i samarbete med Unicef. – Vi kartlägger byarna de ska tillbaka till, finns det skolgång? Föräldrarna kommer på besök till centret och vi förbereder barnen på att komma hem igen. Barnen har gått miste om skolgången och de bär på upplevelser som de andra barnen inte har. Därför tränar vi föräldrarna i att förstå vad barnen har gått igenom och vilket stöd de har ytterligare behov av. Så förbereder vi byn. När allt är klart så får de återvända hem.

Studier och erfarenhet visar att de som återhämtar sig bäst och snabbast från traumatiska upplevelser är de som inte behandlas som offer utan som aktörer med erfarenhet och resurser. Han talar om terrordåd, skolskjutningar och Utöya. – Det finns naturligtvis individuella skillnader, vissa tål inte något som andra tål och det måste tas med i beräkningen. Men du kan inte använda dig själv till att hjälpa dig själv om du inte är en deltagare. Så tänker vi i vårt arbete, det är mycket hjälp till självhjälp. Vårt huvudfokus är att frigöra de resurser som människor har inneboende i sig, samt mobilisera närmiljön de befinner sig i. För människor är oerhört resursstarka.

Det finns många olika anledningar till varför barn rekryteras som barnsoldater. Och många olika sätt som de rekryteras på. – Ibland sker det med föräldrarnas godkännande. I många länder är det extremt fattigt. Och föräldrarna tror att barnen kommer få en bättre framtid: mat, kläder och kanske lite utbildning. Men ofta kidnappas barnen och tvångsrekryteras med våld. Gemensamt för barnsoldaterna är att de inte får rätt till vare sig skolgång eller hälsovård. De utnyttjas och utsätts ofta för våld och övergrepp, både sexuella och känslomässiga. Och barnen har ofta olika roller. – Det är inte bara de som är med i väpnade konflikter,

17 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8/2016

utan också de som indirekt deltar. Vissa lagar mat, andra är spioner. Eller som med flickor, som tas som sexslavar. Det är viktigt att en ordentlig kartläggning görs om vad de har varit med om och utifrån det bestämma vad som är viktigt att bygga upp. Och inte minst, att de får bygga upp sig själva. Jag frågar om de barn som “getts bort” av föräldrarna verkligen får komma hem igen. Han är snabb med att svara. – Du måste lägga tid på föräldrarna. Använda andra metoder. Fattigdom kan du göra något åt. Mikrolån till exempel: en fiskare får låna till en moped så att han kan köra ut fisken till marknaden. Det är många sådana åtgärder vi ser. Vi börjar med att bekämpa den fattigdom som är, eller var, utgångspunkten. Men det är en lång och mödosam uppgift. Om du visste Han berättar en historia från när han arbetade i Afghanistan. Västerländsk media skrev mycket om afghanska föräldrar som sålde sina barn och gifte bort dem ända ner i 11-års-åldern. FN ville ta reda på vad som hände, så Vidar och en kollega blev ombedda att undersöka saken. De hade med sig en afghansk läkare och en mulla och tog sig an två byar. De hade möten med byäldste i stammen och därefter med kvinnorna och barnen. Berättelserna de fick höra var otäcka. – Det är ingen idé att komma och slå människor i huvudet med barnkonventionen och säga: “så där kan ni inte göra”. Vi måste mötas i dialog. En kvinna berättade att hon hade fem barn, men att tre av dem hade dött av hunger i spädbarnsåldern. Hon sa: “nu har jag en flicka på 12 år och jag vet att om jag ordnar ett äktenskap för henne så kommer hon att överleva, jag vet att den familjen har mat”. Han är tyst en stund. – Det är ingen ursäkt men det är en förklaring till varför dessa saker händer. Föräldrarna är väldigt förtjusta i sina barn och vill att de ska överleva. Det är den sak som går igen i alla de kulturella miljöer jag har arbetat i. Men på grund av socioekonomiska anledningar så ser de inte de bästa lösningarna. För de existentiella sakerna är så starka. Samtalen gjorde så att Vidar och hans kollega kunde hjälpa. De tog in World Food Programme, som lärde ut hur byarna kunde odla annorlunda. De pratade om vad det gör med barnen att inte få ha en barndom. Och om vad det gör med en ung flickas kropp att vara sexuellt aktiv redan från 11- till 12-årsåldern. Efter att ha arbetat med byarna i en månad fattade byarna ett jirga-beslut, ett ”rättsligt” beslut i muslimska kulturer. De beslutade att i deras byar skulle inga flickor kunna gifta sig före 18 års ålder.


– Dialog är en effektiv metod. Man kan säga att huvudverktyget i Rädda Barnen eller Save the Children International är barnkonventionen. Det är utgångspunkten för allt vi gör. Sedan har vi skiftande fackområdesmetodik i förhållande till de behov vi möter. Jag frågar honom om alla barn kan räddas. – Jag tänker att de flesta på ett eller annat sätt kan lära sig att leva både med sig själv och med andra. Att utsätta barn för deltagande i väpnade konflikter ger en del upplevelser. Även för vuxna, men särskilt för barnen som befinner sig i en utvecklingsfas. Det är viktigt att FN och media har ett starkt fokus på det. Vi har alla ett ansvar för barnen och den värld de växer upp i.

“ Europa har svikit så enormt

Vidar bedömer att det finns runt 350 000 barnsoldater idag. – Det har bara ökat de senaste tre åren i takt med IS, Al Quaida och Boko Haram. Vi vet att de medvetet rekryterar barn, för barn är lättare att forma. På ett sätt blir det en våldsammare form av krigföring, så kallad asymmetrisk krigföring, med användning av självmordsbombare. Tänk om de barnen också kunde få en barndom med isglass, barkbåtar och en lila cykel med glitter på. – De tränar barn ända ned i 10-års-åldern att döda. De barnen har utsatts för en oerhörd manipulation, så jag tror att en del kommer få en del specialerbjudanden senare. Det är en lång väg att gå. Men vi hade inte hållit på med det här om vi inte hade tron på att det kommer att gå bra.

Han har upplevt att bli bombad och beskjuten, men säger likväl att jobbet är beroendeframkallande. Han skrattar och säger att ryggsäcken nästan hoppar ut ur garderoben när han är hemma. Rösten blir allvarlig. – Det är det att du har möjligheten att använda dina kunskaper till att göra livet bättre för någon annan. Det är tillfredsställande, en mening med livet. Allt det jag skulle göra för att vara som du Det handlar mycket om att vi måste sätta oss in i hur andra har det, säger Vidar. – Se på de ensamkommande flyktingbarnen som kommer från Afghanistan och inte får uppehållstillstånd i Norge eftersom myndigheterna anser att det är säkert att skicka hem dem. Jag har fortfarande god kontakt med min grupp i Afghanistan och de upplever att situationen är värre nu än under 2001. De barn som skickas tillbaka kan snabbt utsättas för stor fara, eftersom det inte är säkert att skicka barn till Afghanistan. Genom att skicka tillbaka dem utsätter vi dem för att tvingas bli en del av det de rymde från, bara för att överleva. Det är som Gro Harlem Brundtland sa på sin tid: “allt hänger ihop med allt”. Han säger att de flesta ensamkommande kommer från Afghanistan, Syrien, Eritrea och Somalia. Länder som förknippas med konflikter och en svår uppväxt. – Allt här i världen handlar om trygghet. Det jag har med mig efter att ha gjort en studie om ensamkommande flyktingbarn är att de rymmer från något, snarare än att de rymmer till något. Man ger sig inte ut på en resa över Egeiska havet, med fara för liv och hälsa, om det inte är så viktigt. Barn som reser ensamma har ingen skyddande person. Inga föräldrar som kan lyfta upp och blåsa där det gör ont. Ingen dagmamma. De är lämnade åt sig själva i en stor värld som de inte känner till. I ett minfält av människor som vill utnyttja dem. – Samtidig håller jag med regeringen om att vi också måste hjälpa människor på plats. Och där behövs det enormt mycket resurser. När man tittar på hur många Pakistan har tagit emot, Iran har tagit emot, Grekland har tagit emot, Turkiet, Libanon och Jordanien har tagit

emot. Det finns en gräns där också. Men folk flyr inte om det inte finns något de måste fly ifrån. Så vi måste kunna klara av att skapa och ordna så att det blir mindre krig och oro i världen. På havsbottnen någonstans Han talar om familjer på flykt. Om föräldrars kärlek till sina barn. Flykten över havet är livsfarlig. Vi hör om det på nyheterna. Båtarna som aldrig kommer fram. De som ligger på havets botten några månader innan de bärgas. Båtar med stora lastutrymmen, fullastade med döda människokroppar. Familjer. De vet om farorna när de lägger ut. Att de kanske, redan från början, är flytande kistor utan namn. Men det är farligare att stanna hemma. – Man gör allt för dem man älskar. Jag hade varit villig att göra ganska mycket om jag visste att det skulle rädda mina barn. Återigen, du måste sätta dig in i hur människor har det. Han pratar om hur fattigt Norge var under övergången från 1800-talet till 1900-talet. Han berättar om sina egna släktingar. De flesta växte upp på gårdar där man inte kunde mätta mer än ett till två barn. Fick man fler fick man emigrera till USA. – Och där välkomnades man med öppna armar, eller hur? Så vi är ett land där vi själva varit ekonomiska flyktingar. Och försökte skaffa oss ett bättre liv. Har vi glömt det? – Ett utrymme har sina begränsningar, det inser jag också. Men det är något med att vi har svikit så enormt. Europa har svikit så enormt. För att vi inte har kommit överens om hur vi tar emot människor på flykt på ett

18 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8 / 2 0 1 6

anständigt och värdigt sätt. Istället för samordning och distribution, har vi någon sorts tävlan om vem som har den strängaste asylpolitiken. Vi hör retoriken “vi och dem” och att “de hotar välfärden och våra barn”. Det skapar ingen bra grund för en eventuell integrering. Och vi talar om barn. Barn som är ute ensamma medan politikerna tramsar framför kameran. – Vi får inte glömma att de flyr från något. Då är det avgörande att vi välkomnar dem på ett anständigt sätt. De flesta barn vill vara aktiva, de kommer att göra någonting åt sin situation bara de får möjlighet. Och att bunta ihop dem på ett högfjällshotell där det varken finns skola eller något annat hjälper inte. Många som kommer lider också av stora krigstrauman. Barnen utanför har tagit lunchpaus från kriget. Svärden och pistolerna är nu bara en hög med pinnar. Parterna har försonats över varsin glass och freden sänker sig över området. – I mitt jobb möter jag många människor i kris och jag får uppleva hur resursstarka de är. Det imponerar på mig. Titta på de ensamkommande flyktingbarnen, föreställ dig den flyktväg de har tagit. De kommer från farliga områden i Afghanistan, de har aldrig sett havet förut. Och för tusentals flyktingar är det där flykten tar slut, på havsbottnen någonstans. Världen är orolig. Och behöver alla hjältar den har. – De klättrar uppför berg, de färdas ensamma över havet i gummibåt om de inte kan simma. De kämpar med allt de har. Forskare i England använder ordet “survivors” om dessa barn, inte offer. Dessa barn är överlevare.


Flyktingar som anländer med gummibåt till den grekiska ön Lesbos i maj 2016. Foto Pedro Armestre/Save the children

Ibrahim är en 16 år ung pojke från Irak som har flytt helt ensam. Nu sitter han fast i flyktinglägren i Idomene där han får hjälp av Rädda Barnens partner Arsis. Foto Gabriele Francois Casini/Save The Children

19 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8/2016


STREET FA S H I O N OSLO I H E M STA D E N FÖ R D E KU LTU R E LL A E N SA MVA RGA R E DVA R D MUNCH OCH HENRIK IBSEN, OSLO, TOG VI OSS UT PÅ GATORNA FÖ R AT T TA TE M PE R ATU R E N PÅ H UVU DSTA D E N S M A N LI GA STRE ETSTYLE . OR DSPR ÅKET; “ DET FINNS INTE NÅGOT SÅDANT SOM DÅ LI GT VÄ D E R - BA R A DÅ LI GA KL Ä D E R ” R I N G D E H ÖGT I VÅR A ÖRON UN DE R TI DE N R EGN ET ÖSTE N E R . VI KOM SNAB BT PÅ AT T D E T FA K T I S K T F I N N S E N S Å DA N S A K S O M DÅ L I G T VÄ D E R , M E N H U R I LL A VA R KL Ä D E R N A?

AV T H O M A S H A M R E & M O N I K A T R O N S M ED

21 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8/2016


K R I STO F E R K I I L H A LVO R S E N | 17 Å R | M O D EL L

J O N A H A N D R É S M OT Z F E LDT | 20 Å R | JOBBAR PÅ BENSINSTATION

1. Instagram. 2. Ulltröjor och rockar. 3. Byxor från Hyke, polotröja från Zara, glasögon från Moscot, vintagerock, ryggsäck från The North Face och skor från Nike.

1. Postpunk musik. 2. Halsduk från Gosha Rubchinskiy och lång ullrock. 3. Halsduk från Gosha, jacka från Pleasures, byxor från Dickens, tröja från Weekday, sneakers - Adidas Stan Smith och halsband från mormor.

K R I STO F E R

JONAH

1. FR Å N V EM ELLER VA D H Ä M TA R D U I N S PI R ATI O N?

2. VA D Ä R D E T V I K TI GA ST E N YC K ELPL AG G E T FÖ R D I G H ÖST/ V I NT ER 2016

3. VA D H A R D U PÅ D I G I DAG?

SA N GA D

M AG N US

SA N GA D | 3 8 Å R | R E V I S O R

M AG N US PE R S SO N

1. Sociala medier och min nuvarande sinnesstämning. 2. Kort ulljacka. 3. Adidas NMD sneakers, långärmad tröja från Off/White, 3-kvarts byxor från Comme des Garcons och väska från Chanel.

1. Resor och sociala medier. 2. Tränarjacka. 3. Lanvin sneakers, Lanvin tote bag, t-shirt från Wang t-shirts, tränarjacka från Cubus, solglasögon från Yves Saint Laurent och vintage Rolex-klocka.

22 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8 / 2 0 1 6

| 29 Å R | D ES I G N ER


R I K A R D A LEX A N D E R S SO N | 3 2 Å R | KO N S U LT PÅ I C A R EK L A M

STE VE N PI MJA N G M O LDS K R E D | 3 0 Å R | FR I S Ö R O C H M A K E U P A RT I ST F Ö R A DA M & E VA .

1. Filmer, se på folk på gatorna och sociala medier. 2. Svart regnjacka. 3. Stan Smith sneakers., Weekday jeans, skjorta från Weekday, sweater from ASOS, väska från ASOS och Daniel Wellington-klocka.

1. En blandning av historiska epoker i kombination med dagens mode och genom arbete och resor. 2. Ullrock 3. Vintageväst från Berlin, gubbkeps från H&M, skor från Zara, vintageslips från London, solglasögon från Kaibosh och bikerjacka från H&M.

RIKARD

STE VE N

1. FR Å N V EM ELLER VA D H Ä M TA R D U I N S PI R ATI O N?

2. VA D Ä R D E T V I K TI GA ST E N YC K ELPL AG G E T FÖ R D I G H ÖST/ V I NT ER 2016

3. VA D H A R D U PÅ D I G I DAG?

KJ E TI L

M A R I US

KJ E TI L H OV D E G U LB R A N DS E N | 16 Å R | ST U D EN T

M A R I US H OV D E G U LB R A N DS E N | 18 Å R | ST U D EN T

1. Musik - rap/hiphop. 2. Bomberjacka. 3. Rick Owens sneakers, T by Alexander Wang jeans, t—shirt från H&M och Nike-keps.

1. NBA och rap artister. 2. Yeezy (Kanye West Adidas) sneakers. 3. Nike Jordans sneakers, Burberry-jeans, Helmut Lang –tröja och hatt från Vans.

23 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8/2016


FROM NORDIC LANDSCAPES SINCE 2004 www.sandqvist.net


Vi har fallit i ungdom igen. Fila är tillbaka. Äntligen! Volt Magasin djupdyker i varumärkets eklektiska tilltal, vad som hände i Stockholm 2014 och kopplingarna till Björn Borg. TEX T DAV I D L A R S S O N FOTO FI L A

FA L L I N L OV E AG A I N , F I L A ? Det är svårt att säga när det hände, egentligen. Var det sommaren ’14, kanske? Vi hade precis börjat trevande skämta om normcore och Lorentz släppte sitt tokhyllade album Kärlekslåtar när nattklubben Trädgården i Stockholm såg ett modemässigt paradigmskifte. Eller åtminstone en light-rennässans. Från att vara bekvämt Södermalmskt ”svart och svårt” började plötsligt kids stapla omkring i birkenstocks. Böjda kepsar. Tracksuits, gympapåsar, löparskor. I en 90-talsrök så tjock, så potent och stark att få hade förvånats av att se en personsökare istället för en smartphone, trädde de gamla rävarna till varumärken fram och ånyo intog sin plats på de medvetnas tron.

– De öppnade sin första butik i norra Italien 1911 med syftet att förse stadsborna i Biella med de allra bästa av landets textilier, prima tessile

Fila var ett av dessa märken som fick oss att sentimentalt falla i ungdom, till nittiotal och millennieskifte. Vi blev kollektivt kära på nytt i våra gamla favoriter. Faktum är att åtminstone artikelförfattaren trodde att den grammynominerade hipsterälsklingen The Dreams låt Fall In Love Again, stiliserad som ”F.I.L.A”, var en direkt referens till märkets för mig sedan tidigare okända akronym. Det var den inte. Namnet kommer från grundarna, bröderna Fila. Huruvida jag helt gjorde bort mig eller om det åtminstone är en anspelning på varumärket i fråga får Urban Dictionary och Rap Genius sia vidare om. Åter till bröderna Fila.

25 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8/2016

De öppnade sin första butik i norra Italien 1911 med syftet att förse stadsborna i Biella med de allra bästa av landets textilier, prima tessile. De fyra Fila-bröderna lyckades onekligen och mitt under pågående krig 1942 slogs bolaget samman med Fratelli Fila. 70-talet kom att bli en milstolpe för bolaget när man beslöt sig för att ta sig an tennis. Ah, ja, läsare som passar perfekt in i den lilla cirkel i mitten av venndiagrammet ”modeintresserade” och ”tennisintresserade” vet säkert att Björn Borg var en av de mest framstående tennisspelarna som valde att sporta Fila på centercourten. På de ikoniska bilderna när Borg höjer Wimbledon-bucklan åren 19761980 ses han ofta bära en tracksuitjacka från FILA:s ”The White Line” (”Den vita linjen”, ”Den vita sporten”, ja, ni fattar…). Björn Borg ger emellertid inga anmärkningsvärda utslag på trendskalan idag. Tidigare nämnda rapparen Lorentz skulle med viss trovärdighet kunna ses som mer utav en omslagspojke för Fila idag, åtminstone om man skulle göra en gallup i Stockholm. Men Fila fortsätter hårt på den inslagna banan av nostalgihipphet. Genom kollektioner i samarbete med bland andra Urban Outfitters befäster italienarna sin position som oumbärlig och ”gah, vill ha!”-framkallande, särskilt när det kommer till deras mer ikoniska plagg som tracksuitjacka och pikétröja. 2014 blev modevärlden och Fila kära på nytt och de kilar alltjämt stadigt.


F OTO G R A F

Fotografen Dan Young, Window Rock, Arizona 1984. Foto: Jørn Bordewich

FOR E V E R YOUNG TEX T T ERJ E T H O R S EN FOTO DA N YO U N G

Dan Young kom till Norge och Oslo från Arizona för ett halvsekel sedan. Med sig hade han en kamera, ett öppet och empatisk sinne och en gudagiven blick. Dan Young föddes i Fort Defiance i Arizona och växte upp i flera olika indianreservat. En outsider bland USA:s outsiders och kände sig aldrig riktigt hemma. I ung ålder började han fotografera och upptäckte att han kunde uttrycka sina känslor genom kameran. Efter att ha tjänstgjort i den amerikanska f lottan började Dan Young studera fotografi vid Art Center School of Design i Los Angeles. Där blev han bekant med den norska fotografen och filmaren Arild “Kristo” Kristoffersen. Kristo bjöd med sig Dan till Norge där han tänkte starta en bildbyrå. Young behövde inte någon lång betänketid innan han meddelade: “Yeah, Norway sounds cool” och packade kameran och en rejäl laddning med Tri-X film.

Författaren Terje Thorsen (född 1965) är en norsk författare som har gett ut flera diktsamlingar efter sin debut med ”Dikt fra ei nonne” från 2009.

Young skildrar inte spektakulära händelser. Hans bilder visar oss livet som det levs överallt runt omkring oss, fullt av humor, drama och överraskningar. Genom sina fotografier visar Dan Young det vi har sett förut, det som omger oss i vardagen, på ett sätt så vi tror att vi ser det för första gången. Allt är vatten om du tittar länge nog är en rad ur en dikt av den amerikanske poeten Robert Creeley. Allt blir till om man tittar länge nog på Dan Youngs bilder. Dan

Young snappar upp ögonblick ur evighetens käftar och ger oss chansen att se. Hans bilder vittnar om en särskilt vaksam och alert fotograf som går rakt på sak, banar sin väg rätt in i situationens kärna, men som också på ett mästerligt sätt berättar en historia med sina bilder. Det är ett väldigt landskap Dan Young kartlägger genom sina bilder. Ett landskap som lyfter sig över våra liv och lovsjunger det vanliga, det som omger oss. Genom ljus och skugga samt gråtoner och färger uppstår vardagens mångsidiga mytologi, finstämd och lockande. Den amerikanska fotografen Garry Winogrand sa att han fotograferade för att se hur världen såg ut fotograferad. I Dan Youngs bilder anar jag en fotograf som replikerade sitt eget liv. En fotograf som vidöppet och sympatiskt observerar världen och omformar intrycken, sin förståelse av världen, till en tolkning som angår oss alla. Och detta trots att den slutliga bilden kanske får en annan betydelse än den händelse den skildrade där och då hade. ”En historia är lika god som en annan”, säger en av karaktärerna i den amerikanska dramatikern Sam Shepards pjäs Seduced. “Allt hänger på sättet du berättar den på.” Dan Young har gått ur tiden så som vi mäter den, men hans bilder lever kvar. De är tidlösa. Forever Young.

www.danyoung.no

26 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8 / 2 0 1 6


Dan Young “Hastiin Yellowhair” Arizona 1974


Dan Young “Nannestad” Norge 1963


F OTO G R A F

Dan Young “Astrid Lindgren” Sverige 1979


F OTO G R A F

Dan Young “East” Arizona 1999


F OTO G R A F

Dan Young “West” Arizona 1999


F OTO G R A F

Dan Young “Norwegians” Holmenkollen, Oslo 1964


F OTO G R A F

Dan Young “Smoking Man” Oslo 1963


F OTO G R A F

Dan Young “Wedding” Paris 1992


leather | bags | belts | bracelets

saddler.com | @saddlercom | #sdlr


S N E A K ER S FR Å N A D I DA S, K R 8 9 9

T R Ö JA FR Å N SA M SØ E SA M SØ E, K R 59 9

S N E A K ER S FR Å N A D I DA S, K R 1 29 9

– With clothes, I like mixing what different designers do until it becomes a personal expression of how I’m feeling that day. A$AP Rock y

T-S H I RT FR Å N A D I DA S, K R 3 4 9

AV T H O M A S H A M R E

T R Ö JA FR Å N A D I DA S, K R 6 4 9

JAC K A FR Å N A D I DA S, K R 1 19 9

H A L S D U K FR Å N SA M SØ E SA M SØ E, K R 6 9 9

T R Ö JA FR Å N TH E S E G LO RY DAYS, K R 8 9 9

T R Ö JA FR Å N D I E S E L , K R 8 9 9

S KO R FR Å N TH E S E G LO RY DAYS, K R 9 9 9

R O C K FR Å N TH E S E G LO RY DAYS, K R 24 9 9

37 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8/2016


VOLT LOOKBOOK AUTUMN/ WINTER 2016 FOTO J ES PER & M AT H I A S PH OTO G R A PH Y

M A K E U P J E A N E T T E TÖ R N QV I ST

ST Y LI N G T H O M A S H A M R E


Halsduk fr책n Wood Wood, kr 1050 Kavaj fr책n Filippa K, kr 3000 Byxor fr책n Filippa K, kr1400 Stickad t-shirt fr책n These Glory Days, kr 799


Tröja från ADNYM, kr 1200 | Skjorta från ADNYM, kr 1600 | Byxor från ADNYM, kr 1500 | Sneakers från Adidas kr 1499 | Ryggsäck från Stutterheim, kr 2499

Cardigan från These Glory Days, kr 899 | Skjorta från These Glory Days, kr 899 | Byxor från These Glory Days, kr 1199 | Skor från These Glory Days, kr 999

Halsduk från L’Homme Rouge, kr 1200 | Byxor från L’Homme Rouge, kr 1500 | Skjorta från L’Homme Rouge, kr 1700 | Skor från Samsøe Samsøe, kr 1699

Mössa från Wood Wood, kr 650 | Skjorta från Wood Wood, kr 1200 | Collegetröja från Wood Wood, kr 1300 | Bomberjacka från Wood Wood, kr 2400 | Chinos från Wood Wood, kr 1300 | Sneakers från Adidas, kr 1099


Tröja från Diesel, kr 899 Bomber jacka från Diesel, kr 1899 Jeans från Tiger Jeans, kr 1199


Mössa från Adidas, kr 249 | Reversible jacka från Adidas, kr 899 | Sneakers från Adidas, kr 1499 | Skjorta från Filippa K, kr 1000 | Byxor från Filippa K, kr 1500


Keps från These Glory Days, kr 299 | Skjorta från These Glory Days, kr 699 | Tröja från These Glory Days, kr 599 | Jacka från These Glory Days, kr 1199 | Chinos från These Glory Days, kr 799 | Sneakers från Adidas, kr 899

Jacka från Adidas, kr 1599 | Skjorta från Filippa K, kr 1000 | Byxor från Filippa K, kr 1500

Mössa från Adidas, kr 249 | Reversible jacka från Adidas, kr 899 | Sneakers från Adidas, kr 1499 | Skjorta från Filippa K, kr 1000 | Byxor från Filippa K, kr 1500

Collegetröja från Wood Wood, kr 1200 | Jacka från J.Lindeberg, kr 3499 | Byxor från J.Lindeberg, kr 1199 | Mössa från These Glory Days, kr 199


Jacka från These Glory Days, kr 1999 | Polotröja från Filippa K, kr 1300 | Byxor från These Glory Days, kr 1199 | Skor från These Glory Days, kr 899 | Ryggsäck från Filippa K, kr 2600

Rock från These Glory Days, kr 2499 | Cardigan från These Glory Days, kr 899 | Polotröja från These Glory Days, kr 499

Rock från These Glory Days, kr 2999 | Polotröja från These Glory days, kr 799 | Blazer från These Glory days, kr 2499 | Byxor från These Glory Days, kr 1199 | Loafers från These Glory days, kr 1299

Mössa från These Glory Days, kr 199 | Jacka från These Glory Days, kr 2499 | Skjorta från These Glory Days, kr 699 | Byxa från These Glory Days, kr 999 | Sneakers från These Glory Days, kr 999


Rock från These Glory Days, kr 2999 Stickad tröja från These Glory Days, kr 699 Skjorta från These Glory Days, kr 899 Slips från These Glory Days, kr 299 Byxor från These Glory Days, kr 1199 Skor från These Glory Days, kr 999


46 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8 / 2 0 1 6


Comin’ out swingin’! Med tajt integritet och brinnande övertygelse samt en gnutta mellanöstern-flare är ADNYM ett av mode-Sveriges coolaste märken just nu. Och det här är bara början… TEX T DAV I D L A R S S O N FOTO A D N Y M

ADNYM East Beirut. Mellan de två lägren skapades en gråzon, ett så kallat ingenmansland, hårt ansatt och förstört längs med avgränsningen. Åren gick och en blomstrande klorofylldopad skog, en grön linje, kom att växa fram som avdelare mellan den muslimska fraktionen i västra Beirut och den av kristna kontrollerade östra halvan. – Dystopiskt, men vackert på sitt sätt, förklarar Johni Tadi, creative på ADNYM. Han berättar vidare. – Längs med “The Green Line” levde individer med stark integritet som inte ville ta parti utan snarare trodde på sin egna fria vilja. De människorna blev renderade anonyma och identitetslösa i ett krig som krävde ställningstagande. – Det här inspirerade oss mycket: den starka integriteten att tro på sin sak samt miljön den skapades i, fortsätter Johni. Att bli anonym i en påtvingad miljö, i en dystopi. Anonyma i dystopi. Anonym dystopi. ADNYM.

– I regel vänder man sig till USA, Japan eller rentav resten av Skandinavien för inspiration. Vi har gått söderut, mot mellanöstern och dess rika kultur, kontraster och mångfald. Just Beirut som har en så unik identitet influerad av både Europa och Mellanöstern. Det ger en spänning till jeansen, en blandning av skandinavisk minimalism och detaljrikedom, men infuserad till bredden av kontraster och libanesiska influenser i siluetterna. ADNYM är således kanske inte dina föräldrars jeansmärke, men å andra sidan, vilket relevant jeansmärke har någonsin riktat sig till föregående generation? Nej, ADNYM drivs av fundamental

47 MAGA ZI N E PA P E R

#8/2016

– Denim är ett demokratiskt plagg. Att ständigt våga förnya, förfina och bryta mönster är grunden till att vi idag startat vårt eget varumärke med fokus på jeans. Det är ett material med en rik historia och tydliga preferenser, där vi har en vision om att lyfta uppfattningen om hur denim kan se ut eller bäras, ständigt utmana standarden samt skapa ett progressivt varumärke utanför den stereotypa uppfattningen av vad ett jeansmärke är.

– Vi har gått söderut, mot mellanöstern och dess rika kultur, kontraster och mångfald

På Katarina Bangata i Stockholm sitter Johni Tadi, tillsammans med sina delägare Frippe Persson och Stefan Söderberg, på ADNYM; ett purfärskt nytt jeansvarumärke. ADNYM är inte riktigt som alla andra. Trots de inblandades bakgrund på giganter som Acne, Hope, Wrangler och Levi’s, är Johnis och hans ADNYM:s tankar inspirerade av annat.

VOLT

övertygelse. De är hängivna sin sak. De vågar hålla sin linje, de vågar vara annorlunda i en värld som allt för ofta blir åksjuk av sin extrema förändringsacceleration.

ADNYM blir i sanning därmed en ny bit att placera i det skandinaviska designpusslet och när den slitna frågan om nordisk design kommer på tal brister han ut i skratt.

– Svenskt mode har ju en tendens att vara sådär lagom för alla. Uppklädd utan att sticka ut. Låter som att jante tar över. Usch! Han skrattar till och fortsätter: – Vi vågar istället hålla det enkelt, funktionellt och relevant för den moderna individen. Vi gör enkla och bra jeans. Svenskt mode är internationellt uppskattat, mycket tack vare duktiga entreprenörer som gått i bräschen och etablerat sig. Med det sagt är allas väg unik. Vi ämnar finna vår med vetskap av vad andra gjort bra, men utan att tappa integritet eller intresse. Därmed inte sagt att den alltjämt statiska, men viktiga, koefficienten av denim som ”tidlöst plagg” försummas i förnyelsejakten. Tadi återkommer igen till den gröna linjen och uppdelningen av Beirut. – Där skapades något i mitten av en konflikt. Vi ser att vi rör oss med lätthet mellan artistiska och enkla, kvalitativa plagg. Spänningen och kontrasten däremellan är vad som får dig att bli nyfiken på vad vi levererar nästa gång! – En del av målsättningen är att vad vi än tar oss an, leverera något som uppmärksammas, som väcker ditt intresse och om du förstår vad vi vill förmedla får dig att känna dig utvald. Alla kommer inte förstå, och det är okej.


LJ U S FR Å N D I PT YQ U E , K R 6 5 0

ELC Y K EL FR Å N B O U G H, K R 3 0 0 0 0

K L Ä D K R O K FR Å N H AY, K R 70 0

– An artist is somebody who produces things that people don’t need to have. Andy Warhol

AV T H O M A S H A M R E

S U ED E H A N DT VÅ L FR Å N BY R E D O, K R 4 5 0

T H E CO M PL E T E WO R KS O F R I C H A R D N EU T R A , B O K AV R I C H A R D N E UTR A , K R 7 5 0

H Ö R LU R A R FR Å N U R BA N E A R S, K R 9 9 9

K LO C K A AV M A I SO N M A R TI N M A R G I E L A , K R 2 10 0

G L A S Ö G O N FR Å N M OSCOT M I LT Z E N, K R 26 9 5

B O K H Y L L A FR Å N B R U N O M AT TH SO N, K R 4 6 0 0

B E A R B R I C K DA F T PU N K 4 0 0 % AV M E D I CO M TOY, K R 15 0 0

STO L PA I M I O WO O D EN AV A A LTO, K R 3 6 .0 0 0

49 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8/2016


“ Opeth är ett av få svenska band som blev föremål för en stor intervju i amerikanska Rolling Stone om sitt kommande album innan svenska tidningar ens har hunnit reagera

“ 50

VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8 / 2 0 1 6


OPETH Det finns band som slår igenom över en natt. Sedan finns det band som bara bygger och bygger, långsiktigt, för att till slut ha en trogen publik och internationell respekt utan att ens ha haft en hitlåt. TEX T A N D ER S LU N D QV I ST

Svenska Opeth tillhör den senare kategorin. De nämns med respekt av kollegor, spelar för utsålda hus och deras senaste skivor har gått direkt in på topp 20 på Billboardlistan i USA. Opeth är ett av få svenska band som blev föremål för en stor intervju i amerikanska Rolling Stone om sitt kommande album innan svenska tidningar ens har hunnit reagera.

– Som gitarrist är jag glad att det åter är mer hårdrock och tyngd. Det känns som om det finns några låtar som kommer att göra sig extra bra live, säger gitarristen Fredrik “Kulle” Åkesson. Han är mycket spelsugen och tycker att de 100 konserter bandet gjorde i samband med sitt förra album Pale Communion var för få. – Efter plattan innan gjorde vi 250 spelningar, men det är svårt att hålla på så i längden, då flera i bandet har familj, erkänner han.

I höstas firade Opeth 25 år som band och i slutet av september kommer deras tolfte album, Sorceress. Det är det tredje albumet som det före detta dödsmetallbandet har spelat in utan growlsång. Efter att ha arbetat med rätt tvära kast i sina svitliknande kompositioner har bandet nu hittat en naturlig balans mellan det tunga, det akustiska, och det atmosfäriska. Här finns till och med lite jazzinfluenser. Alltid skrämmer det någon.

Än en gång har de spelat in i studion Rockfield, där band som Queen, Rush, Hawkwind och Budgie har spelat in. Rockfield ligger på landsbygden i Wales. – Den har en skön atmosfär. Man äter, sover och jobbar. Det finns massor av får och man kan vakna av att en häst tittar på en genom sovrumsfönstret, skrattar Åkesson. Man känner också historien i väggarna. Det passar bra eftersom vi mest lyssnar på gammal musik.

Originalitet har alltid präglat detta band. Hur många band med rötter i death metal känner du till som gjort en originaltrogen cover på Hansson de Wolfe Uniteds finstämda Var kommer barnen in? Eller funderar på att göra en cover på Björn J:son Lindhs Brusa högre lilla å?

– För mig är det “rock ‘til you drop” som gäller med det här bandet

60- och 70-talsnördar kan märka det på låttitlar som Strange Brew (lånad från Cream), Seventh Sojourn (en albumtitel med The Moody Blues, även om låten är inspirerad av gruppen Family) och Chrysalis, som är namnet på ett legendariskt skivbolag. – Där får man dessutom in både Jethro Tull och Michael Schenker, säger Åkerfeldt belåtet.

Mikael Åkerfeldt, som skriver allt material, spelar gitarr och ligger bakom den trygga, behagliga sångrösten är Opeths obestridlige ledare. Han brukar presentera hela albumet, inklusive färdig låtordning, för resten av bandet innan de får sätta sin egen prägel på det.

Opeth har genomgått en rad medlemsbyten, men denna sättning känns ovanligt stabil. – Det är verkligen den bästa vi har haft. Vi är kompisar även utanför bandet och går ut tillsammans och dricker öl, säger Åkerfeldt. – Det är ett privilegium att spela i ett och samma band, och att det Opeth, intygar Åkesson. Vi planerar bara ett par år i taget, men för mig är det “rock ‘til you drop” som gäller med det här bandet.

Åkerfeldt sticker inte under stol med att han bestämmer och har vetorätt men tror samtidigt att han är en bra bandledare. – Jag är bra på att peppa de andra och berätta hur viktiga de är för bandet. Och sedan, när vi åker ut på turné, försvinner ledarrollen. Då är jag en i bandet. Jag är inte född frontman, men de vill ut och rocka! Vad hände med growl-inslagen? – Även om jag tyckte om skivorna med skriksång så konsumerar jag inte sån musik längre. När vi på förrförra albumet Heritage skippade growl så var det på tiden. Den musik vi gör i dag ligger närmare den jag själv lyssnar på.

Jag frågar Åkerfeldt vad han har för förhållande till sin egen sångröst. – Jag vill inte låta som mig själv när jag hör skivan. Jag vill höra den från utsidan. Jag vill vara kontrollerad och känner mig i dag lugn som sångare. Har försökt hitta ett läge som ger mig lite bättre teknik och jobbat bort det som lät som en blygsam, rädd pojkröst.

Mikael säger att han fortfarande älskar det galna, men att fokus nu ligger mer på att skriva bra låtar. – Att göra det enkla intressant är svårare än man kan tro.

Du har blivit jämförd med Greg Lake, men jag tycker också att du sjunger lite som Jimi Hendrix ibland. – Jag har faktiskt inte hört den jämförelsen förr. Men det hade varit ännu roligare om du hade sagt att jag spelar gitarr som Hendrix! skrattar Åkerfeldt.

Han använder till och med uttrycket “kött och potatis”, men alla utom de mest inbitna Opeth-fansen skulle nog skratta åt beskrivningen. Det hela är fortfarande både intrikat och varierat.

51 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8/2016


calvinklein.com

I work hard in #mycalvins

James Rodriguez, Footballer

52 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8 / 2 0 1 6


53 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8/2016


THESE G LO RY D AY S I november 2015 öppnade These Glory Days sin första fristående butik i Bergen, Norge. Butiken är designad av These Glory Daysteamet själva, där inspirationen hämtats från 60-talets hotellobby och material som valnöt och marmor står ut. Creative Director Magnus Beckman uttrycker en vilja att presentera exceptionell service med en personlig touch. Butiken introducerar också en ny ”made-to-measure”-service för These Glory Days kostymer - ett koncept helt unikt och exklusivt för butiken i Bergen. TEX T DAV I D J O H A N S S O N FOTO Z EN T U VO

I staden finns ett stort intresse kring musik och mode, vilket är anledningen till att man valde staden på Norges västkust. Folk i alla åldrar strömmar till butiken, som erbjuder stilrena, klassiska och tidlösa plagg i enkla färger. Butikschefen Simon Gummesson ser den modemedvetne Bergen-mannen som orädd att utveckla en personlig stil, och som gärna undviker trender. – Han har en stark basgarderob med enkla och stilrena plagg, men vågar spritsa upp det med kontrastplagg och accessoarer. Han vågar utmana komfortzonen och reder sig inte efter hur alla andra går klädda, berättar Simon. Han fortsätter: – Vi märker mer att det inte räcker med ett par jeans för att kunden ska vara nöjd. Folk kräver mer av oss som jobbar i butik, när det kommer till kläder, kvalitet och passform. Hur har mottagandet varit sedan öppningen i november? – Helt fantastiskt med tanke på att vi ligger på en sidogata längs med Torgallmenningen, så alla har inte lagt märke till oss ännu. Ryktet sprider sig sakta men säkert, och vi har redan en stor mängd trogna och klädintresserade kunder. Extra roligt är att så många unga sökt sig hit, säger Simon. Kan du utveckla made-to-measure-konceptet som ni börjar med? – Det är väldigt spännande och framförallt nytt för Bergen. Nytt i den meningen att du kan få en kostym eller en blazer anpassad exakt efter din kropp. Här slipper man dyra skräddartillägg och får omedelbart en perfekt passform. Vi kommer inledningsvis också laga kostymer, blazers och frackar, säger Simon. Magnus Beckman utvecklar: – Det kommer finnas tre olika prislägen som baseras på vilken typ av kvalitet du väljer, på det sättet kan du få en perfekt passform på en gång, säger han och fortsätter: – Alla kostymer kommer vara i halv kanvas med antingen icke-konstruerad, lätt konstruerad eller vår vanliga tunna men lite mer formella konstruktion. Magnus Beckman poängterar också att ambitionen är att skapa spännande samarbeten över gränserna, där kundkvällar ihop med barberare, bartenders och andra kommer vara återkommande. – Allt du behöver inom kläder finns hos oss. Vi älskar att se hur våra kunder kombinerar våra tre olika kollektioner med varandra; man behöver inte bara vara en stil längre vilket känns väldigt befriande. Hur ser framtiden ut? – Vi är aldrig helt nöjda och strävar alltid framåt för att nå nya nivåer, när det kommer till design, kvalitet och helhetsintryck. Vi är otroligt glada att vi har så många kunder som uppskattar det vi gör och vart vi är på väg. Det är en spännande resa att vara med på tillsammans.

54 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8 / 2 0 1 6


– Vi älskar att se hur våra kunder kombinerar våra tre olika kollektioner med varandra; man behöver inte bara vara en stil längre vilket känns väldigt befriande

E TO N - S S 16

55 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8/2016


L´HOMME RO U G E I ett beundransvärt gränsland mellan konst och mode svävar L’Homme Rouge, ett varumärke som sedan starten med en jakten på en idealisk huvudbonad blivit ett av Skandinaviens mer intressanta modehus. Volt Magasin dissekerar vad det egentligen innebär att vara ”Den Röda Människan”. TEX T DAV I D L A R S S O N

När historia ska tecknas är det lätt som skribent att desperat söka efter någon Franz Ferdinand-aktig dominobricka till utgångspunkt. En tillfällighet, långsökt eller kanske rentav banal, som utlöser den där raden av händelser som alla med tjusig stilistik kan spåras tillbaka till den där ensamma faktorn. Ibland hittar man den inte. Oftast är den en besvikelse. Men i L’Homme Rouge fall finns det något. Eller ja, åtminstone en mössa. – Mössan är fortfarande symboliskt sett startskottet, framhåller John-Ruben Holtback, en av grundarna av L’Homme Rouge som är van vid att berätta om hur han och hans bror tillsammans med två vänner saknade den idealiska mössa och beslöt sig för att ta saken i egna händer. – Men det är inte den vi längre är kända för idag.

själva brann för och det var kärnan från början. Namnet följer syftet, förklarar John-Ruben. L’Homme Rouge föddes även som en motreaktion på modets ständiga slit och släng-mentalitet - en inställning som lirar väl med ovannämnda mission statement. – Att kunna skapa med gott samvete är centralt för oss, klädbranschen i sig är inte speciellt hållbar men vi vill bidra till att människor köper kläder som är tillverkade under goda omständigheter och kvalitén är så pass hög så plaggen kan få långa livscykler. L’Homme Rouge har genom åren också visat sig ha en fallenhet för abstrakta prints, inte sällan med naturmåleri som utgångspunkt. Printsen har alltid varit en del av vårt artistiska DNA, menar John-Ruben, och det syntes bland annat i det limiterade samarbetet med NK 2015, där 100 stycken speciellt framtagna skjortor och t-shirts med handmålade tryck, inspirerade av de svenska fjällen, skapade buzz i branschpressen. Plaggen sålde, föga förvånande, slut i såväl Stockholm som Göteborg snabbare än man hinner säga ”handmålat”. Ett odiskutabelt kvitto varumärkets lavinartade ökning i popularitet.

Det må vara hänt och, precis som tidigare nämnda skott i Sarajevo, är tillfällighetens inverkan större än slumpen i sig. Idag är L’Homme Rouge ett av Sveriges mest intressanta herrvarumärken och har, på några anmärkningsvärt få år, blivit en så svårt älskad favorit hos den där eftersträvansvärda crowden av modeintresserade som lever och dör i avvägningen mellan avskalat, nedtonat och lättburet. Och svart. Alltid svart!

– Att kunna skapa med gott samvete är centralt för oss

Skämt åsido, men faktum är att det är svårt att hitta ett L’Homme Rougueplagg som inte också finns i svart, namnet till trots. Läsare som har skolfranskan någorlunda färsk i minnet vet att L’Homme Rouge bäst översätts till ”Den röda människan”, något som alltjämt ska tas bildligt snarare än ordagrant. Den röda människan syftar till sinnesstämning; att söka efter, och tillika följa, sin passion. Den röda människan visar medmänsklighet.

Höstens kollektion, som bär namnet Blind Dimension, visar på en naturlig vidareutveckling av den estetiska resa märket tagit genom åren. I den har L’Homme Rouge, som vill utmana det lätt konservativa herrmodet genom att verka i gränslandet mellan konst och mode, valt att behandla ämnet blindhet. – I våra tolkningar av ämnet har vi delvis lekt med den uppfattade abstrakhet som kommer med blindhet men också tagit hänsyn till ämnet i färg och form. Färgskalan kommer från olika reflektioner av ljus när du blundar och materialen och siluetterna är mjuka och tysta.

– Det är en uppmaning till att följa sina drömmar och passioner, att ständigt söka efter sin inneboende drivkraft. Det röda är för oss en symbol för hjärtat, vi gjorde något vi

Vänner av den röda symboliken lär inte lämnas besvikna.

56 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8 / 2 0 1 6


Norway, Sweden and Finland To be found at your nearest VOLT store. ahlershoes.com


59 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8/2016


Filippa K campaign AW16

60 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8 / 2 0 1 6


F I L I P PA K

Elin Larsson

Filippa K Volt Magasin har träffat Filippa K:s hållbarhetschef Elin Larsson för att prata om hur hållbar branschen de facto är och hur plagg kan bli del av ett kretslopp. TEX T DAV I D L A R S S O N FOTO FI L I PPA K

Modebranschen står inför idel utmaningar, det är ingen hemlighet, där den kanske mest påtagliga är något av en lågoddsare. Som de flesta vet, men av bekvämlighetsskäl väljer att begrava djupt i hjärnbarkens mer oåtkomliga vrår, står moder Jord i såväl metaforiska som bildliga lågor. Vi lever helt enkelt på kredit vad gällande naturens tillgångar. Modebranschen står inte utan skuld i den här frågan. Även den behöver vakna upp, känna doften av Al Gore och stirra sin obekväma sanning i vitögat. Vilket på senare också har skett. Eftersom modebranschen är modebranschen gör den därför också vad den alltid har gjort: skapar en trend. Godartad i detta fall, och förklaringen till varför mången spaltmeter på temat ”sustainability” författats i glansiga magasin de senaste åren. Som välkommen konsekvens har konsumenternas efterfrågan av ekovänliga kläder därför sett en hälsosam uppåtgående kurva. Filippa K har arbetat med dessa frågor länge nu. Det svenska modehuset, som knappast behöver någon närmare presentation, lanserade bland annat 2014 sina första ”front runners” - plagg som ”pushar gränserna för vad som är möjligt”; plagg som backas av forskning och djupdykning i materialteknik för att säkra hållbarhet i alla led av livscykeln. – Lärdomarna från varje front runners-resa implementerar vi allteftersom i vårt ordinarie arbete. Orden tillhör Elin Larsson, sustainability director (översätts närmast till ”hållbarhetschef”) på Filippa K. Hon var sjunde person in i bolaget och har därför jobbat på Filippa K i över 20 år på vad hon själv beskriver som ”i princip alla avdelningar”. Rollen som hållbarhetschef har hon innehaft sedan 2011 och den

innebär att hon ansvarar för få ut och implementera hållbarhetsstrategier i Filippa K:s verksamhet. – Men det är viktigt att poängtera att det inte bara är jag som jobbar med hållbarhet. Alla på Filippa K är engagerade i hållbarhetsfrågorna utifrån sina egna förutsättningar och respektive yrkesroll. Vi försöker göra mode där hållbarhet är guiden för tillväxt och att göra affärer inom planetens begränsningar. Enligt Elin kan frågan om hållbarhet egentligen kokas ner till två stora utmaningar: hur vi producerar kläder, och den överkonsumtion som råder. För att stävja dessa två utgår Filippa K från två nya koncept.

– 3D-skrivare och att tvätta och färga kläder med koldioxid istället för vatten kommer revolutionera vår bransch framöver. Koncept nummer ett är cirkulärt mode - ett slags internt ramverk för att ställa om från en linjär modell där man tar råvaror ur ena änden, som blir till avfall i den andra, till ett mer cirkulärt kretslopp där inget spill skapas. Det andra konceptet kallar Elin för ”den kurerade garderoben”. – Den kurerade garderoben vänder sig mer till kunden. Vi vill hjälpa kunderna till en mindre och smartare garderob, som man vårdar och tar hand om och som kan uppdateras på nya sätt som genom second hand, hyra och låna av vänner med mera. Och plaggen i den garderoben hamnar aldrig i soporna.

61 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8/2016

På textiltekniska och hantverksmässiga plan finns det också en tydlig framåtskridande idé, för att säkra upp ett slutet kretslopp. – Vi vill kunna erbjuda plagg som har en positiv påverkan på miljö och människor, som exempelvis klimatpositiva plagg eller tyger som renat vatten, och även om det låter väldigt futuristiskt så är det inte alltför långt borta, förklarar Elin. – 3D-skrivare och att tvätta och färga kläder med koldioxid istället för vatten kommer också revolutionera vår bransch framöver. Målet är att år 2030 ska hela kollektionen bestå av tidigare nämnda front runners. Det innebär att 2030 ska Filippa K enbart jobba med hållbara material, producerade med full transparens i leverantörskedjan inte bara för att resurseffektivisera utan också för att värna om bra arbetsvillkor. Och - såklart - ska allt vara designat för att i någon form kan återvinnas. Filippa K:s passion för dessa frågor märks även externt. I ett initiativ att starta diskurs och bidra till en mer hållbar bransch har man startat Filippa K Circle, en digital ”hubb” som enligt Elin Larsson finns till för att utmana och hjälpa varandra, både som människor men också på en företagsmässig nivå. – Vi vill vara ett framgångsrikt företag även i framtiden, förklarar hon. Då gäller det att ställa om till nya förutsättningar och förväntningar. Utanför Filippa K, finns det några andra ”hjältar” inom hållbarhet du vill lyfta fram? – Massor! Patagonia, Houdini, Stella McCartney, Eileen Fisher, KowTow, Swedish Stockings, Deadwood, Uniforms for the Dedicated, Mini Rodini… Jag skulle kunna rada upp många fler. Det är så roligt att se den positiva utvecklingen i branschen just nu, det händer mycket och en omställning är på väg.


F I L I P PA K

Filippa K campaign AW16. Rocken är en front runner från Filippa K.

Ikoner inom hållbarhet Elon Musk Det går inte att läsa en techblogg - hell, knappt en morgontidning! - idag utan att läsa om vad Elon Musk har för sig. Förutom tidigare succéer som betaltjänsten PayPal och elbilen Tesla pysslar han nu också med solpaneler, höghastighetståg (”tåg” bör verkligen skrivas inom citationstecken, om du är nyfiken på varför, googla ”Hyperloop”…) och rymdresor. Musk är, möjligen jämte Steve Jobs, vår tids största superstar inom entreprenörskap. En stor faktor till sin stjärnstatus är också hans medvetenhet och hållbarhetstänk. Det behövs ju knappast förklaras varför elbilen Tesla är en smärre revolution miljömässigt. Det fina i kråksången är också Musks totala avsaknad på hemlighetsmakeri. Han har bjudit in andra tillverkare att nyttja Teslas teknologi i hopp om att snabba upp omställningsprocessen till mer hållbara transportlösningar. Inte nog med det, Musk är också högst involverad i koloniseringen av Mars, solpaneler och andra typer av hållbara transportlösningar (du har väl hunnit googla Hyperloop, nu?), vilket gör honom till en viktig röst inom hållbarhetsfrågor.

Céline Cousteau Som barnbarn till den legendariska oceanografen JacquesYves Cousteau kan man vänta sig ett visst intresse för havsliv, men Céline har hedrat sitt efternamn tusenfalt och blivit en stark force major inom hållbarhets- och miljöfrågor på egen hand, med inte mindre än 18 olika dokumentärer på sitt cv. Förutom att producera dokumentärer som uppmanar till humanitära och miljömässiga förändringar står hon även bakom The Céline Cousteau Film Fellowship som utbildar och utvecklar nästa generations historieberättare och aktivister. Céline Cousteau är en osjungen hjälte som arbetar outtröttligt för att skapa medvetenhet hos beslutsfattare.

Leonardo DiCaprio Ja, vi vet, Leonardo DiCaprio kanske ter sig som ett wild card i de här sammanhanget. Skådespelaren, som blev flickhjältarnas flickhjälte i och med Titanic och nu senast äntligen fick sin efterlängtade Oscars-statyett för sin huvudroll i björnbrottningsdramat The Revenant, omskrivs vanligtvis i artiklar som behandlar vilken supermodell han väljer att dejta för dagen. Men alla som såg hans Oscars-tal fick en inblick i att det lurar en miljökämpe bakom det där mångmiljonleendet. I talet tog han upp hur ”climate change is real” och händer just nu och avslutande i det närmast vädjande: ”Let us not take this planet for granted. I do not take tonight for granted”. DiCaprio använder även sitt Instagram-konto för att skina ett ljus på miljö- och hållbarhetsfrågor, ofta kopplade till hans egen organisation The Leonardo DiCaprio Foundation vars uppdrag är att beskydda jordens sista vilda områden och implementera lösningarna som krävs för ett harmoniskt förhållande mellan människa och natur.

62 VOLT

MAGA ZI N E PA P E R

#8 / 2 0 1 6


JOIN OUR SEC R E T SOC IE T Y #STAYVOLT As a member of #STAYVOLT you will receive exclusive special offers, pre-sale invitations, VIP invitations to releases and VIP-parties.

SMS «VOLT» to 72660

# STAYVOLT


TH ES E G LO RY DAYS TI G ER O F SW ED EN SA M SØ E SA M SØ E C A LV I N K LEI N A D I DA S FI L A D I ES EL FI LI PPA K W H YR ED C H A M PI O N H ESTR A H U M A N S C A LES L’ H O M M E R O U G E LYLE & S COT T J. LI N D EB ER G N EU W E TO N WO O D WO O D SA N D QV I ST OS C A R JACO B SO N STU T TER H EI M D E A DWO O D TI G ER J E A N S BJ Ö R N BO R G WO N H U N D R ED A H LER TO PECO SA D D LER TA N G ENT G C S I M O N & M A RY M I C H A ELI S NUDIE A D N YM S N E A K ER L A B

SUIT • DENIM • FASHION


Volt Magasin #8 2016