Issuu on Google+

Finsk klimat- och energipolitik - aktuella utmaningar

Statssekreterare Jari Heiniluoma Voksen책sen 11.5.2011


Finlands energipolitik och praxis - en framgång • Bristen på inhemska energikällor och energikrisen hör till de drivande faktorerna • Primärenergi från flera olika källor • Mycket mångsidig elproduktion • Kombinerad produktion av värme och el (CHP) inom industrin och fjärrvärme/fjärrkylning • Oljans andel (24 %) - en av de lägsta i industriländerna • Andelen biomassa/trä mycket stor


Totala energifรถrbrukningen 1970 - 2009 TWh 445

fรถrnybar energi 2000-talet 22-28 %

389 333 278 222 167

111 56 0

Energy Statistics 2009 preliminary


Elproduktion enligt energikälla 2009 Totalförbrukning 81 TWh varav 26 % förnybara


ElfÜrbrukning i vissa länder 2008, kWh/capita Iceland Norway Canada Finland

16450

Sweden USA OECD countries

8686

Austria Japan France Netherlands Germany Denmark Czech Republic OECD Europe

6239

UK Italy Poland Turkey 0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

Source: IEA Energy, Balances, 2009


Finlands målsättningar • Växthusgasutsläppen år 2020 16 % mindre än år 2005 för branscher som inte omfattas av utsläppshandeln • År 2020 38 % av energins slutförbrukning från förnybara energikällor (28,5 % 2005) • Andelen biobränsle inom vägtrafiken 20 % år 2020 • Energiförbrukningen 20 % lägre än utan åtgärder • Utgångspunkt för eltillförseln i Finland att det finns tillräckligt med el till rimligt pris, god leveranssäkerhet • Höjd självförsörjningsgrad inom elproduktionen


Nationella energipolitikens hörnstenar • Nationella klimat- och energistrategin, dec. 2008

• Stora energibeslut 2010: • Principbeslut om främjande av energieffektiviteten (4 feb 2010) • Åtagandepaket i fråga om förnybar energi (20 april 2010) • Kärnkraftens principbeslut (21 april, 6 maj, 1 juli 2010) • Höjning av energiskatterna +750 miljoner € 2011 (energiskatter totalt 3,9 miljarder €)


Kärnkraften i Finland • Elproduktion med hjälp av kärnkraft hör till normal industriell verksamhet • Tunna organisationer, i praktiken ingen kärnkraftsindustri • Forskning kring kärnteknologi vid VTT, Statens tekniska forskningscentral (200 forskare) • Sedan 1970-talet två operatörer och 4 enheter i drift: • 2 tryckvattenreaktorer 488 MW (netto) i Lovisa, drifttillstånd till 2027 (LO1) och 2030 (LO2), ägare Fortum (staten är majoritetsägare); • 2 kokvattenreaktorer 860 MW (brutto) i Olkiluoto, drifttillstånden till 2017, ägare det privatägda bolaget TVO • Olkiluoto 3 under byggnad, 1600 MW, driftstart ~2013 • 2 projekt har fått positivt principbeslut 2010: Fennovoima och Olkiluoto 4


Djupförvaret ONKALO, Euraåminne

Personal och frånluftschakt

Kanisterschakt

Förvar, huvudsaklig karakteriseringsnivå, -420 m, (lägre -520 m)

Tunnelinlopp Teknik (-437 m)


Andelen förnyelsebar energi 38 %

40 % 35 % 28,5 %

30 % 25 % 20 % 15 %

Förverkligat

10 %

Finlands målsättning

5% 0% 2000

2005

2010

2015

2020


Ökning av förnybar energi 2005 - 2020 • Slutförbrukningen av energi år 2020 uppskattas till 327 TWh • 38 % av detta motsvarar 124 TWh • År 2005 stod slutförbrukningen av förnyelsebar energi för 87 TWh

En ökning från år 2005  2020 på ca 38 TWh behövs 6%

övr

16 %

biobränslen för trafik

Metsähake

flis 48 %

värmepumpar

Tuulivoima Lämpöpumput Liikenteen biopolttoaineet

15 %

Muut

vind Som primärenergi drygt 39 TWh

15 %

Gruppen övriga består av vattenkraft, småskalig användning av trä, biogas, pellets, solenergi.


Förnybara energikällor, TWh Primäärienergiana Teollisuuden tuotannosta riippuvat polttoaineet (1 Jäteliemet Teollisuuden tähdepuu Yhteensä

2005

2020

Muutos, TWh / %-yksikköä 2005=>2020

37 20 57

38 19 56

1,1 -1,8 -0,7

13,6 13,4 0 6 13 2 0 0 0 2 0,4 37 94 87 303

14

0,6

6 25 12 8 7 1 2 2 0,4 77 134 124 327 (*

5,8 18,9 -0,5 6,1 6,5 0,7 1,6 0,7 0,0 40,0 39,2 37,5 23,6

Politiikkatoimien kohteena olevat (1 Vesivoima (normalisoitu) Vesivoima, toteutunut Tuulivoima Metsähake Puun pienkäyttö Lämpöpumput Liikenteen biopolttoaine Biokaasu Pelletit Kierrätyspolttoaineet, RES-osuus Muu uusiutuva, mm. aurinkolämpö, -sähkö jne. Yhteensä Uusiutuva energia primäärienergiana, yhteensä (2 Uusiutuva energia loppukulutuksessa (2 Energian loppukulutus

Uusiutuvien osuus loppukulutuksesta, vesivoima normalisoitu 28,5 % Uusiutuvien osuus loppukulutuksesta, toteutunut / arvio 28,5 % 38 % (1 primäärienergiana (2 vesivoima 2005-2009 normalisoitu (3 päivitetty laskelma 30.3.2010: paperin ja kartongin tuotanto 13,7 Mt/, sähkön kulutus 98 TWh, uusiutuvat IE-strategian mukaan, metsähakkeellla 38 % tavoite kiinni (* Ilmasto- ja energiastrategian mukainen tavoite on 310 TWh vuonna 2020

9,5 %


Träenergi • År 2009 användes ca 10 TWh skogsflis (5 miljoner kubikmeter)

 Användningen av skogsflis ökas till 25 TWh vilket motsvarar ca 13,5 miljoner kubikmeter • Ett tredelat stödpaket för att öka skogsenergins konkurrenskraft: • stöd för flisning av klenvirke • nya elproduktionsstöd (öka andelen trä i kraftverk som använder trä och torv, ersätta användningen av stenkol)

• garantiprissystem för nya små CHP-anläggningar (ersätta värmepannor med små enheter för samproduktion av värme och el)


Vattenkraft Vattenkraftsproduktionen, TWh 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1990 Statistikcentralen

1995

2000

2005

Vindkraft


Biodrivmedel inom transportsektorn • Användningen av biodrivmedel ökas till 7 TWh till 2020 • Försäljarnas distributionsskyldighet för biodrivmedel ökas stegvis från nuvarande 4 % till 20 % år 2020 (EU-målsättning minst 10 %) • Växande efterfrågan hoppas öka den inhemska produktionen av biodrivmedel • 2-3 andra generationens biodieselanläggningar? • spannmålsbaserad bioetanolproduktion? • ska uppfylla hållbarhetskriterierna för biodrivmedel

• nationella och EU anslag har redan reserverats


Storleksklass för stöd för förnybar energi år 2020 • Vindkraft och biogas, garantipris 200 milj. euro • Småskalig CHP träbränsle, garantipris 36 milj. euro • Skogsflis, garantipris 22 milj. euro • Klenvirke, energistöd 36 milj. euro • Fast elproduktionsstöd (elskattkompensation) 4,5 milj. euro • Energistöd för byte av värmesystem 30 milj. euro • Byte från stenkol, elproduktionsstöd 47 milj.euro *

* alternativt 20 milj. euro per år 2011 – 2020 för stöd till investeringar för byte från stenkol


Utmaningar • Vindkraft; - fria ställen att få bygga? - längre till sjön? • Vattenkraft • Biobränsle inom vägtrafiken • Biomass vs. skogsindustrin • Ny teknologi (sol, biogas m.fl.) • Energieffektivitet • Roadmap 2050; målet 38 % förnybara ska inte räcka till! • Den nya regeringsprogram?


Mer information: http://www.tem.fi jari.heiniluoma@tem.fi bettina.lemstrom@tem.fi


/Heiniluoma_Oslo11maj2011