Issuu on Google+

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN

EU hos oss i Västerbotten

ANNONS


2

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN

ANNONS

Första Europaveckan i Västerbotten Nu har vi västerbottningar varit medlemmar i EU i drygt 15 år. Handen på hjärtat – visst kan vi fortfarande generellt lite om EU och tycker mest att det kostar pengar och att saker bestäms i Bryssel, långt bort från oss? Visst, vissa saker bestäms i Bryssel och EU-medlemskapet kostar pengar varje år. Men vi får också tillbaka pengar. Pengar som vi bestämmer vad vi ska göra med och som leder till utveckling. Denna utveckling bidrar också till att vi kan fortsätta leva och trivas i Norrland. Syftet med regionalpolitiken som bedrivs i EU är att öka den ekonomiska och sociala samhörigheten mellan medlemsländerna och undvika ett Europa med stora regionala och sociala skillnader. Det ska leda till ett sammanhållet och globalt konkurrenskraftigt EU. Vi ska kunna bo, arbeta och trivas med att bo i Västerbottens län, trots att det är långt till många av våra marknader och att vi är få västerbottningar på en stor yta. Att kunna använda EU-pengar för att förbättra vår infrastruktur som vägar, hamnar, flygplatser, tåg och bredbandsnät är en möjlighet för att vi i Västerbotten och våra företag ska kunna fortsätta utvecklas. Nu är det inte bara regionalpolitik och regionala EU-medel som leder till utveckling. Det är också satsning på forskning som ska utveckla våra forskningsområden och leda till en ännu starkare industri och ett stärkt näringsliv. De resurser som läggs på forskningen är viktiga för nya innovationer inom många områden i Västerbotten. Innovationer som leder till nya metoder inom sjukvården, styrsystem för avancerade simulationer, hållbart byggande i trä, och inte minst till nya arbetstillfällen. Det man lätt glömmer bort när man pratar om EU är de insatser som görs för att öka rörligheten bland skolungdomar, föreningar, studenter och lärare. Att kunna utbilda sig eller kompetensutveckla sig i Europa eller göra utbyten med andra grupper i Europa är betydligt billigare och enklare i och med medlemskapet i EU. Vare sig man är kritisk eller positiv till EU kan man alltid lära sig mer och chans till det finns 3–9 maj då en Europavecka arrangeras för första gången. Bakom arrangemanget står Region Västerbotten och Europa Direkt i Västerbotten i samarbete med Västerbottens läns landsting, Länsstyrelsen Västerbotten, Skellefteå kommun, Umeå Kommun och North Sweden. Tanken är att sprida information om vad vi gjort för de EU-medel vi fått och att arrangera möten också där allmänheten kan delta. Delar av programmet hittar du på baksidan av den här bilagan och fler tillkommer framöver, så håll utkik! I bilagan du håller i din hand finns ett axplock av de projekt som bedrivs i Västerbottens län och som delvis finansieras med EU-medel. Alla projekt har en gemensam nämnare: att utveckla verksamheter som bedrivs på olika håll i Västerbotten. För att skapa nya produkter, för att ge nya arbetstillfällen, för att skapa nya näringar och framför allt för att skapa ett attraktivt Västerbotten. Erik Bergkvist regionråd, Region Västerbotten

Frågor gällande innehållet i denna annonsbilaga besvaras av Bernt Vedin, tel 070-316 37 17. Form och layout Sara Mejtoft, VK. Tryck Daily Print i Umeå AB april 2010.

Europa Direkt ser till att EU pratar västerbottniska Har du frågor om Europa och EU? Då kan du vända dig direkt till Europa Direkt Västerbotten för att få svar. Deras uppdrag är att öka kunskapen om EU och EU:s verksamhet och visa hur Västerbotten och Norrland är lika mycket delar av EU som Paris, Berlin och Bryssel. – Det är en demokratisk rättighet för medborgarna att kunna vända sig till en verksamhet, som på ett opartiskt och enkelt sätt kan ge information om allas möjligheter att till exempel arbeta, resa och bo i 26 andra länder i Europa, säger Anders Svanborg, verk-

samhetsledare på Europa Direkt Västerbotten. Europa Direkt Västerbottens tjänster är gratis att använda och riktar sig till alla medborgare, organisationer, skolor och företag i länet. Anders Svanborg träffar många olika typer av grupper, från skolklasser och studiecirklar till tjänstemän, politiker och föreningar i hela länet. En stor del av verksamheten består av allmänna seminarier om EU eller kring specifika politikoch verksamhetsområden inom EU. – Mitt uppdrag är inte att berätta om hur bra eller dåligt EU är. Mitt mål är att alla får mer kunskap om EU och ser vilka möjligheter man har inom Europa. Det är ju också viktigt att veta hur man kan påverka hur EU ska se ut i framtiden

och vilka frågor som man ska driva gemensamt, menar Anders Svanborg. – Vanligast när jag informerar är en introduktion till vad EU är och gör, hur vi ser på EU i Sverige och hur övriga Europa uppfattar samarbetet. Sverige har varit medlemmar i drygt femton år så jag tycker det är viktigt att vi alla lär oss mer om hur Sverige och Västerbotten påverkas av EU och hur vi kan påverka EU, fortsätter han. Europa Direkt Västerbotten lanserade under fjolåret en ny webbplats som innehåller information och nyheter. Man kan också ställa sina frågor via webben. I år fokuseras verksamheten på Europaveckan 2010 och den europeiska språkdagen 26 september. – Skellefteå, Storuman, Vind-

eln eller Frostkåge är lika mycket EU som Paris, Berlin och Bryssel. Därför är det viktigt att det finns en regional kontakt som man kan vända sig till vare sig man är EU-kritisk eller EUpositiv. Alla är välkomna, avrundar Anders Svanborg. För mer information: Anders Svanborg, verksamhetsledare Europa Direkt Västerbotten 070-564 57 20, 0910-73 46 41, anders.svanborg@skelleftea.se www.europadirektvasterbotten.eu Finansiärer: EU-kommissionen, Skellefteå kommun, Region Västerbotten, Västerbottens läns landsting, Umeå kommun


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN

ANNONS

3

På resenärens sida i alla lägen

Foto Daniel Jonsson

Färre bilar i Umeå centrum. Ökad tillgänglighet för arbetspendlare i Umeåregionen. Allt för en bättre luftkvalitet i Umeåregionen. Det är målet för Hållbart resande i Umeåregionen.

Från Kust till Fjäll

Foto Daniel Holmqvist

- Om att utveckla fisket i Vindelälven med biflöden och Umeälvens nedre del Alla berörda aktörer är överens om att förhållandena för lax och havsöring måste förbättras i Ume/Vindelälven. Om vi lyckas med det får vi tillgång till en mycket attraktiv resurs i framtiden. Vi har redan idag mycket att glädja oss åt. Ta till exempel den ökade laxuppgången som skett under 2000talet, som resultat av ett minskat havsfiske. Vi märker år från år ett allt större intresse från hela landet för laxfisket i Vindelälven som gjort att några fiskevårdsområden har fördubblat sin omsättning. Vi gläds också åt ”framgångssagan” om Ammarnäsöringen. Genom ett bra samarbete mellan fiskerättsägare och företagare har detta fiske blivit en attraktion. Den storvuxna och unika öringstammen lockar idag sportfiskare från hela världen som betalar ”Norge-priser” för fiskekorten och som också får valuta för pengarna. - Men det finns ännu mycket som kan bli bättre och därför har

projektet Från Kust till Fjäll tagits fram i samverkan mellan ägare av fiskerätt och vattenkraft, forskare och det offentliga, säger projektledaren Stig Westbergh. De frågor som det nu arbetas med i olika delprojekt inom ramen för Från Kust till Fjäll är: Fiskvandringsfrågorna i Stornorrfors För att underlätta för lax och öring att passera kraftverkskomplexet när de vandrar upp mot Vindelälven har en rad internationella experter tagit fram förslag på praktiska åtgärder. Dessa hoppas man nu kunna genomföra under de närmaste åren. Men man arbetar också för att det ska bli lättare för laxungar och vuxen lax att vandra från älven mot havet. Därför ska det från och med i sommar finnas en fiskavledare på plats vid den nya fisktrappan i Stornorrfors. Den ska leda utvandrande fisk via fisktrappan istället för att de, som idag, tvingas passera genom kraftverkets turbiner. Löser man fiskvandringsfrågorna

blir Vindelälven en laxälv av helt annan dignitet än vad den är idag.

fiskemagasin som beskriver fisket från Kust till Fjäll att ges ut under 2010.

Miljöåterställning i Vindelälven med biflöden Arbeten med att återställa i flottledsrensade sträckor av Vindelälven med biflöden har i princip pågått under hela 2000-talet. Vi kan i dag med säkerhet säga att återställningarna gynnat bland annat öring. Idag pågår två projekt med inriktning på att återställa ytterligare sträckor och åtgärda dammar som utgör vandringshinder för fisk.

Fiskeområdesprojektet Fiskeriverket beslutade hösten 2008 att Vindelälven och Umeälvens nedre del ska bli ett av tio prioriterade fiske-områden i Sverige. Det innebär att vi fått mer resurser och stöd för att utveckla fisket i vårt område. Ambitionen är att skapa en rådgivande förvaltningsorganisation som täcker hela fiskeområdet. Inom ramen för det projektet finns också möjlighet för företag och organisationer att söka pengar till egna projekt för att utveckla fiskerinäringen.

Fiskeinformationsprojekt Antalet besökare ska öka genom att man förnyar och uppdaterar informationsmaterial och på så sätt gör området tillgängligare. I projektet har en ny hemsida lanserats där fiskevårdsområdena får presentera sig och sälja sina fiskekort via nätet. Skyltar och informationstavlor inom hela området har börjat rustas upp och många nya kommer under 2010 tillsammans med ett helt nytt informationsmaterial. Dessutom kommer ett

www.vindeln.se Finansiärer: Vattenfall AB, Naturvårdsverket, Region Västerbotten, Umeå kommun, Vännäs kommun, Vindelns kommun, Lycksele kommun, Sorsele kommun, Arjeplogs kommun, Länsstyrelsen Västerbotten, Umeå universitet, SLU, Vindelälvens Fiskeråd, Fiskeriverket

- En satsning på hållbart fiske -

Lycksele satsar på klimatanpassning

Klimatuppfinningar: Full aktivitet för att lösa klimatproblemen på Norrängsskolan i Lycksele.

Det förändrade klimatet innebär risker och möjligheter för våra samhällen i norr. Lokala skyfall kan orsaka översvämning och problem i infrastruktur och på vägar. Samtidigt kan en ökad medeltemperatur öka tillväxten i våra skogar. Clim-ATIC är projektet som hjälper samhällen i norr att förbereda sig för effekterna av klimatförändringen. Lycksele kommun, Åre kommun och Umeå universitet deltar i Clim-ATIC tillsammans med regioner i Skottland, Finland, Norge och Grönland.

I varje samhälle genomförs demonstrationsprojekt om klimatanpassning. Erfarenheterna från projekten ska sedan bilda en självförsörjande

informations-, utbildnings- och rådgivningstjänst för klimatanpassning till nytta för kommuner, företag och medborgare. Något som är viktigt på alla håll i projektet är att koppla samman människor i alla åldrar för att få fram nya idéer. Därför har 90 elever i åldrarna 9-12 år i Lycksele fått skapa egna lösningar på klimatproblemen. Det har inspirerat såväl allmänhet som politiker. – Vad sägs om en koldioxidrenare som åker till det ställe i atmosfären där det råder ett överskott på koldioxid och sedan omvandlar koldioxiden till syre? Det är ett exempel på vad barn som får släppa loss sin kreativitet för att lösa klimatproblem kan hitta på, säger Annika Nordenstam som är projektledare i Lycksele kommun. Varje samhälle som deltar i Clim-ATIC tar fram regionala klimatscenarier och sårbarhetsanalyser som sedan ingår i de lokala klimatanpassningsstrategierna som tas fram. Lycksele kommuns arbete med strategin har börjat med att regionala klimatscenarier har sammanställts av

Umeå universitet. De har sedan analyserats av gymnasieelever, politiker och tjänstemän. Eftersom Lycksele kommun till ytan består av 72 procent skogsmark är det viktigt att ta reda på hur skogen och skogsnäringen påverkas av ett förändrat klimat. Tillsammans med en grupp privata skogsägare, Sveriges lantbruksuniversitet, Skogsstyrelsen och Norra Skogsägarna har en befintlig skogsbruksplan anpassats till det förändrade klimatet. Resultatet ställs ut på Skogsmuseet i Lycksele i utställningen ”Det heta klimatet & Skogen” som invigs på Världsmiljödagen den 5 juni. www.clim-atic.org

Buss på prov Som testresenär får bilisterna ett gratis månadskort. I gengäld lovar de att lämna bilen hemma minst tre arbetsdagar per vecka, eller totalt tolv arbetsdagar under perioden. Testresenärerna hjälper också till att förbättra lokaltrafiken genom att ge synpunkter och förslag ur en bilists synvinkel. Resultaten är över förväntan, mer än 80 procent har fortsatt att åka buss efter periodens slut. Och det är människor som ofta knappt satt sin fot på en buss förut. Skolorna visar vägen Projektet samarbetar också med sju skolor i Umeåregionen, som har valt att bli en Skola för hållbart resande. När man undersökt hur barnen tar sig till skolan visar det sig att fler än hälften av barnen bor inom en kilometer från skolan. Trots det så skjutsas många av dem ändå med bil till skolan av föräldrarna. Skolorna får stöd i att komma igång med aktiviteter för att få fler att gå eller cykla till skolan, cykeldagar och bussorientering för de äldre barnen. Vid två av skolorna har föräldrarna också fått hjälp att starta en Vandrande skolbuss. Det är ett organiserat samgående, där föräldrarna turas om att gå med barnen till skolan. – Många föräldrar vill inte låta barnen gå på grund av trafiksituationen kring skolan. Då har Vandrande skolbuss varit ett mycket uppskattat koncept. Barnen älskar det och blir mycket piggare inför skoldagen. Samtidigt slipper föräldrarna mycket morgonstress i och med att de bara ansvarar för att ta barnen till skolan en dag i veckan, berättar Emma Ödling på Hållbart resande i Umeåregionen. Taxi utan tomgång Ibland är det små enkla förändringar som ger stor effekt. Taxichaufförerna på de två största taxibolagen i Umeå uppmuntrades att stänga av motorn när de hämtar och lämnar passagerare. Den lilla beteendeförändringen minskar tomgångskörningen med i genomsnitt fem minuter per taxiresa. Utslaget på alla bilarna, lyckades man med en bränslebesparing på 6 procent. En stor besparing för taxibolagen och en betydande minskning av utsläppen med en enkel beteendeförändring som inte ens innebär att man måste minska på bilanvändningen. Aktiviteten fick stor uppmärksamhet nationellt, vilket var en bidragande orsak till att Umeå vann en miljöutmärkelse från Union of Baltic Cities. Tre varv runt jorden En stor andel av resorna i Umeåregionen är människor som är på väg till och från arbetet. Därför arbetar projektet mycket med rådgivning för arbetsplatser. I dagsläget är det ett tjugotal arbetsplatser som ser över sina resor och hur man kan ge bättre förutsättningar för de anställda till en hållbar arbetspendling. Förra hösten

Finansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Norra periferiprogrammet, Lycksele kommun, Åre kommun och Skogsstyrelsen

Vill Du vara med i vindkraftsutbyggnaden?

Mer än 600 vindkraftverk planeras i Västerbottens län.

Då behövs det t.ex: Väg/mark/byggentreprenörer, leverantörer av grus och betong, konsulter, mat och boende, anläggningsarbetare med mera Region Västerbotten har startat projekt MedVind Västerbotten för att arbeta för att satsningarna på vindkraft ska göra största möjliga nytta för länet.

MedVind Västerbotten sammanställer en förteckning över alla som vill delta i vindkraftsutbyggnaden och ger den till vindkraftsföretagen. Vill Du också vara med i förteckningen? MedVind Västerbotten, Roland Lundqvist tel 070-3411344, e-post:roland@maxr.se www.medvind-vb.se

Mer än hälften av resorna i Umeåregionen är kortare ��n fem kilometer. Är inte det löjligt? Det tycker i alla fall projektet Hållbart resande i Umeåregionen. Många av de korta resorna är ofta både snabbare, smidigare och billigare med cykel eller buss. Därför borde de bilresorna vara lätta att minska på. Men det är inte alltid så lätt att få människor att ändra sitt resbeteende. – Det gäller att få människor att prova på ett nytt beteende och det är något vi har tagit fasta på. Förra året släppte vi ut 100 vanebilister som testresenärer på stadsbussarna och ytterligare 38 som fick testa att busspendla mellan Umeå och Vännäs, säger Ida Lundström på Hållbart resande i Umeå.

främjades cykling vid arbetsplatserna genom cykeltävlingen Pedal for Medal. Nästan 400 deltagare cyklade mer än 12 500 mil på sju veckor. Det är mer än tre varv runt jorden och skonade Umeås luft från mycket avgaser. Allt för luften För det är just med Umeås luft allt startade. Under flera år har halterna av kvävedioxid överskridit normen för god luftkvalitet och även för partiklar är normen nära att överskridas. Något som kan ge negativa hälsoeffekter, framför allt för personer med astma som har problem med luftvägarna. Projektet är en del av det åtgärdsprogram som Umeå tagit fram för att förbättra luftkvaliteten i staden. – Den stora utmaningen för oss som projekt är att inte bara få människor att tänka nytt, utan också omsätta tanken i handling, säger Carina Aschan, projektledare på Hållbart resande i Umeåregionen. Lite mer än halvvägs in i projektet har man redan börjat se en del effekter. Projektet har nått drygt 40 000 personer och engagerat fler än 3 000 personer i olika aktiviteter. Sammanlagt har detta besparat Umeås luft ungefär 500 ton kväveoxider på grund av minskade bilresor. En lovande start på vägen mot slutmålet – en god luftmiljö i Umeåregionen. www.smartaresor.nu Finansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Umeåregionen, Trafikverket, Region Västerbotten, Västerbottens läns landsting


4

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN

ANNONS

CoSafe- samarbete vid stora olyckor i glesbygd Hur avancerad vård ska man ge på plats vid en svår olycka i glesbygden? Hur kan olika länder samarbeta för att klara större olyckor? Det är frågor som projektet CoSafe arbetar med.

Foto Annika Nordenstam

Miljösäker hantering av förorenad mark Norra Sverige har tagit en ledande position inom miljösäker hantering av markföroreningar. Det är ett resultat av forskning och utveckling inom Marksaneringscentrum Norr, MCN, i samverkan med branschföretag. – MCN leder utvecklingen mot en mer vetenskaplig förståelse och hantering av riskerna runt förorenade platser, särskilt när det gäller lämningar från basindustrierna som skogsindustrin. Det är en nödvändig utveckling, säger Gustaf Sjölund, miljökonsult vid WSP Samhällsbyggnad, Umeå. Industrisamhällets utveckling har lämnat ett avtryck av kemikalier i mark och grundvatten som i dag utmanar miljömyndigheter och forskare över hela

världen. I Sverige finns närmare 12 000 förorenade platser som behöver åtgärdas och för hela Europa uppskattas siffran till 3 miljoner platser. Oljeföroreningar står för den största andelen, men betydligt giftigare lämningar - som klorerade lösningsmedel, tungmetaller, PAH och dioxiner står för de allvarligaste riskerna. – Vi samarbetar med ledande forskningsgrupper i världen, bland annat när det gäller spridningen av dioxiner från träimpregnering vid sågverk. Studier har visat allt ifrån hur påverkan ser ut i stor skala för Östersjön till hur människor påverkas i platsernas närområde, berättar Mats Tysklind, professor vid Umeå universitet och projektledare. Kräver vetenskapligkompetens Under de senaste tio åren har saneringsarbetet av förorenad

I många år har vi sett och lärt av andra landsting i Sverige vad gäller planering och övning för hantering av ovanliga händelser och olyckor. Kontakter med andra europeiska länder som har liknande förutsättningar kan ge andra perspektiv och lärdomar. CoSafe är ett interregionalt projekt vilket innebär samarbete mellan flera regioner i EU. I vårt projekt arbetar Västerbottens läns landsting tillsammans med grupper från norra Island, Uleåborgs län i Finland och Yttre Hebriderna - ett antal större öar utanför nordvästra Skottland. Alla har gemensamt att de arbetar i glest befolkade områden i norra Europa vilket innebär att egna resurser för exceptionella situationer är relativt sett begränsade både vad gäller personal, transportkapacitet och utrustning. I vårt

samarbete har vi granskat varandras lösningar och planer för att kunna hantera riktigt stora olyckor som flygolyckor, bussolyckor och olyckor till sjöss. Grundförutsättningarna är trots allt väldigt olika i skilda länder. I Skottland leder polisen samarbetet mellan olika myndigheter och ambulanssjukvård och övrig sjukvård arbetar i helt skilda organisationer. De har också en stark uppbackning av militära resurser vid en stor olycka i form av inte minst helikoptrar. På Island finns ingen militär över huvud taget. Däremot finns en frivillig räddningsorganisation av imponerande omfattning och kvalité. Islands unika geografiska miljö medför också att de har en utrustning långt utöver det vanliga inte minst vad gäller terrängfordon.

länder. Generellt har vi en högre kompetens i ambulanserna, som bemannas av sjuksköterskor, men avsevärt färre ambulansenheter än något av de andra länderna. En intressant fråga vi arbetat med har varit vem som har den bästa utrustningen och var utrustning ska vara placerad för att vara så tillgänglig som möjligt i hela området. Hur avancerad vård ska man ge på en skadeplats vid en omfattande olycka? Hur kan vi samarbeta för att vara så bra förberedda som möjligt och vilken hjälp kan vi ge varandra i en akut situation? www.cosafe.eu Finansiärer: Länsstyrelsen i Västerbotten, Socialstyrelsen, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Norra periferiprogrammet, Västerbottens läns landsting

Unikt ambulansflyg Finland liknar Sverige i många avseenden, men även där förlitar man sig på stöd av militära resurser i händelse av exceptionella händelser. I Sverige har vi, till skillnad från Finland, fjällräddningen. Svenska Nationella Ambulansflyget (SNAM) är unikt för samtliga

Vi samarbetar med ledande forskningsgrupper i världen.

mark tagit fart i Sverige. Hittills har åtgärderna bestått av uppgrävning och transport till deponi. I andra länder har en utveckling skett mot en riskbedömning som baseras på planerad markanvändning och mot riskreducerande saneringsåtgärder som utförs direkt på platsen. Trenden är nu densamma i Sverige. – Det finns inte resurser att åtgärda alla platser. Det som görs måste därför tydligt kunna motiveras genom riskreducering för människa och miljö. Utvecklingen kräver medverkan av personal med hög vetenskaplig kompetens och utveckling av nya lösningar, konstaterar Mats Tysklind. Största andelen av de 15 forskarna som hittills disputerat inom MCN är idag verksamma inom branschen i Norr- och Västerbotten. De ger konsultoch entreprenadföretagen i regionen en konkurrensfördel och

möjlighet att leda utvecklingen inom marksanering mot en tydligare riskreduktion och miljönytta. MCN drivs av Umeå universitet i samarbete med bland andra Sveriges lantbruksuniversitet och Luleå tekniska universitet www.mcnio.com Finansiärer: Umeå universitet, Europeiska regionala utvecklingsfonden Region Västerbotten, Länsstyrelsen Norrbotten, Umeå kommun, Luleå kommun, Boden kommun, Trafikverket, Billerud Karlsborg, MB Envirotek AB, Ramböll Sverige AB, Tyréns AB, Ragnsells/Nordmark Miljö AB, WSP Environmental, Sweco Viak, Pelagia Miljökonsult AB, SveviaVäglaboratoriet i Norr AB (PEAB)

Gateway Nord ska locka fler internationella gäster Fler charterturister från Schweiz, Tyskland och England ska besöka norra Sverige via en väl fungerande inkörsport i Västerbotten. Det är vad projektet Gateway Nord handlar om. I dag är de västerbottniska turistföretagen starkt beroende av besökare från Sverige och från grannarna Norge och Finland. Av antalet gästnätter vid hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser står gäster från övriga utländ ska marknader bara för fem procent och tendensen är att den lilla andelen minskar. För att turismen i länet ska utvecklas långsiktigt måste vi få hit fler internationella gäster. Västerbottens län ligger i utkanten av Europa, långt ifrån de stora marknaderna och långt ifrån de områden i Skandinavien som intresserar de så kallade lågprisflygbolagen. Eftersom lågprisflygbolagen har skapat en hård konkurrens mellan världens destinationer gäller det att samarbeta med de esearrangörer som är villiga att erbjuda chartertrafik till våra breddgrader. En delegation från Riga tas emot på Umeå City Airport i samband med att AirBaltic börjar flyga Riga - Vasa - Umeå. Foto Anni Axelsson

Målet är därför att etablera Västerbottens län och Umeå City Airport som en väl fungerande ”gateway” till norra Sverige för internationella researrangörer. Med gateway menas den punkt, flygplats, dit resorna sker – en inkörsport, om man så vill. Målgrupper för projektet är i första hand intresserade researrangörer i Schweiz, Tyskland och England. Med dem etablerar Gateway Nord samarbete, visningsresor genomförs, produkter presenteras och marknadsföringsaktiviteter genomförs. Allt för att åstadkomma tillräckliga gästvolymer för att på sikt kunna upprätthålla charterflygtrafiken. Projektet förstärker också intresserade researrangörers marknadsföring av turistprodukter från Västerbottens län. Förhoppningen är att de uppnår sådana resenärvolymer att arrangörerna, tillsammans med näringen, på sikt kommer att svara för marknadsföringsaktiviteterna själva. Genom att länets turistprodukter utsätts för en ökad internationell konkurrens kommer kraven på standard, service och kvalitet att bli tydliga som underlag för fortsatt utveckling av våra turistprodukter. Gateway Nord har hittills lyckats mycket bra. Antalet resenärer har fördubblats varje år från startåret 2007 - trots att besöksnäringen, som många andra branscher, drabbades av en kraftig lågkonjunktur under 2009. www.vasterbottensturism.se Finansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Länsstyrelsen Västerbotten, Umeå kommun, Region Västerbotten och VästerbottensTurism


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN

Arragamm ska sätta Lycksele på turistkartan Fler turister och mer kultur till Lycksele! Det är en kort sammanfattning av målen för projektet Arragamm – arrangemang på Gammplatsen. Arragamm jobbar för att Gammplatsen i Lycksele ska utvecklas till en arrangemangsscen. Genom det skulle antalet turister öka, men ett ökat utbud av kulturaktiviteter skulle också göra att Lyckseleborna fick ut mer av området. – Förut har vi har varit tvungna att tacka nej när större produktioner velat gästa Lycksele. Det vill Arragamm ändra på, säger projektledaren Anna Larsson. Det är inte bara utbudet av kulturaktiviteter som ska utvecklas genom projektet. Man ska också bevara och utveckla naturoch kulturmiljön för att ta tillvara det unika med Gammplatsen. Genom att jobba med föreningarna på området och öka medlemsantalet i hembygdsgillet och sameföreningen vill projektet att Gammplatsen blir ”ett levande kulturarv” med ännu större attraktionskraft än i dag.

– Att besökssiffrorna och därigenom intäkterna mångdubblas är till nytta för kommunen eftersom Gammplatsen då kan bidra ännu mer till att sätta Lycksele på den turistiska kartan. På så vis bidrar Arragamm till utvecklingen av Lycksele som destination, säger Anna Larsson. Projektet räknar med att skapa tio nya jobb och en gemensam organisation för Gammplatsen. – En ansvarig organisation underlättar för besökarna genom större samordning och en bättre samsyn. Det underlättar förutsättningarna att skapa ett större utbud av aktiviteter. Dessutom kan vi öka kvalitén och professionalismen på området, avslutar Anna Larsson. www.gammplatsen.com

Finansiärer: Lycksele kommun, Västerbottens läns landsting, Länsstyrelsen Västerbotten och Europeiska regionala utvecklingsfonden Foto Eric Axelsson

ANNONS

5


6

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN

ANNONS

Res & Ät spetsar turismutvecklingen i Kvarkenregionen För den som besöker Västerbotten är måltiden inte bara ett sätt att stilla sin hunger. God mat, miljö, råvaror och service är några av de saker som tillsammans skapar den helhetsupplevelse som gästen bär med sig, berättar om för andra och själv gärna återkommer till. Res & Ät är ett gränsregionalt projekt som VästerbottensTurism driver tillsammans med Österbottens Turism och Södra Österbottens Turism i Finland. Inom Kvarkenregionen finns ambitionen att sätta en tydlig profil på gästens upplevelse av måltiden för att utveckla turismen i området. Regionen har jobbat med varumärket Gastro Botnia sedan år 2001. Nu har Västerbotten och Österbotten tagit ytterligare ett steg tillsammans där Gastro Botnia har ett långsiktigt syfte: måltiden ska bli en viktig spetsprodukt i regionens turistutbud. Under 2009-2010 utbildas 50 företag regelbundet inom Res & Ät. Deltagarna har höjt sin kompetens, arbetat med kvalitets-

krav och påbörjat ett nära samarbete med lokala producenter. Projektet betyder även samverkan med andra företag, både aktivitets- och restaurangföretag, i Sverige och i Finland. Res & Ät ska utveckla de delar som påverkar gästens upplevelse av Måltiden genom aktiviteter som kan sammanfattas i begreppen: • Service - värdskap • Omvärld • Mat • Marknad God mat, miljö, dukning, råvaror, tillagning, servering, service, värdskap, produktkännedom och så kallad ”storytelling” är några av många viktiga ingredienser när man skapar helhetsupplevelser för besökare. Helhetsupplevelser som man gärna kommer tillbaka till. www.gastrobotnia.com Finansiärer: Botnia-Atlantica, Region Västerbotten, VästerbottensTurism, Österbottens Turism, Kvarkenrådet, Österbottens Förbund, Skellefteå kommun

Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav Meret, vuoret ja rajat ylittävä yhteistyö Grenseoverskridende samarbeid over fjell og hav Cross-border cooperation over mountain and sea EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

www.botnia-atlantica.eu

Med kärlek och respekt Sommaren 2010 är den tredje och sista sommaren som Västerbottens museum driver projektet ”De Nordliga Kulturtraditionerna”. Syftet är att öka kunskapen om en självklar men alltför osynlig del av vår kulturhistoria: de samiska traditionerna.

Foto Petter Engman

Trots att de samiska folken har funnits i vår landsända i tusentals år är kunskapen om deras kulturer försvinnande liten. Under tre år arbetar Västerbottens museum därför intensivt med ett EU-finansierat projekt för att råda bot på okunskapen.

Den mest tydliga och konkreta satsningen är arbetet med att komplettera Friluftsmuseet Gammlias landskapstypiska byggnader med olika modeller av kåtor hämtade från befintliga samiska miljöer i länet. – Äntligen kompletteras byggnadskulturen med samiska byggnadstyper också, säger Britta Lindgren Hyvönen som är projektledare. Eftersom vi är hela länets museum så är det på tiden att vi även får visa hur samerna har byggt sina hus, betonar hon. Nu blir det äntligen av! Tre visten Inom de samiska kulturerna finns i huvudsak tre olika typer av byggnadstraditioner; den

nord-, syd- och skogssamiska stilen. Alla tre finns i höst representerade på Gammlia. – Först ut att byggas, sommaren 2008, var det skogssamiska vistet; en timrad kåta med tillhörande typisk torkoch förvaringsställning för kött och skinn, skidor och akkjor. Ett helt nytt område röjdes upp i skogen och grusgångar anlades, berättar Britta Lindgren Hyvönen och fortsätter: – Invigningen av den skogssamiska kåtan skedde i samband med 10-årsjubileet av den samiska veckan i Umeå, i mars 2009. Det var magisk stämning den kvällen med levande ljus, jojk och servering av samiska specialiteter. Sedan dess har grupper och skolbarn varit flitiga besökare. Alla vill lära sig mer om den

samiska kulturen och med en fast plats att vara på är utgångsläget ett helt annat än tidigare. Britta Lindgren Hyvönen påpekar att allt arbete är utfört av rutinerade byggherrar, Jörgen Stenberg från Malå och Lennart Grundström från Ammarnäs, båda med god kännedom om de samiska byggnadstraditionerna. – Utan Jörgen och Lennart hade det här inte varit möjligt. Dessutom har vi haft omfattande samarbete med samer runt om i länet, säger Britta. Under tiden byggprocessen pågår strömmar allt fler besökare till och satsningen uppmärksammas på många håll. När EU:s ministermöte arrangerades i Umeå hösten 2009 var ett besök i vistet bland de mest

uppskattade. Men man behöver inte gå så långväga för att väcka fascination. Inbitna västerbottningar och umeåbor är lika imponerade och intresserade. Inom ramen för projektet görs också ett bildspel om den unika skogssamiska kulturen i Malå. www.vbm.se Finansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Umeå kommun, Västerbottens läns landsting, Umeå universitet, Länsstyrelsen Västerbotten, Region Västerbotten, Västerbottens museum, Norrbottens museum, Ájtte

VISIT KVARKEN – ett Botnia-Atlantica projekt Visit Kvarken jobbar för att öka omsättningen genom nya kundgrupper och fler besökare till turistföretagen runt Kvarken. En stor del av arbetet går ut på att göra destinationernas havsnära turistiska produkter kända och köpbara. Därför har marknadsföring med destinationerna som avsändare en framträdande roll i projektet. Umeå kommun sjösatte den 1 oktober 2008 det gränsregionala turistprojektet Visit Kvarken där Kvarkenregionens kustdestinationer Umeå, Vasa, Skellefteå, Karleby, Jakobstad och Kristinestad samverkar. Destinationerna är projektets motorer med havet som gränsregionens förenande länk. Idén till projektet föddes för tre år sedan, då kommundelarna diskuterade ”den nordliga havsmiljön” som en del i Umeås kulturhuvudstadsansökan. Projektet fokuserar på etablerade turistiska spetsföretag och nya produkter med havsprofil. 50 företag deltar. Varje företag har ett nätverk på 2-3 företag runt sig, vilket innebär att ca 150 företag medverkar. Marknadsföringen viktig Marknadsföring och annonsering har det största utrymmet i projektet och man annonserar i såväl regionala dagstidningar

som i specialmagasin. Visit Kvarken finns också med på stora turistmässor runt om i Europa. För att företagen ska ha bra marknadsföringsmaterial har man låtit göra korta filmer hos alla. De är nu utlagda på YouTube och det har redan visat sig hur stor betydelse de sociala medierna har i dagens kommunikation. En bärande tanke i gränsregionala projekt är att utbyta erfarenheter. Därför gör Visit Kvarken studieresor för att ta del av andra turistföretags erfarenheter och problemlösningar. Också utbildning av företagen står högt i kurs. Man har arrangerat värdskapsutbildning och paketeringskurser. Nu startar även mentorprogrammet för företagen. Alla har möjlighet att få en egen mentor, som stöder och hjälper i företagsutvecklingen. – För att få en uppfattning om vad gästerna tycker om oss kommer en gästundersökning att genomföras i sommar. Undersökningen ska visa på var det finns behov att bli bättre för att vi alltid ska ha nöjda gäster, som vill återkomma till våra kustdestinationer, säger Barbro Ruda på Visit Kvarken. www.umea.se/visitkvarken Finansiärer: Botnia Atlantica, Region Västerbotten, Umeå kommun, Österbottens Förbund, Kvarkenrådet, Vasa stad, Karleby stad, Jakobstad stad

Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav Meret, vuoret ja rajat ylittävä yhteistyö Grenseoverskridende samarbeid over fjell og hav Cross-border cooperation over mountain and sea EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

www.botnia-atlantica.eu

North Hunt – hållbar jaktturism i norra Europa

Foto Håkan Gyllbring

Guiden Anna-Lena hjälper den amerikanske jaktgästen att locka järpe.

Jaktturism är idag en liten men växande verksamhet i Sverige - inte minst i de två nordligaste länen. De flesta företagen idag är små, men det finns förutsättningar för att branschen ska kunna försörja betydligt fler personer i glesbygden än idag. För att detta ska bli möjligt krävs att det blir lättare att marknadsföra och genomföra jaktturism.

North Hunt är ett treårigt internationellt utvecklingsprojekt som startade i januari 2008 och pågår till december 2010. Projektet stödjer utvecklingen av en hållbar jaktturism som kan bidra till den ekonomiska mångfalden i norra Europas glesbygdsområden. Myndigheter, forskningsinstitut och näringslivsorganisationer från Finland, Sverige, Island, Skottland och Kanada deltar tillsammans med företagare i varje land. North Hunt leds av Ruralia-institutet i Seinäjoki och i Sverige är det Sveriges lantbruksuniversitet och Hushållningssällskapet Rådgivning Nord som driver projektet.

Hittills har North Hunt genomfört en enkät till säljorganisationer om den internationella marknaden för jaktturism i norra Europa och en enkätoch intervjustudie om social acceptans för jaktturism i Sverige, Finland, Island och Skottland. Studien har presenterats på en internationell konferens i Umeå i september 2009 och en skriftlig slutrapport kommer inom kort. Man har också arbetat med riktlinjerna för en jaktturism i norra Europa som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar och gjort fallstudier i form av videointervjuer med erfarna jaktturismföretagare. Intervju-

erna kan användas för utbildning av nya företagare. Projektet skall leda till utveckling av befintliga jaktturismföretag och underlätta etablering av nya företag i norra Europa och nordöstra Kanada. Projektets resultat kommer också att ge värdefull information för att stödja beslut hos företagare och myndigheter. Resultaten ska också bidra till social acceptans för jaktturismföretagen och vara till hjälp för utbildning och rådgivning. Därför tar projektet fram material för nätverkande och marknadsföring för hållbar jaktturism i nordliga områden. En referensgrupp har bildats

i varje land för att tillföra erfarenheter till projektet, föreslå riktlinjer för hållbar jaktturism och bidra till att förankra jaktturismen i samhället. www.north-hunt.org/se Finansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Norra periferiprogrammet, Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten, samt parterna SLU och Hushållningssällskapet i de båda länen


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN

ANNONS

7

URTurism – för en attraktiv destination Målet är värdskap i världsklass som gör att gästen vill komma tillbaka och berättar om oss för andra. URTurism jobbar för en stärkt turismnäring i Umeåregionen. Rese- och turismindustrin är viktig! Bara i Umeåregionen omsätter den drygt 1 300 miljoner kronor och ger arbete åt 1 125 personer. Den ger dessutom miljontals kronor i skatteintäkter till länet. För att bidra till ökad tillväxt inom turismen i länet

behöver vi skapa en ännu mer attraktiv och tillgänglig destination med professionella aktörer. Där kommer URTurism in. Projektägare för URTurism är Vindeln Utveckling. Fokus ligger på kvalitet och värdskap – konsten att få människor att känna sig välkomna och projektet handlar mycket om att utveckla turistföretagare i länet och få dem att jobba tillsammans. Aktörerna stärks genom åtgärder som främjar deras kvalitets- och värdskapsarbete. Det kan handla om att de får gå kurser i hur man paketerar sin turistprodukt eller hur man

gör sig attraktiv för kunder på webben. På den gemensamma webbsidan visitumea.se samlas och samordnas turismen i Umeåregionen. Där görs utbudet tillgängligt genom förbättrade försäljningsmöjligheter och kommuniceras till valda målgrupper. Där blir också aktörerna tillgängliga genom satsningar på ny teknik och säljfunktioner. Varumärket stärks genom marknadsföring av såväl regionens aktörer och attraktioner som destinationen som helhet – visitumea.se ska ge en tydlig bild av destinationen.

Genom att skapa förutsättningar för Umeåregionen att bli en attraktiv destination för turister bidrar URTurism till Västerbottens utveckling. www.vindeln.se Finansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västerbotten, Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommun

Att samla delar av en region till en destination gör att man syns mer på en större arena.

Projektassistent Beatrice Dahlström i full gång med ny hemsida och bokning online.

Gold of Lapland bygger en växande destination i Västerbotten! Att få fler att upptäcka vilket smörgåsbord av upplevelser som finns i Västerbotten och att skapa ambassadörer för den lokala turismen – det är några av uppgifterna som projektet Gold of Lapland ägnar sig åt.

att stärka destinationsutvecklingen i sitt område, öka attraktionskraften nationellt och internationellt och ge turistföretagen möjlighet att göra bättre resultat. En del av vägen till målet är att öka samverkan – både mellan företag och mellan kommuner. En annan del är att tydliggöra varumärket ”Gold of Lapland” för att nå en större marknad.

Gold of Lapland är en medlemsägd ekonomisk förening där ett åttiotal företag i Lycksele, Malå, Norsjö, Robertsfors och Skellefteå ingår. Tillsammans med kommunerna och Region Västerbotten driver föreningen ett projekt för

Bokning dygnet runt Projektet har tagit fram en varumärkesstrategi för att skapa tydlighet och en plan för framtiden. Prioriterade målgrupper och marknader har definierats och nu i maj lanseras en ny grafisk profil. För att ytterligare stärka varumärket kommer

Gold of Lapland att synas i tvreklam i Västerbotten. Tanken med det är att få fler att upptäcka vilket smörgåsbord av aktiviteter och upplevelser som finns och att skapa ambassadörer för den lokala turismen. Projektet har också investerat i ett bokningssystem där kunder kan boka boende och aktiviteter dygnet runt på den nya webbplatsen. Sture Andersson är vd på Ostens Hus i Burträsk. Han är väldigt nöjd med det nya bokningssystemet och menar att samverkan mellan turistföretagen är ett måste. - Att samla delar av en region till en destination gör att man syns mer på en större arena. Ensam är

Camilla Nyhlander, Lycksele turistbyrå, och Christina Renström, Malå, på Vårmässan i Sundsvall 2009. aldrig stark och genom Gold of Laplandsprojektet har vi turistföretag fått möjlighet till gemensam marknadsföring, säger han. Vi syns på mässor, i nya marknadskanaler och kan annonsera gemensamt. Stort engagemang hos företagen Ett tydligt bevis för att projektet engagerar är att antalet medlemsföretag i Gold of Lapland mer än fördubblats från 40 till dryga 80 företag sedan projektstarten. För att öka turismen är det inte bara marknadsföring som gäller. Lika viktigt är att hålla en god kvalitet på vad man erbjuder och ge besökarna ett gott värdskap. Gold of Lapland har tillsammans

med VästerbottensTurism och EU-projekten URTurism och Hemavan-Tärnaby startat ett pilotprojekt som utbildar värdskapscoacher inom femton turistföretag. Sammantaget har Gold of Laplands projekt nått runt 300 personer inom turistnäringen genom en mängd olika projektaktiviteter som kvalitetsutbildningar, paketeringsutbildningar, seminarier och studieresor. Uppmärksamhet internationellt Gold of Laplands projekt har deltagit på en emigrantmässa i Holland vilket gett positiva effekter på den holländska turismen i länet. Deltagandet på mässan har även lett till att Gold of Lapland blivit

utsedd till gästregion på en stor europeisk värdskapskonferens sommaren 2010. Det kommer ytterligare att stärka varumärket Gold of Lapland. Dessutom skapar det internationell uppmärksamhet och intresse för att besöka regionen! www.goldoflapland.com Finansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Lycksele, Malå, Norsjö, Robertsfors och Skellefteå kommuner, Region Västerbotten


8

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN

ANNONS

RASLRES för en levande landsbygd Om vi kan odla och skörda energiråvaror i glesbygden kan vi göra stora vinster både ekonomiskt och miljömässigt genom att utnyttja energin lokalt. Inom projektet RASLRES samarbetar Norsjö med Irland, Skottland och Nordirland för att hålla landsbygden vid liv. RASLRES är ett internationellt energiprojekt som ska hitta framgångsrika sätt att börja producera nya typer av biomassa på landsbygden. Med det ökar produktionen av förnyelsebar energi på landsbygden, vi får ökade affärsmöjligheter och nya jobb. Det övergripande målet med projektet är att öka den lokala produktionen av förnyelsebar energi i glesbygden i form av energigrödor, träbiomassa och marin biomassa. Vi ska också sprida existerande kunskap och nya erfarenheter till våra projektpartners i Irland, Skottland och Nordirland - platser med liknande ekonomiska, geografiska och demografiska förutsättningar.

Foto Ken Swanson

Pilottest i Norsjö Norsjös del i projektet utgörs delvis av ett pilottest som går ut på att stimulera lokal produktion och konsumtion av förnyelsebar energi i form av energigräset rörflen. Målet med testet är att lämna efter sig en hållbar lokal marknad, med både tillgång och efterfrågan på rörflen. Markägare och slutanvändare kommer att värvas till pilottestet för att odla respektive förbränna rörflen. Projektet kommer att se till att bränslet som tillhandahålls för slutanvändarna finns tillgängligt i form av rörflensbriketter under testet. Markägare kommer att anlägga rörflensodlingar med kunskapsmässig stöttning från projektet. Slutanvändarna i pilottestet utgörs av hushåll och mindre industriföretag med ett värmebehov av omkring 30-120kW som kommer att förbränna rörflensbriketterna under en bestämd tidsperiod. Det finns flera anledningar till att just rörflen är bräns-

let som introduceras. Det är en energigröda som lämpar sig väl för odlingar på nordliga breddgrader och konkurrerar oftast inte med traditionella livsmedelsgrödor eftersom det kan växa på flera olika typer av mark. Rörflen är också ett bra komplement till skog och ser till att hålla landskapet öppet. Dessutom är det en förnyelsebar energikälla eftersom den mängd koldioxid som släpps ut vid förbränning motsvarar den mängd som bundits upp under levnadsperioden. Stora vinster Det finns två huvudsakliga anledningar till att vi bör satsa mer på förnyelsebara energikällor. Det ena är att vi minskar koldioxidutsläppen och därmed minskar vårt bidrag till den globala uppvärmningen. Den andra är att icke förnyelsebara energikällor är ändliga, vilket betyder att de förr eller senare kommer att ta slut. Varför vill vi då skapa en lokal marknad? Vid all typ av energiproduktion vill man effektivisera processen så långt som möjligt för att få ut så mycket energi som möjligt ur så liten kostnad som möjligt. Man vill helt enkelt inte förbruka mer energi på att framställa energin än vad man får ut genom att utnyttja den. Här har vi nyckeln till drivkraften bakom att skapa en lokal marknad. Vi kan göra stora vinster både ekonomiskt och miljömässigt genom att utnyttja energin lokalt. Dessutom ser vi till att hålla landsbygden vid liv! www.raslres.eu Finansiärer: Region Västerbotten. Europeiska regionala utvecklingsfonden, Norra periferiprogrammet

Se möjligheterna med gruv- och mineralindustrin!

Lennart Gustavsson, ordförande i GEORANGE, vill se möjligheterna och anta utmaningarna.

GEORANGE har sin utgångspunkt i Sveriges malmoch mineraltillgångar. Unika tillgångar som inte så lätt låter flytta på sig, men som efterfrågas på en global marknad. En efterfrågan vi måste ta tillvara. GEORANGE är en samordnande intresseorganisation där företag, universitet och kommuner samlas. Huvuduppgiften är att bredda synen på samhälls- och näringslivsutveckling kring gruv- och mineralindustrin för att skapa

förutsättningar för utveckling av nya och befintliga företag. Ett exempel på det är EuroMineExpo - Europas viktigaste gruv- och prospekteringsmässa som anordnas vartannat år, närmast i Skellefteå 8-10 juni i år. Under EuroMineExpo 2008 var intresset stort från hela världen. 24 nationer från 5 världsdelar fanns representerade. – Gruvnäringen är global och det avspeglar sig tydligt på EuroMineExpo, säger Lennart Gustavsson, ordförande i GEORANGE. Att skapa nätverk är en viktig del av verksamheten. I Kristineberg utvecklar GEORANGE exempelvis

Georange Environmental Testsite, där forskare, konsulter och etablerade och nya gruvbolag kan mötas för ett utbyte av resultat, erfarenheter och idéer kring miljöforskning. GEORANGE är också inblandade i Mineraljakten – en tävling där vem som helst får vara med och leta fram nya mineraluppslag. Dessa kan sedan leda till nya gruvor och därmed till nya jobb i norra Sverige. Mycket görs redan inom GEORANGE. Men Lennart Gustavsson är övertygad om att vi kan göra ännu mer för att skapa långsiktigt hållbar tillväxt utifrån våra malm- och mineraltillgångar.

Foto Matts Bildström

Det kan handla om att utveckla metoder för konstruktiva lösningar i frågor om markanvändning, att öka kunskapen hos allmänheten och att utveckla fler internationellt konkurrenskraftiga företag, särskilt nu då ett ökat internationellt intresse för Sverige är tydligt. Vi borde också kunna utveckla fler kunskaps- och tjänsteföretag med koppling till branschen, menar han. – Efterfrågan från framför allt Kina och Indien ska ses sammantaget med det faktum att vi inom EU konsumerar cirka 20 % av den

globala metallproduktionen medan vi enbart producerar cirka 5 %. Ur europeiskt perspektiv kommer strategiskt arbete med råvaruförsörjning att vara en stor utmaning, säger Lennart Gustavsson. – Att se möjligheterna och anta utmaningarna är avgörande för hur vi lyckas skapa goda framtidsmöjligheter, avslutar han. www.georange.se

Finansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västerbotten, Länsstyrelsen Norrbotten, Skellefteå kommun, Malå kommun, Lycksele kommun, LTU, Umeå universitet, Tillväxtverket, Sparbanksstiftelsen


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN

ANNONS

9

Forskning och utveckling för en konkurrenskraftig träindustri Sågverken kan idag röntga stockar för att kunna avgöra vilken kund de ska processas för och akustiken i de höga trähusen är i toppklass. Det är några av resultaten som projektet TräCentrum Norr har uppnått hittills.

TräCentrum Norr organiserar stora delar av den trämekaniska industrin i norr. De stora skogsägarna, sågverken och de industriella träbyggarna är de tyngsta intressenterna tillsammans med den offentliga sektorn i form av Länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten, Skellefteå kommun och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Det gemensamma målet för alla i TräCentrum

Norr är en svensk träindustri som genom nya eller utvecklade produkter, system och tjänster kan öka förädlingsvärdet och stärka konkurrenskraften till gagn för såväl företagen som hela samhället. Projektet samordnar aktiviteter och resurser för trämekanisk forskning, utveckling och innovation i främst Norr- och Västerbotten. Samordning ger

bättre överblick, en kraftsamling kring gemensamma problemLars Martinsson, vd ställningar och ett Martinson Group. bättre utnyttjande av resurserna. – Martinsons styr i huvudsak sina forsknings- och utvecklingsinsatser till TräCentrum Norr och får därigenom möjlighet till tillväxt via förbättrade processer och ökad kompetens, säger Lars Martinson, vd för Martinson Group och en av intressenterna i projektet. TräCentrum Norr är uppbyggt kring Luleå tekniska universitet med avdelningarna för träproduktutveckling, träteknik och träfysik i Skellefteå och avdelningen för träbyggnad i Luleå. Samarbete finns också med träbyggnadsforskningen vid Umeå universitet och forskning vid institutionerna. Verksamheten är inriktad på behovsstyrd forskning och utveckling. De områden som man koncentrerar sig på är mätteknik och processtyrning på sågverk, industriellt träbyggande och beständighet för träprodukter ovan mark. Verksamheten har gett viktiga resultat, som bland annat innebär att sågverken idag röntgar stockar för att kunna avgöra vilken kund de ska processas för, att akustiken i de höga trähusen är i toppklass och att vi vet hur virke ska hanteras för att skapa en definierad livslängd och därmed konkurrenskraft för träprodukter för utomhusbruk. – Den nya komponentfabriken i Munksund är baserad på den världsledande mät- och processteknik som vidareutvecklats inom TräCentrum Norr. Utan den hade vi inte kunnat genomföra investeringen i komponentfabriken, säger Anders Nordmark, affärsutvecklingschef på SCA Timber. http://www.ltu.se/ske/tcn Finansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Holmen Skog, Lindbäcks Bygg AB, Luleå tekniska universitet, Martinsons Group AB, Norra Skogsägarna, Finndomo AB, SCA Forest Products AB, Setra Group AB, Skellefteå kommun, Sveaskog AB, SÅGAB, Sågverken Mellansverige, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Länsstyrelsen i Västerbottens län

Bild Calle Lundahl

Globac skapar långsiktiga affärsrelationer Att Västerbottensosten visas upp på en av Italiens viktigaste matmässor - Tutto Food - är ingen slump. Det är ett resultat av projektet Globac som arbetar för att skapa affärsrelationer mellan länets företag och resten av världen. Globac är projektet som ska skapa fler långsiktiga affärsrelationer mellan företag i Västerbotten och affärspartners i andra länder. Ambitionen är att antalet exporterande företag i länet ska öka och att de som redan exporterar ska ta allt större marknadsandelar. Globac siktar in sig på strategiskt utvalda områden i Europa, Kina och Indien för att knyta fastare förbindelser till regioner som Västerbotten haft relationer till i tidigare sammanhang. Till exempel har

projektet deltagit i möten med representanter från Poznan i Polen, regionen Novara i Italien och Xian i Kina. Ett annat konkret sätt att öka exporten är att företagare från länet får lära sig mer om andra länders affärskulturer och hitta nya affärskontakter. Därför har Globac anordnat affärsresor till bland annat Indien, Polen och Franrike. – Det är viktigt att företagen kommer ut till andra länder och med egna ögon ser hur det går till på mässor, hur kollegor och konkurrenter beter sig och framförallt vilka krav som deras kunder ställer, säger projektledaren Jan Bergmark. Utbyter erfarenheter Sedan projektstarten 2008 har Globac erbjudit seminarier och möten om olika kompetensfrågor för länets företagare. Det har handlat om allt från exempelvis

Det är viktigt att företagen kommer ut till andra länder och med egna ögon ser hur det går till på mässor, hur kollegor och konkurrenter beter sig och framförallt vilka krav som deras kunder ställer.

juridiska, finansiella och transporttekniska frågor till informationsmöten om enskilda länders affärs-möjligheter. Man har även startat tre olika så kallade Exportringar i Umeå och Skellefteå. Där får personer från ett antal företag träffas kontinuerligt för att utbyta erfarenheter. Sammanlagt har 141 företag hittills ökat sin kompetens genom att delta i olika aktiviteter, som kompetensträffar, exportcirklar och affärsresor. För vissa företag har det redan inneburit en ökad försäljning – och kanske ligger det snart ytterligare västerbottniska produkter i matdisken på Tutto Food. www.ac.cci.se/page/projekt/globac.aspx Finansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västerbotten, Umeå kommun, Skellefteå kommun, Vännäs kommun

Västerbottniska produkter visas upp på Tutto Food - en av Italiens viktigaste matmässor.


10

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN

ANNONS

Röding – en unik produkt i norr Röding är en attraktiv mat- och sportfisk som bara kan odlas i kalla vatten. Odlingen sker fortfarande i relativt liten skala men har potential att växa och utveckla en unik högkvalitativ produkt med en ”hållbarhetsimage från norr”.

SMALLEST – energiprojektet för de minsta! Smarta energilösningar i glesbygden är viktigt för miljön. Med det kan också ge jobb på orten och billigare el. Det är tanken bakom SMALLEST – ett energiprojekt för människor och organisationer på mindre orter där Norsjö kommun är en av deltagarna. SMALLEST ska skapa förutsättningar för glesbygden att göra omställningen från traditionella energikällor, som olja och el, till förnyelsebar energi. I glesbygden har man inte möjlighet till samma val som i större orter. Man har till exempel inte tillgång till fjärrvärme som till stor del är energi baserad på biomassa; alltså förnybar energi. En del av smarta energilösningar på mindre orter kan vara småskalighet. För det mesta har konsumenterna liknande behov och förutsättningar och en gemensam energiomställning kan vara både ekonomiskt lönsam och spara tid. Det kan handla om en lokal närvärmeanläggning som eldas med den biomassa som finns att tillgå på plats. Tanken med SMALLEST är också att främja företagande och sysselsättning lokalt i samband med att energin produceras och förbrukas just lokalt. Pengar som förut gått till stora energibolag eller oljeproducenter kan istället komma bygden till godo. Utveckla hjälpmedel En förutsättning för att lyckas med energiomställningen är naturligtvis att man har rätt teknik och rätt kunskap. Kanske finns det behov av komplettering eller fortbildning inom vissa yrkesgrupper. Dessutom måste kunskapen ock-

så nå ut till de användare som behöver den för att fylla någon funktion. Inom SMALLESTprojektet tittar man just på hur man kan förmedla rätt kunskap till energikonsumenterna för att hjälpa dem att fatta sina beslut. Projektet tittar dessutom på lämpliga ägandemodeller för småskaliga anläggningar och hur de skall drivas och administreras. Strategiskt viktigt Att så många som möjligt använder sig av förnybara energikällor är naturligtvis viktigt ur miljösynpunkt. Vi måste alla bidra till att minska våra utsläpp av koldioxid som är en av de främsta växthusgaserna. Dessutom har Sverige satt upp som mål att vårt energibehov år 2020 minst till 50 % ska tillgodoses av förnybara källor. Det grundar sig i sin tur på ett EU-direktiv som kräver att vi ska uppnå 49 %. Ett aktivt val att göra en långt gående energiomställning kan också vara strategiskt för en region eftersom man då utvecklar kunskapen och kompetensen inom området. För norra Sveriges del skulle det innebära att vi bygger upp arbetstillfällen och utvecklar regionen genom att dra nytta av våra stora tillgångar av förnyelsebara energikällor: biomassa, vatten och vind. www.smallestnpp.eu Finansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Norra periferiprogrammet och Region Västerbotten

Projektet Northcharr handlar precis som namnet antyder om röding i norr. Målsättningen är att skapa förutsättningar för en ökning av industrin inom norra periferins område från de 3000 ton som nu odlas per år till 600012000 ton per år inom 4-8 år från projektets start. Den odlade rödingen ska ha ett dokumenterat kvalitetsmått av omega-3 halt samtidigt som vi stävar mot ett hållbart nyttjande av fiskolja och fiskmjöl. Stor efterfrågan Efterfrågan på röding är större än tillgången och antalet rödingrecept som publiceras i tidningar ökar för varje månad. För att sikta mot EU måste produktionen öka vilket underlättas genom ett samarbete mellan länderna som ingår i projektet Northcharr: Island, Sverige och Norge. Utmaningarna handlar både om krånglig byråkrati för odlingstillstånd och om odlingstekniska problem såsom romkvalitet som vi tillsammans kan lösa på ett mer effektivt sätt. Projektets medlemmar är huvudsakligen forskare med stor erfarenhet av röding och en etablerad kontakt med egna landets rödingodlare. Inom Northcharr har vi bland annat analyserat odlingsmetoder, flaskhalsar och potential för rödingodling i de tre länderna. Vi har också startat ett antal forskningsprojekt som är viktiga för

rödingodlingens framtid. Ett handlar om att utveckla ett foder som ger en röding av bra kvalitet samtidigt som användandet av fiskolja och fiskmjöl minskar. Äggkvalitet, avelsprogram, vattenanvändning och foderutnyttjande är andra viktiga forskningsområden. I Sverige odlas rödingen huvudsakligen i Västerbotten och Jämtland. Fisken odlas i stora nätkassar som är lokaliserade i kraftverksmagasin där läckande näringsämnen från odlingen faktiskt har en positiv effekt på den vilda faunan. Vatten i kraftverksmagasinen har lakats ut som en följd av kraftverksutbyggnaderna och kan betraktas som ”akvatiska öknar”. Därför kan man delvis se det utsläpp av fosfor som sker från fiskodlingarna som en restaureringsåtgärd. Exempelvis leder en årlig produktion av minst 2200 ton röding i sjön Malgomaj vid Vilhelmina till att fosfornivån höjs till den ursprungliga nivån innan Ångermanälven dämdes. Vildfisken gynnas då genom att bytesdjuren ökar då primärproduktionen ökar. Våra beräkningar pekar på att en naturlig produktion av vild fisk ökar minst 5 gånger om 2200 ton röding produceras per år i Malgomajsjön. Testar foder För svensk rödingodling har projektet främst inriktats på att säkerställa avelsprogrammets fortlevnad genom statliga medel och öka avelsmaterialet. Vi har gjort utfodringsförsök på röding där fiskmjölet ersatts av musselmjöl och en jästsvamp som utvinns som biprodukt från skogsindustrin. Detta har väckt stort politiskt och medialt intresse, speciellt efter Uppdrag gransknings program om den norska laxodlingen. Tidningen Norsk Fiskeopdrett publicerade en mer nyanserad informativ plansch om hur mycket fiskmjöl och fiskolja som egentligen går åt för att producera ett kilo lax. Den har nu genom projektet översatts till svenska och distribuerats till odlarna. Resultaten från fodertesterna har resulterat i flera stora nationella forskningsanslag vilket gör det möjligt att testa foder i full skala. Vi har startat processen med att utprova en modell för en ur EU:s djurskyddslag godkänd slaktmetod för röding. Modellen är anpassad till svenska förhållanden med slakt året om som underlättar arbetet för odlarna och samtidigt uppfyller djuretiska krav. Efter en mycket lovande test inom ramen för detta projekt har vi beviljats medel från Jordbruksverket för att utveckla modellen i full skala. www.northcharr.eu Finansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Norra periferiprogrammet, Länsstyrelserna i Västerbotten, Norrbotten och Jämtland, SLU och Vattenbrukscentrum Norr AB

Västerbotten Investment Ag


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN

ANNONS

11

Från forskning till innovationer i industrins tjänst Minskad energiåtgång vid virkestorkning, utformning av framtida industrimaskiner och förbättrade kullager är några exempel där forskarna vid UMIT Research Lab vid Umeå universitet är en stor tillgång för industrin. Centret är en forsknings- och innovationsmiljö för industriell IT – ett område som växer kraftigt. UMIT Research Lab är en satsning på att etablera ett internationellt erkänt center för forskning mellan olika discipliner inom det beräkningstekniska området. Inom centret möts ämnen som fysik, datavetenskap, informatik, matematik och reglerteknik. Med finns också regionala och internationella industriella samarbetspartners som IT-företag, programutvecklare, datortillverkare och process- och tillverkningsindustri. Vid centret förenas forskning inom områdena modellering, beräkningsmetoder, programvara, simulering och visualisering för att skapa innovativa programvaror och IT-lösningar som möter industrins och samhällets behov. – Området är i kraftig utveckling och berör många delar av samhället, bland andra processoch tillverkningsindustrin, hälsa och underhållning, säger Martin Servin, koordinator för UMIT. Nya kullager Ett av de pågående projekten vid centret handlar om hur man optimerar tillverkning av mineralpellets och hur man ska utforma framtida maskiner för skopning av grusmaterial. Samarbetspartners är bland andra LKAB, Oryx och Volvo CE. Tillsammans med företaget Valutec utvecklas simuleringsverktyg för att bestämma hur fukthalten varierar i trä för att därigenom minska den stora energiåtgången vid virkestorkning. I andra projekt utvecklas teknik för att flytta stora IT-system över nätverk utan driftsstopp.

– Nya beräkningsmetoder krävs också i projekt som rör dynamiken i kullager och i regleringen av mekaniska system där bland andra SKF och tyska aerospace-centret DLR deltar, berättar Martin Servin. Grundforskning och industriell tillämpning UMIT:s forskningsprojekt varvar grundläggande forskning med innovativ programvaruutveckling och industriella tillämpningsprojekt. Centret är under uppbyggnad och beräknas bestå av omkring 30 forskare och doktorander år 2011. – Världen låter sig beskrivas med matematikens språk. Tillsammans med datorsimuleringar kan vi använda det för att studera, förstå och optimera processer, system och produkter. – Med nya sensorsystem, nätverkslösningar och beräkningsprocessorer ökar både tillgången till information och beräkningskapacitet och därmed potentialen att behandla allt mer komplexa system och processer, säger Martin Servin. www.teknat.umu.se/english/umit Finansiärer: Umeå universitet, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Baltic donationsfond och Umeå kommun

gency sätter Västerbotten på kartan internationellt. Västerbotten toppar tillväxtligan i Sverige. Länet har också landets lägsta kriminalitet, rankas som Europas gruvcenter, kan stoltsera med ett kluster inom digital kommunikation i världsklass och här finns Norrlands snabbast växande stad. Du som västerbottning kanske redan visste det, eller kanske inte. En sak är i alla fall säker: de allra flesta utanför Sveriges gränser har inte en aning om det. Många av dem vet inte ens att Västerbotten finns. För den stora massan är Västerbotten en oupptäckt skatt med oräkneliga rikedomar och möjligheter både i form av naturresurser och av den kunskap som människorna i länet har – och inte minst ett konkurrenskraftigt näringsliv. För att föra ut budskapet om det goda investeringsklimatet som finns i Västerbotten startade i slutet av 2008 projektet Västerbotten Investment Agency, VIA. Syftet med VIA är att bidra till tillväxten i länet. Enkelt sagt kan man säga att VIA arbetar med det som kallas platsmarknadsföring och fungerar som en länsöverskridande marknadsförings- och säljorganisation utanför Sveriges gränser. VIA kan också bidra genom att föra samman små och medelstora företag i länet med utländska företag för att på så sätt bidra till en ökad internationalisering av näringslivet i regionen. Konkurrens om investeringar Viktigt att komma ihåg är den otroliga konkurrensen som råder över hela världen när det gäller platsmarknadsföring. Bara i Sverige finns det 17 regioner som jobbar med samma sak i större eller mindre omfattning. Lyfter man blick-

en något upptäcker man att det finns fler än 800 regioner i Europa som också konkurrerar om samma investeringar. Globalt är det tusentals länder och regioner som alla slåss om att locka nya etableringar till just sin region. För att nå framgång i den tuffa internationella konkurrensen är det viktigt att jobba fokuserat och veta exakt vilken målgrupp man riktar sig till och vilket erbjudande man paketerar. VIA jobbar med utvalda fokusområden där Västerbotten är konkurrenskraftigt på internationell nivå; gruvnäringen, träindustrin, verkstad, fordonsrelaterad industri, miljöteknik och förnyelsebar energi samt life science, som exempelvis antibiotika och medicinsk teknik. Arbetssättet är proaktivt och handfast. VIA besöker branschmässor och knyter kontakt med utställande företag som vill ta del av länets kompetenser och naturresurser eller vill etablera en strate-

gisk bas i ett intressant marknadsområde. Utöver det jobbar VIA

Enkelt sagt kan man säga att VIA arbetar med det som kallas platsmarknadsföring och fungerar som en länsöverskridande marknadsförings- och säljorganisation utanför Sveriges gränser.

vägen. VIA är en serviceorganisation som bidrar med expertkunskap, erbjuder information om affärsmöjligheter och assisterar genom hela investerings- och etableringsprocessen.

och 65 direkta och indirekta jobb skapade av dessa företag. Arbeten som ger miljontals kronor tillbaka till länet genom skatter, underleverantörsköp och påverkan på handel. www. viavasterbotten.se

tätt tillsammans med Invest in Sweden Agency och deras utlandskontor för att fånga upp intressen för Sverige som kommer in den

65 nya jobb Efter att ha varit i gång drygt ett år, kan VIA stoltsera med ett resultat på sex företagsetableringar

Finansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Västerbotten, Skellefteå Kommun, Umeå Kommun, Skellefteå Kraft, Umeå Energi, Länsstyrelsen Västerbotten


12

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN

Krenova

ANNONS

– startraketen för kreativa


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN

entreprenörer

Det sjuder av kreativitet i lokalen, vi har kommit till Krenovas företagsinkubator i Umeå. Här kan personer som vill starta eget företag inom den kreativa sektorn få tillgång till en kontorsarbetsplats helt kostnadsfritt. Sedan 2008 driver Västerbottens läns landsting Mål 2-projektet Krenova i Väster- och Norrbotten med syfte att hjälpa personer inom de kreativa näringarna att starta och driva eget företag. Den kreativa sektorns tillväxt i Europa har de senaste åren slagit den traditionella industrin genom att årligen växa med 5–7 %. I Sverige räknar man att nära hälften av de yrkesverksamma tillhör den så kallade kreativa klassen. Forskning visar att kreativitet är en

Mixen av verksamheter skapar en otroligt kreativ miljö där många företag korsbefruktas och nya projektkonstellationer blir till.

stark drivkraft för både ekonomi och utveckling. Kreativitet är samhällsekonomiskt väldigt lönsamt och den kreativa klassen en viktig grupp. Dessa kreatörer benämns ofta som ”ofrivilliga företagare” då det finns väldigt få anställningar inom deras verksamhetsområden. Branscherna baseras ofta på frilans- och konsultuppdrag, vilket förutsätter eget företag. Det är här Krenova hittat sin nisch, att stötta kreatörerna när de ska starta sina företag. Huvuddelen av Krenovas arbete sker i Umeå och Luleå. Under 2010 planeras dock inspirationsföreläsningar och informationsträffar på andra orter i Väster- och Norrbotten. På Parkgatan i Umeå ligger Krenovas inkubator, där 17 arbetsplatser finns tillgängliga för kreatörer i uppstartsfasen av sitt företagande. Här får de kostnadsfritt tillgång till komplett utrustade kontorsarbetsplatser i upp till ett år. I paketet ingår även rådgivning, personlig coachning och säljträning. Idag finns bland annat industridesigner, kulturanalytiker, filmare, språkkonsult, konstnär, webbresebyrå samt företag verksamma inom media och webb representerade. - Mixen av verksamheter skapar en otroligt kreativ miljö där många företag korsbefruktas och nya projektkonstellationer blir till. Alla delar generöst med sig av sina nätverk och sin kompetens, vilket leder till att kreatörerna tillsammans gör varandra starkare, säger Sara Sundbaum, verksamhetsledare på Krenova. Navet i verksamheten är inkubatorn på Parkgatan men Krenova arbetar även med

Till de kreativa näringarna räknas: arkitektur dator- och tv-spel design film foto konst upplevelsebaserat marknadslärande kommunikation litteratur media mode musik måltid turism/besöksnäring scenkonst

kompetensutveckling för kreatörer och med informationsspridning där målet är att öka kunskapen om de kreativa näringarna hos framför allt näringslivet. I Luleå bedrivs samma verksamhet fast än så länge i mindre skala. Krenova har tre personer anställda. www.krenova.se Finansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden Västerbottens läns landsting, ALMI Företagspartner Nord, Norrbottens läns landsting, Region Västerbotten och Umeå kommun.

Foto Sara Lindquist

ANNONS

13


14

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN

Mobil guide för den mobila generationen

De flesta bär alltid med sig en mobiltelefon. Trots det är mycket av informationen till besökare baserad på att man ska använda en dator. Det fungerar ju när man sitter hemma eller på hotellrummet och planerar, men fungerar mindre bra när man befinner sig på språng och vill veta saker då och där. Behovet av information som finns åtkomlig via mobiltelefonen är något som projektet Visitas har tagit till sig. Projektet tar fram en funktionsrik digital guide som man surfar till via mobiltelefonens webbläsare. Genom att bygga lösningen med hjälp av öppen källkod och också göra den färdiga produkten tillgänglig som öppen källkod uppnås flera olika positiva effekter för regionen. Den digitala guiden ska öka servicenivån för besökare men också stimulera till ekonomisk aktivitet av olika slag. Glasblåsaren i närheten av den gamla kyrkan ska få fler besökare och restaurangen nära minnesmonumentet ska få fler lunchgäster. På så vis gynnas både besökare och olika entreprenörer inom besöks- och servicenäringarna.

Den digitala guiden är i grund och botten en webbplats anpassad för mobiltelefonens lilla skärm. Guiden informerar via denna webbplats besökare och andra via mobiltelefonen om olika sevärdheter, restauranger och annat av intresse. Guiden har ljuduppspelningsfunktioner, kartfunktioner, betyg- och kommentarfunktioner bland mycket annat. Koppling till den sociala webben Den digitala guiden är kopplad till bilddatabasen Flickr så att man kan se bilder tagna av allmänheten från området där besöksmålet ligger. Besökaren kan också betygssätta och kommentera bland annat besöksmål och förstås även läsa andras betyg och kommentarer. På så sätt blir det lättare att bedöma om en plats eller restaurang är värd ett besök eller inte. Det är också ett sätt att få delar av innehållet att bli användarstyrt. Olika undersökningar har nämligen visat att innehåll skapat av användare bedöms ha högre läsvärde och högre trovärdighet än information som skapats av en redaktion eller ett företag. Öppen källkod ger frihet Den digitala guiden bygger på ett webbpubliceringssystem som heter Joomla. Detta bygger i sin tur på produkter som Linux, Apache,

MySQL och PHP. Alla dessa är så kallad öppen källkod vilket innebär att de är fria för alla som vill använda

Den digitala guiden ska öka servicenivån för besökare men också stimulera till ekonomisk aktivitet av olika slag. dem eller anpassa dem efter egna behov och önskemål. Ett exempel på detta är den site som tagits fram i projektet fokuserat på besöksmål som berörts av 18081809 års krig och restauranger och annat som ligger i närheten av dessa besöksmål. Piteå Summer Games kommer att anpassa guiden och använda den för att informera fotbollsungdomar, föräldrar och ledare om exempelvis vilka planer som finns var, vilka lag som spelar och matchresultat. Den tekniska lösningen är som synes mycket flexibel och kan hantera i princip allt slags innehåll. Somma-

DINo-projektet

– för att kreativiteten ska blomstra DINo skapar möjlighet för möten mellan företag, konstnärer och forskare inom den kreativa näringen. Ett exempel är Creative Summit som lockat internationella företag som Disney och Coca Cola till Skellefteå. DINo står för Digitala idéplatser norr och målet för projektet är att bryta kreativa barriärer och utveckla den kreativa industrin i norra Sverige. Man vill helt enkelt lyfta den talang som finns lokalt och regionalt och hjälpa artister och företag inom kulturella medier att slå igenom nationellt och internationellt. I den kreativa industrin, som går starkt framåt, ingår bland annat reklam, arkitektur, design, film, musik och spel. DINo arbetar främst för den audiovisuella industrin, men även med andra delar. Projektet hjälper bland annat till att skapa utvecklingsmiljöer där kreativa människor tillsammans utvecklar idéer, genomför tekniktester och mycket annat inom film, spel och webb. DINo ger de kreativa företagen möjlighet att utöka sin kapacitet inom områden och tekniker som inte är fullt utforskade ännu. På så sätt kan företagen ligga långt fram och vara konkurrenskraftiga i sin bransch. Eftersom den kreativa industrin inte producerar direkta varor utan främst tjänster måste man ligga i framkant, till exempel för att knyta samman tekniska och digitala innovationer och få ut dem på marknaden. Inom DINo-projektet har det genomförts en rad aktiviteter

ANNONS

kring exempelvis ny teknik och affärsutveckling där ett stort antal företag har deltagit. 10,5 nya arbetstillfällen har skapats och 9 nya företag startats inom branschen – siffror som visar vilken utveckling den kreativa industrin har. Två aktiviteter som gett och ger goda resultat i projektet är Creative Summit och DINo-Lab. Creative Summit är ett evenemang där personer och företag inom den kreativa näringen träffas och lyssnar till internationella företag som exempelvis Disney, The Mill, Coca Cola och North Kingdom. Creative Summit gav bra resultat 2009. Det ledde till nya kontakter mellan företag/företagare nationellt och internationellt och till nya affärer till ett värde av ett par miljoner för näringen i regionen. Creative Summit kommer att genomföras igen under sommaren 2010. DINo-Lab är en aktivitet där företag inom branschen kan komma in med idéer till en teknisk koordinator om vad som behövs för att utveckla branschen. Idéerna testas sedan i labbet och resultaten läggs ut på hemsidan, www.dinoprojektet.se. DINo-Lab ger branschen möjlighet att fortsätta ligga i framkant och nå en ännu högre konkurrenskraft. www.dinoprojektet.se Finansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Skellefteå kommun, Länsstyrelsen Västerbotten, Västerbottens läns landsting, LTU, Umeå universitet, Umeå kommun

Jeff Voris, Disney, på Creative Summit i Skellefteå 2009. Fotot tillhör WDO


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN

ANNONS

15

ren 2010 blir en testperiod. Under hösten kommer erfarenheterna att tas tillvara och eventuella tekniska justeringar görs. Därefter är den tekniska delen av projektet klar. Det som då återstår är att skapa mer innehåll och stödja aktörer som vill använda guiden. Guiden finns tillgänglig i en testversion på www.digitalvisit.se Koden kan laddas ner från www.sourceforge.net (sök på "visitas") www.digitalvisit.se Finansiärer: Norrbottens läns landsting, Piteå kommun, Region Västerbotten, Robertsfors kommun, Skellefteå kommun, Umeå kommun, Västerbottens läns landsting samt Europeiska regionala utvecklingsfonden

En användbar funktion är att se vad som finns i närheten av den plats man befinner sig.

Guiden gör det lättare att hitta guldkornen som inte ligger efter de vanligaste färdvägarna.

I den digitala guiden blandas information från officiella avsändare och allmänheten.

Verkstadsarbetare fick spetsutbildning i stället för varsel! N��r lågkonjunkturen lurade runt hörnet samlades företag och Vindelns kommun till en kraftsamling. Företagen hade redan bestämt sig för att de skulle stå starkare rustade efter lågkonjunkturen än före! Med målet att undvika fler varsel genom att satsa på spetsutbildning sökte Vindeln Utveckling tillsammans med Ulrika Gustafsson, projektledare Vindeln Utveckling, Olov-Anders Gottnersson, produktionschef Cranab, Johnny Rydman, produktionschef Protab, Peter Strömberg, personalspecialist Indexator. Bilden är tagen i samband med projektets avslutning.

tre företag inom det skogstekniska klustret projektpengar från Europeiska Sociala fonden. Ansökan beviljades man fick 3,4 miljoner kronor och kunde spetsutbilda CNC-operatörer, svetsare och montörer. Projektet kunde alltså kompetensförstärka företagen som då slapp varsla fler. När produktionen låg nere på grund av låg orderingång var de anställda sysselsatta med utbildning. Under senare delen av utbildningen har ett av företagen återanställt tidigare uppsagda för att klara produktionen under pågående utbildningsinsats. Företagen står också bättre rustade när konjunkturen vänder. Då utbildningsinsatsen omfattat både inledande och avslutande testning har företagen kunnat identifiera och förstärka medarbetarnas kompetensprofil.

– Företagen vet vilken nivå medarbetarna ligger på idag och kan nu planera vilken kvalitetsnivå de på längre sikt vill uppnå för olika yrkeskategorier. Testresultaten blir ett bra underlag för individuella utvecklingsplaner och utformandet av en kompetensstege, säger projektledaren Ulrika Gustafsson. För de enskilda deltagarna har utbildningen naturligtvis inneburit att de varit sysselsatta under lågkonjunkturens mest intensiva period. De har också fått en kompetenshöjning och intyg över sina kunskaper. Det betyder att både företagen och deras anställda nu står starkare rustade. Projektet omfattade totalt 129 medarbetare. Finansiärer: Europeiska socialfonden

Bättre information ska välkomna flyktingar Kommunerna Norsjö, Malå, Lycksele och Vilhelmina står inför stora utmaningar när det gäller befolkningen. När utflyttningen har varit konstant de senaste decennierna och stora pensionsavgångar väntar inom några år gäller det att få flyktingar att trivas i våra kommuner. Flyktingmottagandet är en tillväxtfråga för kommunerna. För att möta befolkningsutmaningen gäller det att mottagandet av kvotflyktingar fungerar så bra som möjligt.

För att utveckla samverkan mellan kommunerna och förbättra informationen och introduktionen i mottagningsprocessen har kommunerna Norsjö, Malå, Lycksele och Vilhelmina gått ihop i ett samverkansprojekt medfinansierat av Europeiska flyktingfonden. Förenkla och öka trivseln Projektet ska göra det lättare för flyktingar att bo här. En mer hanterbar vidarebosättningsprocess, mer riktad information och introduktion och en starkare känsla av tillhörighet kommer förhoppningsvis resultera i att de nyanlända trivs och väljer att leva och verka i våra inlandskommuner.

Därför ska en struktur för information och introduktion ska tas fram i en samverkansmodell uppdelad i fyra steg. Det handlar om att ta fram: information i flyktingläger, den första informationen från flyktingsamordnare, komprimerad samhällsinformation och ett utbildningspaket för flyktingarna. Tvåväga kommunikation Just nu håller projektet på med utbildningspaketet som innehåller fördjupad samhällsinformation och projektledaren Camilla Nilsson tycker att man nått framgång på många plan. – Kvotflyktingarna som kommit från

Under en temavecka med samhällsinformation för flyktingarna deltar bland andra polismyndigheten.

40 graders värme till 10 graders kyla har verkat lugna och medvetna om vad som väntar, vilket tyder på att informationen gått fram. Kommunikationen har varit tvåväga och deltagarna har ställt många frågor till medverkande aktörer, berättar hon. Samverkansmodellen kommer att genomföras i totalt två omgångar under projektet för att sedan införas i kommunernas ordinarie flyktingverksamhet. Ökad samverkan Projektet ska också bidra till en ökad samverkan mellan kommunerna och andra aktörer som berörs av flyktingmottagandet,

såsom Arbetsförmedlingen, polismyndigheten och landstinget. – Förhoppningen är att de kommer in i ett tidigt skede av flyktingmottagningen, säger Camilla Nilsson. www.norsjo.se Finansiärer: Europeiska flyktingfonden, Norsjö, Malå, Lycksele och Vilhelmina kommun


16

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN

ANNONS

Bioteknikforskning blir affärer En ny behandling mot barnlöshet, en nässprej som förhindrar förkylning och ett nytt test som avslöjar bloddopning – det är upptäckter som botar och lindrar, men som också skapar tillväxt. Umeå Biotech Incubator, UBI, hjälper bioteknikforskare att utveckla forskningsupptäckter till affärer. I Uminova Science Park i Umeå erbjuder UBI laboratorielokaler, utrustning och hjälp med affärsutveckling. UBI verkar för att bilda bolag som kan attrahera kapital och därigenom växa och skapa fler arbetstillfällen inom den bioteknologiska industrin i regionen. Sedan starten 2004 har femton företag startats. Företagen utvecklar produkter inom allt från diagnostik till läkemedel. – Vi ser fram emot fler nya affärsidéer och fler nya bolagsbildningar. Prognosen är att det under 2010 kommer

att startas ytterligare fem nya bolag inom UBI. Med andra ord ser framtiden ljus ut, säger vd Örjan Norberg. Life-science, livsvetenskap, är traditionellt stark vid Umeå universitet. Mer än 2 000 personer är idag verksamma inom området i Umeå, antingen inom företag eller vid akademin. Det finns ett 60-tal företag och ett stort antal innovationer har nått marknaden. – Ett väl fungerande innovationssystem, där UBI är en viktig del, bidrar i hög grad till regionens tillväxt, konstaterar Ulf Edlund, prorektor vid Umeå universitet. Upptäckter som botar, lindrar och skapar tillväxt i regionen: Sårläkning: Omniohealer AB, vars grundare professor Tor Ny också grundade UBI, har upptäckt ett nytt sätt att främja läkning av sår genom att stimulera och utnyttja den naturliga inflammationsprocessen. Den första produkten riktar in sig på att läka hål i trumhinnan och motverka eventuell hörselnedsättning. En annan stor grupp som har behov av förbättrad sårläkning är de som lider av kroniska sår och patienter som har brännskador. Hormonella problem: Umecrine AB, med grundare professor Torbjörn Bäckström, utvecklar läkemedel för kvinnor som påverkas negativt av höga nivåer av vissa könshormoner. Det kan vara besvär som tar sig uttryck i grava premenstruella humörsvängningar, men också i inlärningsproblem. Företaget testar nu en av sina produkter på patienter. Bloddopning: Ett projekt vid UBI som rönt stort intresse är en ny metod att avslöja bloddopning inom elitidrott. Forskaren Christer Malm utvecklar i ett nära samarbete med WADA (World Anti-Doping Agency) och Vinnova ett nytt diagnostiskt test som avslöjar bloddopning. I förlängningen kan projektet också leda till nya metoder för att testa kvaliteten på blod som lagras i blodbanker. I dag kasseras stora mängder på grund av att lagringstiden över-

skridits. Med en ny metod kan blodet sparas och användas i vården - något som är mycket angeläget eftersom det ofta råder brist på blod. Barnlöshet: Trots stora framsteg inom behandlingen av barnlöshet så finns en grupp kvinnor som inte kan få barn. Forskaren Kui Lui utvecklar tillsammans med UBI en ny behandling för dessa kvinnor. Det underliggande problemet är att kvinnans äggceller inte mognar och därmed inte kan befruktas. Den nya behandlingen innebär att man tar ut ett antal ägg och låter dem mogna utanför kroppen, för att sedan befrukta ägget och återinföra det i livmodern. Hjärt- och kärlsjukdomar: Den största orsaken till dödsfall i Sverige. Trots att det i dag finns bra behandlingar för högt blodtryck och förhöjt kolesterol är risken att insjukna och dö fortfarande stor. Det gäller speciellt äldre och diabetespatienter. Den kvarvarande risken efter behandling beror till stor del på att patienterna har förhöjda nivåer av triglycerider i blodet. Forskaren Stefan K Nilsson håller tillsammans med professor Gunilla Olivecrona på att utveckla ett nytt läkemedel som ska sänka triglyceridnivåerna. Förkylning: Förkylning orsakas av virus och är ett ständigt återkommande problem i samhället. Det orsakar sjukfrånvaro och är jobbigt för den som drabbas. Läkaren Krister Tano, verksam vid Sunderbyns sjukhus, utvecklar en nässpray som kan användas för att förhindra att virusinfektionen etablerar sig och att förkylningen bryter ut. www.ubi.se

Finansiärer: Umeå universitet, Umeå kommun, Västerbottens läns landsting, Länsstyrelsen Västerbotten, Innovationsbron, Europeiska regionala utvecklingsfonden

Foto Andreas Nilsson


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN

ANNONS

17


18

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN

ANNONS

En helt ny behandlingsstrategi av nerv och ryggmärgsskador

Transplantation av humana mesenkymala stamceller Tills för inte så länge sedan trodde man att det var omöjligt att reparera nerv- och ryggmärgsskador framgångsrikt. Men nu har ett projekt vid Umeå universitet genomfört lyckade försök med odlade celler för att förbättra nervläkning. Vid nerv- och ryggmärgsskador avbryts förbindelserna mellan hjärnan och resten av kroppen och man förlorar rörelse- och känselförmågan. Efter en ryggmärgsskada finns idag inga kliniska metoder att få den skadade nervvävnaden att läka. Efter nervskador däremot kan man med mikrokirurgisk teknik sätta ihop de skadade nervändarna och därigenom återfå en viss, men långt ifrån god, nervfunktion.

Efter sådana här skador kan man ibland få en defekt i nervvävnaden. I vissa fall kan andra friska nerver, framför allt från benen, användas som ”skarv-material” för att kunna foga samman de skadade nervändarna. Men metoden gör att man tappar känsel, får ärrvävnad och ibland smärta där nervtransplantatet tagits. Vid både ryggmärgs- och nervskador uppstår dessutom skadereaktioner i de nervceller som fått sina nervtrådar avskurna, vilket leder till att en stor del av nervcellerna dör. Stamceller och odlade celler För att reparera nerv- och ryggmärgsskador behöver alltså dels de skadade nervcellerna förmås att överleva och sedan stimuleras att återväxa, dels behövs ”bryggor” av lämpliga material som gör att defekterna som ofta uppstår i nervvävnaden kan överbryggas. Det är vad projektet ”Transplan-

tation av humana mesenkymala stamceller” arbetar med. För att utveckla behandlingsmodeller studeras olika odlade celltyper med förmåga att producera nervtillväxtfaktorer. Med deras hjälp skulle man kunna rädda de skadade nervcellerna från undergång och stimulera de skadade nervtrådarna att växa tillbaka. Dessa celler kan utgöras av stamceller eller andra celler som odlas fram i provrör. Som ”bryggor” över skadeområdet studerar projektet ett biosyntetiskt material. En förutsättning är att materialet är immunologiskt neutralt för att undgå avstötning, vilket redan har testats i en klinisk studie på nervskador. Nu arbetar man med att förbättra materialet för att åstadkomma en god miljö för transplanterade celler. Använder magnetkamera Projektet har också introducerat använd-

ning av magnetkameraundersökningar för att studera hur de nya behandlingsalternativen skulle kunna minska nervcellsdöden som ses efter nervskador. För tillfället genomförs en klinisk studie på nervskadade patienter. Nya produkter och tjänster Projektet har skapat en miljö med kompetens inom produktions- och kvalitetstekniska frågor inom området cellulära terapier av nervskador. Det har varit avgörande när Sveriges kommuner och landsting, SKL, utsett Umeå till nationellt koordinationscenter för cellulära terapier av nervskador. SKL går också in med en finansiering under 10 år för att säkerställa denna nya viktiga behandlingsmetod som har stor framtida potential att hjälpa stora patientgrupper som i dag får behandling med mycket begränsade resultat. Den starka kunskapsmiljön innebär

också en grogrund för nya produkter och tjänster. Vi ser redan idag att nya bolag bildas med specialistkompetens inom området cellulära terapier och som håller på att utveckla nya produkter. Nästa steg är att få produkterna godkända för försäljning på en internationell tillväxtmarknad. www.imb.umu.se/anatomi/neuro/EUprojekt.htm Finansiärer: Umeå universitet, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Umeå kommun, Anérs forskningsfond, Västerbottens läns landsting, Region Västerbotten

GIS-tekniken ska användas ännu mer Genom framgångsrika företag inom GIS-branschen har Lycksele etablerat sig som centrum för Geografiska Informationssystem i regionen och som hemvist för ett av Sveriges största GIS-kluster. Kompetensen är alltså stor, men tekniken skulle kunna underlätta för fler företag och organisationer. Projektet KCGEO - kompetenscentrum för geografisk informationsteknik arbetar för att tillväxten inom GIS-området ska öka ännu mer.

Zoo-guide

Webbaserat beslutsstöd

Var är bussen?

Historiska kartor Tillgänglighetsguiden

GIS betyder Geografiska Informations System och är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera geografiska data och används alltså för att skapa, manipulera och utforska geografisk information. Enkelt kan GIS beskrivas som intelligenta, digitala kartor. Med en GIS-karta kan man ta reda på precis den information man frågar efter för ett visst ändamål vid en viss tidpunkt. Till skillnad från en vanlig papperskarta kan man samla en rad olika fakta som gör att GIS alltid visar aktuell, färsk information, till och med i realtid. GIS-kartor kan visa all tänkbar, lägesbunden information som höjd, längd, bredd men också förändring över tid. Allt detta baseras på beräkningar och fakta som kan hämtas från olika databaser. Med GIS kan man koppla samman information som rör allt från demografi, konkurrens och kriminalitet till kommundelar och postnummer. Man kan även se trafikflöden, väder, vägar och platser. KCGEO jobbar för att skapa ny kunskap hos företag och offentlig sektor för att se möjligheterna med att använda GIS

i sin verksamhet. Det kan handla om att använda GIS som verktyg för positionering och navigering men också för exempelvis analys, planering och beslutsunderlag i de flesta sektorer och näringar. KCGEO hjälper också till att skapa och stimulera

Med en GIS-karta kan man ta reda på precis den information man frågar efter för ett visst ändamål vid en viss tidpunkt. utveckling av ny teknik och nya innovativa produkter inom GIS för att göra företagen mer konkurrenskraftiga. – När projektet är slut hoppas jag att fler ska ha fått kunskap om GIS många användningsområden och att företagen i regionen ska fortsätta att utvecklas och skapa nya produkter och tjänster baserade på GIS. Förutsättningarna är bra, mycket tack vare den stora kompetensen som finns i regionen, säger projektledaren Sofia Eriksson. www.igis.se Finansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Lycksele kommun, Länsstyrelsen Västerbotten, Region Västerbotten


ANNONS

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN

19

Uminova Innovation skapar tillväxt i regionen genom Innova ”Lockropen skalla – rävpipor åt alla!” P-A Åhlén saknade en pipa med lång räckvidd och ljusa toner när han jagade. En sådan fanns inte – så han tog fram en egen modell och kom med idén till Uminova Innovation. Nio månader senare hade 8 000 pipor sålts. I dag säljs den över hela Europa. Goda idéer är grunden för alla framgångsrika företag. Men bara en idé gör inget företag. Uminova Innovation satsar på affärsidéer baserade på akademisk kunskap med tillväxtpotential. Uppdraget består i att ge entreprenörer och innovatörer rätt förutsättningar för att utveckla affärsidéer och bygga upp företag. – Syftet är att stärka regional tillväxt och entreprenörskap, att vara en länk mellan akademi och näringsliv så att innovationer och forskningsprojekt blir till nya affärsmöjligheter. Uminova Innovations Mål 2-projekt Innova bidrar till en starkare, mer nytänkande öppen region, säger Nils-Olof Forsgren, vd Uminova Innovation. Hjälp med att se objektivt på din idé Likvor AB är ett av bolagen inom medicinsk teknik som utvecklats hos Uminova Innovation. De har tagit fram ett instrument, CELDA, som an-

vänds för att mäta tryck- och flödesförändringar av cerebrospinalvätskan (CSF) som omsluter hjärnan. Så många som tio procent av de patienter som hittills har fått diagnosen demens kan i själva verket ha en behandlingsbar CFS- tryckstörning. Tack vare CELDA kan dessa förändringar nu upptäckas och rätt diagnos ställas. – Jag tror inte att Likvor hade funnits utan Uminova Innovation. De kan hjälpa till att se objektivt på en idé och ge stöd om du som ny företagare vill undersöka om det finns ett intresse för din idé på marknaden, säger Kjell Öberg, vd för Likvor. Under de senaste fem åren har inte mindre än 1 095 affärsidéer kommit in till Uminova Innovation. 179 företag har startats, 78 licens- och samarbetsavtal har skrivits och 26 patentansökningar har skickats in. Totalt har riskkapital motsvarande cirka 123 miljoner kronor dragits in av Uminova Innovation-anknutna företag. – Stödet från EU:s strukturfond genom Mål 2-projektet Innova har varit avgörande för den positiva utvecklingen av nya företag, säger Barbro Renkel, affärscoach och projektledare Uminova Innovation Några fler lyckade exempel Probac AB, håller i dagarna på med att ta fram ett bröd med liknande goda egenskaper som Verum Hälsofil. Bakom Probac står företaget Essum som

bidragit till de kända Verum-produkterna. Probac vann kategorin ”Årets avknoppningsföretag” på UmeåGalan 2009. Karlsson & Novak Medical AB har utvecklat klamydia.se där personer som befarar att de smittats av könssjukdomen klamydia kan testa sig. Tjänsten är gratis för användaren och är i dag tillgänglig för cirka 20 % av den svenska befolkningen. UmBio AB erbjuder kundanpassad bildanalys i onlineproduktion till process-, livsmedels- och läkemedelsindustrin. Detta ger kundnytta i form av ökad effektivitet, minskat svinn och färre reklamationer. Umbio blev ”Årets svenska inkubatorföretag” i 2009 års Metro Tech Challenge. Framtiden ser innovativ ut Vi har bara påbörjat vår resa med att kommersialisera kunskap och forskning sprungna ur akademin i Umeå. Framtiden lovar mer tillväxt! www.uminovainnovation.se

Finansiärer: Umeå universitet, Umeå kommun, Västerbottens läns landsting, Länsstyrelsen Västerbotten, Innovationsbron AB, Europeiska regionala utvecklingsfonden

Forskning som leder till nya produkter och tillväxt Forskning vid Centrum för medicinsk teknik och fysik, CMTF, vid Umeå universitet har resulterat i att ett flertal produkter och patent med syfte att underlätta och förbättra människors livssituation har utvecklats. Dessutom har sju företag bildats. – Flera tillämpningar för att underlätta blindas och synskadades liv har tagits fram tack vare den forskning centret bedriver, berättar Olof Lindahl, professor och föreståndare för CMTF. Utvecklingen av så kallad resonanssensorteknik har bland annat inneburit att man kan mäta ögontryck och upptäcka cancerformer som till exempel prostatacancer och bröstcancer på ett tidigt stadium. Centrets forskare har också arbetat mycket framgångsrikt med flera olika mättekniker för att karaktärisera

och diagnostisera olika sjukdomstillstånd. CMTF bildades vid Umeå universitet år 2000 för att stärka den medicintekniska forskningen i regionen. Målet för verksamheten är att utveckla nya metoder, produkter och tjänster för bättre och säkrare sjukvård och på så vis också skapa nya arbetstillfällen. Sju spetsföretag – För att bredda och fördjupa verksamheten inleddes ett samarbete med Luleå tekniska universitet 2007. Forskarna vid Umeå universitet står för en stark bas inom medicinsk forskning medan de i Luleå bidrar med framstående tekniskt kunnande. – Forskningen innefattar det mesta inom hälso- och sjukvård, från rena ITlösningar till apparater, sensorer och instrument, säger Olof Lindahl. För att leda forskningsresultat vidare till produkter som kan utvecklas av företag i regionen och skapa tillväxt har forskarna bildat bolaget CMTF Affärsut-

veckling AB. Sju spetsföretag har skapats, däribland Bioresonator, Dermaspec, Likvor, Videoakt och DDD North. Sammanlagt har satsningen vid CMTF resulterat i 34 anställningar. Dessutom har 11 patent sökts. Genom åren har närmare 175 forskare deltagit inom de 23 projekt som CMTF drivit. – Vi har fått en kontinuerlig samverkan med omkring 15 företag, men även med hälso- och sjukvården i Norrbotten och Västerbotten, berättar Olof Lindahl. – Vi har också samarbeten med universitet och forskningsinstitutioner i länder som England, Japan och Israel, avslutar han. www.cmtf.umu.se Finansiärer: Umeå universitet, Västerbottens läns landsting, LTU, Europeiska regionala utvecklingsfonden

Var med och skapa en framgångsrik region! Genom kunskapsutbyten och samarbeten mellan företag, offentlig sektor och akademin i Västerbotten – och övriga världen – stärks den regionala tillväxten och utvecklingen. Har du idéer om samarbeten? Vill du stärka din internationella konkurrenskraft och samverka med parterna inom vårt EU-projektkontor för Västerbotten?

Västerbotten måste bli mycket aktivare än i dag för att klara den internationella konkurrensen. Vi har ett lågt deltagande inom EU-programmen trots att det finns så stor kompetens i länet. Det måste vi gemensamt ändra på. Jag är övertygad att även fler små- och medelstora företag i regionen kan vara med. Lars Wikman, koordinator för EU-projektkontoret

EU-projektkontoret arbetar för tillfället med projekt som sträcker sig allt i från bioenergi till kreativa näringar. Andra exempel på projekt är e-hälsa och Östersjöprogrammet. Samarbetsländer omfattar allt från Kanada till Kina och Sydamerika samt många länder i Europa. Parter i EU:s projektkontor i Västerbotten är: Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Totalförsvarets forskningsinstitut, Västerbottens läns Landsting, Umeå kommun, Skellefteå kommun samt Region Västerbotten.

Välkommen att höra av dig med dina idéer till någon av våra kontaktpersoner, som du finner på www.euprojectoffice.eu


HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN OCH EUROPA DIREKT VÄSTERBOTTEN

Program Europaveckan 2010 Måndag 3 maj Lycksele lasarett, Fjällvråken 9:00-12:00 Angår EU-finansiering även mig? 13:00-16:00 Personlig konsultation EU- finansiering för utveckling av hälsa och sjukvård. Läs mer på www.vll.se/eu-utbildning Arrangör: EU project office och Västerbottens läns landsting

Tisdag 4 maj Skellefteå lasarett, Aulan 9:00-12:00 Angår EU-finansiering även mig? 13:00-16:00 Personlig konsultation EU- finansiering för utveckling av hälsa och sjukvård. Läs mer på www.vll.se/eu-utbildning Arrangör: EU project office och Västerbottens läns landsting

Umeå Folkets Hus 14.30-17.00 Nya marknader - Nya möjligheter Den ekonomiska krisen håller sakta men säkert på att lämna oss, ekonomin håller på att ta fart igen och näringslivet ser ljust på framtiden. För att skynda på utvecklingen och visa på nya möjligheter är ni välkomna för att få lite stimulans och intressanta tips om hur man kan göra för att hitta nya marknader. Arrangör: Västerbottens handelskammare

Onsdag 5 maj Umeå 09:30-12:30 Kompetensutveckling i Europa Är du lärare/förskolelärare och vill kompetensutveckla dig i Europa? Det finns möjligheter att få resa, uppehälle och kurs betald – vi berättar hur! Arrangör: Skellefteå kommun och Europa Direkt Västerbotten

Torsdag 6 maj Skellefteå, Stadshuset, Tillväxt Skellefteå 09:00-12:00 Projektstöd Skellefteå European Office ger projektstöd. Umeå, Stadsbiblioteket, Kommunhörnan 10:00-12:00 Projektstöd Umeå Handläggare från Umeå kommuns Internationella enhet ger projektstöd. Skellefteå 13:00-16:00 Kompetensutveckling i Europa Är du lärare/förskolelärare och vill kompetensutveckla dig i Europa? Det finns möjligheter att få resa, uppehälle och kurs betald – vi berättar hur! Arrangör: Skellefteå kommun och Europa Direkt Västerbotten

Umeå, Hamnmagasinet 18:30-20:30 EU:s möjligheter för unga människor Arrangör: Umeå kommun

Onsdag 5 maj Skellefteå, Campus Mot Lissabon och Europa 2020 via norra Sverige Konferensen vänder sig till alla som är intresserade av hur norra Sverige påverkar EU och hur EU påverkar norra Sverige. Anmälan senast 29 april till info@northsweden.eu Läs mer på northsweden.eu Arrangör: North Sweden European Office

Skellefteå, Scandic Kongresscenter 18:00-21:00 EU-medel - något för din förening? Hur kan föreningar dra nytta av EU-medel för att utveckla verksamheten? Medverkar gör representanter från: Leaderområdena Mare Boreale och Trekom, Eurodesk Skellefteå som berättar om Ungdomsportalen och Ung & Aktiv och EU:s program för livslångt lärande. Arrangör: Skellefteå kommun och Europa Direkt Västerbotten

Se fullständigt program på europaveckan.eu

ANNONS Foto Johan Gunséus

ANNONS


EU hos oss i Västerbotten