6
TRÄNARE
MÅLVAKTER
BACKAR
VIKINGSTIDNINGEN
FORWARDS
LAGEN
Hela denna tidning är en annons utgiven av Nybro Vikings IF.
Vissa exploderar och börjar brinna över en natt. Martin Olsson? Han har glött i många år – men förra säsongen tog det äntligen fyr. – Det har varit bra för mitt självförtroende att börja göra mer poäng igen.
v
M
artin Olsson kom till Nybro från Oskarshamn för tre år sedan. Där hade han, efter en succéartad juniorkarriär i HV71, gjort en godkänd första seniorsäsong – men sedan gick det trögare. Andra säsongen i IKO blev motig och 2012/2013 flyttade Martin till Nybro. Men inte heller första säsongen här gick som han ville, defensiven funkade bra men poängen kom inte. Han följde upp med en andrasäsong med några mer poäng men fortfarande en, i första hand, defensiv inriktning, bakom poängkungar som Rickard Palmberg, Johan Persson och Sebastian Benker i den offensiva hierakin. Det var först förra året någonting hände. Han inledde i skuggan av Rickard Palmberg men när även poängkungen lämnade för allsvenska Södertälje klev Martin fram och tog den absoluta ledarollen i offensiven. Det var han som startade i powerplay, han som transporterade in pucken i anfallszon och han som vann den interna poängligan klart med 13 mål och 28 assist på 41 matcher. Vi träffar Martin Olsson utanför Victorihallen. Det är sådär sensommarvarmt, blå himmel, sol men ändå lite höst i luften, löven börjar gulna och så fort solen går i moln kallnar det fort. Alltså:
hockeysäsongen är i antagande. Martin sitter på en bänk utanför ishallen och vill inte ta till för stora ord när han beskriver sin egen insats. – Om man jämför med mina tidigare säsonger så fick jag vara mer delaktig i det offensiva spelet och powerplay förra året. Innan var jag mest en boxplay-spelare och jag har trivts bra med det... men jag gillar att spela powerplay också. Martin tystnar, tänker efter. – I det defensiva spelet har jag egenligen aldrig tvivlat på mig själv men det offensiva har inte gått så bra under min seniorkarriär. Så det var viktigt för självförtroendet att ta ett kliv offensivt och börja ösa in lite mer poäng. Jag gjorde alltid mycket poäng som junior, sista året i HV vann jag poängligan i hela juniorligan och fick spela lite i landslaget, men det där har saknats som senior. Nu när jag vet att det går vågar jag lite mer, slår den där sista passningen, skjuter när jag får läge. Det går lite mer på automatik, jag tvekar inte. För det var inte utan att de fyra första senior säsongerna med svag offensiv produktion tog på honom. – Egentligen är jag en person som tar rätt lätt på många saker – men hockeyn, det är något som man har hållit på med hela livet, det är svårt att bara
släppa, jag tänker mycket på det vid sidan av isen också när det går trögt. Allra tyngst var det andra säsongen i Oskarshamn då han först var skadad, sedan blev petad och så småningom utlånad till Mörrum. – Det är inte kul, det är inte roligt med hockey då, inte roligt att gå till träningen. Man försöker höja sig själv men när självförtroendet inte är på topp är det svårt. Du har stora krav på dig själv men det är tufft att ta klivet. Som senior gäller det att gå in och ta för sig direkt – men det är inte lätt. Det där är något som gäller vid sidan av isen också. Martin Olsson är inte killen som pratar högst, som hörs mest. – Jag är lite mer tillbakadragen som person, inte den som sticker ut. Ska jag stå i centrum vill jag stå i centrum för rätt saker, inte vara en clown i omklädningsrummet bara. Och ingenting emot det egentligen, alla är ju olika, men det är inte min stil. Fast samtidigt är det sådant som också förändras när rutinen kommer och spelet börjar fungera.
Olsson – ute