Issuu on Google+

NYA!

va.se

HÅLLBARA AFFÄRER

Människorna, trenderna och idéerna som hushåller med resurser och skapar nya affärer


DU MISSAR VÄL INTE VA HÅLLBARHET? Varannan vecka publicerar vi VA Hållbarhet – den digitala tidningen som belyser och bevakar näringslivets framtidsfrågor. Som prenumerant laddar du ner tidningen gratis! På VA.se hittar du senaste numret. VA Hållbarhet är Veckans Affärers digitala magasin med fokus helt på de långsiktiga utmaningar och möjligheter som företag och placerare står inför – i en värld med en alltmer mångfasetterad riskpalett. Magasinet samlar Veckans Affärers hållbarhetsbevakning i digital form, lätt tillgängligt såväl från datorn som från läsplattan eller mobilen. VA Hållbarhet vidgar perspektiven och lyfter blicken bortom kvartalssiffrorna. Magasinet ger dig handfast vägledning och ingående granskning av företagens miljö- och hållbarhetsarbete. Dessutom: essutom: bevakning och analys av de stora, globala megatrenderna som snabbt och radikalt förändrar förutsättningarna både för att investera och driva företag. I varje nummer ger också kända profiler dig perspektiv på hållbarhetsfrågor, och dess implikationer på strategier och affärer. Upptäck VA Hållbarhett på VA.se

Vill du bara prenumerera på VA Hållbarhet kostar det 995 kr exkl. moms per helår. Prenumerera på VA.se


” ” LEDARE

Så gör du hållbara affärer

E

Några av rösterna i diskussionerna på scenen på Grand Hôtel under konferensen Hållbara Affärer 2013.

”Vi har inte underskott på möjligheter, vi har underskott på vilja.” Darja Isaksson vd Ziggy Creative Colony

”Svält, fattigdom, vattenbrist kan vi lösa med ny teknik, men antagligen inte klimatkrisen.”

professor Bo Dahlbom Sustainable Innovation

MICKE LUNDSTRÖM

n mångfasetterad palett, ofta skrämmande, kan målas upp när det gäller företagens hållbarhetsutmaningar. Om korruption var fjolårets dominerande hållbarhetstema i näringslivet har klimatfrågan i år svingat sig tillbaka till en tätposition, framför allt som en följd av raden av nya larmrapporter om tillståndet för klimatutvecklingen med IPCC:s rapportsläpp i Stockholm häromveckan som kulmen. Mitt i allt detta finns dock lika mycket av möjligheter. Och det är framför allt dem vi på Veckans Affärer vill lyfta fram. För femte året kunde vi i år presentera tre nya och värdiga mottagare av E-prize, näringslivets mest prestigefulla pris som belönar små och stora företag i Sverige som på ett innovativt och effektivt sätt arbetar för att spara energi och samtidigt skapar bättre affärer. Ett arbete som vi tydligt ser görs med allt större engagemang ute på snart sagt alla företag, och ett pris som bara blir alltmer angeläget i skenet av att IEA, OECD:s sam­ arbetsorgan för energifrågor, nyligen utnämnde energieffektivisering till världens ”förstahandsenergikälla”. Samtidigt är det sjunde gången som vi korat Årets samhällskapitalist respektive Årets samhällsentreprenör. Socialt företagande är också en trend som tilltagit ordentligt under dessa år. Det var inte lätt att sålla ut årets vinnare bland alla de extremt engagerade entreprenörerna och lovande affärsidéerna som i dag finns där ute i det svenska näringslivet. På vår årliga stora konferens Hållbara Affärer i oktober på Grand Hôtel i Stockholm var temat ”digital hållbarhet”. ­Insikten kring de långsiktiga hållbarhets­ utmaning­arna finns i allt högre utsträckning hos såväl företag, politiker och investerare som konsumenter. Den innovations­ rikedom och de tekniksprång vi befinner oss mitt i innebär en revolution för snart

”Vi har inte underskott på möjligheter ...”

”Det innebär helt nya möjligheter att hushålla med resurser och samtidigt skapa nya affärer.”

”Utan demokrati i 10 000 år får man det inte helt plöts­ligt med sociala medier.”

Nils Gustafsson, pol dr i sociala medier om Egypten

”Tekniskt möjligt med full spårbarhet för H&M:s underleverantörer, men det kostar, kläderna måste bli dyrare.” Hans Dahlberg, M2M-chef Teliasonera

sagt alla branscher – och helt nya möjligheter att hushålla med resurser och samtidigt skapa nya affärer. Tillsammans med de främsta experterna inom en rad olika områden målade vi upp teknikpaletten med M2M, big data, 3D-printing, mobilitetstrenden, sociala medier – omvälvande innovationsspår som alla har det digitala gemensamt. Digitaliseringen av allt fler av flöden och processer har potential att visa oss vägen mot lösning­ arna för såväl ett mer hållbart näringsliv som för en mer hållbar värld. I detta temanummer av Veckans Affärer kan du läsa mer om och inspireras av alla dessa i högsta grad hoppingivande människor, trender och idéer.  Per Olof Lindsten Redaktör pol@va.se

”Revolutionen kommer när det inte längre är industrin som tillverkar utan vi själva.” Mikael Haglund, chief technology officer IBM om 3D-printing

”Vi har sett betydande besparingar redan för vår egen del.” Hans Enocsson, GE:s Norden-vd om internet of things

VECKANS AFFÄRER 3


AFFÄRSMAGASINET FÖR NYTÄNKARE www.va.se


NYA!

– 2013 –

VÄLKOMMEN TILL HÅLLBARA AFFÄRER

Postadress: 113 90 Stockholm Besöksadress: Torsgatan 21 Webb: www.va.se Prenumerationsärenden: prenhantering@pressdata.se

Redaktion

Art Director Daniel Låftman

Redaktionschef Anna-Stina Atterday

Redaktör Per Olof Lindsten

Konceptredaktör Ulrika Fjällborg

MICHAELA REHLE/TT

Chefredaktör & Ansvarig utgivare Ulf Skarin

PONTUS LUNDAHL / TT

E-post: förnamn.efternamn@va.se Tel: 08-736 31 00

Redaktionsassistent/ekonomi Ida Näslund 08-736 31 07

Solcellsuppgång sid 20

Layout Rune Ahlström repro

Ari Luostarinen bildredaktör

UNICEF/MARKISZ

Madeleine Morton layout

Medarbetare i detta nummer: Jill Bederoff, Michel Elmoznino Laufer, Gunnar Lindstedt, Fredrik Lundberg, Emanuel Sidea, Mats Ögren Wanger Korrektur Fredrik Johansson Webbredaktion Viktor Bodelius webbredaktör

Björn Wallenberg

Renée Ericson

Marknad Martin Mellgren chef

Johanna Björnholm webbmaster Event

Maja Florin konceptchef

Cicki Lewenhaupt Nilsson

Social Capitalist Award sid 12

Profilen sid 28

Annons Magasinet & va.se Lars Torndahl 070-770 39 20 Jonas Pettersson 072-387 90 90

341 078 TRYCKSAK

Koncept Anna Jandler 070-777 03 94 Johan Gorecki 070-482 82 82 Ylva Lindberg 072-541 20 12

Försäljningschef Johan Petersen 070-542 23 68 Order & material Thommy Sällberg 08-736 52 33

Veckans Affärer ges ut av Veckans Affärer AB Medlem i Sveriges Tidskrifter. © Veckans Affärer. ISSN 0506-4406 Tryck: Sörmlands Grafiska AB

PRENUMERANTER

Gör dina kundtjänstärenden på nätet: www.kundservice.net RING: 08-799 63 41 FAXA: 08-28 59 74

”En social entreprenör som inger hopp för framtida generationer.” sid 12

LEDARE

Så gör du hållbara affärer.

ANALYS

3 6

12 20

Bonnier AB, där Veckans Affärer ingår, äger och förvaltar ett gemensamt, aktuellt register över koncernens kunder. Där säkerställs korrekta leveranser och betalningar, liksom att du får relevant information, något som är värdefullt för oss och för dig som kund. Registret innehåller namn, personnummer, adress/teleadress, leverans- och betalnings- och inköpsuppgifter om dina produkter. Till dina grundläggande uppgifter påförs områdesbaserade och statistiskt beräknade profiler med utgångspunkt från din bostadsadress. Profilfaktorer för området är utbildning, civilstånd, ålder, boendeform och bostadsortens läge, inkomstnivå, antal barn, resvanor och livsstil. Uppgifterna insamlas från dig, genom dina inköp, eller från annan källa, t.ex. från offentligt tillgängliga register och databaser. Registret uppdateras fortlöpande. Uppgifterna används av företagen i Bonnierkoncernen för att fullgöra rättigheter och förpliktelser (betalning, leverans av produkter, m.m.), och som underlag för statistik och marknadsföring. Uppgifterna analyseras och grupperas inför urval, prioritering och planering av kontakter med dig. Marknadsföringsmaterial kan med stöd av uppgifterna överföras till dig via post, telefon, eller på annat lämpligt sätt (e-post och sms används endast i befintlig relation eller efter samtycke). Dina personuppgifter kan lämnas ut till samarbetspartners utanför Bonnierkoncernen. Bonnierkoncernen har respekt för dig som kund och du kan känna trygghet för hanteringen av dina personuppgifter. Dessa lämnas aldrig ut för marknadsföring av tvivelaktiga produkter. Personuppgifter sparas under den tid de äger aktualitet och under den tid du har en pågående prenumeration (medlemskap) och för en tid därefter då du kan utnyttja fördelarna med att vara kund i Bonnierkoncernen. Våra kunder väljer ofta att till fördelaktiga villkor teckna sig för nya engagemang efter en tids uppehåll. Om du vill avsluta kundrelationen helt efter en aktiv prenumerations- eller medlemsperiod är vi tacksamma om du meddelar detta så att vi kan radera dina uppgifter. Du har rätt att skriftligen utan kostnad begära ett registerutdrag eller rättelse/radering av eventuellt felaktiga uppgifter om dig. Du kan också spärra uppgifterna mot marknadsföring.

PER OLOF LINDSTEN

DIGITAL HÅLLBARHET

Tekniksprång som skapar nya affärer. SOCIAL CAPITALIST AWARD

Retoy och Goodcause tog priset. UPP SOM EN SOL

Nu kommer solcellerna till Sverige.

24

E-PRIZE

Smart och het pristagare.

PROFIL

Innovatör med inflytande.

BONUS

Direkt från höstens hållbarhetsevent.

28 32

CHRISTOPHER FABIAN

VIMMEL MED VA

VECKANS AFFÄRER 5


ANALYS

I somras invigdes den enorma serverhallen i Luleå som ska klara Facebooks hela europeiska datatrafik.

6 VECKANS AFFÄRER


DIGITAL HÅLLBARHET Mobilboom, sociala medier, big data, machine-to-machine, 3D-printning. Vi är mitt i ett gigantiskt digitalt tekniksprång som ger helt nya affärsmodeller och nya möjligheter att bättre hushålla med företagens och jordens resurser.

SUSANNE LINDHOLM / TT

AV PER OLOF LINDSTEN

VECKANS AFFÄRER 7


ANALYS DIGITAL HÅLLBARHET

D

en uppkopplade och digitala diskmaskinen väljer själv när den ska köras, när elen är billigast. Om lastpallen skulle ha ett eget Twitterkonto skulle den aldrig gå tom. När flygplanstillverkaren Boeing i dag 3D-printar flygplansdelar sparar företaget resurser motsvarande en kostnadsbesparing på 25–50 procent. Och med den digitala brevlådan Kivra försvinner också fönsterkuverten ur våra posthögar. Det blir uppenbart för allt fler att jordens naturresurser omöjligt kan räcka till med dagens konsumtionsoch produktionsmönster när vi år 2050 kommer att vara drygt 9 miljarder människor på jorden, som dessutom till dess måste ha hejdat en annalkande klimatkatastrof. Insikten, viljan och engagemanget kring de långsiktiga hållbarhetsutmaningarna finns i allt högre utsträckning hos såväl företag, politiker, investerare och konsumenter. För att komma vidare krävs att vi också tar till oss mer av alla de tekniklösningar som redan finns. Tekniksprång som vi är mitt inne i kommer att bli betydelsefulla för effektivare flöden, bättre resursutnyttjande och ökad produktivitetstillväxt. Utvecklingen inom digital kommunikation och sociala medier kan också betyda mycket för strävanden mot demokratisering, bättre transparens i underleverantörskedjan, ökad jämlikhet och minskad korruption. Raden av digitala innovationer som gett upphov till helt nya affärsmodeller inom områden som distribution av tjänster eller den senaste starka trenden med så kallad kollaborativ, eller gemensam, konsumtion som möjliggjorts tack vare de ökande möjligheterna att kommunicera med utvecklingen av smarta mobiler och sociala medier har också Taxitjänsten Uber nästan alltid en sisparar resurser. doeffekt – de är resurssnålare och

smartare ur ett hållbarhetsperspektiv. Ta till exempel rums- och lägenhetsuthyrningstjänsten Air BNB och taxitjänsten Uber, de sparar också resurser och reducerar utsläppen av växthusgaser genom att redan existerande tillgångar används mer och effektivare i stället för att köpa eller bygga nytt. År 2010 förbrukade vi 50 miljarder ton av jordens råvaruresurser i form av malm, mineraler, fossilbränslen och biomassa. Med dagens konsumtionsmönster och befolkningsutveckling skulle vi förbruka 140 miljarder ton naturresurser 2050. Av de resurser som då fortfarande finns kvar. En hel del råvaror är ändliga resurser och riskerar att helt enkelt ta slut. I år inträffade Overshoot Day den 20 augusti. Det var den dag vi redan hade förbrukat jordens resurser för 2013. Fram till nyår konsumerar vi alltså framtida resurser – lånar av kommande år och generationer. Och Overshoot Day inträffar tre dagar tidigare för varje år. Digitaliseringsutvecklingen innebär dock en väsentlig dematerialisering. E-posten ersätter fysiska brev i allt större utsträckning. Videokonferenser och Skype är redan ett alternativ till affärsresor. Vår konsumtion av kultur sker också mer och mer i digitala kanaler som Spotify och Itunes.

”Twitters robusta och enkla sätt att kommunicera skulle funka i ett logistiksystem”, säger Per Olof Arnäs på Chalmers.

”I år inträffade Overshoot Day den 20 augusti. Fram till nyår konsumerar vi alltså framtida resurser.”

8 VECKANS AFFÄRER

K

PAUL J. RICHARDS / TT

ivra är ett av de senaste tillskotten i denna trend. Bakom bolaget står Robert Wahlström, en av grundarna till onlinebetaltjänsten Klarna, samt Stefan Krook som startade Glocalnet och God El. H&M:s vd Karl-Johan Persson är medfinansiär. Kivra utvecklar en säker digital brevlåda dit man automatiskt ska kunna få sin all sin traditionella papperspost, även från myndigheter. Även om en stor del av våra räkningar och andra finansiella transaktioner och korrespondenser i dag är digitaliserade så skickas fortfarande en miljard fönsterkuvert i Sverige varje år, enligt Kivra. Förutom att det är en dryg kostnad som till största delen måste finansieras

med skattemedel, motsvarar det koldioxidutsläpp på 37 500 ton och därmed en klimatkostnad. Ett framtida, brett genombrott för 3D-printingtrenden kan också bli en viktig dematerialiseringskraft. Med denna tillverkningsmodell behövs bara 10–20 procent av råmaterialet jämfört med traditionell tillverkning vilket i sin tur också minskar behovet av transporter och lager. I dag tillverkas dessutom en mängd produkter som aldrig kommer att säljas och komma till användning, denna andel kan reduceras betydligt med 3D-printning on-demand. Den nya tekniken kan komma att göra en väsentlig del av dagens tillverkning billigare och effektivare. 3D-printning, tredimensionell tillverkning, kallas också additiv tillverkning. Med 3D-printning byggs produkterna upp lager för lager med hjälp av digital information. Detta till skillnad från traditionell tillverkning, subtraktiv tillverkning, där man bygger upp produkterna genom att skära bort lager för lager genom svarvning eller fräsning. Tekniken med 3D-printning har funnits i Robert Wahlström, Kivras grundare.


30 år och länge använts för att tillverka enstaka prototyper, det är först nu som den börjar slå igenom på allvar också för direkt tillverkning av färdiga produkter. I dag är 25 procent av produkterna som kommer ut från 3D-skrivare färdiga slutprodukter att jämföra med 4 procent för tio år sedan, enligt konsultfirman Wohlers Associates. Industrijätten General Electric tillverkar redan i dag en hel del av de mer avancerade delarna i sina gasturbiner, jetmotorer och ultraljudsmaskiner med hjälp av 3Dskrivare och koncernen undersöker nu hur man kan utnyttja 3D-printning inom koncernens alla områden. Flygplansindustrin finns bland de branscher som ligger i täten. I flygplan och flygmotorer finns många delar som tillverkas av titan, en mycket dyr metall där dessutom med traditionell tillverkning 90 procent av

Boeing 3D-tillverkar redan.

råmaterialet går till spillo. Med 3D-printing kan alltså stora besparingar göras när det gäller råmaterial, då behövs bara omkring de där 10 procenten titan som verkligen blir slutprodukten. Amerikanska flygplanstillverkaren Boeing 3D-printar redan i dag omkring 300 flygplansdelar där företaget gör en kostnadsbesparing på mellan 25 och 50 procent per del. GKN Aerospace, tidigare Volvo Aero, i Trollhättan är ett svenskt företag som ligger i frontlinjen när det gäller användningen av 3D-skrivare för att producera komponenter i metall. Med dyra råmaterial som titan har företaget en drivkraft att minimera spillet. Internet har nu också blivit så robust och starkt att man verkligen kan använda det industriellt, för att stödja affärsverksamhet. ”Internet har nått en sådan styrka, kraft

Z1001 NESTOR BACHMANN / TT

Med 3D-tillverkning sparas 90 procent av råmaterialet.

GAETAN BALLY / TT

WANG ZHAO / TT

ELECTROLUX

Electrolux satsar stort på uppkopplade och energismartare vitvaror.

och utbyggnad att det finns stora möjligheter att använda det för produktivitetsökningar i storskalig industri”, säger Hans Enocson, Nordenchef på General Electric. En av de mer kostsamma sakerna i industrin är när saker går sönder och står still, produktionsbortfall. Genom att koppla maskinerna till internet och använda all information, big data, kan man följa utvecklingen i maskinerna, analysera datan och få reda på när service behövs, när saker är på väg att gå sönder innan de gör det. Och då planera produktionsstopp utifrån kommande servicebehov. ”Det här ger stora möjligheter att skapa ett bättre resursutnyttjande och få lägre servicekostnader till högre servicenivå. Vi kommer att se stora produktivitetsökningar under de kommande 10 åren”, menar Hans Enocson. M2M, eller machine to machine som det är en förkortning av, är benämningen på denna teknikutveckling där snart sagt alla våra elektriska prylar och maskiner är uppkopplade mot internet, precis som vi människor, och kan kommunicera med varandra. Vi får ett internet of things, sakernas internet. ”Det första steget för att minska slöseriet är att mäta. Det är en av de stora trenderna just nu, att vi med rörelser via mobiler, sensorer och så vidare faktiskt kan se konsumtionen i realtid. Sedan kan vi börja optimera, transporter och logistik i första hand”, säger Mikael Haglund, teknisk direktör på den amerikanska IT-koncernen IBM. Han ser stora möjligheter med den snabba utvecklingen av smartare, mindre och billigare sensorer. ”Det pågår ett forskningsprojekt här i Sverige kring hur man ska kunna minska matsvinnet med hjälp av enkla gassensorer i förpackningarna som ska kunna känna av om en förruttnelseprocess har startat. Med detta VECKANS AFFÄRER 9


ANALYS DIGITAL HÅLLBARHET

Per-Olof Arnäs, Chalmers

Om alla datacenter skulle använda sig av den senaste tekniken skulle växthusgaserna från dessa kunna minskas med hela 80 procent.

Mikael Haglund, IBM

Keith McLoughlin, Electrolux

10 VECKANS AFFÄRER

våra sociala och ekonomiska aktiviteter blivit digitala och har flyttat till internet, mängder som dessutom växer mycket snabbt. Så sent som vid millennieskiftet uppskattades att ungefär 25 procent av all världens information var digital. I dag beräknas 98 procent av all världens information vara digitalt lagrad. Och tillväxttakten bara tilltar. Den uppskattas vara 70 procent årligen om ett par år och förmodas fortsätta så när allt fler av våra maskiner och andra elektroniska prylar som bilar, kylskåp, element och så vidare också är ständigt internetuppkopplade och smarta mobiler snart ersätts av olika former av bärbara

DIGITALT DRAG 17,5

50

2 0

2013 2015 2017 2019 2021

UPPKOPPLADE ENHETER I VÄRLDEN, miljarder

45

0

2007

FÖRVÄNTAD MÄNGD LAGRAD DATA I VÄRLDEN, tusental exabytes KÄLLA: GOLDMAN SACKS

20

GLOBALA MARKNADEN FÖR 3D-PRINTNING, mdr dollar

KÄLLA: ERICSSON

I

dag uppskattas 10 miljarder enheter vara trådlöst uppkopplade mot internet, enligt analysfirman ABI Research. Redan 2015 kan vi ha 55 miljarder prylar där ute som är uppkopplade, kalkylerar svenska telekomjätten Ericsson. M2M har potentialen att på sikt reducera de globala växthusgaserna med dryga 9 gigaton årligen, enligt uppskattningar från den amerikanska teleoperatören AT&T. Det är lika mycket som hela USA:s och Indiens utsläpp tillsammans.

Digitaliserade, smarta elnät underlättar dels för att allt fler förnyelsebara energikällor som sol och vind ska kunna kopplas in på det befintliga elnätet, dels för att styra konsumtionstoppar av el, som vanligtvis är extra klimatskadliga eftersom de allra smutsigaste energislagen då måste kopplas in. Smarta elnät skulle kunna reducera världens koldioxidutsläpp med 2 miljarder ton motsvarande en klimatkostnad på närmare 700 miljarder kronor, enligt uppskattningar i en färsk rapport från OECD. Big data syftar på de enorma mängder data och information som produceras av människor och maskiner i dag när så mycket av

KÄLLA: CITI

skulle man kunna förhindra att mängder med fullt tjänlig mat slängs helt i onödan.” Den största potentialen finns annars i första hand när det gäller vår energiförsörjning och fastigheter och hela transportsektorn. ”Tänk om alla lastpallar hade ett eget Twitterkonto”, menar Per Olof Arnäs, doktor i logistik och transportforskare på Chalmers i Göteborg. ”Vi måste släppa alla pappersbaserade metaforer, som e-post, fraktsedlar, pdf-dokument. De låser in tanken och kan inte användas till den nya digitaliseringens möjligheter med många-till-många-kommunikation.” ”Alla beslut i transportsektorn tas i dag med bristfällig information. Jag tror på allvar att Twitters robusta och enkla sätt att kommunicera på skulle funka i ett logistiksystem. Godset kan själv ’meddela’ vad det håller på med, ofta via en avläsning av en streckkod eller RFID-tagg. Du kan prenumerera på information, till exempel transportresursernas status, och därigenom lätt hitta ledig kapacitet som annars går förlorad”, förklarar Per Olof Arnäs. Allt fler av våra elektriska hushållsmaskiner kommer också att vara uppkopplade mot internet, för att kunna använda el när den är som billigast, konstaterar Electrolux vd Keith McLoughlin.

2020

0

2009

2020

3D-printning, maskin-till-maskin-kommunikation och mängden digitalt lagrad data, så kallad big data, väntas allesammans växa kraftigt de kommande åren. Fotnot: 1 exabyte är 1 miljard gigabyte.


© CHINA DAILY CHINA DAILY INFORMATION CORP - CDIC / REUTERS / TT

Smarta elnät som styr konsumtionstoppar kan minska koldioxidutsläppen med 2 miljarder ton.

CONNIE ZHOU / TT

”Tänk om alla lastpallar hade ett eget Twitterkonto...Godset kan själv meddela’vad det håller på med.”

kommunikationsenheter, ofta med sensorer som kommer att innebära att vi människor genererar än mer data. Som tur är det inte bara datamängderna som ökar. Då skulle vi snart drunkna i värdelös informationen. I samma takt har också utvecklingen gått med bättre algoritmer för att analysera datan samt fortsatt snabbare processorer för att köra algoritmerna. Det här är data som med allt bättre möjligheter till bearbetning och analys kan bli värdefull information för såväl företag som myndigheter och organisationer i jakten på bättre resursutnyttjande inom en rad olika områden. Samtidigt måste dock den allt hetare integritetsdebatten i spåren på avslöjandena om USA:s kartläggning och insamling av internetdata tas på allvar så att den inte står i vägen för alla möjligheter med big data-analys. Amerikanska forskningsinstitutet MIT kunde med hjälp av billiga sändare geotagga 5 000 olika sopor i Seattle vars återvinningsväg sedan kunde följas genom USA för att utröna om den verkligen var så effektiv och miljövänlig. Så visade sig inte alls vara fallet och den informationen kunde sedan användas i utvecklingen av effektivare återvinningssystem. Sociala medier som Facebook och Twitter har inte bara blivit aktivisters viktiga verktyg i demokratiseringsprocesserna i arabvärlden de senaste åren, de är över hu-

vud taget bra verktyg för att katalysera beteendeförändringar. Ushahidi, som betyder ”vittnesbörd” på swahili, startade som en webbtjänst för att samla in våldsrapporter efter valen i Kenya 2008. I dag har den vuxit till en hel organisation och en hel verktygslåda för antikorruption och ökad transparens.

M

obiler och sociala medier kan också bli användbara verktyg i kampen för bättre arbetsmiljö och säkerhet i lågkostnadsländer som Bangladesh. Där finns i dag Laborvoices där arbetare på textilfabrikerna kan tala in sina vittnesmål anonymt på telefonsvarare. I Pakistan, där till och med 80 procent av den fattigaste femtedelen i landet har mobiltelefon, har myndigheterna inrättat en automatisk uppringning till personer som haft kontakt med någon offentlig inrättning som polis eller sjukvård där de får frågan hur bemötandet var och om de blev ombedda att betala mutor. Ett näraliggande exempel är kommunala Eskilstuna Energi och Miljö som med stor framgång genom Facebook och Twitter tipsar och kommunicerar varje vecka hur kunderna kan minska sin energiförbrukning, ett viktigt steg för att uppnå kommunens mål att minska energiförbrukningen med 20 procent fram till 2020. På samma sätt har Electrolux Facebook-appen Yourwatermark som inte bara ska lära kunderna hur de använder hushållsmaskinerna så vattensnålt som möjligt utan även guida dem att minska ”vattenavtrycket” även när de handlar mat och åker till jobbet.

Många lovande, resursbesparande tekniksprång som sagt, men i förlängningen är det inte helt självklart att det totala avtrycket på jordens resurser minskar. När du räknar in allt – batteriladdning, den mobila nätverkskommunikationen och datalagringen i molnet – visar det sig att din smarta mobiltelefon drar mer energi än ett genomsnittligt kylskåp. Den totala digitala verksamheten förbrukar i dag närmare 10 procent av världens elenergi, eller lika mycket som hela Tyskland och Japan tillsammans. Allt enligt analysfirman Digital Power Group. Med den snabba utbyggnaden och ökningen kommer den andelen att växa mycket fort, om inte denna också går hand i hand med energieffektivare IT-applikationer. Bara de allt fler stora serverhallar som de ledande internetjättarna som Google, Apple och Facebook har byggt upp runt om i världen uppskattas förbruka omkring 2 procent av jordens totala elenergi. Enbart Facebooks datacenter i Luleå uppskattas i sluka 2 procent av hela den svenska industrins energiförbrukning. Med tanke på hur stor del av vår vardag som i dag utspelar sig och är beroende av det digitala molnet kan det tyckas som en modest andel. Stor möda läggs också på att både ur ett ekonomiskt och resursmässigt perspektiv driva dessa datacenter smartare och effektivare. Och det finns stor potential för en grönare digital framtid. Om dagens alla datacenter skulle använda sig av enbart den senaste tekniken skulle växthusgaserna från dessa kunna minskas med hela 80 procent, enligt en färsk studie från Stanford University.  ✕ VECKANS AFFÄRER 11


XXXXX XXXXX

Soledad Piñero Misa konstaterar att varje svenskt barn har 538 leksaker. 12 VECKANS AFFÄRER


SOCIAL CAPITALIST AWARD ÅRETS SAMHÄLLSENTREPRENÖR

2013

SOLEDAD PIÑERO MISA Retoy

Juryns motivering:

”BARN GÖR SOM VI GÖR,

”En genuin social entrepre­ nör som med en enkel, men samtidigt mångfasetterad verksamhet inger verkligt hopp för framtida generatio­ ner. Med en hållbar affärs­ modell och ett tydligt lång­ siktigt engagemang visar hon att det går att kombi­ nera glädje, affärer och samhällsansvar.”

inte som vi säger” Egentligen var det Soledad Piñero Misas son som kom med affärsidén. När Veckans Affärer för sjunde året i rad korar Årets samhällsentreprenör är det hon som får priset för sitt unika lek- och leksaksbolag Retoy. AV MATS ÖGREN WANGER

PONTUS LUNDAHL / TT

E

tt leksaksföretag som inte säljer några leksaker? ”Jag ville skapa något där leken och glädjen var central. Något som bidrar till att barn får uppleva hur roligt det är att vara miljövänlig och förbättra värl­ den”, säger Soledad Piñero Misa, 35 år, som grundade Retoy 2011. Nu får hon priset som Årets samhällsentreprenör. ”Superkul! Det här priset är resultatet av alla barn som har hjälpt till att utveckla och skapa vår verksamhet. Jag hoppas att priset leder till fler givande Retoysamarbeten. Jag hoppas även att det inspirerar vuxna att leka mer VECKANS AFFÄRER 13


SOCIAL CAPITALIST AWARD ÅRETS SAMHÄLLSENTREPRENÖR

”TANKEN HAR HELA TIDEN VARIT ATT RETOY SKULLE FUNGERA SOM ETT SAMARBETE MELLAN NÄRINGSLIV, OFFENTLIG OCH IDEELL SEKTOR.” och agera på ett sätt som förbättrar vardagen för värl­ dens barn,” säger hon. Priset är inte första gången som Soledad Piñero Misa uppmärksammas. År 2008 kom hon på nionde plats på Veckans Affärers supertalanglista. Tanken bakom Retoy är att motverka ohållbara kon­ sumtionsmönster och samtidigt göra barn medvetna om sina rättigheter enligt FN:s barnkonvention. ”Vi säljer upplevelser, inte prylar. Genom att låta barn mötas i våra lekfulla miljöer runtom i landet och byta, låna och skapa leksaker blir de påminda om att vi delar samma ekosystem. I Sverige har barn i genom­ snitt 538 leksaker. Det visar de ohållbara konsumtions­ mönster som vi vuxna för över till våra barn.” Verksamheten består av flera delar. Det är lekytor med hållbara och rättvist framställda leksaker, lek­ saksbytesaktiviteter och pedagogledda ”retoy lab”. Hit­ tills har Retoy nått över 200 000 barn och mer än 23 000 leksaker har bytts. Man har också påbörjat en utsortering av leksaker som kan innehålla farliga kemi­ kalier från deras bytesaktiviteter. ”Retoy består i dag både av en insamlingsstiftelse och ett bolag. All vår verksamhet är gratis för barn tack vare intäkterna till bolaget som säljer såväl leksaks­ bytesaktiviteter, som ”retoy lab” och lekytor. Gratisverk­ samheten finansieras även genom gåvor och stöd till stif­ telsen. Bland annat kan vi erbjuda kostnadsfri verksam­ het för förskolor och skolor genom stöd från Allmänna arvsfonden”, förklarar Soledad Piñero Misa, som är känd för att vara inspirerande och för att alltid kunna bemöta olika grupper på ett personligt och professionellt sätt. ”Soledad är en glad och positiv person. Att vara på möten med henne ger energi. Hon har förmågan att få med sig människor och få dem att tro på hennes vision”, säger Martin Frey, vd för Blocket, som är en av Retoys samarbetspartner. I dag är hon en prisbelönt entreprenör som bor med sin son på trendiga Söder i Stockholm, men uppväxten var i en helt annan del av Sverige. ”Jag hade privilegiet att växa upp i Rosengård i Malmö­vilket stärkte min empati och ödmjukhet inför olika livsöden. Min uppväxt vässade min förmåga att syna strukturer som leder till att vi har olika förutsätt­ 14 VECKANS AFFÄRER

ningar att forma våra liv. Den stärkte också viljan att se möjligheter och handlingsförmågan att undanröja hin­ der som står i vägen för att fler individer ska kunna uppnå sin potential.” Hennes föräldrar tvingades fly som kvotflyktingar till Sverige från Uruguay. De har alltid varit väldigt samhällsengagerade. ”Att växa upp som flyktingbarn gjorde mig tidigt medveten om hur vitt skilda förutsättningar barn har i världen. Grunden för den gemenskap och samhörighet jag känner med världens alla barn formades under min uppväxt.” En viktig del i Retoys verksamhet är därför att med­ vetandegöra barn om deras rättigheter enligt FN:s barnkonvention och att påminna dem om att de är världsmedborgare. 12 000 barn har redan lärt sig mer om sina rättig­ heter på Retoys aktiviteter. På de pedagogledda så kal­ lade ”retoy lab” får de skapa nytt av trasiga leksaker och återvunnet material. De får även gestalta sina dröm­ mar om en bättre värld. ”Jag växte upp tillsammans med svenska barn med bakgrund från olika delar av världen. Det stärkte mitt medvetande om likheten mellan oss människor. Även om vi alla är unika så har vi alltid mycket gemensamt”, säger Soledad Piñero Misa.

Ä

n så länge finns Retoy i Hammarby sjöstad och på Tekniska museet i Stockholm, hos Mil­ jöpartiet, i Botkyrka och förstås även i barn­ domens Rosengård. Men konceptet är gjort för att spridas i hela landet. Snart öppnar man i Bollnäs, Ovanåker och Nacka. Tan­ ken har hela tiden varit att Retoy skulle fungera som ett samarbete mellan näringsliv, offentlig och ideell sektor. ”I början fick vi ofta frågan om vi var en ideell organi­ sation eller ett företag. Samhället är fortfarande upp­ delat i ideellt, offentligt eller vinstdrivande. Jag ville att Retoy skulle agera mellan alla tre och knyta samarbe­ ten utifrån barns bästa och utifrån den samhällsutveck­ lingen vi vill skapa. Nu har medvetenheten om socialt företagande ökat, men det kan fortfarande vara ut­ manande”, säger Soledad Piñero Misa.


PONTUS LUNDAHL / TT

Lek utan dyra leksaker är Retoys affärsidé.

VECKANS AFFÄRER 15


SOCIAL CAPITALIST AWARD

År 2010 blev hon utvald bland tusentals sökande att delta med Retoy i Kinnevikgruppens inkubatorspro­ gram ”Reach for change”. Här fick hon coachning och stöd med lönefinansiering. I syfte att kvalitetssäkra och utöka verksamheten började Retoy samarbeta med Unicef Sverige och Blocket. ”Jag ville testa konceptet innan vi inledde ett djupare samarbete”, säger Martin Frey, Blockets vd. ”Så jag gick på en leksaksbytesaktivitet med mina barn och det var väldigt kul – rena julafton! Blocket har en övervikt av barnfamiljer bland våra kunder och syss­ lar också med återanvändning av begagnade prylar, så för oss var Retoy en perfekt matchning.” ”Det var så klart extra kul att Blocket hörde av sig till oss och ansåg att vi var rätt partner för dem till att stär­ ka deras samhällsengagemang och miljöarbete. Det är otroligt positivt att jobba med en partner som når ut till svenska folket så starkt och som har förändrat konsum­ tionsmönster och möjliggjort att vi återanvänder mer”, säger Soledad Piñero Misa.

P

å den kommunala sidan har Retoy för när­ varande fem partner. Målsättningen är att skapa­fler samarbeten där kommunen och Blocket bidrar med delfinansiering. Unicef bi­ drar med kvalitetssäkrat material, volontärer och Re­ toyledare bidrar med arbetskraft på plats . ”Drömmen är att etablera regelbunden Retoyverk­ samhet i alla Sveriges kommuner och så småningom på olika platser runtom i världen. För att vi ska kunna er­ bjuda god, rolig och kostnadsfri verksamhet till alla barn är det viktigt att vi vuxna leker och jobbar tillsam­ mans”, säger hon. Men vad är egentligen socialt företagande?

”Ett socialt företag har balans mellan ekonomi, miljö och social utveckling som utgångspunkt. Engagemang och ekonomiska resurser kanaliseras för att skapa verksamhet som ger mervärde för samhället utan att tära på miljön. Idéer finns det väldigt många. Att ge­ nomföra och förverkliga idéer som bidrar till en hållbar utveckling är det som kännetecknar en social entrepre­ nör”, säger hon. Hon har varit generalsekreterare för LSU (Lands­ rådet för Sveriges ungdomsorganisationer) och ord­ förande för Röda Korsets flyktingcenter. Under mam­ maledigheten startade hon konsult- och utbildnings­ företaget Diferencia. ”Det mest avgörande ögonblicket var när jag ställde mig frågan ’vad skulle jag göra om jag bara hade några år kvar att leva?’ Skulle jag jobba? Hur skulle mitt liv se ut?” säger hon. Soledad Piñero Misa har tidigare även arbetat som hållbarhetskonsult, men precis som många andra vuxna­lever inte ens hon alltid som hon lär … ”Efter att ha berättat för min son vad Rättvisemärkt och ekologiskt är blev han så otroligt engagerad! Nu är det som att ha med sig en liten kontrollant så fort vi handlar. Han frågar direkt om det är ekologiskt och Rättvisemärkt. Det fick mig att än en gång bli påmind om glappet mellan min retorik och mina handlingar. Barn gör som vi gör, inte som vi säger. Då kom jag på hur fantastiskt det vore om fler barn tidigt får uppleva att det går att skapa en bättre värld.” Idén till Retoy var född.  ✕ 16 VECKANS AFFÄRER

Stefan Krook är mannen bakom bland annat Godel.


ÅRETS SAMHÄLLSKAPITALIST 2013 STEFAN KROOK Goodcause

Juryns motivering: ”För tio år sedan var socialt företagande en totalt okänd fågel i det svenska näringslivet, så visst var han tidigt ute. Sedan dess har innova­ tören, utmanaren och nytänkaren fortsatt att lika enträget kombinera spän­ nande affärsidéer med ett alltid lika självklart samhällsengagemang.”

”EGOISTISKA BOLAG HAR INGEN FRAMTID”

Serieentreprenören Stefan Krook har utmanat det ena monopolet efter det andra och startat bolag som Godel som gett 27 miljoner till välgörenhet. Nu får han priset som Årets samhällskapitalist. AV MICHEL ELMOZNINO LAUFER

S

tefan Krook är den hållbare innovatö­ ren som vågar ta risker, följa sitt hjärta och mot alla odds utmana storbolag inom traditionella, stelbenta branscher. Genom stiftelsen Goodcause har hans affärsdrivande bolag Godel och Godfond genererat 27 miljoner kronor till väl­ görenhet sedan de grundades. I dag är han vd för det innovativa uppstartsbolaget Kivra där Posten är den senaste branschen som han vill utmana. Idén bakom Kivra var att starta en säker digi­ tal brevlåda i mobilen där företag och myndigheter kan skicka ”kuvert” miljövänligare och enklare. ”Det är jättespännande att jobba med en affärs­ modell med stark miljönytta. Fönsterkuvert är ett ­omodernt fenomen som definitivt passerat bästföre­ datum. Varje år skickas det över en miljard fönster­ kuvert bara i Sverige. Med Kivra kan vi minska VECKANS AFFÄRER 17


SOCIAL CAPITALIST AWARD ÅRETS SAMHÄLLSKAPITALIST

”JAG HAR GETT MIG IN I BRANSCHER MED MONOPOL OCH MISSNÖJDA KUNDER.” transporter och rädda massor av träd. Kivra fungerar som ett vanligt bolag men har att göra gott i sitt dna”, konstaterar Stefan Krook. Han berättar att han har sålt saker sedan han var barn, som jultidningar och kokosbollar, och att han trodde att han skulle hålla på med affärer i stället för att studera. ”Jag har en storebror som haft det lättare än jag i skolan. De första skolåren pratade jag mycket på lek­ tionerna och hade svårt att sitta still. Under en lång pe­ riod trodde jag att jag inte skulle studera på högskola och ett tag tänkte jag att jag skulle gå på tvåårig yrkeshögskola och att en längre, akademisk utbildning inte var någonting för mig”, säger han.

V

ändpunkten kom när Stefan Krook tog stu­ dieuppehåll ett år på gymnasiet för att förbättra­sina språkkunskaper i Tyskland och England. Där mognade han genom att umgås med äldre studiekamrater. Han kände sig mer studie­ motiverad när han kom tillbaka till Stockholm och fick bra gymnasiebetyg efter hårt arbete. Senare bestämde han sig för att söka till Handelshögskolan i Stockholm eftersom han alltid har varit intresserad av företagande. Under studietiden på Handels fick Stefan Krook idén till Glocalnet under ett sommarjobb på telekombolaget Netnet 1995. Han såg nya affärsmöjligheter att kombi­ nera ny teknik med billig telefoni. Vid den tiden kom eposten till Handels, han kunde skicka meddelanden gra­ tis över hela världen samtidigt som Netnet sålde fax­ telefoni för åtta kronor i minuten. ”När jag grundade Glocalnet ställde jag mig själv frå­ gan om man inte kunde använda internet för fax och telefoni”, berättar han. Glocalnet var en pionjär på ip-telefoni i Europa, sex år innan Skype grundades. Men Stefan Krook var för tidigt ute. Han hade tagit ett avbrott från sina studier på Handels när han startat bolaget, men drabbades av en personlig kris efter att IT-bubblan sprack då han tving­ ades säga upp anställda. Han berättar att 2001 var det tyngsta året i hans liv och att det kändes som en otrolig lättnad att gå tillbaka till Handels. Där grubblade han över om han skulle ägna sig åt ­entreprenörskap som han trodde sig ha talang för eller åt arbete i en välgörenhetsorganisation. Vändpunkten kom när han hade läst Dalai lamas bok

18 VECKANS AFFÄRER

”Lycka!”. Han tog till sig budskapen om att ägna sig åt det man är bra på och att vända det till någonting posi­ tivt. Idén till Goodcause väcktes – en dröm om bolag som gör gott. Men när han berättade för studiekamra­ terna om att starta bolag som skänker vinsterna till väl­ görenhet avrådde de honom.

N

är Stefan Krook höll ett föredrag med ti­ teln ”Entreprenören i vd-rollen” för Handels alumner som blivit entreprenörer kom en grundare från bolaget Kundkraft fram till ho­ nom och berättade att han tyckte att det var spännande med Glocalnet och frågade om Stefan Krook var intres­ serad av att engagera sig i hans bolag. Kundkraft hade utvecklat ett IT-system för att driva el-bolag. Samtidigt riktades det kritik mot elbranschen i medier om miss­ nöjda kunder och mångmiljonbonusar. Stefan Krook såg en möjlighet att differentiera på välgörenhets­ aspekten inom elbranschen och att bygga ett bolag med nöjda kunder och miljövänlig el. Vilka var utmaningarna när du startade dina företag?

”Spädbarnsdödligheten bland nystartade företag är jättehög. Jag har gett mig in i traditionella branscher med oligopol eller lokala monopol och ofta missnöjda kunder. När jag startade Godel fanns det en risk att sam­ arbete med välgörenhetsorganisationer skulle skada­Godels sköra spädbarnsvarumärke ifall det skulle ske förskringring av pengar. Det var därför vik­ tigt att jobba med pålitliga välgörenhetsorganisationer med starka varumärken. I början inledde vi ett sam­ arbete med SOS Barnbyar, Rädda Barnen och Stads­ missionen. I dag samarbetar vi med sju välgörenhets­ organisationer och får input från våra kunder om vilka verksamheter de vill stödja.” ”Det finns däremot enorma utbildningsutmaningar vad gäller transparens kring användningen av dona­ tioner. Det är komplicerat att utvärdera välgörenhet och på ett bra sätt upplysa kunderna om att pengarna har gjort så stor nytta som möjligt.” Hur har utvecklingen för sociala företag förändrats sedan du startade Godel?

”Det har hänt enormt mycket. Det finns en insikt bland företagsledare om att näringslivet ska vara en del av lösningen till många utmaningar som världen står inför. Det är inte lätt för politiker att slagkraftigt agera globalt. Länder är skuldtyngda och just lokala medan företag är starka och kan agera globalt. Sidas general­ direktör fick ihop tjugo av Sveriges största företagsledare och de var eniga med henne om att de måste lösa utmaningarna tillsammans. Det är samma gamla gränsdragningar mellan sektorer som håller på att sud­ das ut och ett enögt näringsliv som håller på att få 3D-glasögon. Eller 3P-glasögon: people, planet och prof­ it.” Vad har du för relation till H&M-chefen Karl-Johan Persson?


DAN HANSSON / TT

Stefan Krook ser på företag som han ser på människor – inte enbart egoistiska utan också empatiska.

”När jag startade Goodcause ville jag ha med före­ bildsentreprenörer och drömde bland andra om Stefan Persson. Jag satt i styrelsen på en företagsinkubator som skulle främja entreprenörskap på Handels. Efter något år valdes Karl-Johan Persson in i styrelsen. I samband med hans första styrelsemöte mejlade jag honom. Han var då ännu okänd och drev eget företag i London. Tanken var att han skulle vara en dörröppnare till sin far. Karl-Johan tände på idén med Goodcause på en gång och efter fem möten kände jag att jag inte l­ ängre ville träffa Stefan Persson.” ”Karl-Johan hade blivit min drömpartner. Jag grun­ dade, och driver än i dag, Goodcause tillsammans med Karl-Johan, Per Ludvigsson och Robert Jochnick. Jag har arbetat tillsammans med Karl-Johan i snart tio år. Tillsammans bildade vi 2012 investmentbolaget 41:an och investerade i Kivra. Vi har känt varandra en stor del av våra vuxna liv och han är i dag min partner för allt jag gör professionellt. Men det är irriterande att han inte kan nöja sig med att vara sylvass affärsmässigt och en dröm­ partner inom dessa områden utan också är talangfull i de flesta sporter och slår mig i allt jag utmanar honom i.”

Hur är det att kombinera att driva företag med att vara familjefar?

”Sedan slutet av förra året har det blivit väldigt mycket jobb då vd-skapet i Kivra ovanpå mina engage­

mang i Goodcause och 41:an blivit lite väl mycket. Jag känner inte att jag alltid hinner ge tid för var och ett av våra fyra barn. Den delen i livspusslet som det är svårast att känna sig nöjd med är att jag vill ha egen tid med var och en som jag står nära. Det finns risk att jag engagerar mig för mycket i det jag gör. Om jag har en tung dag på jobbet är jag inte den bäste pappan. Men det är möjligt och givetvis upp till mig långsiktigt att se till att jag inte ha mer uppdrag än vad jag klarar av. Vi ska ta in en operativ chef på Kivra för att dela ledarska­ pet och det blir en fantastisk förbättring.” Hur ser du på framtidens företagande? Behövs det en förändring?

”Jag skulle vilja citera ekonomen Muhammad Yunus om att vi är itutade helt felaktiga idéer om att före­ tag måste vara egoister som bara ska tjäna pengar. Det synsättet måste ändras. Jag delar Muhammad Yunus tro att företags naturliga tillstånd är att vara som män­ niskor – självklart med starka egoistiska drag, men inte bara det utan även omtänksamma och empatiska. Det kommer löpande starka bevis på att till exempel med­ arbetare i dag söker mening på jobbet och att de som finner mening i det de gör, gör ett bättre jobb. Tror man då att duktiga medarbetare är nyckeln till framgång ja, då är riktningen tydlig. Uteslutande egoistiska bolag blir dinosaurier utan framtid.”  ✕

Social Capitalist Award delas ut i samarbete med Svenska Postkodlotteriet och SEB Pension & Försäkring. Årets jury har bestått av Véro­ nique Lönner­ blad, general­ sekreterare Uni­ cef, Anna Ryott, vd Swedfund, Fredrik Skärhe­ den, kommuni­ kationschef Postkodlotteriet, Mattias Karldén, försäljningschef Liv, SEB, och Per Olof Lindsten, redaktör Veck­ ans Affärer (ord­ förande).

VECKANS AFFÄRER 19


20 VECKANS AFFร„RER

MICHAELA REHLE / SCANPIX

I Tyskland monteras solceller fรถr glatta livet.


ANALYS SOLENERGIGENOMBROTT

UPP SOM EN SOL

Tyskland går i bräschen men även Kina, Japan och USA satsar stort på solenergi i takt med att priset rasar på solceller. Nästa år kan genombrottet komma i Sverige. AV FREDRIK LUNDBERG

P

å en miljon tyska tak sitter solceller. De ger lika mycket el som sex kärnreaktorer. Det är Tyskland som lyft solenergin, men nu sprids den snabbt till Kina, Japan, USA, Indien och till och med till Danmark. En boom kan komma också i Sverige redan inom ett år. Solceller av kisel är ingen ny teknik. Den uppfanns 1954, och användes på USA:s satel­liter redan 1958. Sedan kom fler och fler nischer. Och pro­ jekt. Och projekt. Det var en lovande teknik, som förblev lovande i decennium efter de­ cennium. Men det var den rödgröna valsegern i Tyskland 1998 som lyfte solcellerna från kategorin ”lovande”. I år kommer solcellerna där att ge 35 TWh, lika mycket som Ringhals och Oskars­ hamns reaktorer tillsammans. Tyskland får 5 procent av sin el från solen. De rödgröna föresatte sig att avveckla kärnkraften och att samtidigt minska an­ vändningen av fossila bränslen. De fick inte regera så länge, men politiken ligger fast. Det resulterade först i världens största vindkraftsutbyggnad, och sedan i satsning på solen. Det var djärvt, för Tyskland är inget

soligt land. Men å andra sidan: om det går där så går det överallt. Sedan 1998 har den samlade solcells­ effekten ökat från 23 megawatt till mer än 33 000 megawatt. Solcellsmoduler anges i watt efter hur mycket el de ger när de riktas rakt mot en klar sol. Vissa år var Tyskland mer än halva världsmarknaden för solceller. Världsmarknaden växte med i genom­

TYSKLAND TOPPAR INSTALLERAD SOLCELLSKAPACITET 2012 MEGAWATT

Tyskland Italien Spanien Frankrike Belgien Tjeckien Storbritannien Grekland Hela Europa Kina USA Japan Australien Hela världen

ANDEL, %

32 400

31

16 400

16

5 200

5

4 000

4

2 700

2

2 100

2

1 800

2

1 500

1

70 000

69

8 300

8

7 800

7

6 900

7

2 400

2

102 200

100

snitt 47 procent per år 2000–2012, eller med drygt 10 000 procent totalt. ”I dag konkurrerar solceller med alla ­andra energiformer på många marknader och för många tillämpningar över hela jor­ den. Det var nästan otänkbart för fem år sedan”, skriver Ernst & Young i sin senaste Renewable energy country attractiveness index, i maj 2013. Ja, det är en ganska dynamisk verksam­ het. Och den har helt gått förbi näsan på Vattenfall, Eon och andra energijättar. Det finns några stora fält av solpaneler, men den stora delen sitter på vanliga hustak. Det är villaägaren eller bonden som är producent­ en. Det är klart att nästan allt beror på sub­ ventioner, men det är varken nytt eller unikt. För inte så länge sedan ansågs det självklart att energisektorn var politiskt styrd, och den föreställningen är ingalunda död i till exempel Frankrike, Ryssland och Sverige, där regeringen äger Vattenfall och finska staten merparten av Fortum. Subventioner har byggt upp kolgruvor, vattenkraft, kärnkraft och vindkraft i alla möjliga länder. Det är ett derby där alla hästarna är do­ pade. Subventioner, vanligen att den som pro­ ducerar solel får en ersättning per kilo­ VECKANS AFFÄRER 21


ANALYS SOLENERGIGENOMBROTT SPHELAR POWER / SCANPIX

watttimme, har visat sig vara ett extremt effektivt styrmedel. Ibland alltför effektivt. Det har i flera länder lett till en guldrusch, följt av en marknadskollaps efter att politik­ erna ändrat spelreglerna. Det har hänt i Spanien­, Tjeckien och Italien. Men det har ändå inte avskräckt inves­ terarna. Tillväxten har bara rusat vidare till nya länder.

F

lera delstater i USA har krav på att en viss del av elproduktionen ska komma från solceller, och i den indis­ ka delstaten Tamil Nadu auktioneras 1 000 megawatt sol varje år 2013–2015 ut till lägst­ bjudande. Enligt Deutsche Bank kan solceller re­ dan nu klara sig utan subventioner i Indien och Italien, och i många fler länder 2014. Under de senaste åren har det varit en tillväxt inte bara i procent utan också ef­ fekt, energi och pengar. Hela EU fick 2,6 procent av sin el från solceller 2012. Italien i topp med nästan 7 procent. År 2012 fick EU-27 ungefär 70 TWh ny kraft, därav 55 TWh förnybart. Av det för­ nybara gav vindkraft mest, med solceller som tvåa. Kol, olja och kärnkraft backade med tillsammans 23 TWh medan 15 TWh gas tillkom. Detta är en teoretisk beräkning. I verkligheten backade fossil kraft ännu mer, för den totala elförbrukningen mins­ kade. Sol- och vindkraft körs alltid så mycket det går, liksom vatten- och kärnkraft. Det är kol- och gaskraft som får skruvas ner. Kraftjättarna är tredubbla förlorare. Det är i stort sett inte de som driver sol- och vindkraft. Men det är de som får dra ner på gas och kol, och därmed sälja mindre el. De får också mindre betalt för sin el när den är som dyrast. Det är den mitt på dagen när solcellerna ger mest el. Den 15 april 2013 mellan klockan 13 och 14 producerade tysk solkraft drygt 22 680 megawatt, drygt 30 procent av förbrukningen.

Japanska Sphelar Power har tagit fram ett solcellstyg.

Gaskraft är det som är lättast att reglera ned, men kombinationen lågt kolpris och dyr gas har gjort att gasen i Europa redan går på sparlåga. Sommaren 2012 fick Vattenfall för första gången reglera ner även brunkol, ett mycket­ billigt bränsle. Dessutom exporterar Tysk­ land el framför allt när solkraften går för fullt. Subventioner betyder inte ett tillbakalutat liv för tillverkarna. Det gäller att vara snabbast med att pressa kostnaderna och höja prestandan. Prestanda handlar mest om fler watt per kvadratmeter, att krama ur så mycket ­energi som möjligt ur solstrålarna. Efter snart sextio års forskning och ut­ veckling skulle man tro att det inte finns så mycket­mer att hämta. Man skulle tro fel. Nya rekord slås fortfarande hela tiden, för olika teknologier, både i labb och i produktion. För tjugo år sedan trodde de flesta att framtidens teknik var tunnfilm. Den skulle ge billigare watt än kiselcellerna för att de kräver så 102,2 Installerad små mängder aktivt Resten av världen Mellanöstern & Afrika kapacitet material. Övriga Asien solceller, MW. Tunnfilm har 71,0 Kina också växt fort. Men Europa kiselceller har växt USA ännu fortare. 40,7 Priset har fallit med 22 procent för 23,6 varje fördubbling av 16,2 produktionen, gans­ 9,5 3,9 5,4 6,9 ka stadigt över mer 1,4 1,8 2,2 2,8 än 30 år. En del av pr­ 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 isfallet 2012 var ohållbart. Insatserna­ KÄLLA: EPIA

NU STIGER SOLEN PÅ ALLVAR

22 VECKANS AFFÄRER

Svenska Absolicons solceller ger både värme och kyla.

är enorma, och trots en snabbt växande marknad byggdes en rejäl över­ kapacitet upp. Den som håller ut och säljer med förlust kan vinna en andel av en stor och snabbväx­ ande marknad. Men många företag tvingas ge upp. Tyska Q-cells, för några år sedan en av de största tillverkarna i världen, fick ge upp 2012 och slukades av koreanska Hanhwa.

M

en alla i branschen är överens om att priserna kommer att fortsätta att falla snart igen. Två tredjedelar av världsproduktionen är i Kina, men en stor aktör är First Solar i Arizona i USA. De gör tunnfilmssolceller av kadmium­ tellurid och tjänar pengar på det. First ­Solar stressar konkurrenterna genom att redovisa sina tillverkningskostnader kvar­ tal för kvartal. De var först 2009 med att tillverka modu­ ler för under en dollar per watt och kom i slu­ tet av 2012 ner till 68 cent. Deras moduler blir bättre, i enlighet med en färdplan. I april 2013 hade de fått fram en modul med 16,1 procents verkningsgrad. Det tidi­ gare årsgamla rekordet var 14,4 procent. Det betyder att man kan få ut lika mycket el från sju moduler som tidigare åtta. Riktigt så bra moduler kommer ännu inte ut från fabrikerna, men det planeras ske 2015–2016. First Solar är vad konkurrenterna har att mäta sig med. Det som gäller är dollar per watt. Det finns bättre kiselceller, med upp till 22 procents verkningsgrad (och ökande). Men det går bara att ta lite bättre, inte mycket bättre, betalt för dem. Om de nu regerande teknologierna slutar att förbättras så finns det en rad andra möj­


Kina satsar stort på att minska sin smutsiga kolkraft.

NG HAN GUAN / SCANPIX

ligheter. En ”sovande jätte” kan vara kon­ centrerande system med speglar eller lins­ er. För att inte tala om vad den amerikanske riskkapitalisten Vinod Khosla betecknat som ”New Black Swan Improbable PyroNano-Quantum-Thingamajig Technology”. Den kanske finns därute på ett labb.

J

Bara marknaden i Japan bedöms, av IHS Research vara värd 20 miljarder dollar 2013, av 75 miljarder dollar för hela världen. Japan har väldigt goda förutsättningar. Förbrukningstoppen inträffar på som­ mardagar, ganska nära när solen lyser som mest. Det är mycket sol. Elpriserna var höga redan innan Fukushima och är ännu högre efter att nästan all kärnkraft är avstängd. Och Japan har mycket höga subvention­ er för solel. Det finns åtminstone femtio län­ der i världen som har stödsystem för solkraft, men inget så generöst som Japans. Kina tillverkade nyligen nästan bara för

KRISTOFER LÖNNÅ

akten på kostnader gäller inte bara high-tech i fabrikerna. Det har också visat sig möjligt att nå industriell effektivitet inom något som liknar en nästan gör-det-själv-aktivitet, nämligen att spika upp solcellsmoduler på tak. I takt med att själva modulerna blir billi­ gare blir installationskostnaden allt vikti­ gare. Förra året kostade det bara en fjärde­ del så mycket att installera solceller i Tysk­ land jämfört med USA. Marknaden för solceller har hittills varit Europa. 69 procent av all kapacitet finns här. Men det ändrar sig snabbt. Den euro­ peiska solcellsindustrins branschorganisa­ tion Epia tror att två tredjedelar av nya in­ stallationer 2013 kommer att vara utanför Europa redan i år.

export. Under 2011 började solpanelerna in­ stalleras även i Kina, med sedvanlig kine­ sisk hastighet: från 500 megawatt solkraft 2010 till 5 000 megawatt 2012. Kina vill minska sitt kolberoende och förbättra luften i de större städerna. De ki­ nesiska ledarna ser också förnybar energi som en strategisk exportprodukt. Kina är redan störst i världen vad gäller vindkraft och solvärme. Enligt en del bedömare kom­ mer Kina att installera mest solceller i världen redan 2013. Europamarknaden saktar ner framför allt därför att Tyskland närmar sig det upp­ satta målet, och för att det faktiskt börjar bli ont om riktigt bra tak där. En del länder, främst Spanien, har mins­ kat sitt stöd av budgetskäl. Men Storbritannien bygger stadigt ut och hade maj 2013 1 500 megawatt. Danmark som nyåret 2012 låg jämsides med Sverige på 18 megawatt närmar sig nu 500. Skälet är att Danmark har nettodebi­ tering för solkraft: om huset producerar mer el än det förbrukar så går elmätaren baklänges. Det föreslås också för Sverige av en utredning nu i juni.  ✕

Solcellsparken i Härnösand har byggts av det lokala bolaget Absolicon.

... OCH HÄR ÄR DE SVENSKA FRAMKANTSBOLAGEN DET DANSKA EXEMPLET visar hur

fort utvecklingen och marknads­ genombrottet kan gå. Det visar ock­ så en annan sak. Vinnarna på ut­ byggnad av solceller är inte bara modultillverkarna. För att el ska kunna matas ut på nätet krävs att likström omvandlas till växelström. Sådana växelriktare tillverkas av bland andra ABB. Tillverkare av mätare och styrutrustning kan också se fram mot glada dagar, liksom elinstallatörer. Sverige har förlorat några

modultillverkare, men det är möjligt att de återuppstår igen ifall EU inför strafftullar för kinesiska solceller. Ett sätt att kringgå dessa tullar är att exportera celler och montera ihop dem till moduler i Europa. De senaste åren har kiselsolcellerna tagit alltmer av marknaden. Men det kan finnas stora nischer för annat. l Exeger är ett utvecklingsföretag på KTH-området i Stockholm. De in­ riktar sig på byggnadsintegrerade solceller i glada färger. Tekniken,

grätzelceller, är väldigt annorlunda och beskrivs ibland som artificiell fotosyntes. l Midsummer, också i Stockholm, tillverkar utrustning för att produce­ ra solceller på flexibla material. l Absolicon i Härnösand tillverkar en sorts solfångare som ger både el och värme eller kyla. l Svenska forskare har länge varit bland de ledande i en tunnfilmstek­ nik som kallas CIGS efter de ingåen­ de grundämnena koppar, indium­, gallium och selen. Det resulterade i

företaget Solibro, som har en fabrik i östra Tyskland, numera ägd av ki­ nesiska Hanergy. ”Den är i gång, dock inte på hel­ fart. Modulerna säljs i Kina”, berät­ tar Marika Edoff, forskningsleda­ re för CIGS på Ångströmlabbet i Uppsala. Målet är att få fram moduler med 18 procents verkningsgrad, och att de ska bli billigare än kisel. Argu­ menten för CIGS är att det behövs väldigt små mängder material och att man kan använda vanligt glas. VECKANS AFFÄRER 23


E-PRIZE STENA ALUMINIUM

INNOVATIVT SMART OCH

HETT

Att leverera råvaran i flytande form i stället för i tackor är en av flera innovationer som sparar energi. Stena Aluminium är ett av bolagen som får årets E-prize som delas ut i samarbete med Eon.

FOTOGRAF MATS SAMUELSSON

AV RENÉE ERICSON

24 VECKAS AFFÄRER


STORFÖRETAG: Stena Aluminium Engagemanget genomsyrar hela organisationen från högsta ledningen ända ut till kunderna. Stena Aluminium är ett föredöme när det gäller smart och innovativ energieffektivisering i den tunga industrin.

S

Flytande aluminium i stället för tackor minskar koldioxiutsläppen med flera ton.

tena Aluminium utmärker såväl bolaget som för kunderna och världen sig i den energiinten­siva alumi­ i stort. På en full leverans sparar Stena Alu­ niumbranschen. Bolagets pro­ minium cirka två ton växthusgasutsläpp, cess för att framställa alumini­ jämfört med att leverera tackor. um är helt återvinningsbaserad. ”Vågar man vara ledande och ta på sig det Genom att köpa in ansvaret och vara lite pionjär så kan det ge 80  000 ton produktionsavfall och för­ positiva resultat, inte bara för oss utan för brukade­aluminiumprodukter per hela branschen”, menar Fredrik år använder Stena endast 5 pro­ Pettersson. cent av den energi som hade be­ Men samtidigt finns det risker hövts för att nytillverka lättmetal­ med att vara först ut. Och det är en len. Årligen undviker man därmed av utmaningarna som Fredrik 550 000 ton koldioxidutsläpp. Pettersson upplever i hållbarhets­ Hållbarhet är en central del av arbetet: när man går ut på verksamheten då energi utgör en obeprövad mark tar det längre tid betydande del av företagets kost­ Fredrik Pettersson att se resultat än vad man hade öns­kat. nadsbas, och eftersom lokalerna sedan början av 1900-talet legat nära Utöver teknisk innovation är en del av bostadsbebyggelsen i Älmhult. Samman­ Stena Aluminiums hållbarhetsarbete att lagt har bolaget investerat över 200 miljo­ främja ökad aluminiumanvändning. ner kronor i sin anläggning för miljö- och Av all aluminium som producerats histo­ processeffektiviseringar de senaste åren. riskt är 75 procent fortfarande i bruk, berät­ ”Vi är väldigt intresserade av att bli tar Fredrik Pettersson, vilket innebär att bättre­hela tiden, och det gör att vi tillåter livslängden på aluminium är väldigt lång. ett öppet klimat som ger en innovationsnivå Som råvaruproducent ser Stena Alu­ som jag tycker är positiv”, säger Stena Alu­ minium nya krav från sina kunder på vad miniums vd Fredrik Pettersson. aluminium ska klara av och på lösningar ”Vi har personer som får stor frihet just som minskar miljöpåverkan. Stena är där­ att titta på hur vi kan göra den här proces­ för med i diverse utvecklingsprojekt som sen bättre på olika sätt. Både kopplat till undersöker olika användningsområden för ­energi, och till andra delar i vår process.” aluminium. Framtidsperspektivet har gjort Stena Kunderna är i huvudsak aluminium­ Aluminium till en föregångare inom sin gjuterier i Norden och övriga norra Europa. bransch. Fredrik Pettersson hänvisar till Det är framför allt kundernas kunder, som elektronik- och fordonsindustrin, som en ny smältteknik som bolaget var med och driver­efterfrågan på hållbara lösningar utvecklade för några år sedan. när de köper komponenter från gjuterierna. ”Den tekniken är i dag etablerad globalt, ”Fokus från slutkunderna på hållbara och det är vi väldigt stolta över”, säger han. lösningar och energieffektivisering har bli­ ”När den installerades, sparade vi 35 pro­ vit större, vilket gynnar användningen av cent av den energiförbrukningen.” aluminium, och också återvunnen Företaget är också först i Norden med aluminium­”, säger Fredrik Pettersson. att leverera aluminium till sina kunder i fly­ tande form. Leveransen sker i värme­be”Använder man mer aluminium i varande termosar, som med en kapacitet på fordons­industrin blir bilarna lättare, och då blir det mindre utsläpp och du minskar åtta ton kan fraktas tre i taget inom Sverige. Det medför miljö- och kostnadsfördelar för ✕ miljöpåverkan.” VECKANS AFFÄRER 25


E-PRIZE VASAKRONAN & THORN LIGHTING

Störst och bäst

Med ett fastighetsbestånd värderat till 86 miljarder är Vasakronan Sveriges största fastighetsbolag. Nu kan man även titutlera sig det smartaste. AV BJÖRN WALLENBERG

B

yggnader är riktig miljöbovar. Det är en stor apparat att värma, kyla och ventilera fas­ tigheter. Totalt står bostäder och kontor för ungefär 35 pro­ cent av världens totala energi­ förbrukning. Att energieffektivisera fas­ tigheter är alltså en högst angelägen fråga. Och på några få år har fastighetsgiganten nått anmärkningsvärda resultat. Koldioxid­ utsläppen har minskat med hela 97 procent och de årliga energikostnaderna har gått ned med 100 miljoner kronor. Enligt före­ tagets interna kalkyl ger det här en värdeökning på fastighetsbeståndet på 2 miljarder kronor. Nicklas Walldan, chef för teknik och ut­ veckling, berättar att det hela började år 2009 med att ledningen satte upp ett ”närmast provo­ cerande mål”: att på lång Nicklas Walldan sikt ligga 50 procent un­ der branschsnittet i energiförbrukning. I början var man 25 procent effektivare än konkurrenterna. I dag är man nere på 45 procent. Steg ett var att gemensamt med hyres­ gästerna identifiera och ta bort all onödig energianvändning. Därefter fasades olja ut och man gick över till fossilfri fjärrvärme och vattenkraft. Allt som allt har bolaget hittills genomfört över hundra stora och små förändringar. Och man har inga planer på att slå ner på takten.

FASTIGHETER & OFFENTLIG SEKTOR: Vasakronan Med det stöddiga målet att vara 50 procent bättre än konkurrenterna på energieffektivisering har man begått stordåd för såväl de egna finanserna som för miljön. Genom att vara en så tydlig ledstjärna sätter Vasakronan press på en hel bransch.

av hur mycket som fanns att vinna. Det finns väldigt mycket som är enkelt att göra och väldigt lönsamt. Men man måste sätta lampan på det – annars händer inget. Mång­a energiåtgärder har haft en bättre lönsamhet än vissa uthyrningar vi gör.” Vad har varit svårast?

”Vårt mål flyttar sig ständigt. Vi vill ju vara ledande med 50 procent mindre för­ brukning än branschen samtidigt som vi vill inspirera andra fastighetsbolag till ut­ veckling. Vi måste röra oss snabbare och göra bättre förbättringar än alla andra.” Vad har ni mer i kikaren?

”Vi har börjat titta på solkraft. Tekniken har utvecklats snabbt och kalkylerna bör­ jar närma sig lönsamhet. Vi vill också få fler av våra hyresgäster att gå över till gröna hyresavtal, där värd och gäst gemensamt förbinder sig att verka för en bättre miljö. I dag är drygt 850 av 2 000 hyresavtal gröna. I slutändan handlar allt om beteende. Kunderna måste med. Annars går det inte”, ✕ säger Nicklas Walldan. Lilla Bommen i Göteborg är en av Vasakronans många fastigheter.

Hur har ni gått till väga?

”Ledningen började med att sätta ett ut­ manande men tydligt mål. Sedan har våra tekniker fått löpa fritt. När bollen väl var i rullning strömmade förslagen in. Idéerna började spruta. Vi har även arrangerat något som vi kallar för Värdsmästerskapet, en intern Oscarsgala, där hela bolaget sam­ las för att uppmärksamma årets bästa ­energiåtgärd.”

”Vi vet inte riktigt. Men vi hoppas att vi kan inspirera andra. Vårt fastighets­ bestånd är så stort att även små förändring­ ar får ett stort totalt genomslag. Men det är klart, i början undrade vi hur sjutton vi skulle lyckas. Samtidigt blev vi överraskade 26 VECKAS AFFÄRER

VASAKRONAN / TT

Om energieffektiviseringar ökar värdet på beståndet och leder till kostnadsminskningar – varför ägnar sig inte alla alltid åt det?


SMÅFÖRETAG: Thorn Lighting

Patrik Källåker och Lars-Göran Andersson har sparat miljoner åt bolaget.

THORN LIGHTING / TT

Även i verksamheter som inte tillhör de energihungrigaste finns alltid potential att effektivisera. Med en tydligt engagerad ledning som tillsammans med medarbetarna syns i processen och även sprider det vidare har Thorn Lighting visat att även många små steg till slut ger stort avtryck på sista raden i energikalkylen.

Sparar för att överleva Belysningsbolaget gör precis som sina kunder: ser till att spara på energi överallt där det går. AV FREDRIK LUNDBERG

F

örr gick kompressorn sju dagar i veckan på Thorn Light­ ing i Landskrona, även när ing­ en använde tryckluften. Nu är det slut på det, och slut på att bränna olja. Med många små och till synes självklara åtgärder håller Thorn på att dra ner på energiförbrukning­ en, utan några större investeringar. Lars-Göran Andersson är fastighets­ chef och den som enligt platschefen Patrik Källåker sett till att det verkligen hänt nå­ got med energieffektiviseringen. Det börja­ de han fokusera på 2010, då han gick igenom fakturorna för el, olja, gas och fjärrvärme och tänkte att här måste det gå att göra nå­ got. ”På de tre åren har vi sparat över 3 miljo­ ner kronor”, säger han. ”Vi hade en oljeräk­ ning på nära 300 000 kronor per år, den är helt borta.” Den positiva trenden fortsätter månad för månad. Det som framför allt driver honom är att minska miljöpåverkan genom att minska energikonsumtionen, men också att spara pengar för företagets överlevnad. ”Framför allt att jag har arbetat bort ol­

jan helt och hållet, det är positivt för mil­ jön.” Miljöinriktningen får också stöd i ISOarbetet. Thorn tillverkar ljusarmaturer, bland annat aluminiumreflektorer i Landskrona. Företaget säljer belysningslösningar åt till exempel isbjörnarna på Köpenhamns zoo, till idrotthallar, sjukhus och flygplatser. Thorn tillhör sedan millennieskiftet kon­ cernen Zumtobel, ett österrikiskt familje­ företag som säljer över hela världen. Man använder gas till brännugnar, fjärr­ värme för torkning i måleriet och el till ma­ skiner. Thorn säljer i hög grad energieffektivi­ tet. Första kvartalet 2013 fick Zumtobel­

E-PRIZE är näringslivets mest

prestigefulla energipris som belönar små och stora företag i Sverige som på ett innovativt och effektivt sätt arbetar för att spara energi och samtidigt skapar bättre affärer. Priset delas i år ut för femte gången

koncernen 29 procent av sin försäljning från led, mot 6 procent tre år tidigare. Men det var inte energieffektivitet som präglade fabriken i Landskrona när LarsGöran Andersson tillträdde. ”Folk släckte inte ljuset och stängde inte av sina maskiner. Kompressor var i gång dygnet om, sju dagar i veckan. Den är på 100 kilowatt, så det säger sig självt …” Nu styrs ljus, ventilation och kompressor ned automatiskt. ”Jag har gjort många små åtgärder men de har gett stor effekt i besparing.” Men det är inte bara automatik. ”Det har varit en lång resa, med mycket diskussioner och möten. Det är inget en­ mansarbete. Alla måste tänka på miljön och på våra energikostnader, det måste man ständigt upplysa om.” De stora ventilationsaggregaten slås nu av när arbetstiden är slut och slås på med automatik i god tid innan arbetstiden börjar. Lösningsmedel används inte så mycket, men där de används har man förstås stän­ dig ventilation. ”Det finns också en massa små ventila­ tionsaggregat, och jag har planer på auto­ matiken för dem också”, säger Lars-Göran Andersson. Snart ska man också återvinna värme från kompressorn, och på så sätt minska in­ köpen av fjärrvärme. Den och andra kom­ mande åtgärder beräknas betala sig på mindre än ett år. Det finns säkert mycket som andra före­ tag kan ta efter. Inte minst finns det mycket pengar att spara på ljusstyrning. ”Det finns alltid mer att göra, det är ett evighetsarbete. Och det är ett fantastiskt roligt arbete. Det är verkligen tillfredsstäl­ lande att se resultat, både för företagets överlevnad och för miljön”, säger Lars-Gö­ ran Andersson.  ✕

av Veckans Affärer i samarbete med Eon. Vinnarna utses av en jury som i år bestått av Maria Sunér-Flemming, ansvarig för energi- och klimatpolitik på Svenskt Näringsliv, Erik Brandsma, generaldirektör på

Energimyndigheten, Martina Krüger, ansvarig för klimat och energi för Greenpeace i Norden, Jonas Abrahamsson, koncernchef och vd Eon Norden, och Per Olof Lindsten, redaktör Veckans Affärer (ordförande). VECKANS AFFÄRER 27


PROFIL CHRISTOPHER FABIAN

� UNICEF/MARKISZ

Christopher Fabien, tekniknörd och välgörare.

28 VECKANS AFFÄRER


INNOVATÖR MED INFLYTANDE Ett enda sms kan vara skillnaden mellan liv och död för ett nyfött barn i Nigeria. Unicefs innovationsguru Christopher Fabian hittar ständigt nya lösningar för att skydda världens barn med den senaste tekniken. AV ULRIKA FJÄLLBORG

VECKANS AFFÄRER 29


PROFIL CHRISTOPHER FABIAN

F

art. Svaret på frågan om vilket problem som är viktigast att lösa när det gäller barnfattig­domen i världen är lite oväntat. Man kunde ha gissat på utbildning. Eller mat och vatten. Kanske vaccination eller en insats för mammorna. Men det mesta Christopher Fabian svarar är oväntat. I våras fanns han och kollegan Erica Kochi på Time Magazines lista över de hundra mest inflytelserika personerna i världen bland namn som Jay-Z, Barack Obama och Steven Spielberg. ”Vi måste förändra fortare”, förklarar han vidare. ”Det kan ta tre till fem år att fundera ut hur vi bäst utbildar, eller får ut en hälsostrategi i praktiken. Då har vi förlorat en hel generation barn. Vi måste jobba fortare.” Christopher Fabian driver, tillsammans med Erica Kochi, Unicefs innovationsavdelning. Tillsammans med partner från ­näringslivet och akademin letar de tekniska­ innovationer som kan effektivisera fattigdomsbekämpningen och förbättra livet för världens barn. ”Unicef har en lång tradition av att samarbeta med företag”, påpekar han. 30 VECKANS AFFÄRER

UNICEF/MARKISZ

Erica Kochi och Christopher Fabian ser till att Unicef håller sig i framkanten.

Vårt arbete är att förse dem med research och teknik som de kan använda i sin verklighet. Vi spanar framåt efter nya lösningar, men även bakåt.” Vad de gör är att föra in ny teknologi i fattiga miljöer med dålig infrastruktur. Innovationsavdelningen på huvudkontoret i New York har tio medarbetare, men det verkliga arbetet görs inte heller där. Inte heller görs det i huvudsak av de fyrtio personer som är utlokaliserade på Unicefs 135 landskontor. Det verkliga arbetet görs ute på fältet, bland barnmorskor och fältarbetare. ”Vårt arbete är att förse dem med research och teknik som de kan använda i sin verklighet. Vi spanar framåt efter nya lösningar, men även bakåt”, säger han och berättar om de innovationslabb som de håller på att sätta upp i olika delar av världen, hittills finns tio stycken. Nu är han i Sverige bland annat för att undersöka möjligheterna att starta ett sådant labb i Sverige. Han berättar om projektet i Nigeria där barnmorskorna på fältet registrerar nyfödda­

med sms. Genom ett enkelt sms registreras alla barn i landets befolknings­databas. Därmed finns de. Inte bara i levande­livet, utan också i Nigerias folkräkning och statistik över medborgare som behöver sjukvård, skolgång och så vidare. Allt det en medborgare behöver i ett samhälle. För att inte tala om hur viktigt det är att kunna bevisa att ­någon funnits om den en dag försvinner. ”Utan id-handlingar är du skyddslös. Utan id-handlingar får du varken vaccinationer eller skolgång och kan lätt utsättas för trafficking”, säger Christofer Fabian. Ett annat prisbelönt projekt är Mwana i Zambia och Malawi. I samarbete med bland andra designföretaget Frog förändrade de arbetsgången när det gällde tester och ­diagnoser för barn och mammor med hiv/ aids. Genom att använda sms som kommunikationskanal i stället för post och kurirer fick de ner antalet dagar från test till diag-


CHRISTOPHER FABIAN

nos från 66 till 12. Och även här, när det gäller aidsbekämpning, är fart en avgörande faktor. ”Detta är hyperlokalt, byggt utifrån att lösa de problem som finns i den verklighet våra medarbetare arbetar, och samtidigt globalt”, säger Christopher Fabian. Designföretaget Frog är ett av de företag Unicef samarbetar med i flera projekt. ”De supportar oss med sina hjärnor, sina talangers tankearbete”, säger Christopher Fabian. Frog lägger arbetstid motsvarande två miljoner dollar om året i samarbetet med Unicef. ”Men självklart behöver vi även finansiellt stöd.” Ett av de bolag som ger det är GE, som finansierar ett mobilt hälsoprojekt i Rwanda. Andra samarbetspartners är Vodafone, MD Alliance, Glaxo Smith Kline, Qualcomm, Intel. ”Vi finns i nästan alla länder i världen. Företag vet att när vi drar i gång något så kan det skalas upp”, säger Christopher Fabian. För att inte tala om den kunskap om ”marknadens behov” som Unicef sitter på. ”Afrika är en stor marknad. Det är barnmorskorna på fältet som vet vad som behövs. Unicef har den kontakten, det nätverket.” I de partnerskap de bygger med före­ tagen och universitet är det viktigt att alla får ut värde av relationen, tycker Christopher Fabian. ”Vi måste förstå deras affärsidé och de måste förstå vad vi gör.” Och genom att lösa verkliga problem med innovativ teknik skapar man bra uppstarter. Det är Christopher Fabians personliga erfarenhet, det är därifrån han kommer. Innan han satte upp Unicefs innovationsavdelning för sex år sedan var han ”entreprenör i teknikbranschen”, uttrycker han sig lite slängigt. ”Vi startade sydöstra Afrikas största webbyrå. Och en rad andra företag. Några sålde vi, några dog av naturliga orsaker. Så är det med Unicefs innovationsprojekt också.” Christopher Fabian berättar hur han träffade sin parhäst Erica Kochi genom ett projekt där de skulle koppla ihop barn i stä-

FÖDD: 1980. BOR: New York. GÖR: Driver FN-organet Unicefs innova-

tionsenhet. SKAPARE AV: Ett antal tekniska innova-

tioner med öppen källkod för att främja hälsoarbetet i områden med låg infrastruktur, till exempel Rapid-SMS och Digital Drum. UTMÄRKELSE: Listad av Time Magazine som en av världens hundra mest inflytelse­rika personer 2013. FÖLJ: Christopher Fabians arbete på www.unicefstories.org.

dernas utkanter med varandra genom mobiler och bärbara datorer. ”Vi fick många företag med oss, men projektet var helgalet och misslyckades.” Ändå lyckades det, eftersom de lärde sig hur de skulle bygga den organisation de driver i dag – problemdefinition från botten och möjliga förslag till tekniklösningar, research och kontakter uppifrån. För det är inte alls så att folket på gatan inte är intresserade av att bli ihopkopplade, av att kommunicera. ”Elva procent i Uganda, Sudan och Burundi har tillgång till el. I snitt lägger folk tjugo procent av sin inkomst på att hålla

Vi gör misslyckade projekt, men det måste du göra. Du måste ta risken att misslyckas, annars kan du inte heller göra stor skillnad.” mobilen laddad. Så viktig är kommunikation för dem”, säger Christopher Fabian. ”Vi gör misslyckade projekt, men det måste du göra. Du måste ta risken att misslyckas, annars kan du inte heller göra stor skillnad.” En tekniknörd och entreprenör i en ­gigantorganisation som FN:s Unicef. Varför är han där? Vad driver honom? ”Jag har alltid attraherats av svåra utmaningar. Unicef har den mest tvingande utmaningen i världen. Och jag gillar att kämpa för ’the underdog’. Unicef försöker inte lösa detta från toppen utan från de ställen där problemen syns. Det är coolt.” 

FN:S BARNFOND STARTÅR: 1946. VERKSAMHET: Bekämpar fattigdom i 190 länder. ADMINISTRATION: 36 nationalkommittér varav

en i Sverige. VÄRLDSFÖRÄLDRAR: Cirka 185 000 svenskar är

världsföräldrar och skänker en summa till Unicef varje månad.

Aidsvården i Afrika har effektiviserats tack vare sms.

VECKANS AFFÄRER 31


AvAncerAd utbildning i Affärsetik och riskhantering på högriskmarknader

Veckans affärer och The Academy for Human Rights in Business erbjuder ett kvalificerat utbildningsprogram om mänskliga rättigheter, socialt ansvar, korruptionsrisker och hållbarhetsfrågor inom den globala handeln. Högaktuellt för styrelseledamöter, vd:ar, hållbarhetschefer, inköpschefer, revisorer samt andra beslutsfattare som agerar i högriskländer och på andra komplexa marknader.

tillfälle 1: RiskHAnTeRing ocH due diligence i HögRiskländeR tillfälle 2: uppföljning Av csR i leveRAnTöRsledeT tillfälle 3: ATT föReByggA ocH moTveRkA koRRupTion

Programmet startar i februari 2014. Anmälan och mer information: parul.sharma@csrsweden.se

pris 2 1 9 00 kr Parul Sharma är rektor för The Academy for Human Rights in Business, människorättsjurist, med gedigen erfarenhet i csR frågor i och från s.k högriskländer. The Academy for Human Rights in Business är ett initiativ av csR sweden.


LEDARSKAP ARBETSNARKOMANI

NÄR JOBBET

BLIR ALLT

Abstinens på helgen? Ett sug som bara försvinner om du får åka förbi kontoret och få undan det du inte hann i fredags? Då är risken stor att din hjärna har kidnappats. AV ULRIKA FJÄLLBORG

www.va.se

VECKANS AFFÄRER 33


LEDARSKAP ARBETSNARKOMANI

engagemang. ”Jag lade 40 timmar på mitt jobb och lika mycket på ideellt arbete”, säger hon. Men till slut tog kroppen ut sin rätt. Hon fick sömnproblem – sov aldrig mer än 1,5 timme i taget under ett och ett halvt års tid. ”Jag blev också personlighetsförändrad. Från att ha varit en rätt godmodig person blev jag en ilsk och sur jävel. Jag blev men­ talt knäpp i huvudet och förstod inte sam­ manhang”, säger hon och berättar att hon kunde börja gråta omotiverat utan att kunna­ sluta. I flera år ignorerade hon kroppens signa­ ler. Till slut blev hon sjukskriven för stress­ relaterat utmattningssyndrom. I sju måna­ der var hon helt borta från arbetet. Det tog två år innan hon kunde jobba heltid. Stressrelaterat utmattningssyndrom är den kliniska termen för vad vi i dagligt tal kallar utbrändhet, en av de diagnoser som ingår i begreppet ”psykisk ohälsa”. Men ”psykisk” är en sanning med modi­ fikation. Utbrändhet har ofta sitt ursprung i en beroendesjukdom. Alla beroendesjuk­ domar är i botten en hjärnsjukdom. Det konstaterar Lars Olson, professor i neuro­ biologi och ordförande för Hjärnfonden. ”Vi har ett belöningssystem i hjärnan, detsamma för alla djurarter, som är till för att belöna oss för beteenden som leder till vår överlevnad – äta, sova, ha sex, motione­ ra. Signalsubstansen dopamin utsöndras i hjärnan när vi njuter. Svagheten i systemet är att det kan slå över, det vet inte vad lagom är. Systemet anpassar sig hela tiden så att vi vill ha mer, vare sig njutningarna är orsa­ kade av nyttiga eller onyttiga aktiviteter. Det kan skapa beroende”, beskriver Lars Olson. ”Det är som att belöningssystemet kid­ nappar hjärnan.” Den stora kioskvältarnyheten är att näs­ tan vilket beteende som helst kan utlösa denna beroendespiral och hjärnsjukdom. Hjärnan gör ingen skillnad mellan en yttre tillsats som alkohol, tobak, narkotika, eller ett beteende som sex, träning, spelande el­ ler arbete. När man undersökt hjärnans aktivitet med magnetkamera visar den samma reaktion oavsett vilken stimuli det handlar om. ”Det tycks som att man kan bli beroende av vad som helst som man njuter av”, säger Lars Olson. Det är alltså inte alkohol i sig som är al­ koholistens eller narkotika som är narko­ 34 VECKANS AFFÄRER

manens problem. Det är att hjärnans belö­ ningssystem bygger om sig och styr beteen­ det så att andra behov åsidosätts till förmån för det beteende som ger mest dopamin. Man kan njuta av att vara duktig och av att prestera på samma sätt som man kan njuta av vin eller sötsaker. Gränsen när det går över i ett beroende är olika för varje in­ divid, men ett tips Lars Olson vill ge är att man ska kolla in sina släktingar. ”Allt är mycket mer genetiskt än vi tidi­ gare trott. Man pratar ofta om att alkoho­ lism är ärftligt, men det är inte svag­heten för alkoholen som är ärftlig utan beroende­

problematiken i sig som det finns en fallen­ het för”, säger han. Det gör också att det är lätt att byta ut ett beroende mot ett annat. När Helena Westin var sjukskriven fick hon träningsförbud. Hennes jobberoende riskerade att gå över i ett träningsberoende när hon inte fick tillfredsställelse från ar­ bete. Hur vet man när man blir beroende?

Sömnproblem är, enligt både Helena Westin och Lars Olson, ett tidigt tecken. Vi klarar mycket stress och mycket arbete om hjärnan får vila emellanåt. Sömnen är en

”Jag lade 40 timmar i veckan på mitt jobb och lika mycket på ideellt arbete.”

Helena Westin älskade sitt jobb alldeles för mycket.

RICKARD KILSTRÖM

H

elena Westin var vd för Sveriges coolaste reklam­ byrå. Före det var hon en framgångsrik projektledare. Hon älskade att jobba. Hon hade dessutom stora ideella


viktig återhämtningsprocess. Om den slu­ tar fungera börjar människan brytas ner. Om man upplever jobbabstinens på hel­ gen eller semestern, och om den ångesten lättar bara man får jobba några timmar, om man struntar i andra viktiga saker eller personer i livet bara för att få jobba – då är det dags att se upp. För har man väl blivit sjuk är det betyd­ ligt svårare än man tror att bli frisk. ”Det finns tecken på att det går men det är inte lätt”, säger Lars Olson. ”Det räcker inte precis med en långhelg på landet”, säger Helena Westin lite iro­ niskt, eftersom hon länge tyckte att hon kla­ Lars Olson konstaterar att rade sig med det. alla beroendesjukdomar Det riktigt skrämmande är att hjärnan är hjärnsjukdomar. bygger om sig utifrån beroendet. Fysiskt. Upplevelser ger elektriska signaler, som i sin tur ger kemiska förändringar. Som i sin innan jag blev utbränd, men jag tänker helt tur leder till strukturella förändringar i sy­ annorlunda”, säger hon och jämför sig med napserna, kontaktpunkterna där nervtrå­ en nykter alkoholist. dar från två olika nervceller möts. ”Jag är fortfarande beroende men jag ”Det är den emotionella laddningen i kan hantera det. Man ska kunna älska sitt upplevelsen som avgör hur stor förändring­ jobb, men det får inte vara det viktigaste i en blir”, säger Lars Olson. livet.” Han vill inte svara ett rakt ja på frågan Både hon och Lars Olson hävdar att che­ om det går att bygga tillbaka hjärnan. fernas ansvar som kultursättare på arbets­ ”Det finns saker som tyder på det”, säger platsen inte nog kan poängteras i det här han i stället. ”Men det är svårt.” sammanhanget. Det som kan bryta beroendet är något Helena Westin har lärt sig att vara vak­ som ger en ännu större sam även när det gäller känslomässig upplevelse. medarbetare. För att upp­ För alkoholister finns två täcka dem som inte mår framgångsfaktorer för att bra är det viktigt att inte bryta beroendet: förälskel­ vara chef över fler än man se och att bli frälst. kan lära känna, säger hon. Tillbaka till Helena När de börjar bete sig Westin. I samband med sin annorlunda är det en var­ TOG DET INNAN sjukskrivning slutade hon ningsklocka och dags att ta Helena Westin var så som vd för reklambyrån ett samtal. Då gäller det pass återställd att Paradiset DDB. Men man också att man har med­ hon kunde börja jobkan inte precis säga att hon arbetarnas förtroende – ba heltid igen. trappade ner. I stället blev för många gånger kan det hon nordisk marknads­ samtalet passera gränsen direktör för telekombola­ mellan arbetslivet och pri­ get Tre i en väldigt krisig vatlivet. tid för bolaget. Det handlar inte om att hejda alla som ”Jag tänkte: Om jag inte blir utbränd av jobbar mycket, det handlar om att se när detta vet jag att jag är botad”, säger hon. folk inte mår bra. I dag jobbar hon som strategisk rådgiva­ ”Så länge glöden finns i ögonen är det re. bra. Men när de inte kan koppla av och när ”Jag har haft mycket värre arbetssitua­ det finns tecken på att de inte sover bra, då tioner och jag jobbar ibland mer i dag än ska man se upp”, säger Helena Westin.  ✕

2 år

INGVAR KARMHED / SVD / SCANPIX

”Ett tips är att kolla in sina släktingar. Allt är mycket mer genetiskt än vi trott.”

SE UPP! Alkohol och narkotika är inte det enda som kan orsaka ett beroende. Det här gäller det också att se upp för: l Spel l Shopping l Sex l Dataspel l Extrem konditionsträning l Arbete

ÄR DU I FAROZONEN? Tre av dessa sju kriterier ska vara uppfyllda under ett års tid för att det ska klassificeras som en beroendesjukdom: 1. Du behöver allt större doser. 2. Du får abstinensbesvär om du avstår. 3. Du tar mer eller under en längre tid än vad som avses. 4. Du vill, eller har misslyckats med, att sluta. 5. Du använder en betydande del av livet åt att skaffa, konsumera och hämta dig från det som skapar beroendet. 6. Du försummar viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter. 7. Du fortsätter trots kroppsliga eller psykiska skador. Källa: American Psychiatric Association

VECKANS AFFÄRER 35


VA-EVENT ALMEDALEN

Foto Cicki Lewenhaupt Nilsson

5

4 7

6 1

9

Visbyvimmel VA-seminarierna om sociala företag, hållbara affärer och utbrändhet drog fulla hus under Almedalsveckan.

2

1. Eftermiddagsseminarier i högsommarvärme. 2. VA:s Ulrika Fjällborg diskuterade psykisk ohälsa med Johan Rudborg, Proactive Health Partner, Walter Osika, KI, Eva Nygren, Rejlers, Jens Magnusson, SEB, och Lena Ahlström, Ledarstudion. 3. Eva Nygren och Jens Magnusson. 4. VA-moderator Emma Sjöström. 5. Ulrika Fjällborg med Johan Rudborg som blev utbränd under sin tid på ABB. 6. Karl Palmås, Chalmers. 7. Mikael Schiller, Acne, fanns i publiken. 8. VA:s moderator Ulrika Fjällborg. 9. Fredrik Skärheden, Postkodlottriet. 10. VA:s chefredaktör Ulf Skarin talade barnarbete med Valerie Binner, Dometic Group, Anna Gedda, H&M, Ida Margarita Hyllsted, Unicef, och Emma Sjöström.

8

3

10

UPPTÄCK VA HÅLLBARHET VECKANS AFFÄRERS DIGITALA HÅLLBARHETSMAGASIN Magasinet som speglar de hetaste hållbarhetstrenderna, analyserar de nya affärsmodellerna, porträtterar de mest spännande nytänkarna och guidar till de långsiktigt lönsamma investeringar.


VIMMEL PRISUTDELNING

Foto Peter Jönsson

Mänskligare i toppen

4

Toppdirektörerna var på plats när Antonia Ax:son Johnson fick pris för ett mänskligare näringsliv.

S 1

2

tående ovationer mötte svenskt näringslivs främsta hållbarhetspionjär, Antonia Ax:son Johnson, när hon tog emot Pontus Schultz-stiftelsens pris för ett mänskligare näringsliv tidigare i höst. Själv svarade hon med sin e-kompass för ett hållbart företagande: ”Ekologi, ekonomi, etik, estetik och empati. Jag använder dem dagligen för att vägleda mig i mitt företagande”, sade hon. Gräddan av den svenska näringslivseliten fanns på plats när stiftelsen, som bildades efter att VA:s förre chefredaktör omkom för ett år sedan, höll sitt premiärseminarium med efterföljande prisutdelning. Börje Ekholm, Investor: ”I Sverige är vi väldigt beroende av våra storföretag. Därför måste vi ta diskussionen om hur vi förnyar det svenska näringslivet.” Daniel Sachs, Proventus: ”Det är uppmuntrande att allt fler i näringslivet ser att samhällsansvar är nödvändigt. Det vore fint om Pontus nyfikna ansats kan skapa en arena för att fortsätta de diskussionerna.” Bengt Braun, Bonnier: ”Här diskuteras viktiga frågor av spännande föredragshållare. Jag är här för att lära mig mycket.” Ulrika Fjällborg

6

5

1. Karin Bodin och Jan Scherman. 2. Camilla Wagner och Per Schlingmann. 3. Sara Öhrvall, Michael Wolf, Börje Ekholm och Hans Stråberg sitter i stiftelsens styrelse. 4. Antonia Ax:son Johnson fick ta emot priset när det delades ut för första gången. 5. Lisen Schultz. 6. Sasja Beslik. 7. Ewa Swartz och Michael Wolf. 3

7

NYA!

NUMM ER 19 AUGU 12 STI 2013

va.se va.se

GRANSKNIN G

Till Ind onesien på korrup tionsjak t

TRENDER

Prenumerera på www.va.se

ordinarie pris 250:-

HÅLLBA

Så vill hon inkludera mera

ULRIKA

FJÄLLBORG RHET

”Nog fin det att ns gör grabba a, r!”

N S G U RU N

Christop he

PÅ UNICEF

NUMMER 17 28 OKTOBE R 2013

INNOVATIO

NYA!

R 9 NUMME 2013 3 JUNI

ETT KVARTAL VA HÅLLBARHET 199:-

Carl Jan får insektssm ak

PORTRÄTT

va.se

r Fabia

n ÄR EN VÄR MEST INFGRAN LDENS SKNING LYTESR IKA Slavhand svenska eln i företag

va.se va.se

ANALYS

INNOVATION

Världens energires största urs

Största åtan energig

NYTÄNKAREN

ANALYS

en g jjakta Nu går på smitarn

Han rädd ar oss från att drunkna i data

NYHETER

kar ska Äta mas krisen Äta lösa mat

GUNNAR T LINDSTED

g eten ”Girigh firar nyar” triumfe

MÅNGFALDRSEN Ö T K E IR D OM NÄRING

”Om ett prob varför enga lem går gerar sig inte fler människatt fixa, or då?”

I STOR INTE RVJU OM VAD

llström DE Margot WaT PÅ ANSVARSTAGAN

SLIVETS

BRIS

DANIEL EK HAN BRINNER

FÖR VID SIDA N AV SPOTIFY

.


VA-EVENT HÅLLBARA AFFÄRER

Foto Rickard Kilström

5

4 7

6 1

9

Goda & glada Grand Hôtel fylldes av entusiaster när VA delade ut E-prize och Social Capitalist Award.

2

1. Årets samhällsentrepenör Soledad Piñero Misa gratuleras av Fredrik Skärheden, Postkodlotteriet, och VA:s chefredaktör Ulf Skarin. 2. VA:s Ulrika Fjällborg var moderator. 3. Mark Levengood ledde Unicefseminariet. 4. Patrik Nilsson, Eon. 5. Marie Lindstedt och Kim Rydehem, Svensk Exportkredit. 6. Lars Olson, KI. 7. Ulrika Fjällborg höll i paneldiskussionen med Darja Isaksson, Ziggy Creative Colony, Cecilia Hertz, Umbilical Design, Bo Dahlbom, Sustainable Innovation, och Mikael Haglund, IBM. 8. Gunnar Boquist, Hyresbostäder i Norrköping. 9.Henrik Mattsson, Rambo, var en av de nominerade. 10. Fredrik Pettersson, Stena Aluminum, får pris av Jonas Abrahamsson, Eon.

3

8

10

LIGG STEGET FÖRE MED VECKANS AFFÄRER Veckans Affärer speglar och beskriver ett näringsliv i ständig förändring. I magasinet skildrar vi de affärsmöjligheter och utmaningar som förändringarna innebär. Du möter näringslivets viktigaste personligheter, bolagen som skapar framgångsrika affärer, unika kartläggningar och granskningar, internationell utblick och de viktigaste affärstrenderna.


5

6

4 8 1

2

1. Alla pristagarna på scen: E-prize småföretag gick till Lars-Göran Andersson och Ulrika Färemo, Thorn Lighting, E-prize fastighetsbolag till Lennart Lifvenhjelm, Vasakronan, Årets samhällsentreprenör till Soledad Piñero Misa, Retoy, E-prize storföretag till Fredrik Pettersson, Stena Aluminium, och Årets samhällskapitalist till Stefan Krook, Goodcause. 2. Johan Mörnstam och Karin JarlMånsson, Eon, med Anne Helminen, Eunordic. 3. Deltagarna fyllde hela Vinterträdgården på Grand Hôtel. 4. En överlycklig vinnare. 5. Seminarierna drog fulla hus. 6. Jon Levin och Marie Baryard, Eon. 7. Anne Ahlerup, Vattenfall, och Anna Jandler, VA. 8. Christopher Fabian från Unicef. 9. Mattias Karldén, SEB.

3

7

9

Prenumerera på www.va.se

ETT KVARTAL VECKANS AFFÄRER 499:ordinarie pris 1 000:-


FRÅN VÅRA PARTNER


DETTA UPPSLAG ÄR EN ANNONS FRÅN SEB

TEMA HÄLSA OCH HÅLLBARHET

SÅ ORKAR DU JOBBA LÄNGRE Vi måste jobba mer och spara mer för att få en bra pension. Men hur ska vi orka när stressen på många arbetsplatser samtidigt ökar? Ett hållbart arbetsliv kräver att såväl politiker som arbetsgivare och vi själva tar ett större ansvar, menar SEB:s välfärdsekonom Jens Magnusson. TROTS ATT PENSIONSSYSTEMET är flexibelt ska man veta att ju tidigare man pensionerar sig desto lägre blir pensionen. – För att kunna leva det liv som man önskar som pensionär är det bästa att både kunna arbeta längre och ha en sparad slant över, säger Jens Magnusson. Det är i princip fritt fram att börja ta ut allmän pension från 61 års ålder, men 65-årsgränsen lever kvar hos många som en mental riktlinje.

Från politiskt håll ser man gärna att pensionsåldern höjs, både i lagstiftningen och i verkligheten. Anledningen är att vi behöver jobba längre eftersom vi lever längre. Annars får människor alltför låga pensionsnivåer och försörjningsbördan för dem som arbetar blir så småningom ohållbar. Regeringens pensionsåldersutredning, som presenterades i våras, föreslår att det ska införas en riktålder för pensionen. Denna ska bland annat styra när

man tidigast får ta ut garantipension och ska i ett första steg höjas från 65 till 66 år 2019. Dessutom öppnas dörren för att man själv ska kunna bestämma att arbeta till 69-årsdagen, oavsett vad arbetsgivaren tycker. Samtidigt är det långt ifrån alla som orkar jobba fram till 65, och den genomsnittliga pensionsåldern ligger i dag mellan 63 och 64 år. Tuffa arbetsmiljöer och slimmade organisationer bidrar till detta.


het att byta till mindre slitsamma uppgifter. Förhoppningsvis kan man styra själv om man av pensionärerna säger vill jobba heltid eller delatt de gärna skulle tid, samt vid vilken ålder man vill gå i pension. arbetat längre om Men det är inte säkert. attityderna mot äldre Jens Magnusson, väl– I många branscher var mindre negativa. färdsekonom på SEB. är det vanligt med deltidsarbete och det är inte alltid frivilligt. Det är heller inte säkert att man får jobba så länge som man vill. Blir man arbetslös vid 60 kan det vara svårt att hitta nytt jobb. Ett hållbart arbetsliv förutsätter att ansvaret alltmer kommer att delas mellan det offentliga, arbetsgivarna och den enskilde. För arbetsgivarna handlar det om att skapa en flexibel arbetsmiljö där medarbetarna känner sig uppskattade. – Ett viktigt exempel på ökat arbetsgivaransvar är hälsoområdet. Genom att jobba förebyggande och ge snabb vård om något händer kan arbetsgivarna också bidra till att skapa hälsosamma arbetsplatser. Redan i dag omfattas ungefär en halv miljon personer av sjukvårdsförsäkringar och det lär bli fler. Helt klart är att också vi själva måste ta ett eget ekonomiskt och större ansvar för den välfärd vi vill ha. – Man bör fundera på om man är på en arbetsplats där man har möjlighet att stanna kvar. Annars kanske man ska söka sig någon annanstans innan det är för sent. För de flesta (som har möjlighet) lönar det sig, med dagens allmänna pensionssystem, bra att jobba några år till. För varje år man jobbar längre än 65 kan man få ut 7-9 procent mer i pension varje månad, livet ut. – Omkring 40 procent av kvinnorna och 30 – Det är bra att tidigt planera och ställa in sig på ett långt arbetsliv, men det är procent av männen går inte från arbete till ålderspension, utan ”Det är bra att tidigt inte säkert att allt blir som man tänkt sig. Därför måste man tänfrån sjukersättning, tidigare planera och ställa ka på riskspridning. För de allra förtidspension, till pension. Lägger man till sjukpenning och in sig på ett långt flesta är det en kombination av att arbeta mer, spara mer och arbetslöshet stiger siffran totalt arbetsliv” försäkra sig som ger den bästa till närmare 50 procent, säger tryggheten inför pensionen. Jens Magnusson. Den som endast räknar med att kunna arbeta Trots att det finns starka ekonomiska drivlängre löper en risk att detta inte blir möjligt på krafter för att vi ska jobba längre är pensionsåldern i stort sett densamma som för 30 år sedan. grund av till exempel sjukdom eller arbetslöshet. För att få en förändring tycker han att samhället Å andra sidan, den som enbart sparar riskerar att försaka onödigt mycket nu. också borde titta på andra frågor som arbetsmiljö, arbetsgivarnas attityder till äldre och flexiblare arbetsformer. – Ett exempel är att äldre borde ha samma SEB SVARAR PÅ FRÅGOR rätt som småbarnsföräldrar att kunna gå ned i tid OM DIN PENSION efter viss ålder, det vill säga att man kan växla ned Ring: 0771-11 18 00 gradvis från arbetslivet. Eller att man har möjlig-

25–40 %

Hur länge vill du jobba? Vi måste själva ta ett allt större ansvar för den välfärd vi vill ha som pensionärer. Det innebär att vi måste jobba mer och/eller spara mer. Veronica Öhlund, 44, redovisningskonsult: Hur länge har du tänkt jobba? – Jag skulle vilja jobba heltid fram tills att jag är ungefär 62-63 år. Sedan skulle jag vilja gå ned i tid för att få mer fritid. Men det är svårt att säga om det kommer att bli så. Sparar du något extra till pensionen? – Förutom att jag sparar i fonder har familjen en lägenhet som har ombildats från hyresrätt till bostadsrätt. Den är också en del av vårt gemensamma pensionssparande. Anna Glaser, 51, forskare: Hur länge har du tänkt jobba? – Om jag skulle gissa säger jag fram till 67-årsåldern. Däremot vet jag inte riktigt vad som gäller på min arbetsplats. Sparar du något extra till pensionen? – Nej, jag tror inte det. Men jag oroar mig inte så mycket än så länge. Stefan Danielsson, 42, fritidspedagog: Hur länge har du tänkt jobba? – Det är svårt att säga någon ålder, men jag tänker att jag kommer att jobba så länge det behövs och som det känns kul. Sparar du något extra till pensionen? – Ja, jag har ett fondsparande. Det känns bra att lägga undan lite extra, då man inte vet hur långt den allmänna pensionen kommer att räcka. Jacob Nordenson, 60, skådespelare: Hur länge har du tänkt jobba? – Jag skulle vilja jobba åtminstone tills jag är 70, men det handlar så klart också om hälsan. Samtidigt har jag kolleger som är närmare 90, och det fantastiska med mitt jobb är att man kan fortsätta så länge som det funkar och känns bra. Sparar du något extra till pensionen? – Som egenföretagare har jag ett privat pensionssparande och en gammal pensionsförsäkring. Jag betalar in när jag har pengar över och känner mig rätt trygg inför pensionen.


DETTA UPPSLAG ÄR EN ANNONS FRÅN SEB

SÅ MYCKET KOSTAR EN ANSTÄLLD SOM VANTRIVS PÅ JOBBET Det lönar sig att satsa på personalens hälsa och välbefinnande. Förutom de mångmiljardbelopp som ohälsan kostar i sjukfrånvaro för de svenska företagen varje år går det även att höja produktiviteten genom hälsofrämjande program.

15 %

så stor är den nedsatta

motsvarar det en årlig kostnad för företaget på produktiviteten hos en Partner studerade ohälsan hos Sveriges hundra 120 000 kronor. medarbetare som lider På samma sätt som att kroppen fungerar sämstörsta företag visade det sig att företagens av hög stress och nedsatt re vid influensa är det rena fysiska och kemiska kostnader för sjukfrånvaro, rökare samt motivation. processer som försämrar människans kapacitet medarbetares bristande kondition uppgick till vid utmattningssyndrom. Syreupptagningsminst 42 miljarder kronor per år. förmågan minskar, minnes- och – Hade man även räknat med problemlösningsförmågan drabbas ohälsofaktorer som otydligt ledarliksom även humöret och sömnen. skap, arbetsmiljö, sömnproblem, – Många företag är duktiga på stress, förslitningsskador, missbruk, att rehabilitera medarbetare som övervikt och psykosocial ohälsa hade siffran blivit ännu större, säger har ”gått in i väggen”. Den stora utmaningen är i stället att hitta fått tid och möjlighet att träffa en träningsMattias Karldén, försäljningschef och hejda dem som är på väg mot på Pension & Försäkring i SEB. coach, delta i mindfulness och yoga samt i Mattias Karldén, Pension utmattningssyndrom. Det gäller att inspirationsföreläsningar om kost och hälsa. Ökade krav i arbetslivet och & Försäkring SEB. hitta dem som är i riskzonen i tid, näringslivet har lett till en allt – Hälsoarbetet måste vara lika självklart större psykisk press i takt med att säger Mattias Karldén. och långsiktigt som andra aktiviteter inom organisationen. De anställda vars chefer verkorganisationerna slimmas. I stället för värk och förslitningsskador är det nu psykiska FÖR ATT FÖRBÄTTRA hälsan inom den egna ligen har lagt tid på att diskutera hälsoresultaten är också de som gått framåt sjukdomar som toppar statistiken hos Försäkorganisationen startade Pension & ringskassan. Men samtidigt som utmattningsFörsäkring i SEB för snart tre år semest i hälsa. syndrom och depressioner har blivit allt större dan ett hälsostrategiskt arbete med Det finns få områden där det är problem växer också medvetenheten. rötterna i företagets ledningsgrupp, så uppenbart att såväl det offentliga Förutom att förhindra att enskilda medardär Mattias själv ingår. som arbetsgivare och den enskilde har så många gemensamma fördelar betare blir lidande ligger det också i företagens – All utveckling som ett företag intresse att satsa på personalens välmående för vill göra måste prioriteras och börja som när det gäller att minska sjukatt förbättra verksamhetens resultat. Vid en i toppen. Ledningens agerande är frånvaron. Enligt SEB:s välfärdsekokonferens som arrangerades av Arbetshälsoavgörande för hur effektivt förändnom Jens Magnusson förutsätter Jens Magnusson, välinstitutet i augusti, konstaterade den kanaringsarbetet blir, säger han. ett hållbart arbetsliv att ansvaret färdsekonom på SEB. Utifrån enkäter och samtal med alltmer kommer att delas mellan densiska ekonomiprofessorn Emile Tompa att program för främjande av personalens hälsa, i de cirka 600 anställda är det framdessa tre parter. Ett viktigt exempel upp till 85 procent av fallen, ger positiva utslag för allt en faktor som har stuckit ut. på ökat arbetsgivaransvar är just hälsoområdet. i företagets resultat redan efter ett par år. – När medarbetarna förstår samman– Genom att både jobba förebyggande och Det finns stora pengar att vinna på att hålla hanget, och sitt eget värde i det stora hela, mår ge snabb vård om något händer kan arbetsde också bättre på arbetet. Det ställer krav på givarna också bidra till att skapa hälsosamma koll på personalens hälsa. Beräkningar visar att en medarbetare som hamnar i en nedåtoss i ledningen att skapa en känsla av delaktig- arbetsplatser. Redan i dag omfattas ungefär en gående hälsospiral kan innebära en nedsatt het och ägarskap, med mål och visioner. Inom halv miljon personer av sjukvårdsförsäkringar produktivitet med 15 procent. I exemplet intill ramen för satsningen har medarbetarna också och det lär bli fler.

NÄR KONSULTFÖRETAGET Proactive Health


Hallå där … … Christian Sorling, affärsutvecklare, Pension & Försäkring, SEB.

TEMA HÄLSA OCH HÅLLBARHET Till skillnad från sjukfrånvaron är det oftare svårare att mäta de indirekta kostnaderna, som produktionsbortfall, när en medarbetare befinner sig i gråzonen mellan frisk och sjuk. – Vi lever i en ny och mer komplex värld som

ställer större krav på företagen när det gäller att fånga upp signaler på hur enskilda medarbetare mår. Den som lyckas göra det kan både minska lidandet för den enskilde och spara stora resurser för arbetsgivare och samhället.

Christoffers stressnivå kostar arbetsgivaren 120 000 kronor ”Christoffer arbetar på en ekonomiavdelning i ett företag med 430 anställda. Sedan ett par år lider Christoffer av mycket hög stress. Ofta känner han sig otillräcklig både i jobbet och privat. När han kommer hem orkar han inte göra någonting, vilket också medfört att hans kondition gått ner betydligt. Ibland har han perioder då han sover dåligt flera veckor i sträck. Mycket av stressen kommer av jobbet och att Christoffer inte upplever att hans chef ger honom den ledning han behöver. Han känner sig mer och mer omotiverad och trivs allt sämre på jobbet. Som en konsekvens av detta orkar han mindre och mindre på jobbet, vilket ökar stressen i en ond spiral. Forskningen visar tydligt att stress, sömnstörningar, nedsatt syreupptagningsförmåga och trivsel påverkar vår produktivitet negativt. Det

leder inte bara till ohälsa hos medarbetaren, utan också till en kostnad för företaget. I Christoffers fall betyder det att han har en nedsatt produktivitet med 15 procent, vilket kostar företaget 120 000 kronor per år.” Produktivitetsnedsättning på grund av*: Ohälsosam stressnivå (mycket hög): 5,0 % Periodvis dålig sömn (ca 25 % av tiden): 2,0 % Delvis nedsatt motivation/trivsel (50 % nedsatt): 3,4 % Relativt låg kondition/syreupptagningsförmåga (30 ml*kg/min): 4,7 % Totalt nedsatt produktivitet: 15,1 % *Beräkningar gjorda av Johan Rudborg, Proactive Health Partner baserat på tillgänglig forskning om hälsa och produktivitet.

Hur kan man stimulera hälsofrämjandet i företaget? – Genom att prata om hälsa i medarbetarsamtal och på personalmöten visar man också att både levnadsvanor och aktiv friskvård är viktigt. Friskvård är ett sätt att få bukt med ökande ohälsa och förbättra de anställdas arbetsförmåga. Vanligast är att erbjuda medarbetarna ett friskvårdsbidrag, som är skattefritt för den anställde och avdragsgillt för arbetsgivaren. Som arbetsgivare kan man även följa upp hur friskvårdsbidraget använts och uppmuntra till att använda förmånen. Går det att minska risken att medarbetarna hamnar i en längre sjukfrånvaro? – Ja, genom att teckna en preventiv försäkring som hjälper medarbetare som hamnar i riskzonen att sjukskrivas under en längre tid. Försäkringen täcker kostnader för en rehabiliteringsledare som kartlägger behov och rekommenderar åtgärder som syftar till att hjälpa medarbetaren att kvarstå eller återgå till arbetet. Det kan till exempel handla om samtalsterapi, funktions- och arbetsplatsanalys samt bedömning av specialistläkare för att komma tillrätta med den anställdes stress, muskelvärk eller otrivsel – problem som kan växa sig stora om man inte agerar i tid. Hur kan man förbereda sig så att medarbetarna kan komma tillbaka snabbare vid sjukdomsfall? – Det går inte att försäkra sig mot sjukdomar. Däremot kan man se till att de anställda vid behov snabbt får tillgång till kvalificerad vård och operationer för att på så sätt minimera frånvarotiden. En privat vårdförsäkring är ett bra komplement till den offentliga vården och innebär en trygghet både för företaget och medarbetarna. Vårdförsäkringen kan kompletteras med en rehabiliteringsförsäkring som innebär stöd i hela rehabiliteringsprocessen för både långtidssjukskrivna och medarbetare med upprepad frånvaro. Stödet gäller såväl utredning som arbetslivsanpassad och medicinsk rehabilitering.

HAR DU FRÅGOR OM PENSION OCH FÖRSÄKRINGAR? Ring: 0771-11 18 00


E.ON Försäljning

För att hålla på med ljus är Thorn Lighting ovanligt bra på att släcka. Thorn Lighting jobbar med inomhus- och utomhusbelysning för proffs och är årets E-Prizevinnare i kategorin små/medelstora företag. Här har man verkligen insett att man kan påverka mycket med små medel. Ett tidsstyrningsprogram gör att all belysning släcks automatiskt vid arbetsdagens slut. En besparing på cirka 100 000 kronor per år. Och genom ett byte av kemikalier i sprutmåleriet har man lyckats sänka fjärrvärmeanvändningen, vilket också har inneburit en ekonomisk besparing på 170 000 kronor per år. Förutom dessa förhållandevis enkla åtgärder har större saker gjorts, och fler planeras: Under 2013 har ett ambitiöst mål satts om att spara ytterligare 1,2 miljoner kronor på energi. Det tycker vi är värt ett E-Prize.

Läs mer om vinnarna på eon.se/eprize


Ge all energi på fotbollsplanen. Vi hjälper till med den utanför. Fotboll måste vara en av världens minst komplicerade sporter. En fotbollsplan. Två mål. En boll, och tillräckligt många för att få ihop två lag. Precis så är det. Och ändå inte. För fotboll handlar inte bara om att spela fotboll. Många av landets ungefär 3 200 klubbar kämpar för att få pengarna att räcka till. Bara energin kan stå för upp till en tredjedel av alla kostnader. Planer ska lysas upp, klubbhus hållas varma, och alla som har barn vet att de lätt kan duscha bort sig ur verkligheten. Men med rätt investeringar kan energikostnaderna halveras.

Därför driver vi på E.ON Energifonden tillsammans med Svenska Fotbollförbundet. Tanken är enkel. Alla fotbollsklubbar som äger sin anläggning kan söka bidrag för att finansiera åtgärder som minskar energiåtgången i klubben. Maxbeloppet är 25 000. Vi startade Energifonden 2011, och har hittills delat ut över fem miljoner till 246 klubbar. Men vi vill att ännu fler söker bidrag. Bra för klubbarna, förstås, men också ett steg på väg mot ett mer hållbart samhälle. Och det är därför vi gör det här. El ska göra nytta. Tillsammans kan vi se till att den gör det.

Läs mer om Energifonden på eon.se/fotboll


Lotteriet där alla är vinnare Text av Leila El-Sherif Wollheim

Drömmen om ett bättre liv har skapat en folk­rörelse ute i landet. Även om du själv inte kammar hem storvinsten är det alltid någon som vinner i svenskarnas nya favoritspel. Nästa utmaning är att mäta samhälls­nyttan som Postkodlotteriet s­ kapar.

- Han är ju så lång i verkligheten. Och mycket snyggare än i tv! Det är programledaren Rickard Sjöberg som kvinnan i den mintgröna regnkappan syftar på. Tillsammans med 207 andra östgötar har hon tagit sig till Vadstena slott för att vara med vid utdelningen av de 65 spelmiljoner som lottats ut i Postkodlotteriets specialdragning GrannYran. Tre gånger per år får lottköpare i ett postnummer någonstans i Sverige en särskild vinstchans och tillsammans med vinstutdelarna Magdalena Graaf, Putte Nelsson och Sandra Dahlberg har turen nu kommit till Östergötland. Hela evenemanget sänds på bästa sändningstid i TV4 och ersätter tillfälligt det populära frågesportprogrammet Postkodmiljonären som samlar närmare en miljon tittare i veckan.

En folkrörelse

>1 miljard – årets utdelning till välgörenhet

Att Postkodlotteriet blivit något av en folkrörelse blir tydligt ju längre utanför storstäderna man kommer. Idag deltar runt en miljon kunder i lotteriet och tillsammans har de över 1,7 miljoner ­lotter. Totalt fick de dela på 1,2 miljarder kronor ­ i lotterivinster 2012. Och vinnarna är många. För när spelvinsterna är utbetalda och lotteriets kostnader täckta skänker Postkodlotteriet hela sitt överskott till väl­ görande ändamål. I fjol fick Rädda Barnen, Världsnaturfonden, Barncancerfonden och ytterligare 41 välgörenhetsorganisationer dela på 1 miljard kronor, vilket gör Postkodlotteriet till Sveriges största privata givare. Sett utifrån ett internationellt perspektiv ­rankas Postkodlotteriet, då inräknat dess holländska och brittiska systerlotterier, som tredje största privata givaren i världen. Bara forskningsfonden

Wellcome Trust och Microsoftmiljardärerna Bill och Melinda Gates donerar mer pengar till ideell verksamhet. - Vi brukar säga att vi är ett vanligt företag som delar ut ovanligt mycket pengar, fast så vanliga är vi kanske ändå inte, säger Anders Årbrandt, marknads- och försäljningsdirektör på Postkodlotteriets operatörsbolag Novamedia i Sverige. Han fortsätter: - Lotterispel handlar i grunden om att sälja en produkt som ingen egentligen efterfrågat. Att dessutom göra det på ett sätt där spelarna deltar i ett sammanhang där deras pengar också gör gott är en unik kombination. Med intäkter på över 3 miljarder kronor i fjol är Postkodlotteriet Sveriges i särklass största icke-statliga lotteri. Tvåan Bingolotto omsatte runt 780 miljoner kronor 2012. Men att lyckas med lotterispel i Sverige är inte helt okomplicerat. För att få driva lotteri måste man till att börja med ha ett lotteritillstånd som endast ges till ideella föreningar. Tanken är att lotterierna ska generera ett ekonomiskt överskott till föreningarna motsvarande 20 –25 procent av intäkterna, enligt Lotteri­inspektionens riktlinjer. Det är det få ideella lotterier som klarar. En genomgång som tidningen Dagens Industri gjort nyligen visar att endast 8 av 21 rikslotterier når upp till Lotteriinspektionens överskottsmål. Sex av lotterierna redovisar till och med förluster. I genomgången utmärker sig Postkodlotteriet på flera plan, bland annat genererar lotteriet störst relativt överskott. Postkodlotteriet är också ett av de lotterier som har lägst kostnader i förhållande till intäkterna, visar tidningens granskning.


En genomgång som tidningen D ­ agens Industri gjort nyligen visar att endast 8 av 21 rikslotterier når upp till Lotteriinspektionens överskottsmål. Sex av lotterierna redovisar till och med förluster. I genomgången utmärker sig Postkodlotteriet på flera plan, bland annat genererar lotteriet störst relativt överskott. Postkodlotteriet är också ett av de lotterier som har lägst kostnader i förhållande till intäkterna, visar tidningens granskning.

”Det här kommer att förändra mitt liv, utbrister hon lyckligt.” För pengarna planerar hon att ta ledigt en tid från jobbet som nattarbetande undersköterska för att få mer tid med barnen Axel och Alicia.

Flera tusen östgötar var med vid Vadstena slott när 65 spelmiljoner delades ut i Postkod­lotteriets specialdragning GrannYran. Kvällens gladaste stor­vinnare blev ensamstående tvåbarns­mamman Anna Lindberg som vann 7,1 miljoner kronor.


Överskottet från lotteriintäkterna går till välgörande ändamål – det skänker ytterligare en dimension till spelandet Fakta: Anders Årbrandt

”I vårt fall tror jag verkligen att framgång föder framgång. Ju fler vinnare vi berättar om desto fler vill vara med.”

Titel: Marknads- och försäljningsdirektör Ålder: 52 år Familj: Gift, två barn och ett bonusbarn (20, 16, 10 år) och katten Nelson (efter Postkodlotteriets ambassadör N ­ elson Mandela).

Anders Årbrandt Marknads- och försäljningsdirektör Svenska PostkodLotteriet

Bor: I Stockholmsförorten Bromma Bakgrund: Började på Postkodlotteriet år 2006. Blev headhuntad från tv-mark­ sändarbolaget Boxer efter bedriften att fått med TV3 i det statliga digital-tv-mark­ nätet. Har tidigare arbetat i detaljhandeln på KF ­Stormarknad och City s­ tormarknad. Intressen: Min familj och båtar av alla dess slag. Spelar gärna golf och åker skidor. Drivkraft: Att ha kul och vara relevant. Orättvisa jag vill kämpa för: Rätten till rent vatten.

Hur har ni lyckats bygga en miljardaffär på produkter som ingen behöver? - Till att börja med har vi en väldigt stark produkt. Alla kan vara med, det är enkelt att spela och kräver ingen bevakning utan spelvinsterna sätts in automatiskt på kontot. Sen har vi varit framgångsrika med det vi gör och skapat stor underhållning för våra kunder med starka tv-format kopplade till ­lotteriprodukterna. I vårt fall tror jag verkligen att framgång föder framgång. Ju fler vinnare vi berättar om desto fler vill vara med. Att visa att vinstchansen finns inom räckhåll när drömmen om ett bättre liv och är en del av bevismarknadsföringen, förklarar Anders Årbrandt. Berättelserna om alla som vinner visar

dessutom risken du tar om du inte deltar i lotteriet. - Postkodlotteriet är ett av få spel som har så synliga vinnare. Föreställ dig känslan när dina grannar plockar hem storvinsten i ditt postkod­ område – och du själv blir utan för att du inte ­spelar, säger han. Att Postkodlotteriet delar ut överskottet från lotteriintäkterna till välgörande ändamål skänker ytterligare en dimension till spelandet. Lotteriet ger stöd till organisationer som framför allt verkar inom barns rättigheter, stöd till människor i utsatta situationer eller katastrofer, utbildning, samarbete över gränser, natur och miljö samt forskning. Lotteriet har idag 44 förmånstagare som delar på ett icke öronmärkt stöd.


”Vi har hittat vår metod för hur just vi kan bidra till att göra världen bättre, och vi ger våra ideella ­partners förtroendet att avgöra hur insatsen görs på bästa sätt.” Stina Götbrink Välgörenhetschef Svenska PostkodLotteriet

Vi måste ge en tydligare bild av den nytta PostkodLotteriet gör för samhället Att Postkodlotteriet delar ut överskottet från spel­ intäkterna till välgörande ändamål skänker ytter­ ligare en dimension till spelandet. Lotteriet ger stöd till organisationer som framför allt verkar inom barns rättigheter, stöd till människor i utsatta situationer eller katastrofer, utbildning, samarbete över gränser, natur och miljö samt forskning. Lotte­riet har idag 44 förmånstagare som delar på ett mycket stort stöd. - Vi har hittat vår metod för hur just vi kan bidra till att göra världen bättre, och vi ger våra ideella partners förtroendet att avgöra hur insatsen görs på bästa sätt, berättar Postkodlotteriets välgörenhetschef Stina Götbrink, som menar att trenden snarare går åt motsatt håll där många institutionella givare allt oftare styr hur välgörenhetsmedlen får användas. - För ideella organisationer betyder det att de inte alltid får finansiering till projekt som de själva tror har störst effekt. Det är samma sak när organisationer samlar in pengar från allmänheten. Det är svårt att samla in medel för administration eller kompetenshöjande aktiviteter men likväl absolut nödvändigt för en bra verksamhet. Människor vill hellre ge pengar till kärnverksamheten som fattiga barn och rent vatten.

Vad är det som gör er till en kompetent givare? - Vår stryka är att vi har en överblick. Genom våra förmånstagare får vi god insyn och kunskap om vad som händer i världen. Genom att också driva egna frågor engagerar vi oss i samhällsdebatten och ­följer utvecklingen. Vår samlade erfarenhet och det faktum att vi jobbar med hela ideella sektorn gör att det finns få givare som har samma insyn i den ideella världen, konstaterar Stina ­Götbrink. Hon har själv en bakgrund på utrikesdepartementet och jobbat med FN-frågor, klimat- och miljö­bistånd men också varit stationerad i Lissabon

och i Angolas huvudstad Luanda. Från diplomatåren tar hon med sig förståelsen för omvärlden och utmaningar men också insikten att det handlar om att jobba med ständiga små förbättringar för att komma framåt. -Tittar du på hela världen orkar du inte göra någonting, men gör små förändringar hela tiden. Att hitta en väg framåt är vår drivkraft, säger hon. Även Anders Årbrandt vittnar om en glöd och ett driv utöver det vanliga bland medarbetarna. -Det är svårt att förklara, men det är som om alla här har samma inställning - att ingenting är omöjligt. Som när vi bestämde oss för att få hit Bill Clinton. Bakgrunden till det var President Clintons övertygelse att omsorg om klimatet är bra för affärerna. Vi delar den utgångspunkten och ville visa upp det på hemmaplan. Men att President Clinton skulle komma hit, till Sverige, och berätta om sitt engagemang? Men vi gjorde det, han kom. Tillbaka i regnet på borggården vid Vadstena slott inväntar vi dragningen av den vinnande postkoden. När det står klart att sju lottköpare får dela på totalt 43 miljoner kronor vet jublet inga gränser. Kvällens gladaste storvinnare är ensamstående tvåbarnsmamman Anna Lindberg. Hennes vinst blev 7 100 034 kronor. - Det här kommer att förändra mitt liv, utbrister hon lyckligt. För pengarna planerar hon att ta ledigt en tid från jobbet som nattarbetande undersköterska för att få mer tid med barnen Axel och Alicia. Utmaningen framöver är att hitta sätt att mäta samhällsnytta av Postkodlotteriets donationer. En miljard kronor till välgörande ändamål är en statisk siffra, frågan är hur man mäter bättre miljö, tillgång till kultur, ökad trygghet och andra värden som Postkodlotteriets insatser skapar, menar Stina ­Götbrink. - Nu är vi så pass stora att vi måste kunna ge en tydligare och mer samlad bild av den nytta PostkodLotteriet gör för samhället. n

Fakta: Stina Götbrink Titel: Välgörenhetschef Ålder: 43 år Familj: Man, två barn 11 och 8 år Bor: I Stockholmsförorten Mälarhöjden Bakgrund: Uppvuxen på en gård i Karlstad. Bakgrund som karriärdiplomat på utrikes­ departementet i tolv år med särskilt fokus på säkerhets­ politik, utvecklingspolitik och EU-frågor samt som kommunikationskonsult på Prime med erfarenhet av arbete med lobbying, opinionsbildning och samhällsinformation både för privata och offentliga uppdragsgivare. Intressen: Tycker om att gå i skogen, läser mycket, reser mycket och gärna till Afrika. Drivkraft: Jag har ett stort samhällsengagemang och vill förstå hur saker hänger ihop, men jag vill också göra något konkret. Orättvisa jag vill kämpa för: Respekten för människors lika värde.


ann ons

Samarbeta för alla barn

I

ndiska Seema jobbade i metallfabriken och missade skolan. Raul från Kongo-Kinshasa rekryterades av rebellarmén och blev barnsoldat. Marco från Rumänien tvingades tigga på en gata i Stockholm. Överallt i världen kränks barns rättigheter. Det sker långt borta, men också i vår närhet. Miljontals barn runt om i världen lever i utsatthet och har ett särskilt behov av skydd. Det handlar t ex om barn som arbetar, barnsoldater och barn som utsätts för människohandel. UNICEF finns över hela världen och kämpar för att alla barn ska få den barndom de har rätt till. Vi ger utsatta barn akut hjälp och rehabilitering, men framför allt arbetar vi förebyggande, bland annat genom att se till att barnen får gå i skolan. Ensam är inte stark. För att kunna förverkliga barns rättigheter och skapa varaktiga förändringar krävs samverkan. UNICEF samarbetar alltid med ländernas beslutsfattare för att åstadkomma nya lagar och omprioriteringar som gynnar barn. De senaste åren har även samarbetet med näringslivet blivit allt viktigare. Omfattande donationer har bidragit till utveckling för barn i många länder. Men företag kan också genom sina affärer bidra till barns rättigheter på ett mycket påtagligt sätt. Hållbarhetsfrågorna är centrala för de flesta företag och med de nya barnrättsprinciperna som lanserades våren 2012 har företagen fått ett nytt redskap. Arbetet är redan i gång. Under året har vi genom olika utåtriktade aktiveteter nått ut med kunskap om barnrättsprinciperna till en lång rad svenska företag. Tillsammans kan vi skapa förändring i hela världen.

BARN BUSINE hel a det ta magasin är en bilaga frå n unic ef

Ett magasin från UniCEf om BarnrÄ ttsP

iKea

h&M

och bygger barnsäkr a samhällen

invester i oss!

sätt Barns rättig heter överst på företa gets age

Barnrättsprinciperna

Véronique Lönnerblad Generalsekreterare, UNICEF Sverige Odd Swarting Ordförande UNICEF Sverige

r

Tack vare ett ekonomiskt stöd från PostkodLotteriet har UNICEF Sverige under året fått en möjlighet att nå ut med kunskap om barnrättsprinciperna till företag runt om i landet. En serie med workshops riktade sig till Sveriges internationella företag och samlade CSR-chefer från närmare 30 större företag. Debatt i Almedalen, annonsbilaga och annonser samt deltagande i Veckans affärers hållbarhetsevent var andra aktiviteter. Barn och ungdomar är framtidens makthavare, arbetstagare och konsumenter. Vi frågade ungdomar på Hässelbygårdsskolan i Stockholm vad de tyckte och de var eniga om att företagen verkligen har ett ansvar och att de kan bidra till en bättre värld då de jämfört med enskilda individer har så mycket mer makt (se bild ovan från annonsbilagan).


N& ESS

ann ons

© UNICEF/ RogER LEMoyNE

PrinCiPErna

Millicom

tjänar på att registrera nyfödd a barn

Blunda inte för barnen! Vad har bankverksamhet att göra med barns rättigheter? Det är väl snarare på bomullsfälten och i låglönefabrikerna man bör söka om man vill hitta företags ansvar för barns rätt?

J

ra

r enda

UNICEFs projekt med fokus på barnrättsprinciperna har skett med stöd av PostkodLotteriet

ag ägnade sju år åt att forska om corporate social responsibility vid Handelshögskolan i Stockholm. Endast i ett slags sammanhang kom barnperspektivet upp under den tiden, och det gällde just barnarbete. Det är också det första många kommer att tänka på när man säger ”barn” och ”företag” i samma mening. Men många företag har helt andra kontaktytor med barn, som vi ofta glömmer bort när vi talar om företagsansvar. Företag riktar reklam mot barn, tar fram produkter för barn, produkter som kan vara mer eller mindre säkra eller hälsosamma, och de är ofta arbetsgivare till barnens föräldrar. I allt detta (och mer därtill) finns förstås en risk att kränka barnets rättigheter för den som blundar för barnets perspektiv. Samtidigt har företag som i stället väljer att se barnen en fantastisk möjlighet i sin hand, i att kunna skapa nytänkande och kreativa lösningar som kommer barn till godo. Jag tänker inte minst på barns trygghet och säkerhet, och deras tillgång till utbildning och hälsa. Företag kan också ha en roll att spela som mellanhand mellan barn och dem som utnyttjar barn. Den här positionen kan användas för att skydda barnen. Ett exempel är The Financial Coalition Against Child Pornography. Det är en sammanslutning av banker, kreditkortsföretag och internetföretag som syftar

till att försvåra betalning för tjänster som erbjuds av barnpornografisajter. En sådan lösning är förstås bara möjlig om man över huvud taget har barn på radarn i företaget. Och det är just det som är poängen med barnrättsprinciperna. Se barnens perspektiv. Värna deras rätt, och bidra till att förbättra deras livsvillkor. Det gäller banker lika mycket som tillverkare av billiga kläder. Är det lönsamt? Det kan det vara. Men framför allt är det anständigt. Och med en växande skara hållbarhetsintresserade investerare, konsumenter som säger vad de tycker via sociala medier och en ny generation arbetstagare som tycker hållbarhet är viktigt när de väljer arbetsgivare börjar marknadsutrymmet för företag som inte är anständiga i sin affärsverksamhet bli väldigt litet.

Emma Sjöström Ekonomie doktor, Handelshögskolan i Stockholm, vd för Nuwa AB


© UNICEF/AssElIN

– Processen att tillämpa barnrättsprinciperna ser väldigt olika ut för olika företag, men gemensamt för alla är att barnrättsprinciperna hjälper företag att få ett helhetsperspektiv på hur de påverkar barn och deras rättigheter, säger Lotta Linden.

Tio bud bygger barnsäkert samhälle Förbud mot barnarbete är sedan länge en självklarhet för svenska företag. Men det räcker inte om man verkligen vill skydda barns rättigheter. Barnrättsprinciperna hjälper företag att bygga barnsäkra samhällen, inte bara barnsäkra fabriker.

L

otta Linden, chef för företagsgrup­ pen på UNICEF i Sverige, har sett barnarbete med egna ögon. Det är lika hemskt varje gång, berättar hon. Ändå är förbud mot barnarbete inte den fråga Lotta Linden vill ska stå i fokus när svenska företag arbetar med CSR och barns rättigheter. Att bara förbjuda barn­ arbete är att göra livet lite för enkelt för sig. – Företag måste se hela den komplexa situation barn lever i och fråga sig om de samhällen de verkar i stödjer eller under­

gräver barns rättigheter. Framför allt måste de ta reda på vilken roll deras företag spelar och inse hur mycket de kan påverka, säger Lotta Linden. I mars 2012 presenterade UNICEF, Global Compact och Rädda Barnen Barnrättsprinciperna för företag: tio budord som ska hjälpa företag att bättre förstå hur de själva påverkar barns välbefinnande, och hur de kan verka för att stärka barns rättigheter i samhället i stort. Principerna täcker allt från förbud mot barnarbete till

rimliga arbetsvillkor för föräldrar, barnsäkra varor och etisk marknadsföring. Det har bara hunnit gå lite drygt ett år sedan lanseringen, men en rad svens­ ka företag har redan börjat arbetet med barnrättsprinciperna tillsammans med UNICEF. – Det första steget för alla företag är att gå igenom hela sin verksamhet ur ett barn­ perspektiv. Har vi en barnsäker produktion, från råmaterial till slutprodukt? Är pro­ dukten i sig farlig för barn? Hur påverkar företaget barns rättigheter i stort? Lotta Linden vill att företag ska se barnrättsprinciperna som en guide till hur man kan påverka inom ett område som ligger utanför företagets egentliga ansvars­ område. Ett viktigt steg är att företag allierar sig med organisationer som arbetar för att stärka barns rättigheter i samhällen där de verkar. – Förutom att ställa krav på underlever­ antörer att erbjuda skolor till medarbetar­ nas barn kan vi tillsammans verka för att utbildningssystemet fungerar i stort, så att det finns skolor för alla barn att gå till.


10 1.

barnrättsprinciper för företag

Ta ansvar för att respektera barnets rättigheter och förbinda sig till att främja mänskliga rättigheter för barn.

2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.

Bidra till att avskaffa barnarbete i hela företagets verksamhet och i samtliga affärsförbindelser. Erbjuda anständiga arbetsförhållanden för ung arbetskraft samt föräldrar och vårdnadshavare. Se till att barn skyddas och är trygga i hela företagets verksamhet och i alla företagets inrättningar.

UNICEFs verktygslåda 2012 lanserades de nya barnrättsprinciperna för företag. De togs fram av UNICEF till­ sammans med Rädda Barnen och FN:s global compact. Enkelt uttryckt kan man säga att barnrättsprinciperna är för företagen vad barnkonventionen är för regeringarna. På unicef.se/csr kan du få mer informa­ tion om barnrättsprinciperna och ladda ner konkreta verktyg som ditt företag kan ta hjälp av. Se listan nedan:

Children are Everyones Business

En vägledning till företag om hur de kan driva sin verksamhet för att respektera och stödja barns rättigheter.

Se till att produkter och tjänster är säkra och sträva efter att främja barnets rättigheter genom dem.

Children´s Right in Policies and Codes of Conduct

Använda marknadsföring och reklam som respekterar och främjar barnets rättigheter.

Rekommendationer för företag om hur man kan integrera barns rättigheter i policies och uppförandekoder utifrån barnrättsprinciperna.

Respektera och främja barnets rättigheter i relation till miljön och till fastigheterna som förvärvas och används.

Children´s Rights in Impact Assessments

Respektera och främja barnets rättigheter i säkerhetsarrangemang.

Ett analysverktyg för utvärdering av hur företag påverkar barn och hur det kan stärka barns rättigheter i sin verksamhet och värdekedja.

Bidra till att skydda barn som drabbats av katastrofer.

Children´s Rights in Sustainability Reporting

Stödja samhälls- och regeringsinsatser för att skydda och tillgodose barnets rättigheter.

I till exempel Bangladesh finns lagar som säger att arbetsgivare inom textilindustrin ska erbjuda barnomsorg. Men få föräldrar utnyttjar möjligheten. – De har för långa och farliga resor till och från jobbet, så de lämnar hellre barnen ensamma hemma. De behöver snarare dagis på hemmaplan och bättre kommunikationer så att de hinner vara med sina barn. Det kan givetvis inte enskilda företag finansiera, men man har ett ansvar att engagera sig i organisationer som påverkar samhällsut­ vecklingen, säger Lotta Linden. Frågan om unga vuxna och deras situation på arbetsmarknaden lyfts också av barnrättsprinciperna.

– I många länder slutar barn skolan redan vid 15 års ålder, eller ännu tidigare. Om vi förbjuder alla under 18 år att arbeta tvingas de till arbetslöshet eller illegala jobb med dåliga arbetsvillkor. Då är det bättre att företag anpassar arbetsuppgifterna utifrån ungdomarna, säger Lotta Linden. Det är inte bara i utvecklingsländerna som barns rättigheter behöver stärkas. – Jag tror att barnrättsprinciperna kommer att bli en ögonöppnare för många. Vi har sett exempel på hur företag kan driva frågor om mänskliga rättigheter genom CSR. Det här är samma sak, men med fokus på barns och deras familjers behov och rättigheter, säger Lotta Linden. ●

Ett stöd till företag som vill följa upp, rapportera och kommunicera sitt arbete med att respektera och stöjda barns rättigheter.

UNICEF kämpar i över 190 länder för att vuxna ska ta barns rättigheter på allvar och följa barnkonventionen. Det handlar om att ge alla barn den barndom som de har rätt till, med rent vatten, hälsovård, skola, hjälp i katastrofer och skydd undan våld och övergrepp. De barn som har störst behov prioriteras – oavsett nationalitet, religion eller landets politiska ledning. Arbetet för barnen finansieras helt av frivilliga bidrag från regeringar, privatpersoner och företag. Därför är ert stöd så viktigt.


SAMARBETSPARTNERS


Hållbara Affärer