__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

A ÅRET

VECKAN H

VECKAN HEL

E L AVECKAN Å R E T HELA ÅRET

VECKAN HEL W

1


Koster Rossö Skapa ett bokmärke till din IPhone Öppna Safari och ange www.vasterhavsveckan.se. Tryck sedan på symbolen. Välj sedan Lägg till på hemskärmen.

Strömstad Tjärnö/Saltö

Resö Trossö/Kalvö/Lindö Tjurpannan Grebbestad

Döp bokmärket till det du önskar.

Skapa ett bokmärke till din Android Öppna Chrome och ange www.vasterhavsveckan.se. Tryck sedan på symbolen. och välj Lägg till på startskärmen.

Hunnebostrand Ramsvik

Smögen Hållö

Åby

Kungshamn

Lysekil Uddevalla Fiskebäckskil Grundsund Gullholmen/Härmanö Käringön Måseskär

Stenungsund Skärhamn

Ramsön Älgön Marstrand

Västerhavsveckan produceras av Västra Götalandsregionen Tryck: Printforce.se 2020 Form: Made in Sweden.biz Kontakt: Projektledare Västerhavsveckan gunilla.fransson@vasterhavsveckan.se 2 tel: 0709-30 59 30

Björkö Öckerö Hönö Vinga

Kungälv

Göteborg

Styrsö

Vrångö

Stora Amundön


Ordförande har ordet

FOTO: DAVID LEGA

VÄSTERHAVSVECKAN OCH DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDENS ÅR Kommer ni ihåg år 2019? Det var på många sätt en enklare tid. En tid med mycket framtidstro och sociala interaktioner. När jag skriver på denna text lever vi i en helt annan verklighet som präglas av oro och social distansering. Mitt i allt detta är det dock viktigt att inte glömma att det fortfarande finns värden vi kan ta del av. Finns det något bättre än att titta ut över ett glittrande hav eller försvinna bort i tankar när solen går ner över horisonten. Där ute döljer sig det okända. Det är så nära och ändå så fullt av liv som vi inte ens känner till. Ständigt hittas nya arter. Mångfalden både under och över ytan fascinerar. Vi är alla delar av naturens pussel, där varje bit räknas och fyller sin funktion. Då är det extra viktigt att bevara och skydda varje enskild art. Ju fler arter som lever tillsammans desto bättre. Västerhavsveckan ger ett fint tillfälle att ge sig ut och upptäcka mångfalden. I Kosterhavet, där vi har vår första marina nationalpark, finns Sveriges enda levande korallrev. Där lever 300 olika arter tillsammans. Miljön är livsviktig för att de ska kunna överleva. Så varför inte ta möjligheten att följa med ett forskningsfartyg ut på havet och se vad som finns därnere i djupet? Eller kanske paddla, dyka, snorkla eller upptäcka livet vid strandkanten i en strandexkursion. Jag är glad att Västerhavsveckan finns, med alla de möjligheter som bjuds för att upptäcka vårt Västerhav. Längs hela kusten, från Koster till Landskrona, samlas havsaktörer för att bjuda er alla på upplevelser utöver de vanliga. Detta speciella år satsar vi också på att tipsa om bra aktiviteter du kan göra på egen hand. Allt för att du ska upptäcka vårt västerhav, som betyder så mycket för oss. På så sätt kan ni njuta av Västerhavsveckan hela året. Titta gärna in på vår hemsida för tips och idéer.

FOTO: CHRISTIN APPELQVIST

MAGNUS BERNTSSON Ordförande Miljönämnden i Västra Götaland

VÄSTERHAVSVECKAN ÄR ETT INITIATIV AV VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS MILJÖNÄMND OCH SYFTAR TILL ATT ÖKA KUNSKAPEN OM MILJÖN I VÄSTERHAVET.

3


FOTO: JENNY SJÖSTEDT

HAVETS HÄLSA ÄR VÅR FRAMTID - DET ÄR VI SOM AVGÖR Hur kan det vara så att mänskligheten är så oändligt fascinerad av rymden - av att leta efter eventuellt liv många ljusår bort - medan vi bara skummar på ytan när det kommer till den fascinerande värld som befinner sig på samma planet? En värld där alla vackra, bisarra, eleganta och udda former av liv väntar på att upptäckas - allt vi kan föreställa oss, och mycket mer? När jag var 10 år gammal bestämde jag en sak: jag ville ägna mitt liv åt att lära mig om och upptäcka världens hav. Trots att jag inte är uppväxt vid kusten har jag alltid känt en djup kärlek till livet under ytan, och en oändlig fascination för allt levande som bor i denna värld: från gigantiska valar till mikroskopisk plankton, från bioluminiscenta maneter till färgstarka koraller, från majestätiska hajar till släta mollusker - ett annat universum på samma planet. Åtta år senare är jag lika beslutsam som förr: det är ingenting som jag hellre vill göra än att lära mig om varenda pusselbit i alla komplexa ekosystem som utgör vår blå planet. Och för detta är det inte alls nödvändigt att ta sig till Australiens barriärrev, eller istäcken på Antarktis, eller det ofantliga Stilla havet - att bo vid Sveriges västkust betyder att finna ett samspel av otroliga, underbara varelser - djur som växter - alldeles inpå knutarna. Dock är det med blandade känslor jag nu betraktar havets magiska silveryta. Till den kärlek och glädje som alltid funnits kommer nu även tung oro och sorg över framtiden för allt som lever därunder. All den förstöring som syns här på land och som har blivit så uppenbar att den inte längre går att ignorera det är bara toppen av isberget. Tack vare havet känner vi just nu av bara en bråkdel av våra egna handlingars konsekvenser: Det är i haven där värmen hamnar, där koldioxiden hamnar, där skräpet hamnar. Men detta till det höga priset att havet sätts i en kris - och när havet är i kris så är allt annat också det. Vi styr vårt blå hem rakt mot en punkt då ingen återvändo finns - men än har vi inte kommit dit. Istället lever vi vid en brytpunkt - det vi gör nu, och det vi inte gör nu, kommer att påverka livet över och under ytan i tiotusentals år. Vi har just nu all den kunskap som krävs för att kunna vända den destruktiva trenden som sätter livets mångfald på spel - för första och sista gången har vi denna chans. Och vi som ser vikten av och skönheten i våra levande oceaner - vi har också ett ansvar att ta chansen, även om det kan betyda att kasta sig ut på djupt vatten. LYDIA RYSAVY Fridays For Future Göteborg World Oceans Day Youth Advisory Council

4

VÄSTERHAVSVECKAN 2020


FOTO: CHRISTIN APPELQVIST

Tre tips för att främja den biologiska mångfalden: ENGAGEMANG

Engagera dig, som ungdomarna gör för klimatet. Tillsammans kan vi påverka politikerna och tvinga dem att agera. Lär dig om biologisk mångfald och prata om frågan.

DEN BIOLOGISKA

MÅNGFALDENS ÅR 2020

AN HELA ÅRET

Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på planeten. Våra möjligheter till mat, vatten och god hälsa är beroende av den. Idag är den hotad, men det är inte för sent att arbeta för att rädda den. Vad vi väljer att äta, konsumera och odla i trädgården kan göra skillnad. Den 22 april 2020 publicerades Artda-

kommer vi se ännu fler viktiga arter och

tabankens rödlista över hotade arter.

ekosystem gå förlorade.

Antalet rödlistade arter har ökat jämfört

När den biologiska mångfalden minskar

med 2015, från 4 273 till 4 746 arter. Den

blir alla system som är livsnödvändiga

främsta orsaken till det ökade antalet

för oss mycket mer sårbara. Och bristen

rödlistade arter är att fler arter har

på kunskap hos många av oss är stor. Det

bedömts.

kan ibland vara svårt att förstå att vi alla

Redan 2019 slog IPBES14, som har granskat statusen för biologisk mångfald i världen, fast att biodiversiteten minskar i en snabbare takt än tidigare. Att artrik skog avverkas och att större andel land tas i anspråk för jordbruk och temperaturökningar bidrar till förändrade habitat för djur och växter. Om vi fortsätter att

ODLING

Plantera olika typer av växter, som lockar pollinatörer i trädgård och på balkong. Låt en del av gräsmattan var oklippt för att undvika monokultur. KONSUMTION OCH MAT

Tänk på vad du konsumerar. Konsumera mindre och välj ekologiska produkter så mycket som möjligt, så långt det är möjligt. Ät inte hotade fiskarter. WWF:s Fiskguiden hjälper dig att undvika hotade fiskarter. Välj kött med omsorg - naturbeteskött eller ekologiskt kött.

ingår i samma pussel där alla bitar fyller en roll. Att t.ex. förstå att den ensamma humlan på våren som söker en plats att sätta bo kommer att ge liv till cirka 500 humlor, som sedan pollinerar 1500 växter var! Men allt är inte nattsvart. Agerar vi nu kan vi vända den negativa trenden. GUNILLA FRANSSON BANGURA

Kolla in Västerhavsveckans Facebook för nya tips på aktiviteter varje vecka - under hela året! Tips på hur du kan upptäcka havet på egen hand finns också på www.vasterhavsveckan.se

utvinna resurser i den takt vi gör just nu

VÄSTERHAVSVECKAN 2020

5


KOSTERHAVETS NATIONALPARK FOTO: EDUARDO INFANTES

MER SKRÄP EFTER BÅTSÄSONGEN

Vid en undersökning i nationalparkens naturhamnar såg man tydligt att det var mer skräp i naturhamnarna efter båtsäsongen än före. På grunda bottnar hittades i snitt fyra skräpföremål per kvadratmeter. Och på nationalparkens 86 kilometer stränder samlas varje år in i genomsnitt 15 ton marint skräp. – På stränderna hittar vi rester av fiskeredskap, plastbackar, nylonlinor och annan plast. Det är mycket skräp som kommer långväga ifrån. Det skiljer sig från vad vi hittar på bottnarna, där det är mer glas, burkar och sådant som vi kan se kommer från friluftslivet, berättar Anita Tullrot.

På land finns 6 000 arter och under ytan lika många till. Några är sällsynta, andra vanliga och många lika vackra som sina namn: ögonkorall, röd sjösol, cylinderros. I Kosterhavets nationalpark finns en rik mångfald att värna om. Men hur tar man hand om en nationalpark som till 98 procent består av hav?

KÄNSLIGARE ÄN MAN KAN TRO

De känsliga ålgräsängarna, som fungerar som barnkammare åt många havslevande djur, påverkas också av fritidsbåtarna. Ålgräset trivs i skyddade vikar, där även båtturisterna vill vara. Propellrar rör upp sediment och grumlar vattnet och när båtägarna drar upp sina ankare följer ålgräset med.

VECKAN HELA ÅRET

Anita Tullrot, marin naturvårdsförvaltare på Länsstyrelsen Västra Götaland, har jobbat med Kosterhavets nationalpark sedan den invigdes hösten 2009. Målet är att bevara den rika mångfalden av arter – men också att nationalparken ska kunna nyttjas på ett hållbart sätt.

– Visst är det en utmaning. Vi ska uppmuntra till besök, visa vilka värden som finns och förklara varför de är skyddade. Vi vill få ut folk i naturen, men det ska vara på naturens villkor. Vi måste sprida budskap om hur man till exempel kan bli en mer hållbar båtturist eller fiskare, förklarar hon. Man skulle kunna tro att det är svårast att föra dialog med stora aktörer som exempelvis yrkesfiskare, men så är det inte enligt Anita Tullrot. Det finns ett väl inarbetat samarbete sedan många år. När trålspår upptäcktes i områden där man

6

VÄSTERHAVSVECKAN 2020

inte får tråla kom yrkesfiskarna själva med förslag till åtgärder, berättar hon. BÅTÄGARE BORRAR I BERGET

Svårare är det att nå ut till fritidsbåtsägarna. De flesta är säkert måna om att bevara den fantastiska miljö de vistas i, men faktum är att de påverkar den negativt på olika sätt – medvetet eller omedvetet. Det kan handla om nedskräpning, ankring i känsliga ålgräsängar eller utsläpp av giftiga båtbottenfärger. Ett nytt problem är att båtägarna borrar hål i berget för att slå ner ankringskilar. – Hittills har det inte varit förbjudet i föreskrifterna för nationalparken, det har helt enkelt inte varit ett bekymmer. Men nu har båtägarna med sig eldrivna små borr och på vissa håll har massor av kilar lämnats kvar. Det ser inte alls trevligt ut och det kan bildas sprickor i berget.

– Ålgräset finns bara fläckvis på vissa ställen. Det kan vara skador från ankring, vi måste titta närmare på det. Ett alternativ kan vara att förbjuda ankring i ålgräsängar framöver eller enbart tillåta ankring vid fasta bojar, förklarar Anita Tullrot.

SKROVDUK ETT EFFEKTIVT ALTERNATIV

Gift från båtbottenfärger läcker ut när båtarna ligger still i skyddade vikar, där ålgräset trivs. Nationalparkens egna båtar körs upp på skrovduk. – När vi tar upp båtarna på hösten och spolar av finns det ingenting på båtarna. Man behöver inte skrapa och måla. Ett alternativ är att ha sin båt på land mellan turerna, den kanske inte måste ligga vid en brygga hela sommaren, säger Anita Tullrot.


FOTO: LARS OVE LOO

Visste du att...

FOTO:KJELL HOLMER

...Småfläckig rödhaj kan gå på djupet, ibland ner till 700 meter i Medelhavet. I Västerhavet är den vanligast på mellan 10 - 110 meters djup.

...Sjögurkan har ett något udda försvarssystem: När den blir riktigt rädd spottar den ut alla sina tarmar. I värsta fall dör den på kuppen då den inte kan äta längre, men ibland kan faktiskt nya tarmar växa ut igen. ...Havsanemonen äter och bajsar med samma mun.

Hon hoppas att många båtägare och andra turister besöker naturum Kosterhavet och tar del av den information som sprids genom filmer, utställningar, skyltar, på webben och i broschyrer som finns i gästhamnarna. Genom ökad kunskap kan vi alla bidra till att mångfalden både på land och i havet bevaras.

FEM SAKER DU SOM BÅTTURIST KAN GÖRA FÖR ATT VÄRNA MILJÖN:

• Ha koll på skräp och prylar så att de inte hamnar i vattnet eller på stränderna.

• Ankra inte där du vet att det kan finnas ålgräs.

• Borra inte i berget och ta med bergs-

kilar ombord igen när du lämnar naturhamnen.

• Använd inte giftiga båtbottenfärger. • Håll din hund kopplad.

BIRGITTA LÖWING KISER Kommunikatör på Länsstyrelsen Västra Götaland

...Världshaven innehåller 1,4 miljoner km3 vatten, vilket är 96,5 procent av allt vatten som finns på vår planet. ...Det finns sammanlagt fler än 30 000 kända fiskarter. ...Nästan alla blågyltor föds som honor, rödnäbbor. Många av dem byter senare kön och färgteckning och kallas då blåstråle. ...Ålgräsängen som är en mycket viktig uppväxtmiljö för andra arter är nu rödlistad.

VÄSTERHAVSVECKAN 2020

7


ETT HAVSMEDVETET FOLK

Havet täcker mer än 70 procent av jordens yta och producerar mer än hälften av allt syre i atmosfären. Världshaven absorberar en fjärdedel av våra koldioxid utsläpp och har på flera sätt en viktig roll i kampen mot klimatförändringarna. Havet ger oss mat, läkemedel, jobb och transportvägar. Att vistas vid eller på havet får oss att må bra. Utan ett friskt hav överlever varken människan eller planeten. VERKLIG FÖRSTÅELSE Maten vi äter, elen vi värmer våra hus med, sätten vi transporterar oss på och det vi konsumerar – havsmiljön påverkas av nästan allt av det vi gör på land, som samhälle och som individ. Därför är det nödvändigt att människor har en bred förståelse för havet, dess betydelse för vårt liv och vår framtid. Det engelska begreppet ocean literacy, eller havsmedvetenhet på svenska, innebär just verklig förståelse för havet och om hur människan och havet hänger ihop. För att till fullo kunna förstå denna ömsesidiga påverkan behöver vi alla ges kunskap

8

VÄSTERHAVSVECKAN 2020

FOTO: STINA OLSSON

FOTO: JOHAN WINGBORG, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Vet du hur människan påverkar havet och hur havet påverkar oss? Förstår du vad de beslut du tar i vardagen får för konsekvenser för havsmiljön? I så fall kan du kalla dig havsmedveten. Genom marin pedagogik får barn, unga och vuxna möjlighet att engagera sig och förstå samspelet mellan människa och hav. För när man har verklig förståelse för havet är det lättare att ta hand om det.

om havet och enligt många forskare borde havskunskap ingå i grundskolans läroplan. Men inte bara barn och unga har rätt att få tillgång till denna kunskap, alla medborgare behöver få möjligheten att lära sig om och engagera sig för den värld som döljer sig under ytan. Intresset för marin pedagogik växer och många kommuner ger redan stöd till verksamheter som lär barn och vuxna mer om hav och vatten. Regeringen vill öka kunskapen och engagemanget för haven och globalt satsar FN på att öka havsmedvetenheten genom att under en tioårsperiod (2021-2030) vigd åt havsforskning för hållbar utveckling satsa på ”Ocean Literacy for All”, där också Sverige är involverad. MARIN PEDAGOKIK ENGAGERAR I Sverige finns det idag omkring 200 olika aktörer som ägnar sig åt marin pedagogik, till exempel inom dykcenter, naturum eller akvarier. Havsmiljöinstitutet, som bland annat jobbar med att öka medvetenheten om havets miljöproblem och hur de ska hanteras, har ett uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten att samla och samordna dessa aktörer i ett stort nätverk. I detta ska man kunna dra nytta av varandra, dela med sig av tankar och idéer, kunskap och aktiviteter. Målet är att göra kunskapen om havet tillgänglig för alla, engagera och motivera människor att förändra sina beteenden, sprida vidare sin kunskap och på riktigt bli en havsvårdare. LOVISA GANSLANDT Kommunikatör Havsmiljöinstitutet

FAKTARUTA Sju principer har tagits fram för vad man behöver förstå för att kalla sig havsmedveten: 1. J orden har ett enda stort hav med många egenskaper. 2. H  avet och livet i havet formar jordens egenskaper. 3. H  avet har ett stort inflytande på väder och klimat. 4. Havet gör jorden beboelig. 5. Havet stöder en stor mångfald av liv och ekosystem. 6. H  avet och människan är ofrånkomligen sammankopplade. 7. H  avet är i stort sett outforskat.


PROJEKTET OCEAN BLUES SKA VÄNDA ÅNGEST TILL HANDLING Våra hav står inför stora utmaningar och många unga mår dåligt och oroar sig för konsekvenserna av till exempel klimatförändringar, plastföroreningar och minskad biologisk mångfald. Forskning om ungdomars hälsa visar dock att unga hanterar denna oro på väldigt olika sätt. Och den bästa medicinen tycks vara konkret handling – både när det gäller framtidsångest och uppgivenhet.

FOTO: JONAS INGMAN/WESTSWEDEN.COM

Klimatförändringar, havsförsurning, artutrotning… När miljöproblemen hopar sig väcker det både oro och uppgivenhet, inte minst bland unga. På Göteborgs universitet vill man vända ångesten till aktivt engagemang.

FAKTARUTA Forskning visar att ungdomar hanterar miljöproblem på olika sätt:

– Det är tydligt att de ungdomar som själva är engagerade i miljöfrågor och samtidigt har ett högt förtroende för hur forskare och övriga samhället jobbar mår psykiskt bättre än andra grupper, säger Malin Rosengren, projektledare på Göteborgs universitet. – Det här vill vi ta fasta på. Vi vill visa unga att det finns vuxna som tar miljöproblematiken på allvar och inte bara ser det som något som framtida generationer får hantera. Tillsammans med några kollegor har hon startat projektet Ocean Blues – från ångest till ”action”. Här kommer Göteborgs universitet möta gymnasieelever på västkusten och dela med sig av den senaste forskningen kring hoten mot havsmiljön. Man kommer också att diskutera vad samhället gör i stort och stötta ungdomar i deras eget engagemang. – Förhoppningen är att det kan öka tilltron bland unga. Att fler faktiskt känner att en förändring är möjlig, och att den kan ske genom samarbete och handling, säger hon.

De som förnekar - mår bra De tänker att forskare och media överdriver. Att detta är något som får konsekvenser för andra människor men inte mig.

Ett mål med projektet är att öka ”havsmedvetenheten” hos unga och att de hittar ett sätt att gå till handling som passar dem. – Dagens ungdomar är ju väldigt kommunikativa och få har väl missat den gensomlagskraft som engagerade ungdomar kan ha i den allmänna debatten. Vill man uttrycka sig genom konst, film, debatter eller genom manifestationer? Här finns alla möjligheter. Varje år anordnar vi sedan en prisgala för lärare, elever och forskare där vi uppmärksammar den ångest som överförts till ”action” och engagemang för havet under året. PER ADOLFSSON Kommunikatör Göteborgs universitet

Är du lärare eller elev på gymnasieskolan gå in på www.oceanblues.se för att ta del av projektet eller läsa mer.

De som distanserar sig - mår sämre De undviker information som de inte vill ta del av, t ex nyhetskanaler där man rapporterar om klimatförändringar. De som fokuserar på problemet - mår sämre De letar aktivt efter information, och försöker t ex göra vissa livsstilsändringar som att t ex äta vegetariskt. Den här gruppen mår sämre än de som agerar och vänder på perspektiven. De som agerar och vänder på perspektiven - mår bra Även i denna grupp gör man saker konkret för att påverka och minska sin egen och andras miljöpåverkan , men man ser även att vi historiskt kunnat lösa svåra problem. Denna grupp känner tilltro till innovationer, vuxna, politiker och forskare.

VÄSTERHAVSVECKAN 2020

9


FOTO: MAERSK

FOTO:WALLENIUS MARINE

TRE UPPFINNINGAR SOM KAN GE OSS RENARE HAV

VECKAN HELA ÅRET ÅTERKOMSTEN AV SEGEL

bilfartyg, som ska ha ett så kallat vingse-

AMMONIAK SOM FARTYGSBRÄNSLE

Det kanske mest miljövänliga sättet att

gel. Ambitionen är att ha en design färdig

Ammoniak har på senare tid seglat upp

färdas över vattnet är också ett av de

för beställning av ett fartyg 2021.

som den kanske hetaste kandidaten att

äldsta, att segla. Och nu har flera av värl-

En teknik som redan finns på fartyg idag

bli framtidens marina bränsle. Ammoniak

dens stora kryssnings- och handelsfartyg

är rotorsegel. Den hundra år gamla tekni-

släpper inte någon koldioxid när den för-

börjat segla igen.

ken går ut på att seglen sitter på en slags

bränns och kan användas både i förbrän-

I samarbete med biltillverkaren Renault

roterande trumma och när vinden träffar

ningsmotorer och bränsleceller.

utvecklar det franska företaget Neoline

de roterande seglen bildas ett högtryck

Forskningen och tekniken är fortfarande i

ett 136 meter långt ro-ro-fartyg som ska

på ena sidan och ett lågtryck på andra,

sin linda men i USA har forskare utvecklat

kunna frakta bilar och annan last över

skillnaden mellan trycken drar fartyget

ett batteri vars bränsleceller går på just

Atlanten. Förhoppningen är att under

framåt. Effekten som uppstår kallas

ammoniak och som skulle kunna driva

detta och nästa år bygga två fartyg som

Magnuseffekten och genom att använda

en bil. I Norge försöker man utveckla

ska segla mellan Frankrike och Kanada.

rotorsegel som komplement har världens

bränslecellstekniken för att kunna driva

De 4,200 kvadratmeter stora seglen ska

största rederi, danska Maersk minskat

ett fartyg redan 2023.

enligt företagen själva minska koldioxid-

bränsleanvändningen med 8 procent,

utsläppen med 90 procent.

motsvarande 1 400 ton koldioxid, på sin

Även i Sverige pågår ett projekt där man utvecklar ett koncept för ett vinddrivet

10

VÄSTERHAVSVECKAN 2020

stora oljetanker Maersk Pelican.

Ammoniak ses också som en möjlig ersättare till dieseln för långtgående fartyg


eftersom ammoniak kan lagras under lång tid. Möjligheterna är många men det finns också många frågetecken som behöver rätas ut innan ammoniak är ett självklart fartygsbränsle. Exempelvis hur det starkt illaluktande och giftiga ämnet ska hanteras och framför allt, hur det ska

BOKTIPS

framställas på ett miljövänligt sätt.

UPPTÄCK HAVET OCH KUSTEN I SOMMAR

– Ammoniak produceras idag främst från fossila råvaror. Så även om det inte bidrar till koldioxidutsläpp när det förbränns så är produktionen ett problem som måste lösas. Vi ser att dom möjligheterna finns men vi har mycket arbete framför oss, säger Åsa Burman, verksamhetschef för maritima kompe-

DIN NATURGUIDE TILL VÄSTRAGÖTALAND KUSTEN

tenscentret Lighthouse som driver ett forskningsprojekt om just ammoniak.

Länsstyrelsen Västra Götaland

SJÖMATEN FLYTTAR UPP PÅ LAND

tiska cirkulära system för hållbar matpro-

En stor utmaning är att möta omvärldens

duktion, ska man arbeta med forskning

behov av mat samtidigt som vi ska mins-

och utveckling av ett system för odling av

ka trycket på klimatet. Havet erbjuder

fisk i saltvatten och kalla temperaturer.

möjligheter där vi än så länge bara har

Systemet innebär att vattnet i anlägg-

skrapat på ytan. Genom att flytta upp

ningen renas genom en serie av filter och

produktionen av sjömat på land skulle

recirkuleras, vilket förhindrar läckage av

såväl fiskbestånd som känsliga havsmil-

näringsämnen till havet.

jöer kunna skonas.

Sotenäs är också arenan för en stor-

– Ett miljöanpassat vattenbruk har stora

satsning av norska företaget Lighthouse

möjligheter att producera klimatsmart

Finance att etablera Europas största

mat som är bra för hälsan,

landbaserade fiskodling. Förhoppningen

säger Jessica Hjerpe Olausson, maritim

är inom fem år kunna odla 100 000 ton

expert, Västra Götalandsregionen.

atlantisk lax per år i ett slutet vattensys-

Redan idag odlas det exempelvis blå-

tem. Detta blir den största fiskodlingen

musslor, alger och sjöpung i Västerhavet

på land i Europa och förväntas ge minst

och det finns odlingar som har flyttat upp

2 000 nya jobb.

på land, både av fisk, alger och ostron. Nu

– Miljöanpassat vattenbruk är en fram-

tas stora kliv för att få till en storskalig

tidsnäring. Det här är en fantastisk

fiskodling på land.

möjlighet för Västsverige och känns

Företaget Smögenlax AB har drivit

särskilt roligt eftersom vi har arbetat

pilotprojekt med laxodling på land och

under många år med att på olika sätt

ska nu tillsammans med Göteborgs uni-

stötta etableringen av vattenbruks-

versitet, IVL Svenska miljöinstitutet och

verksamheter i Västra Götaland, säger

Statenslantbruksuniversitet SLU bygga

Jessica Hjerpe Olausson.

en forsknings- och utvecklingsanläggning i Sotenäs. I projektet AkvaCirkulär, Akva-

ANDREAS KRON VGR Fokus Västra Götalandsregionen

HAVETS DJUR OCH VÄXTER Køie & Kristiansen

UNDER YTAN I VÄSTERHAVET

Naturskyddsföreningen

TÅNGGUIDE Catxalot

VÄSTERHAVSVECKAN 2020

11


MUSSLOR

FOTO: ANN-CHRISTIN MATHIASSON

FOTO:ANN-CHRISTIN MATHIASSON

Under havets yta finns en mosaik av livsmiljöer, var och en med sina förutsättningar för djur och växter att trivas. Särskilt artrika är miljöer med många skrymslen och vrår, som till exempel blåmusselbankar.

Blåmusslor lever på klippor och andra

från dem. Musslor bidrar till minskad

Tillsammans med Göteborgs universitet

hårda ytor där de limmar fast sig med

övergödning och klarare vatten när de

driver IVL ett forskningsprojekt som

sina byssustrådar. När de samlas i rev

filtrerar näring ur havet. En enda mussla

undersöker hur man kan hjälpa muss-

och bankar bildas strukturer som blir

kan filtrera upp till nio liter havsvatten

lorna på traven. Bland annat provar man

viktiga uppväxt- och födosöksområden

per timme och bajset hamnar sedan på

att lägga ut restmusslor från odlingar

för fisk och andra organismer.

botten där det ökar på matförråden för

på lämpliga bottnar för att återetablera

En helt ny livsmiljö skapas med små

maskar, snäckor och andra djur.

musselrev.

grottor och hålor där andra varelser kan

Under senare år har antalet blåmusslor

Musselbankar är naturliga vågbrytare

flytta in – eller gömma sig när fara hotar.

minskat längs västkusten. Krabbfiskande

som bromsar upp vågrörelser och hindrar

Havstulpaner och kalkmaskar sätter sig

barn har haft svårt att hitta agn och det

stränder från att spolas bort vid stormar.

gärna på musslornas skal. Sjöpungar och

japanska ostronet har ofta fått skulden

Därför tänker forskarna att de också

havsanemoner trivs bland musslorna och

för blåmusslans tillbakagång. Men

kan fungera som skydd åt de hotade

i hålorna får småfisk som kantnål och

forskarna tror att det snarare kan bero

ålgräsängarna som även de är en viktig

sandstubb fina boplatser. De i sin tur blir

på klimatförändringar och att blåmusslan

livsmiljö för många marina växter och

viktig föda åt större fiskar, krabbor och

faktiskt kan ha nytta av ostronet.

djur. I havet hänger allt ihop!

sjöfåglar som gärna står och lurpassar vid reven. Musslor har en viktig betydelse för havets ekosystem. Är man uppmärksam kan man ibland se att det bubblar

12

VÄSTERHAVSVECKAN 2020

– Mussellarverna får en plats att fästa på samtidigt som ostronets vassa kanter ger skydd mot krabbor och ejdrar, säger Åsa Strand, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

ANN-CHRISTIN MATHIASSON Informatör för projektet 8+fjordar


du att… FOTO: GUNILLA FRANSSSON BANGURA

FOTO: LISBETH JONSSON, THOMAS LUNDÄLV

Visste

Korallrev är mest kända från grunda vatten i tropiska områden. Det finns också ett tiotal arter som bildar korallrev i hav med 4-12 °C vattentemperatur. I norra Bohuslän finns rev av ögonkorall på två platser, på ungefär 100 meters djup. Revens alla skrymslen och vrår ger utmärkt skydd för många andra djur, t ex svampdjur, havsanemoner, havsborstmaskar, armfotingar, trollhumrar och sjöstjärnor. I nordöstra Atlanten har man hittat mer än 1300 arter på ögonkorallrev, en biologisk mångfald jämförbar med tropiska korallrev. Troligen är smådjur på reven viktig mat för torsk, gråsej, kungs-

ankring, bottenskrap och bottentrålning.

...Under 2019 plockade ca 7000 strandstädare ihop 240 ton - 240 000 kilo marint plastskräp.

Ögonkorallen är sårbar också för klimatförändringar. Havsförsurning medför ett lägre pH, vilket försvårar ögonkorallens upptag av kalk från havsvattnet för att bilda sitt skelett. Länsstyrelsen i Västra Götaland och Tjärnö marina laboratorium kommer under sex år försöka skapa nya rev av

...Sedan massproduktionen av plast startade på 1950-talet har människan skapat sammanlagt 8,3 miljarder ton plast. ...1 000 0000 000 – en miljard fimpar slängs på gator och torg i Sverige varje år. De slinker lätt ner i dagvattenbrunnar och vidare ut i havet.

ögonkorall. Genom labbexperiment skall forskare ta reda på vilken typ av ytor som ögonkorallens små larver föredrar att sätta sig på och vid vilka strömförhållanden. Konstgjorda revstrukturer kommer sedan sättas ut på bottnar där larver har

...Forskare från Newcastles universitet har upptäckt en ny art av märlkräfta i Marianergraven, på 6500 meters djup. Den fick namnet “Eurythenes plasticus” eftersom forskarna fann att magen var full med plastpartiklar.

störst chans att sätta sig och fast för att

FOTO:MALIN MOHLIN

NYA ARTRIKA KORALLREV I BOHUSLÄN?

levande och döda rev är nu skyddade från

växa till. Med fjärrstyrd undervattensfarkost hoppas forskare kunna se nya rev utvecklas till artrika ekosystem. MARTIN LARSVIK marinbiolog, informatör

fisk och andra matfiskar. Antalet svenska korallrev minskade under 1900-talet, möjligen på grund av oförsiktig bottentrålning. Alla platser med

...Växtplankton och makroalger är stora producenter av syre och nödvändiga för livet i havet.

VÄSTERHAVSVECKAN 2020

13


FANTASTISKT ÅRETRUNTBOENDE MED ETT AV BYFJORDENS BÄSTA LÄGEN!

HAVSQUIZZ ÅLEN

FOTO: LARS-OLOF AXELSSON

Olika stadier i ålens liv har speciella namn: de genomskinliga ålynglen som kommer till de europeiska kusterna frånSargassohavet kallas glasål; i den växande fasen kallas de gulål; och när de slutligen återvänder mot havet, kallas de, ja vad kallas de då? VÄSTKUSTEN

Hur djup är Kosterfjorden, rännan mellan Kosteröarna och fastlandet? SJÖRAPPORTEN

I sjörapporten talar man om Syd Utsira. Var ligger Utsira? FISKMAT

Vad är plankton? DEN BLÅ PLANETEN

Kan vi få torsken att flytta tillbaka? Omringad av havet, har lockande bostäder byggts för att ge en skyddad uppväxtmiljö till torsken. De konstgjorda reven skapar ett visst skydd, så torsken kan växa sig stor utan att riskera att bli uppäten av säl eller skarv.

BOHUSGRANITEN

FOTO: MADELEINE LANDLEY

Hur stor del av jordens yta är täckt av hav?

Bohusgranit är en lokal variant av bergarten granit. Den förekommer i norra Bohuslän mellan Gullmarn och Idefjorden. När bildades den? FÖRFATTARE

Projekt Fjordtorsk pågår sedan 2015 och

placeras ytterligare 40 rev ut i området.

innebär att torskrevsmoduler placeras ut

Förhoppningen är att torsken återigen

på valda områden i Byfjorden i Udde-

kan finnas som ett livskraftigt och fisk-

valla. Efter att torsken i början försiktigt

bart bestånd i fjorden.

närmade sig de nya reven visar nu undersökningar att ett stort antal torskar, från mindre torsk, till flera kilo uppehåller sig i anslutning till reven. Sommaren 2020

Läs mer om projektet och se undervattensfilmer från reven på www.fjordtorsk.se

LEVER I VATTEN

Orcinus orca är den största arten i delfinfamiljen och lever i flockar som leds av en hona. Dessa valar observeras några gånger varje år vid västkusten i Sverige. Vad heter arten?

VÄSTERHAVSVECKAN 2020 DEN BLÅ PLANETEN= ca 70% BOHUSGRANITEN= ca 920 miljoner år, den yngsta graniten i Sveriges urberg. FÖRFATTARE= Emelie Flygare Carlén LEVER I VATTEN= Späckhuggare ÅLEN= Blankål VÄSTKUSTEN= 247 meter SJÖRAPPORTEN= Utsira är en ö och också Norges befolkningsmässigt minsta kommun som ligger i sydvästra Norge. FISKMAT= Pyttesmå växter och djur som driver med havsströmmarna

14

GUNILLA FRANSSON BANGURA

En av 1800-talets mest lästa författare var en kvinna från Strömstad som bl a skrev Ett köpmanshus i Skärgården och Rosen på Tistelön. Vem är det?


FRÄMMANDE ARTER HOTAR MÅNGFALDEN

FOTO: BJÖRN KÄLLSTRÖM/GMBL

Allt fler främmande arter upptäcks på västkusten. Några av dem kan orsaka stora skador på våra ekosystem och när arterna väl etablerat sig är det mycket svårt att bli av med dem. Men du kan själv hjälpa forskarna att få koll på läget. Matz Berggren. Till skillnad från arter som vandrar hit från närområdet saknar de naturliga fiender eller andra spärrar, vilket gör att de kan slå ut andra arter och rubba hela ekosystem. Vad kan man då göra för att stoppa de invasiva arterna? – Allmänheten är en otroligt viktig källa till information för oss. Så fort du ser nåt som verkar annorlunda, hör av dig! Att djur och växter från andra delar av världen kan breda ut sig även i våra trakter är något de flesta känner till,

få fäste på den svenska västkusten. – Plötsligt fick vi in massor av rapporter från allmänheten. Barn som fiskade

AN HELA ÅRET även om vi inte alltid tänker på det. Lupin, jätteloka, mink, och signalkräfta… Listan

kan göra lång på arter som vi sedan länge betraktar som ganska vardagliga inslag

i vår omgivning. Men nya arter kan inne-

bära stora risker, inte minst för havsmiljön längs våra kuster. – De flesta marina arter som kommer

hit överlever inte särskilt länge och då utgör de inget hot mot våra ekosystem. Men om en art kan etablera sig och dessutom börjar påverka sin närmiljö, då är den invasiv, vilket innebär att andra arter får stryka på foten, säger Matz Berggren, forskare på Göteborgs universitet. Själv är han expert på kräftdjur och har sett hur flera arter som inte hör hemma i våra vatten dykt upp på senare år. Förra sommaren varnade han till exempel för två asiatiska krabbarter, penselkrabban och blåskrabban, som båda håller på att

krabba fick upp konstiga arter som de visade sina föräldrar. Och det var massor av juveniler, det vill säga småkrab-

Använd gärna Rappen. Lägg det du hittat i en hink och släng absolut inte tillbaka det förrän du fått bekräftat att det inte är någon fara. Invasiva arter måste avlivas, säger Matz Berggren. PER ADOLFSSON Kommunikatör, Götebiorgs Universitet

bor som inte är könsmogna ännu. Det betyder att de börjat reproducera sig och det är jätteviktigt att känna till. För om de lyckas etablera sig kan det göra stor skada på det strandnära ekosystemet.

De nya arterna kommer framför allt som larver via fartygens barlastvatten. När ett fartyg inte är fullastat pumpas havsvatten ombord i särskilda tankar för att stabilisera fartyget och få det att ligga tillräckligt djupt i vattnet. Ett stort containerfartyg kan bära med sig många ton barlastvatten och när båtarna sedan tömmer sina tankar i hamnar eller längs kusterna följer olika levande organismer med och sprids runt om i världen. Det är de mest långväga fripassagerarna som löper störst risk att bli invasiva förklarar

EN FORSKARE DIN HJÄLP ÄR VÄRDEFULL

FAKTARUTA Hjälp forskarna att upptäcka invasiva arter. Hjälp till att rapportera vattenorganismer via Rappen (https://www.havochvatten.se/ rappen). Du kan välja att rapportera in både marina däggdjur och fiskar samt ryggradslösa djur som kräftor och krabbor. Alla rapporter kontrolleras av experter och hamnar i Sveriges största databas för arter, Artportalen. Läs mer om hur du kan hjälpa till på vasterhavsveckan.se under Hjälp en forskare.

VÄSTERHAVSVECKAN 2020

15


VECKAN HELA ÅRET

FOTO: ROGER BORGE /WESTSWEDEN.COM

UPPTÄCK HAVET PÅ EGEN HAND! VECKAN HELA ÅRET

Under Västerhavsveckan finns alla möjligheter att tillsammans med WWW.VASTE RHAVSVECKAN.SE experter och entusiaster upptäcka havet, dess invånare och omgivningen omkring. Men i spåren av coronaviruset vill vi också tipsa om möjligheterna att upptäcka Västerhavet på egen hand, under hela året! FOTO: GUNILLA FRANSSON BANGURA

STRANDSTÄDA Vårt hav är fullt av plast och skräp som flyter upp på land. Bohuslän tar emot enorma mängder med strömmarna, men det kommer också en hel del skräp från land. Att strandstäda är en härlig aktivitet, där resultatet syns med en gång. Rapportera din strandstädning till Strandstädarkartan. Här kan du också rapportera stränder som behövs städas, var det finns påsar med skräp att hämta och se var det finns påsholkar med plastsäckar. Annars är det bara att utrusta sig med handskar och plastsäckar och ta med skräpet till återvinningen. www.renkust.se

CYKLA I SKÄRGÅRDEN – GÖTEBORG OCH BOHUSLÄN: Cykelkartor till de olika områdena finner du på: https://www.vastsverige.com/ sodrabohuslan/produkter/ cykla-i-skargaden/ Vill du ta dig söderut så finns den kustnära Kattegattleden. Ladda ner kartor på Kattegattleden.se

TIPS: Kolla in vårt strandstädarbingo på www.vasterhavsveckan.se

VECK ANS ALGBINGO VECK AN HELA ÅRET

Tarmalg .Havssallat Karragenalg

Knöltång

Sågtång

Blåtonat rödblad

Bergborsting

Fingertare

Skräppetare

Röd slemsnärja

Slät kalkskorpa

Tussaskägg

Grovsläke

ÅRET VECKAN HELA VECKANS ALGBINGO

Blåstång

Fjäderslick

Klyving

rendusapid

volutem est Ut earchitas natendae. res ut volum maio. Hitas voloribus epudae doluptatur ommolor Harum si volorepernam quae est est, dis etur, num dus sequis quo ma quate quam

I denna digitala fälthandbok får du reda på vilka marina arter och miljöer som finns i ditt område. Ladda ner appen direkt i din telefon eller besök hemsidan https:// www.havet.nu/livet/

Tarmalg

Havssallat

Karragenalg

Bergborsting

Klyving

Grovsläke

Ishavstång

Blåtonat rödblad

Fjäderslick

Tussaskägg

Skräppetare

Sågtång

Blåstång

Slät kalkskorpa

Fingertare

Knöltång

GÅ PÅ UPPTÄCKTSFÄRD MED VÄSTERHAVSVECKANS ARTBINGO Det är inte alltid lätt att veta vad som finns vid strandkan-

FOTO: HENRIK TRYGG/WESTSWEDEN.COM

FOTO. BJÖRN KÄLLSTRÖM/GMBL

LIVET I HAVET Växter och djur i Västerhavet

ten eller i vattnet. Med lite hjälp av våra artbingon kan du hitta nya arter som du inte ens visste fanns. På Västerhavsveckans hemsida har vi samlat artbingon för olika miljöer.

UPPTÄCK BOHUSLÄN FRÅN KAJAKEN Här får du njuta av ett av världens finaste vatten för kajakpaddling. Längs hela kusten finns kajakföretag, som förutom uthyrning också erbjuder guidade turer och kurser. Men du kan också bli medlem i Friluftsfrämjandet som erbjuder tillfällen att prova på paddling, kurser och gemensamma paddlingsturer.

16

VÄSTERHAVSVECKAN 2020


PLOCKA TÅNG OCH GÖR DINA EGNA TÅNGCHIPS Fantastiskt goda tångchips kan du göra på fingertång eller sockertång. Tänk på att inte dra upp tången med roten utan klipp eller skär av den del du vill ha. Stek tångbitarna i neutral olja på medelvärme tills de ändrar färg, blir bubbliga och krispiga. Smaksätt med havssalt, sesamfrön eller chiliflakes.

FISKA KRABBOR OCH HJÄLP EN FORSKARE Vi har fått nya krabbor till Sverige som vi inte vill ha. Det är invasiva arter som kan slå ut våra inhemska krabbor. På www.vasterhavsveckan.se kan du läsa mer om hur du kan hjälpa forskarna.

FOTO: MARIE JENSEN

EN FORSKARE DIN HJÄLP ÄR VÄRDEFULL

VANDRA I ETT KUSTNÄRA NATURRESERVAT – få tips och karta via Västkuststiftelsen.

VECKAN HELA ÅRET

TIPS: Spana in den nya filmen om biologisk mångfald i havet eller andra havsfilmer på Västerhavsveckans youtubekanal eller hemsidan.

För mer information, se www.kuststigen.se. Där går det också att skriva ut och ladda ner kartor.

UPPTÄCK LIVET UNDER YTAN Vid strandkanten, bryggan, bland stenar och i ålgräs lever många olika arter. Med hjälp av håv och vattenkikare kan du upptäcka mångfalden under ytan. Här hittar du krabbor, tångräkor, alger och mycket annat. Gör din egen vattenkikare: Instruktioner finns på vasterhavsveckan.se/paegenhand

SNORKLA PÅ EGEN HAND ELLER LÄNGS EN SNORKELLED När du snorklar upptäcker du garanterat en mängd varelser och växter som lever i våra vatten. Följer du en snorkelled finns skyltar som berättar vad du ser, eller så kan du ta hjälp av Västerhavsveckans artbingo. Hitta snorkelleder på vasterhavsveckan.se/paegenhand INFO VÄST Har du sett något ovanligt eller har det skett något akut vid havet eller kusten? Rapportera: Stora mängder alger i vattnet, så kallade algblomningar. Stort antal döda fåglar, fiskar eller sälar. Utsläpp i vattnet. Maila till: infovasterhavet@lansstyrelsen.se eller besök Informationscentralen Västerhavet på Facebook

VÄSTERHAVSVECKAN 2020

17

FOTO: SHUTTERSTOCK

SUGEN PÅ ATT LÄRA DIG MER OM HAVET? One planet One Ocean är en onlinekurs på internet, som ges på engelska. Läs mer på : www.oceanmooc.org/en/ index.php

Det finns en mängd fina naturreservat med vandringsleder längs med kusten. På www.vastkuststiftelsen.se hittar du information om de olika reservaten. Det gör det lätt att få kunskap om området även om man vandrar utan guide. Det finns även andra leder som är spännande att upptäcka. En är den havsnära leden Kuststigen. En del av Kuststigen går från Uddevalla via Stenungsund, Orust och Lysekil till Sotenäs. Det finns även Kuststigen-etapper på andra ställen längs kusten, både längre sträckor och kortare rundslingor.


FOTO: ESTHER HORVATH

ett år driver med packisen förbi Nordpolen och vidare till Svalbard och Grönland, är ett unikt tillfälle för att få kunskap och prover från området under en lång sammanhängande tid. – Dagens klimatmodeller saknar data från det så kallade Högarktis. I och med

HISTORISK POLARFORSKNING GER BILD AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

den här expeditionen kan vi bidra med data för att förbättra modellerna och ge politikerna bättre information att fatta beslut utifrån, säger Katarina, som är en av tre forsdeltar. STÄNDIGT MÖRKER

Katarina Abrahamsson bodde och arbetade ombord på Polarstern under tre månader och är sedan mitten av december hemma igen. Att få vara med som

Klockan är sju och väckarklockan ringer.

den mörka perioden av polaråret. Vi får

forskare på den hittills största expeditio-

Efter frukost och en snabb uppdatering

möjlighet att förstå skillnaderna mellan

nen i Arktis var för henne en fantastisk

från expeditionsledaren är det dags

det ”gamla” Arktis, med lite öppet vatten

för att analysera prover i labbet. Efter

och flerårsis och det ”nya” Arktis, med

lunch väntar provtagning ute på den

mer inslag av öppet vatten och ettårs is

arktiska isen. Katarina Abrahamsson,

och hur allt detta påverkar klimatet,

professor i analytisk och marin kemi, och

säger Katarina.

hennes team ska samla in snö-, is- och vattenprover. Isproverna tas genom att borra iskärnor som sedan delas upp i 10 centimeter stora bitar. Efter att dessa tinats mäter man de ozonnedbrytande ämnen som finns i den smälta isen. Efter en lång dag ute på isen väntar middag på båten och sedan provtagning i labbet fram till läggdags. – Denna expedition är en unik möjlighet att studera klimatrelaterade gaser under ett helt år och framförallt under

18

kare från Göteborgs universitet som

VÄSTERHAVSVECKAN 2020

UNIK FORSKNING I NY MILJÖ

Arktis är ett av de områden på jorden som drabbas hårdast av klimatförändringarna, eftersom uppvärmningen går snabbare vid polerna. Både havsisens utbredning och tjocklek har förändrats drastiskt bara under de senaste åren. Gammal havsis försvinner allt mer, medan is som nybildas varje vinter för att sedan smälta bort under sommaren ökar. Den så kallade MOSAiC-expeditionen, där forskningsfartyget Polarstern under

FOTO: GUNILLA FRANSSON BANGURA

Deltar du på historiens största arktiska forskningsexpedition står både snösmältning och isbjörnsvakt på schemat. Katarina Abrahamsson, professor vid Göteborgs universitet, är en av de 600 forskare från sjutton länder som under sammanlagt ett år ska undersöka is, atmosfär, vatten och ekosystem i Arktis. Resultaten från expeditionen kommer att bidra till ökad förståelse för de globala konsekvenserna av de pågående klimatförändringarna.


upplevelse, där forskare från olika länder

få ljus från fartygets strålkastare, våra

och kunskapsområden hjälptes åt och

pannlampor och månen. Men samtidigt -

delade både arbetsbörda och resultat.

vilken otroligt fantastisk miljö

– När jag var iväg så levde vi i ständigt

att jobba i!

helmörker och det var märkligt att bara FOTO: ULF SÖRVIK

LOVISA GANSLANDT Havsmiljöinstitutet

FAKTARUTA

• Projektet kallas MOSAiC, som står för

Multidisciplinary drifting Observatory for the Study of Arctic Climate.

• För första gången kommer forskare att

göra avancerade mätningar av isen, atmosfären, vattnet och ekosystemen i centrala Arktis under ett helt år.

• Katarinas Abrahamssons forskningsprojekt gäller årstidsis och handlar om att studera produktionen av ozonnedbrytande ämnen i havsvatten, is och snö. Projektet har visat att den is som bildas varje år är en stor källa till dessa ämnen och under expeditionen kommer de att beräkna hur mycket som går upp i atmosfären från isen.

• Projektet startade den 20 september 2019 och kommer att pågå under ett år.

• De 600 forskarna från totalt sjutton länder ska samla in data från Arktiska oceanen genom att låta forskningsfartyget driva med packisen.

• Expeditionen förväntas kosta drygt en halv miljard kronor.

Vi är Västerhavsveckan

Vi blir fler som engagerar oss för havet. Arrangörer från hela Västra Götaland, men också från Halland och Skåne är med och skapar ett spännande, intressant och roligt program för alla åldrar. Många av oss har havsnära aktiviteter hela året. Välkomna! 8+FJORDAR

KONSTNÄRSGRUPPEN SEPANDARMAZ

SPORTFISKARNA

BOHUSLÄNS MUSEUM

KOSTERHAVETS NATIONALPARK

STENUNGSUNDS KOMMUN

DESTINATION SKAFTÖ

KRISTINEBERG MARINA FORSKNINGSSTATION

STIFTELSEN MÅSESKÄR

DK ÖCKERÖDORARNA

KÄRINGÖN

STRANDSTÄDARNA

EKOCENTRUM

LYSEKILS KOMMUN

STYRSÖ SKÄRET

FISKEKOMMUNERNA

LÄNSSTYRELSEN

STÄDA SVERIGE

FISKEMUSEET HÖNÖ KLÔVA

MAREBLÅ & HAVSGUIDERNA

SVANEN WEST

FRIDAYS FOR FUTURE GÖTEBORG

MARITIMAN

TJÄRNÖ MARINA LABORATORIUM

FÖRENINGEN HÅLLÖ FYR

MOLEKYLVERKSTAN

UNIVERSEUM

GROSSHAMNS FÅGELSTATION

NATURSKYDDSFÖRENINGEN

VIRTUE

GULLHOLMEN

NATURTID

VÄSTARVET

GULLHOLMENS SEGLARSKOLA

NORDENS ARK

VÄSTKUSTSTIFTELSEN

GÖTEBORGS STAD

NORDISKA AKVARELLMUSEET

VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

GÖTEBORGS UNIVERSITET

OCEAN CRUSADERS

WIN WIN AWARD

HAVETS HUS

ORUST KOMMUN

ÖCKERÖ BÅTSÄLLSKAP

HAVSMILJÖINSTITUTET

SJÖFARTSMUSEET AKVARIET

ÖCKERÖ KOMMUN

HAVSNÄTVERKET VÄST

SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET

HÅLLÖ FYR

SKÄRGÅRDSIDYLLEN KAYAK & OUTDOOR

KAJKANTEN VRÅNGÖ

SMÖGEN DYK OCH UPPLEVELSE

och dessutom massor av aktörer i Halland och Skåne.

VÄSTERHAVSVECKAN 2020

19


I år satsar vi på Västerhavsveckan hela året – allt för att du ska kunna upptäcka havet under hela 2020! Förutom en fullspäckad vecka 1 – 9 augusti får du tips om havsnära aktiviteter hela året. Sedan 2008 arrangerar Västra Götalandsregionen, tillsammans med ett hundratal aktörer, Västerhavsveckan med syftet att uppmärksamma vår havsmiljö och de utmaningar Västerhavet står inför. Men i år är inte livet som vanligt och inte bara havet ställs inför utmaningar. Även vi människor har tvingats att tänka om och tänka nytt. Årets Västerhavsvecka kan komma att se lite annorlunda ut. Vissa aktiviteter genomförs som planerat, medan vi kan behöva anpassa andra efter rådande rekommendationer. Alla aktiviteter finner ni på www.vasterhavsveckan.se. Ta en titt på hemsidan innan aktiviteten genomförs för uppdaterat program och förutsättningar för genomförandet av aktiviteten. Men vi vill att ni ska uppleva havet. Därför satsar vi i år på att ge er tips om olika aktiviteter som ni kan göra på egen hand – under hela året! www.vasterhavsveckan.se/paegenhand På facebook tipsar vi redan nu varje vecka om havsnära aktiviteter. Välkomna till en härlig Västerhavsvecka!

Följ oss på: Instagram @vasterhavsveckan Facebook @västerhavsveckan Twitter @vasterhavsvecka Youtube: Västerhavsveckan #västerhavsveckan

Profile for vasterhavsveckan

Västerhavsveckan 2020  

Hur mår havet? Varför är det viktigt med biologisk mångfald? Upptäck havet på egen hand.

Västerhavsveckan 2020  

Hur mår havet? Varför är det viktigt med biologisk mångfald? Upptäck havet på egen hand.

Advertisement