Page 1

VARVET Medlemstidning för Jordenruntseglare Nr 1, 2012

Irene slog till Mera mat ombord Båtarna på haven


!

t yhe

N

Stabil spinnaker för långseglare!

..och ectran i krysstä et tar dig hela varvet runt!

LUNDH SAILS

www.lundhsails.se 2


I

januari sög det i seglarnerven så vi flög till London Boat show och vandrade omkring, tittade på båtar, prylar och provsmakade whisky tillsammans med några i JRSK. Ett trevligt avbrott i vintern. Väl hemkomna blev längtan till havet så stor att vi hängde med ett annat par till Väderöarna för ett varmt bad i tunna och ett dopp i havet som avrundades med en god middag. Nu har vi fått en vindruta tillverkad och monterad där vi förut bara haft sprayhood. Nu måste vi komplettera med en ny sprayhood och samtidigt satsar vi på ett sittbrunnskapell. Det kommer att göra gott på vår och höst, när vi kan sitta där och kura om det mot förmodan skulle blåsa och regna. Årsmötet hölls i restaurang Pannhuset. Jag tycker klubben genomförde ett bra årsmöte och så blev det lite nytt folk till funktionärsgänget. Kanske lite svårt att få medlemmar att ställa upp men till slut blev alla poster tillsatta. Maten var god och alla hade riktig trevligt, kanske en lokal vi vill komma tillbaks till när vi har lite större möten. Vår nya intresseanmälan som jag delade ut på årsmötet resulterade i att ett par frivilliga medlemmar anmälde sig och tog sig an ett par uppgifter. Ta fram din intresseanmälan och kryssa i den du med och skicka in den till mig. (Har du ingen så skickar jag gärna en, om du inte vill klippa sönder tidningen.) Det ser vi fram emot! Troligtvis har kylan släppt nu när du har ett färsk nummer av Varvet i handen och kanske har du redan varit ute och seglat. Skriv gärna en rad till redaktionen om vårrustningen av båten med ett par foton, gärna om något tokigt som hänt eller varför inte bara om din segling oavsett vart den gick. Allt är välkommet!

Anmäl dig till funktionär eller volontär! Vi funktionärer har roligt tillsammans!

Ordförande och ansvarig utgivare: Nils Andréasson Råstensgatan 16 416 53 Göteborg 031-25 46 69 ordforande@jrsk.org Vice ordförande: Thomas Böhm Fullriggaregatan 2 426 74 V.Frölunda 0707-7214714 v_ordforande@jrsk.org

Sekreterare: Iréne Böhm Fullriggaregatan 2 426 74V.Frölunda 031-293352 sekreterare@jrsk.org

Kassör: Klas Hagberg Nordenskjöldsgatan 19 413 09 Göteborg 0705-69 13 30 kassor@jrsk.org

I styrelsen ingår också en representant från redaktionen och en av klubbmästarna.

NILS ANDRÉASSON Medlemsavgift 2012: Så blir du medlem: Klubbprylar: 300:-/besättning Betala in 300:- på plusgiro Styrelsen har flaggor, 37 94 16-1. vimplar, dekaler och klubbnålar Seglande medlem: Ange ”Ny medlem” samt ditt till försljning på våra 150:-/besättning namn, adress, telnummer klubbmöten. och emailadress

Övriga adresser: webmakare@jrsk.org adressandring@jrsk.org matrikel@jrsk.org position@jrsk.org tjejer@jrsk.org

3


Innehåll 3 4 7

Omslagsbild: Vanuatu Bild: Nils-Åke Lithner

Ordföranden har ordet London Boat Show I huvudet på en långseglare

9 Tärningen är

26 Irene slog till.. 28 Funktionärer och Verksam- hetsberättelse

34 Hänt sen sist

kastad

40 Avseglare

12 Färskvatten ombord 16 Mat

42 Wreckers Race

ombord på Unicorn Fortsättning från förra Varvet

22 Klubbmästarna 24 Båtarna på haven VARVET I redaktionen: Nils-Åke Lithner Donsögatan 3A 414 74 Göteborg 0706-7786961 sy_elenor@yahoo.se Berit Lithner Donsögatan 3A 414 74 Göteborg 0706-7786961 sy_elenor@yahoo.se

4

Mona Hellman Toredalsgatan 94 417 28 Göteborg 031-22 68 69 mona.hellman@gmail.com Elisabeth Sandberg Vårlöksgatan 6b 417 06 Göteborg 0431-45 45 02 bettansandberg@ hotmail.com

Tidningen Varvet utkommer fyra gånger per år. Månad Deadline Mars 15 Februari Juni 15 Maj September 15 Augusti December 15 November

E-mail adress: varvet@jrsk.org

Annonspriser Antal Helsida Halvsida inf. sv/färg sv/färg 1

700/900 450/550

2

650/850 425/525

3

600/800 400/500

4

550/750 375/475

Ovan angivna priser avser per införande.


London Boat Show 2012

T

ill trettonhelgen i år var vi ett gäng JRSK’are som drog iväg till London för att titta på London Boat Show i Dockland. Varför då, frågar kanske några erfarna långseglare? Med visst berättigande! Även om det är en mäktig utställning – vad hittar du där som inte också finns på Göteborgsmässan? Sant! Men trots detta – det är annorlunda och en väldigt trevlig utflykt för långseglare under väntetiden mot en ny säsong. För en summa runt 7000 kr för två personer får man ett 4-dagars Londonbesök in-

klusive flygresa och hotellrum med frukost. Till detta kommer lite kostnader för biljetter och mat – relativt billigt med dagens låga pundvärde. Båtmässan är stor så det gäller att ha bra på fötterna. De stora motorbåtarna dominerar och är imponerande, snarare flytande palats än farkoster. Bestickande nog hittar man en utställning av lyxbilar runt dem. Och en besökarpublik som troligen inte skulle bemöda sig om att besöka några av våra svenska båtmässor. Men intressant att beskåda, om än mera som en kontrast till den egna kargare verkligheten.

europeiska drakarna Bavaria, Jeanneau, Dehler, Hanse m.fl. Kul att titta på och en och annan idé tar man med sig hem och funderar på att installera i den egna båten. Men man får också en växande insikt i att den egna båten inte är så dum egentligen. Även om prisstegringstakten minskat, blir också innehållet i vad man får för pengarna allt magrare. Den stora behållningen på London Boat Show för oss som redan har en bra båt, är det enorma utbudet av tillbehör. Där ryms allt som har den minsta beröringspunkt med båtliv. Inte bara vinschar, ankare, jollar och andra tydliga båtgrejor. Nej kläder, böcker, tavlor, klockor, handverktyg – you name it! Att elektroniken tagit ett fast grepp om båtbranschen blev helt uppenbart. Allt mer sofistikerade instrument med touchskärmar och integrerade funktioner visades upp. Själva föll vi för frestelsen och kom hem med en alldeles ny touchscreenplotter med möjlighet att plocka in radar, ekolod och väderkartor på den högupplösta displayen. Ack ja – man blir som ett lite barn i godisbutiken. Men det är inte bara båtmässan som är behållningen. London har så mycket mer att bjuda på. Museer, spännande pubar och restauranger, shopping och musicals. Vi hann med alla sorterna under vårt korta besök. Och att göra det tillsammans med trevliga seglarvänner från JRSK ger en extra dimension. Prova det nån gång! Ingemar & Ulla s/y Cocktail

PÅ DEN NÅGOT SPARSAMMARE segelbåtssidan finns många engelska båtar som vi sällan ser i Sverige. Och naturligtvis de stora

5


Nyhedsbrev fra Panama desember 28, 2011 - sejler saesonen desember 2011 - maj 2012

Kontakterne med sejlerne via SSB Radio har igen ikke vaeret saerlig effectivt paa grund af daarlige radioforhold, som dog har forbedret sig de sidste maaneder, men stadigvaek forholdende meget skiftende. Kontakt mig for seneste tider of frekvenser.

Bild: Nils-Åke Lithner

My Hotmail address book has been hacked and mails are going out without my control possible could contain a virus.  Please disregard my hotmail address anduse following address: karstenstaffeldt@yahoo.com

6

rk a ve

Hilsen og godt nytaar KARSTEN

n

m

ed

:

Sidst maa jeg ogsaa naevne at forskellige forhold har medfoerdt at jeg ikke har vaeret saa aktiv de sidste maaneder, jeg forventer dog at vaere tilbage til ”normale” forhold i loebet a january og vil vaere behjaelpelig for sejlere der kontakter mig.

m

I Panama er der ikke de store aendringer fra sidste saeson. Usaedvanlig ventetid for kanal transit forventes ikke og udgifterne for transit de samme. Som tidligere henviser jeg til Panama Canal Authority’s hjemmeside www.pancanal.com og gaa til Customer Form ”Procedures for securing a Handline Transit of the Panama Canal” som inkludere mindre sejlbaade og giver alle oplysninger daekkende transit regulativer og udgifter. Ellers henviser jeg til Jimmy Cornell’s hjemmeside www. noonsite.com som har ganske op dateret oplysninger for cruising sejlbaade (som jeg er behjaelpelig med at holde a jour.) Stadigvaek er Panama Cruising Guide af Eric Bauhaus nok den bedste nuvaerende guide for Panama (ISBN 9962-00-130-7). 

Paa Galapagos er situationen uaendret. stadigvaek temmelig problematsik men ikke de store problemer raporteret sidste saeson. Som tidligere naevnt anbefaler jeg at sejlere der planlaegger  at gaa ind til Galapagos kontakter mig for sidste nyt inden de begynder sejladsen mod oerne. Her daekker Jimmy Cornell’s hjemmeside ogsaa oplysninger for sejlerne.

Is sa

SAEDVANLIG BEGYNDER mine nyhedsbreve paa denne aarstid med at naevne vi skulle  nu vaere i tiden hvor regntiden skifter til toertiden, vores sommer, som ogsaa er sejler  saesonen her. I de sidste maaneder har regntiden vaeret usaedvanlig kraftig men nu ser det ud til aendringen er ved at komme, dog nogle vejr experter indikere at kommende toertid  (Dry-Sreason) ikke vil blive saa ”toer” !!! ITCZ ligger nu mellem 5 nord og 10 nord og west af Panama er den klassificeret som en Monsoon Trof med vestlige vinde syd af zonen til omraadet omkring aekvator hvor syd-oest tradevinden ligger. Yderligere i det oeslige tropikalske Stillehav er der moderate El Nino konditioner som forventer at vedvare til midten af 2012.


I HUVUDET PÅ EN LÅNGSEGLARE

Hur i hela friden hamnade jag här? Club Veleros Barlovento, hur i hela fridens namn hamnade jag här?

F

ör drygt två år sedan blev jag sent en kväll uppringt av någon som presenterade sig som blivande jordenruntseglare. Jag tog det där med jordenruntseglingen med en nypa salt, för under åren har jag träffat många som på ett mycket verklighetstroget sätt berättar om sina planer att kapa förtöjningarna och ge sig i väg. Med facit i hand så kan jag konstatera att utfallet blivit knapert för de flesta. Men i detta fall så var det något som väckte mitt intresse! Lätt stressad berättade Andreas att de hade köpt en AIS-transponder och att de inte fick den att fungera som den skulle. Tillverkaren, True Heading AB i Stockholm, hade rekommenderat dem att ta kontakt med mig för hjälp! ”Självklart att jag kan hjälpa er! Var ligger ni med båten? Jag ska se om jag hinner hjälpa er inom de närmsta två veckorna.” Som alltid med Nemo of Sweden så ska saker och ting hända nu och inte sedan. ”Jo, vi ligger under Älvsborgsbron och ska sticka iväg i övermorgon!” Nu hör det till saken att detta var i november 2009 och de flesta av oss har nog i minnet att detta var början på en av de strängaste vintrar som vi haft på många år! ”Ni är helt galna, men kom ut till mig på Grötö så skall jag se vad jag kan göra.” HISTORIEN KRING DETTA kan göras

flera sidor lång och detta var i alla fall början på en mycket angenäm vänskap med Andreas och Martin. Många och långa supportsamtal via Skype, inte bara om AIS utan om mängder av problem som vi bollat fram och tillbaka och försökt att få en lösning på. I HÖSTAS SÅ TOG DET STOPP, dock inte i vår kommunikation. Hjärtat i båten, en över 20 år gammal Penta MD17C hade slutat att fungera. När vi kämpat fram och tillbaka med problemet i en vecka säger Andreas, kanske mest på skoj, ”Kan du inte komma ner och hjälpa oss?” Och jag skämtar tillbaka: ”Klart jag kan, ni står för resan och jag jobbar tio dagar och får ordning på problemet”. Resultatet av den konversationen kom redan nästa dag i ett mail med en bokad biljett Göteborg, Amsterdam, Sao Paulo, Montevideo, Colonia och snabbfärja till slutdestinationen Buenos Aires. Innan avresan vidtog en vecka av intensivt arbete med att försöka få fram de reservdelar som behövdes för att få liv i maskinen, därtill ett gäng med andra prylar som önskades ombord. Inte minst en 28” skärm som tillskott till de övriga fyra som fanns ombord.

En vecka senare bar det av! ATT KOMMA FRÅN ETT DEN SVENSKA

”skiddvurnan” (läs skitvädret) till ett somrigt Argentina var balsam för kropp och själ. Det spelade ingen roll att det var tio timar 7


I HUVUDET PÅ EN LÅNGSEGLARE

om dagen med intensivt arbete. Vädret och Martins fantastiska matlagning uppvägde allt. Efter en hård dags arbete blev en assado vid strandkanten ett härligt avbrott och med ett par flaskor med argentinskt vin så blev aftonen fullkomlig! Dagarna förflöt och så här i efterhand kan jag konstatera att jag inte hann se mycket av Argentina. Båthamnen, båtvarvet, duschen och medlemsrestaurangen får stå för mina intryck av landet!!

NATURLIGTVIS VAR DET INTE ENBART

problemen med båtens maskin som skulle fixas. Har man nästan gratis, importerad arbetskraft gäller det att dra nytta av den. Listan kan göras lång, maskin, autopilot, ekolod, logg, akterstamslager, inre glandertätning, landtag, bottenmålning med mera är en del av det vi hann med under de tio dagarna. Som allt roligt så tog även detta roliga slut och jag vände åter till blåsten och kylan i Sverige. Inte en sekund av resan önskar jag ogjord. PS. Hur gick det med den 28” färgskärmen? Klarade den resan, tullbehandling och säkerhetskontroller? Absolut! Bägge vägarna! När den väl var på plats passade den inte utan fick en returresa till Sverige. Som tur var slapp skärmen denna gång att dela resväska med en högtryckspump, en matarpump, en vattenpump och några cutlesslager så packningen var oförskämt lätt på den 47 timmar långa hemresan.

Än en gång, tack för att jag fick jobba ihop med er! Nå ja, där var jag inte helt sanningsenlig, vi gjorde faktiskt en kväll på stan! På rekommendation besökte vi en tangoklubb och restaurang! Damerna blev mycket besvikna när de fick förklarat för sig att dessa tre vikingar inte kunde dansa tango. Vi resliga nordbor blev ännu mer besvikna när hovmästaren rekommenderade en halv fyraportioners ”mixed grill”. Vi trodde att han hade tagit oss för veklingar men den som råd lyder är klok, så vi beställde en halv portion. När vi hade kommit halvvägs och inte med bästa vilja i världen kunde få ner en bit till var vi glada över att ha lytt hans rekommendation. Några timmar senare låg vi alla i köttkoma i våra kojer och drömde om de invecklade turerna i tangons värld 8

Gunnar Bulukin


Tärningen är kastad by The Crew of Nemo

D

et var inte ens meningen. Vi skulle varit härifrån för länge sedan. Planen var lagd, spikad och klar. Om vi bara inte hade drabbats av ”Alfons Åberg-sjukan” och av Murphys lag, samtidigt, då hade vi nog legat och badat på en playa någonstans längre öster ut. Hur det nu än är med våra planeringskunskaper så ligger Nemo alltjämt och guppar i den lilla trevliga segelklubben Barloventos bruna sötvatten. Det är heller inte badande som är det primära vid långsegling. Högst på listan står självklart mekandet. Alla gör det, alla pratar om det. Sen grillar vi. Om sen tid återstår kan man klämma in en stund på eftermiddagen då man samlas i en sittbrunn och ljuger bort en timma eller två. Dagarna går, man har fullt upp. Vi har lite missvisande skrivit i rubrikerna att vi befinner oss i Buenos Aires. Det kan visserligen stämma. Men skall vi vara ärliga har vi knappt varit av båten. 1st Mate är väl den som vågat sig längst ifrån segelklubben, ett antal långa turer på minicykeln har det blivit och någon avstickare på djupet in till Buenos Aires centrala delar i jakt på lite saker som inte finns här uppe. För vi är alltså en bit upp i floden, i ett litet område som heter San Fernando. Precis lagom stort, här finns allt man kan önska sig på cykelavstånd. Vi är inte så kräsna så ett 100-tal butiker med marinanknytning och ett empenadas-hak räcker långt för oss samt en matbutik förstås. Är det något vi gör så är det äter. Kött och glass - där har ni argentinarnas bidrag till världens godaste mat. Veckorna har försvunnit i en rasande takt. Nu är det snart december. Det var dags att lätta ankar för ett tag sedan alltså.

Vad hände egentligen? JO, VI HAR INTE LEGAT på latsidan precis. Men att förbereda sig för segling söderöver tar sin lilla tid. Allt skall gås igenom, saker sorteras ut, nya saker installeras. Problem skall rättas till. Listan kan göras precis så lång och, för er utomstående av förslag på lösningar, precis hur tråkig som helst. Så vi skippar uppradningen av småsaker vi bockat av. De stora projekten vi försökt att komma i mål med är dock någon form av skydd över ingången i båten. Vi har haft mängder i både hårda och mjuka material. Resultatet får vi visa upp i nästa inlägg, det är nämligen inte klart än... Ett annat stort fält som täckts in är vår kära motor, den pålitliga men allt mer griniga gamla Pentan. Vi kan den snart, den jävlas med oss men vi förlåter den och sköter om den. Vi har bytt tassar på den, isolerat motorrummet, dragit om el, installerat ett värmepaket. Kort sagt: piffat! Förra veckan var det dags för provkörning. Vi var beredda för avfärd mot Uruguay. Vi skulle äntligen komma loss ur tamparna! Det började som sig bör när man legat i hamn för länge. Vi var ringrostiga och lite nervösa, vi ville göra den där snygga enkla manövern i ganska hård vind. Det blåste säkert 6 sekundmeter.... Vi kastade loss, gled sakta akteröver. Spanjoren i den ömtåliga träbåten bredvid tittade menande på sitt vindroder. Plötsligt kändes det segt. Hade vi lik förbannat fått en av de ruttnande sjunklinorna i propellern? Satt vi kanske fast i geggan? Var vi så nedtyngda av all bråte ombord att vi helt enkelt inte flöt som vi skulle? LITE MER GAS hjälpte inte. Båten ville inte flytta sig ur sin invanda plats, fastväxt, rotad i land... Pang! Ljudet var faktiskt inte långt från öronbedrövande. Vi hade noga

9


dragit ut landströmskabeln, det misstaget har vi lärt oss den hårda vägen. Vad vi dock glömt var att lossa den från ett av fallen 10 meter upp. Tidvattnet här gör att man får hänga upp den i en snygg båge in mot land. Nu hade vi kört av den. Vi kände oss inte längre så sjövana. Kanske kunde vi förbereda oss ännu lite bättre. Var det dessutom inte dags för lunch snart? Nåja, ut på floden kom vi. Men inte mycket längre, motorn ville inte puttra på mer än 1300 varv med växel i. Murphy hade slagit till. Igen! Bara att vända.... NU PÅBÖRJADES ETT FEBRILT arbete med felsökning. Råden var många, högtryckspumpen utkristalliserade sig till slut som boven i dramat efter många timmars skruvande. Detta är den del av motorn som kan jämföras med hjärtat i människokroppen. Själva centrum för alla ystra hästar som skapar virvlar kring propellern och friskostigt driver iväg dyra dieseldroppar in i masugnen. Transplantation eller bypass - frågan stod och vägde - till slut rann tiden ut, patienten gled in i koma. Vi kunde nu inte längre förflytta oss för egen maskin. Sex timmars bogsering uppströms kändes inte som ett alternativ. Bara att skarva ihop elkabeln igen. Kanske ta en öl, svära lite och titta på ännu en fin solnedgång mot trädtopparna. Efter någon deppig dag göt Gunnar på Grötö mod i oss igen. Meka en högtryckspump klarar vi. Skit i om den är plomberad med wire och ett sött litet emblem. Skit i om den har ett långt serienummer med många siffror på. Bortse från att den aldrig får röras av vem som helst. Bry er inte om att folk skakar medkännande på huvudet när vi nämner orden ”möjligt haveri”. Glöm att den givetvis är den dyraste reservdelen av alla. Blunda för sprängskissens 43 olika beståndsdelar där de flesta är illvilliga små pyttefjädrar. Som inte annat gjort i snart 30 år än längtat efter att få hoppa loss och spri-

10

das för vinden. Bry er inte om shimsbrickor och måttenheter på tusendels meter. ”Men tappa för guds skull inte Tärningen!” DENNA LILLA DEL KOMMER man fram till efter att ha lossas ett tjugotal bultar som varit fastrostade i decennier. Övermålade med seg Pentagrön färg. Plomberade som sagt. Inträngda i hörn med tumskallar i omöjliga vinklar och inoljade och hala av gammal smörjolja. Vi stod nu inför själva finalen i något som liknade ett teve-spel. Gunnar peppade oss över en knastrig Skype-linje, lugnt tillbakalutad i sin fåtölj. Kapten vågade inte titta, 1st Mate fick med darrande händer uppdraget som om vid misslyckandes skulle sända honom rakt i döden. Game over lurade bakom hörnet. Bossarnas boss stod redo för fight. EN TAPPAD TÄRNING, en fyrkantig metallbit stor som bitsocker, kunde falla rakt ner bland kugghjul i själva det inre av motorn. Många var de skräckhistorier om folk som misslyckats och fått gråta sig hela vägen till marinskroten. Som snyftande fått ta farväl av sin älskade dieselvän, den trofasta som puffat båten ur så många svåra situationer. Fasansfullt! En gång illvilliga och hunsade ingenjörer på Volvo Penta hade konstruerat något så dumt som en tickande bomb. En lös del obegripligt upphängd på en ranglig pinne mitt ovanför en mörk avgrund. Kanske en av de mest nervpirrande manövrarna i svensk konstruktionshistoria skulle nu behöva utföras. Vi kände oss inte riktigt redo... Mirakulöst nog hördes inget djupt andetag när tärningen föll. Inget rått ljud av metall mot metall långt ner i avgrunden. Inget utdraget ”hel-vetes jäv-lar” 1st Mate reste på sig och höll hjärtat i handen. Tärningen var kastad och låg i en låda bredvid. Saken var biff. Vi hade tagit ännu ett steg på motormekanikerstegen. Vi kände


VILL PASSA PÅ att tacka några hjältar där hemma som engagerar sig och löser saker på distans: Tack Jessica för allt roddande, tack familjen för all hjälp och stöd, tack Gunnar för alla tekniska råd: kontaktnätande med JRSK och alla dina vänner samt för alla glada tillrop! Tack Sammy, Fredrik och Svend för assistans. Och tack Johan D för att du redan från allra första början insåg åt vilket håll det lutade: I bloggens allra första inlägg finns en kommentar som nog blivit något av en självuppfyllande profetia...

TIPS

T V ips: åg T sp än el k , La på a m tt pG vi us har ta r f, ab N at au t p tic å oc bl.a h .K Vi B ki ng

oss stolta med fog. Triumf, vi firade med en öl i kvällningen. Tycket att livet inte var alls så dumt. Njöt rentav efter en fulländad dag på jobbet. Log fånigt. Somnade sedan sött.

Bo tea raco un kdäc l fu n de r d k, m gera äck en r u äv tmä en rk för t fö att r re ta ngö bo rin rt g mö av ge l

Med en fot (helst bar) på ankarkättingen kan man lätt känna om ankaret har fått fäste när man förrsiktigt backar fast det

Plomberingen bruten. Garantin förverkad. Tärningen kastad. Dubbla guldstreck på mekoverallen. Avdramatiserat urmontage av en vanlig sketen dieselpump. En baggis. I efterhand.

11


Färskvatten ombord på Unicorn

F

ärskvatten eller sötvatten är viktigt ombord. Dels behöver vi ganska mycket dricksvatten i det tropiska klimat där vi för det mesta befinner oss, men också till disk, tvätt och dusch går det åt vatten. Vi har länge velat ha en watermaker som kan göra friskt och bra dricksvatten av havsvatten. Men vi har länge tvekat och inte kunnat bestämma oss. Dels kostar anläggningen en del pengar, den tar en hel del plats och det finns många olika fabrikat och modeller att välja på. Många väljer att direktdriva watermakerns pump med en rem som drivs av en extra remskiva direkt på huvudmotorn. Det alternativet valde vi direkt bort eftersom vi inte har plats för detta i motorrummet. Andra väljer att driva pumpen med en växelströmsmotor. Men då krävs en separat dieselgenerator och någon sådan har vi inte. Då återstod för oss bara alternativet att driva högtryckspumpen via 12 V likström.

FÖR ATT GÖRA SÖTVATTEN av havsvatten krävs ett vattentryck på 60-80 bar, alltså ett ganska högt tryck. Det går åt 20 bar/% salt som vattnet innehåller. En salthalt på 3 % innebär då 60 bar tryck. Skall man ha en watermaker med någorlunda kapacitet går det alltså åt en hel del energi för att göra vatten. En del tillverkare har anläggningar med olika sorters energiåtervinning hos högtryckspumpen. Då går det inte åt lika mycket energi/liter vatten. Nackdelen är ett system med mycket fler packningar, tätningar och med fler rörliga delar. Vi bestämde oss till slut för att satsa på en 260-DML-1 från ECH2O Tec™. Denna watermaker byggs i Chaguaramas, 12

Trinidad. Michael som kommer från Tyskland har där startat ett företag som bygger avsaltningsanläggningar. Den modell vi bestämde oss för gör 50L vatten/timme. Den är i stort sett helt manuell. Det innebär att den faktiskt inte innehåller en enda elektronikkomponent. Knappt man tror att det är möjligt när i stort sett varenda brödrost innehåller ett par mikroprocessorer idag. Men det finns också watermakers som är helautomatiska och kan startas med en enda knapptryckning. Automatiken tar då hand om tryckkontroll, kontroll av salthalt, bakspolning o.s.v. Vår erfarenhet är att de som har sådana helautomatiska anläggningar har betydligt fler problem än de med manuell manövrering. Vi får själva, med hjälp av manometern på manöverpanelen, ställa in rätt tryck med en helt manuell tryckregleringsventil. Sedan är det vår smak som avgör när vattnet är saltfritt och kan fyllas i tanken. Vi provsmakar helt enkelt. Ett system som vi tycker är helt överlägset elektronisk provsmakning. När vattnet smakar bra slår vi om en manuell ventil och vattnet styrs till vår tank. Lite mera jobb, men betydligt färre saker som kan krångla. Även bakspolning sker manuellt med ett par olika ventiler som handmanövreras. Mer om det längre ner. Men håll i er nu, pumpmotorn förbrukar 40 Ampere när spänningen är 12 volt. Motorn som driver högtryckspumpen är på 1,5 Hkr. Hur löser man det? 1. Naturligtvis måste motorn vara igång när vi gör vatten. 2. Vi har dubbla generatorer på motor och har därför tillgång till den energi som behövs utan att göra avkall på batteriladdning. VI BESTÄMDE OSS faktiskt för denna modell redan när vi låg i Ft Lauderdale, USA. Men leveranstiden var lite för lång och vi ville inte bli liggandes kvar och vänta. Där-


för beslutade vi oss för att i stället vänta med leverans till St. Maarten. Som man kunde förvänta sig höll inte tillverkaren utlovad leveranstid utan det var tack vare Roger på Island Water World i St. Maarten som vi kunde få leverans bara en vecka efter utlovad tid. Roger ordnade att vi fick en anläggning som egentligen var avsedd för en annan kund. Denne var inte lika noga med tiden. Det blev visserligen merarbete både för oss och Island Water World, men det löste sig ändå till det bästa till slut. När alla delar var på plats ombord började ett mödosamt installationsarbete. Det första som upptäcktes var att pumpen inte kunde monteras vertikalt som planerat. Pumpen var tvungen att sitta horisontellt för att få ordentlig smörjning. Därför blev det till att tänka om helt och hållet. En horisontell bräda fick sättas upp som ”golv” i garderoben bakom toaletten. Som tur var hade jag sparat sittbrädan från gamla kasserade jollen. Med lite anpassning i längd och vinkel passade den nu perfekt som support för pumpenheten. Membranet fick plats i hörnet av garderoben, men det krävdes att jag flyttade en brandsläckare till ny plats. Förfilterenheten hänger på väggen som täcker septiktanken. Det var därför som den nya toa-tanken måste vara plats före montage av watermakern.

Först går havsvattnet genom dessa förfilter. Där rensas eventuella partikelföroreningar bort. Ena filterpatronen är på 20 micron och den andra på 5 micron (1000-dels millimeter). Manometern visar när filtrena börjar sättas igen och det är dags för byte av patroner. Efter förfiltrering hamnar havsvattnet i högtryckspumpen som syns nedan.

Högtryckspump med motor

Förfilter

Från högtryckspumpen går vattnet via en tryckregleringsventil till membranet. Inuti detta sker en omvänd osmosis och saltet reduceras till nära O%. Det som ser ut som ett filter är en patron som neutraliserar det producerade vattnets Ph-värde. Det färdiga vattnet har ganska lågt Ph och smakar bättre om man höjer värdet. Det blir då också mindre aggressivt mot rostfria komponenter som vattentankar och annat.

13


Kontrollpanelen sitter infälld i vägen ovanför locket till motorrummet. Det tog oss många timmars funderande innan vi bestämde oss för den placeringen. Men det blev väldigt bra till slut. Både ur betjäningsoch monteringsperspektiv. DET TOG TOTALT fyra dagars arbete att få alla komponenter på plats. Det krävdes då också ett antal besök hos järnhandeln för att köpa rör/slang komponenter. DET KÄNDES GANSKA nervöst att starta upp systemet första gången, skulle det fungera? Skulle alla kopplingar vara täta? Skulle det verkligen komma något sötvatten? Det gick ganska bra, efter bara 30 sekunder rann det gott och friskt dricksvatten från utgången för testvatten. Några småläckage hade vi men det var lätt åtgärdat med lite efterdragning och i annat fall lite mer teflonband på gängorna. En annan sak som behövde åtgärdas var arean på strömförsörjningskablaget. Jag hade tagit till för dåligt med spänningsfall vid pumpmotorn som följd. Dessutom kunde man känna att kablarna verkligen blev varma. Det fick bli en tur till elaffären och skaffa grövre doningar. Det hjälpte och spänningsfallet blev betydligt mindre. WATERMAKERN HÅLLER verkligen vad den lovar och producerar till och med i överkant av 50 L/timme. Det känns fantastiskt att alltid ha tillgång till rent och bra vatten. Vi slipper kånka med dunkar eller betala dyra marinor för att kunna tanka vatten som ibland är av tvivelaktig kvalitet. När vi tillverkat vatten ”bakspolar” vi hela systemet med sötvatten. Det förhindrar att mikroorganismer växer i framför allt membranet.

Håkan Börjesson Unicorn 14

Backspolningsfilter

Kontrollpanel


Båttillbehör, 1200m2 butik! Livflottar / Flytvästar / säkerhet

R a d a r r e f l e k t o r

Vi har allt för segling över 8,000 tillbehör!

Plotter / Radar / AIS

Navtex / VHF

Riggverkstad! Vi erbjuder även akterstag med inbyggd isolator för kortvåg.

Datavägen 2 · Askim · 031-748 25 30 15


Mat Mat ombord ombord Unicorn på Unicorn Del 2 av ”Mat ombord” med AnnaKarin Sundqvist

T

änk på att planera hur du ska transportera matvarorna tillbaka till båten. Värmen på sydliga breddgrader är förödande för kylvaror. Var förberedd med en kylväska att bära kalla varor i så slipper du få maten förstörd av värmen. Om man behåller kylvarorna kalla under transporten så slipper kylen i båten jobba så hårt för att åter kyla ned varorna. Tänk också på att färden åter till båten kan ta längre tid än beräknat om man brukar lokaltrafiken. Jag talar utifrån egen erfarenhet. Jag brukar ha min ryggsäck packad med extra shoppingpåsar som är märkta med båtens namn. På många öar i Karibien organiseras shoppingturer för yachtisar då oftast alla påsar slängs in i bagageutrymmet på bussen. Det är ett styvt arbete att hitta sina egna påsar då alla ser likadana ut. När vi var i Brasilien och handlade på marknaden fick vi hjälp av unga pojkar som körde skottkärra efter oss. De var unga entreprenörer som tjänade några real extra under lördagsmarknaden. Vi kunde enkelt lägga våra varor i kärran allt eftersom vi handlade. Och sedan skjutsades hela lasset med varor den långa vägen till dingen för några få real i betalning. 16

Bild: Anna-Karin Sundqvist

NÄR VI SEGLAR I VARMA VATTEN och vill proviantera för en längre tid gäller det att finna bra och färska råvaror. Oftast håller sig grönsaker som aldrig varit kylda och är närproducerade längre än de som är köpta i supermarknaden med den kalla temperaturen. Detsamma gäller för ägg. Försök därför hitta ägg som aldrig varit nedkylda. De håller sig färska så mycket längre och går att förvara i rumstemperatur. Köp omogna grönsaker som får tid att mogna ombord. Hårda frukter och grönsaker klarar värmen bättre än exempelvis sallad. Dessutom kräver sallad mycket vatten för att sköljas ren. Kål, lök och sötpotatis är exempel på tåliga varor som klarar av värmen bra. När det kommer till frågan om mjöl för att baka bröd kan jag efter egen erfarenhet svara följande: Nej, jag bakar inte bröd. Efter några försök med otillfredsställande resultat och med köket i kaos har jag gett upp. Och inte bara detta, mjölpåsens innehåll har snabbt förvandlats till ett lyxigt ”all inclusive resort” för hungriga småkryp. Numera köper jag knäckebröd och stoppar i zip-lock påsar för att det inte ska bli som segt och mörkt tyskt bröd som håller sig i månader. Något mjöl finns inte längre ombord.


Råvaror som smör och mjölk har också valts bort. Jag använder istället för smör olivolja till stekning och till salladsdressing. Oljan är hälsosam och behöver ingen kyl, ett perfekt alternativ. Färsk mjölk är svårt att hitta i varma länder, istället använder jag mjölkpulver som blandas i vatten till matlagningen. Pulvret är enkelt att stuva undan och håller sig länge. NU ÄR DET INTE BARA konsten att finna varor och betala för dem, utan också förutsättningarna att förvara mat som måste lösas. Kylskåpet ombord på Unicorn har sina klara begränsningar och fylls snabbt med kylvaror och dryck. Vi har inte någon frys utan bara ett litet frysfack som när eltillgången är god kan frysa isbitar. För att få plats med så mycket som möjligt i kylen brukar jag alltid ta bort allt onödigt emballage och packa in exempelvis kött i små zip-lock plastpåsar. Detta knep gäller även för alla torrvaror ombord, då plastpåsarna är enkla att öppna och återförsluta. Med så få kartonger ombord frigörs stuvningsutrymme och skadedjur får färre ställen att gömma sig på. Det är även enkelt att spara matrester att lägga i kylen i små plastpåsar. Zip-lock påsarna är så pass kraftiga att de kan sköljas ur och återanvändas. Men här får nivån i vattentankarna bestämma om det blir någon återanvändning. Frukten har jag hängande i nätkorgar från taket. Då håller den sig och jag kan lätt överblicka förrådet så att inte något ruttnar. Det gäller att utnyttja alla utrymmen på hela båten. Löken förvarar jag ute i sittbrunnen i en korg som är inköpt i Brasilien. Detta hindrar småkryp som tycker om att husera i skalet på löken från att komma in i båten. EN TILLAGNINGSMETOD som vi ofta använder ombord är grillen som sitter monterad på pushpit. Mycket kött, kyckling och grönsaker som ska tillagas hamnar på grillen. Det är skönt att slippa stå inne i den var-

ma kabinen med matos och fett som sprider sig i köket. Det är även oerhört delikat och enkelt att grilla grönsaker som till exempel aubergine. Mina bästa recept på aubergine kommer från Turkiet och Mellanöstern. Där motsvarar den ungefär potatisen i det svenska köket.

För att få ut bitterämnen ur auberginen skivar jag den först i centimetertjocka skivor och saltar rikligt på dem. Sedan får skivorna ligga i cirka 30 minuter för att dra ur vätskan. Häll sedan bort vattnet och torka bort saltet. Nu är auberginen redo att läggas på grillen. Grilla några minuter på varje sida. Den grillade auberginen passar utmärk att använda i en fransk grönsaksgryta (ratatiolle), auberginröra (baba ghanough) och som alternativ till ris eller potatis. Jag tillagar grönsaker på så sätt att hälsosamma vitaminer och mineraler behålls. Om man till exempel kokar gröna bönor och sedan häller av vattnet så försvinner mycket av nyttigheterna ut i slasken. Jag lägger istället grönsakerna i en teflongryta med lock, tillsätter några droppar olivolja och kanske lite vatten. Sedan är det bara att antingen woka kvickt på hög värme eller sakta värma grönsakerna i gryta. Avsluta med salt, peppar och pressa över en vitlök. På detta sätt får grönsakerna rätt tuggmotstånd och god smak. En stor teflongryta med lock fungerar även 17


utmärkt som miniugn. När det är varmt ute så är det sista jag vill att det ska bli ännu varmare i kabinen genom att använda ugnen. Istället tillagar jag exempelvis pizzan på svag värme i stekgrytan. Det fungerar alldeles utmärkt, är energisnålt och vi slipper bastutemperatur nere i båten.

BRASILIENS ÖVERFLÖD av råvaror inspirerade oss också till att testa ett nytt sätt att tillaga mat, nämligen att torka kött och fisk. I Brasilien kan man köpa den finaste oxfilé för en billig penning, men grejen är att filén säljs endast hel. För oss räcker en hel filé i minst en vecka och då kan man faktiskt bli lite trött på den enformiga menyn. Detta överflöd drömmer vi om då vi nu befinner oss i Bahamas där priset på ”frozen chicken” är fem gånger så högt som oxfilén i Brasilien. Torkning fungerar verkligen utmärkt och köttet/fisken håller sig i veckor. Det är ett oerhört enkelt sätt att förvara kött/fisk under 18

lång tid. Ett sätt att tillaga ett mycket hälsosammare och godare alternativ till vitt ris upptäckte jag då vi seglade EMYR (East Mediterranian Yacht Rally) år 2007. Bulgurvete är vetekorn som ångats, torkats och knäckts. Bulgur tillagas ungefär som couscous men har ett mycket bättre näringsvärde eftersom det är gjort av hela korn. Det används mycket i mellanöstern och är ett bra basgryn. TABBOULEH är en klassisk sallad som är mättande och passar till det mesta. Den är även bra till buffémat då det är enkelt att blanda i till exempel grillade kycklingbitar eller annat kött. Denna goda sallad fick vi serverad då vi gjorde en utflykt för att besöka beduinerna i deras tält i Palmyras öken i Syrien. Vi serverades delikat helgrillat får med huvud och allt. Maten var vackert upplagd på stora serveringsfat med ett överdåd av tillbehör (även flugor). Beduinerna hade spenderat timmar för att förbereda all mat och de underhöll oss med sång och musik under hela middagen. Alla rätter smakade exotiskt spännande och vi satt på äkta mattor vid låga bord och provsmakade oss igenom buffén med stor tillfredställelse. Som bordsgrannar hade vi ett mycket trevligt och socialt amerikansk par. De stirrade på oss med öppna munnar, fullständigt mållösa (hur nu det kan vara möjligt). De kramade hårt sina medhavda plastinpackade engångsbestick i ena handen och en flaska handsprit i den andra. Deras tallrikar var tomma, men de kunde fortfarande inte ta ögonen från det vi hade på våra. Då kom följande kommentar som vi aldrig glömmer -You must be very brave! -Why??? Håkan och jag såg frågande på varandra. -You dare to eat all this food!!! -Yes? -Don’t you know how sick you can get?


19


-No. -Oh, it can be very bad for you! Under de veckor som vi seglade EMYR såg vi aldrig att detta amerikanska par så mycket som provsmakade den mat som serverades. Vi åt allt och blev aldrig dåliga av den goda mat som serverades. Och jag skulle inte ha velat vara utan denna underbara matresa med alla exotiska smaker. TABBOULEH (BULGURSALLAD) Recept för 4 personer 3 dl bulgur 1 stor bunt bladpersilja färska myntablad (om det finns att tillgå) ½ grön gurka 3 tomater 2 rödlökar saft av en citron 4 msk olivolja små svarta oliver salt & peppar Lägg bulgurvetet i vatten cirka 30-60 minuter, beroende på fabrikat. Förbered resten under tiden. Hacka persilja och grovstrimla myntablad. Skär gurka och tomater i små tärningar, skala och finhacka rödlöken. Häll bort det vatten som inte bulgurvetet sugit åt sig. Vänd ner allt i en salladsskål. Stänk över pressad citron, olivolja och blanda noga. Smaka av med salt och peppar. Extra fint blir det att garnera med små svarta oliver och myntablad.

20

TORKAT KÖTT ELLER FISK Receptet fungerar lika bra med fisk, men torktiden brukar då bli lite längre. 1 kilo hel oxfilé eller fläskfilé 3 msk salt ½ msk socker ½ msk bakpulver pressad vitlök kryddor efter smak Blanda alla ingredienser i en burk med tättslutande lock, lägg i köttet. Ställ i kylskåpet under två dagar, vänd köttet två gånger dagligen. Ta ett snöre och vira runt köttet, häng för torkning i solen i cirka fem dagar, några dagar längre för fisk. Vi brukar ta in köttet under natten om det är fuktigt ute. Skär tunna skivor med en vass kniv. Detta är perfekt som tilltugg till drinken eller i en maträtt som exempelvis pasta. OMBORD PÅ UNICORN var inte fiske något prioriterat då vi seglade i Medelhavet. Vi fångade sporadiskt någon liten fisk men inte mycket att tala om. När vi kom till Kanarieöarna investerade vi däremot i riktiga fiskedon inför överseglingen till Kap Verde och vidare färd mot Brasilien. Seglingen över till Kap Verde från Puerto Rico på Kanarieöarna var en riktig ”shake down cruise”. Efter att tillbringat alltför lång tid tryggt och stilla, säkert förtöjd i marina Puerto Rico, fanns ingenting kvar av mina sjöben. I den kraftiga vinden och sjögången satsade vi på säkerhet i stället för på att få fisk. Då vi återhämtat oss från överseglingen till ön Sal i Kap Verdes skärgård blev utdelningen desto större. På julafton 2008 seglade vi från Saint Nicholaus till Mindelo för att fira jul. Det blåste friskt men, vi slängde i kroken. Nu dröjde det inte länge förrän rullen började tjuta och löpa iväg. Vad kunde det vara för fisk? Spända och lätt exalterade började vi


dra in fisken som hoppade och simmade sicksack för att komma loss. Efter en hård kamp utsåg vi fisken till förlorare och oss själva som vinnare då vi lyckades få upp fisken med hjälp av den nyinköpta huggkroken från Kanarieöarna. Vilken lycka, det var vår första mahi-mahi (guldmakrill på svenska) som vi lyckats fånga, och det på själva julafton! Vi kunde inte ha fått en bättre julklapp. Omgående valde vi bort delar av julbordet för att tillaga fisken. Jag skar ut det finaste köttet från kinderna och fryste ner i frysfacket. Sedan åt vi sashimi i stället för sill till förrätt och det smakade ljuvligt.

SASHIMI Det du behöver är en färsk fin fisk, gärna mahi-mahi. Skär ut de finaste bitarna, speciellt kinderna har ett mycket mört kött. Kyl ner fiskbitarna, gärna i frysfacket om det går. Servera med: Wasabi (pepparrotspasta). Finns färdig på tub eller som torkat pulver där du bara tillsätter vatten och blandar själv.

Japansk soja – gärna av märket Tamari Gari – inlagd ingefära Lägg fiskbitarna på ett fat. Häll soja i en låg kopp. Blanda wasabi i soja allt efter smak. Ta en fiskbit och doppa i sojablandningen. Toppa med en bit gari och njut! TONFISKRÖRA Om fiskelyckan inte varit så god är detta ett gott recept med en burk tonfisk som bas. Jag brukar servera tonfiskröran som ett mera matigt drinktilltugg eller förrätt. 1 burk tonfisk i vatten 0,5 dl majonnäs eller philadelphia creamcheese (eller gärna båda) ½ finhackad lök 2 pressade vitlöksklyftor 2 msk kapris saften av 1 lime eller citron tabasco några dropppar salt & peppar hackad persilja finhackad röd paprika till dekoration Blanda tonfisk, majonnäs, finhackad lök, persilja, vitlök och kapris. Smaka av med lime, salt, peppar och tabasco. Servera på grillat bröd med paprikan som dekoration. HUMMER Av all den goda mat som vi lagat så är hummer nummer ett. Nu ser vi fram emot att åter kunna köpa eller fånga dessa levande djur i Bahamas och Karibien. Mitt tips är att koka en hummer på cirka 1 kilo i saltat vatten i 8 minuter. Ta upp och låt svalna. Ät och njut! 21


Klubbmästare: Wivian och Lars Forsberg 0708-144318 Margareta och Jasec Palka 070-3744468 Svante Wedin 0706-714079 klubbmastare@jrsk.org Anmälningar och frågor mailas till klubbmastarna@jrsk.org Mer info kommer via hemsida och mail.

Planerade JRSK-aktiviteter våren 2011 Tjejträffarna på Järntorget kommer att fortsätta som vanligt. Information kommer via mail. Som vanligt kommer vi att ha träff på det vanliga stället på Norra Gubberogatan första onsdagen i månaden. Information kommer via mail. Eskadersegling 16-20 majx JRSK’s tjejer har fått en egen emailadress: tjejer@jrsk.org Ni som är ute och seglar: observera att vi skaffat en ny mailadress för att hålla reda på er: position@jrsk.org

Uppdatera gärna era mailadresser till kassor@jrsk.org och till klubbmastarna@jrsk.org så får ni snabbt reda på aktiviteter som JRSK anordnar.

Jasec Palka, Wivian Forsberg, Svante Wedin, Lars Forsberg, Margareta Palka

Presentation av klubbmästarna SVANTE WEDIN har varit medlem sedan 2002. Seglar en Allegro 33 (Manannan). Levt nära havet och seglat sedan han var barn. 2003-2004 seglade de 15 månader tur och retur Västindien. JASEC PALKA seglade optimistjolle och familjeseglingar i sitt hemland Polen. 1985 kom han till Sverige, och tillsammans med sin fru MARGARETA håller han nu på att renovera och långfärdsutrusta en ketchriggad HR 35 Rasmus. WIVAN OCH LARS FORSBERG har seglat tillsammans i 42 år. När de var nygifta var de till sjöss på en bulkbåt, Lars som styrman och Wivan som salongsuppasserska. År 2000 seglade de ned till Medelhavet där de stannade i 4 år. Numera är de två glada pensionärer.

22


TIPS

Ankra med triplina och boj

F

ör några år sedan när vi seglade i Skotland utvecklade vi en, för oss, ny teknik att ankra med triplina. Här var det ju lite mer tidvatten än vi var vana vid och vi ville ha koll på ankarets position även vid lågvatten. Som vanligt satt linan fast i ankarets ”bakkant” för att kunna dra upp det även om det fastnat i något skräp på botten. I bojens underkant fäste vi en ögla som triplinan löpte genom och i andra ändan av linan en tyngd på ett par kilo, till exempel en ankartyngd. Detta gör att bojen alltid befinner sig rätt över ankaret. Flytkraften i bojen måste vara mycket större än tyngden, annars riskerar bojen att hamna i marvattnet och blir svår att se, vi använde en fender som både syns och flyter bra. Vi hade två linor, en för ca 5-10 meters djup och en för större djup, ca 9-18 meter. Förhoppningsvis förtydligar skissen hur vi gjort. TRÄNA GÄRNA ETT PAR gånger innan skapt läge för att undvika att ankare och kätting trasslar in sig i triplinan och ställer till elände. Först går ankaret i med löpande triplina, sedan boj och tyngd.

Bild och text: Mona Hellman

23


OBS! Du måste själv meddela din position till position@jrsk.org, annars får du behålla senast kända position.

Besättning Båtnamn Senast kända position Eric Boye och Birgitta Boye-Freudenthal Ariel IV Alaska 11 Göran Persson och Anette Edlund Bakbrus Malaysia 13 Roger Andersson och Elisabet Alfredsson Bijou Turkiet 3 Jan Nilsson och MonicaNenzen Blue Dame Nya Zeeland 6 Lars Zachariasson och Inger Carlsson Charlotta Karibien 8 Claes-Olof & Laila Kall Comedie Australien 5 Janne och Lisbet Rittmo Daphne Kanarieöarna 12 Bo och Amanda Andersson Donessa Gibraltar 2 Hjalmar och Britt-Marie Schibbye Flying Penguin Kuba 8 Stig Olsson och Moniqa Johansson Frideborg Karibien 8 Lasse Wennergren och Lisbeth Ekman Hilda Grekland 3 Mats och Ulla Wångdahl Hokus Pokus Sydafrika 9 Alice och Björn Bergkvist Lady Glion Karibien 8 Peter Lindquist och Anette Dahlström Lilla Lilly Kanarieöarna 12 Björn Christensson och Annika Koch Lindisfarne Kanada 11 Anders och Ann-Christin Andersson Lovisa Sydafrika 9 Eva och Leif Lundberg Malinda IV Turkiet 3 Erland och Maria Johansson Maria Medelhavet 3 Billy och Maria Palmius Miss Brazil England 1 Andreas Viltfjäll och Martin Noaksson Nemo of Sweden Antarktis 14 Håkan och Birgitta Hansson Noatun Salvador 10

24


Besättning Båtnamn Senast kända position Krister och Kerstin Lindh Ocean View Grekland 3 Bertil och Agnes Mattsson Panacea St Helena 9 Karl Pettersson och Tinka Lewing Peter Pan Portugal 2 Lisbet och Hans Fridén Primdonna Grekland 3 Sven-Gösta Rundqvist och Lisa Köhler Randivåg Kanarieöarna 12 Bertil och Lena Molander Ruth Karibien 8 Anders och Agneta Eliasson Sabine Turkiet 3 Lisa Lampert Reimersson Sally Ruth Italien 3 Bosse Niklasson och Heléne Hurtig SeaQwest Kuba 8 Jan Fransson Solea Karibien 8 Roger Magnusson Spindrift Grekland 3 Sune Larsson och Ulla Ericson Supernova Grekland 3 Marie och Mikael Stroh Synapsen Portugal 2 Janne Bäckström The Urge Karibien 8 Lars och Marianne Ivarsson True Love Grekland 3 Håkan Börjesson och Anna-Karin Sundqvist Unicorn Karibien 8 Tommy och Marianne Hellberg White Lady Kanarieöarna 12 Klara och Lars Jakobsson Willrose Kanarieöarna 12 Einar och Liisa Einarsson Woy Salvador 10 Johan och Birgitta Prison Xavita Karibien 8

25


Irene slog till... Hej på er. Vi kan nu meddela att både Pingisen och vi har klarat oss helt utan skador då orkanen Irene passerade nästan rakt över oss.

D

et var en tuff men lärorik tid när orkanen Irene var på ingång. För det första hade vi inte väntat oss att få uppleva en orkan här uppe i Maine. Den första indikationen på att vi hade fel i den uppfattningen var när vi fick ett mail från våra vänner Håkan och AnnaKarin på “Unicorn”, som då befann sig i Sverige. De skrev att de var oroliga för oss med tanke på en möjlig orkan. Sen blev den möjligheten allt mer påtaglig för varje dag som gick, även om vi intalade oss att orkanen nog inte skulle komma så här långt norrut. När det så småningom stod klart att orkanen verkligen skulle komma hit fick vi värdefull information från både “Unicorn”, “Seaqwest” och andra vänner med bra internetuppkoppling. Både information och även uppmuntrande stöd som var oerhört värdefull för oss. Det första vi gjorde varje morgon var att öppna deras mail med de senaste prognoserna och uppmuntrande tillrop.

Prognoser från National Hurricane Center ett par dagar innan stormen kommer till USA

26

Sedan var frågan, vad vi skulle göra. Skulle vi segla västerut mot mer bebodda trakter, österut bort från den troliga stormbanan eller skulle vi gå norrut upp i någon flod. När vi fick klart för oss hur stor orkanen var insåg vi att det inte spelade någon roll om vi gick väster- eller österut, vi skulle inte slippa undan vad vi än gjorde. Det kändes ödesmättat när president Obama meddelade att han avbröt sin semester på Marthas Winyard, en ö inte så långt från där

vi befann oss, för att vara på plats i Vita Huset när en “historisk orkan” drabbade USA. De tidningar vi fick tag på hade svarta krigsrubriker om de faror som hotade och alla TV-kanaler sände fortlöpande varningar. För första gången i historien beordrades delar av New York Citys befolkning att lämna staden. Flygplatser och hamnar stängdes och den amerikanska Atlantflottan beordrades ut till havs utom räckhåll för orkanen. DET BESLUT VI FATTADE var att gå upp i Penobscot River, för att få skydd mot vind och vågor nere vid kusten. Ett stort problem var förstås att det inte var bara vi som tänkte söka skydd där, det var 100-tals andra båtar som hade samma mål. De flesta var förstås amerikanska båtar med god lokalkännedom och kontakter. När vi ringde till olika marinor var det na-


med så långt och så länge som vi har gjort, blir inte bara ens hem utan ett nästan levande väsen som man får väldigt starka känslor för. Båten har ju tagit hand om oss och gett oss upplevelser, skydd och trygghet. Det kändes svårt att ha lämnat henne att klara sig själv.

turligtvis fullt överallt. Så småningom gick vi upp i floden på vinst och förlust och hittade den lilla marinan Mid Coast Marina, där det fanns en ledig boj som skulle vara tillräckligt stark för oss. Familjen som ägde och skötte marinan var väldigt hyggliga och hjälpsamma och kontrollerade att vår boj var ok. Vi kontaktade US Coast Guard som sa att vårt val var så gott som något annat, men att vi inte skulle vara kvar ombord när vi väl hittat ett ställe att lägga båten. De sa att om något gick snett när stormen väl var här så hade vi små möjligheter att göra något för att rädda båten, medan sannolikheten att vi själva skulle råka illa ut var stor. Med denna uppmaning valde vi att lämna Pingisen vid sin boj sedan vi tagit ner förseglen, biminin och alla andra utsatta delar ovan däck och förberedde båten för ovädret så långt det var möjligt. Vi tog med oss pass, pengar, datorer, kreditkort, försäkringspapper, lite kläder, böcker, ficklampor och stearinljus mm. Vi kan lova att det var ett oerhört svårt beslut att lämna “Pingisen”. VI HAR NU TILLBRINGAT några ganska sömnlösa nätter på ett hotell i Bangor, medan regnet vräkt ner och vinden tjutit utanför fönstret. Vi har läst, spelat lite kort och sett på “Weather Channel” på TV. Hotellet hade ingen mat utan vi beställde upp pizza från en restaurang i närheten som levererades innan stormen bröt ut på allvar. Vi levde sedan på pizza under ett dygn och hela tiden tänkte vi på hur “Pingisen” skulle klara sig vid sin boj. En båt som man färdats

NÄR VI KOM TILLBAKA till marinan var det en enorm glädje att se henne oskadd vid sin boj. Floden forsade runt hennes bog med de enorma vattenmassor som nu skulle ut i havet från skyfallen i Vermont och Maine. Stockar, grenar och allt möjligt bråte forsade förbi, men båten hade klarat sig bra. Vi tog in henne till pontonbryggan och satte tillbaka försegel och all utrustning på plats igen. Vädret var strålande vackert med en klarblå himmel, sol och svaga, milda vindar. Det är ofattbart att vädret kan växla så snabbt. Nu skall vi sätta kurs söderut igen med god hjälp av strömmen och gå tillbaka ut i den vackra skärgården bland alla hummertinor. En stor erfarenhet rikare. Hjalle och Brittis

Plotterbilden visar var i Penobscot River Pingisen låg.

27


Jrsk’s funtionärer 2012

Bild: Ingemar Sjöstedt Stående: Thomas Böhm, Jasec Palka, Nils-Åke Lithner, Svante Wedin, Lars Forsberg,Margareta Palka,Wiviann Forsberg, Mats Törmark, Claes Johansson, Klas Hagberg Sittande: Iréne Böhm, Nils Andréasson, Elisabeth Sandberg, Mona Hellman, Berit Lithner Saknas på bild: Gunnar Bulukin

JRSK’s årsmöte avhölls i Pannrummets Kök & Bar i Gamlestaden i Göteborg lördagen den 4 februari med ett 95 medlemmar. Till mötesordförande valdes Lena Hansson Föreningens verksamhetsberättelse 2011 föredrogs av Nils Andréasson och Klas Hagberg redovisade föreningens ekonomi. Innovation för året var att inga papper delades ut. Allt redovisades med Power Point och kommer att finnas tillgängligt som PDF på föreningens hemsida. Styrelsen beviljades ansvarafrihet för det gångna året och det beslöts att medlemsavgiften höjs till 300 kr. För seglande medlemmar är avgiften oförändrat 150 kr. Efter sedvanlig valprocedur fastställdes att föreningnen kommer att bestå av följande funtionärer under året 2012:

Ordförande Vice ordförande Sekreterare Kassör Redaktör Varvet Redaktör Varvet Redaktör Varvet Redaktör Varvet Webmakare Webmakare Klubbmästare Klubbmästare Klubbmästare Revisor R evisorsuppleant Valberedning

Nils Andréasson Thomas Böhm Irene Böhm Klas Hagberg Nils-Åke Lithner Berit Lithner Elisabeth Sandberg Mona Hellman Gunnar Bulukin Thomas Lundgren Lars ochWiviann Forsberg Margareta och Jasec Palka Svante Wedin Björn Runmalm Kristina Jacobson Mats Törmark, Claes Johansson

Verksamhetsberättelse 2011 Medlemmar 31/12 hade JRSK 221 medlemsbåtar/ besättningar. Av dessa är ett 40 tal båtar ute på långsegling. 28

Styrelse Styrelsen har haft 5 protokollförda sammanträden och bestått av följande personer: Nils Andréasson, ordförande Anita Stillman, vice ordförande


Lars Stillman, sekreterare Klas Hagberg, kassör I styrelsen ingår också en representant från klubbmästare, webmakare och redaktion. Vem som deltagit i styrelsemötet har roterat inom varje grupps medlemmar. Redaktion Redaktionen för vår tidning Varvet, som utkommit med 4 nummer, har haft 8 protokollförda möten och bestått av följande personer: Per Alm Nils-Åke Lithner Elisabeth Sandberg Mona Hellman Webmakare Föreningens hemsida har administrerats av våra webmakare: Lena Attefalk (innehåll) Thomas Lundgren (teknik) Gunnar Bulukin har under året tagit hand om webbens innehåll då Lena har haft ont om tid Klubbmästare Klubbmästarna har haft 5 planeringsmöten under året och bestått av följande personer: Iréne och Thomas Böhm Ulla och Ingemar Sjöstedt Wivian och Lars Forsberg Tjejsektionen Tjejerna har haft 4 tjejträffar och en segling Iréne Böhm och Ulla Sjöstedt Aktiviteter under året 18/1 Motorkurs omfattande 6 tisdagskvällar på Hemvärnsgården Bohus-Björkö kl 18.30. Kursledare Tommy Källberg och Gerhard Eriksson. 19/1 Klubbmöte på N. Gubberogatan med föredrag av Hans Fridén på PRIMA DONNA om segling i Medelhavet. 45 deltagare. 5/2 JRSK’s Årsmöte på s/s Marieholm. Föredrag av Annika Koch och Björn Christensson på LINDISFARNE. Gemensam middag. Ca 81 personer deltog. 7/2 Tjejkväll på Båtmässan i Göteborg. JRSK deltog med dokumentering från klubben. 8/2 Introduktionskurs om PSK-mail med Pär Crusefalk i Radiomuseets hörsal. Gunnar Bulukin kursarrangör. Ett 10-tal medverkande. 17/2 Tjejkväll på Järntorget 7. 11 deltagare (namnlista finns) 22/2 Väderkväll med Hans Fridén på Ö. Eriksbergsgatan. 24/2 Kurs i riggkunskaper omfattande 3 torsdagskvällar med Magnus Larsson i Torslanda. 1/3 VIP-kväll hos Viking Yachting i Fiskebäck. Ett 30-tal deltagare. 9/3 Klubbmöte på N Gubberogatan med föredrag och film av Nils-Åke Lithner. 53 deltagare. 29


31/3 Tjejkväll på Järntorget 7, våning 7. 9 deltagare (namnlista finns). 10/4 Föredrag på SEMCON på Lindholmen av Eric & Birgitta Boye på Ariel om sin segling genom Nordvästpassagen med ARIEL år 2010. 98 deltagare. 4/5 Klubbmöte med avseglarkväll på N Gubberogatan. Ett 40-tal närvarande. 2/6-5/6 Eskadersegling till Läsö Västerö på Kristi Himmelsfärdshelgen. Samling Källö- Knippla 1/6 Segling till Vrångö 2/6, segling Läsö Västerö 3/6. Hemsegling 4-5/6. 19 deltagande båtar, ca 45 personer. 26/8-28/8 Tjejsegling, 4 deltagare. 7/9 Klubbmöte N Gubberogatan. Föredrag av Unicorn om Karibien. 34 personer deltog. 17/9 Funktionärsträff på Franses i Hönö Klåva. 19 deltagare på kaféträffen – 18 på middagen. 22/9 Tjejträff på Järntorget. 14 deltagare (namnlista finns). Föredrag av Lena Hansson. 5/10 Klubbträff N Gubberogatan. Föredrag av Lars&Mona Hellman om Skottlands- segling. 16/10 Tjejträff på Sjösportskolan med deltagande av JRSK. Arrangör Stina Jansson. 2/11 Klubbträff N Gubberogatan. Föredrag av Gunnar Bulukin. 48 personer deltog. 16/11 Tjejmingel på Nautiska Magasinet 17/11 Årets sista Tjejkväll på Järntorget 7. 9 deltagare (namnlista finns). 24/11 Studiebesök hos Lundhs Sail och diskussion om segelmaterial etc. Ett 30-tal deltagare. 3/12 Julmiddag med dans på La Cuvée. Föredrag av Rolf Bjelke och Deborah Shapiro på Northern Light. 92 deltagare (namnlista finns) varav 88 ätande. Sammanfattning 7 Klubbmöten 4 Tjejkvällar 4 Utbildningsverksamheter 3 Studiebesök hos marina leverantörer/butiker 2 Middagar med föredrag (julbord och årsmöte) 2 Mingelträffar/föredrag samarrangemang 2 Eskaderseglingar 1 Funktionärsmöte/segling Totalt 25 aktiviteter under verksamhetsåret 2011 Övrigt Det har varit ett aktivt år med många olika typer av aktiviteter i klubben och det kan noteras att våra Klubbmöten på Norra Gubberogatan 32 har varit välbesökta med mellan 35-57 personer vid varje tillfälle. Styrelsen JRSK genom ordförande Nils Andréasson

30


År 2011 År 2010 Budget 2012 INTÄKTER Medlemsavgifter 50,0 47,4 67,0 Annonser Varvet 25,7 23,0 28,0 Övriga intäkter 25,1 3,0 25,0 Summa intäkter 100,8 73,4 120,0 KOSTNADER Möteskostnader 59,6 40,1 60,0 Inköp material, Reglering lager -5,2 12,2 5,0 Kostnader Varvet 32,9 23,8 33,0 Övriga kostnader 12,2 2,9 20,0 Summa kostnader 99,5 78,9 118,0 Överskott/Underskott 1,3 -5,5 2,0 Räntenetto 0,3 0,0 ÅRETS RESULTAT 1,6 -5,5 2,0 TILLGÅNGAR Banktillgodohavande 65,5 66,2 Lager 5,2 - Fordringar 5,8 7,1 Summa tillgångar 76,5 73,3 SKULDER & EGET KAPITAL Skulder 2,9 1,3 Eget kapital 72,0 77,5 Årets resultat 1,6 -5,5 Summa skulder & eget kapital 76,5 73,3 ** Varulager ej upptaget föregående år och tagits upp 2011 som reglering varulager.

Nya mejladresser i klubben! position@jrsk.org Du som är ute och långseglar – skicka din position till denna adress! Du som är på väg att ge dig iväg på en långsegling – meddela det på denna adress! Du som är på väg hem eller kommit hem de senaste åren – meddela det på denna adress! tjejer@jrsk.org Adress till tjejsektionen, genom denna adress skickar vi ut information riktat till kvinnorna i JRSK.

31


Den 3-bladiga Gori foldingpropellern markerar ett teknologiskt och funktionellt steg framåt i utvecklingen av propellrar till segelbåtar. • • • •

Overdrive-funktion Minimalt vattenmotstånd Hög effektivitet Mycket prisvärd

www.gori-propeller.com 3-bladig 15” till 30” diameter, för båtar med motorer från 10 till 300 Hk Finns även som 4-bladig

Från Bådmagasinet, Januari 2009 “Konsekvensen er, at man med en treblads-foldepropel i overdrive, og et relativt lavt omdrejningstal, opnår en mere behagelig sejlads med færre lydgener og færre vibrationer, og frem for alt en bedre brændstoføkonomi.” www.baadmagasinet.dk

32Gori_A5.indd

1

Sleipner AB Kilgatan 1 S-452 97 Strömstad Tel: +46 526 629 50 Fax: +46 526 152 95 www.sleipnerab.se

09.06.09 15.29


ANNONSER

NAJAD 390 i mycket bra skick med komplett långfärdsutrustning. Utrustningslista via mail agnesmiheller@ hotmail.com. Vi avslutar vår jordenruntsegling i juli 2012 då båten kan visas i Höllviken. Pris 1650tkr (utrustad för 500tkr), 1989 års modell. ANDRAHANDS BÅTPLATS sökes till våren (44 fots segelbåt 3.95 bred) elisabeth_boklund@hotmail.com

NAJAD 340 1990 S/y Lovisa är till salu när hon anländer till Sverige i augusti 2012. Hon har då seglat jorden runt under 8 år. Båten är mycket välutrustad och välskött. För mer info se vår hemsida www.seglamedlovisa.net. Utrustningslistan där är med några få undantag komplett. Allt kommer att ingå, även dinge med två Yamaha motorer 5 resp 15 hk. Båten finns i Karibien 15/3 - 1/5 2012. Vår mailadress är www.SFC6433@sailmail. com Prisidé 975 000 sek Anders o Ann-Christin Andersson

Glöm inte att planera in årets eskadersegling 16-20 maj. Glöm heller inte att titta in på vår hemsida för uppdatering av det senaste.

Tillverkning av båtdynor

Textila Båtinredningar HB Tillverkar dynor för

Najad, Nordwest & Sweden Yachts. Gödebergsvägen 2-4, 437 34 Lindome Tel. 031-99 15 80. textilaboat@telia.com

33


HÄNT SEN SIST

JRSKS TJEJER invigde båtsäsongen på bästa tänkbara sätt! Vi, JRSKs tjejsektion, var en av utställarna på Båtmässans tjejdag. Flera hundra intresserade, både män och kvinnor besökte de två delarna av kortare föreläsningar/presentationer som eftermiddagen innehöll. Vid scenen fanns förutom JRSKs tjejsektion, GQSS, Kryssarklubben - Kvinna ombord, samt ett seglingsmagasin. Första delen av föreläsningarna hade tema ”Kappsegling och ledarskap”, där vi bland annat lyssnade på Helena Claesson, Team Seglarhotellet. Hon och ett gäng tjejer, alla glada amatörer, tog sig an satsningen att delta i Gotland Runt 2010. Kravet var att de inte skulle kunna segla, (fast det blev ett par undantag på slutet vid avhopp från originalbesättningen). De hade ingen båt och kunde som sagt inte segla men hade målsättning: att komma runt och inte bli ovänner, att inte komma sist i sin klass och att hinna fram till Regattamiddagen. Mottot var: ”men hur svårt kan det vá?” De startade utan båt och utan kunskap, men efter mycket hårt slit och en generös båtägare som lånade ut sin båt lyckades de! (Fast med en hårsmån, alla ville ta en dusch före middagen så de hann inte med förrätten.) Vi kvinnliga JRSKare insåg då att vi kanske skulle införa just Regattamiddagar för det lät så trevligt, eller måste man först ha en Regatta då? (Det är ju enklare att fixa middag utan Regatta så vi kanske får ha ett annat namn för denna middagstillställning.) Anna Skarenhed, matchracing seglare, chef

34

på Semcon och småbarnsmamma pratade om konsten att förena allt detta, utan att välja bort. Barbro Sundberg, mental coach till Team Anna Kjellberg (som deltar i OS i London i sommar) berättade fängslande om det uppdraget och om andra uppdrag hon har. Det är i huvudet det sitter, var kontentan av hennes framställning om hur man lyckas med sina mål. Andra delens tema var ”Äventyr och mod”, där Renata Chlumska, professionell äventyrare och trebarnsmamma, gav oss en härlig berättelse om sin 439 dagar långa kajak- och cykelexpedition runt hela USA (i alla fall de 48 stater som hänger ihop), ”Around America Adventure”. Hon berättade engagerat och visade fantastiska bilder. Både av sig själv i en ensam kajak i Stilla havets vågor och med kajak spänd efter cykel stretandes uppför Klippiga bergen. Renatas motto var att aldrig ge upp det man tror på, trots motgångar och motvind. Som avslutning på dagen bjöds utlottning av fina priser, och vi kunde också se det senaste i klädväg hos Nautiska magasinet. ⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗⸗

Bild: Nils-Åke Lithner

Den 3 december 2011 hölls den sedvanliga JULMIDDAGEN på La Cuvée. 92 medlemmar avnjöt det fina julbordet. Ett mycket trevligt inslag var Deborah Shapiros och Rolf Bjelkes föredrag om deras segling runt Antarktis.


Här finns loftet!

D E W E N

lv

S

W E D E

SE

GEL • 031

O

SS

31 SEGEL • 0

-

N

ALB

Oslo

T

R

45

Mot Ku ngä

55 56

BA AL

E6

S

56

AT

5

O

5

R

SS

5

Importg

atan

-4

Backadalsmo tet

Stigs C enter

Backa

Bergög

ata

Importg

el AB ka ss Seg gs Bac Albatro 422 46 Hisin 5 88 2J, 85 e 5 a at 1 g 3 ö 0 segel.s ax: Berg lbatross 5 56, F Backa www.a 1-45 5 gel.se, Tel: 03 se ss ro at fo@alb -mail: in

gatan

Mot Gö teborg C och Tingsta dstunn eln

Export

Malmö

atan

E

Öppettider: Vardagar: 8.00-17.00, Lunch: 12.00-13.00

FLASKPOST S/Y DONESSA, SPANIEN

Båten Golden Dolphin såldes i maj 2010 till Stenungsund Båten Donessa en Bavaria 44 köptes i maj 2010 i Västervik, vi seglade runt till Göteborg + Västkusten  Lämnade Göteborg 1 Aug  seglade ner till Gibraltar där vi nu har båten på spanska siden  La Linea del conception en ny alldeles förträfflig marina Är just nu i Göteborg och jobbar   Åker ner igen början av April Seglarhälsningar Bosse och Amanda  Andersson

S/Y SEAQUEST, FLORIDA

Vi befinner oss på Key West, Florida, det sista av våra stora mål under vår USA-vistelse. The Great Loop har varit en fantastisk upplevelse och både platser och människor har överraskat. Key West är inget undantag, det finns mycket att se och uppleva i denna charmiga småstad. Om ett par dagar kastar vi loss och styr, tillsammans med Flying Penguin, söderut för att utforska Kuba. Just nu förbereder vi oss och bunkrar, läser på och försöker göra allting rätt. Får se vad vi skall hitta på och säga vid utcheckningen ur USA då Kuba är embargo som inte ens vi utlänningar skall gå till om vi någonsin vill komma tillbaka. Bosse & Helen

35


36


Intresseanmälan volontärer/extra hjälp! Vill du hjälpa till i klubben? Kryssa för vad du vill hjälpa till med eller skriv ett eget önskemål: m Kunnig på layoutprogrammet InDesign – Redaktionen m Ta fram och skriva artiklar till Varvet (Reporter) – Redaktionen m Locka nya annonsörer till Varvet (Annonsansvarig) – Redaktionen m Hjälpa till vid evenemang ex.25-års Jubileum 2012 – Klubbmästeriet m Samla ihop och lämna uppgifter om träffar m.m. (Bidragsansvarig) m Uppdatera kontakter i matrikel, rätt namn, tel. mm på medlemmar m……………………………………………………………………………

Hjärtligt välkommen att lämna in en intresseanmälan! Skicka den till ordförande Nils Andréasson, ordforande@jrsk.org Namn:………………………………………………………………………………… Telefon:………………………………………………….............................................. Mejladress:…………………………………………………………………………….

Funktionärerna i JRSK

37


S/Y XAVITA, ATLANTEN

VI SKA KLARA AV DET!     ”Vi ska klara av det och vi vill klara av det” som Martin Ljung sjöng i en sketch. Femte dagen på Atlanten på väg till Karibien och vi gungar och rullar. Jobbigt att äta, brödet åker åt ett håll och smörbyttan åt et annat när smörgåsen skall bres. När väl smöret och pålägget hamnat där det ska och smörgåsen ligger färdig på halkunderlägget känner man sig tillfreds. Allt OK!        Tar de få stegen till spisen och lyckas hälla upp en mugg te snabbt. Muggen i diskhon, ifall det heta vattnet inte skulle träffa muggen. Det lyckades! Tar muggen och sätter mig snabbt mellan rullningarna. Var är smörgåsen jag nyss hade på bordet? Inte hjälpte halkunderlägget, när man så käckt kan RULLA ner i soffan! Vi får sluta smöra brödskivorna i fortsättningen. Det får bli okladdiga pålägg framöver.        Tänk, att det finns ett hundratal båtar häromkring och vi ser ingen levande varelse, förutom ett stim flygfisk hoppandes över vattnet. Vi känner oss ensamma. Ändå är det rofyllt att sitta i sittbrunnen och studera vågorna som höjer och sänker sig. Vågtoppar, som bryts i vitt skum. Xavita rör sig mjukt. Spännande att följa en våg, som närmar sig aktern och höjer sig mer och mer och precis när man tror, att nu bryter den in i sittbrunn, så lyfter Xavita på rumpan och vågen försvinner under.       Har just satt en deg. Det ska bli spännande att se hur brödet kommer at bli efter att ha kanat runt i ugnen. Jag har aldrig bakat i så här grov sjö tidigare. Då slår snilleblixten till! Jag tar mina silikongrytlappar! De tål ju hög värme. Sagt och gjort. Den ena grytlappen lyckas jag vika över ugnsplåtsskenan och så in med gallret. Nu sitter gallret still och glider inte. Den andra grytlappen lägger jag på gallret. Så in med plåten, som nu ligger still på gallret och dessutom inte glider på ugnsskenorna. Så smart! Mmmm, vad det luktar gott! Nu verkar det vara färdigt. Jag tar ut plåten och står och beundrar mitt verk. Råkar kasta en blick på ugnen och…. Konstig rök börjar pysa fram! Oj, oj, oj! Öppnar luckan och ser hur den ena grytlappen ramlat ner och ligger på gasolbrännaren i botten på ugnen! Den börjar brinna så sakteliga. Lyckas få ut den

38

och slänger ner den i vasken och kväver den brinnande f.d.grytlappen med ett kastrullock. Hjälp, vad har jag gjort! Kapten kommer nerrusande från sittbrunnen av mitt skrik. Han tyckte inte alls att jag var smart utan raka motsatsen! Hur kan man bara göra så! Du är ju på en båt! Och dessutom - MITT UTE PÅ ATLANTEN  !!!! Birgitta Prison s/y Xavita IV P.S. Brödet smakade mums.

S/Y RUT, GRENADA

HEJ ALLA!! Vill bara berätta att vi nu bytt adress! Strax före jul angjorde vi Saint Lucia efter en odramatisk resa från Cap Verde. Vi klarade överseglingen (2100Nm) på 15 dygn, i ganska lätta vindar. Resan ner till Cap Verde från La Gomera var mkt behaglig i smult vatten och ibland för lite vind! Vi seglade mycket med både genacker o genua på samma gång!! Vi har nu tagit oss söderut och lagt båten på Grenada, för att åka hem ett tag. Framtida planer är inte spikade! Hälsningar till alla vi känner!! Lena o Bertil s/y RUTH

S/Y ARIEL IV, ALASKA

Vi ligger kvar i Alaska fram till juni. Fr.o.m. juli är det Kanada som gäller. Birgitta & Eric s/y Ariel IV


39


AVSEGLARE

N

u har vi bestämt oss för att Vi har inte satt något slutdatum. Så länge drömmen skall förverkligas. vi trivs med långseglandet så fortsätter vi. Vi, Roland Olsson och Vickie Vance har jobbat många år i OM DET FINNS ANDRA avseglare som känbåt branschen. Tillsammans ner för att dela erfarenheter så är vi intreshar vi ca. 55 års erfarenhet av att hjälpa serade. kunder förverkliga sin Dröm. Nu är det vår Båt: Hallberg-Rassy 43 Båtnamn: Bella tur! Luna Hemmahamn: Orust Vi seglar iväg våren 2012. Vi har båda Anropssignal HAM: SA6AIW erfarenhet av att segla på olika ställen i värl- Anropsignal:SCWZ den. Vickie har krossat Stilla havet och jag Telefon: 0707747555 Atlanten. Email: roland(at)bellaluna.biz I somras blev det Norska västlandet samt Vickie(at)bellaluna.biz Shetland. Vi gillar Norska västlandet men nu skall vi söderut mot varmare vatten. Första säsongen blir ner mot Spanien och Portugal. Tänkte ta gott om tid i Galicien som vi passerade alldeles för snabbt när vi levererade en båt till Medelhavet för några år sedan. Om det blir Medelhavet innan vi seglar över Atlanten får vi se när vi kommer så långt. Vi seglar en Hallberg-Rassy 43, Bella Luna som har tagit oss runt många sjömil i Nordsjön och Östersjön. Målet är att segla 6 månader, lägga upp båten och göra något annat resten av året. Visst pirrar det i magen. Gör vi rätt? Säga upp sig från ett drömjobb? Kommer Hemsida: www.bellalupå l vi att gilla det? Hur går det med gamla för- na.biz i r p are äldrar? Räcker besparingarna? Ja frågorna 1 avsegl 1 är många. Ni känner säkert igen frågorna. denårets .a f Men som alltid får man ta ett litet steg i f s r ä btr mmeamma taget. Plötsligt så sitter man där med alla b u kl ko s bitarna på plats, och tänker vad enkelt ta gatan pmärk s ä det gick. å n ro up När det gäller utrustning, segling och P ubbe skilt de där praktiska grejorna så känner vi G tt sär oss ganska säkra. Båten har utrustats och a byggts för detta äventyr från början. Därför har vi inte så mycket att fixa med just nu.

40


TVÄTT, IMPREGNERING OCH REPARATION AV BÅTKAPELL Vi tvättar även segel och husvagnstält. Efter ett par års användande har impregneringsskyddet på ditt kapell försämrats på grund av väder och vind. Det uppstår då jordslag/mögel (små svarta prickar) på kapellet som måste avlägsnas för att inte kvaliteten på väven ska försämras. Föroreningar och nedfall smutsar ner ditt kapell och behöver tvättas bort. Regelbundet underhåll – efter varannan säsong – håller ditt kapell fräscht och helt längre.

SJÖVERKSTAN Mer än 25 år i branschen!

Öppettider: Mån-Torsd 10-17, Fre 10-14 Östergärde Industriväg 504, 417 29 Göteborg Tel 031-55 28 80 l E-post: sjoverkstan@telia.com www.sjoverkstan.se

41


JRSK-båten Flying Penguin vinner Wreckers Race på Key West, USA!

M Och vi var med!

en vi tar det från början. För 27 år sedan kom svenska Evalena hit och någon gång under åren var hon och hennes man ägare till en skuta som de själva tyckte var mycket snabb. Något som ifrågasattes av andra skutägare och till slut blev det upp till bevis. Skutorna tävlade ut till Sand Key, ett av områdets förrädiska rev. Här har många skepp förlist och vrakplundrarna förr kunde både rädda liv och lägga beslag på fartygets last. På Key West fanns år 1858 hela 47 licensierade vrakplundrade registrerade. Under mitten av 1800-talet gjorde stormar och outmärkta rev att man kunde rapportera nästan ett vrak i veckan i området. Idag seglar Evalena J24 och är sedan många år, tillsammans med sin man, innehavare av Schooner Wharf Bar. Ett populärt ställe nere vid hamnen där alla seglare samlas. 2005 tog man upp seglartävlingen som ett årligt evenemang och ”Wreckers Race” var fött, en segling på 7 Nm i de gamla vrakplundrarnas kölvatten, sponsrad av Schoonerf Wharf, West Marine och Pusser´s. SISTA SÖNDAGEN I JANUARI 2012 var det dags för ”Wreckers Race” på Key West för sjunde året. I racet deltar flera lokala seglare och båtar som för tillfället besöker området. Då klassindelningen var skutor, flerskrovsbåtar, enskrovsbåtar under 30 fot och enskrovsbåtar över 30 fot insåg vi snabbt att vår Najad 360:a seaQwest nog inte hade stora chanser i tävlingen. Men Flying Penguin! Inga handikappsregler gäl-

42

ler, utan först över mållinjen vinner. Flying Penguin är en modern Najad 440 (från 2008) som seglas av Hjalmar och Britt-Marie Schibbye från Stockholm. Våra vägar har korsats flera gånger de senaste åren då vi båda lämnade Sverige 2008. Just nu är vi på Key West tillsammans, dit vi kommit från varsin sida av Florida. Vi som gjort ”The Great Loop” kom ner längs Floridas västkust och Flying Penguin som varit ända uppe i Maine-området har seglat ner längs hela ostkusten. Brittis anmälde Flying Penguin och på lördagskvällen var vi allihop på skepparmöte på Schooner Wharf. Pusser´s bjöd på rompunsch, restaurangen på plockmat och väder och taktik diskuterades inför racet. Hela 54 båtar kom till start i årets segling. Söndagen kom och redan någon timma innan start var vi ute vid startområdet och kollade vindar, strömmar och diskuterade bästa taktik. Precis innan startskottet för vår klass skulle gennakern hissas men efter några meter tog det tvärstopp. Samlade insatser av oss däcksgastar (Bosse och Heléne från seaQwest) löste till slut trasslet och gennakern fyllde fint i den nordostliga vinden. VI KOM I VÄG som andra båt och kunde se att halva startfältet gick söderut medan den andra halvan, precis som vi, startade västerut med tanke att slå söderut och nyttja strömmen som precis skulle vända och vara med oss sedan. Till vår förvåning kunde vi, som enda båt, hålla kurs och gå rakt på mål! Med ren plattläns, gennakern åt lovart och storen i lä hissade vi lilla kryssfocken som skotades hårt för att täcka ”hålet” mellan seglen. En taktik som gav oss en halv knop extra fart. Härlig segling i 6-7 sekundmeters vind och Flying Penguin forsade fram i 8


knop. Framför oss låg två av skutorna, bland annat Key West´s stolthet, nybyggda America 2.0. När de båda slog söderut pirrade det i magen, nu hade vi chansen! 50 MINUTER SENARE var det en stolt kapten Hjalle som styrde sitt skepp över mållinjen, om första båt! Till kvällen var det fest och prisutdelning på Schooner Wharf Bar, höjdpunkter från dagens segling visades på storbildsskärm och det pratades om Flying Penguin som imponerat stort på dessa garvade seglare som varit våra motståndare. Svenska Evalena kom trea i sin klass men var nog ändå lite stolt, för det var första gången en svensk båt deltagit i racet. Flying Penguin förärades med tjusig minnesplakett och keps och t-shirt till besättningen.

Heléne @ seaQwest

43


Returadress:

JordenRuntSeglarKlubben c/o Klas Hagberg Nordenskjöldsgatan 19 413 09 GÖTEBORG

B

FÖRENINGSBREV

SVERIGE PORTO BETALT

Fuel Set tar bort vatten och bakterier i tank och bränslesystem.

Innehåller inga farliga biocider

Reducerar dyra och tidskrävande filterbyten

Finns i din närmaste Watski-butik Läs mer om Fuel Set på www.lesab.eu Mejla oss på info@lesab.eu eller ring oss på 031-696166


Varvet 2012 1  
Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you