Vårt Göteborg – 3, 2017

Page 1

Vårt  Göteborg

Nr 3 • 2017

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Stan får nya arenor

Sluss in i samhället

Sirpa sitter med i rådet

Både Scandinavium och Lisebergshallen ska ersättas och ­evenemangsstråket ska få mer liv.

Nyanlända Yamen Dukhan har fått praktikjobb via Framtidenkoncernen.

Göteborg har ett Sverigefinskt råd som bevakar den Sverigefinska minoritetens rättigheter.

SID. 8

SID. 18

SID. 21

Nu förbereds flytteni

TRÄDENS FRAMTID

DELADE ÅSIKTER OM VÄSTLÄNKEN OCH TRÄDEN NÄRVAROTEAMET HJÄLPTE SABRINE, SID 14 SJÄLVKÖRANDE BILAR BLIR ETT INSLAG I STADSMILJÖN, SID 16


INNEHÅLL

Alla ni som börjat skolan – försök ta vara på det här skolåret! Visst kan det vara kämpigt, men kom ihåg att skolan faktiskt är en chans i livet. Så gå dit, var med på lektionerna och plugga så gott du kan. På många skolor i Göteborg kan du få hjälp och stöttning om det känns trögt. Kolla om just din skola har närvaroteam. Och för dig som går i nian är det snart dags att göra viktiga val för framtiden. Besök gärna Gymnasiedagarna och Future skills – där kan du träffa företag som berättar om vilka jobb som det finns gott om framöver. På tal om jobb så gör Framtidenkoncernen, som består av de kommunala bostadsbolagen, en viktig insats när det handlar om att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden och in i det svenska samhället. 300 nyanlända personer ska få praktik och många arbetar redan, bland annat som miljövärdar och fastighetsskötare. Tidigare i år fick Framtiden ta emot ett hederspris för sitt integrationsprojekt av fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation Fastigo.

Vårt  Göteborg

Nr 3 • 2017

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR

BOSTÄDER När Göteborg firar 400 år ska 7000 extra bostäder stå klara. Projektet går under namnet Bostad 2021.

Göteborg växer och förändras. Stadsutvecklingen går snart in i ett ännu mer intensivt skede. 2018 ska Västlänken börja byggas. Det är en satsning på bättre och effektivare kollektivtrafik, något som kommer att gynna såväl Göteborg som Västsverige och det nationella järnvägsnätet. Dessutom slår bostadsbyggandet faktiskt rekord just nu och Bostad 2021 är en speciell satsning för att snabbt få fram ännu fler bostäder. Längs evenemangsstråket i centrala stan kommer det att hända mycket – här ska en helt ny stadsdel växa fram med bostäder och nya arenor. Och senare i höst ska Volvos självkörande bilar börja rulla på en testslinga i stan. Det är en spännande tid vi lever i! Jag önskar er alla en trevlig höst!

10 / TRÄDENS ROLL Eva Hessman / stadsdirektör

SAMTALET När Västlänken ­ örjar byggas påverkas b många träd i vår ­stadsmiljö. Är det rätt att flytta 100 år gamla träd?

Sirpa sitter med i rådet

Stan får nya arenor

Sluss in i samhället

och Lisebergshallen ska ersättas och stråket vid KorsvägenUllevi ska få mer liv.

Både Scandinavium

Nyanlända Yamen Dukhan har fått praktikjobb via Framtidenkoncernen.

Göteborg har ett sverigefinskt råd som bevakar den sverigefinska minoritetens rättigheter.

SID. 8

SID. 18

SID. 21

VÄRLDEN

Nu förbereds flytten

TRÄDENS FRAMTID

DELADE ÅSIKTER OM VÄSTLÄNKEN OCH TRÄDEN SID 14 NÄRVAROTEAMET HJÄLPTE SABRINE, INSLAG I STADSMILJÖN, SID 16 SJÄLVKÖRANDE BILAR BLIR ETT

Vårt Nr 3 • 2017  Göteborg

Magasinet Vårt Göteborg ges ut av Göteborgs Stad. Tidningen distribueras till samtliga hushåll i Göteborgs kommun och till en del hushåll intill kommungränsen. Vårt Göteborg syftar

till att ge Göteborgs boende, besökare och näringsliv bättre kännedom om vad Göteborgs Stad gör och varför. Tidningen ges även ut som taltidning.

Ansvarig utgivare Kommunikationsdirektör Helena Mehner Redaktör Margareta Romare Kontakt redaktionen@ vartgoteborg.se Produktion OTW Projektledare: Kerstin Magnusson Formgivare: Andrea Brandin Omslagsfoto: Emelie Asplund

Tryck Exakta Print AB Taltidning Rox-Reportage AB Distribution PostNord Nyheter på webben vartgoteborg.se Sociala medier Twitter: @VartGoteborg facebook.com/ vartgoteborg

FLER GÖTEBORGSNYHETER HITTAR DU PÅ VARTGOTEBORG.SE

Vartgoteborg.se u ­ ppdateras varje vardag. Följ oss också på Facebook och Twitter! 2

5 / TUSENTALS BOSTÄDER

FOTO: PETER SVENSON

N

u är ”höstterminen” igång sedan några veckor. Vi är många som försöker hålla kvar känslan av sensommar ett tag till. Solen kan fortfarande värma rejält och kvällarna är hyfsat ljusa. Men, verkligheten tränger sig på och i höst är det mycket som ­händer i Göteborg.

BILD: WHAT! ARKITEKTER

»Stadsutvecklingen går snart in i ett ännu mer intensivt skede.«

FÖLJ DE POLITISKA BESLUTEN I GÖTEBORG Beslut i notisform från kommunstyrelsen: goteborg.se/ksbeslut Kommunfullmäktiges möten (en gång i månaden) direktsänds: webbtv.goteborg.se/ kommunfullmaktige


FOTO: JONAS TOBIN

DET HÄR KAN DU LÄSA OM

18 / NYANLÄNDA YAMEN GÖR PRAKTIK

21 / KULTUR PÅ FINSKA NÄRBILDEN Sirpa Kyllönen är ledamot i Göteborgs Sverigefinska råd. Rådet ­bevakar Sverigefinnars rättigheter och värnar den finska kulturen.

FOTO: VOLVO CARS

FOTO: EMELIE ASPLUND

FOTO: EMELIE ASPLUND

JOBB Bolagen i Framtidenkoncernen skapar möjligheter för nyanlända att komma in i samhället.

16/ NU KOMMER DE SJÄLVKÖRANDE BILARNA

4

FÖLJ GÖTEBORGS UTVECKLING

20

9

NATURKONST I TORSVIKEN

24

Det har väl inte undgått någon att det byggs så det knakar i Göteborg. Få en överblick över vad som händer och följ med på en guidad promenad mellan byggprojekten.

Gunilla Bandolin är en av konstnärerna som deltar i årets Landart. Göteborgs stadsdelar har gått samman för att ­utforma naturkonstverk på sju offentliga platser.

4/ GRATIS SIMSKOLA

LÄMNA FARLIGT AVFALL

Farligt avfall-bilen är tillbaka för en hösttur genom Göteborg. Här kan du tryggt lämna lampor, elektronik, kemikalier och annat farligt avfall.

INFÖR VALET TILL GYMNASIET

Det är inte helt enkelt att välja till gymnasiet. På Future skills under Gymnasiedagarna får du information om vilka branscher som har störst behov av arbetskraft i framtiden.

3


notiser

GRATIS SIMSKOLA FÖR ALLA ELEVER SKOLA Från och med höstterminen

får alla elever i alla skolor i Göteborg gratis simskola. Det blir tio lektioner när barnet går i förskoleklass och sedan ytterligare tio lektioner i årskurs två. För elever i särskolan är det årskurs fyra och sex som ­gäller. De som behöver kan få extra simlektioner i högre årskurser. Målet är att alla barn i ­Göteborg ska lära sig simma. I dag kan i genomsnitt nio av tio elever i årskurs sex simma. Men simkunnighet varierar mellan stadsdelar. – Med Simlyftet vill vi ge alla barn samma möjlighet, oavsett bakgrund, säger Johan Högman på idrotts- och föreningsförvaltningen. Läs mer: goteborg.se/simskola

VANDRA I STAN STADSUTVECKLING Följ med på en stadsvandring lördagen 16 sep-

tember och se hur Göteborg växer och utvecklas. Promenaden startar vid Götaälvbron och går fram till Marieholm. Vid olika stationer kan du lära dig mer om de stora byggprojekten i området – Hisingsbron, nedsänkning och överdäckning av E45, Marieholmstunneln och så småningom bygget av Västlänken. Dagen till ära öppnar arbetsplatserna och det finns spännande saker att se och göra för hela familjen. Du kan också få en bild av hur den nya stadsdelen längs Gullbergsstrand kommer att se ut. NÄR: Lördag 16 september, kl 11–15. VAR: Start vid Götaälvbron.

50 Läs mer: vastsvenskapaketet.se

miljoner kronor ska Göteborgs Stad satsa nästa år för att minska barngruppernas storlek i förskolan, enligt budgeten för 2018. Dessutom får Göteborgs Stad ett statsbidrag på ungefär lika mycket, sammanlagt blir satsningen på drygt 100 ­miljoner kronor.

4

STANS KONSTSCEN UNDER 70 ÅR KUTLUR I 70 år har Göteborgs Stad köpt in konst för att

göra kommunala arbetsplatser, väntrum, äldreboenden, skolor och mötesrum mer intressanta. Samlingen inom ­Göteborg Konst tillhör alla göteborgare och uppgår till nästan 9 0000 konstverk. Nu ställs ett urval av dem ut på stadsbiblioteket Konstverken speglar Göteborgs konstscen från 1940-talet fram till i dag. Vernissage 6 september klockan 14. Pågår till och med 20 september. Fri entré. Se filmen om Göteborg Konst: vimeo.com – sök på Ut med konsten!

P-PLATSER PÅVERKAS UNDER BYGGTIDER STADSUTVECKLLING De cirka 1 100 kommunala p-platser

som försvinner på grund av Västlänkenbygget ska tillfälligt ersättas med nya. Arbetet påbörjas under hösten. Men många fler byggen är på gång i stan och alla p-platser som försvinner kommer inte att ersättas fullt ut. I centrala stan väntas mer än var fjärde p-plats att ersättas eller försvinna, inom vallgraven försvinner varannan p-plats. Istället ska det bli fler pendelparkeringar och infartsparkeringar. Med hjälp av appen Parkering Göteborg kan du enkelt söka efter p-platser och också betala din biljett. Göteborgs Stad har cirka 42 000 ­kommunala parkeringsplatser. Läs mer: Följ utvecklingen på vartgoteborg.se och stadsutveckling.goteborg.se/trafik

MILITÄRÖVNING I GÖTEBORG SAMHÄLLE Den 10–20 september ska runt 1 500 soldater

i Göteborgsområdet delta i den största militärövningen i Sverige på över 20 år, Aurora 17. Dessutom deltar 200 utländska soldater, främst från franska och amerikanska luftvärnsförband. Mest kommer övningen att märkas när de utländska förbanden anländer och förflyttar sig med tunga transporter till andra delar av ­Sverige. Även runt Hisingen, Landvetter och Göteborgs hamn kan militära aktiviteter synas. Skjutövningar ska endast ske på de ordinarie skjutfälten. I hela Sverige deltar totalt 19 000 kvinnor och män i övningen, som också äger rum i Mälardalen och på Gotland. Aurora 17 syftar till att stärka totalförsvaret. Bakgrunden är regeringens beslut om att återuppbygga det nationella försvaret. Läs mer: forsvarsmakten.se/aurora VÅRT GÖTE BORG #3 2017


BILD: WHAT! ARKITEKTER

Här – vid Fixfabriken i Sandarna – ska det totalt bli 1100 nya bostäder, varav 250 lägenheter är en del av Bostad 2021 och ska stå klara till Göteborgs 400-årsjubileum 2021.

REKORDMÅNGA BOSTÄDER SKA STÅ KLARA TILL JUBILEET 7 000 extra bostäder klara lagom till Göteborgs 400-årsjubileum. Projektet Bostad 2021 är ett unikt samarbete mellan Göteborgs Stad, byggbolagen, fastighetsägarna – och göteborgarna. Det är kort om tid att få allt klart. text MARCUS OLSSON 5


BILD: ARKITEKTERNA KROOK & TJÄDER

bostäder

Skissbild över nya bostäder vid Briljantgatan i Västra Frölunda. Det är en av 31 platser som omfattas av satsningen Bostad 2021. Här ska det bli ett 70-tal nya lägenheter.

S

å många som 31 bygg­ projekt pågår just nu runt om i stan inom satsningen Bostad 2021 – från Gårdsten i norr till Bergsjön i öster och Frö­ lunda i sydvästra Göteborg. Målet är att utöver det van­ liga byggandet, som ligger på runt 2 500 bostäder per år, få klart ytterligare 7 000 nya bostäder till 400-årsjubileet. Den ambitiösa planen genomförs i ett samarbete

mellan Göteborgs Stad och flera kommunala, privata och kooperativa byggbolag. – En av de viktigaste pussel­ bitarna är att alla inblandade har gemensamma tidplaner, hela vägen från starten till dess att bostäderna är in­ flyttningsklara och man kan vrida om nyckeln i låset, säger Maria Lejon, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret. I Bostad 2021 ansvarar byggbolagen för dialog med de

Vägen till 7 000 extra bostäder 6

kringboende. I flera av kvar­ teren där de nya bostäderna ska byggas har de boende fått tycka till om planerna genom intervjuer och workshops. – Det är viktigt att invånar­ na känner sig delaktiga. Vi hoppas att dialogen minskar risken för missförstånd som kan leda till överklaganden och som gör att bostäderna blir försenade, säger Maria Lejon. Många saker är unika med Bostad 2021. Att hinna bygga

7 000 nya bostäder på så kort tid innebär en del utmaningar. För att underlätta arbetet har stadens förvaltningar ett nära samarbete och en gemensam projektlokal för Bostad 2021. Alltsammans följs av forskare från Chalmers som regelbundet ger inspel och även lämnar en årlig rapport om f­ örbättringar som för arbetet framåt. En annan nyhet är att Göte­ borgs Stad och byggbolagen tillsammans testar ett nytt

2017 2016 ALLA PROJEKT ÄR IGÅNG. DE OMFATTAR TOTALT 8 000 BOSTÄDER, FÖR ATT HA GOD MARGINAL TILL MÅLET OM 7 000 INFLYTTNINGSKLARA BOSTÄDER ÅR 2021.

SAMTLIGA DETALJPLANER SKA VARA GODKÄNDA FÖRE ÅRETS SLUT. BYGGSTART I NÅGRA OMRÅDEN.

VÅRT GÖTE BORG #3 2017


bostäder Stephan Cedergren, utvecklingschef på fastighetskontoret:

»NU BYGGS DET FLER BOSTÄDER ÄN PÅ LÄNGE I GÖTEBORG. INTE SEDAN MILJONPROGRAMMET AVSLUTADES I BÖRJAN PÅ 70-TALET HAR DET BYGGTS SÅ MYCKET. UNDER DE KOMMANDE ÅREN FÖRVÄNTAS BOSTADSBYGGANDET ÖKA YTTERLIGARE. DET FÖRUTSÄTTER DOCK EN FORTSATT GOD KONJUNKTUR MED SÅVÄL BYGGVILJA SOM HÖG EFTERFRÅGAN PÅ BOSTÄDER” «

Fler bostäder än på 40 år Nettotillskott av bostäder i Göteborg, genomsnitt per år för femårsperioder, 1957–2016 samt prognos för 2017–2026

7000 6000

arbetssätt under plan- och byggprocessen. Flera moment sker parallellt snarare än att de görs i tur och ordning, som är praxis i vanliga fall. Det innebär en ovanligt tajt tidplan och ett snabbt genom­ förande från start till mål. Några exempel är bygglov och detaljplaner där man inte inväntar andra utredningar som normalt sett ”stoppar upp”, utan istället arbetar med dessa samtidigt. – Det gör att hela processen från idé till inflyttningsklar bostad går snabbare. Vi har tagit höjd och planerar fak­ tiskt för 8 000 nya bostäder, om några skulle försenas. Men just nu håller vi tidpla­ nen, säger Maria Lejon. •

Antal bostäder

5000 4000 3000 2000 1000 0

1 1 1 s s 6 6 6 6 11 71 –76 61 16 –8 –9 –0 no gno –8 –9 –6 –0 07– 12– 7– 7 7– 7 7 2 g 2 2 2 2 6 5 7 8 9 7 o o 8 9 6 0 19 19 19 19 20 , pr 20 19 19 pr 19 19 19 20 1 6, 2 2 – 7– 22 01 0 2 2 Mellan 2017 och 2021 väntas i genomsnitt mer än 5 500 nyproducerade bostäder per år stå klara för inflyttning. KÄLLA: FASTIGHETSKONTORET

BOSTAD2021 7 000 nya bostäder ska byggas i Göteborg – utöver ordinarie bostadsproduktion. 31 projekt pågår just nu inom ramen för Bostad2021 och alla ska vara inflyttningsklara innan jubileums­ året 2021 är slut. En tredjedel är hyresrätter och

2019 2018 BYGGSTART FÖR DE FLESTA PROJEKTEN.

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

FULL AKTIVITET I ALLA BYGGPROJEKT.

cirka 150 är studentlägenheter. Ett trettiotal ­bostadsbolag deltar i satsningen, både privata och kommunala. Läs mer: bostad2021.se och stadsutveckling. goteborg.se/bostad2021

2021 2020 FLERA BOSTADSHUS SKA BLI KLARA OCH NÅGRA SKA VARA INFLYTTNINGSKLARA.

INNAN ÅRET ÄR SLUT SKA 7 000 BOSTÄDER VARA INFLYTTNINGSKLARA.

7


stadsutveckling

DIALOG I FOKUS NÄR MAN PLANERAR FÖR NYA STRÅKET Scandinavium och Lisebergshallen ska ersättas med nya arenor och resten av stråket mellan Scandinavium och Ullevi ska få nytt liv. För att få in så många synpunkter och idéer som möjligt har Göteborgs Stad ordnat ett antal dialoger med medborgare och andra intressenter. Men det kommer ta många år innan något står färdigbyggt.

M

edborgardialogerna ägde rum under våren på olika platser runt om i stan. Här kunde göteborgarna och även besökare komma med förslag kring hur evenemangsområdet kan utvecklas. – Vi har också haft ett stort antal andra dialoger, med kulturlivet, näringslivet, breddidrotten och elitidrotten för att nämna några. Vi ville att alla skulle kunna tycka till om området. Dialogerna har varit populära. Senare i höst ska vi sammanställa vad alla tycker och göra en utvärdering, säger Patrik von Corswant, projektledare på stadsledningskontoret.  Politikerna har gett Göteborgs Stad två olika uppdrag. Det ena handlar om att ersätta Scandinavium, som är omodern och för liten för riktigt stora arrangemang. Det andra handlar om att ersätta Lisebergshallen, som behöver rivas på grund av Västlänkenbygget. Exakt var inom evenemangsområdet som 8

de båda arenorna ska placeras är ännu inte klart utan tjänstemännen studerar olika alternativ. I uppdraget ingår också att utveckla stråket mellan Scandinavium och Ullevi till en mer levande stadsdel, med mötesplatser, aktivitet och upplevelser. Medborgardialogerna var ett sätt att fånga upp önskemål och idéer från olika målgrupper. I d ­ ecember ska en slutrapport lämnas till ­politikerna i kommun­styrelsen. Parallellt pågår en annan utredning som handlar om Valhallabadet. Simhallen är sliten och lever inte upp till internationell standard när det gäller stora simtävlingar. Därför letar Göteborgs Stad efter en ny placering för simhallen någon annanstans i centrala stan. Intresset för att bygga nytt i evenemangsområdet är stort. Många byggföretag i stan har olika idéer och ett konsortium har till och med presenterat en färdig idé för området.  – Vi välkomnar alla förslag, men jag vill poängtera att ingen-

ting är klart. Vi är fortfarande tidigt i processen, säger Patrik von Corswant. • Läs senaste nytt: stadsutveckling.goteborg.se/evenemangsomradet och vartgoteborg.se text

KERSTIN MAGNUSSON

foto

EMELIE ASPLUND

Det planerade evenemangsstråket går hela vägen runt Ullevi (längst upp på kartan) och ner till och med Scandinavium.

ARENOR OCH STRÅK • Scandinavium och Lisebergshallen ska ersättas med nya arenor inom evenemangsområdet. De kan stå klara om tidigast 8–10 år.  • Stråket ScandinaviumUllevi ska utvecklas. Det kan bli såväl bostäder och kontor som shopping, caféer och restauranger i området. ­Byggandet kan sätta igång först om några år.

Vad är ditt bästa minne från Scandinavium?

KATARINA HAGBERG, 49, BRUNNSBO: – Cher var väldigt kul, det var nog över 20 år sedan. Och Lionel Richie, och det var säkert 30 år sedan.

EMIL RINALDO, 25, HOVÅS: – Jag jobbar som bartender på Scandinavium så jag får verkligen se allt. En favorit är nog all hockey, det är alltid så bra stämning då.

VÅRT GÖTE BORG #3 2017


LANDART 2017 Är en del av det större projektet Grön och skön stad 2017. Fokus är på att skapa en grön och skön stad inför 400-årsjubileet 2021. Landart är en samverkan mellan alla tio stadsdelar. Göteborg & Co, som har som uppgift att föra jubileumssatsningen framåt, driver även Landart. PLATSER OCH KONSTNÄRER Hökällan på Norra H ­ isingen: Jens Thoms Ivarsson Bergkristallparken i Västra Göteborg: Tetsunori Kawana Kulturhuset Kåken i Örgryte/ Härlanda: Tage Andersen Torsviken på Västra ­Hisingen: Gunilla Bandolin Eriksbo/Lärjeåns dalgång i Angered: Monika Gora Bergsjön i Östra Göteborg Se hemsidan för information om konstnären. Positivparken i Askim/ Frölunda/Högsbo: Helle Nebelong

Gunilla Bandolins hund Kakan inspekterar arbetet med att uppföra de stora fågelbona längst in i Torsviken.

TA DIG TILL TORSVIKEN: Buss till hållplats Gamla Hangaren. Gå förbi golf­ klubben och Torslanda lagun. Eller buss till hållplats Terminalvägen.

KONST PÅ UNDANSKYMD PLATS På en gräsplatå ute i Torsviken reser sig en stor ring av grenar. Här bygger konstnären Gunilla Bandolin svanbon i jätteformat. Konstprojektet är en del av Landart, där Göteborgs stadsdelar gått samman och utformar naturkonstverk på sju offentliga, men lite undangömda, platser. Landart tar avstamp i landskapet och tanken är att konsten ska byggas av naturmaterial på plats. Sju platser och sju konstnärer är knutna till projektet. De sju platserna runt om i Göteborg är valda för att de är just gröna, men inte så välkända för göteborgarna. Tanken är att konstverken, som byggdes under sensommaren och visades på bildskärm under kulturkalaset, ska stå kvar i minst tre år. Lokala invigningar av verken sker nu under hösten.

Vårt Göteborg var på plats i somras när Gunilla Bandolin uppförd sitt konstverk av jätte­ lika svanbon i Torsviken. Området är speciellt, med en platå som ligger ovanpå en gammal soptipp och som nu är över­ vuxen med gräs. Utsikten från platån, där konstverket är placerat, bjuder på delar av Göteborgs hamn men även Arendal och det gamla flygtornet i Torslanda. Här finns ett rikt och unikt fågelliv. – Svanarna här bygger bon

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

bredvid varandra, något som är väldigt ovanligt. Jag har inspirerats av just svanarna när jag nu bygger fågelbona, säger Gunilla Bandolin. Hon är en konstnär med lång erfarenhet av konst i det offentliga rummet, och även konst som man kan bruka på något sätt, till exempel sitta på eller leka i. – Fågelbona här blir ganska höga, så att barn ska kunna gå in och leka och gömma sig. Det är alltid väldigt spännande att se vad folk använder konstverken till, säger hon. Torsviken ingår i den så ­kallade Västerhavsrundan, en rad utflyktsmål längs med ­Hisingens kust. En sträcka som inte varit så känd tidigare. Med Landart hoppas Erén

Läs mer: goteborg2021.com/ landart

­ ndersson, stadstuvecklare på A Västra Hisingen, att ännu fler ska lockas till den sex kilometer långa vandringsslingan runt ­viken . – När vi i stadsdelen fick ­frågan från Landart om en bra plats tänkte vi direkt på Tors­ viken. Här är så speciellt, natur, historia, hamn och industri möts. För fågelskådare har det varit känt länge, men inte för gemene man. Det är jätte­kul att få vara en del av ­projektet, säger hon. • text

KERSTIN MAGNUSSON

foto

JONAS TOBIN

9


vinjett stadsutveckling

ÖPPET MÖTE OM TRÄDEN Information om kommande trädarbeten. Lyssna på Gary Watson från USA, världs- ledande expert på att flytta och bevara träd. Öppet för allmänheten. Dag: Tisdag 12 september Var: Läppstiftet Gullbergsvass Tid: Kl 19-21 Arrangör: Trafikverket, Göteborgs Stad, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Tankesmedjan Movium.

Barbara Lindell från Träd­ plan och Patrik Höstmad från Yimby vid ett träden som påverkas av Väst­ länkenbygget. 10

VÅRT GÖTE BORG #X 2017


stadsutveckling

Träd som

väcker

känslor Det är Västlänkens planerade station Haga som gör att många träd i Kungsparken och kring Haga kyrkoplan måste flyttas. Men vilka ingrepp i staden är rimliga att göra? Vårt Göteborg har träffat representanter från två olika medborgargrupper för att tala om stads­utveckling och träd.

text

MARIT LARSDOTTER foto EMELIE ASPLUND

P

atrik Höstmad, aktiv i nätverket Yimby, kommer cyklande från Chalmers, där han är docent i teknisk akustik. Han ställer cykeln vid Hagakyrkan. Utanför kyrkporten ansluter Barbara Lindell till fots. Hon är samhällsvetare och fotograf, och ordförande i den ideella föreningen Trädplan Göteborg. Det är deras medlemmar som knutit rödvita plastband runt de 150-åriga träd som påverkas av bygget av Västlänken. Trädplan är starkt emot att man gör ingrepp på träden. Barbara Lindell är rädd för att grundvattnet kommer att sjunka. – Om grundvattnet sänks mycket, flera meter under lång tid, skadas träden och hämtar sig inte, säger hon. Vi promenerar runt Hagakyrkan och tittar på de hästkastanjer, bokar, lindar och lönnar vars framtid vi pratar om. Planen i dag är att en hel del träd ska flyttas, ett antal sågas ner och att ytterligare några träd ska skyddas för att klara av att stå kvar och överleva byggtiden. Patrik Höstmad har lite svårt att förstå f­ okuseringen på enskilda träd. Ett lokalt ingrepp i naturen kring Haga kan ändå göra nytta för människor och miljön i stort, resonerar nätveket Yimby.

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

DÅ FLYTTAS TRÄDEN I slutet av oktober kan de första mindre träden börja flyttas för att bereda plats för Västlänkenbygget. – Träd är ett grönkapital som vi bör värna om och inte slarva bort, säger Örjan Stål, byggledare för trädarbetena på Trafikverket. Det finns ett estetiskt och känslomässigt värde förknippat med gamla träd. Men de är också bra för miljön, betonar Örjan Stål. Stora och gamla träd genererar syre, tar hand om koldioxid, ger skugga och hanterar regnet på ett bra sätt när vattnet från bladen droppar ner till marken. Enligt Örjan Stål är det bäst att ha en blandning av gamla och yngre träd i en stad. – Det är lika fel att enbart ha gamla träd som att enbart ha nyplanterade träd. Man behöver säkra en successionsordning, att yngre träd ersätter äldre träd efter hand, säger han. Örjan Stål berättar att det är vanligt att flytta

träd i stor industriell skala både i Europa och USA. Det har pågått sedan 70-talet. Bara i Tyskland flyttas mellan 5000 och 10 000 träd per år, en del av dem är gigantiska och uppåt hundra år gamla. – Det finns stor erfarenhet och kunskap kring detta. En missuppfattning är att det alltid skulle vara billigare att skydda träden på plats. Men även det kostar en hel del, så ibland kan en flytt bli billigare, säger han. Är det värt pengarna att flytta och hantera träd på det här viset? – Absolut, att flytta stora träd är ett bra sätt att bevara sitt kapital. Dessutom är det omöjligt att köpa nya stora träd i plantskolor. Om det till exempel kostar en halv miljon att flytta ett träd, så kan det verka dyrt. Men om trädet sedan kan leva i hundra år till, ja då ska den summan skrivas av på hundra år. Och då blir det inte så dyrt. Det är en investering för framtiden. Fotnot: Örjan Stål är trädspecialist och har arbetet med Citytunneln i Malmö och Norra Länken i Stockholm, liksom med upprustningen av lindallén längs Karl-Johan i Oslo. text

MARGARETA ROMARE

Tidplan och kostnad: Inga träd flyttas innan förhandlingarna i mark- och miljödomstolen är klara (se artikel på nästa uppslag). Mindre träd kan börja flyttas vecka 43, i så fall vid Centralen och Kvarnberget. De första träden i Haga och Kungsparken börjar sannolikt flyttas sen vinter eller tidig vår 2018. Kostnad för all trädhantering: 75 miljoner kronor, bekostas av Trafik­ verket.

11


stadsutveckling

– I en stad som förändras får vi acceptera att vi förlorar vissa saker och vinner andra, även om det aldrig finns garantier för att det blir bättre. Vi måste våga tillåta utveckling och inte hela t­ iden hålla på bromsen, säger han och fortsätter: – Istället för att flytta träden kan man såga ner och plantera nya. De kommer att växa upp och bli mäktiga träd för våra barnbarn. Barbara Lindell är kritisk: – Träd som planteras i stadsmiljö i dag lever bara i genomsnitt i 20 år – inte i hundra, hävdar hon. I stort, är Västlänken bra för Göteborg? PH: På kort sikt innebär projektet störningar och tar mycket kraft och pengar i anspråk. Men på lång sikt kan vi möjligen få positiva effekter med Västlänken. Vi får en utbyggd kollektivtrafik i regionen och det är bra om en del trafik flyttar under jord för då vinner vi mer yta till annat, även för grönska och träd. Men Göteborg skulle behöva satsa ännu mer på en central stadsutveckling. BL: Nej, den är inte alls bra. Stationen i Haga är en av Nordeuropas mest onödiga. Jag menar att Trafik­ verket inte kan visa att det är försvarbart att göra så här stora ingrepp i naturen och kulturmiljön bara för att bygga en station som man vet inte kommer

att användas. Pengarna borde satsas på att förbättra lokaltrafiken, utveckla Lisebergsstationen och ­förebygga klimatförändringar och luftföroreningar. Men både Barbara Lindell och Patrik Höstmad är överens om en sak – de vill ha en blandstad. Hur ser drömstaden ut? PH: Jag vill ha en tät blandstad, som är en gångvänlig kvartersstad med många boende och med butiker och restauranger. Sedan är det små gröna parker insprängda. Linnéstaden och ­Kungs­ladugård är bra exempel på den här t­ ypen av kvarter. BL: Jag vill ha en grön blandstad Trädplan Föreningen Träddär det finns plan Göteborg är en urban bostäder, miljörörelse som värnar skolor, sociaträden och den gröna naturla funktioner, och kulturmiljön i staden. artrika gröTrädplan är emot Västlänken nområden och hade helst sett att träoch arbetsden längs med sträckningen tillfällen förblev orörda. Föreningen inom stadsär religiöst och partipolitiskt delarna. • obunden. Yimby Nätverket Yimby, en förkortning av Yes In My Backyard, föddes som en reaktion på den utbredda attityden Not In My Backyard som innebär att alla förändringar ska ske någon annanstans än där just jag bor. Yimby är partipolitiskt obundet nätverk som vill utveckla stadsmiljöerna. Yimby är officiellt varken för eller emot Västlänken.

FRÅGOR OCH SVAR OM ­TRÄDEN Hur många träd berörs av Västlänkenbygget? Totalt 1 200 träd i Göte­borg. 700 ska stå kvar och skyddas på plats. 300 ska flyttas, en del permanent och andra tillfälligt. 200 träd ska tas ner och nya träd ska planteras istället. Hur många träd berörs kring Haga och Kungs- parken? Cirka 180 träd. Ett 80-tal ska stå kvar och skyddas på plats under bygget. Cirka 70 träd ska flyttas tillfälligt för att sedan återplanteras. Flertalet flyttas med mobila trädflyttningsmaskiner. Ett 30-tal träd är i så dåligt skick att de ska tas ner, här ska nya träd planteras. Hur och när flyttas de ä ­ ldsta träden i Haga? Sex träd kring Haga kyrkoplan är så stora att de måste flyttas med mobilkranar. En bok och två hästkastanjer flyttas sannolikt i mars 2018. Boken vid Hagakyrkan flyttas hösten 2018 och lindarna flyttas 2019. Bokarna är cirka 100 år gamla, övriga cirka 40–70 år. Träden har förberetts noga med bland annat extra vatten, näring och rotbeskärning. De ska omplanteras inom Hagaområdet och Kungsparken. Har träd flyttats tidigare i Göteborg? Ja, flera gånger. På 80-talet flyttades exempelvis lindar från Västra Frölunda till Skånegatan och Ulleviområdet. Förra året flyttades bland annat 18 skogsekar till Fräntorpsparken.

Träden och området runt Hagakyrkan påverkas när bygget av Västlänken sätter igång. Många träd behöver flyttas och en del kommer tas ner helt. 12

Läs och se film: så går det till att flytta träd. Gå in på: stadsutveckling.goteborg.se/ tradflytt

VÅRT GÖTE BORG #3 2017


BILD: WHITE ARKITEKTER

FÖRHANDLINGAR OM HUR VÄSTLÄNKEN SKA BYGGAS Under två veckor i oktober ska mark- och miljödomstolen ta ställning till miljövillkoren för Västlänkenbygget.

STATIONEN I HAGA Så här kan Västlänkens stationsbyggnad vid Pusterviksplatsen i Haga komma att se ut. Stationen ska ha ytterligare två entréer – en i Kungsparken/Södra Allégatan och en uppgång inne i Handelshögskolan. Den ska ha två spår och en plattform, med förberedelser för ytterligare två spår. Arbetet omfattar också en tunnel på 1,5 kilometer. Dessutom ska service­ tunnlar byggas. Planerad byggstart är 2018 och stationen ska stå klar 2026. En viktig aspekt i upphandlingen handlade om att entreprenören måste kunna hantera omgivningen på bästa sätt. – De ska kunna hantera trafiken och genomförandet måste vara så att folk kan leva och bo där under byggtiden, säger Bo Larsson, projektchef för Västlänken på Trafikverket.

Alla byggnationer som påverkar grundvatten måste få tillstånd av mark- och miljödomstolen. Trafikverket, som ska bygga Västlänken, har lämnat in ett förslag på hur bygget ska gå till. I förberedelserna inför Västlänken har Trafikverket besiktigat byggnader för att undersöka hur mycket vibrationer de tål - beroende på vilken grund de står på, när de är byggda och av vilket material. Trafikverket har också beräknat hur mycket det kommer att bullra på olika platser och hur grundvattennivån påverkas. Sedan har Trafikverket lagt fram sitt förslag på hur Västlänken kan byggas.

bullernivån ytterligare. Om domstolen säger att det inte får låta eller vibrera alls kan vi inte bygga Västlänken, men jag ser den risken som obefintlig när vi har kommit så här långt i processen. Däremot kan domen överklagas av så kallade sakägare – bland annat fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och tillsynsmyndigheterna – som tycker att påverkan får för stora negativa konsekvenser eller att villkoren behöver vara skarpare. – Om det händer hoppas vi ändå få vad som kallas för verkställighet, alltså tillåtelse att börja bygga och efter hand reglera det som överklagan gäller, säger Mira Andersson Ovuka. Fotnot: Tillsynsmyndigheter är länsstyrelsen och Göteborgs Stads miljöförvaltning.

Läs mer: trafikverket.se/vastlanken/haga

VÄSTLÄNKEN Göteborg växer snabbt. Om knappt 20 år – 2035 – väntas befolkningen ha ökat med 150 000 personer. Det ska byggas 80 000 nya bostäder och lika många arbetsplatser. Det ställer stora krav på en snabb, effektiv och hållbar kollektivtrafik. Västlänken är en åtta kilometer lång tvåspårig järnväg för både pendel- och regiontåg, varav sex kilometer kommer att gå i en tunnel under centrala Göteborg. Västlänken är en hållbar trafiklösning för att utveckla Göteborg och regionen i stort. Väst­länken bidrar till att öka tågkapaciteten och förbättrar möjligheterna att pendla till och från Göteborg. Med tre nya tågstationer i centrala stan – Korsvägen, Haga och Göteborgs Central – ­avlastas den lokala kollektivtrafiken och det blir fler alternativ för resenärerna. Planerad byggstart är 2018. Tågen ska börja rulla 2026. Har du frågor om Västlänken? Gå till Frågelådan på goteborg.se/frageladan Läs mer: trafikverket.se/vastlanken stadsutveckling. goteborg.se/vastlanken

Mark- och miljödomstolens uppgift blir att ta ställning till förslaget och bestämma de slutgiltiga miljö­ villkoren för bygget. Förhandlingarna startar i början av oktober och ska preliminärt pågå i två veckor. Mira Andersson Ovuka är miljöansvarig för Västlänken hos Trafikverket. – Det som kan ske är att markoch miljödomstolen ställer högre krav på oss än dem vi föreslagit, säger hon. Då kan vi få ta fram ­andra byggmetoder än dem vi hittills tänkt, för att exempelvis sänka

FÖRHANDLINGEN I MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN • Mark- och miljödomstolen sätter villkoren för hur bygget av Västlänken ska gå till. Bland annat gäller det villkor för buller, vibrationer och grundvattennivåer. • Förhandlingarna väntas pågå

text

MARIT LARSDOTTER

GRUNDVATTEN & VÄSTLÄNKEN Grunden i Trafikverkets ansökan är att vattennivån inte ska sjunka. Men det går inte att garantera hela vägen. Om grundvattenytan sjunker ska Trafikverket i första hand att täta anläggningen och i andra hand infiltrera – fylla på - med vatten. För varje kvarter finns åtgärdsnivåer för att inte skada omgivningen. Trafikverket ansvarar för kontroll och åtgärder.

­ nder två veckor, veckorna 40–41. u Vecka 42 är en reservvecka. Domen kommer sannolikt i månads- skiftet november/december. • Beslutet att ge tillstånd för bygget av Västlänken togs av regeringen 2014. I juni i år avslog regeringen alla överklaganden. Trafikverket kan därmed fortsätta arbeta utifrån Järnvägsplanen, som beskriver sträckan och som ger Trafikverket tillträde till marken.

13


jämlikt Göteborg

NÄRVAROTEAMET

FICK SABRINE TILLBAKA TILL

SKOLAN

Sabrine Lharoui hade tidigare svårt att koncentrera sig i skolan och skolkade mycket. Närvaroteamet med Josefine Axberg hjälpte henne att få bukt med frånvaron. I höst har Sabrine börjat på en gymnasieförberedande skola.

Gratis frukost i skolan varje dag, studier i enrum för den som behöver och möjlighet att prata med vuxna. Närvaroteamen i Göteborgs Stads skolor har många sätt att hjälpa elever att vända skolk till godkända betyg. 16-åriga Sabrine Lharoui på Vättleskolan i Angered är en av eleverna som fått hjälp.

D

et är vårtermin och fullt av liv inne på Vättleskolan i Angered när Vårt Göteborg gör ett besök. Några pluggar, några är djupt försjunkna i sina telefoner eller surfplattor, och några är på väg ut på skolgården för att spela fotboll. Längre in i lokalen finns en skylt som visar vägen till det lilla utrymme där skolans närvaroteam 14

håller hus. Dörren hit öppnas hela tiden av elever som vill ha hjälp med små som stora saker; någon behöver en penna, en annan vill gå igenom sin frånvarostatistik och en tredje vill bara sitta ner och prata en stund. – Vi märker att den här platsen blir som en oas för eleverna. Lärarna är ofta överbelastade och hinner inte alltid med

dem, men här kan eleverna sitta och prata av sig. Eleverna är i den tuffaste perioden i sina liv, och många vill kunna prata med en vuxen, säger Josefina Axberg, pedagog och en del av Vättleskolans närvaroteam. En av eleverna som fått hjälp av närvaroteamet är 16-åriga Sabrine Lharoui, som hade mycket ogiltig frånvaro innan hon träffade Josefina Axberg och hennes kollegor Henrik Backström och Sara Svahn. – Jag skolkade väldigt mycket, berättar Sabrine. Det beror mycket på att jag har ­stora koncentrationsproblem. VÅRT GÖTE BORG #3 2017


jämlikt Göteborg

en pedagog, en fritidsledare och en socionom, som tillsammans jobbar med en rad åtgärder för att få eleverna att gå på sina lektioner. Närvaroteamet följer upp olovlig frånvaro, kontaktar föräldrar och vårdnadshavare och pratar med eleverna för att hitta orsakerna till frånvaron. – Vi hoppas att alla skolor i Sverige ska få ett närvaroteam, för det finns verkligen ett stort behov, säger Henrik Backström. Tittar man på de elever vi har arbetat med så ser man tydligt att vårt arbete har gett resultat. Vi ser en ökad närvaro i skolan och bättre resultat hos eleverna. Teamet jobbar mycket med att skapa lösningar på problemen, till exempel genom att erbjuda elever med koncentrations­svårigheter att få skriva prov och upp­gifter i en avskild miljö, och att gå hem till m ­ orgontrötta elever för att få dem att stiga upp i tid. Skolan erbjuder också frukost till eleverna för att skapa en social mötesplats och ge den energi som behövs för en skoldag. Sabrine hade en tät kontakt med Vättle­skolans närvaroteam, som bland annat hjälpte henne att minska stressen genom att justera studieplanen och att erbjuda henne ett eget rum att sitta i. – Jag kan lättare koncentrera mig när jag är själv. När jag blir störd börjar jag annars lätt att störa andra. Jag fick den hjälp jag behövde av närvaroteamet och det kändes jättebra, säger hon.

Som ett resultat av arbetet ökade S ­ abrines närvaro och betygen blev bättre. Nu efter sommaren började hon på Schillerska Gårdsten, som hjälper elever att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. – Jag tror att jag vill läsa natur eller teknik på gymnasiet. Många frågar vad jag vill j­ obba med, och jag vet inte. Men doktor kanske vore kul. text

MAGNUS CARLSSON

foto

EMELIE ASPLUND

ÖKAD SKOLNÄRVARO I GÖTEBORGS STAD – EN DEL AV JÄMLIKT GÖTEBORG •

Sedan några år tillbaka jobbar flera skolor i Göteborg med olika närvaroprojekt för att minska frånvaron i skolan. Lärare, socionomer, fritidsledare, kuratorer och skolsköterskor jobbar tillsammans och målet är att fler elever ska bli behöriga till gymnasiet. Ökad skolnärvaro är en del av Jämlikt Göteborg, som är Göte­ borgs Stads långsiktiga satsning för att minska skillnader i livs­ villkor och hälsa. Läs mer: goteborg.se/jamlikt

Jag har svårt att hålla koll på läxor, och har svårt att hålla mig fokuserad. Det räcker med minsta lilla störningsmoment, att en dator, ett element eller ventilation låter. Minsta lilla ljud stör mig och då tappar jag det. Och när jag inte kan koncentrera mig vill jag inte vara på lektionerna. Närvaroteam är en satsning som Göteborgs Stads skolor arbetar med sedan en tid tillbaka för att m ­ inska frånvaron i skolorna. Då ökar chanserna att eleverna får bättre betyg och att fler blir behöriga till gymnasiet. Närvaro­teamen består av EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

Vättleskolan erbjuder eleverna frukost för att skapa en mötesplats och ge dem rätt energi för att klara av skoldagen. 15


trafik

SJÄLVKÖRANDE BILAR PÅ GÖTEBORGS GATOR I slutet av hösten rullar en del av det världsunika projektet Drive Me igång. Hundra familjer i Göteborg ska få tillgång till bilar med självkörande teknologi. Göteborgs Stad deltar i projektet för att undersöka hur bilar, vägar och parkeringsplatser kan användas på bästa sätt i framtiden.

I

dag finns möjligheten att tillverka bilar som styr, gasar och bromsar på egen hand. På sikt blir föraren till passagerare och tid som annars läggs på pendlingsvägar och bilköer kommer att kunna användas till annat. Så är i alla fall tanken. Hela bilindustrin står inför en revolution – och den är betydligt närmare än många känner till. Med start nu i höst kommer familjer i Göteborg att få tillgång till bilar med självkörande teknologi. Bilarna kan köras på en 50 kilometer lång sträcka runt Göteborg. Slingan går via Frölunda-Mölndal-Hisingen. Marcus Rothoff är projektledare för Drive Me på Volvo Cars: – Vi har testat bilar med självkörande teknik på vägar runt Göteborg sedan 2013. Nu tar vi nästa steg i Drive Me, då vi lämnar över bilar med denna teknik till kunder för att få ta del av deras synpunkter och upplevelser, säger han. Det hela är en del av forskningsprojektet Drive Me, som är ett samarbete mellan bland annat Volvo Cars, Chalmers och Göteborgs Stad. Projektet pågår under två år, för att sedan utvärderas och vidareutvecklas. Totalt blir det hundra familjer som får testköra.

– Det här är ett otroligt spännande projekt och en viktig omvärldsspaning för oss. Göteborg ska vara en modern stad och därför är det självklart att vi vill vara med och undersöka hur vi kan bygga framtidens städer, säger hon och fortsätter: – Självkörande bilar är intressanta, eftersom de inte behöver behandlas som vanliga bilar. Dagens bilar står stilla största delen av tiden, men självkörande bilar kan användas så mycket mer effektivt. Kanske kan de till och med bli en utökning av kollektivtrafiken. Man tar en självkörande bil som man tar en buss, till exempel. Finns det några risker med självkörande bilar? – Det kan finnas vissa risker när vi har både självkörande och traditionella bilar på våra vägar. Att se en bil köras utan aktiv förare, kan vara distraherande för bilisterna. De kan då bli mindre uppmärksamma på sin egen körning. Men utöver det ser jag bara möjligheter med teknologin. De självkörande bilarna är också gjorda så att de varnar och säger åt föraren att ta över om självkörningsfunktionen av någon anledning inte kan användas.

Maria Stenström är vd för Göteborgs Stads Parkering:

Göteborgs Stads del i Drive Me handlar bland annat om självparkerande bilar, vil-

16

ket är en glödhet fråga i fordonsbranschen. Under förra året testade Göteborgs Stad bilar som parkerar sig själva och det visade sig finnas flera fördelar med metoden. Eftersom föraren inte sitter i bilen, utan kontrollerar bilen via till exempel en mobiltelefon, skulle den på sikt kunna parkeras betydligt närmare väggar och andra fordon. På så vis sparar man utrymme och kan få plats med fler bilar på mindre yta. Men en ännu större fördel är att du i ett framtida scenario skulle kunna lämna en självkörande bil vid din arbetsplats i centrum, för att sedan låta den åka och parkera i ett parkeringshus utanför stan eller kanske köra någon ­annan när du ändå inte behöver transport. Det finns enorma vinster i att parkeringen på sikt skulle kunna ske i speciella anläggningar som ligger utanför centrum, enligt Maria Stenström. – Då kan man skapa effektiva parkeringshus, där många bilar får plats på liten yta, men det gör också att vi inte har samma behov av parkeringsplatser i centrum. Och långsiktigt strävar vi efter en stad som är mer gjord för människor än för bilar, säger hon.

text

MAGNUS CARLSSON foto VOLVO CARS

VÅRT GÖTE BORG #3 2017


trafik

»Dagens bilar står stilla största delen av tiden, men självkörande bilar kan användas så mycket mer effektivt.«

DRIVE ME OCH SJÄLVPARKERANDE BILAR • Drive Me är ett forskningsprojekt och ett samarbete mellan Volvo, Autoliv, Chalmers, Lindholmen Science Park, Trafikverket och Göteborgs Stad. • Det är världens första fullskaliga projekt med självkörande bilar. Slingan på 50 kilometer är samma väg som övriga bilar kör på. Tanken är att de självkörande bilarna ska smälta in så mycket som möjligt och inte utmärka sig på något särskilt sätt.

De självkörande Volvobilarna börjar senare i höst att rulla på en vägslinga mellan Hisingen­-Mölndal-Frölunda.

Lundbyleden

Oscarsleden Älvsborgsbron

E6

Här går slingan: E6, Söder­ leden, Oscarsleden, Älvs­ borgsbron, Lundbyleden. Bilarna ska användas av test­ familjerna under två års tid.

Söderleden

• En del i Drive Me, som delfinansierats av Göteborgs Stad genom Göteborgs Stads Parkering, är projektet ”Självparkerande fordon – parkering som en tillgänglighetsfråga i hållbar stadsutveckling”. Läs mer: goteborg.se/ driveme

TESTFAMILJERNA Vilka är de? Drive Me är ett forskningsprojekt. Forskarna väljer ut test­ familjerna och målet är att få så stor spridning som möjligt när det gäller ålder, kön, livsstil och körvana. Familjerna utses under hösten.

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

Vad är deras uppgift? Testförarama ska använda bilen i sin ­vardag och rapporterar sina synpunkter kring funktionen och upplevelsen i bilen. Under testperiodens första del ansvarar ­förarna för bilen. Det betyder att de ska övervaka körningen och får inte lov att göra annat bakom ratten.

17


jobb

"ROLIGAST ÄR ATT FÅ JOBBA IHOP MED

Yamen Dukhan från Syrien har börjat se framåt igen. Tack vare ett praktikjobb på Bostadsbolaget har han fått chansen att snabbt komma in i det svenska samhället. Under tre år ska 300 nyanlända varva utbildning med praktik hos de kommunala bostadsbolagen i Göteborg.

Y

amen Dukhan nynnar på sin favoritlåt: ”Öppna din dörr” med Tommy Nilsson. Han lär sig svenska genom att lyssna på musik, titta på text-tv, gå på sfi – och genom att prata med Therese Kjellström. Therese är miljövärd i Kortedala och ­Yamens handledare. Sedan i vintras arbetar de tillsammans tre dagar i veckan. Klipper gräs och rensar ogräs, plockar skräp och sopar gångar mellan Bostadsbolagets många hus. Just i dag är det en rabatt på Tusen-

18

årsgatan som de ska rensa och gödsla. – Yamen är verkligen en klippa, så ambitiös och plikttrogen. Jag skulle gärna vilja att han stannade kvar här, säger Therese. Men i början, berättar hon, var Yamen alldeles förskräckt över att en kvinna skulle utföra ett så tungt arbete. – Han sade att det hade varit helt otänkbart i Syrien. För att skona mig jobbade han ännu hårdare. Han förstod inte att jag själv hade valt det här arbetet, säger Therese som är utbildad trädgårdsmästare. Yamen Dukhan kom till Sverige för

ett och ett halvt år sedan. Han hade flytt från Syrien till Istanbul där hans fru och tre barn fortfarande är kvar. Hans dröm är att de ska få återförenas här, och att han ska kunna försörja sin familj. I snitt tar det nästan tio år innan nyanlända kommer in på den svenska arbetsmarknaden. För att bryta den trenden startade den kommunala bostadskoncernen Framtiden i höstas ett snabbspår – Välkommen till Framtiden. Nyanlända med kort utbildning får först en introduktionskurs och därefter sex månaders praktik hos något av Göteborgs Stads bostadsbolag, varvat med undervisning i svenska. Tanken är att de ska vara anställningsbara redan efter två år. Yamen Dukhan är en av de runt fyrtio första som testar modellen där jobbet berikar språket och tvärtom. Efter hand har han fått

VÅRT GÖTE BORG #3 2017


jobb

THERESE"

lära sig ord som skyffel, släpvagn och perenn. På köpet får han praktiska kunskaper i trädgårdsskötsel och en värdefull merit i sitt cv. Hemma i Syrien skötte Yamen en röntgenapparat åt sin bror som är läkare, men han har ingen formell utbildning. Visst händer det att Yamen är nedstämd, men han tillåter sig inte att tappa hoppet. – Det hjälper inte att bara sitta hemma och gråta. Jag älskar naturen här, och Sverige som system. Och jag har inte träffat någon person som inte är snäll, säger han. När allt har blivit mer stabilt för ­honom här vill han satsa på att utbilda sig. Han trivs med sitt praktikjobb. – Roligast är att få jobba ihop med Therese. Vi har väldigt kul ihop, säger han. Therese blir rörd när hon berättar vad bekantskapen med Yamen har gett henne. – Vi har haft så många goda samtal om allt från religion till musik, man kommer bakom alla historier och bilder. Det är så lätt att stå på utsidan och klaga på dem som kommer hit. Därför känns det fint i hjärtat att kunna hjälpa till på det här viset, genom jobbet, säger Therese Kjellström. Bo Strandberg är också påtagligt glad och stolt över projektet. Han är processledare för social hållbarhet på Förvaltnings AB Framtiden och den som håller i många trådar. – Vi gör en social investering och hjälper människor att ta makt över sin vardag. De får ett nätverk och kommer ut till sitt första jobb med riktiga arbetsuppgifter och riktiga arbetskamrater, säger Bo Strandberg. Han hoppas att andra kommunala bolag och förvaltningar ska inspireras av modellen och låter gärna sitt team hjälpa till om det blir aktuellt. – Nu när man bygger murar och stänger gränser vill jag att vi i Göteborg strävar efter att ha Europas bästa introduktion för nyanlända.

text

Tack vare satsningen Välkommen till Framtiden har Yamen fått praktikjobb. Han och Therese trivs bra ihop och pratar om mycket som inte bara har med jobbet att göra.

FAKTA/VÄLKOMMEN TILL FRAMTIDEN • Under tre år ska 300 nyanlända kombinera utbildning i svenska med praktik som miljövärd, kvartersvärd eller lokalvårdare hos de kommunala bostadsbolagen inom Framtiden – i första hand

Poseidon, Bostadsbolaget och Familjebostäder. • Det är ett samarbete mellan Förvaltnings AB Framtiden, förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildningen och Arbetsförmedlingen. Cirka

80 handledare har hittills utbildats för att ta hand om praktikanterna. Efter praktiken ska varje individ matchas med en arbetsgivare i fastighetsbranschen. Läs mer: ­framtiden.se – sök på integration

LENA EKSTRAND foto JONAS TOBIN

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

19


vinjett anslagstavlan

Betala med e-faktura

Vårt Göteborg finns också som nyhetssajt – vart­ goteborg.se uppdateras varje ­vardag. Följ oss på F ­ acebook och ­Twitter!

Du vet väl om att du som är privatperson och i dag betalar räkningar till Göteborgs Stad via bank på internet kan betala med e-faktura. Det är enkelt och smidigt, du slipper till exempel att skriva in det långa OCR-numret. Anmäl dig till tjänsten via din internetbank. Ha en pappersfaktura till hands när du gör din anmälan. Läs mer: goteborg.se/efaktura

LYSSNA PÅ NOBELPRISTAGARE Ta chansen att lyssna på vetenskapsmän, experter, beslutsfattare och tidigare nobelpristagare. Den 9 december äger Nobel Week Dialogue rum på Svenska mässan i Göteborg. Det är gratis att delta, men platserna är begränsade. Anmälan öppnar 18 oktober och det är först till kvarn som gäller. Notera att alla föreläsningar och samtal sker på engelska. De går också att följa via nätet. För anmälan och mer information: nobelprize.org/future-of-truth

NU KOMMER FARLIGT AVFALL-BILEN Nu är det dags att lämna lampor, elektronik, färg, ­kemikalier och annat farligt avfall till farligt avfall-bilen. Du kan också lämna fungerande prylar och kläder till Emmaus lastbil. Höstturen är igång och pågår fram till och med 26 oktober. Se hela schemat här: goteborg.se/farligtavfallbilen

Ladda mobilen på stan Nu kan du ladda din mobiltelefon gratis på olika platser i stan, bland annat på Stadsmuseet, i Nordstan och på Universeum. Det är Göteborg Energi som satt upp mobil­laddstolpar, med låsbara fack och laddsladdar som p ­ assar de flesta telefoner. Totalt ska 25 stolpar sättas upp. Läs mer: goteborgenergi.se/laddamobilen

Ge förslag på förbättringar Hur kan vardagslivet i Göteborg bli bättre? Lämna ditt förslag direkt på Göteborgs Stads hemsida. Här kan du också kommentera och rösta på andras förslag. Alla förslag som efter 90 dagar fått minst 200 röster behandlas av ansvarig nämnd. Beslutet publiceras synligt för alla. Gå in på: goteborg.se/goteborgsforslaget

20

Älvrummet vid Kanaltorget – Göteborgs Stads utställningsrum för stadsutveckling – stänger den 30 september. Under oktober flyttar Älvrummet till nya lokaler på Lindholmen Science Park, Lindholmspiren 5. Planen är att slå upp dörrarna till nya Älvrummet den 1 november. Samtidigt har våning 2026 i Läppstiftet öppnat för studiebesök. Härifrån har du god överblick över en rad stora satsningar – bland annat Hisingsbron, linbanan och Västlänken. Läs mer: alvrummet.se och stadsutveckling.goteborg.se/ vaning2026 VÅRT VÅRT GÖTE GÖTEBORG BORG #X #3 2017


närbilden vinjett

”Språket är den största delen av vår identitet”

F

ör Sirpa Kyllönen, som kom till Sverige från Finland på 1960-talet, har frågorna om Sverigefinnars rättigheter alltid varit viktiga. ­Tillgång till språk och kultur på finska är en av drivkrafterna ­bakom hennes arbete i Göteborgs Stads Sverigefinska råd, där hon är en av leda­möterna. Sirpa, hur hamnade du i Sverigefinska rådet i Göteborg? – Sedan mina ungdomsår har jag varit ­intresserad av och nyfiken på teater, dans och SIRPA folkbildningsfrågor. I 30 år var jag med i en KYLLÖNEN finskspråkig teaterverksamhet som turnerade med teater för både barn och vuxna i Sverige Ålder: 68 år. Bor: Hisings Backa. och Finland. I 17 år arbetade jag även med de ­Familj: Gift, två administrativa delarna i teatern. Någonstans barn och tre där väcktes intresset och en insikt om hur viktigt barnbarn. det är att bevara språk och kultur på finska. Aktuell: Som ledaVarför är det så viktigt att bevara mot i Sverigefinska rådet i Göteborg den finska kulturen? och ordförande – Jag tror att språket är den största delen av för Sverigefinska människors identitet. Det känns mer än man kan Riksförbundet i tro om man inte får tala sitt språk. Trots att jag bott Göteborgs och i Göteborg i över 50 år, och talar flytande svenska, Bohusläns Distrikt. så är det något visst med finska. Det hör ihop med mig. Det är otroligt viktigt att Sverigefinska barn och äldre får prata sitt modersmål och uppleva kultur på finska precis när de vill. För barnen är det en del av utvecklandet av identiteten. Hur jobbar rådet med detta? – Vi ska bevaka den Sverigefinska minoriteGöteborgs Stads Sverigefinska råd tens lagstadgade rättigheter, mycket handlar om det språkliga och kulturella. Vi har till Göteborgs Stad är sedan exempel varit med och påverkat så att det 2011 ett finskt förvaltfinns kommunal information och service på ningsområde, vilket ger Göteborgs över 30 000 finska på kontaktcentret i Göteborgs Stad. Sverigefinnar särskilda Förutom kultur på finska jobbar vi också mycket rättigheter. Bland anför att tvåspråkiga skolor, förskolor och äldrenat finns finsk förskola omsorg med tvåspråkig personal ska finnas. och finsk äldreomsorg. Finland firar 100 år i år, hur ska ni fira? Sverigefinnar har också rätt att använda finska – Det händer mycket i höst. Bokmässan har vid muntlig och skriftlig Finland som tema och på Kulturnatta blir kontakt med kommudet olika arrangemang. Både 2 december och nen. Rådet bevakar den 6 december, självständighetsdagen, blir extra Sverigefinska minorifestliga med bland annat stora jubileumsfester. tetens rättigheter och arbetar för att bevara Sen ska vi fortsätta att jobba för Sverigefinnars och utveckla den finska rättigheter, som vi gjort i flera decennier. Framkulturen. tiden ser ljus ut, bara vi samarbetar. Över geneAlla är välkomna! rationsgränser, nationella minoritetsgränser och Sverigefinska rådet har med Göteborgs Stad. • öppet möte. Gratis fika och teater! 7 oktober kl 13-17 Plats: Hörsalen, stadsbiblioteket.

Läs mer: suomifinland100.fi eller finland100.se text

OLIVIA WIKSTRÖM foto EMELIE ASPLUND

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

21


kalendarium

PÅ GÅNG

/ SEPTEMBER-NOVEMBER

Äntligen höst! Nu när jobb och skola har varit igång ett litet tag kan det vara roligt att förgylla vardagen eller helgen med någon aktivitet. Både Kulturnatta och Framtidsveckan märker du av i hela stan och båda pågår i oktober. Liseberg satsar på klassisk skräck under Halloween, men håller även karuseller och berg- och dalbanor öppna.

HITTA FLER EVENEMANG PÅ WEBBEN: • kalendarium.goteborg.se • goteborg.com • blastallet.goteborg.se • frolundakulturhus.se • goteborg.se/kaken • goteborg.se (sök på museer)

ETT HE T T T IP S!

OLYMPIC DAYS PÅ LISEBERG UTOMHUS Barn och unga är ­välkomna till Liseberg för att utmana sig själva och prova på sporter som fäktning, parkour, handboll, ­rugby, curling, rullstolsbasket, rodd, friidrott och karate. På plats finns lokala idrottsföreningar och flera svenska olympier för att inspirera till framtida idrottsliga stordåd. Arrangörer: Sveriges olympiska kommitté, Liseberg och Göteborgs Stad med flera. 23-24 september Liseberg pris Fri entré för alla barn upp t o m 16 år och deras vårdnadshavare vid registrering läs mer liseberg.se/evenemang/alla/ olympic-days när var

22

VÅRT GÖTE BORG #3 2017


kalendarium

Nationella anhörigdagen

KULTUR På Kulturnatta den 13

Göteborgs Stad uppmärksammar nationella anhörigdagen med ett föreläsningsprogram på stadsbiblioteket. Årets tema är demens.

sätt ihop ditt eget kulturprogram

FOTO: EMELIE ASPLUND

KULTURNATTA

ANHÖRIGSTÖD

oktober förvandlas Göteborg till en scenkonstmetropol. På flera platser i stan bjuds det på sceniska upplevelser av alla slag – alltifrån performance till konserter. Logga in på hemsidan och sätt ihop ditt eget program. Missa inte stadens folkfest, allt är gratis!

6 oktober var Stadsbiblioteket, fri entré. stadsbiblioteket.nu/kalendarium

13 oktober var Många platser i Göteborg – se program. läs mer kulturnatta.goteborg.se

när

Framtidsveckan – Göteborgs största hållbarhetsfestival

HALLOWEEN PÅ LISEBERG

när

läs mer

13 okt–5 nov

HÅLLBARHET Framtidsveckan lyfter fram det

positiva som görs i Göteborg för ökad ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Festivalen är till för alla som vill göra något för en hållbar omställning och hitta nya lösningar på hur vi lever och organiserar oss. Arrangörer: Studiefrämjandet, Göteborgspriset, Göteborgsoperan, Omställningsrörelsen, Naturskyddsföreningen med flera. när

2–8 oktober var Många platser i Göteborg – se program. goteborg.framtidsveckan.net

HALLOWEEN Bus, godis och skräckhus. Årets Halloween på Liseberg är längre, större och rysligt läskig. Under några ödesdigra dagar fylls nöjesparken med allt från hårresande skräckhus och ljusskygga figurer till barnsligt bus och godis. Dessutom är karuseller och nervkittlande berg- och dalbanor öppna. när

mer information

Premiär fredag 13 oktober. läs mer liseberg.se

FLER AKTIVITETER UNDER HÖSTEN

9/9

17/9

23/9

28/9

9/11

En hyllning till reggaen

Blomsterprakt i sensommaren

Gymma ute i Slottsskogen

Finland årets tema på bokmässan

Deckaren förr och nu

A tribute to Bob Marley – Ras Kerry & World music culture club spelar Bob Marleys reggaesånger samt egna låtar. Positivparken i Frölunda kl 14-15, fritt inträde.

Sensommarvandring i Trädgårdsföreningen. Följ med på en vandring bland parkens rosor och de första nyponen. Samling vid Växthuset kl 13.30–14, fritt inträde.

Invigning av nya utegymmet med 15 ­stationer vid Dalen i Slottsskogen. Massor av roliga hälso- och träningsaktiviteter, kl 12–16, gratis.

Bokmässan 2017. Årets teman är Bildning och Finland 100 år. Mer information och program: bokmassan.se

Ond bråd död och förvecklingar. Guidad tur med professor Dag ­Hedman i den litterära, kriminella världen. Linné­ stadens bibliotek kl 17.30–18.30, fritt inträde.

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

23


FO TO :F RI D

utbildning

FUTURE SKILLS

A

W

T IN

E

B TE GÖ R/

OR

G&

CO

VAR: Svenska Mässan i Göteborg, i anslutning till Gymnasiedagarna. NÄR: 10–12 oktober, kl 8.30-20 (stänger kl 18 sista dagen) ARRANGÖR: Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, Business Region Göteborg, BRG och arbetsförmedlingen. Läs mer: gymnasiedagarna.se/futureskills

FÅ RÄTT GUIDNING INFÖR GYMNASIEVALET Ska du söka till gymnasiet? Eller välja vidare efter gymnasiet? Kom i så fall till Future skills – en mötesplats där du får reda på vilka branscher som behöver nyanställa under lång tid framöver. text

MARGARETA ROMARE

F

uture skills arrangeras på Svenska mässan i Göteborg 10–12 oktober, i anslutning till Gymnasiedagarna. Fokus är på branscher som har stort behov av arbetskraft nu och i framtiden. När befolkningen i Göteborgsregionen växer, så är det några branscher som be­ höver extra mycket folk. Det finns ett stort behov av personal till äldreboenden, hemtjänsten, skolan och omsorgen. Många undersköterskor till exempel erbjuds fast jobb innan de ens avslutat sin utbildning. Fler människor i Göteborg och krans­ kommunerna innebär också att det behövs många nya bostäder, nya vägar och satsning­ ar på kollektivtrafik bland annat. Dessutom har Göteborg en stark fordonsindustri. Alla hantverksyrken och industriyrken

kommer att vara hett eftertraktade under lång tid framöver, liksom ingenjörer. Future skills vänder sig till dig som går på högstadiet och ska söka till gymna­ siet, men också till dig som är gymnasi­ elev. Anna-Lena Johansson på Business Region Göteborg, BRG, uppmanar särskilt föräldrarna att gå med: – Kom hit och kolla tillsammans med era barn. Chanserna för era ungdomar att få jobb är större än på länge, om de väljer rätt utbildning. Kom ihåg att det alltid går att komplettera en yrkesutbildning med högre studier senare i livet, säger hon. Företag från en rad branscher kommer att finnas på plats och erbjuda prova-påaktiviteter. Du kan få råd och tips om olika yrken och hur framtidsutsikterna ser ut. Här finns också möjlighet att söka som­

marjobb och extrajobb. Även Göteborgs universitet och Chalmers är på plats. För föräldrar och lärare finns en rad före­ läsningar att lyssna på, om den framtida arbetsmarknaden och olika utbildningar. Speciella rundvandringar görs på a­ rabiska, somaliska, tigrinja, dari och persiska. Studie- och yrkesvägledare – boka en tid eller kom på drop in. Mer information: goteborg.se/vagledningscentrum

HÄR FINNS JOBBEN • Vård- och omsorg • Specialistsjuksköterskor • Barnomsorg och fritidsverksamhet • Yrkeslärare, ämneslärare, special­lärare • Industriyrken • Hantverksyrken • Gymnasieingenjörer Läs mer: arbetsformedlingen.se/prognos2017riket

VILL DU KOMMA I KONTAKT MED GÖTEBORGS STAD?

24

Kontaktcenter

Webb och e-post

Facebook

Besök oss

Telefon: 031–365 00 00 Måndag till fredag, klockan 07.00–18.00

goteborg.se goteborg.se/suomeksi goteborg@goteborg.se

facebook.com/ goteborgsstad

Ekelundsgatan 1 Måndag till fredag, klockan 8.30–16.30

VÅRT GÖTE BORG #3 2017