Page 1

Vårt  Göteborg

Nr 4 • 2017

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Dags för spadtag

Dialog med näringslivet

Bevakar rättigheter

Efter årsskiftet tas första spadtaget i Väst­ länkenbygget.

Business Region ­ öteborgs vd Patrik G Andersson i intervju om framtidens fordon.

Berit Larsson sitter med i hbtq-rådet som just nu planerar inför EuroPride.

SID. 6

SID. 12

SID. 21

FÖRBEREDDA NÄR KRISEN KOMMER SID. 5 STADSVANDRA MED MODERN TEKNIK SID. 20

Adam gillar redan böcker

SPRÅK FÖR LIVET ADAM GILLAR REDAN BÖCKER

Bokstart uppmuntrar till läsning


INNEHÅLL

»Vi behöver tänka nytt och arbeta tillsammans«

Näringslivet och akademin i Göteborg har en viktig roll i stadens utveckling. Därför är det ­naturligt att vi samtalar med varandra och ­skapar förståelse för varandras behov. Strate­ gisk näringslivsdialog är ett sådant f­ orum där vi bland annat har fört samtal om att bilindustrin med flera branscher har stora rekryterings­ behov. I reportaget på sidan 12 får du en inblick i hur Göteborgs Stad, fordons­industrin och ­andra parter samarbetar. Samtidigt som många företag i Göteborg går bra lever vi i en stad med stora skillnader i livsvillkor och hälsa. Vi vet att barn som tidigt får tillgång till böcker och där föräldrarna läser för dem får bättre förutsättningar i livet. Därför knackar projektet Bokstart på hos nyblivna föräldrar i olika delar av stan. De familjer som får besök får gratis böcker och stöd att k ­ omma

Vårt Göteborg Nr 4 • 2017

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR

Dags för spadtag

Dialog med näringslivet Business Region Göteborgs vd Patrik

Passa på att njuta av de glittrande ljusen längs Julstadens belysta stråk från Lilla Bommen till Liseberg. Under december satsar också många av stadens verksamheter på julaktiviteter. Fler tips hittar du på sidan 23. Nu vill jag önska dig en god jul och ett gott nytt år. PS. Kommunstyrelsen har beslutat att pappers­ tidningen Vårt Göteborg ska upphöra som tryckt magasin. Frågan ska också beslutas av kommun­ fullmäktige. Vid tidningens pressläggning har fullmäktige ännu inte avgjort ärendet. Känner du till att Vårt Göteborg finns som digital nyhetssajt? Besök vartgoteborg.se för nyheter från Göteborgs Stad. Här kan du också skapa en prenumeration på sajtens digitala nyhetsbrev.

Eva Hessman / stadsdirektör

16 / VÄLJ SJÄLV OMSORG Från nästa år kan Rolf J­ ohansson välja mellan privat och kommunal hemtjänst.

Bevakar rättigheter Berit Larsson sitter

Efter årsskiftet tas första spadtaget i Västlänkenbygget.

Andersson i intervju om framtidens fordon.

med i hbtq-rådet som just nu planerar inför EuroPride.

SID. 6

SID. 12

SID. 21

VÄRLDEN

FÖRBEREDDA NÄR KRISEN KOMMER SID. 5 STADSVANDRA MED MODERN TEKNIK SID. 20

igång med läsningen. Följ med Bokstart när de träffar Jamila och Adam på sidan 18.

FOTO: PETER SVENSON

N

är Göteborg växer ökar också kraven på effektiva transporter. Fler ska samsas på vägar och i kollektivtrafiken, på väg till jobb och fritidsaktiviteter, till exem­ pel. Eftersom utrymmet är begränsat behöver vi tänka nytt och arbeta tillsammans, både inom Göteborgs Stad och mellan företag och myndig­ heter. I det här numret av Vårt Göteborg berät­ tar vi om tre utvecklingsområden som kommer att förändra hur vi reser i staden: Volvos arbete med uppkopplade, eldrivna bilar, Västlänken och utbyggnaden av kollektivtrafiken efter ­Sverigeförhandlingen.

Adam gillar redan böcker

SPRÅK FÖR LIVET ADAM GILLAR REDAN BÖCKER

Bokstart uppmuntrar till läsning

Vårt Nr 4 • 2017  Göteborg

Magasinet Vårt Göteborg ges ut av Göteborgs Stad. Tidningen distribueras till samtliga hushåll i Göteborgs kommun och till en del hushåll intill kommungränsen. Vårt Göteborg är en

informationstidning som vänder sig till boende, besökare och näringsliv i Göteborg. Tidningen ges även ut som taltidning.

Ansvarig utgivare Kommunikationsdirektör Helena Mehner Tf Redaktör Henrik Dahlberg Kontakt redaktionen@ vartgoteborg.se Produktion OTW Projektledare: Kerstin Magnusson Formgivning: Pär Ljung Omslagsfoto: Bodil Bergqvist

Tryck Exakta Print AB Taltidning Rox-Reportage AB Distribution PostNord Nyheter på webben vartgoteborg.se Sociala medier Twitter: @VartGoteborg facebook.com/ vartgoteborg

FLER GÖTEBORGSNYHETER HITTAR DU PÅ VARTGOTEBORG.SE

FÖLJ DE POLITISKA BESLUTEN I GÖTEBORG Beslut i notisform från kommunstyrelsen: goteborg.se/ksbeslut Kommunfullmäktiges möten (en gång i månaden) direktsänds: webbtv.goteborg.se/ kommunfullmaktige

Vartgoteborg.se u ­ ppdateras varje vardag. Följ oss också på Facebook och Twitter! 2

VÅRT GÖTE BORG # 4 2017


DET HÄR KAN DU LÄSA OM I DETTA NUMMER

10 / DELA MERA HÅLLBART I stället för att köpa

lånar Agdhas Taji symaskin på Mötesplats Backa Brunnsbo.

18 / GOD START Bokstart delar ut JÄMLIKT GÖTEBORG böcker till familjer

som nyss fått barn.

4

LÄMNA IN GAMMALT SMINK

12 / JOBBSKAPANDE NÄRINGSLIV Fordonsindustrin växer och för det behövs a ­ rbetskraft. Erik ­Coelingh på Zenuity utvecklar mjukvaran i framtidens bilar.

21 / EN PLATS I HBTQ-RÅDET

Nu kan du lämna gamla sminkförpackningar till Åhléns. Göteborgs Stad och varuhuset samarbetar för att underlätta för konsumenter att lämna in farligt avfall.

20

BOKA IN FÄRDTJÄNST

Inför julhelgerna är det bra att planera för sina resor med färdtjänst. Du kan boka från och med 12 december.

6

24 / VÄND DIG TILL KONTAKTCENTER

TRE NYA STATIONER

Från och med nästa år och i flera år framöver byggs Västlänken, med tre nya stora stationer.

22

JULBELYSNINGEN ÄR HÄR

December betyder Julstaden Göteborg. Bland annat kan du uppleva pärlbandet av belysning från Lilla Bommen till Liseberg. 3


nyheter

RUM FÖR NYA GÖTEBORGARE SÖKES

Biblioteket är ditt

BOSTÄDER Under 2017 har Göteborg tagit emot cirka 1 100 nyanlända personer som fått uppehållstillstånd. Dessa har blivit ­anvisade till Göteborg utifrån Bosättnings­ lagen. De flesta saknar bostad, vilket gör etableringen i Sverige svårare. Har du ett hem Det pågår olika projekt och satsningar att hyra ut? i Göteborg för att hitta bostäder åt både enskilda nyanlända och familjer. Ett av initiativen är Hjärterum, ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs Räddningsmission, Boplats ­Göteborg och Göteborgs Stad. Här kan du som vill bidra till en bra start för en ny göteborgare göra en insats. Har du en lägenhet eller annan form av b ­ ostad att hyra ut står Göteborgs Räddningsmission för hyres­kontraktet. •

BIBLIOTEK Stadsbiblioteket bjuder in allmänheten till Trappscenen ­under rubriken ”Biblioteket är ditt”. Vid fyra tillfällen under våren ges privatpersoner, föreningar och organisationer ­möjlighet att föreslå egna idéer om fram­ trädanden de vill göra på bibliotekets Trappscen. – Vi vill skapa ännu fler ytor än de som redan finns för att göra våra besökare delaktiga i bibliotekets innehåll, ­säger Paula Wahlbom, programansvarig på Stadsbiblioteket. Har du något som ligger dig extra varmt om hjärtat och som du drömt om att få dela med en publik? Skicka in dina idéer till Stadsbiblioteket som sedan gör ett urval. •

Läs mer: finnsdethjarterum.se

Kameran alternativ till besök OMSORG Trygghetskamera är en tjänst som alla som

har tillsyn av hemtjänsten kan välja. I dag har ett hundratal personer i Göteborg valt den omsorgs­ formen nattetid. Det är Trygghetsjouren som tittar in via kameran under några sekunder vid givna klockslag för att se så att personen ligger i sin säng. Ingenting spelas in. Kamerorna är ett frivilligt alter­ nativ till att hemtjänstpersonalen gör ett ­personligt besök. Fördelen med kameran är att den stör mindre. – Risken är alltid att det knarrar till någonstans när personalen kommer in i sovrummet. Med en kamera finns det chans till bättre nattsömn och ändå har man kvar samma trygghet, säger Marita Myhrborg, områdeschef Trygghetsjouren. • Läs mer: goteborg.se/trygghetskamera

LÄMNA IN GAMMALT SMINK PÅ ÅHLÉNS AVFALL Hårspray, nagellack och parfymer är farligt avfall och ska inte slängas i de vanliga soporna. Nu samarbetar Göteborgs Stad med varuhuset Åhléns för att underlätta för konsumenter att bli av med avfallet. – Det är viktigt att farliga ämnen inte hälls i avloppet och hamnar i våra vattendrag. De får heller inte slängas i restavfallet då det kan vara brandfarligt och explosivt, säger Åsa Tärnström, på Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Det är Åhléns butiker på Kungsgatan och Frölunda Torg som tar emot de överblivna kosmetikaprodukterna. Precis som vanligt kan göteborgarna alltid lämna farligt avfall till närmaste miljöstation, återvinningscentral, Samlaren eller farligt avfall-bilen. • Läs mer: goteborg.se/farligtavfall

8 000

… människor per år. Så mycket växer Göteborg i genomsnitt varje år fram till år 2035. Då blir vi över 700 000 invånare, jämfört med ­dagens 560 000 invånare. G ­ öteborg växer på grund av inflyttning och att det föds fler barn.   KÄLLA: STADSLEDNINGSKONTORET 4

Mer information kommer att finnas på Stadsbibliotekets ­facebooksida: facebook.com/stadsbiblioteketgbg

STYR & STÄLL ÅRET RUNT CYKLAR Det blir i­ ngen vinter­vila för de blå hyrcyklarna Styr & Ställ i fortsättningen. ­Efter en överens­kommelse mel­ lan trafikkontoret och entreprenören ­JCDecaux kommer systemet att vara öppet året runt. – Vi vill testa om det finns en efterfrågan även i januari och februari, ­säger Sara Boije af Gennäs, projektledare på trafikkontoret. Den som vill ha ett årsabonnemang på Styr & Ställ för nästa år kan köpa detta redan nu och använda det året ut utan extra kostnad. Ett årsabonnemang kostar 75 ­kronor för den som har ett Västtrafikkort, annars kostar det 225 kronor.  • Läs mer: goteborgbikes.se

MODERN TEKNIK PÅ GÖTEBORGARNAS NYA VISNINGSGÅRD I HÄLJERED DJUR OCH TEKNIK Ett ko-stall där allt övervakas med ­ odernaste robotteknik, från foder till utgödsling. Snart m öppnar visningsgården ­Häljered för besökare. – Våra djur har flyttat från koja till slott, från slitet till modernaste high tech, säger Annica Ehrman, mycket stolt lantbrukare som driver Häljereds gård tillsammans med sina föräldrar Ronny och Carina Johansson. Gården, som ägs av Göteborgs Stad, har moderniserats under året och förvandlats till en gård med fokus på krets­ loppstänkande och tekniska lösningar. Efter årsskiftet räknar kompanjonerna att komma igång med visningarna av gården. Då ska såväl skolklasser som företagsgrupper och ­pensionärer kunna boka in sig och få se hur nutidens kossor samverkar med ­modern teknik. • Läs mer: facebook.com/haljeredsgard VÅRT GÖTE BORG # 4 2017


säkerhet

FÖRBEREDDA VID KRIS DET HÄNDER VID EN KRISSITUATION I GÖTEBORG

Ett oväder, en olycka eller något annat som hotar vår vardag. Om krisen kommer till ­Göteborg är vi förbe­ redda. Staden samar­ betar med bland annat polis och räddnings­ tjänst. Som medborgare kan du också vara redo genom att läsa på via kampanjen 72 timmar.

L

Smyckade hinder är utplacerade på flera platser i Göteborg för att skydda mot händelser som lastbilsattacken på Drottninggatan i Stockholm.

– Det är många aktörer som måste samarbeta för att vi ska vara väl förberedda. I Göteborg har vi en lång tradition av ett bra samarbete, säger Karin E ­ riksson, säkerhetschef i ­Göteborgs Stad. Exempel på förebyggande arbete är stadens risk- och sårbarhetsanalys där sex olika riskområden har prioriterats (se faktarutan). Karin Eriksson berättar att hennes verksamhets uppdrag är att ta hand

BRA ATT HA HEMMA • Petflaskor med vatten i frysen. • Rena plastdunkar för att fylla på vatten. timmar är en kampanj • Torrvaror och konserver. som går ut på att vuxna • Friluftskök och engångs­ göteborgare som inte betallrikar och bestick. höver vård eller omsorg • Värmeljus och ficklampa. ska klara sig själva i tre • Batteridriven radio för att dygn vid en kris. kunna ta emot ­information. EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

om konsekvenserna oavsett händelse och att se till att stadens verksamheter snabbt börjar fungera igen. Hon ger exempel på olika scenarier. – Om en omfattande storm drar in kan det drabba stadens verksamheter men också leveranserna till butiker. Då vill det till att man har reserver hemma. Det kan också bli längre elavbrott och då kan inte butikerna öppna dörrarna eller scanna varor. Det är för sådana här händel-

SAMARBETEN Göteborgs Stad samarbetar bland annat med: • Polisen • Räddningstjänsten • Sjukvården • Förvaltningar och bolag Nyttiga telefonnummer Nödnummer, SOS Polis

Så här klarar du dig i tre dygn

112

114 14

Nationellt informationsnummer vid kris

113 13

Sjukvårdsrådgivningen Göteborgs Stads kontaktcenter

031-365 00 00

1177

– Förbered dig

Viktigt Meddelande till Allmänheten, VMA

(även kallad Hesa Fredrik) är en varningssignal för allmänheten. Varningssignalen hörs i 7 sekunder. Sedan följer 14 sekunders tystnad. Därefter låter den igen. När faran är över hörs en längre signal på 30 sekunder. Signalen testas den första måndagen i mars, juni, september och december, klockan 15.00.

Vad du bör göra när larmet går: 1. Gå inomhus!

2. Stäng dörrar, fönster, ventiler och fläktar. 3. Lyssna på radio eller se på TV (Sveriges Radio och TV). 4. Kolla på www.krisinformation.se.

Läs mer på www.dinsakerhet.se

Grafisk form: Göteborgs Stad Grafiska gruppen Utskriftsoriginal

iksom alla andra städer kan även Göteborg råka ut för krissituationer som måste hanteras. Inom Göteborgs Stad jobbar vi aktivt på många olika sätt för att vara förbereda inför eventuella faror eller speciella situationer. Vårt förebyggande arbete består bland annat av att identifiera risker och att skapa förutsättningar för att åtgärda dem. Handlar det om till exempel terrorhot är det polisen och ­säkerhetspolisen som gör hotoch riskbedömningar. Stadens roll kan i exemplet med terrorhot vara att genom trafikkontoret skapa tillfälliga och fasta hinder, till exempel betonggrisar, för att förhindra händelser som den på Drottninggatan i Stockholm i april i år.

ser som kampanjen 72 timmar har tagits fram. Den ger väg­ ledning om vad du som medborgare ska göra om en sådan kris uppstår. – Ta gärna del av våra råd och tips inför sådana störningar. Informationen finns på s­ tadens hemsida. Om det händer n ­ ågot är det bra om så många så ­möjligt vet hur de ska agera, ­säger Karin Eriksson. •   

text

KERSTIN PARKER

foto

JONAS TOBIN

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS De sex riskkategorierna är system­ sammanbrott/infrastrukturstörning­ ar, extrema vädersituationer, olyck­ or, sociala händelser (hot och våld, terrorism) sjukdomar och bristande förtroende för Göteborgs Stad.

LÄS MER

• goteborg.se/72timmar 5


västlänken

NU BYGGS VÄSTLÄNKEN

I början av 2018 startar bygget av Västlänken, en av de största svenska kollektiv­trafiksatsningarna någonsin. 20 miljarder kronor är den beräknade kostnaden för hela bygget. När allt är klart har göteborgarna en ny järnvägsförbindelse – till stora delar under ­marken – och tre nya stationer mitt i staden. Det kommer att grävas, pålas, bullras och märkas på flera platser i centrala G ­ öteborg framöver. Här får du veta mer om bygget – som ska vara klart år 2026.

NY FÖRBINDELSE



text

TIDPLANEN

2017–2018 VÄSTRRAFIK / SWECO

Järnvägsplan och ­miljö­dom vinner laga kraft.

VISSTE DU ATT…

…Västlänken ökar ­kapaciteten för tågtrafiken till och från Göteborg.

6

2018

Byggstart för ­Västlänken på flera olika platser i Göteborg.

… både den lokala och ­regionala kollektivtrafiken blir mer effektiv eftersom resenärerna sprids till fler platser i staden.

MARCUS OLSSON

2026

Västlänken öppnas helt för pendel- och regiontågs­trafiken.

… Västlänken bidrar till att Västsverige blir en större arbetsmarknadsregion genom att pendlings­ möjligheterna förbättras.

VÅRT GÖTE BORG # 4 2017


västlänken TRAFIKVERKET

TRE NYA TÅGSTATIONER UNDER GÖTEBORG

STATION CENTRALEN Två plattformar och fyra spår. Stationen byggs strax norr om nuvarande Göteborgs central.

ABAKO ARKITEKTER

STATION HAGA En underjordisk station med en plattform och två spår med förberedelse för fyra spår. Tre uppgångar: mot Pustervik, i Alléstråket och en uppgång som blir integrerad med Handelshögskolans nya byggnad i korsningen Vasagatan-Haga kyrkogata.

WHITE ARKITEKTER

STATION KORSVÄGEN En plattform och två spår, men med förberedelser för fyra spår. Tre uppgångar: en mitt på Korsvägen, en norr om Universums entré, och en uppe vid Göteborgs universitets byggnad Artisten (Korsningen Johannebergsgatan/Olof Wijksgatan).

FAKTA VAD ÄR VÄSTLÄNKEN? Västlänken blir en dubbel­ spårig järnvägsförbindelse för pendel- och regiontåg. Den blir åtta kilometer lång. Drygt sex kilometer kommer att gå i tunnel. Det byggs tre nya stationer i Göteborg: Centralen, Haga och Korsvägen. VARFÖR BYGGS VÄSTLÄNKEN? I dag åker alla tåg som kommer in till Göteborgs centralstation både in och ut samma väg. Alla som reser måste gå av där för att byta till buss, spårvagn eller annat tåg. Västlänken möjliggör genomgående trafik under staden i båda riktningarna. Västlänken bidrar till att Västsverige blir en större arbetsmarknadsregion genom att pendlingsmöjligheterna förbättras och tågen kommer att kunna gå oftare, med kortare res­ tider för många.

STATION CENTRALEN

Läs mer! ­trafikverket.se/ vastlanken

STATION HAGA

STATION KORSVÄGEN

ETAPP FÖR ETAPP – FRÅN CENTRALEN TILL KORSVÄGEN Byggstarten är planerad till början av 2018, men förberedande arbeten är redan igång sedan en tid tillbaka.

DELETAPP KVARNBERGET Efter Lilla Bommen går Västlänken längs Packhuskajen och genom Kvarnberget ner till Stora Hamnkanalen. Arbetet på sträckan beräknas starta under 2018 och pågår i tre år ovan jord. Under de sista åren, innan järnvägstrafiken släpps på 2026, utförs främst installationsarbeten under marken. Här byggs Västlänken i öppna schakt. Det grävs i marken uppifrån innan tunneldelen i betong till sist täcks över.

DELETAPP CENTRALEN I norr kommer Västlänken att ansluta till spåren i Olskroken vid E6:an. Den fortsatta sträckningen därifrån är till Centralstationen och Lilla Bommen. Järnvägstrafiken släpps på i Västlänken 2026. Mycket av arbetet sker dolt bakom bullerreduceENTRÉ MOT rande avskärmningar. PUSTERVIK

TRAFIKVERKET

METRO

DE NYA KNUTPUNKTERNA

MITTENENTRÉN VID KORSVÄGEN ENTRÉ MOT ALLÉN

DELETAPP HAGA

ENTRÉN VID HANDELS

Från Kvarnberget sträcker sig Västlänken via Stora Hamnkanalen, Haga och Landala vidare mot Korsvägen. Mellan 2024 och 2026 kommer bygget att märkas av mindre då man arbetar främst med installationer av bland annat signal- och telesystem i hela järnvägs­ anläggningen. I januari 2018 kommer området att ­avgränsas och byggbodar komma på plats. Själva byggnationen beräknas vara klar inom sju år. En stor del av sträckan är bygge av tunnel i berg. Det syn­ ligaste arbetet sker i stora öppna schakt vid allén.

ENTRÉN VID RENSTRÖMSPARKEN

ÖSTRA ENTRÉN

DELETAPP KORSVÄGEN Från Landala sträcker sig Västlänken vidare via Kors­ vägen och ansluter i Almedal till järnvägen söderut. Bygget på sträckan startar under våren 2018. De mest synliga arbetena tar cirka sex år. Mellan åren 2024 och 2026 arbetar man med installations­ arbeten och återställning. Några tunneldelar sprängs ut i berg och en del buller kommer att märkas under hela byggprocessen, men minskar gradvis.

Läs mer: trafikverket.se

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

7


västlänken

HALLÅ DÄR …

INSPIRATION FRÅN KÖPENHAMN

BYGGPLATSER SOM RESURS Västlänkenbygget tillsammans med flera stadsutveck­ lingsprojekt kommer att vara ”i vägen” för göteborgarna i många år. Göteborgs Stad öppnar för initiativ som kan lyfta byggplatserna på olika sätt. – Byggena ska inte bara vara hinder i gaturummet, utan snarare kunna ses som resurser. För att lyckas måste staden samarbeta med pågå­ ende projekt och lokala verk­ samheter. Vår ambition är att behålla kvaliteterna för de som lever, vistas och verkar på

platsen. De ska få komma med sina önskemål och behov. Ett redan genomfört exem­ pel är byggplatsen vid Sten­ piren som i somras omvandla­ des till en mötesplats med sandstrand, solstolar och para­ soller med utsikt över älven. Köpenhamn, där det har byggts 16 nya tunnelbanesta­ tioner, är en förebild för sitt arbete med de utmaningar som kollektivtrafikbyggen av den här storleken innebär. – Där har de lyckats med förvandlingen av byggplat­

serna. Som exempel har ­bullerplank målats av för­ skolebarn och kända konst­ närer. De har haft inställ­ ningen att skapa en trevlig plats och stad under bygg­ tiden. Köpenhamn har till och med lockat turister som vill åka på sightseeing till bygg­ platserna. – Tänk om vi kunde få ­samma känsla i Göteborg, att en del byggplatser blir till ut­ flyktsmål. Utmaningarna för oss i Göteborg handlar om att det är både stadsutvecklingsoch infrastrukturprojekt som pågår samtidigt. Det ställer höga krav på samverkan. ­Jämför man med Köpenhamn – där det bara är en byggherre – har vi ju flera olika aktörer att förhålla oss till. •

FOTO TIINA DAHLBERG VEIDEMANN

Göteborgs Stad vill förvandla byggplatserna till mer än bara hinder. – Vi har fått en del inspiration från Köpen­ hamn, säger Samaneh Lomander, plane­ ringsledare på trafikkontoret.

… Gunnar Edlund, ­avdelningen för miljö­ tillsyn, miljöförvaltning­ en Göteborgs Stad. Varför behöver bygget av Västlänken miljöövervakas? – För att inte riskera miljön och människors hälsa. Miljöförvaltningen är en kommunal myndighet som för stadens räkning håller koll på att lagar och bestämmelser kring miljö och människors hälsa följs. Det som är vårt uppdrag specifikt kring Västlänken handlar om till­ syn enligt miljöbalken. Hur går det arbetet till praktiskt? – Mycket av ansvaret ligger i detta fall på Trafikverket, som bygger Västlänken. De har ansvar att efterleva och följa upp det kon­ trollprogram som de själva har fått ange i sin tillståndsansökan. Vårt uppdrag som tillsynsmyndighet är att kolla så att de följer tillstån­ det. Även Göteborgs Stad gör miljöövervakning av omgivningar. Exempelvis görs statusbedöm­ ningar av miljökvalitets­normer för luft, som staden är skyldig att följa. Vi mäter och jämför med gränsvärden för att veta hur luft­ kvaliteten är.

FOTO: THOMAS DAMBO

Vilka är de största miljöutmaningarna kring bygget av Västlänken? – Att allt inte är svart eller vitt. Det finns gråzoner, som vi får för­ hålla oss till längs vägen. Domen i mark- och miljödomstolen kom­ mer att bli vägledande när vi be­ stämmer hur tillsynsområden som ska fördelas mellan länsstyrelsen och miljöförvaltningen. • I Köpenhamn har byggarbetsplatserna blivit konstarenor och populära utflyktsmål.

8

VÅRT GÖTE BORG # 4 2017


GÖTEBORGS STAD / TOMORROW

200 000 NYA GÖTEBORGARE 2035 beräknas det bo 200 000 fler invånare i Göteborg, Mölndal och Partille. Samtidigt kommer 100 000 fler människor än i dag arbeta i Stor-Göteborg. Med fler invånare och arbetstillfällen ökar efterfrågan på pålitlig kollektivtrafik.  KÄLLA: NEXTSTOP2035.SE

KOLLEKTIVTRAFIKEN VÄXER Västlänken är det mest uppmärksammade projektet – men det byggs för bättre kollektivtrafik på många andra platser i och kring Göteborg. Målbild Koll 2035 och Sverigeförhandlingen ska tillsammans skapa plats för expressbussar, ny spårvägsring, flera nya kollektivtrafiklinjer – och linbanan mitt i staden. NEXT STOP 2035

I medborgardialogen Next Stop 2035 har allmänheten bjudits in att tycka till om dagens och morgondagens kollektiv­trafik. Allmänhetens synpunkter har sedan varit en viktig del i Mål­ bild Koll 2035, ett program för kollektivtrafik i Göteborgs­ området. I programmet finns ett förslag till hur kollektivtrafiken ska se ut i framtiden. Målbild Koll 2035 drivs av Västra Göta­ landsregionen tillsammans med Göteborgs stad, Mölndals stad och Partille kommun. Parterna har nu tagit fram förslag på hur stadstrafiken kan komma att se ut år 2035. Huvu­ didén är bland annat att skapa två ”ringar”. Den ena är en

spårvägsring för innerstaden. Den andra ringen innebär snabb busstrafik längs dagens trafik­ leder. Ringarna ska bland annat minska trafiken inne i centrum. Förslaget ska läggas fram för beslut i de tre kommunernas och Västra Götalandsregionens fullmäktige under hösten/­ vintern 2017/2018. SVERIGEFÖRHANDLINGEN

Har ett uppdrag från regeringen att förhandla om framtidens kollektivtrafik i storstäderna Stockholm, Malmö och Göte­ borg för att ge möjlighet till fler bostäder, bättre arbetsmark­ nad och ett hållbart resande. Sverige­förhandlingens överens­ kommelse med Göteborg stad

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

och Västra Götalandsregionen innebär satsningar på drygt 7,2 miljarder kronor kopplat till byggandet av 45 680 nya bo­ städer fram till år 2035. I över­ enskommelsen ingår bland ­annat den nya linbanan över Göta älv, nytt spårvägs- och citybusstråk över eller under älven mellan Linnéplatsen-­ Lindholmen-Brunnsbo, ny citybuss med egen körbana i Backa­stråket (längs Litteratur­ gatan) och att Lindholmen och Vårväderstorget knyts samman med citybuss. Beslut om avtal med Sverigeförhandlingen ­fattas av fullmäktige hösten 2017. • Läs mer: nextstop2035.se sverigeforhandlingen.se

E6 SÖDERUT VID LISEBERG

VÄSTERLEDEN VID FRÖLUNDA TORG

STADSTRAFIKENS STOMNÄT BYGGS UT Göteborgs Stad, Västra ­Götalandsregionen, Väst­ trafik, Mölndals stad och Partille kommun arbetar tillsammans med att ta fram en gemensam utvecklingsplan för det kollektivtrafiknät som idag består av spårvagnsoch stombusslinjer, expressbussar och pendeltåg.  KÄLLA: NEXTSTOP2035.SE

9


delningsekonomi I lokalen på Folkvisegatan kan man låna allt, och Aghdas kommer gärna hit för att sy och hjälpa andra.

HÄR ÄR LÅNA DET NYA ÄGA

En symaskin till Behöver du ett strykjärn, en lödkolv eller en stavmixer? Kanske kan du i så fall låna i stället för att köpa. Genom Göteborgs Stads pilotprojekt Dela mera sparar du plats och pengar. Samtidigt hushåller du med jordens resurser. 10

A

ghdas Taji har sytt sedan hon var barn. Dockor, sina egna kläder, ­gardiner och pyjamasar till sina ­bröder. – Min mamma var sömmerska. Symaski­ nen var min leksak. När jag blev vuxen hade jag en egen syateljé med tre anställda i Iran, säger hon. Sedan många år bor Aghdas i Hisings

Backa. Redan före sommaren, när Mötes­ plats Backa-Brunnsbo smygstartade, ­hittade hon hit och tack vare att Dela mera-­ projektet fanns i lokalerna kunde hon låna en symaskin. Numera hjälper hon också andra besökare att lappa och laga, eller sy ihop återvunna korsstygnsbroderier som ska pryda en pall i lokalen. – Det är fantastiskt att få komma hit och

VÅRT GÖTE BORG # 4 2017


delningsekonomi

”Det är fantastiskt att få komma hit och låna grejer samtidigt som man träffar folk från andra kulturer.” 

låns

låna grejer samtidigt som man träffar folk från andra kulturer, säger Aghdas Taji. Den 550 kvadratmeter stora lokalen på Folkvisegatan var förr i tiden en Konsum­ affär. Utsidan ser inte mycket ut för världen, men på insidan myllrar det av verksamhet. Hela stället präglas av återbruk och ekotänk, allt från Aghdas pall till bokhyllor av äppel­

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

Aghdas Taji

lådor och lampskärmar av gamla hattar. – Med tanke på hur vi producerar och konsumerar känns det nödvändigt med en för­ ändring av vår livsstil, säger utvecklingsledare Inga-Lisa Adler från Inga-Lisa Adler stadsdels­förvaltningen Norra Hisingen. I köket finns en hylla med bland annat ­elvisp, våffeljärn och stavmixer. I verksta­ den samsas elhyvel och skruvdragare med varmluftspistol och lödkolvar. I ateljén ­sitter tre damer djupt försjunkna över ett parti av brickspelet Rummikub. I ett skåp står sällskapsspelen på rad. Spelen är till låns. ­Antingen för att användas på plats eller ­lånas med hem. – Många som kommer hit brukar säga att huset är för bra för att vara sant. De är förvånade över att det inte kostar något och att vi litar på att de lämnar tillbaka grejerna, säger Inga-Lisa Adler. Hennes uppdrag är att tillsammans med invånarna i området skapa en öppen mötes­ plats där alla ska känna sig välkomna. – All aktivitet i våra lokaler bygger på ­dialog och engagemang. Innehållet är inte bestämt i förväg, utan vi ska möta medborg­ arna i ögonhöjd. Det är häftigt att få vara med och bryta barriärer, säger Inga-Lisa Adler. Delningstanken har flera fördelar. Dels skonar vi miljön, dels slipper vi investera i saker som sällan används och som för det mesta samlar damm hemma i hyllorna. Anna Hjort är projektledare för Dela mera som drivs av Göteborgs Stad. Hon berättar att inspirationen kom från ett bibliotek i Malmö som hade öppnat ­dörrarna för mer än bara bokutlåning. Nu står Dela mera i sin tur modell för liknande projekt i Karlstad och Umeå. – Vi behöver tänka lite utanför ramarna. Det här med delningsekonomi ligger i tiden och det är dumt att inte vara med på tåget, säger Anna Hjort. • 

text

DELA MERA

Projektet Dela mera syftar till att öka ­delningen av prylar hos Göteborgs Stads kulturhus, bibliotek och andra verksamheter som möter göteborgarna. Genom att dela saker sparas utrymme, ekonomi och miljö.­­ På Biskopsgårdens och Torslanda bibliotek samt på Kulturhuset Kåken finns redan sällskapsspel till utlåning. På Linné­ stadens bibliotek finns verktyg och symaskiner och på Mötesplats Backa-Brunnsbo sällskapsspel, sy­maskiner, verktyg och köksredskap. ­Angereds ­bibliotek och medborgarkontor, liksom Kultur­huset Blå Stället, ligger i start­groparna­för att delta i Dela mera. goteborg.se/delamera

Dela ännu mera …

SMARTA KARTAN Hyra, byta, dela, låna? Ge eller få? På sajten Smarta kartan finns olika delningstjänster samlade. Här hittar du allt från cykelkök och gratis­butiker till bytes- och samåkningsgrupper. Sajten drivs gemensamt av Göteborgs Stads konsumentoch medborgarservice och Föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg. Kollaborativ konsumtion ­handlar om att ha tillgång till varor eller tjänster snarare än att köpa och äga enskilt. Läs mer: smartakartan.se

FRITIDSBANKEN Fritidsbanken är en ideell verksamhet som bygger på att människor skänker saker. Den fungerar som ett bibliotek fast med fokus på sport- och fritidsprylar. I Göteborg finns Fritidsbanken i Angered, Slottsskogen och på Frölunda Torg. Läs mer: fritidsbanken.se

LENA EKSTRAND foto BODIL BERGQVIST 11


näringsliv

Industrin i Västsverige är inne i en intensiv fas. Inom ramen för mötes­ serien Strategisk näringslivsdialog samtalar näringslivet, kommunstyrelsens ­arbetsutskott, Chalmers, Göteborgs universitet och ­Göteborgs Stad om ­gemensamma utmaningar och möjligheter för Göteborg, till exempel när det gäller fordonsindustrins kompetensbehov. Vårt Göteborg har träffat några nyckelpersoner i den ­pågående utvecklingen.

”Det är ­verkligen rätt tid att jobba här nu.”

text

ELISABETH GUSTAFSSON foto JONAS TOBIN / BODIL BERGQVIST

Industri på högvarv

”Det ska bli ­roligt att få ­bidra till ­utvecklingen!”

”Det ger extra energi i frågorna och sätter igång processer.”

I Göteborgsregionen finns cirka 150 ­företag inom fordonsindustrin med drygt 27 000 direkt anställda. Det finns starka kopplingar till andra branscher, framför allt informations- och kommunikations­ teknologi, vilket innebär att långt fler arbetstillfällen är beroende av fordonsindustrin. 2015 svarade fordonsindustrin för tio procent av n ­ äringslivets bidrag till Västra Götalandsregionens samlade bruttoregional­produkt, det vill säga värdet av varor och tjänster som produceras här, vilket motsvarade drygt 43 miljarder kronor.  KÄLLA: BUSINESS REGION GÖTEBORG

”Hur bygger man nytt i en 400 år gammal stad?”

”Här finns ett nätverk av ­andra teknik­ företag.”

VÅRT GÖTE BORG # 4 2017


OM STRATEGISK NÄRINGSLIVSDIALOG Strategisk näringslivsdia­ log är en ­mötesserie där varje möte har ett eget tema. Representanter för närings­livet, Chalmers, Göteborgs universitet, ­kommunstyrelsens arbets­

utskott och ­Göteborgs Stad träffas för att disku­ tera frågor som är viktiga för Göteborgs utveckling och konkurrens­kraft. ­Hittills har det hand­ lat om kompetens­

försörjning, innovation och logistik. Den första ­dialogen ägde rum i ok­ tober 2016. ­Nästa ­dialog genomförs i början av 2018 och ska handla om entreprenörskap.

PATRIK ANDERSSON, VD BUSINESS REGION GÖTEBORG

”VI ÄR INNE I EN FANTASTISK­PERIOD” Framtidens fordon håller på att ta form i Göteborg. – Vi är inne i en fantastisk period av stora i­nvesteringar i forskning och u ­ tveckling, ­säger Patrik Andersson, vd för Business Region Göteborg.

F

ordonsindustrin är mitt i ett teknik­ skifte och utvecklingssprång. E ­ l­drift, automatisering och upp­kopplade ­fordon är de stora frågorna som ­branschen arbetar med världen över. – Om företagen som är en så stor och viktig del av Göteborg ska lyckas, måste vi kunna attrahera både arbetskraft med ny kompetens och andra företag, säger Patrik Andersson. Det förutsätter i sin tur att näringslivet, staden, universitet och högskola pratar med varandra. Därför har Göteborgs Stads ledande politiker bjudit in företrädare för näringsliv och akademi till Strategisk ­näringslivsdialog. Den första ägde rum

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

­ östen 2016 och handlade om just kompe­ h tensförsörjning – hur ska Göteborg kunna locka till sig människor med de nya kom­ petenser som behövs i den utveckling som pågår. Bland annat diskuterades situatio­ nen på bostadsmarknaden och samarbetet ­mellan utbildningsystemet och näringslivet. – Det är samtal, här fattas inga beslut. Men det ger extra energi i frågorna och s­ ätter igång ­processer, säger Patrik Andersson. Rise, Research Institutes of Sweden, som är statens forskningsinstitut med 2 200 anställda och huvudkontor i ­Göteborg, tittar exempelvis på hur nya modeller för samverkan mellan forsk­ ning, näringsliv och staden kan se ut. Det förekommer ­redan, bland a­ nnat när det gäller den gröna, eldrivna l­ inje 55 som går mellan Chalmers J ­ ohanneberg och Lindholmen. Här fungerar staden som en testarena för både de i­ nvolverade företagen, staden och akademin. – Att Rise flyttar sitt huvudkontor till ­Lindholmen i Göteborg är ingen slump, konstaterar Patrik A ­ ndersson.

Men den största satsningen är kinesiska ­ eelys Innovation Center som ska etableras G på Lindholmen. – Det är verkligen jättestort. Delar av ­Geelykoncernen finns redan i Göteborg. Men nu utökas den etableringen rejält när man samlar allt under ett tak med plats för minst 3 500 personer. Lindholmen och Lundby kommer att bli ett stort d ­ ynamiskt kluster för fordonsbranschen som påverkar inte bara regionen utan också hela den globala omställningen av transporter av människor och gods, säger Patrik Andersson. • Läs mer om strategisk näringslivsdialog på goteborg.se

13


näringsliv

ERIK COELINGH, ZENUITY

”DET ÄR ATTRAKTIVT ATT ARBETA HÄR” På Zenuity utvecklas ­”hjärnan” i självkörande ­bilar. Företaget är ett tydligt exempel på vad som sker i fordonsbranschen. Här jobbar alla med mjukvaran i framtidens bilar.

Z

enuity bildades av Volvo Cars och Autoliv och startade i april 2017. Då flyttade omkring 150 medarbetare från vardera företaget in i ett nybyggt hus på Lindholmen. Därefter har det tillkommit y­ tterligare ett par hundra personer – man rekryterar i genomsnitt nio personer i veckan. – Alla är m ­ jukvaruutvecklare, både med erfarenhet från andra företag och nyutexami­ nerade från högskolan, säger Erik C ­ oelingh, teknisk chef på ­Zenuity och en av de tidigare Volvoanställda. Där jobbade han också med

s­ äkerhetslösningar, men nu har arbetet tagits till en annan nivå. – Vi ska bygga ett system som är ­robust för allt som kan h ­ ända, från att det ligger en tappad ­kartong på vägen till att det springer ut ett barn runt hörnet – oavsett om det är dagsljus eller mörkt, snöstorm eller lätt regn. Det kommer att krävas mycket tester innan systemet finns i vanliga bilar. För Zenuity är lokaliseringen till Lindholmen självklar. – Här finns ett nätverk av ­andra teknikföretag och det är attraktivt att arbeta här efter­ som det är lätt att ta sig hit, säger Erik Coelingh. •

AUDUR BJARNADOTTIR, VOLVO GROUP / LASTVAGNSFABRIKEN I TUVE

”DET HANDLAR OCKSÅ OM HÅLLBARHET” Det var mycket fokus på hållbarhet när ­Audur ­Bjarnadottir läste industriell ekonomi på C ­ halmers. Och som produktionsledare på Volvos lastvagns­fabrik i Tuve är det fortfarande centralt i hennes vardag.

P

å fabriken i Tuve a­ rbetar omkring 2 000 perso­ ner. 22 av dem ingår i ­Audur Bjarnadottirs team som monterar hytter på de 105 lastbilar som produceras varje dag. Som produktions­ ledare är det hennes uppgift att få teamet att jobba till­ sammans på bästa sätt, både i processen och som människor.

14

– Under utbildningen t­ änkte jag att jag s­ kulle ­arbeta med strategiska ­frågor, med ­inriktning på ­hållbarhet och miljö. Så kom jag hit och insåg att jag vill ­arbeta med människor. Men det ­handlar ju också om ­håll­barhet, ­konstaterar Audur ­Bjarnadottir. Efter Chalmers gick hon ett

år på Volvo Groups trainee-­ program tillsammans med människor från hela världen. Hon fick även möjlighet att se olika delar av koncernen, bland annat i Japan och Syd­ afrika. Audur Bjarnadottir ser fram emot den utveckling som är på gång i lastbilsbranschen. Förny­ bara bränslen, automatisering och elektrifiering kommer att påverka även produktionspro­ cessen. – Det ska bli roligt att få bidra till den utvecklingen! • VÅRT GÖTE BORG # 4 2017


näringsliv MONIKA FRANKE, VOLVO CARS

”GÖTEBORG ÄR EN HUB FÖR FORDONSINDUSTRIN” Förra året skulle Volvo Cars rekrytera 400 ingen­ jörer i ­Göteborg. Det blev dubbelt så många. – Göteborgsregionen blir mer och mer en hub för fordons­branschen, säger Monika ­Franke, HRchef för forskning och utveckling på Volvo Cars.

P

ersonbilar har länge innehållit avancerad elektronik, men på ­senare år har det blivit en allt viktigare del. Fram­ tidens Volvobilar ska vara självkörande och drivas med el. – Den traditionella bil­ industrin blir allt mer inriktad på mjukvara, vilket gör att vi söker kompetenser inom andra industrier och branscher, säger Monika Franke. För att locka personer med rätt kompetens har Volvo Cars även sökt sig utanför Sveriges gränser.

– Vi annonserar i flera länder i Europa och använder förstås sociala medier. Vi försöker nå människor som jobbar inom till exempel telekom- eller spel­ industrin. Där finns ofta den kompetens vi söker, säger Monika Franke. Högskolorna och universi­ teten är förstås också rekryte­ ringsbas för Volvo Cars, särskilt Chalmers i Göteborg. I dag har företaget 7 000 an­ ställda inom forskning och ut­ veckling, varav över 6 000 i Sve­ rige. Omkring 1 500 arbetar med

mjukvaruutveckling – för fem år sedan var de kanske 500. Volvo Cars får många sökande från andra länder. I den senaste rekryteringssatsning­ en kom 60 procent av ansökningarna från ut­ landet och 40 procent av dem från länder ut­ anför Europa. Monika Franke vet inte exakt hur många av de nyan­ ställda som flyttat till Sverige från ett annat land. – Men jag vet att många söker sig hit för att de gillar Sverige och det vi erbjuder. Att det finns barnomsorg, skolor och ­bostäder – det är viktiga ­faktorer. Monika Franke har jobbat

på Volvo Cars i 16 år, varav de ­senast ett och ett halvt åren inom forskning och utveckling. – Det är verkligen rätt tid att jobba här nu – hela fordons­ branschen är inne i en otroligt spännande tid! •

TORBJÖRN HOLMSTRÖM, VOLVOKONCERNEN

”VI SKA KLARA FOSSILFRIA TRANSPORTER TILL 2050” Eldrivna bussar och självkörande sopbilar finns redan i Göteborgstrafiken, de senare i alla fall på teststadiet. Och teknikutvecklingen fortsätter. – Genom att kombinera elektrifiering, automatisering och upp­ koppling ska vi klara målet med fossilfria transporter* till 2050, säger ­Torbjörn Holmström på Volvokoncernen.

E

fter snart 40 år inom Volvokoncernen är Tor­ björn H ­ olmström nume­ ra ­senior rådgivare inom forskning och teknologi. Han har följt och lett utvecklingen av Volvos lastbilar, bussar och ­anläggningsmaskiner. – Utveckling har pågått länge, men nu tas stora språng och då händer det saker i industrin, konstaterar han. Automatisering av funktioner i fordon har pågått sedan slutet av 1970-talet. Men nu läggs sen­ sorer till och fordonen blir upp­ kopplade mot ”­ molnet”, för att till exempel få information om väglag och trafiksituation. Det

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

leder till ökad säkerhet, färre olyckor, minskade utsläpp och ­mindre köer genom att vägnätet ­utnyttjas bättre, enligt Torbjörn Holmström. Detta kräver samspel mellan företaget, staden och forskning­ en, eftersom fordonen blir be­ roende av en infrastruktur där de kan laddas och sensorerna i bilen känner av omgivningen. – Det är ju inte så svårt när man bygger nytt, men hur gör vi det i en 400 år gammal stad? Volvokoncernen lägger 15 miljarder kronor per år på forskning och utveckling, varav 60 procent i Sverige. På senare tid har man sökt 600 ingenjörer

och hittills har man lyckats rekrytera de nya kompetenser som behövs inom framför allt mjukvaruutveckling. Sedan årsskiftet finns Volvo­ koncernens huvudkontor i Lundby, nära kärnverksam­ heten. De närmaste tio åren ska området utvecklas till Campus Lundby och helst växa ihop med Lindholmen. Men för det behövs en förbindelse över järn­ vägen och Lundbyleden. – Det skulle betyda mycket för västra Hisingen att bli en del av utvecklingen på älvstranden, ­säger Torbjörn Holmström. • * Fossilfria transporter: Energieffektiva fordon, förnybara bränslen (basera­ de på exempelvis skogsråvara) och elektrifiering ska göra fordonsflottan oberoende av oljebaserade driv­medel till 2050, enligt Parisavtalet, som är en global överenskommelse om klimatförändringarna som n ­ åddes den 12 december 2015 i Paris. 15


omsorg

Valfrihet i hemtjänsten Att samma personer kommer hem och ­hjälper till. Och gärna bättre städning uppe på skåp. När seniorerna på ­träffpunkten vid Berg­ kristalls­parken pratar hemtjänst finns det en del ­utrymme för förbättringar. Nästa år kan de välja mellan Göteborgs Stads hemtjänst, det vill säga ­kommunalt, eller en privat utförare.

KOMMUNAL ELLER PRIVAT HEMTJÄNST?

– Jag har städning var tredje vecka. Privat hemtjänst eller inte spelar inte så stor roll för mig just nu, säger Rolf J ­ ohansson, 87 år.   Han träffar kompisarna på träffpunkten nästan varje

dag i veckan. Man kan säga att det är som en fritidsgård för s­ eniorer och träffpunkter finns i n ­ ästan alla stads­delar. Här kan ­seniorerna delta i ­aktiviteter, ta en fika eller bara prata. När Vårt Göteborg

är på besök står gympa, våfflor och boule på schemat, för den som vill.   Rolf Johansson är änkling ­sedan många år och i stort sett helt självgående. Den

­ ommunala hemtjänsten städar k den stora ­lägenheten, men det är också allt han får hjälp med just nu.   – Det kan ju hända att det blir ändring på det i fram­ tiden. Då kanske jag behöver hjälp med mer. Det här med privat ­utförare låter ju bra på ­papperet, men blir det någon ­skillnad i praktiken?  ­Göteborgs Stad ställer samma krav på de privata utförarna som på den kommunala hem­ tjänsten. De privata ­utförarna kommer troligen k ­ unna erbjuda

”Det här med privat ­utförare låter ju bra på ­papperet, men blir det någon s­ killnad i praktiken?” 

Gänget på träff­ punkten träffas flera dagar i veckan.

16

Rolf Johansson

Alva Björn får besök av hem­ tjänsten alla dagar i veckan. VÅRT GÖTE BORG # 4 2017


omsorg

SAMMA KRAV OAVSETT UTFÖRARE Du som har hemtjänst kan snart välja en privat utförare – om du vill. Från och med i vår kommer det finnas alternativ till Göteborgs Stads hemtjänst. – Syftet är att öka valfriheten. Men oavsett vad du väljer är kvalitetskraven desamma, säger Gisela Askne på stads­ ledningskontoret, Göteborgs Stad.

Gympa är en av aktiviteterna för seniorerna som kommer till träffpunkten vid Bergkristallsparken.

tilläggstjänster, som till exempel snöskottning eller något extra som behöver göras i h ­ emmet, mot en extra kostnad. – En sak som inte fungerar så bra med kommunal hemtjänst är att de inte får städa högt upp, på skåp och sådant. Det skulle jag v­ erkligen vilja ha hjälp med, menar Rolf. 

tion i brevlådorna kommer alla med hemtjänst att bli inbjudna till informationsmöten. Det är meningen att det ska gå lätt och smidigt att göra sitt val. •

Alva Björn är 90 år och till h ­ enne kommer hem­ tjänsten två gånger om dagen, alla dagar i veckan. Hon får hjälp med dusch, matlagning, städning och annat som ­behövs i hemmet. Alva är väl medveten om för­ ändringen som sker.   – Men här gäller det att få all information innan man gör n ­ ågot val. Det låter bra att kunna välja själv, för som det är nu är jag inte helt nöjd med hur det fungerar. Skulle det privata ­alternativet göra att jag fick samma per­ soner hem till mig varje dag s­ kulle jag ­verkligen välja det. Men som sagt, det får jag se när jag läst på.  ­Förutom informa­ EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

text

KERSTIN

MAGNUSSON foto

EMELIE

ASPLUND

Under våren 2018 blir det möjligt att välja utförare av hemtjänst. Möjlig­heten finns redan i cirka 160 ­kommuner i Sverige. goteborg.se/ – Hemtjänst tar man emot valjahemtjanst i sitt hem, ibland dagligen. Där­ Glöm inte att du alltid kan be för är det viktigt att kunna välja din biståndshandläggare en ­utförare som man känner eller socialsekreterare ­förtroende för, säger Gisela Askne, om hjälp om du har ­några frågor. chef för enheten för kontrakt och ­uppföljning på stadsledningskontoret. För att säkerställa kvaliteten både på de privata utförarna och på Göteborgs Stads hemtjänst finns en kravlista beslutad av kommunfull­ mäktige. Sedan slutet av september har privata utförare kunnat lämna in a ­ nsökningar om att erbjuda hemtjänst. – Från februari nästa år kommer de som nu har hemtjänst att kunna välja, om de vill. För att det ska bli lättare att göra sitt val kommer det bli möjligt att jämföra utförare och man kan alltid vända sig till sin biståndshandläggare eller socialsekreterare för att få information och vägledning, säger Gisela Askne. Mer information om vad som gäller och hur valet går till kommer att skickas ut till alla berörda i slutet av januari 2018, i god tid innan man gör valet. Göteborgs Stad bjuder även in till informationsmöten där man kan träffa utförare av hemtjänst. •

Läs mer!

text

KERSTIN MAGNUSSON

VALFRIHET I HEMTJÄNSTEN • Från februari 2018 blir det möjligt för alla som har hem­ tjänst att välja mellan Göteborgs Stads hemtjänst eller en privat utförare som är godkänd i det geografiska område där man bor. • I april 2018 kommer privata utförare att börja ge hjälp. • Om man inte kan eller vill välja behåller man Göteborgs Stads hemtjänst. Det går sedan att byta utförare utan att ange orsak. • Det är samma avgift för hemtjänsten oavsett om man har en privat utförare eller Göteborgs Stads hemtjänst. 17


jämlikt Göteborg

TIDIG LÄSNING SKA SKAPA BOKSTART VILL STIMULERA SPRÅKUTVECKLING

”Han brukar ­tröttna på sina leksaker, men inte på böckerna.”

Bokstart är ett projekt som drivs för att barn tidigt ska komma i kontakt med böcker. Familjen Ibrahim-Mahmoud i Lövgärdet är en av familjerna som fått ­besök – och i dag är böcker ett naturligt inslag i vardagen för lille Adam.

I

höstas träffade Vårt ­Göteborg Jamila Ibrahim och sonen Adam Mahmoud, då sex månader, som nyligen fått besök av Bokstarts personal. 18

– Jag har alltid läst mycket och jag vill att mitt barn också ska gilla böcker. Språk är viktigt, och jag vill att han ska kunna tala både arabiska och svens­

ka när han blir stor. Jag hade faktiskt redan köpt böcker till honom, men inte tänkt att de kunde användas redan nu, säger Jamila, och fortsätter:

– Tidigare har han lekt ­väldigt mycket med leksaker. Men ­efter att Bokstart var Jamila Ibrahim här har jag lärt mig att det är bra att börja bläddra i böcker, så nu försöker jag göra det så ofta det går. Han brukar tröttna på sina leksaker, men inte på böckerna. I grunden är det ganska en­ VÅRT GÖTE BORG # 4 2017


jämlikt Göteborg

JÄMLIK STAD

Det har gått tre år sedan arbetet med Jämlikt Göteborg ­inleddes – och i en ny rapport ses nu de första resultaten av arbetet.

Bibliotekspersonalen från Bokstart kommer hem till ­familjer för att dela ut böcker.

kelt; ju tidigare ett barn kommer i kontakt med böcker desto bätt­ re. Språkinlärningen går snabb­ are och böckerna blir en språng­ bräda in i kunskapens värld. För att den kontakten ska ske så tidigt som möjligt är G ­ öteborgs Stad med i projektet Bokstart, där biblioteks­personal ringer på hemma hos familjer som fått barn för att dela ut böcker och uppmuntra språkutveckling. Bokstart är en nationell satsning som drivs genom Kultur­rådet och är ett s­ amarbete mellan bibliotek, förskola och barn­ hälsovård. Utöver att sprida böcker är ett viktigt syfte också att informera om Göteborgs bibliotek och öppna förskolan. Bibliotekarierna besöker fa­ miljen första gången när barnet är sex månader och delar då ut tre böcker. Nästa besök gör de

PROJEKT SOM ENGAGERAR MEDBORGARNA

när barnet är cirka elva månader. Även då får barnet tre böcker. Vid 1,5 år är barnet välkommet till biblioteket och ytterligare tre böcker delas ut. Alla barn som träffar Bokstart vid alla tre till­ fällen får totalt nio böcker. När vi är på besök har Adam fullt upp med att läsa den f­ örsta boken, Lilla pussboken. – Vi har använt boken väldigt mycket, säger Jamila. Han älskar den. Allt annat som är i p ­ apper river han sönder, men inte böckerna. Jag har studerat och har varit mycket på biblioteket. Adam har än så länge inte varit med, för han orkar inte vara ute i mer än två timmar. Men när han blir lite äldre ska vi absolut börja åka till biblioteket. •

BOKSTART

text

MAGNUS CARLSSON

foto

BODIL BERGQVIST

drivs inom ramen för Jämlikt Göteborg. Det är ett projekt som går ut på att barn ska komma i kontakt med böcker tidigt, för att stimulera deras språkutveckling. I Göteborg har Bokstart bedrivits i Bergsjön och Gårdsten sedan 2015 och i Lövgärdet sedan i höstas. Satsningen i Bergsjön och Gårdsten har finansierats genom Kulturrådet, medan satsningen i Lövgärdet finansierats av Göteborgs Stad. Projektet fortsätter under 2018. Följande områden får då besök av Bokstart: Östra och Västra Bergsjön, Norra och Södra Biskopsgården, Lövgärdet, Gårdstensberget, Hammarkullen, Hjällbo, Bratthammar, Guldringen, Skattegården, Grevegården och Kannebäck. Läs mer: kulturradet.se/bokstart/Inspiration/goteborg

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

Resultaten går åt f­ lera håll samtidigt. Till ­exempel har skillnaden i inkomst mellan hög­ inkomst- och låginkomsttagare ökat, medan man inte ser ­någon skillnad i upplevd hälsa eller ­medellivslängd. Däremot kan man se vissa förbättringar i skolresultat i ­staden, till exempel ­lämnar nu fler elever i stadsdelen Östra ­Göteborg skolan med bättre betyg. – Tittar vi på skolnivå ser vi till exempel en väldigt tydlig förbättring vid Ryaskolan i Västra Hisingen. Det är en skola där många elever går ut utan behörighet till gymnasiet men det är på denna skola vi ser den allra största förbättringen sedan förra rapporten, säger Åsa Lundquist, ­utvecklingsledare för Jämlikt Göteborg. – Detta bidrar så klart till mer ­likvärdiga förutsättningar för barn i ­Göteborg. Men vi ­behöver se mer liknande resultat.

JÄMLIKT GÖTEBORG Jämlikt Göteborg är en långsiktig satsning från Göteborgs Stad för att skapa en mer jämlik stad. Vårt Göteborg har tidigare skrivit om andra insatser, till exempel att öka närvaron i skolan, som görs inom ramen för Jämlikt Göteborg. Läs mer: goteborg.se/jamlikt

En annan tydlig slutsats i den nya Jämlikt Göteborg­rapporten är att frågorna ­engagerat mer än man trott. – Vi ser en sällan ­skådad mobilisering, där fler ­engagerar sig för att minska ­skillnaderna än vad vi ­någonsin hade ­kunnat tro. Det visar att det ­verkligen finns ett ­otroligt engagemang för de här frågorna, säger Åsa Lundquist. •

19


vinjett anslagstavlan

FÖRETAGARE FÅR HJÄLP ATT SÄNKA ENERGIKOSTNADER

Vårt Göteborg finns också som nyhetssajt – vart­ goteborg.se uppdateras varje ­vardag. Följ oss på ­Facebook och ­Twitter!

Nu kan små och medelstora företag vända sig till energi- och klimatrådgivningen på Konsument- och medborgarservice och få hjälp att sänka energikostnaderna, förbättra lönsamheten och minska klimatpåverkan. Programmet, som sker i samarbete med Energimyndigheten och EU är kostnadsfritt för deltagarna och kombineras med ­enskild coachning, gruppföreläsningar och erfarenhetsutbyten. För mer information, kontakta Lars Hällentorp 031-368 08 29 lars.hallentorp@kom.goteborg.se eller Björn Lundqvist 031-365 09 52 bjorn.lundqvist@kom.goteborg.se

Betala bara för den tid du står parkerad Använd appen Parkering Göteborg när du snabbt och enkelt vill hitta och betala för parkering på kommunala besöksparkeringar i Göteborg. Du kan även få påminnelser om aktiv parkering, ­lägga till fler bilar och betalkort, allt för att göra din parkering så enkel som möjligt. Du laddar ner appen Parkering Göteborg i ­Appstore eller ­Google Play. Läs mer på: parkeringgoteborg.se/besoksparkering

Kom ihåg! Boka jul- och nyårsresan med färdtjänsten i tid Vid jul och nyår är det viktigt att du bokar din resa i god tid. I år öppnar julresebokningen tisdagen den 12 december. Du kan ringa och boka dina jul- och nyårsresor måndag–fredag klockan 09.00–17.00 på telefon 031-41 96 65. Sista dagen för att boka julresa med färdtjänsten inom Göteborgs färdtjänstområde är 21 december. Nyårsresor går bra att boka till och med 29 december samt nyårsafton. Göteborgs färdtjänstområde består av Göteborg, Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Öckerö. Läs mer om jul- och nyårsresor med färdtjänsten på: goteborg.se/julresor

STADSVANDRING MED APP Vandra mellan några av Göteborgs mest spännande hus med hjälp av Higabs app för stadsvandring. Du kan välja mellan tre olika teman: Göteborgs historiska hjärta, ­Göteborgs kulturella nav och Längs med Mölndalsån. Med hjälp av appens kartfunktion promenerar du runt i din egen takt. I vandringarna ingår stopp vid ett antal hus där du får veta lite om byggnadens historia. Appen finns också i en engelsk version och har även en talfunktion. Ladda ner den gratis. Skriv Higab i sökfunktionen. Läs mer om appen på higab.se.

SAMTAL OM RELATIONER Sedan i våras finns den nya ­metoden ­Engångssamtal hos familje­råd­ givningen i Göteborg. Hit kan du vända dig med frågor om ­relationer eller praktiska råd kring samlivet. Samtalet bokas på måndagar eller tisdagar klockan 10.15–11.45 på telefon 031-367 93 63. Om det finns plats får man en tid måndagen därpå. Besök goteborg.se och sök på ”engångssamtal”.

20

Fika på en träffpunkt Till stadens träffpunkter kan du som är över 65 år komma och gå som du vill. Här kan du delta i aktiviteter, ta en fika och få sällskap av andra. Det finns många träffpunkter runt om i Göteborgs stadsdelar. Hitta en nära dig: Gå in på goteborg.se/traffpunkter ­ ller ring 031-365 00 00 e

VÅRT GÖTE BORG #X # 4 2017


vinjett närbilden

EuroPride 14–19 augusti 2018 EuroPride är en årlig f­ estival i Europa med syfte att sätta fokus på hbtq-­personers rättigheter. EuroPride ­arrangeras i olika länder varje år, och 2018 delar Stockholm Pride och West Pride på värdskapet. Under hela 2018 kommer staden arrangera olika aktiviteter med fokus på mänskliga rättigheter och demokrati. Göteborgarna, närings­ livet och ­föreningslivet får ­gärna ­komma med förslag och idéer. Läs mer: goteborg.se/europride

Hbtq-rådet i Göteborg   Rådet består av 19 ledamöter. Sex leda­möter ­representerar de politiska partierna i kommunstyrelsen och 13 ledamöter representerar hbtq-Göteborg. Berit Larsson är en av dessa 13. Syftet är att s­ äkerställa hbtq-­personers mänskliga rättigheter. Hbtq är ett samlingsnamn för homosexuella, bi­sexuella, transpersoner och queera.

Laddar inför nästa års EuroPride

E

uroPride, Europas största hbtq-­ ­Göteborgs Stad har avsatt pengar för arrangemang, kommer till Göteborg ­aktiviteter under hela året. Göteborgarna 2018. Men staden är redan nu i full får gärna vara med och engagera sig och komma med förslag på vad man gång med att planera kan göra. seminarier, workshops och BERIT kulturaktiviteter. Allt på temat LARSSON mänskliga rättigheter och deHbtq-rådet inrättades 2013 och mokrati. En självklar medaktör är Sveriges första kommunala Ålder: 73 i ­mobiliseringen är Göteborgs hbtq-råd. Varför finns rådet? Bor: Lägenhet i centrala Göteborg. hbtq-råd. ­Genusvetaren Berit – I Göteborg har vi en rätt trist Familj: Gift med Larsson sitter med i rådet. historia när det gäller attityden Agneta Wirén. Göteborg och West Pride ska till hbtq-personer. 2006 och Yrke: Fil. Dr. vara en av värdarna för Euro 2007 tog staden fram rapporter i ­genusvetenskap Pride sommaren 2018. Hur om situationen och det kom och arbetar som kommer göteborgarna att fram att många till och med folkbildare. märka detta? löpte hög risk för att utsättas Brinner särskilt – Åh, det kommer hända för våld. Efter detta började det för: Hbtq-frågor för äldre. mycket fram till sommaren. hända saker. En hbtq-festival

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

Läs mer: goteborg.se/hbtqradet

kom igång och det blev ett ökat tryck mot kommunen. Vad är er uppgift? – Vi har ingen rätt att besluta saker men vårt syfte är att vi ska säkerställa rättigheterna för hbtq-personer i Göteborg. Vi ska bevaka frågor och vara med i olika planeringsfaser, svara på remisser och ta initiativ till frågor vi tycker är viktiga. Vi ordnar o ­ ckså öppna ­möten två gånger om året dit alla är välkomna. Hur står sig Göteborg som hbtq-stad ­internationellt? – Väldigt bra! Kommunen har tagit fram en hbtq-plan för 2017–2021 där det står hur man ska jobba med frågorna. Jag är ­faktiskt väldigt imponerad av detta, man har ­kommit långt på drygt tio år. • 

text

KERSTIN MAGNUSSON foto JONAS TOBIN 21


kalendarium

PÅ GÅNG

/ DECEMBER 2017-MARS 2018

Den mörkare årstiden är här med besked. Julen n ­ ärmar sig med stormsteg och det finns massor att göra och se under december månad. Missa inte Julstaden ­Göteborg med sin gnistrande belysning. Passa även på att se fotografen Julia Peirones bilder på konstmuséet.

HITTA FLER EVENEMANG PÅ WEBBEN: • kalendarium.goteborg.se • goteborg.com • blastallet.goteborg.se • frolundakulturhus.se • goteborg.se/kaken • goteborg.se (sök på museer)

ETT HE T T   T IP S!

Erik XIV och Karin Månsdotter – Förlagan är en oljemålning av G ­ eorg von Rosen från 1871, som finns på Nationalmuseum.

SKOLPLANSCHEN – från klassrum till vintage UTSTÄLLNING Göteborgs stadsmuseum visar delar av sin stora samling av skolplanscher – både realistiska djur- och naturbilder och planscher med historiska händelser och porträtt som ofta säger mer om synen på historien än vad som faktiskt hände. Motiven var pedagogis-

22

ka och detaljerade, ofta uppfostrande och moraliserande. Planscherna skildrade inte bara forna tider och fjärran länder utan även samtiden, med den svenska vardagen på landet och i staden. I en utställning på webben visas fler planscher med historiska motiv.

Fiskar – konstnär Gustaf Wennman (1865–1947).

Göteborgs Stadsmuseum Öppnar 1 december – pågår ca ett år pris Museernas årskort (100 kr från 1 jan 2018), året ut dessutom fri entré för ålders­pensionärer skrivna i Göteborg. var

när

VÅRT GÖTE BORG # 4 2017


kalendarium

MAGISK LJUSINSTALLATION I PALMHUSET

Julstaden Göteborg

UTSTÄLLNING Ljusdesignern Bruce Munro är främst känd för sina stora ljusinstallationer med fiberoptik, digital projektion och olika lysande objekt. I utställningen LIGHTS, som är hans första utställning i Sverige, visar han sina skapelser i både Trädgårdsföreningen och Slottsskogen. I backen upp mot Naturhistoriska muséet sätts den mindre ljusinstallationen Göteborg Gathering upp, en upplevelse av exotiska fåglar, mitt i det svenska vinterlandskapet.

STADSLJUS Julen är en magisk tid här i Göteborg. När året är som allra mörkast lyser vår vackra stad starkare än någonsin. Det tre kilometer långa ljusstråket bildar ett gnistrande pärlband som löper ända från Lilla Bommen till Liseberg. Här glittrar vackert ljussatta fasader, statyer, träd och broar och skapar mysig stämning.

var Palmhuset i Trädgårdsföreningen och Slottsskogen, vid entrén vid Linnéplatsen när

Utställningen pågår t o m 21 januari pris Fri entré mer info brucemunro.co.uk

Ljusstråken är tända till och med 7 januari.

Julia Peirone på Göteborgs Konstmuseum

STADSVANDRING

MUSEUM Julia Peirone arbetar sedan sent 1990-tal med frågor kring identitet och fotografisk bild, ofta med fokus på unga kvinnor. Hon ställer frågor Julia Peirone, kring vad en fotografisk bild kan vara och vad den Sleepy Head. kan göra, vad som utgör dess krafter och gränser och hur verkligheten existerar genom bilden, och hur vi i denna bildmässiga ­aspekt möter oss själva. Betraktaren möter sällan den porträtterades blick. Ofta blundar modellen eller också är ansiktet bortvänt alternativt dolt av hårsvall.

HISTORIA Lär känna några av de personer som emigrerade från Sverige till Amerika. Vilka ­förhoppningar bar de på och hur gick det för dem som inte kom iväg?

var

Amerikabiljetten

Göteborgs Konstmuseum när t o m 18 mars 2018 pris Museernas årsbiljett

30 dec kl 13.00 var Vandringen startar bakom Tyska kyrkan, Köpmansgatan 5 och slutar på Packhusplatsen. längd 90 min pris Museernas årsbiljett 100 kr, säljs i Sjöfartsmuseets reception. obs Biljett säljs inte av guiden. när

FLER AKTIVITETER UNDER VINTERN

13/12 Öppen ateljé för barn Lucia-verkstad, gör egna julkort med mera. Kl 15–17.30 på Frölunda kulturhus Materialavgift 20 kronor.

10/12

15/12

Min flykt över havet – utställning på Sjöfartsmuseet

Gerillastickning på Stadsbiblioteket Club Dynamo

Här får du träffa en person med egen erfarenhet av flykt över havet. Teckenspråkstolkas. kl 14. ­Museernas årsbiljett gäller.

Pröva på att sticka och virka med två entusiaster. Quiz med fina priser. 13–25 år.

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

17/12

31/12

Traditionellt julfirande i Angered

Nyårsfirande på Götaplatsen

Familjefest för alla. Levande musik, dans kring granen, tomte och pepparkakor. Kl 13–15 Stora Scenen Kulturhuset Blå Stället. Fri entré.

Vi räknar ner till tolvslaget och önskar varandra gott nytt år. Tänk på att det är förbjudet att avfyra raketer i centrala G ­ öteborg. Kl 23.30-00.00. 23


service

Kontaktcenter ger dig svar och service Har du sett ett hål i gatan som ­behöver åtgärdas? Nyfiken på stadsbibliotekets öppettider? Glöm inte att du kan vända dig till Göteborgs Stads kontaktcenter. Här får du snabbt och enkelt svar på dina frågor. Och det går lika bra att ringa som att mejla och skriva på Facebook. De enklaste frågorna får du svar på d ­ irekt. Har du ett mer komplicerat ärende så hjälper ­kontaktcenter dig ­alltid till rätt person. – Men vi är inte en växel i klassisk mening, utan vår personal kan vägleda i de flesta frågor och talar ett tjugotal olika språk, säger Monica Aasland, verksamhetschef för kontaktcenter. Den traditionella vägen, att ringa in, går fortfarande lika bra, men kontaktcenter svarar ­också på frågor via Göteborgs Stads Facebook­sida. Det finns även särskilda svarsgrupper redo att hjälpa till med frågor om exempelvis parkering. – Det ska kännas tryggt att vända sig till oss med i princip vad som helst som rör kommunen. Oavsett om det är en enkel fråga om var i Göteborg man hittar stadsdelsbiblioteken, om man vill lämna en synpunkt eller undrar hur man gör för att söka förskoleplats via vår e-tjänst, säger Monica Aasland. •

FOTO: LO BIRGERSSON

REDO ATT SVARA PÅ DINA FRÅGOR

Ring oss!

Klipp ut och spara

HÄR FINNS KONTOREN • Angered Centrum, ­Angereds Torg 13 • Hammarkullen, ­Bredfjällsgatan 36  • Östra Göteborg (samma hus som Bergsjöns ­bibliotek), Rymdtorget 8  • Frölunda Torg, ­Näverlursgatan 11  • Västra Hisingen, ­Vår­väderstorget 4  • Norra Hisingen, ­Selma Center, Selma Lagerlöfs Torg 25  • Teckenspråks­forum/ Kontaktcenter, Ekelundsgatan 1  Informationskontor där det går att få hjälp på flera språk:   Integrationscentrum ­Majorna-Linné, ­Andra Långgatan 19 

Kontaktcenter fungerar som mer än bara en växel. Personalen kan svara på frågor om kommunal service.

Läs mer: goteborg.se/ medborgarkontor

VILL DU KOMMA I KONTAKT MED GÖTEBORGS STAD?

24

KONTAKTCENTER

WEBB OCH E-POST

FACEBOOK

BESÖK OSS

031–365 00 00 Måndag till fredag, klockan 07.00–18.00

goteborg.se goteborg.se/suomeksi goteborg@goteborg.se

facebook.com/ goteborgsstad

Ekelundsgatan 1 Måndag till fredag, klockan 9.00–16.00

VÅRT GÖTE BORG # 4 2017

Vårt Göteborg, 4-2017  
Vårt Göteborg, 4-2017  
Advertisement