Issuu on Google+

Vårt  Göteborg Nr 4 · 2016

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Ali trivs på nya skolan

Artscape här för att stanna

Bostadsjakten fortsätter

Arbetet med att sprida nyanlända elever går vidare.

Den populära gatukonsten kan bli permanent.

Så ska Göteborg hitta bostäder till nyanlända.

SID.6

SID. 10

SID. 9

Satsning ska göra Göteborg till bästa staden för företagare

ENKLARE VARDAG Så ska servicen bli bättre

BYGGBOOM I ANGERED, SID. 16 GÖTEBORG LADDAR FÖR HANDBOLLS-EM, SID. 5


ledare

INNEHÅLL

»Ett gott liv hänger nära ihop med möjligheten att få ett jobb och klara sig själv« 201 6 N Ä R M A R S I G S I T T slut och snart står vi inför ett nytt år, med nya utmaningar och nya möjligheter. Men först ska vi försöka njuta av veckorna som är kvar i december. För den ­s portintresserade är handbolls-EM en stor ­händelse. På Scandinavium ska vi förstås heja fram handbollstjejerna till medalj. Sedan vill jag gärna tipsa om att du kan åka på en spännande konstrunda i Göteborg. En gatu­konstutställning i världsklass pågår faktiskt mitt i bland oss, på totalt 22 väggar runt om i Göteborgs tio stadsdelar. Lokala, nationella och ­internationella konstnärer har skapat konst på husfasader. I Göteborgs Stad fortsätter arbetet på bred front med att skapa ett mer jämlikt samhälle. Vi tror att det är viktigt för att minska utanförskapet och för att skapa ett gott liv för alla. I det här ­numret av Vårt Göteborg kan du läsa om ­Anna-Maria ­Chitic. Hon var arbetslös, men fick tack vare i­ nsatser från Göteborgs Stad chansen att komma med på en montörsutbildning. Nu har hon fast jobb på Volvo Cars. Hon är bara en av runt 700 personer som fått jobb på den ordinarie ­arbetsmarknaden tack vare en specialsatsning.

ny på Torslandaskolan och kämpar hårt för att få bra betyg. Han är en av de nyanlända elever som valt att gå i en skola i en stadsdel med få andra nyanlända invandrare. Ett gott liv hänger nära ihop med möjligheten att få ett jobb och klara sig själv. För att det ska bli verklighet är det viktigt att Göteborg har framgångsrika företag. I det här numret kan du lära mer om vad Business Region Göteborg, BRG, gör för att förbättra företagsklimatet. Vi har träffat några företagare och frågat dem hur det är att verka i Göteborg.

6

ALI HUSSEIN ÄR

PS Jag önskar alla en riktig fin december. Passa på att ta del av allt julfirande på gator och torg! •

TRIVS PÅ NYA SKOLAN INTEGRATION Så går arbetet med att få fler skolor att ta emot nyanlända elever.

12 SATSNING PÅ FÖRETAG

Eva Hessman Stadsdirektör

FÖRETAGSKLIMAT Ett bra samarbete mellan staden och företagen är viktigt för Göteborg. FOTO: PETER SVENSON

Vårt  Göteborg Nr 4 · 2016

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Ali trivs på nya skolan

Artscape här för att stanna

Bostadsjakten fortsätter

Arbetet med att sprida nyanlända elever går vidare.

Den populära gatukonsten kan bli permanent.

Så ska Göteborg hitta bostäder till nyanlända.

SID.6

SID. 10

SID. 9

Satsning ska göra Göteborg till bästa staden för företagare

ENKLARE VARDAG Så ska servicen bli bättre

BYGGBOOM I ANGERED, SID. 16 GÖTEBORG LADDAR FÖR HANDBOLLS-EM, SID. 5

Vårt  Göteborg

Magasinet Vårt Göteborg ges ut av Göteborgs Stad. Tidningen distribueras till samtliga hushåll i Göteborgs kommun och till en del hushåll intill kommungränsen. Vårt Göteborg syftar till att ge

Göteborgs boende, besökare och näringsliv bättre kännedom om vad Göteborgs Stad gör och varför. Tidningen ges även ut som taltidning.

Ansvarig utgivare Kommunikationsdirektör Helena Mehner Redaktör Margareta Romare Kontakt redaktionen@ vartgoteborg.se Omslagsfoto Jonas Tobin Produktion OTW Göteborg

Tryck Exakta Print AB Taltidning Rox-Reportage AB Distribution PostNord Nyheter på webben vartgoteborg.se Sociala medier Twitter: @VartGoteborg facebook.com/ vartgoteborg

FLER GÖTEBORGSNYHETER HITTAR DU PÅ WWW.VARTGOTEBORG.SE

FÖLJ DE POLITISKA BESLUTEN I GÖTEBORG Beslut i notisform från kommunstyrelsen: goteborg.se/ksbeslut Kommunfullmäktiges möten (en gång i månaden) direktsänds: webbtv.goteborg.se/ kommunfullmaktige


innehåll

FOTO: NAMN

SUCCÉ FÖR FASADKONSTEN

10

FOTO: JONAS TOBIN

GATUKONST Populära målningar här för att stanna

FOTO: ERIK ABEL

FOTO: JONAS TOBIN

FOTO: JONAS TOBIN

FOTO: JONAS TOBIN

VÅRT GÖTEBORG · Nr 4 · 2016

18 5 21

PROJEKT GAV ANNA-MARIA JOBB

9

GÖTEBORG GÖR RUM FÖR NYANLÄNDA FLYKTINGAR

16

BYGGBOOM I ANGERED

HANDBOLLSELITEN TILL GÖTEBORG

22

HITTA DIN FAVORIT I KALENDARIET

STARTADE LAG FÖR FLYKTINGTJEJER

24

DISKUTERA GÖTEBORG I NY APP

Det är upplagt för fest i Scandinavium när svenska landslaget med Isabelle Gulldén i spetsen spelar EM-handboll i helgen.

Vårt Göteborg har pratat med Lisa Hammarström som dragit igång ett fotbollslag för tjejer som nyss kommit till Sverige.

Vinterns vackraste blommor, stadsvandring i Majorna och spoken word är exempel på vad du kan hitta i Vårt Göteborgs kalendarium.

Via appen Min Stad kan göteborgarna utforska sin stad och tycka till om aktuella stadsutvecklingsprojekt.


notiser

BEMANNAD LEKPLATS ÖPPNAR I HAMMARKULLEN LEKPLATSER Göteborgs fjärde bemannade lekplats är igång. I den röda stugan alldeles intill Hammarkulletorget finns personal på plats­­alla vardagar mellan 9 och 16. De ordnar aktiviteter, lånar ut lekredskap och finns till hands för besökarna. Bemannade lekplatser finns också i Slottsskogen på Plikta, i Positiv­ parken i Frölunda och på skejtanläggningen Actionparken. Under 2017 öppnar en bemannad lekplats i Biskopsgården. Läs mer: goteborg.se/utflyktslekplatser eller ladda ner appen Lekplatsen Göteborg.

Färre unga röker och dricker

Skolelever i Göteborg röker och dricker mindre än på mycket HÄLSA länge. Det visar Göteborgs Stads rapport Ungas drogvanor 2016 där niondeklassare och elever i årskurs 2 på gymnasiet tillfrågats om ­sitt drickande och rökande. När första undersökningen gjordes 2004 ­svarade 70 procent av niorna att de provat alkohol, i dag är siffran nere på 35 procent. Hos gymnasieeleverna syns en liknande trend och det ­gäller även rökningen. Narkotikaanvändandet går svagt nedåt. Cannabis är den vanligaste drogen bland de som använder narkotika. Läs mer: socialutveckling.goteborg.se/goteborgs-skolelevers-drogvanor

GÖTEBORG NÄRMARE LINBANA Planerna på en linbana KOLLEKTIVTRAFIK i Göteborg blir allt mer konkreta efter beslut i höst. Linbanan ska förstärka kollektivtrafi­ ken och göra det lättare för göteborgarna att ta sig över älven. Sträckningen är tänkt att gå mellan Järntorget och Wieselgrens­ platsen, med stopp vid Lindholmen och i Lundby. Linbanans gondoler kommer att gå 40–50 meter upp i luften och har möjlighet att transportera 2 000– 3 000 personer i timmen i varje riktning. Innan linbanan blir verklighet behövs beslut om finansiering, vilket tas under nästa år. Läs mer: forlivochrorelse.se

MINDRE TRÄNGSELSKATT FÖR BACKABORNA TRAFIK Det så kallade Backaundantaget har nu klubbats i riksdagen. Syftet är att alla som bara kör kortare resor i Backa för att till exempel handla eller lämna på förskola inte ska beskattas, samtidigt som det ska fortsätta att kosta att köra igenom Backa. Den som passerar någon av de aktuella betalstationerna i Backa behöver endast betala trängselskatt om man också passerar en kontrollstation inom 30 minuter. Kontrol­l­ stationerna, som nu ska sättas upp, ser likadana ut som de befintliga betalstationerna. Systemet beräknas vara i drift mot slutet av nästa år. Läs mer: vastsvenskapaketet.se/backaundantaget

4

GRÖNA OBLIGATIONER GAV FN-PRIS MILJÖ Göteborgs Stad prisas för sitt arbete med gröna obligationer, som staden 2013 var först i världen med. ­Priset – Momentum for change – har instiftats av FN:s klimat­konvention för att uppmärksamma innovativa och inspirerande klimatprojekt världen över. Idén med gröna obligationer är att finansiera klimatsmarta projekt och på så sätt snabba på omställningen till ett mer hållbart samhälle. Med hjälp av de gröna obligationerna lånar Göteborgs Stad pengar av finansiärer som vill investera i stadens miljö­ projekt. Sedan starten 2013 har staden gett ut gröna obliga­ tioner för 4,3 miljarder kronor, som bland annat gått till ­energieffektiva lokaler och bostäder, fjärrvärme och elbilar. Läs mer på finans.goteborg.se/greenbonds

BYGGSTART FÖR HISINGSBRON Bygget av den nya Hisingsbron med sina 50 meter TRAFIK höga vita pyloner startar i början av nästa år. Bron blir ett nytt landmärke för Göteborg och ska binda samman staden och ge plats för fler bostäder, arbetsplatser, gröna stråk, restauranger och caféer på båda sidor älven. Det blir möjligt eftersom Hisingsbron är lägre än Götaälvbron, vilket gör att på- och avfarterna tar mindre plats. Bron blir en så kallad lyftbro där vägbanan i ­mitten hissas upp när stora båtar ska förbi. År 2020 ska bron öppnas för bil- och busstrafik. 2021 börjar ­spårvagnarna att gå. Samma år börjar Götaälvbron rivas.

20 Läs mer på goteborg.se/hisingsbron

miljoner

Så många måltider serveras varje år inom MÅLTIDER s­ kola, vård och omsorg i Göteborg. Knappt hälften av ­ingredienserna – 45 procent – är ekologiska. Målet med miljömåltider är också att servera etiskt märkta råvaror, säsongsanpassad mat, fisk som inte är utrotningshotad och mycket grönsaker och baljväxter.

VÅRT G ÖTE BO RG # 4 201 6


evenemang

»Jag älskar att spela hemma« I helgen kommer handbolls-EM till Göteborg – landslagets stjärna Isabelle Gulldén hoppas ta guld i Scandinavium. – Jag är riktigt taggad och hoppas att det blir fullsatt på ­läktarna. HANDBOLLS-EM

Under finalhelgen öppnas ett stort aktivitetsområde på Svenska Mässan, med fri entré för alla handbollsfans. Här finns ungdomsturneringar, prova på-aktiviteter, utställare och underhållning för hela familjen.

TE X T: SAN NA SC H I LLER  B I LD : J O NA S EKSTRÖ M ER / T T

Tips!

I

sabelle ”Bella” Gulldén, uppväxt i Sävedalen, spelar sedan 2015 i CSM Bukarest i Rumänien och trivs bra med proffs­karriären. Men det finns inget som slår att spela på hemma­plan. – Det ger en extra kick att spela för en hemmapublik som hejar, man orkar mer och får massor av energi att ge järnet. Jag älskar att spela hemma, säger hon. Handbolls-EM har börjat och pågår runt om i Sverige, men det är i Göteborg, där matcherna spelas 10–18 december, som det blir r­ iktigt spännande. Staden är värd för både mellanrunda och slutspel. Åsa Borvén är projektledare för idrottsevenemang på Göteborg & Co: – EM kommer att avgöras i ett kokande Scandinavium, det kommer bli riktigt kul, säger hon. Hon jobbar framför allt med att kartlägga vilka idrottsevenemang som Göteborgs Stad ska satsa på och försöka vinna hem. – Evenemangen stärker Göteborgs attraktionskraft. Det gynnar också det lokala näringslivet eftersom de som besöker evenemangen lägger pengar på hotell, mat och shopping, b ­ erättar Åsa B ­ orvén. Enligt henne är tv-sända internationella idrottsevenemang det

EN HÅLLBAR STAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN

REVANSCHSUGNA . Sverige åkte ut i kvartsfinalen i OS i ­somras – nu går laget för guld.

bästa globala skyltfönstret en stad kan få. – Många göteborgare vill visa upp sin stad, att stå värd för ett idrottsevenemang är ett ypperligt tillfälle för det. Varför är Göteborg en bra stad för större ­arrangemang? – För att vara en liten stad globalt sett har Göteborg ­riktigt goda meriter när det gäller att genomföra stora idrottsevenemang, som fri­idrotts-EM och VM i konståkning, vår erfarenhet väger tungt. En ­annan fördel är att det är gångavstånd mellan arenor och hotell, det är inte många ­städer som kan konkurrera med det. Arenorna ligger dessutom centralt och man behöver inga bussar för att köra runt folk. Gångavståndet och ­erfarenheten är våra vassaste vapen, svarar Åsa Borvén. •

Matcher i Göteborg (kl 16.15, kl 18.30, kl 20.45) 10 dec: 3 matcher 12 dec: 3 matcher 14 dec: 3 matcher Slutspel 16 dec: Match om 5:e plats (15.45), Semifinal 1 (18.15)+ 2 (20.45) 18 dec: Match om 3:e plats + Final (kl 15.30, kl 18.00)

Fler evenemang i Göteborg   2017 EM i ridsport   2018 Volvo ocean race   2018 Europride   2020 EM i handboll herrar   2023 VM i handboll herrar

5


integration

Ali Hussein, 15 år från Iran, har efter bara ett år i Sverige börjat i en vanlig klass på Torslandaskolan.

Trivs på nya skolan Varje dag åker nyanlända skolelever den 45 minuter långa bussturen mellan Biskopsgården och Torslanda. Målet med deras resa är att minska Göteborgs skolsegregation. NYANLÄNDA

TE X T: SAN NA SC H I LLER  B I LD : J O NA S TO B I N

6

VÅRT G ÖTE BO RG # 4 201 6


integration

K

lass 9D på Torslandaskolan har precis slutat för dagen och eleverna skyn­ dar ut ur klassrummet. En av dem är femton­årige Ali Hussein. Han k ­ ommer från ­Afghanistan, men har bott större delen av sitt liv i Iran. Trots att han bara varit i  Sverige i ett år går han ­redan i en vanlig klass. – Det går bra, man kämpar på. Jag gillar fysik, biologi, matte och kemi mest. Ali bodde tidigare i Uddevalla och gick i förbere­ delseklass där. Sedan några månader tillbaka bor han i ­Göteborg på ett hem för ensamkommande. – Det är fina människor här, de andra i klassen hjälper mig när det är svårt. Livet är svårt hela tiden, man måste kämpa och ta sig vidare, förklarar han och fortsätter snabbt: – Jag pluggar mycket, ibland till klockan två på natten, det måste jag för att lära mig allt. Om tio år vill jag jobba som tandläkare. Blicken är pigg och det märks att han är ivrig att lära sig. Ali Hussein lägger in några skolböcker i sitt skåp, bredvid står klasskamraten Johan Ahlgren och packar sin ryggsäck. Han tycker att det går bra för Ali Hussein i klassen. – Han lär sig snabbt. Visst kan han behöva lite extra hjälp med språket och så ibland, men det löser vi tillsammans, eller hur, säger han och tittar på Ali Hussein. – Ja, det stämmer bra, skrattar Ali till svar.

I VÄSTRA HISINGEN VAR det länge Biskopsgården som tog emot flest nyanlända. I december i fjol fattade politikerna i stan beslut om att försöka få en jämnare fördelning av nyanlända elever i Göteborgs olika skolor. Bakgrunden är den kraftiga bostadssegregationen som gör att vissa skolor annars får ta ett orimligt stort ansvar för nyanlända elever. I februari 2016 kom de första nyanlända eleverna till Torslandaskolan och V ­ anja Schöldéen Nilssons klass­ rum. Angela var en av de första eleverna på plats. Hon bor i B ­ iskopsgården och åker varje dag 45 minuter med bussen till skolan. – Det är inte alls jobbigt, jag brukar lyssna på musik och så. Skolan är bra här, jag måste lära mig svenska, säger hon. Biskopsgården har lång erfarenhet av att ta emot ­nyanlända. I stadsdelen finns bland annat Välkom­ sten Västra Hisingen, som är den mottagningsenhet dit nyanlända elever först kommer. Eleverna stannar på ­Välkomsten i ungefär tre veckor. Under den tiden kart­ läggs bland annat deras kunskapsnivå. Afifa R ­ aziullah är enhetschef på Välkomsten: – Vårt intryck är att de elever som går i skolan i Torslanda

EN HÅLLBAR STAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN

”Jag pluggar mycket, ibland till klockan två på natten, det måste jag för att lära mig allt. Om tio år vill jag jobba som tandläkare.” har en snabbare språkutveckling än de som går i Biskopsgården. Just när det gäller svenskan gör det stor skillnad, eleverna i Torslanda kommer i kontakt med språket på ett helt annat sätt ­eftersom det oftast inte finns några som pratar på deras hemspråk, de måste kom­ municera på svenska, säger hon. I ETT LITET UPPEHÅLLSRUM en trappa ner på Torslanda­ skolan pågår en intensiv air hockeymatch mellan två ­e lever i förberedelseklassen för nyanlända. Det går snabbt, den platta vita pucken swischar mellan de två eleverna Yousef och Ali-Reza. – Men det blir ju inga mål, utbrister elevassistenten Hasan Soydan. Det ger genast resultat och plötsligt står det 1–1 i den jämna matchen. – Hörrni, nu är det dags att dra igång, ropar läraren Vanja Schöldéen Nilsson Vanja Schöldéen Nilsson, inifrån klassrummet, som håller lektion i svenska. Angela som är med i arti- ­ligger vägg i vägg. keln ville inte ha med sitt Klassen, som i dag består av fem elever, läser högt för var­ ansikte på bild i tidningen och därför ser vi bara andra. Vanja ber Ali-Reza börja. Han börjar på historien om hennes rygg på bilden Pedro som kommit till Sverige från Argentina och ska lära sig ovan. svenska. Efter några meningar fastnar han på ordet ”sedan”. – Vad betyder det, frågar han. – Det betyder samma sak som sen, man skriver sedan och säger sen, förklarar Vanja. Ali-Reza kommer från Afghanistan och har varit i ­Sverige i tio månader. Han trivs på Torslandaskolan och gillar att lära sig nya saker. – Att veta när man ska använda en och ett är väldigt svårt. Men jag gillar skolan, det är bra här, säger han.

Nyanlända från Västra Hisingen till Norra Hisingen Sedan januari 2016 har 43 nyanlända elever från Västra Hisingen placerats på skolor i Norra Hisingen.

De berörda s­ kolorna är Torslanda­skolan, Lilla Trulsegården, Björlandagården, Trulse­gårdsskolan,

Snäckebergets skola, Skute­hagen skola, Lillebyns skola och Nordlyckeskolan. Källa: Välkomsten Västra Hisingen

7


Vanja berättar att det är svårt att få Ali-Reza att sluta plugga för dagen. Han vill bara fortsätta lära och läsa. – Tack för i dag lärare, säger Ali-Reza och ger Vanja en kram. – Sitt inte uppe och läs till klockan tre nu! Du blir för trött och orkar inte med skolan. Du måste vila ock­ så, säger hon och berättar att hon blir både lärare och ­något av en extramamma till eleverna: – Deras historier kommer innanför huden på en, de flesta i min klass har tagit sig från sina hemländer själva och bor i familjehem eller på ett hem för ensam­ kommande. V ARJE NYANL ÄND ELEV PÅ Torslandaskolan har en klassplacering i en av de vanliga skolklasserna, men en stor del av undervisningen sker i en förberedelsegrupp. Där ligger huvudfokus på svenska som andraspråk. – Hur länge en elev går i förberedelsegrupp är väl­ digt individuellt. Det kan vara i upp till två år, men kan också vara en mycket kortare period, berättar Vanja Schöldéen Nilsson. Innan hon började jobba som lärare för förberedel­ seklassen på Torslandaskolan jobbade hon på Svarte­ dalsskolan i Biskopsgården. Där är förutsättningarna både bättre och sämre, menar hon. I ­Biskopsgården kunde hon ha en klass med 20–30 nyanlända elever. I Torslanda är det inte mer än sex elever i klassrummet. – Här blir varje elev sedd på ett annat sätt. Eleverna kan också lättare integreras med svenskar och tvingas använda svenska språket eftersom det oftast inte finns några landsmän som kan deras modersmål. Samtidigt är man mer van vid nyanlända unga i ­Biskopsgården. På skolorna finns t­ olkar, kulturpeda­ goger och språkassistenter. – Man har tänkt mycket på vad elever behöver, den erfarenheten kan vi använda oss av här också, säger Vanja som tror att det är bra för alla inblandade att det finns nyanlända även på Torslandaskolan. – För eleverna här kan det vara nyttigt att få in nya perspektiv och förstå att det inte är farligt med en klasskamrat från ett annat land. Dessutom kan de bli peppade av att de nyanlända är så ivriga att lära sig, det blir en sporre att plugga. Rektorn Peter Fröbom håller med och menar att ­detta är helt rätt väg att gå. – Här får de nyanlända snabbt lära sig språket, vilket är en viktig väg in i samhället. Allt fungerar väldigt bra och jag kan bara se att det finns positiva aspekter av att eleverna möts, säger han. •

8

integration

15-årige Yousef och elevassistenten Hasan Soydan tar lite luft på skolgården mellan två lektioner. ”Jag gillar matematik bäst, det är kul att använda huvudet”, säger Yousef, som kommer från Irak och har varit i Sverige i ett år nu.

Flera stadsdelar samarbetar om nyanlända elever Satsningen att sprida nyanlända barn och unga över skolor i hela staden har gett resultat. I dag samarbetar flera stadsdelar och delar på ansvaret. NYANLÄNDA

långsamt åt rätt håll. De stadsdelar som tar emot flest nyanlända, Angered, Västra Hisingen och Östra Göte­ borg har alla någon typ av samar­ bete med andra stadsdelar, säger Helen Svelid, planeringsledare på stadsledningskontoret. Målet är att fördelningen av nyanlända elever bland Göte­ borgs skolor ska bli jämnare. För att lyckas med det är det nu stads­ delarna och inte skolorna som placerar nyanlända elever. Det gör att stadsdelarna kan arbeta för att nyanlända barn och deras föräldrar ska inse fördelarna med att välja en skola med få nyanlän­ da elever. Satsningen som ska bryta skol–  U T V E C K L I N G E N G Å R

segregationen går också ut på att stadsdelarna ska s­ amarbeta över gränserna. Samarbetet m ­ ellan N orra Hisingen och Västra ­ ­Hisingen, som beskrivs i reporta­ get här intill, är ett exempel. Dess­ utom har nyanlända barn och unga som bor i Angered erbjudits plats på skolor i Askim-Frölunda-Högs­ bo. På morgnarna åker ett tiotal elever skolskjuts från Angereds centrum till Hovås. I Örgryte-­ Härlanda och Majorna-Linné ­arbetar s­ tadsdelarna för att ta emot fler elever som bor i Östra Göteborg – Fördelningen är fortfarande ojämn men vid en jämförelse med hösten 2015 ser vi att utveckling­ en går i rätt riktning, säger Helen Svelid. •

VÅRT G ÖTE BO RG # 4 201 6


integration

UTMANING HITTA BOENDEN TILL NYANLÄNDA Vid årets slut har 880 ­nyanlända med uppehålls­ tillstånd kommit till Göteborg och nästa år väntas ännu fler. BOSTÄDER

A

TEXT: K ATHARINA HEDSTRÖM OCH MARGARETA ROMARE

rbetet med att få fram bostäder till de ny­anlända pågår på flera fronter. – De här människorna kommer hit utan kapital, de har ingen kötid på ­Boplats och inga kontakter. Om vi inte får fram bostäder riskerar de att bli hemlösa, säger Martin Öbo, tillförordnad direktör på fastighetskontoret. Göteborg och andra kommuner har sedan i år en skyldighet att ta emot och hitta boenden för nyanlända flyktingar som har fått uppehållstillstånd i Sverige. Hur många som kommer bestäms av Migrationsverket i samråd med länsstyrelsen och baseras främst på hur många som redan bor i kommunen och hur många som beräknas flytta in. Hittills i år har Göteborgs Stad fått fram bostäder till knappt 700 nyanlända. Kommunala bostadskoncernen Framtiden har bidragit med 230 hyreslägenheter och i slutet av oktober öppnade ett så kallat mellanboende för nyanlända på Lilleby Camping. Här hyr Göteborgs Stad 80 villavagnar under ett år. Men det räcker inte. Bara nu i december handlar det om att snabbt hitta boenden till runt 200 personer. Fastighetskontoret letar efter vandrar­hem eller liknande. I värsta fall handlar det om att göra om gymnastikskalar till sovsalar för att alls kunna ge tak över huvudet. Göteborgs Stad hoppas därför på allmänhetens hjälp. Boplats Göteborg driver just nu ett projekt för att förmå privatpersoner att hyra ut ett rum eller sommarstuga. Pernilla Högfors är projektledare på Boplats: – Vi ser redan ett stort intresse, det är många som hör av sig och annonserna för uthyrning har ökat, säger hon – För en del är det ett stort steg att börja hyra ut en del av sin bostad men många som gör den här resan beskriver det som oerhört givande. Det blir också en fantastisk bra integration för den nyanlända. även tillsammans med den kommunala bostadskoncernen Framtiden för att få fram GÖTEBORGS STAD JOBBAR

EN HÅLLBAR STAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN

NYINFLYTTADE PÅ LILLEBY CAMPING

Nyinflyttade. Adnan Al Jmili och Talal Akkou delar en villavagn på Lilleby Camping. De känner inte varandra sedan tidigare. När Vårt Göteborg hälsar på har de bara hunnit bo här i några dagar. De uppskattar att äntligen ha ett kök. – Nu åker vi till affären och handlar och lagar mat själva, det är bra. Gärna kyckling och potatis, säger Talal. Adnan tycker att det är skönt att äntligen ha ett eget rum där han kan stänga om sig. Båda ser fram emot att få internet i villavagnen. Då blir det lättare att hålla kontakt med familjen som är kvar i Syrien. Adnans fru och tre barn bor kvar i Aleppo, och oron för vad som händer med dem är stor. – Det är väldigt dåligt där, säger han och skakar på huvudet. 

BOENDEN • Aktuella platser för temporära bostäder (bygglov max 15 år): Askimsviken, Kärra­ lundsvallen, Väster om Lemmingvallen. Fler platser kan föreslås. • Göteborgs Stad hyr Lilleby Camping under ett år. Här kan cirka 200 nyanlända bo ­under en kortare period. Fler liknande mellan­ boenden kan komma att öppnas. • Vill du hyra ut? Gå in på nya.boplats.se/ tipshjalp/rum

TEXT & BILD: ERIK ABEL

temporära bostäder. Av de tolv olika platser för t­ illfälliga bostäder som föreslogs i början av året, är tre platser ­aktuella.Först ut är Askimsviken och om allt går enligt planerna kan 57 lägenheter står klara där till sommaren. De temporära bostäderna blir så kallade genomgångsbostäder. Här kan de nyanlända bo i max fyra år. – Vi förväntar oss att personen aktivt söker efter en ny lägenhet från dag ett, säger Martin Öbo. N Ä S T A Å R H A R G Ö T E B O R G fått i uppdrag att ta emot 1 376 personer, därefter beräknas siffran landa på 400– 500 personer per år för åren 2018-2019. Martin Öbo hoppas på ett ökat engagemang från privata fastighetsägare och vanliga göteborgare för att lösa den akuta situationen. – Vi har i dag inga bra svar på hur vi ska lösa nästa år. Det är en jätteutmaning. Jag hoppas och tror att vi ska kunna få en förståelse för att detta är en angelägenhet för oss alla i Göteborg, säger han. •

• Den här tidningen trycktes i början av november. För att läsa om den senaste händelseutvecklingen, gå in på: goteborg.se/temporarabostader • Ställ egna frågor: ­goteborg.se/frageladanyanlanda 9


ARTSC

kultur

Stor chans att gatukonsten Gatukonstnärer från hela världen har färglagt stads­ rummet i Göteborg. Nu är ­förhoppningen att alla konst­ verken ska bli permanenta. GATUKONST

P

TE X T: SAN NA SC H I LLER  B I LD : ARTSC APE

Yash är en svensk konstnär bosatt i Stockholm. Han har de senaste åren fått mycket ­uppmärksamhet för sina storskaliga och verklighetstrogna porträtt av människor och djur. Yashs verk finns på Väderilsgatan 44–56 i Biskopsgården.

På urbankonst.se/artscape hittar du mer information om Artscape, en karta där konstverken är markerade och information om alla konstnärer. Fysiska kartor har delats ut till stadens bibliotek.

10

å totalt 22 väggar runt om i Göteborgs tio stadsdelar arrangerades i somras Skandinaviens största gatukonstfesti­ val: Artscape 2016. –Det är helt unikt. För första gången ­någonsin används en stads alla stads­ delar som galleri i en samlad konst­ händelse, säger Tor ­Hedendahl, en av Artscapes pro­ jektledare. Tillsammans med Daniel Wakeham startade han Artscape i Malmö 2014. En organisation som sedan dess har haft som mål att lyfta fram publik konst och skapa kultur på platser som främst används i kommer­ siella syften. – Konsten på gatorna är till för alla. Vi vill visa vad gatukonst kan vara, bredda bilden. Gatukonst kan ­förändra en stadsbild, ett område, säger Tor ­Hedendahl. Festivalen i Malmö gick väldigt bra, reaktionerna var positiva och alla konstverk är fortfarande kvar. Efter framgången fick de en hel del förslag från andra städer som var intresserade av att göra något liknande. När Göteborg hörde av sig kändes det helt rätt. – Det kändes spännande med en större stad som ­Göteborg, det lockade att se vad vi kunde göra i de tio olika stadsdelarna, säger Tor Hedendahl. Hur valde ni ut vilka konstnärer som skulle ­medverka? – Vi har ett stort nätverk av konstnärer och vi ­jobbade för att hitta en bredd. Vi letade också efter konst­ närer som ville utmana sig själva. En del använde till ­exempel en lift för första gången för att måla på en hus­ fasad. D ­ essutom ville vi ha en blandning mellan l­ okala, ­nationella och internationella konstnärer. ­Ytorna valde vi ut tillsammans med stadsdelarna, säger Tor ­Hedendahl. VÅRT G ÖTE BO RG # 4 201 6

b


SCAPE

n

kultur

blir permanent

Ana María Ortiz är en gatukonstnär född och uppvuxen i Puerto Rico. Många av figurerna har både mänskliga och mekaniska drag – i Ana Marías målningar möts djur och människa med ­genetik och teknik. Hennes verk finns på Härlanda Park 6B.

Göteborg fick sin första lagliga graffitivägg först

2011 vid Röda Sten. Gatukonst har länge varit ett laddat ämne i stan, vad har ni fått för reaktioner? – Alla var väldigt positiva från start. Såväl staden som invånarna och fastighetsägarna, säger Tor Hedendahl. EN AV DE HETA FRÅGORNA i debatten kring gatukon­ sten handlar om i vilken mån gatukonst leder till mer olagligt klotter. Så är det inte alls, enligt Tor Hedendahl. – Det är snarare tvärtom. Det bästa skyddet mot ­klotter är gatukonst. De allra flesta drar sig för att måla över ett existerande konstverk. De flesta av konstverken har bygglov på två år – de inom vallgraven har sex månader. Förhoppningen är nu att byggloven ska förlängas och att verken k ­ ommer att finnas kvar en lång tid framöver.  – Vi jobbar för att konstverken ska bli permanenta och har medvetet valt väggar där byggloven kan förläng­ as. Om allt går bra kan målningarna få vara kvar i flera årtionden framöver, säger Daniel Terres, projekt­ledare på Urban Konst inom kulturförvaltningen. Under Kulturkalaset i augusti ordnades gratis guida­ de bussturer till de olika verken. Biljetterna, nära ­tusen stycken, tog slut i ett nafs. Även de guidade t­ urerna för skolklasser under hösten tog snabbt slut. – Vi hoppas kunna fixa guidade turer även under ­helgerna, intresset är väldigt stort, säger Daniel Terres.•

EN HÅLLBAR STAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN

Eine är en välkänd gatukonstnär från Storbritannien, vars verk finns på Bredfjällsgatan 34 i Hammarkullen. Verk av graffitimålaren Ollio från Göteborg på Bruksgatan 13 i Sandarna.

GÖR DIN EGEN KONSTTUR – HÄR HITTAR DU VERKEN! ➙ Hjällbobron ➙ Bredfjällsgatan 34 ➙ Bredfjällsgatan 46 ➙ Mandolingatan 33 ➙ Mandolingatan 39 ➙ Frölunda kulturhus ➙ Östra Hamngatan 52 ➙ Verkstadsgatan/Skeppsbron ➙ Karlavagnsgatan 7 ➙ Bruksgatan 13 ➙ Kåken, Kålltorps­gatan 2 ➙ Härlanda Park 6b ➙ Rymdtorget ➙ Tynneredsskolan, ­Safirgatan 17 ➙ Väderilsgatan 44-56 ➙ Sunnerviksgatan 21 ➙ Andra Långgatan 15 ➙ Magasinsgatan ➙ Hjalmar Bergmans Gata 11


företagande

Stans företag ska få bättre service Det ska bli enklare att driva företag i Göteborg. Efter att ha dalat i de nationella mätningarna tar Göteborgs Stad nu krafttag för att ge företagarna i stan den bästa servicen bland landets storstadskommuner. TE X T: J O NA S FR ANZÉN  B I LD : J O NA S TO B I N

Å

tta av tio företagare har någon gång haft kontakt med sin k ­ ommun. ­Kommunerna beställer varor och tjänster, är markägare och en m ­ yndighet företagen måste kontakta för att söka olika typer av tillstånd. Att ­företagen och kommunen fungerar bra ihop är viktigt för stadens företagsklimat. Men i Göteborg finns det mycket att jobba på – i alla fall om man får tro de mätningar som görs om företagsklimatet i landet. Sedan 2011 undersöker organisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, hur företagsvänliga l­andets kommuner är. Företagare får svara på frågor om vad de tycker om den kommunala servicen i en mätning som kallas Insiktsundersökningen. Göteborgs resultat har varit s­ ämre än vad staden hoppats på och i alla de ­undersökningar som

gjorts hittills hamnar man efter Stockholm. Den andra ­stora rankingen av företagsklimat står Svenskt ­Näringsliv för. Där låg Göteborg bland de hundra bästa kommunerna för bara fem år sedan. Men sedan har staden dalat på listan. Sämst var det 2015 när Göteborg hade halkat ned till plats 182 bland landets 290 kommuner. – Vi såg att vi tappade och att missnöjet ökade. Göteborg låg inte längre så bra till. Vi kände helt enkelt att vi var tvungna att göra något, sätta upp ett mål och a­ rbeta målmedvetet för att nå det, säger Henrik Einarsson, ­etableringschef på Business Region Göteborg. DET VAR MOT DENNA bakgrund som stadens arbete med att förenkla för företagen tog fart. Varje förvaltning och bolag i staden arbetar nu med att se över sina rutiner och ge ännu bättre service. Det ­handlar om att ge företagen tydliga besked om hur beslut fattas i staden och vad företagen själva behöver göra. ­Målet är att återkoppla och fatta beslut snabbare. Ledstjärnan är att det ska vara enkelt att driva företag i ­Göteborg. – Vi ska betrakta företagarna som hör av sig till ­kommunen som kunder. Och vi ska mäta kundnöjdheten och jobba för att den ska vara så bra som möjligt. Sedan det här arbetet drog igång har kundnöjdheten blivit bättre och bättre, säger Henrik Einarsson.

KRÖGAREN: ”VIKTIGT A LORENZO

Lorenzo Baniassadi efterlyser ett helhetsperspektiv när staden planerar för nya områden. ”Man säger att man vill ha levande miljöer där folk inte bara bor utan även roar sig. Det här måste kommunen bli bättre på om det ska gå att driva verksamheter över hela stan.”

12

BANIASSADI

HAR

startat flera restauranger runt om i Göteborg och har haft ­mycket kontakt med stadens tjänstemän. – Att det går snabbt och ­funkar smidigt med kommunen är ­avgörande för en småföretagare, säger han. När Lorenzo Baniassadi tog över restaurangkonceptet ­Cyrano på 90-­talet fanns det två

Cyrano-restauranger i ­Göteborg. I dag finns det sju stycken i stan och ytterligare fem i andra kommuner än Göteborg. – På hela taget upplever jag ­Göteborg som en bra kommun för en små­företagare. Handläggningen är snabb och det är tydligt vad som krävs av dig. De allra flesta handläggare vill verkligen hjälpa till. Förstår du inte förklarar de, istället för att bara hänvi-


företagande

T ATT GASA PÅ” sa till paragrafer, säger Lorenzo Baniassadi. B Y G G N A D S N Ä M N D E N , räddningstjänsten, tillståndsenheten­, trafikkontoret och miljöförvaltningen är exempel på kommunala verksamheter som de allra flesta restaurangägare har att göra med. Lorenzo Baniassadi nämner tillståndsenheten som ett gott exempel där tjänste-

männen är snabba, har god lokalkännedom och är effektiva när de kommer ut på tillsyn. D ­ äremot är han inte lika imponerad av miljöförvaltningen, som bland annat ska se till att livsmedelsreglerna följs. Han tycker att de fokuserar på fel saker. – De lägger tid på att kontrollera ­vilka ord som används i  menyerna – om det verkligen är parmesanost och inte grana

­padano som serveras till exempel. Det lägger ner timmar och ­kostnaden hamnar hos företagarna. ­Däremot känns det inte som om de längre är lika intresserade av h ­ ygienen eller om temperaturen i kylarna och frysarna är rätt. Jag tycker de har lite fel fokus. BEMÖTANDET DU FÅR från handläggarna är viktigt, men det allra

viktigaste för företags­klimatet menar Lorenzo B ­ aniassadi är att politikerna på den allra högsta nivån i kommunen bestämmer sig för vad de vill med staden. – Det viktigaste för både små och stora företag är att Göteborg gasar på och vill vara i framkant. Företagen vill f­ innas där det ­händer och utvecklas och då måste man satsa så att man inte halkar efter. • 13


företagande

SÅ NÖJDA ÄR FÖRETAGEN »Ekonomin i Göteborg är på topp. Tillväxten är l­ ysande och ­konjunkturen går spikrakt upp. Och allt t­ alar för att det fortsätter så.« DET SLUTGILTIGA KVITTOT är Insiktsundersökningen där Göteborg ska klättra igen. Målet är att placera sig före både Malmö och Stockholm och bli den bästa företagarkommunen bland de svenska s­ torstäderna. ­Business R ­ egion Göteborg har tittat närmare på vad det är som gör att företagarna tycker att servicen i ­kommunen är bra eller dålig. Främst är det två saker staden måste ta tag i för att placera sig högre: handläggningstiden och bemötandet. Det ska inte ta längre tid än nödvändigt att få sitt ärende utrett. Får du inte bygga ut din uteservering vill du som företagare ha besked snabbt för att inte lägga ner onödig energi på det. Lika viktigt är bemötandet – som företagare vill du prata med någon som vill hjälpa till att lösa din fråga, istället för att vifta med paragrafer. – Vi ska förenkla så mycket som möjligt, utan att för den saken skull tumma på rättssäkerheten, säger ­Henrik Einarsson. Men bilden av Göteborg som en stad med dåligt

Insiktsundersökningen I Sveriges kommuner och landstings undersök­ ning om företagklimatet svarar företagen på hur nöjda de är med servicen från kommunen. Svaren ­sammanställs i ett så kallat Nöjd Kund Index, NKI. Ju högre NKI, desto nöjdare kunder. De senaste åren har Göteborgs NKI varit på samma nivå som Malmös, men i Stockholm är företagen nöjdare med servicen de får. 70

Svenskt näringslivs kommunranking 100 Svenskt Näringslivs ranking av det lokala fö­ retagsklimatet baseras på en företagarenkät och utvald statistik om företagande och ar­ betsmarknad. Under­sökningen tar även upp saker som k­ ommunerna själva inte direkt kan ­påverka. Göteborg har dalat från som bäst placering 70 bland S ­ veriges 290 k­ ommuner 2009 -10 till plats 168 i ­senaste ­mätningen.

FÖRETAGS­LOTSEN Företagslotsarna ­hjälper dig som företagare att enkelt komma vidare i svåra ärenden. Sam Friberg, 031-367 61 62, sam.friberg@businessregion.se Torbjörn Kvarefelt, 031-367 61 68, torbjorn.­ kvarefelt@business­region.se

 

Gbg

Sthlm

Malmö

2015

67

68

-

2014

67

70

67

2012

66

68

66

2010

63

68

-

97

127

150 167

168 182

-11

-12

-13

-14

-15 -16

f­ öretagsklimat är inte entydig. Visst hamnar staden långt ner i mätningarna, men samtidigt finns det s­ aker som pekar på att företagen i Göteborg mår r­ iktigt bra. För första gången i modern tid är till exempel arbetslös­ heten i Göteborg lägre än i Stockholm. – Ekonomin i Göteborg är på topp. Tillväxten är ­lysande och konjunkturen går spikrakt upp. Och allt ­talar för att det fortsätter ett tag till, inte minst med

HANDLAREN: ”BESKED SOM DRÖJER GÖR ATT VI STÅR OCH STAMPAR” ANNA ROSÉN DRIVER Ica-butiken på Axel Dahlströms torg. Kommunens regelbundna kontroller är hon nöjd med, men beklagar att hon inte får lov att bygga ut butiken. Beskeden från kommunen är otydliga, tycker hon. Det försvårar när hon planerar butikens framtid. I femtio år har familjen drivit ­butiken. En del av kunderna är samma personer nu som då, men rollen som handlare har gått från Annas farfar till hennes pappa och nu till henne. Att de klarat hänga med så länge tror Anna Rosén beror på engagemang. – Vi är genuint intresserade av vad vi gör. Alla vi som jobbar här. De regelbundna kontrollerna som exempelvis miljöförvaltningen gör fungerar bra, men när det kommer till önskemålet om att bygga ut

14

butiken är hon inte lika nöjd med servicen från Göteborgs Stad. Den nuvarande detaljplanen tillåter ingen utbyggnad. För drygt två år sedan var Anna Rosén på ett möte med kommunen för att undersöka om detaljplanen går att ändra. Svaret då var att det kunde dröja flera år innan de hade tid att titta närmare på det. Anna Rosén har många gånger försökt uppdatera sig om vad som händer, men hon upplever att det är svårt att få kontakt och att hon hänvisas till nya personer hela tiden. Att beskedet drar ut på tiden ställer till det. – Eftersom vi inte får besked kan vi inte planera för utbyggnaden. Samtidigt vill vi inte göra några större förändringar i butiken som den är nu, om vi skulle få besked snart. Vi står och stampar och det är irriterande. •

Anna Rosén tycker att kommunens kontroller är motiverade. ”Det handlar ju om viktiga saker som att man behandlar personalen på rätt sätt och att kylarna håller rätt temperatur.”

VÅRT G ÖTE BO RG # 4 201 6


företagande

Ny dialog ska lyfta Göteborg tanke på hur mycket det kommer byggas här den ­närmaste tiden, säger Henrik Einarsson. Det går dock inte att komma undan att bra ­service från kommunen spelar roll. Det vet Sam Friberg och ­Torbjörn Kvarefelt som arbe­tar som ­företagslotsar i Göteborgs Stad. Företagslotsen är till för företagare som inte vet vart de ska vända sig när de har en svår ­fråga. Det kan handla om att bussen ska ­stanna oftare på morgonen utanför arbets­platsen eller att en trottarkant behöver jämnas ut så att rullvagnen med l­ everanser lättare kan komma upp. – Ibland krävs det flera olika tillstånd och ibland är de som hör av sig osäkra på vilken förvaltning de ska vända sig till. Då finns vi här och hjälper företagen komma vidare, som en väg in till stadens olika förvaltningar, säger Sam Friberg och berättar att

företags­lotstarna till exempel hjälpte Göteborgs olika food trucks att etablera sig i stan. – Det finns 55 000 företag i Göteborg. Fler ­behöver känna till att vi finns och höra av sig till oss. Det tror jag skulle leda till att fler ­företagare i ­Göteborg u ­ pplever att servicen är god, säger T ­ orbjörn K ­ varefelt. •

STORBOLAGET: ”VI KÄNNER OSS VÄLKOMNA” NÄR MEDICINTEKNIKKONCERNEN

skulle flytta huvudkontoret från den lilla halländska orten med samma namn föll valet på Göteborg. – Det här är en långsiktig satsning, vi känner oss välkomna i stan, säger Joacim Lindoff, tillförordnad vd. Med fler än 15 000 anställda i 40 länder är Getinge ett av de stora globala företagen som har sin högsta ledning i Göteborg. Getingekoncernen tillverkar produkter till hälso- och sjuvården, bland annat produkter för infektionsbekämpning, utrustning för operationssalar och it-system för sjukhus. Tidigare bestod koncernen av tre självständiga bolag. Men när de tre affärsområdena skulle GETINGE

föras närmare varandra behövde koncernen ett nytt ­huvudkontor. – Vi vägde Joacim Lindoff. olika alternativ mot varandra och Göteborg var sammantaget den bästa lösningen, säger Joacim Lindoff. Naturligtvis är kommunens service till företagarna viktig för upplevelsen av företagsklimatet. Men för ett bolag i Getinges storlek var andra faktorer avgörande. N Ä R H E T E N T I L L Sahlgrenska universitetssjukhuset, Chalmers och de många företagen

EN HÅLLBAR STAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN

inom life science – företag inom bland annat bioteknik, medicin­teknik och läkemedel – betyder väldigt mycket. Det gör det lättare för Getinge att hitta specialiserad personal. Annat som talar för Göteborg är goda kommunikationer och att det är en trevlig stad att bo och leva i, tycker Joacim Lindoff. – Det är också bra för oss att fordonsindustrin finns i regionen. Våra branscher får mer och mer gemensamt, säger han. I början av 2014 gick flytt­ lasset och Joacim Lindoff är nöjd. – Vi har våra kontorslokaler på Lindholmen och det är en utmärkt plats för ett företag som vårt. Här finns flera viktiga nätverk som vi deltar i. •

LEDANDE POLITIKER och representanter från ­akademin och närings­livet i ­Göteborg träffas och p ­ ratar i en ny så kallad ­näringslivsdialog. Vi bad Eva Hessman, stads­ direktör, b ­ erätta om det nya initiativet. – Göteborg befinner sig i ett utvecklingssprång och har stark konkurrenskraft. Men staden står samtidigt inför stora utmaningar – till exem­ pel kompetensförsörjning och stora skillnader i livsvillkor. Strategisk näringslivsdialog är en del i ­arbetet med att hitta konstruktiva lösningar. Förekommer inte en sådan dialog redan? – Jo, det pågår dialog hela tiden i många sammanhang, och det är viktigt. Men det här är ett nytt forum för att regel­ bundet diskutera olika teman som är viktiga för stadens framtida utveckling. Första gången handlade det om hur vi tar vara på resurser i form av arbetskraft. Vad är planerat hittills? – Det kommer att vara tre näringslivsdialoger om året, och varje gång är det olika teman. Nästa möte är i början av 2017 och då med fokus på stadsutveckling, infrastruktur och internationalisering. Vad hoppas ni på för ­resultat? – Dialogen är rådgivande. Vi hoppas att den ska tillföra nya perspektiv på frågor som är viktiga för Göteborgs ­utveckling, som konkurrens­ kraft, ­innovationsförmåga och hållbar utveckling.

15


stadsutveckling

BYGGBOOM I ANGERED GER  T Tusentals nya bostäder ­planeras i Angered. Cykelvägar och promenadgator ska binda ihop de olika bostadsområdena bättre. Torgen ska få mer liv och stads­ delen satsar även på fler skolor. ANGERED

TE X T: SAN NA SC H I LLER  B I LD : J O NA S TO B I N

D

et finns stora planer på stadsutveckling i Angered. De närmaste åren kommer det att byggas för fullt. Fram till år 2022 är målet att stadsdelens invånare ska öka med tiotusen personer och att tre tusen nya bostäder ska byggas. Redan nu händer det mycket i den nordöstra stads­ delen, bland annat i Gårdsten där bygget av 126 hyreslägen­ heter är i full gång och i Olofs­ PRIORITERADE torp där det planeras 50 bo­ OMRÅDEN stadsrätter.

– Att det byggs många och oli­ ka typer av bostäder är viktigt så att man kan bo kvar i Ang­ ered och göra bostadskarriär. Här finns en stor trångboddhet och bostadsbrist, säger Wenche Lerme, utvecklingsledare inom stads­u tveckling i stadsdelen Angered.

Göteborgs Stad har en strategi för hur mellanstaden – staden utanför stadskärnan – ska växa. De prioriterade områdena är: Angered Centrum, Frölunda Torg, Backaplan och Gamlestaden. Här finns god kollektivtrafik och många bor redan här. Totalt handlar det om runt 45 00055 000 nya bostäder i mellanstaden fram till cirka år 2035.

E N L I G S T A D E N S befolknings­ prognos kännetecknas Ange­ red av en stor inflyttning från utlandet och en stor utflyttning till övriga Göteborg. Omsättningen är stor och många bor relativt kort ­period i Angered. Samtidigt är Angered den stadsdel som har lägst medelålder. – Det finns många fina naturområden och mark att bygga på här i Angered och det vill vi ta vara på nu, s­ äger ­Wenche Lerme. Förutom satsningar på fler bostäder planerar stads­ delen Angered också för fler förskolor, skolor och butiker. Helga Valdimarsdottir hör till dem som valt att bo kvar i Angered. Hon och hennes familj trivs bra i stadsdelen,

16

Helga Valdimarsdottir trivs i Angered och tycker att det är på tiden att det byggs fler bostäder i stadsdelen. Nu hoppas hon också att skolorna ska får mer resurser. I bakgrunden leker dottern Ina.

»Varje område är som en ö här. Det behövs fler trevliga gång- och cykelvägar som gör att man kan ta sig mellan områdena. I dag känns det till exempel inte som att G ­ unnilse hör till Angered ­eftersom det är så krångligt att ta sig dit.« dottern vill knappt åka bort under sommaren eftersom det händer så mycket roligt. – Utvecklingen i Angered är jättepositiv, det har länge behövs många nya bostäder och äntligen byggs det, säger Helga. VÅRT G ÖTE BO RG # 4 201 6


stadsutveckling

R  TUSENTALS NYA BOSTÄDER 2

1

5

3

4

Nyproduktion i Angered 1. GÅRDSTEN ➙ På Kryddhyllan byggs 65 bostäder i form av småhus och radhus. ­Inflyttning 2017. ➙ Dicksonska ­stiftelsen bygger 100 bostäder. ➙ I nordöstra Gårdsten planeras för 350 nya bostäder. ➙ Gårdstens centrum utvecklas.

H E N N E S Å T T A Å R I G A D O T T E R går på fyra olika fritids­ aktiviteter i veckan: balett, simhopp, parkour och fotboll. Allt på plats i Angered. – Föreningslivet här är fantastiskt! Det viktigaste är att det finns möjligheter för barn och ungdomar att röra på sig och det gör det verkligen. Stadsdelsförvaltningen jobbar nu för att utveckla torgen och skapa mer liv där, till exempel ska det inte bara finnas kommersiella verksamheter. – Vi har vårt kontor i Angereds centrum, vi sitter här och jobbar, det är viktigt att vara nära medborgarna, säger ­Wenche Lerme.

EN HÅLLBAR STAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN

250–300 bostäder planeras. ➙ Öster om ­ aneltorget K ska Gårdstens­ bostäder ­bygga 25–30 ­bostäder. 2. TOLEREDS GÅRD ➙ Cirka 40 bostäder, i form av 40 småhus. 3. ANGEREDS ­CENTRUM ➙ Här byggs 250–

400 nya b ­ ostäder. ­Trolig byggstart 2017. 4. GUNNILSE ➙ I Gunnilse ­planeras för 500 nya ­bostäder, förskola och skolor. 5. OLOFSTORP ➙ Egnahems­ bolaget bygger 30 nya b ­ ostäder och en privat aktör ­planerar för nya ­bostäder.

Ambitionen är att bygga en varierad stad genom att blanda arbetsplatser, verksamhe­ ter, bostäder och butiker av olika slag runt om i stadsdelen. På listan över saker som ska göras står också uppgiften att bygga samman de olika områdena inom stadsdelen. – Just nu jobbar vi mycket med att försöka bygga ihop områden med cykelvägar och pro­ menadgator, förklarar Wenche Lerme. Något som verkligen behövs, menar Helga Valdimars­ dottir: – Varje område är som en ö här. Det behövs fler ­trevliga gång- och cykelvägar som gör att man kan ta sig mellan ­områdena. I dag känns det till exempel inte som att G ­ unnilse hör till Angered eftersom det är så krångligt att ta sig dit. Hon saknar dock satsningar på skolan. – Många barnfamiljer flyttar härifrån eftersom skolor­ na är så dåliga. Det krävs rejäla satsningar nu, jag hoppas på en radikal förändring innan min dotter börjar mellan­ stadiet.• 17


arbete Anna-Maria Chitic trivs på Volvo Cars. Det är hennes första fasta jobb efter många otrygga anställningar.

SKRÄDDARSYDDA A UTBILDNINGAR LEDER TILL JOBB Efter att ha levt på försörjningsstöd och haft en rad otrygga anställningar fick Anna-­ Maria Chitic, 26 år, fast jobb som montör på Volvo Cars. Hon är en av 700 personer som fått arbete tack vare riktade insatser från Göteborgs Stad.  NYA JOBB

TE X T: ELLI N O R TH U N B ERG  B I LD : J O NA S TO B I N

18

rbetsmarknad och vuxenutbildnings­ förvaltningen i Göteborgs Stad har ­sedan förra året ett speciellt uppdrag. Det handlar om att få fler människor i arbete och minska antalet personer som lever på försörjningsbidrag. Det senaste initiativet – Viktiga, riktiga jobb – går ut på att erbjuda skräddarsydda utbildningar i kombination med jobbintervjuer. Hittills har runt 700 personer fått jobb på den ordinarie arbetsmarknaden – Vi försöker skapa kortare yrkesutbildningar som gör folk anställningsbara. Vi jobbar på olika nivåer för att ­arbetssökande snabbt ska komma ut och jobba, säger Anders Johansson, ­planeringsledare på arbetsmarknad och ­vuxenutbildning i Göteborgs Stad. Arbetet utgår från vad personen kan på förhand och vad han eller hon behöver lära sig för att få ett jobb som passar. I dag genomförs bland annat utbildningar inom fordonsteknik, men Anders Johansson betonar vikten av att hela tiden vara på tå och blicka framåt. Ett område de bevakar är byggbranschen. – Vi bygger så ofantligt mycket i Göteborg, så vi tittar nu på hur vi kan vara med och fylla på med de kompetenser som behövs. VÅRT G ÖTE BO RG # 4 201 6


arbete

»Vi försöker skapa ­kortare ­yrkesutbildningar som gör folk anställnings­ bara. Vi jobbar på olika nivåer för att ­arbetssökande snabbt ska komma ut och jobba.« P A R A L L E L L T L Ö P E R P R O J E K T E T T A L A N G där arbets­ givare, ofta inom hotellnäringen, får träffa personer som kan vara intressanta att anställa. Om det skulle saknas någon kunskap hos den som söker jobbet hjälper arbets­ marknad och vuxenutbildning till med det. Men det är inte bara inom hotellnäringen som Talang gör nytta. Vintern 2015 var Anna-Maria Chitic arbetslös och fick försörjningsstöd. Hon kom i kontakt med arbets­ marknad och vuxenutbildning och när hon själv föreslog Volvo som en arbetsgivare fick hon tips och kontakter som ledde till en åtta veckor lång yrkesutbildning till montör. – Jag fick ett diplom och i slutet av den fyra veckor långa praktiken fick vi veta om vi skulle få en provanställ­ ning, berättar hon. Liksom för många av hennes klasskompisar var beske­ det positivt och den 18 maj 2015 blev Anna-Maria Chitic anställd som montör på Volvo Cars. – Det var det jag hade siktat på och väntat på. Det är ald­ rig roligt att gå på bidrag, personligen tycker jag inte om det. Ett jobb är viktigt att ha för att komma in i samhället och för att kunna fortsätta vidare på arbetsmarknaden. Anna-Maria Chitic är nu tillsvidareanställd på Volvo Cars. Det är hennes första fasta jobb någonsin. Tidigare har hon haft olika typer av osäkra kontrakt inom restau­ rangbranschen.

– Det är svårt att hitta jobb, särskilt för ungdomar. Det är tufft att komma in i en bransch när många vill att man ska ha erfarenhet sedan tidigare. Men det är inte bara i fordonsindustrin som möjlighe­ terna finns. Även vården har ett stort behov. I september i år startade Göteborgs Stad en ny utbildning till service­ assistent, en yrkesroll som kan avlasta exempelvis en ­undersköterska med vissa uppgifter. – Vi har skapat en utbildning för att kunna göra de syss­ lor som undersköterskan inte är utbildad för och egent­ ligen inte hinner med. Tanken är att vi ska fylla glappet. Det är på ett försöksstadium. men vi tror mycket på det, säger Anders Johansson. A T T M Ö J L I G H E T E R N A S E R likadana ut i alla delar av s­ taden ska Göteborgs fyra nya kompetenscenter se till. Här samlas coacher, arbetsförmedlare och studie- och ­yrkesvägledare på ett och samma ställe. Kompetens­ center Öster startade i Gamlestaden redan i november 2015 och har hunnit arbeta med 300 personer, varav 80  har fått a­ rbete och blivit självförsörjande. Sedan i början av ­oktober finns kompetenscenter även vid Våg­ mästareplatsen och på Frölunda Torg och i början av 2017 öppnar ett i Angered. Anders Johansson är försiktigt optimistisk inför fram­ tiden: – Det har varit ett fantastiskt ett och ett halvt år med väldigt positiva resultat, men samtidigt har vi ju haft ­arbetsmarknaden med oss. Vi vet inte riktigt hur det fungerar när lågkonjunkturen slår till nästa gång. •

JÄMLIKT GÖTEBORG Satsningen Viktiga, riktiga jobb är en del av stadens ambition att gå mot ett mer jämlikt Göteborg. Satsningen Jämlikt Göteborg syftar till att minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa mellan stadens olika stadsdelar. Läs mer: goteborg.se/ jamlikt

RIKTIGA JOBB Vem kan få hjälp? Kompetenscenter riktar sig till personer som i dag får någon sorts hjälp av ­socialtjänsten och som behöver ­ytterligare stöd för att kunna skaffa sig ett arbete ­eller börja en utbildning.

Fler får jobb och färre lever på bidrag. Stadsdelarna Västra Göteborg och Angered jobbar med att minska försörjningsstödet, läs mer på: vartgoteborg.se

FÄRRE FÅR FÖRSÖRJNINGSSTÖD I GÖTEBORG •

Det senaste har året antalet hushåll med försörjningsstöd minskat med 1 015 hushåll, en minskning på nio procent. Ungdomar (yngre än 25 år) är den grupp som minskar mest. 333 färre ungdomar lever i dag på försörjningsbidrag än för ett år sedan, en minskning med 21 procent. En viktig förklaring är att det råder högkonjuktur och att efterfrågan på arbetskraft är stor, bland annat inom bil -och byggbranschen. I fjol minskade Göteborgs Stads kostnader för försörjningsstödet med 40 miljoner kronor. Minskningen i år spås hamna på 60–70 miljoner kronor.

UTBETALT EKONOMISKT ­BISTÅND I MILJONER KRONOR, GÖTEBORG 1200

EN HÅLLBAR STAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN

1 152

1 151

1 109

1 040

900

600

300

Fler jobbsatsningar: Nyanlända får arbetspraktik på Framtiden Nyanlända flyktingar ska få en introduktion till yrkesliv och samhälle genom att varva utbildning med arbetspraktik på de kommunala bostadsbolagen. Målet är att efter två år behärska språket och känna till arbetslivet tillräckligt bra för att kunna få ett jobb på den ordinarie arbetsmarknaden. 50 nyanlända har redan påbörjat programmet. Målet är att 300 personer ska få plats. Det är bostadskoncernen Framtiden och arbets­marknad och vuxenutbildningsförvaltningen som tillsammans med Arbetsförmedlingen står bakom satsningen.

0 2013

2014

2015

2016 19


anslagstavlan

Boka jul- och nyårsresan med färdtjänsten i tid

SÅ KLARAR DU 72 TIMMAR

FÄRDTJÄNST Vid jul och nyår är det viktigt att du bokar din resa i god tid. I år öppnar julresebokningen måndagen den 12 december. Du kan ringa och boka dina jul- och nyårsresor måndag-­fredag klockan 9-17 på telefon 031-41 96 65. Sista dagen för att boka julresa med färdtjänsten inom Göteborgs färdtjänstområde är 21 december. Nyårsresor går bra att boka ända fram till nyårs­afton. Göteborgs färdtjänstområde består av Göteborg, Ale, H ­ ärryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Öckerö.

KRISLÄGE Hur klarar du dig om matbutiken har slut på varor eller om vattnet inte går att dricka? Genom att vara förberedd så att du klarar dig på egen hand de ­första ­dygnen vid en krissituation kan samhällets ­resurser i stället användas för att hjälpa dem som b ­ ehöver det mest. Här är några enkla tips från Göteborgs Stads ­kampanj 72 timmar om hur du förbereder dig inför det oväntade. ➙ Se till att ha vattendunkar att hämta vatten i. ➙ Ha mat hemma som klarar rumstemperatur. ➙ Om du inte har grill – skaffa ett campingkök. ➙ Ficklampa, filtar och radio med batteri är också bra att ha. Och glöm inte apoteksgrejer som värk­ tabletter och andra mediciner.

Läs mer om jul- och nyårsresor med färdtjänsten på: goteborg.se/julresor

Läs mer på: goteborg.se/72timmar

NY SUPERMASKIN FÖR STORPANTARE MILJÖ Har du många flaskor och burkar som du vill panta? Då är det smidigt att åka till Kretsloppsparken i Alelyckan. Där finns ”supermaskinen” – en pantautomat som tar emot stora mängder och själv sorterar burkarna och flaskorna. Du kan hälla dem direkt ur en påse eller säck. Panten får du utbetald till ett PayPal-konto, eller i form av betalcheckar som går att handla för i de flesta större butiker. Det går också att skänka pengarna till Water Aid. Läs mer goteborg.se/lamnaavfall

Vill du bli familjehem? OMSORG Det behövs fortfarande fler familjehem för barn och ungdomar som av olika anledningar inte kan bo hos sina föräldrar. Om du är intresserad av att öppna ditt hem finns det nu ett webbtest där du får svara på frågor och se om ditt hem skulle passa. Här kan du ­också anmäla ditt intresse. För att vara familjehem behövs ingen särskild utbildning. Det viktiga är att ni är stabila och har tid, plats och engagemang för att ta hand om ett barn. Läs mer och gör webbtestet här: familjehemgoteborg.se 20

DU VET VÄL OM… … att du som är pensionär och folkbokförd i Göteborg har fri entré på stadens museer från och med 2017. Det gäller utställningar som inte är avgiftsbelagda på Göteborgs ­konstmuseum, Röhsska museet, Göteborgs stadsmuseum och Sjöfartsmuseet Akvariet. Läs mer på: goteborg.se/museer

FÅ HJÄLP MED LÄXAN LÄXHJÄLP Pluggar du och behöver hjälp med läxorna? På tisdags- och onsdagskvällar finns hjälp att få på stadsbiblioteket i de flesta ämnen för elever på mellanstadiet, högstadiet, gymnasiet, komvux och sfi. Flera andra bibliotek i staden och de kommunala bostadsbolagen erbjuder också läxhjälp – i Göteborgs Stads kalendarium hittar du mer information. Läs mer kalendarium.goteborg.se

VÅRT G ÖTE BO RG # 4 201 6


närbilden

LISA STARTADE FOTBOLLSLAG FÖR FLYKTINGTJEJER

L

isa Hammarström snackar inte bara. Vill hon göra något så kör hon. Ur den ­stenhårda viljan skapades föreningen Rampen och fotbollslaget för nyanlända flyktingtjejer. Du är initiativtagare, hur kom du på idén?

– Samhällsklimatet har självklart påverkat mig, jag vill jobba för att grupper möts och pratar med varandra, i stället för att motsättningar uppstår. De här tankarna har snurrat i huvudet ett bra tag, men jag har inte riktigt haft energi att göra verklighet av något förrän nu. Under min uppväxt fick jag aldrig höra ”det går inte” eller ”det kan du inte göra”. Så är det inte för alla. Många tjejer vågar inte göra saker, som att exempelvis spela fotboll. Jag vill förmå tjejer att våga drömma och leva ut.

Hur gick ni till väga för att dra igång?

– Jag pratade med några av mina närmsta vänner och som tur var ville de gärna vara med och göra det här. Nu är vi sex stjärnskott som utgör kärnan i Rampen. Vi tog ett möte och bestämde oss för att köra. Vi började i det lilla, fast det råkade ändå bli ­ganska stort från början. Ryktet spred sig snabbt och nu är vi uppe i runt 80 aktiva med 25–40 tjejer på varje träning. Varför just fotboll?

– Jag har spelat sedan barnsben. När jag var liten, i fyra–femårsåldern hade jag en deal med min storebror. Om jag spelade fotboll med honom i en halvtimme läste han Bamse för mig i tio minuter. Jag skyller allt på honom, det var han som fick mig att börja. Vad är det bästa med Rampen?

– Det finns så mycket bra! Det är en fantastisk känsla att åstadkomma något tillsammans med andra, vi skrattar mycket och har sjukt roligt tillsammans. Det är underbart fint att se lyckan i tjejernas ansikte när de kämpat riktigt hårt eller gör mål, när deras ögon strålar och hela ansiktet spricker upp i ett stort leende. Vad väntar nu?

– Tre av våra tjejer har redan börjat träna fotboll med andra lag, det är väldigt roligt och känns som ett kvitto på att vi lyckats bryta en del av segregationen. Vi kommer fortsätta utveckla Rampen och jobba för att människor i staden ska mötas på olika sätt. Nästa steg är att skapa ännu fler samarbeten med andra och bland annat starta ett it-projekt för tjejer och ungdomar som bor i socioekonomiskt utsatta områden. • TE X T: SAN NA SCH I LLER B I LD: J O NA S TO B I N

Lisa Hammarström Ålder: 30 år. Familj: Stor. Fyra syskon, mamma och pappa i Malmö. En bror i Göteborg. Bor: Kommer från Malmö, bor i Krokslätt, 100 ­meter över gränsen så det är i Mölndal. Men jag brukar säga att jag bor i ­Göteborg. Sysselsättning: Frilansande webbutvecklare. Aktuell: Som ordförande och tränare i Rampen.

Fakta Rampen Rampen är en ideell förening med målet att bryta utanförskap och minska segregation. Föreningen startade i februari 2016 och arrangerar i dag fotbollsträningar för nyanlända flyktingtjejer en gång i veckan. Läs mer här: rampen.com 21


kalendarium FOTO : D I C K G I LLB ERG , PER TO RG N ÉR , O LLE AN D ERS SO N

JULFINT I PALMHUSET

– vinterns vackraste blommor PALMHUSET Trädgårdsföreningen bjuder in till det julpyntade Palm­ huset. Blomsterkreatören ­Gunnar Kaj skapar julstämning med ­vinterns vackra blommor. Palmhus blir till halmhus med stjärnor av halm och under palmerna breder en ­blommande julskog ut sig.

Välkommen in i värmen!

Plats: Trädgårdsföreningen. Tid: 9–31 december. Pris: Gratis. Läs mer om Gunnar Kaj på: kaj.se

DECEMBER–JANUARI

PÅ GÅNG

Att bara röra sig i den vackert upplysta innerstaden är en upplevelse i december. Biter kylan för mycket har ­museerna många intressanta utställningar. Museernas årskort kostar 40 kronor för vuxna och gäller på Stadsmuseet, Konstmuseet, Röhsska museet, Sjöfartsmuseet Akvariet och Naturhistoriska museet. AKTIVITETER

HITTA FLER EVENEMANG PÅ WEBBEN: • kalendarium.goteborg.se • goteborg.com • blastallet.goteborg.se • frolundakulturhus.se • goteborg.se/kaken • goteborg.se/museer


kalendarium

JULSTADEN GÖTEBORG

– vacker ljussättning och julmarknader För trettonde året i rad erbjuder CITY Julstaden Göteborg ett brett utbud av upplevelser, traditionsrika och moderna julmarknader och en vacker formgiven ljussättning av staden. Det tre kilometer långa ljusstråket går från centrala hamnen längs Avenyn via Götaplatsen, till Jul på Liseberg. Nyhet i årets Julstad är en rad kulturupplevelser i julkalender­ form på olika ställen runt om i Göteborg den 1–24 december. Nyårs­ firande på Götaplatsen 31 december. Mer information: goteborg.com/julstaden och på liseberg.se

Musiklivet i Göteborg 1955–2018

Utställningen som sätter sinnena på prov Hur UTSTÄLLNING s­ kulle du uppleva världen utan syn och hörsel? Utställningen Kännbart på Stads­ museet utmanar dina sinnen. T ­ eckenspråkstolkat och tillgång till ­teleslinga.

Plats: Stadsmuseet. När: Till och med 19 februari. Pris: Museernas årskort. Gratis för alla under 25.

STADSVANDRA i det gamla Majorna

UPPTÄCK I Gathen­ hielmska reservatet finns delar av det gamla Majorna beva­ rat. Upptäck ett av Göteborgs äldsta områden och hör bland annat historierna om Lasse i Gatan.

Följ med till arenor, svart­ MUSIK klubbar och bortglömda dansgolv i en historisk resa genom populär­ musikens Göteborg. Stadsmuseets utställning bygger på material ur museets samlingar och en stor mängd unika inlån från privat­ personer. Plats: Göteborgs stadsmuseum. När: Pågår till 14 januari 2018. Pris: Museernas års­ kort. Gratis för alla under 25. Läs mer: goteborgsstadsmuseum.se.

När: Onsdag 28 december kl 17–18 Var: Start vid Sjöfartsmuseets entré, mål Djurgårds­ gatan. B ­ iljett: Museernas årskort (köpes i förväg i ­museets kassa), under 25 år fri entré.

FLER AKTIVITETER UNDER VINTERN

11/12

16/12

16/12

18/12

19/1

Guidning i Palmhuset

Orientalisk dans i Frölunda

Spoken word på stadsbiblioteket

Öppet julfirande i Angered

Tema återvinning på Blå stället

Guidning i Palmhuset, Trädgårdsföreningen. Samling i mittskeppet kl 13.30–14.00. Fri entré

Öppen dans för tjejer och kvinnor med Fadia Al Soukhni. Frölunda kulturhus, Lilla salen 18.30–19.45, ingen avgift

Skriver du poesi och är 13–25 år? Denna kväll har stadsbiblioteket en öppen spoken word-scen. Estradpoeten och transaktivisten Yolanda Bohm gästar. Start kl 18.00.

Blå Stället i Angered bjuder in till julfirande för alla åldrar. Det blir levande musik, dans kring granen och tomte. Kl 13–15. Stora salen. Fri entré.

Vi skapar fina roliga figurer av sånt vi brukar slänga. Workshop för kreativa människor ­mellan sex och 120 år. Blå stället kl 18, fri entré.


stadsutveckling

UTFORSKA OCH TYCK TILL OM GÖTEBORG I NYA APPEN Ett virtuellt klotterplank där du kan tycka till om aktuella stadsutvecklingsprojekt och komma med egna förslag på vad som bör göras i Göteborg. Ladda ner den interaktiva kartan Min Stad direkt i telefonen. MIN STAD

M

MIN STAD Appen Min Stad är kostnadsfri och går att ladda ned i både App Store och i Google Play. För att kunna göra egna inlägg måste du logga in via Facebook eller Google. Du kan också gå in på: minstad.goteborg.se

TEXT: AMANDA JOHANSSON FAGER

in Stad lanserades på nätet 2012 och har s­ edan dess varit en plats för göteborgarna att lära sig mer om hur Göteborg utvecklas och debattera stadsutvecklings­ frågor. Sedan i höstas finns också appen Min Stad. Här kan du se aktuella stadsplanerings­ projekt och du kan kommentera direkt på kartan.

– Kartans innehåll skapas av både Göte­ borgs Stad och av invånarna. Göteborgarna kan lägga in sina egna idéer, som alla sedan kan ta del av. Vi hoppas på ännu bättre dialog och delaktighet, säger Eric Jeansson, geo­ datastrateg på stadsbyggnadskontoret och projektansvarig för Min Stad. En nyhet är fliken Göteborg berättar. Här lyfts Göteborgs historia fram, med bland ­a nnat bilder och berättelser från Stads­

museets arkiv. Du kan ock­ så själv bidra med innehåll via appen eller hem­ sidan. – Det kommer att bli jätte­häftigt att läsa alla olika berättelser. Historien är en del av stadsutvecklingen och det är viktig att relatera till det som varit för att förstå varför det ser ut som det gör i dag, säger Eric Jeansson.

I N G E N I G Ö T E B O R G S S T A D svarar direkt på de inlägg som användarna gör, men det som skrivs ger inspiration till den fortsatta ­utvecklingen. – När vi börjar titta på nya områden att utveckla går vi igenom inläggen som rör det ­aktuella området. På så vis är götebor­ garna med och utvecklar staden, säger Eric ­Jeansson. Dessutom kartlägger stadsbyggnadskon­ toret vilka andra platser som göteborgarna gör inlägg om – detta för att få inspiration till framtida stadsutvecklingsprojekt. Intresset från omvärlden är stort när det gäller Min Stad. – Lösningen är unik, någon liknande tjänst finns ingen annanstans i världen. Många ­andra städer, både i Sverige och utomlands, är intresserade av tekniken, säger Eric ­Jeansson. •

VILL DU KOMMA I KONTAKT MED GÖTEBORGS STAD? Kontaktcenter

Webb och e-post

Facebook

Besök oss

Telefon: 031–365 00 00 Måndag till fredag, klockan 07.00–18.00

www.goteborg.se www.goteborg.se/suomeksi goteborg@goteborg.se

facebook.com/ goteborgsstad

Ekelundsgatan 1 Måndag till fredag, klockan 8.30–16.30


Vårt Göteborg nr 4 2016