Issuu on Google+

Vallen är viktig – jordnära råd för framgångsrik vallodling


Innehåll:

Vall

Etableringen är A och O Rapid är ett säkert kort Vallmästaren sår in med Rapid BioDrill är ett starkt alternativ Spirit är en ny möjlighet Välj teknik efter tidpunkt för helsäden Rapid är med i majsmatchen Tempo är klassens nya ljus

4-6 7-9 10 - 11 12 - 14 15 - 19 20 - 23 24 - 25 26 - 27


Vallen är viktig för Sverige Sveriges största gröda är vall. På ca 1,1 miljoner hektar växer det vall och det är faktiskt på nästan hälften av Sveriges åkerareal som klöver och gräs blir till foder och bete. Värdet av den skördade vallen ligger någonstans mellan 5 och 6 miljarder kronor så det är inga små summor det handlar om. Likväl är vallen styvmoderligt behandlad.

Rapid ger trygghet För att ändra på detta satsade Väderstad-Verken helhjärtat på fältförsök i vall i början av 2000talet. Då bidrog vi till att höja kunskapsnivån genom gedigna och genomarbetade försök tillsammans med den officiella fältförsöksverksamheten. Vi lärde oss att insådd med Rapid är en säker teknik som ger samma vallskörd

som traditionella metoder. Försöken visade också att antalet överfarter går att hålla nere med Rapid när vallen ska etableras.

Bredsådd med Spirit Sedan dess har vi lanserat såmaskinen Spirit som återpackar markytan med bärhjul framför såbillarna. Spirit i arbetsbredderna 4-6 meter går också att utrusta med frösålådan BioDrill och därmed finns ytterligare ett alternativ för vallinsådd från Väderstad. Några resultat med Spirit från fältförsök finns inte att redovisa här. Däremot finns en artikel på sidan 15-19 om en ekologisk mjölkgård som ser stora fördelar i att vallen blir bredsådd med BioDrill på Spirit och därmed konkurrerar med ogräsen redan från start.

Mycket ska stämma Vi hoppas att den här skriften ska inspirera alla Sveriges skickliga vallodlare till att prestera ännu bättre. På sidan 10-11 kan du läsa om Årets Vallmästare 2012 Fredrik Hansson som driver ett ekologiskt jordbruk i Dalsland. Utmärkelsen fick han för sitt fina vallfoder. Han menar själv att vallfodret är ett resultat av klöver, skickliga medarbetare, tur med vädret och så valletablering med en Rapid med frölåda. Slutsatsen är säkert korrekt. Det är mycket som ska stämma och en avgörande pusselbit är den viktiga insådden. För det ändamålet har Väderstad både välbeprövade och nya, vassa verktyg. Väderstad-Verken AB Bo Stark


Etableringen av vallen är en känslig fas. Ömtåliga vallväxter ska ges bästa förutsättningar under startfasen för att kunna avkasta optimalt de kommande åren och göra vallodlingen lönsam.

Etableringen är A och O Vall är Sveriges största gröda med ett totalt skördevärde på 5 500 miljoner kronor. För att höja värdet ytterligare måste avkastningen per hektar öka. Det går att höja vallskördarna, men då måste etableringen prioriteras och insådden ges en perfekt start. Text: Per-Anders Andersson, Agroråd AB

I vallodlingen är etableringen av vallen ett av de absolut viktigaste momenten. Det är många faktorer som spelar in och det är viktigt att alla bitar hamnar på rätt plats i pusslet. Det arbete man lägger ner vid etableringen ska bära frukt i 3-4 år. En mindre lyckad valletablering kostar flera tusenlappar per hektar och år. Dålig vallanläggning är en av de vanligaste orsakerna till låg avkastning i vallen, så det finns all anledning att lägga manken till vid den känsliga starten för att göra vallodlingen lönsammare.

Vall

Vallen är värdefull

4

Vall är Sveriges största gröda med ca 1 100 000 hektar. Den upptar därmed nästan hälften av åkerarealen. Detta innefattar både slåtter- och betesvall. Slåttervall, vall som skördas, omfattar 900 000 hektar. Den genomsnittliga hektarskörden är låg enligt den officiella statistiken med 4700 kilo torr-

substans (ts) per hektar. Orsakerna är flera: 1. En stor del av vallarealen odlas extensivt. 2. Andelen ekologisk vall ökar. 3. Vall där återväxten betas, men inte skördas, räknas med i arealunderlaget. Värdet av den skördade vallen i Sverige är, trots låg medelskörd, hela 5,5 miljarder SEK när priset på vall sätts till 1:30 per kilo ts. En intensivt odlad vall i södra Sverige avkastar 8-12 ton ts per hektar och kan då ha ett skördevärde på uppåt 16 000 kronor per hektar. Det krävs 10 ton höstvete och ett pris på 1:60 för att nå upp i samma division!

Frölåda är vanligast Den traditionella metoden vid insådd av vall är att radså vallfröet i en separat körning med vältning före och efter. Metoden praktiseras främst i försommartorra områden. Det är också det säkraste sättet att etablera vallen på. Eftersom det är tidskrävande och dyrt, är den vanligaste metoden idag att så vallfrö med frölåda på såmaskinen. Rapidteknik med frölåda har skyndat på den utvecklingen. I stort sett all vall sås in i vårsäd eller en blandning av vårsäd och baljväxter. I de traditionella spannmålsområdena står insåningsgrödan till mogen skörd. På Sydsvenska höglandet, i Dalarna och Värmland sker en del insådd i helsäd och grönfoder. I Norrland gäller helsäd och reninsådd.


Tips inför vallinsådd Stark teknikutveckling Utvecklingen av tekniken för jordbearbetning och sådd har varit enorm under de senaste decennierna. Det gäller faktiskt också valletableringen. Inte minst Väderstad-Verken har bidragit med detta, ofta inspirerade av svenska lantbrukare, men också av utländska strömningar. Allt detta har påverkat sättet vi etablerar vallen på. Bearbetning inför vallinsådd syftar till att få jämna fält med en grund såbädd. Rexiusvält, Rapidsåmaskin, eller konventionell harv försedda med Crossboard passar utmärkt för den uppgiften. Rexius och Carrier med BioDrill ger också utmärkta vallar när man vill så in vallen i renbestånd. Väderstad Spirit med frölåda är en ny maskin som fyller ett behov av en lättare såmaskin än Rapid på sand- och mojordar. Hittills vunna erfarenheter tyder på att insådden blir lika bra som med Rapid, men mer erfarenhet och fler år av etablering krävs innan vi vet svaret.

Välj rätt insåningsgröda Grödor rangordnade efter vallavkastning året efter insådd. 1. Insådd utan insåningsgröda 2. Grönfoder och helsäd 3. Vårsäd till mogen skörd

• Sänk utsädesmängden för insåningsgrödan – max 150 kg/ha • Snåla inte med vallfrö och sikta på 25 kg/ha – kostnaden för högre utsädesmängd blir försumbar utslaget per vallår. • Jämna eller harva fälten på hösten – gäller särskilt på lerjordar. • Placera vallfröet på 1-2 cm – se figur 1. • Välj rätt insåningsgröda – aldrig ettårigt rajgräs som ger alltför stark konkurrens • Prioritera insådden framför andra grödor på våren – vallen är viktig!

Vallodling i Sverige • 1 140 000 hektar vall • 44 procent av åkerarealen • 900 000 hektar skördas • Officiell avkastning: 4700 kilo ts/ha • Värde per hektar: 6100 kr • Totalt värde för Sverige: 5 500 000 000 kr

5


Sådjup (cm)

Grunt är grunden

%

Vall

Uppkomst

6

Figur 1. Figuren visar uppkomst i fält av olika vallarter och vid olika sådjup. Generellt ökar känsligheten för djup sådd med minskande fröstorlek, så det gäller att placera vallfröet grunt. Notera särskilt timotejens behov av grund sådd – redan på

2 cm djup är uppkomsten under 10 procent. Ett korrekt sådjup bör vara 10 gånger fröets diameter. Vallfrö bör normalt myllas till 1-2 cm djup. Källa: Nordestgaard, A. 1980 & 1983, Danmark.


Rapid är ett säkert kort Rapid med frölåda ger insådden en snabb och säker start. Försök som jämförde konventionell etablering med Rapid och frölåda gav samma skörd. Skillnaden ligger i att antalet överfarter med Rapid blir betydligt färre. Text: Per-Anders Andersson, Agroråd AB

Väderstad-Verken har under många år, tillsammans med försöksorganisationen i Animaliebältet, satsat på försök och utveckling inom vallodling. Valletableringar med Väderstads maskiner är därför väl utprovade och har visat bra resultat på fältet. De sparar dessutom pengar i odlarens ficka.

Samma skörd med Rapid I början på 2000-talet undersöktes hur valletablering med Rapid med frölåda fungerar jämfört med konventionell insådd i korn – med separat sådd av vallfrö och vältning före och efter sådd. Resultatet

från försöksserien visar att båda insåningsmetoderna fungerar väl, är likvärdiga och att avkastningen i förstaårsvallen är lika stor för båda metoderna (tabell 1). Det som skiljer de två metoderna åt är inte skörden i vallen utan antalet bearbetningar och överfarter (tabell 2). Vid konventionell insådd krävs 8 överfarter medan det räcker med 3-4 överfarter vid sådd med Rapidmaskin. Varför är det då så?

figur 1 på sid 6 kan vi konstatera att om timotejfrön placeras på 2 cm djup, är det bara 10 procent av utsådd mängd som kommer upp. På 4 cm djup kommer inga timotejfrön överhuvudtaget att se dagsljus. Det är här som Rapid har sin styrka. Återpackarhjulen bakom såmaskinen vältar direkt på vallfröna som har placerats i jorden av frölådan mellan såbillarna och den myllande efterharven.

Vältar med packarhjulen

Fukten kvar i marken

För att förklara skillnaderna i antalet överfarter tar vi hjälp av gammal kunskap. I en äldre försöksserie testade man olika såmetoder och jämförde dessa med vältning före och efter sådd och vältning enbart efter sådd (figur 2). Av resultatet framgår att framförallt vältning före sådd ger mycket bra resultat oavsett såmetod. Det kan inte nog poängteras hur viktigt det är med en grund såbädd, där man kan placera vallfröet på ca 1 cm djup. Tittar vi på

Det är dock inte bara placeringen som är viktig. Finns där ingen fukt att gro i, så spelar placeringen inte någon roll. Därför är det av yttersta vikt att behålla markfukten som finns på våren kvar i såbädden. Väderstads metoder bygger på få överfarter med grund bearbetning. Placering av vallfröet efter såbillarna men före återpackning och efterharv ser ut att vara ett bra koncept. Det är viktigt att efterharven är inställd så att den gör det arbete den är tänkt för, vilket ibland slar-

7


vas med i praktiken. Efterharven ger ett avdunstningsskydd, hindrar igenslamning och ger en extra återpackning av jorden.

Grunden läggs med plog Men en bra start för vallinsådden börjar långt tidigare. För att lyckas med ett fåtal bearbetningar vid vallinsådd och dessutom behålla fukten i såbädden, kan inte nog poängteras hur viktigt det är att plöja väl och rätt. Plöjning är den enskilt viktigaste jordbearbetningsåtgärden. Fräscha slitdelar och en rätt inställd plog ger bra förutsättningar för en lyckad valletablering.

naden för etablering med Rapid och frölåda är 610-840 kr lägre per hektar jämfört med traditionell konventionell etablering. En orsak ligger i bl.a. en lägre bränsleförbrukning. Tidigare beräkningar har visat att förbrukningen minskar med ca 15 l diesel per hektar. Ett smart och ekonomiskt sätt att både spara pengar och bidra till minskade utsläpp av växthusgaser.

Vältningen är viktig

Försäkra med frö Värt att notera från uppföljande försöksserier med Rapidsådd är att insådd med 10 kilo vallfrö per hektar gav lika bra resultat som insådd med 20 kilo vallfrö per hektar (figur 3). Etableringsförhållandena var mycket goda under försöksåren och resultaten visar att det vid bra förhållanden går att sänka utsädesmängden. Men kostnaden för vallfrö utslaget per vallår eller per kilo ts är faktiskt nästan försumbar. En högre utsädesmängd per hektar ger därför bara lite utslag i plånboken, men är i stället en bra försäkring mot oförutsedda förhållanden. Det går dock aldrig att ersätta en noggrann såbäddsberedning med högre utsädesmängd.

Figur 2. Oberoende av metod och klimat är det särskilt viktigt att välta före sådd av vallfrö. Relativ torrsubstansskörd i förstaårsvallen efter insådd i korn med olika såmetoder. Källa: Lönsammare vallodling, Nils Jafner, 1991.

Utsädesmängd både viktig och oviktig

Vall

Mindre diesel går åt

8

Samma försök visar också att vältning efter sådd med Rapid inte påverkar avkastningen i förstaårsvallen (figur 3). Det befäster tidigare erfarenheter och försöksresultat, att det är viktigare vad vi gör före än efter sådd av vallfrö. Färre överfarter bör också betyda lägre kostnader. I artikeln på sid 12-14 (tabell 3) ser vi av beräkningar gjorda av Hushållningssällskapet Skaraborg, att den totala kost-

Figur 3. Avkastningen i förstaårsvallen var densamma oberoende av utsädesmängd och bearbetning efter sådd. Likväl finns det anledning att hålla uppe utsädesmängden som en försäkringskostnad för att inte äventyra valletableringen om något skulle gå snett. Resultat av 4 försök (L-3612 och L-3613) med valletablering år 2003-2004.


Samma totala vallskörd Metod

Skörd 1 kg ts/ha

rel tal

Skörd 2 kg ts/ha

Konventionell sådd, separat insådd Väderstad Rapid, insådd med frölåda

rel tal

Totalskörd kg ts/ha

rel tal

6080

100

4560

100

10650

100

6040

99

4700

103

10740

101

Tabell 1. Sådd med Rapid och frölåda gav samma skörd i förstaårsvallen som konventionell sådd med separat insådd i 7 försök med valletablering under åren 2000- 2002 i försök L-361 och L-3611.

Överfarterna blir färre med Rapid Metod

Arbetsmoment

Antal överfarter

Konventionell sådd, separat insådd

Harvning, stenplockning, gödningsspridning, harvning, sådd av korn, vältning, sådd av vallfrö, vältning.

8

Väderstad Rapid, insådd med frölåda

Harvning, stenplockning, sådd av korn och vallfrö.

3

Tabell 2. I försöken blev det totalt 8 överfarter för de olika arbetsmomenten för konventionell teknik med separat insådd av vallfrö. Med Rapid och frölåda räckte det med 3 överfarter för att åstadkomma samma resultat.

Frölådan på Rapid lyfter valletableringen och gör den enklare och billigare. Rapid fungerar som både såmaskin och vält och gör insådden av vallfröet säker.

Principen för Rapid och frölåda är att vallfröet sås ut efter såbillarna men före återpackarhjulen. Det gör att vallfröet placeras grunt och etableringen blir säker.

9


Rödklövern är kraftkällan som ger hög proteinhalt i det ekologiska vallfodret till de 110 mjölkkorna på Nordbyn.

Vallmästaren sår in med Rapid Klöver, tur med vädret, duktiga medarbetare och en Rapid. Det är receptet bakom det fina vallfoder som gav Fredrik Hansson titeln Årets Vallmästare 2012. Text: Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Fredrik Hanssons tre skördar med hög och jämn näringsmässig och hygienisk kvalitet på vallfodret imponerade på juryn. Därför fick han titeln Årets Vallmästare 2012. Fredrik driver gården Nordbyn utanför Frändefors i Dalsland där 110 ekologiska mjölkkor producerar 10 700 kilo ECM. För det krävs ett bra vallfoder. – Det är helt ovärderligt med ett bra vallfoder eftersom det är så dyrt att få tag på ekologiskt protein, sammanfattar Fredrik Hansson sin strategi. Mer konkret siktar han på ett ensilage som håller över 11 MJ och helst uppåt 170 g smältbart råprotein per kilo ts. Det är åtminstone målet.

Helsäd är fattigmansmajs

Vall

All spannmål på gården sås med en Concorde som fyller sin funktion för ändamålet. Men i spannmålen etableras inga vallar. De anläggs i stället med Fredriks brors Rapid som har en frölåda. Med ordinarie såbillar sås en blandning av havre och ärter och vallfröet sås in samtidigt med hjälp av frölådan. I månadsskiftet juli–augusti ensileras sedan havre och ärt som helsäd. – Vi kallar det fattigmansmajs, skrattar Fredrik. Men han är allvarlig när han förklarar fördelen med det strukturrika helsädesensilaget som komplement till det proteinrika fodret. Fattigmansmajsen ger lugn och ro åt mjölkkornas magar.

10

Mycket står på spel Han är nöjd med säkerheten som Rapid plus frölåda ger honom i etableringen. Tidigare skedde insådderna med en Nordsten med släpbillar, men under de senaste ca 15 åren har Rapid med frölåda skött uppdraget. Ibland gör Fredrik Hansson insådder med frölåda på en ogräsharv i samband med blindharvning. Men metoden håller inte måttet. – Det är för osäkert så det sker bara i undantagsfall. Vallarna är för dyra och det är mycket pengar som står på spel. Rapid fungerar bra hos oss, säger han.

Krävs skickliga medarbetare Bra insådder ger grunden för det fina vallfodret. För ett bra vallfoder krävs dock lite mer. Fredrik Hansson poängterar hur viktig klövern är som motor i den ekologiska växtodlingen. Den ger protein i fodret och kväve till växtföljden. Men utöver Rapid och klöver är det ytterligare 2 ingredienser som är hemligheten bakom receptet för ett fint vallfoder menar Fredrik. – Duktiga medarbetare och tur med vädret! Så blev Fredrik Årets Vallmästare 2012. Nordbyn Ekologisk mjölkproduktion Mjölkkor: 110 + rekrytering Avkastning: 10 700 kg ECM Areal: 350 ha Grödor 2012: • 110 ha vall • 60 ha havre • 60 ha vårvete • 45 ha åkerböna • 30 ha helsäd • 25 ha beten • 20 ha träda


Juryns motivering ”Klövern är motorn i den ekologiska mjölkproduktionen hos Fredrik Hansson. Han har med framgång lyckats producera ett vallfoder med hög och jämn kvalitet, såväl näringsmässigt som hygieniskt, för alla tre skördar. Grovfodret spelar en central roll i företaget vilket även avspeglar sig i den höga avkastningen för de drygt 100 korna.”

11


BioDrill är en frösålåda som kan användas på de flesta av Väderstads kultivatorer, såmaskiner och vältar. Monterad på en Rexius-vält är BioDrill ett kraftfullt sätt att etablera en vall enkelt och kostnadseffektivt.

BioDrill är ett starkt alternativ Insådd med BioDrill ger samma resultat i vallen som insådd med Rapid och frölåda. Men en BioDrill på en Rexius-vält är dessutom ett starkt alternativ vid insådd i renbestånd. Metoden sparar både pengar och överfarter.

Vall

Hård konkurrens vid start

En vidareutveckling av frösålådan till Rapid är den mer sofistikerade BioDrillen , en pneumatisk frösålåda med elektrisk drivning. Den kan monteras på de flesta av Väderstads maskiner som Cultus, TopDown, Carrier, Rexius, Spirit m.fl. För den vallodlande lantbrukaren är BioDrill främst aktuell på Rexius-välten och den nya Spiritsåmaskinen, men även placering på Carrier och Rollex kan vara aktuellt.

Att hjälpså en redan etablerad vall är det många som efterfrågar. Om man dessutom skulle kunna förlänga vallens liggtid några år, vore det bingo. Väderstad-Verken och försöksorganisationen i Animaliebältet undersökte detta i en försöksserie i mitten på 2000-talet, genom att årligen så in vallfrö i en befintlig vall. Resultatet visade att det var svårt för de nysådda plantorna att konkurrera med den redan befintliga vallen. Av försöksresultatet kan man dra slutsatsen att det inte var ekonomiskt att försöka förlänga vallens liggtid med årlig insådd.

BioDrill sparar fukt

Hjälpså snart efter start

Text: Per-Anders Andersson, Agroråd AB

12

vall, liksom för hjälpsådd i etablerad vall. Även Carrier med BioDrill har testats av lantbrukare för insådd i renbestånd med gott resultat. Där finns dock inga försöksresultat att luta sig emot.

Försöken där Väderstad Rapid jämfördes med konventionell insådd (tab 1, sid 9) följdes upp av en ny serie, där Väderstads BioDrill monterad på en Rexius-vält jämfördes med insådd av vallfrö med Väderstad Rapid med frölåda. Resultaten från undersökningen visar att metoderna är likvärdiga (figur 4). Det handlar återigen om att hushålla med markfukten, få till en grund såbädd och att göra få överfarter. Rexius med BioDrill passar bra för reninsådd av

I praktiken fungerar det bäst att hjälpså en vallinsådd redan etableringsåret eller på våren första vallåret. Då har inte vallen hunnit etablera sig och den konkurrerar inte lika starkt med de nysådda vallplantorna. Har insådden misslyckats p.g.a. torka, liggsäd eller alltför bra insåningsgröda, ska man passa på att så, så snart man skördat insåningsgrödan. Här fungerar en Rexiusvält med BioDrill alldeles utmärkt med hög kapacitet och låg hektarkostnad. Även Rapiden fungerar bra, men den är ett dyrare alternativ.


1000 kr att tjäna Förutom ett bra resultat på fältet är etableringskostnaden viktig för ekonomin i vallodlingen. Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) genomförde 2007 en enkät (JTIrapp 2009) bland mjölkföretag, vilken teknik som används vid vallinsådd idag. Utifrån den rapporten med siffror från verkligheten på svenska mjölkgårdar beräknade HS Skaraborg kostnaden för vallanläggning med hjälp av Maskinkostnader 2010, underlag och kalkylexempel på timkostnader för lantbruksmaskiner.

Lägre kostnad med Rapid Resultaten presenterades i skriften Teknik för etablering av vall (HS Skaraborg, rapport nr 3/10, 2010) och återges i tabell 3 och figur 5. I korthet kan man säga att kostnaden för vallinsådd blir lägre med Rapid plus frösålåda och ännu lägre vid reninsådd med Rexiusvält plus BioDrill. I det senare fallet blir antalet överfarter hälften så många och det finns en 1000-lapp att tjäna jämfört med vid konventionell etablering.

BioDrill i klass med frölåda

Figur 4. Avkastningen i förstaårsvallen var lika hög oberoende av om insådden gjordes med Rapid med frösålåda i en överfart eller först med Rapid och sedan BioDrill på en Rexius-vält. Resultat från 4 försök i Animaliebältet 2003-2004, serie L-3612 och L-3613.

En 1000-lapp att spara

Figur 5. I figuren är enkätsvar på hur vallinsådd går till i verkligheten på svenska mjölkgårdar omräknade till kostnader med siffror från Maskinkostnader 2010. Insådd i renbestånd med Rexius-vält och BioDrill blir det billigaste alternativet och sparar en 1000-lapp per hektar samtidigt som överfarterna minskar till hälften. Se leden på sid 14. 13


Bakgrund till beräkningarna A. Vallinsådd med konventionell metod Arbete

Komplett ekipage med bränsle och förare (kr/tim)

Kapacitet (ha/tim)

Summa (kr/ha)

Plöjning, 4-skär växel

655

0,8

820

Harvning 6 m, 2,75 ggr

790

4

540

Gödselspridare 12 m, 1500 l

610

4

150

Stenplockning 0,275 tim

445

Sådd 4 m 2 ggr

685

2

685

Vältning 6 m 2 ggr

680

3

460

120

Summa 9 överfarter

2775 kr/ha

B. Vallinsådd med Rapid med frösålåda Arbete

Komplett ekipage med bränsle och förare (kr/tim)

Kapacitet (ha/tim)

Summa (kr/ha)

Plöjning, 4-skär växel

655

0,8

820

Rexiusvält 8,2 m, 2 ggr

975

5

390

Stenplockning 0,2 tim

445

Sådd 4 m 1 ggr

1330

2,1

635

Vältning 6 m 1 ggr vid behov

680

3

230

90

Summa 4-5 överfarter

1935 - 2165 kr/ha

C. Vallinsådd med BioDrill reninsådd vall Arbete

Komplett ekipage med bränsle och förare (kr/tim)

Kapacitet (ha/tim)

Summa (kr/ha)

Plöjning, 4-skär växel

655

0,8

820

Rexiusvält 8,2 m, 2 ggr

975

5

390

Stenplockning 0,2 tim

445

Sådd Rexius med Biodrill 1 ggr

1150

4,5

260

Vältning 6 m 1 ggr vid behov

680

3

230

Vall

Summa 4-5 överfarter

14

Tabell 3. I fallen A och B är beräkningar av maskinkostnader vid vallanläggning gjorda med hjälp av skriften Maskinkostnader 2010 utförda av Hushållningssällkapet Skaraborg. Källa: Teknik för

90

1560 - 1790 kr/ha etablering av vall, HS Skaraborg rapport nr 3/10. I fall C är kostnaderna av reninsådd med Rexius och BioDrill beräknade med samma förutsättningar som beräkningarna i A och B.


Spirit är en ny möjlighet Bredsådda insådder ger ett plus i kanten för Spirit och BioDrill på Rickelstorp i Småland. När hela markytan snabbt täcks av gräs och klöver från insådden finns inte utrymme för ogräs. Det är en stor fördel för en ekologisk mjölkgård. Text: Jens Blomquist,Agraria Ord & Jord

På Rickelstorp mellan Eksjö och Tranås på Småländska Höglandet råder full aktivitet på alla fronter. Företaget har 3 ben att stå på – 100 ekologiska mjölkkor, Sands maskinstation och så Farmartjänst. Tillsammans sysselsätter de 3 grenarna 15-16 anställda inklusive bröderna Kalle och Lasse Sand som driver verksamheten. - Om man ska ha maskinstation i en

skogsbygd som vår gäller det att också ha någon annan verksamhet också. Det är en finess att våra anställda kan växla mellan maskinstationen och Farmartjänst som mer och mer har glidit över i en bygg- och anläggningsfirma, berättar Lasse Sand.

andra att det kan vi med. Det blir en positiv spiral av det hela och det är roligt att vara med på tåget nu, konstaterar Kalle Sand som ansvarar för mjölken och växtodlingen på Rickelstorp.

Många nya kor Den kunskapen kommer till nytta i alla nya kostall som byggs på Småländska Höglandet. Här råder optimism och det är drag i mjölkproduktionen. Projektet Mer mjölk i Jönköpings län har som mål att öka mjölkproduktionen med 15 procent under 3 år. Under 2011 förprövades 2 150 koplatser – 500 fler än 2010 och 1 500 fler än 2009. Drivkraften är generationsskiften på många gårdar. Men det finns också en psykologisk effekt. - Om någon vågar satsa så tänker

Kalle Sand har helhetsgreppet om fältarbete, växtodling och mjölkproduktion på Rickelstorp. 15


Lasse Sand sköter Sands maskinstation och Farmartjänst

Slitage bland stenar Sådd och insådd på Rickelstorp och på Sands maskinstation hade under lång tid skett med en 3-meters Rapid med kombi och frösålåda. - Vi hann slita ut 4 stycken sådana Rapid, skrattar Lasse. Begreppet ”slita ut” betyder för bröderna Sand att maskinen inte längre efter 1500-2000 hektar bör så borta i maskinstationsverksamheten. För en enskild lantbrukare räcker Rapid längre om den bara ska gå hemma menar de. Men 2000 hektar bland stenen på Småländska Höglandet tar hårt på billar och länkarmar även på en Rapid. En annan aspekt är att skiftena bara är 2-3 hektar i medeltal. - Det gör att 50 procent av fältet kan vara vändteg. Det blir ett stort vridmoment på billarna i svängarna om man inte lättar på Rapiden, kommenterar Fredrik Ljunggren som arbetar hos bröderna Sand.

Vall

En annan såmaskin

16

När en 4-meters Spirit med möjlighet att kombiså gödningen dök upp på marknaden var det därför lätt för Kalle och Lasse att se potentialen. - Vi ville ha en större maskin med högre kapacitet för att spara tid, men ändå stanna kvar vid 3 meters transportbredd för bredare maskiner fungerar inte hos oss i Småland, säger Kalle. Den kombinationen fick de i den Spirit med BioDrill som de investerade i och som anlände våren 2011. Den fick snabbt komma till skott i fält. Hela 400 hektar såddes i vår- och höstbruk 2011 och allt gick bra. Och lika smidigt gick det under 2012 då


Med BioDrill på Spirit blir vallen etablerad med bredsådd från början och det är en otrolig fördel.

maskinen sådde ytterligare ca 600 hektar under vår och höst. - Men det är en annan såmaskin med annorlunda teknik och det fick vi vänja oss vid snabbt, säger Lasse. Det han syftar på är att Rapid inställd på 4 cm sådjup alltid håller sig till 4 cm. Rapid är åkerns bulldozer som tar sig fram överallt med 150 kilos billtryck på en enda tallrik. Såbillarna på Spirit har bara 70 kilos billtryck fördelade på 2 tallrikar i V-form. Det är en annan historia och det gäller att ha i bakhuvudet när man bearbetar före sådd. - Men allt gick bra 2011, säger Lasse. På Spirit styr man sådjupet mycket mer med förredskapet. Det vet man nu efter både den första och den andra säsongen, men också 2012 var man nöjd med sin nya Spirit.

Bredsådda insådder Uppkomsten av spannmål, åkerbönor, ärter och allt annat som såtts med såbillarna blir bra. Men den mest positiva överraskningen med Spirit står insådderna för. - Insådderna blir fantastiskt fina både här hemma och hos våra

kunder, menar Lasse. Det finns en teknisk förklaring. Vallfröutsädet från frösålådan BioDrill blåses ut på spridarplåtar som sitter efter de bärande OffSethjulen men före billaggregatet på Spirit. Billarna myllar och därefter vältas vallfröutsädet ner med packarhjulen längst bak. Med överlappningen i spridartallrikarna blir insådden i praktiken bredsådd från början. - Man ser inte ränderna av insådd på 12,5 cm som vi såg med Rapid. Med BioDrill på Spirit blir vallen etablerad med bredsådd från början och det är en otrolig fördel för oss, slår Kalle Sand fast. Det han syftar på är att ogräsen har svårt att konkurrera med insådden eftersom det helt enkelt inte finns utrymme på marken där gräs och klöver redan tagit plats. Den aspekten är extra viktig på en ekologisk gård som Rickeltorp där ingen kemisk bekämpning görs.

Snabbt sortbyte önskemål Fina vallinsådder till trots finns det ändå saker att förbättra på Spirit menar man på Rickelstorp. - En skjutlucka på sidan med ett rör

Spridarplåtarna sprider vallfröet på hela Spirit-maskinens bredd och ger en bredsådd vall som täcker hela markytan. Insådden konkurrerar med ogräs från start och det finns inte plats för uppslag av ogräs mellan raderna.

17


Fredrik Ljunggren kollar sådjupet vid premiärsådden.

för att snabbtömma maskinen om det börjar regna eller man ska byta utsäde hade varit bra, menar Fredrik Ljunggren. Kalle och Lasse påpekar att en större volym står på deras önskelista.

Bra vall ger mycket mjölk

Vall

Men trots allt är helhetsintrycket av Spirit gott efter de första två säsongerna och man ångrar inte bytet från Rapid till Spirit. Både Rapid och Spirit fungerar för etablering av såväl skyddsgröda som vallinsådd. Såmaskinerna har dock olika temperament och behov och det vet man nu. Men med bredsådda insådder som tar upp kampen med ogräsen direkt blir det ett plus i kanten för Spirit på Rickelstorp. Att ha bra redskap i verktygslådan för fältarbete är viktigt för bröderna Sand och deras anställda. Det är i fält som grunden läggs till en hög mjölkavkastning genom väletablerade vallar som ger ett bra grovfoder menar Kalle Sand. – För att vara framgångsrik mjölkproducent måste man vara en duktig växtodlare.

18

Rickelstorp Ekologisk mjölkproduktion + maskinstation + Farmartjänst Mjökkor: 100 + rekrytering 100 procent självförsörjande på spannmål/oljeväxter/kraftfoder Avkastning: 9400 kg ECM Areal: 230 ha Grödor 2012: • 100 ha vall • 70 ha spannmål • 10 ha höstraps • 15 ha helsäd • 35 ha beten Omsättning: 17,5 miljoner


För att vara framgångsrik mjölkproducent måste man vara en duktig växtodlare.

Samtliga Spirit-såmaskiner från 4 till 9 meter i arbetsbredd kommer ner till 3 meter i transportbredd. Det gör maskinen lämpad för småländska vägar och skiften. Den nya snabbfylleskruven är guld värd när man kommer till kunder med några pallar 50-kg säckar.

19


Välj teknik efter tidpunkt för helsäden Skördefönstret för helsäd har vidgats. Idag står vi inför andra möjligheter att skörda helsäd som både innehåller mängd men också en intressant sammansättning av energi, protein, NDF och stärkelse. Men om man skördar helsäden sent ställer det krav på teknik och här öppnar helsädesborden möjligheter att minska fältförlusterna. Text: Fredric Johansson,Lantmännen Maskin AB

Helsäden känner vi igen som en bra gröda som kan komplettera vallfoderbehovet under år då vallskörden på något sätt har gått snett. Det kan vara torka, snömögel eller andra olyckliga omständigheter som gör att vallen tagit stryk. Då har det funnits möjligheter att slå av spannmålen för att dryga ut foderbehovet. Ofta har man använt sig av någon form av spannmål eller spannmål i samodling med ärter.

Vall

Skördefönstret har vidgats

20

Det vanligaste då är att man har använt sig av gårdens maskiner. Det vill säga att man har tagit fram sin slåtterkross och någon form av pick-up som antingen sitter på en rundbalspress eller till

någon hackenhet. Denna skördemetod fungerar alldeles utmärkt om man ska skörda helsäden som vi alltid har gjort, det vill säga någon vecka eller veckor efter axgång. Men den tidpunkten har förskjutits. Under åren när vi hade arealersättningen var man tvingad att skörda helsäden efter axgång för att inte få några sanktioner, men med övergången till gårdstöd har tidsangivelsen tagits bort. Nu är det fritt att skörda helsäden som ett gräs (före axgång) eller som en stärkelsegröda där hack och tröska faktiskt skulle kunna köras samtidigt på samma fält. Det gör att fönstret för skörd av helsäd har vidgats och med det följer andra behov av teknik.

Helsäd har flera ansikten Helsäd tas som ren spannmål eller som en blandning av spannmål och ärter. Ärterna har fått ta ett steg tillbaka och åkerbönan har tagit ärternas plats. Nya baljväxter för samodling med spannmål är bland annat lupin och vicker. En tidigt skördad helsäd vid begynnande axgång ger ofta en hög energihalt. Helsäden påminner då om ett vallfoder (gräs) medan en mycket sent skördad helsäd ger bra med stärkelse i kombination med god struktur. Det viktiga är att man kan göra det foder som man vill ha i sin produktion. Ett sent skördat helsädes-


Ett mer moget material i spannmål och trindsäd som bearbetas innan det hamnar i balen eller i vagnen ökar alltså risken markant för kärnspill.

foder kräver att spillet kan hållas nere för att minska förlusterna.

stor för spill vid användande av rotorslåtter även om man kan påverka inställningarna.

Vanlig rotorslåtter spiller Den vanligaste metoden för att skörda helsäden är fortfarande att slå helsäd med en vanlig rotorslåtterkross som följs av en pickup. Då är det viktigt att skörda i rätt tid eftersom spillet ökar ju mer mogen grödan är. Ett mer moget material i spannmål och trindsäd som bearbetas innan det hamnar i balen eller i vagnen ökar alltså risken markant för kärnspill. Till en viss del kan man förhindra spillet på rotorslåtterkrossen genom att sänka hastigheten på rotorn och genom att man ställer ifrån motstålet. En annan teknik som börjar komma även på den svenska marknaden är slåtterbalk utan crimper vilket även det skulle kunna minska spillet. Med en balk kommer man ifrån crimpern vilket skulle kunna leda till ett mindre spill än med en rotorslåtterbalk. Sammanfattningsvis är risken

Spillet ökar med tiden De försök som finns att tillgå från SLU visar att skörd strax efter axgång inte gav något större kärnspill som var oacceptabelt. Däremot visar försök, att väntar man fram till degmognad, uppmättes kärnspillet till hela 75 gram per kilo eller 7,5 procent. Troligtvis ökar kärnspillet ytterligare när man väntar ända fram till sen degmognad, vilket gör förlusten ännu större. Lantbrukarnas erfarenheter från det kotäta området i norra Kalmar län och södra Östergötland uppskattar förlusten med en vanlig slåtterkross och pickup vid sen degmognad till någonstans mellan 20 och 30 procent.

Kan tappa 2000 kr/ha Räknar man med en hektarskörd på 6000 kilo ts per hektar blir kärnspillet 450 kilo per hektar vid

degmognad om man räknar med 7,5 procents förlust av kärnspillet. Om man räknar ett lågt pris på 1:30 för spannmål/åkerböna skulle det innebära en ekonomisk förlust på cirka 585 kronor per hektar. Går man i stället efter lantbrukarnas erfarenheter med ett uppskattat kärnspill på i medeltal 25 procent vid sen degmognad, blir skördeförlusten av kärna cirka 1 500 kilo ts per hektar eller 1 950 kronor per hektar. Skördeförlusten av kärna innebär inte bara minskad avkastning utan försämrar även kvaliteten avsevärt på helsädesensilaget. Dessutom söker sig gärna vildsvin till områden med kraftigt kärnspill. Även konkurrensen mellan kommande vallgröda och det grodda kärnspillet ökar risken för att påverka vallens etablering. Ibland blir spillet så pass kraftigt att risken för en förstörd vallinsådd ökar väsentligt.

21


Skördetidpunkten avgör lönsamheten A. Skörd vid tidig degmognad (skördeförlust 7,5 %)

B. Skörd vid sen degmognad (skördeförlust 25 %)

Förlust i fält - skattad vinst med helsädesbord jmf slåtterkross

450 kg * 1:30 kr= 585 kr/ha

1500 * 1:30 =1950 kr

Kostnad för köpt tjänst av hack

1262 kr/tim, 2,5 ha/tim = 505 kr/ha

1262 kr/tim, 2,0 ha/tim = 631 kr/ha

Kostnad för köpt tjänst med helsädesbord

627 kr/tim, 2,5 ha/tim = 250 kr/ha

627 kr/tim, 2,0 ha/tim = 313/ha

Vinst/förlust med lejd hack med helsädesbord

- 170 kr/ha

+ 1006 kr/ha

Tabell 4. Kostnad vid olika skördetillfällen av helsäd. Totalskörd på 6000 kg ts/ha. Skörd vid tidig degmognad (A) ger lägre förluster och kan lämpligen ske med gårdens slåtterkross. Då blir köpt tjänst med helsädesbord en dålig affär. Men skördar man helsäden vid sen degmognad (B) blir fältförlusterna ofta så stora med slåtterkross att det lönar sig att leja in tjänsten och skörda med helsädesbord.

Vall

Helsädesbord minskar spillet

22

Men räddning undan spillet finns. Under senare år har det dykt upp en del helsädesbord till de självgående hackarna som gör det möjligt att minska spillet. Helsädesborden säljs av de återförsäljare som marknadsför de självgående hackarna, men även importen av begagnade bord från framförallt Tyskland har ökat. De helsädesbord som finns på marknaden är ofta utrustade med tallrikar. Det finns även bord som har knivar som skär av helsäden. Tack vare dessa bord har man kunnat minska spillet till nästan noll. Samtidigt har man även fått en annan helsädeskvalitet med betydligt

mer stärkelse i vid sen skörd jämfört med vid skörd vid degmognad.

Kärnor rakt genom kon Ofta är de stora hackarna utrustade med en CornCracker. Normalt används den till majs och är utrustad för just majs. Det finns även Seed-Cracker för helsädesensilage, men ofta används CornCracker som är till majsen. Vid sen skörd bör CornCracker eller Seed-Cracker användas för att minska risken för att hela kärnor kommer ut från hacken obearbetade. Gör de det kan de gå outnyttjade rakt igenom kon. Det ger ytterligare högre spill av


Detta helsädesbord är utrustat med tallrikar, men det finns även bord som har knivar som skär av helsäden.

ett helsädesensilage som inte är rätt hackat.

Pengar att hämta Kostnaden för ett helsädesbord till en självgående hack ligger på cirka 570 000 kronor vid en arbetsbredd på 5,20 meter. Men den stora kostnaden som ett helsädesbord medför bör inte bli så stor om man skördar helsäden rätt och utnyttjar den teknikfördel som bordet ger. Börjar man att räkna på att köpa in tjänsten är det förvånande att inte fler väljer denna teknik (tabell 4). Enligt de lantbrukare som har helsädesbord ligger avverkningen med en självgående hack på 2-2,5 hektar per timma. Ett helsädesbord som används omkring 125 timmar per år kostar 250-313 kronor per hektar. Till det kommer kostnaden för själva hacken. Den totala kostnaden ska vägas mot en skördeförlust som enligt beräkningarna ovan ligger mellan 585 och upp till 1950 kronor per hektar om man använder slåtterkross. Den enkla överslagskalkyl i tabell 4 visar att lejt helsädesbord snabbt blir lönsamt om skörden sker sent när det ses i

Det går att minska spillet på rotorslåtterkross med Crimper genom att dra ner varvtalet på rotorn och genom att ställa ifrån motstålet.

relation till förluster med vanlig slåtterkross.

23


Rapid är med i majsmatchen Majs kompletterar vallen i många foderstater. Vid sådd av ensilagemajs kan Rapidägare spara pengar och dra nytta av sin universalsåmaskin. Det visar 10 fältförsök under 3 år där Rapid utmanade konventionell precisionssåmaskin i ensilagemajs.

Tappade 1 procent I medeltal över åren tappade Rapid-ledet 1 procent i torrsubstansskörd. Det motsvarade 180 kilo torrsubstans per hektar. Avkastningsmässigt matchade alltså Rapid-maskinen sådd med precisionssåmaskin.

Fodervärdet lite lägre Majsarealen i Sverige tuffar stadigt uppåt och har nått upp till 20 000 hektar. Som ensilage bidrar majsen med stärkelse i många foderstater och är ett bra komplement till vallen.

Rapid i dubbelrad

Vall

Åren 2007-2009 genomfördes 10 fältförsök från Skåne till Värmland där grundfrågan var om Rapid kunde hävda sig i jämförelse med en konventionell precisionssåmaskin.

24

Facit blev en något lägre torrsubstansskörd och stärkelsehalt på majsensilaget när man sår med Rapid (figur 6). I kontrolledet A såddes majsen med konventionell precisionssåmaskin i enkelrad och i ett annat led etablerades majsen med Rapid i dubbelrad. Dubbelraden är viktig med Rapid för att kompensera en ojämnare utmatning i radens längsled.

Kvalitetsmässigt var det också små skillnader mellan leden. Majsensilagets stärkelsehalt är en viktig faktor för ensilagets fodervärde. Ledet med Rapid tappade 6-10 g per kilo ts i stärkelsehalt p.g.a. en lägre kolvandel (figur 7). Det betyder omräknat ca 2-4 öre per kilo ts beroende på spannmålspriset i foderstater med hög andel vallfoder och där stärkelsen värderas. Men i foderstater där det redan finns tillräckligt med stärkelse är halten utan betydelse. Där blir fodervärdet detsamma. I dessa lägen är det bara torrsubstansskörden som är intressant för odlaren.

Prickar rätt dag Försöken visar att Rapid är en universalsåmaskin. Också ensilagemajs går framgångsrikt att etablera med Rapid. Fältförsöken bekräftar också vad många offensiva mjölk- och köttgårdar redan idag


gör som sår sin ensilagemajs med egen Rapid. Men försöken visar inte på läglighetsfördelen att själv välja sådag i stället för att invänta en maskinstation. Där ligger kanske den allra största vinsten. Att pricka rätt dag för sådd har alltid varit avgörande för slutskörden.

Rapid med på banan

Smidigare val Med Rapid till ensilagemajs blir det alltså lättare att hinna så på rätt dag. Rapid ger också bättre tajming vid majssådden eftersom kapaciteten i sådden är så mycket högre än med precisionssåmaskin. Och fort kan det gå, för fröplaceringen är god ända upp till 12–13 km/h. Det blir smidigare, enklare och billigare att använda en och samma Rapid också till ensilagemajs. Nu visar också försöken det som många kloka lantbrukare redan räknat ut.

Figur 6. Det första året 2007 och sista året 2009 tappade Rapid 2 respektive 5 procent, medan skörden det andra året 2008 blev med Rapid faktiskt blev 6 procent högre. I medeltal över åren tappade Rapid bara 1 procent i torrsubstansskörd motsvarande 180 kilo torrsubstans.

Lite lägre kolvandel med Rapid

64 56

54

60 55

53

58

56

Figur 7. Kolvandelen i skörden är ett bra mått på stärkelsehalten i majsensilaget. Använder man kolvandel tappade ledet med Rapid 6-10 g stärkelse per kilo ts. Det motsvarar 2-4 öre per kilo ts i foderstater med mycket vallfoder där stärkelsen kan värderas. I foderstater där det redan finns mycket stärkelse blir fodervärdet detsamma. I sådana lägen blir det enbart torrsubstansskörden som räknas.

25


Tempo är klassens nya ljus

Rapid-såmaskin utvecklades inte för majssådd, men en Rapid fungerar ändå utmärkt vid etablering av ensilagemajs. Det visar fältförsöken på sid 24-25 som sammanfattas i figur 6 och 7.

Tempo gör det bättre och snabbare. För att kunna etablera majs i hastigheter strax under 20 km/h ställs höga krav. Därför är t.ex. utmatningshastigheten i ett såhus hos Tempo hela 28 frön per sekund. Det är högre än eldgivningshastigheten hos en kulspruta! Av detta och andra skäl blir resultatet en oöverträffad kapacitet med enastående etablering. I majsraden står bara enstaka dubbletter och luckorna är mycket få när grödan är etablerad med Tempo (figur 8).

Slår andra på fingrarna

Genialisk utmatning

Med Tempo är det annorlunda. Tempo är helt och hållet utvecklad för precisionssådd av bl.a. majs, men också för andra grödor exempelvis solrosor och soja som ska växa och utvecklas med ett exakt avstånd mellan varje planta. I det avseendet slår Tempo alla andra konventionella precisionssåmaskiner på fingrarna. Tempo är helt enkelt klassens nya ljus.

Hemligheten bakom den tekniska överlägsenheten är utmatningssystemet – på engelska kallas det för ”the Gilstring meter” efter Gert Gilstring som utvecklade systemet på Väderstad. Systemet har mycket hög precision och är samtidigt nästan helt okänsligt för vibrationer, sidolut och ojämnheter på markytan. Utsädets rörelse kontrolleras hela vägen från såhuset till marken. Därför kan Tempo leverera fläckfria majsbestånd under nästan alla tänkbara förhållanden.

Tempo gör samma sak som konventionella precisionssåmaskiner vid etableringen av majs. Men Tempo gör det snabbare och bättre. Resultatet blir en överlägsen kapacitet och fläckfria bestånd.

Vall

Bättre och snabbare

26

Tempo gör nämligen allt det som andra konventionella precisionssåmaskiner också gör. Men


Noggrant testad Tempo kom inte till över en natt. Tvärtom. Tempo är Väderstads största utvecklingsprojekt någonsin och det tog många år för flera engagerade medarbetare att utveckla Tempo från de första idéskisserna till tester i fält. Just testerna i både sålabb och i fält var viktiga komponenter under resans gång. Inget lämnades åt slumpen. Därför är Tempo sannolikt den precisionssåmaskin i världen som presterar de jämnaste och enhetligaste majsbestånden med en oslagbar kapacitet.

(%)

A

B Luckor

C

Tempo

Dubbletter

Figur 8. Mätningar av plantavstånd gjordes kontinuerligt under utvecklingen av Tempo. Diagrammet visar Tempo i jämförelse med 3 konkurrerande konventionella precisionssåmaskiner (A, B, C). Ett exakt avstånd mellan plantorna är en viktig komponent för hög avkastning och jämn kvalitet i ett bestånd. 27


VÄDERSTAD-VERKEN AB www.vaderstad.com Väderstad-Verken AB är innehavare av ett flertal immateriella rättigheter såsom patent, varumärken och mönsterskydd. Produkten/produkterna i detta dokument kan omfattas av en eller flera av dessa rättigheter.

990520-SVVV - Ver. 00 - Mjölby Tryckeri AB - 2014.01

Vi vill rikta ett stort tack till Per-Anders Andersson, Agroråd AB, Fredric Johansson, Lantmännen Maskin AB och Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord för medverkan i denna vallskrift.


Vallen är viktig - jordnära råd för framgångsrik vallodling