Page 1

Vasa sjukvårdsdistrikts informationstidning

1 / 2014

– planerad för patientens bästa

8

Färggrann, luftig och havsnära arkitektur

16

Hjärtat i fokus dygnet runt

22

Under observation på ny jouravdelning


Nya Y-byggnaden öppnar 2014 och inrymmer akuten, dagkirurgi, preoperativa polikliniken, jouravdelningen och hjärtavdelningen.

1 / 2014 TIDNINGEN HEMBESÖKET är Vasa centralsjukhus hembesök till varje hushåll i distriktet. Vasa centralsjukhus personal räddar dagligen människoliv och utför ett värdefullt arbete för att främja hälsan hos invånarna i regionen. Med den här tidningen vill vi låta dig få en inblick i verksamheten på sjukhuset, men även ge dig en möjlighet att träffa människor och patienter på sjukhuset. Vi hoppas att du kommer att trivas med oss!

Ledare................................................................ 3 Smidig vård på akuten......................................... 4 Effektiv vårdkedja...............................................6 Naturnära arkitektur............................................8 Parkera bilen på bekant plats............................ 10 Planering för patientens bästa........................... 12 Y-byggnaden våningsvis.................................... 14 Hjärtat i fokus dygnet runt................................. 16 Hjärtat en tvåtaktsmotor................................... 18 Modern vårdteknik............................................ 20 W-byggnaden grön på insidan........................... 21 Under observation............................................ 22 Operationspatienternas våning......................... 24 Y-byggnaden i siffror.........................................26


Y-byggnaden

– framtidens sjukhus Vasa sjukvårdsdistrikts informationstidning

Planeringen av sjukhusutrymmen har i varje tidsepok baserat sig på tidsenliga modeller för hur vården skall skötas samt vilken teknisk apparatur som finns tillgänglig. Kraven på rumsstorlek, våningshöjd, stomdjup, tekniska utrymmen, ventilation, elteknik, automationsteknik och logistiska lösningar har ändrats. Sjukhus som byggts före 1990-talet fyller inte dagens krav och ideologiska tänkande. Nya sjukhus byggs i dag med öppna flexibla lösningar, så att utrymmena snabbt kan ändras om vårdmodellerna ändras. Gamla sjukhus saneras så att de fyller dagens krav, men utrymmena kan inte fysiskt byggas om så att de verksamhetsmässigt skulle vara ändamålsenliga. Stora delar av Vasa centralsjukhus huvudbyggnader har uppnått en avskrivningsmässig ålder. I början av 2000-talet konstaterades att Vasa sjukvårdsdistrikt står inför ett behov av att bygga ut sjukhuset och sanera tekniskt och funktionsmässigt dåliga utrymmen. För att klara av den strategiska målsättningen att utföra 70 procent av den i förväg planerade kirurgin som dagkirurgi krävdes nya operationssalar. Kvalitetsundersökningar visade att de medicinska resultaten blir kvalitativt bättre vid dagkirurgisk verksamhet än vid klassisk bäddavdelningsvård. Ständigt ökande patientmängder och förändrade vårdprocesser ställde också krav på nya tidsenliga utrymmen. Samtidigt uppstod också behovet att skapa en gemensam dejourmottagning för nätter, kvällar och veckoslut, omfattande hela sjukvårdsdistriktet. Processen från första planeringstillfället till att det nya sjukhuset tas i bruk har tagit över tio år. Framför oss står nu en ståtlig byggnad som motsvarar dagens krav och som ger oss möjlighet att utföra sjukvården ekonomiskt fördelaktigare. Framför oss har vi också arbetet med att sanera gamla utrymmen eller ersätta dem med nya. Våra nya utrymmen har planerats med tanke på patienterna och personalen, vilket är en förutsättning för att vårdprocesserna ska fungera tryggt och flexibelt. Under följande tioårsperiod strävar sjukvårdsdistriktet till att satsa ytterligare cirka 150 miljoner euro, för att säkerställa ett konkurrenskraftigt sjukhus inom regionen. En sådan satsning behövs för att patienterna även i framtiden ska välja oss, när valet av vårdplats blir fritt 2014. Håkan Knip Teknisk chef, Vasa centralsjukhus

Utgivare Vasa centralsjukhus Chefredaktör Charlotta Järf 06 213 1726 Redaktionschef Simon Ventus 06 213 1725 Redaktion Heli Loukiainen Salla Pukkinen Päivi Ristimäki Pärmbild Katja Lösönen Redaktionsråd Göran Honga, Olle Gull, Auvo Rauhala, Marina Kinnunen Translator Jan-Peter Nummela Päivi Ristimäki E-post fornamn.efternamn@vshp.fi Layout/Ombrytning C2 Advertising Oy Tryckning Waasa Graphics Oy Upplaga 90 000 Distribution Hushållen i Vasa sjukvårdsdistrikt

VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT Vasa sjukvårdsdistrikt, som ägs av 14 kommuner, har ett befolkningsunderlag på cirka 165 000 invånare. Vasa centralsjukhus har över 2 000 anställda som arbetar inom vården och branscher som stöder vården. Vår kompetenta och engagerade personal bemöter varje patient individuellt och humant, och garanterar att du är i goda händer hos oss.

MEDLEMSKOMMUNER Kaskö • Korsnäs • Kristinestad Laihela • Larsmo • Malax • Korsholm Närpes • Pedersöre • Jakobstad Nykarleby • Vasa • Vörå


TEXT: SIMON VENTUS BILD: KATJA LÖSÖNEN

4  HEMBESÖKET

Färgkodade korridorer, ett eget väntrum för barnen, fler patientplatser och ett lättillgängligt chockrum. Det är några av de nyheter som väntar patienterna och personalen när akuten i mars flyttar in på våningen på markplan i Y-byggnaden.

– De nya utrymmena är mer ändamålsenliga för den vård vi erbjuder. I Y-byggnaden finns det plats för 20 patienter i övervakningssalen, medan det i våra nuvarande övervakningsutrymmen ryms endast fyra patienter åt gången, säger biträdande avdelningsskötare Ann-Katrin Brandtberg. Mottagningsrummens korridorer är färgkodade, för att det skall vara lätt för patienterna att hitta rätt i de större utrymmena. Längst bort i korridoren finns ett väntrum för barn, med väggmålningar som inbjuder till lek och fantasi. Patienter som kommer till akuten med ambulans förs in genom en egen ingång på den västra kortsidan. Ingången leder direkt till chockrummet där svårt skadade patienter vårdas. Flytten till Y-byggnaden erbjuder många förbättringar för vården på akuten. En del utrymmen är planerade för att effektivt kunna isolera patienter som bär på smittosamma sjukdomar såsom tuberkulos och vattkoppor. – Vattkoppor smittar extremt lätt via luften, något som föräldrar inte alltid tänker på när de kommer in med sina barn till oss, säger Brandtberg. Även om en sjukdom sällan är livshotande för barnen kan den vara mycket farlig för andra patienter på akuten, till exempel cancerpatienter som genomgår cellgiftsbehandlingar och har ett försvagat immunförsvar. Personalen på akuten uppmanar därför föräldrar att ringa på förhand och meddela om de kommer in med ett barn som har en smittosam sjukdom. Då kan de göra de förberedelser som krävs.

A går före B Varje patient som kommer till akuten får genast genomgå en triage, alltså en utvärdering. Utvärderingen baserar sig på mätbara värden såsom blodtryck, syresättning och puls. På basen av olika kriterier gör en erfaren triageskötare en helhetsbedömning av hur brådskande det är för patienten att få komma till en läkare. – Det här utvärderingssystemet används för att de som behöver vård skall få det så snabbt som möjligt, medan patienter som kan vänta får göra det, säger Brandtberg. Triageskötarna klassificerar akutens patienter enligt en femgradig skala från A till E. A-patienter måste komma till en läkare omedelbart medan en patient i klass D kan vänta till och med i ett par timmar. E-klassade patienter behöver inte komma till en läkare samma dag. – Besvär som varat länge eller som kan vänta hör inte hemma på akuten. Det är alltid bättre att söka sig till sin egen hälsovårdscentral om det är möjligt, säger Brandtberg. Hur länge patienterna i klasserna C och D måste vänta på läkarvård är beroende av hur många patienter det finns i klasserna A och B som behöver vård just då. Triagesystemet används för att kunna ge rätt vård i tid åt dem som behöver det mest. •

Varje patient som kommer till akuten får genast genomgå en triage, alltså en utvärdering, där vårdbehovet fastställs.


5

HEMBESÖKET  

Kom omedelbart till akuten eller ring efter ambulans om du • får kraftiga smärtor i bröstet • blöder kraftigt • får svåra andningsproblem • upplever strokesymptom

Symtom på stroke • talsvårigheter (sluddrigt tal eller svårigheter att hitta ord) • den ena mungipan hänger eller har dålig rörlighet • kraftlöshet i arm eller ben Personen kan ha alla symtom eller endast en del av dem.


6  HEMBESÖKET

Effektiv vårdkedja

i moderna utrymmen TEXT: CHARLOTTA JÄRF BILD: KATJA LÖSÖNEN

Nya Y-byggnaden samlar flera olika samarbetande vårdenheter under ett och samma tak. Tillsammans skapar de en effektiv vårdkedja för patienten. Snabbt och smidigt – så är det meningen att patientens besök ska förlöpa i nya Y-byggnaden. Närheten till de andra vårdenheterna är avgörande, eftersom flera vårdenheter som flyttar till byggnaden har ett intimt samarbete. – Specialplanerare har gett utlåtande med hänsyn till patienternas behov och det har utretts hur sjukhuset skall fungera även för de som har nedsatt rörliget, syn eller hörsel, säger Håkan Knip, teknisk chef på Vasa centralsjukhus. Personalen får också njuta av fräscha och moderna kontorsutrymmen, mötesrum, auditorium och inbjudande allmänna utrymmen. I de splitternya behandlingsrummen och operationssalarna finns modern teknik. – Personalen har varit med från planeringsskedet och har fått påverka hur den nya sjukhusbyggnaden utformats.

De har besökt andra nybyggda sjukhus och samlat idéer om nya lösningar, som sedan implementerats här hos oss. Y-byggnaden stoltserar också med förbättrad säkerhet för både personal och patienter, energieffektivitet och ett eget reservkraftverk.

” Närheten till de andra vården­ heterna är avgörande, eftersom flera vårdenheter som flyttar till byggnaden har ett intimt samarbete. ”

Y-byggnaden tar form

Omfattande grundutredning av behovet av nya utrymmen för bl.a. akuten, dagkirurgi och observationsavdelningen

Arkitekternas ritningar godkänns

Projektplanen för Y-byggnaden godkänns i Vasa sjukvårdsdistrikts fullmäktige

Byggarbetet inleds med grävning av grunden

Processutredning kring patientströmmar

Grunden på plats och själva byggarbetet kan starta

Arkitekterna börjar planera hur den nya Y-byggnaden ska utformas

Glasfasaden på plats


7

HEMBESÖKET  

Vasa centralsjukhus byggprojekt 2014 – 2024 • Ny byggnad för apoteket cirka 20 M€ • Ny poliklinik och bäddavdelning, ersätter E-flygeln 35 M€ • Nya utrymmen för psykiatriska enheten som flyttar från Roparnäs 35 M€ • Renovering av kök-, matsal-, lager- och personalutrymmen 8 M€ • Renovering av JK-byggnaden till kontor (skyddad byggnad, äldst på området) 6 M€ • Renovering av X-huset ”gamla sjukis” till kontor 2,5 M€ • Förnyande av infrasystemen – avlopp, vatten, fjärrvärme, ventilation, brandalarm, hissar, övervakning, utebelysning, nätverk, telefoni, centralradio m.m. 10 M€ • Renoverings- och underhållsarbeten av befintliga utrymmen 10 M€ • Nya rehabiliteringssjukhuset 35 M€

INVIGNING

• En del av våningarna får sin inredning • Invigning av Y-byggnaden • Preoperativa polikliniken öppnar i Y-byggnaden

Jouravdelningen och Hjärtavdelningen öppnar i Y-byggnaden

• De resterande våningarna får sin inredning • Dagkirurgi och akuten öppnar i Y-byggnaden • Den första operationen genomförs


8  HEMBESÖKET

Naturnära arkitektur i en vindtät jacka av glas TEXT: CHARLOTTA JÄRF BILD: KATJA LÖSÖNEN

Y-byggnadens havsnära läge har satt sin tydliga prägel på inredningen. Glasfasaden avspeglar havet och skogen, och inuti möts patienten av en levande färgvärld och väggmålningar. Omgiven av en fantastisk natur, strax intill Gustavborgs strand, ligger Y-byggnaden i utkanten av Vasa centralsjukhus område. Med sin kännspaka glasfasad smälter byggnaden in i den gröna omgivningen, men urskiljer sig ändå från de andra byggnaderna och är således lätt att hitta. — Glasfasaden är en så kallad värmeisolerad sandwich-lösning. Den har en vägg av järnbetong som draperats med en slags jacka av glas, som skyddar mot väder och vind. Glasfasaden återspeglar även strandparkens skönhet och ändrar således utseende enligt årstid, säger planeringsingenjör Sanna Ahola på Vasa centralsjukhus tekniska enhet. Byggnadstekniskt är glas ett hållbart material som inte kräver service eftersom glaset är självrengörande. Den grå glasytan är ljusreflekterande och minskar således solens värmebelastning i byggnaden, vars inomhusluft det ställs höga krav på. — I fasaden syns också färgklickar av orangea järnskivor, som har använts för att ge den i övrigt enkla fasaden rytm och spännande detaljer. Den orangea färgen i fasaden ger en förhandsvink om interiörens färgmättade ytor. Kvarkens djur och växter på väggarna I Y-byggnaden är kliniskt vita väggytor långt borta. Istället möts patienten av en tidlös färgvärld, balanserad och lugn men samtidigt fräsch och energigivande. — Vi har valt en modig approach i färgplaneringen och utnyttjar färger som vägvisare i byggnaden. Vi har också använt färger för att uppmärksamma de olika avdelningarnas varierande natur, säger Ahola.

Intresset för färger har år för år växt bland personalen, som önskar allt mer färger i samband med att byggnader renoveras och saneras. Väggarna i Y-byggnaden pryds också av målningar, med motiv från Kvarken. — Arkitekten gjorde skisser för väggmålningarna, som vår egen målare Annika Kuni sedan förverkligade tillsammans med ytbehandlingsstuderande Isabella Sjöberg från Yrkesakademin. Med hjälp av väggmålningarna vill vi försöka styra tankarna från det negativa i sjukhusmiljön och istället få patienterna och de anhöriga att koncentrera sig på tillfrisknandet. I barnens väntrum kan de små patienterna själva skapa egen konst med kritor direkt på väggen. Möblemanget designat för patienten Fungerande vårdprocesser, hygien och slittålighet har utgjort grunden också för planeringen av inredningen. Detta har beaktats i valet av möbler och deras placering, materialval och fungerande detaljer. — Möblerna i de allmänna utrymmena är gjorda i vitlackad ek som binder samman de färgglada utrymmena till en harmonisk helhet. Materialen är lätta att rengöra och säkra för användaren. Kundstolarna är utformade i ekfaner och är bekväma att sitta på. Möblemanget har designats för besökare i alla åldrar - stolarna finns också i högre och bredare modell, varifrån det är lätt att resa sig. • Planeringsingenjör Sanna Ahola visar stolt upp barnens eget färggranna väntrum i Y-byggnaden. Specialiserande barnläkare Olli Turta tar hand om väntrummets första besökare, Moa och Tyra.


9

HEMBESÖKET  

” Vi har valt en modig approach i färgplaneringen och utnyttjar färger som vägvisare i byggnaden. ”


10  HEMBESÖKET

Parkera bilen

på bekant plats TEXT: SALLA PUKKINEN

Y-byggnaden ligger längst in på sjukhusområdet och vetter mot stranden. Infarten sker via Sanmarksgatan invid simhallen. En patient som ska besöka akuten eller en annan enhet i Y-byggnaden kan avlämnas vid Y-byggnadens ingång. Bilen måste däremot parkeras en liten bit från byggnaden, antingen på sjukhusets stora parkeringsplats eller i sjukhusets parkeringshus. Framför Y-byggnaden finns bara enstaka parkeringsplatser med kort parkeringstid samt invalidparkeringsplatser. Centralsjukhuset har sammanlagt 900 parkeringsplatser. Om alla parkeringsrutor ser ut att vara upptagna kan bilen även parkeras på stadens allmänna parkeringsområde invid stranden. Omorganiseringen av korsningen mellan Sanmarksgatan och Sandviksgatan planeras i samarbete med staden, för att infarten till Y-byggnaden i framtiden ska löpa ännu smidigare. Invalidparkeringsplatser Du kommer väl ihåg att det också finns invalidparkeringsplatser i parkeringshusets tre översta våningar. Sex invalidparkeringsplatser har placerats i omedelbar anslutning till halldörrarna och hissen. Dessutom finns det flera rutor framför sjukhusets huvudbyggnad där du kan parkera med invalidparkeringstillstånd. •


11

HEMBESÖKET  

Provtagningspunkt som

betjänar dygnet runt TEXT: HELI LOUKIAINEN

I Y-byggnadens första våning kommer det att finnas ett provtagningsrum med verksamhet dygnet runt. Det här innebär att en laboratorieskötare finns på plats varje dag i veckan, dygnet runt. – I början kommer det sannolikt att räcka med en skötare i normalt treskiftesarbete, men naturligtvis ses situationen över enligt behov, säger Ulla Nyystilä, koordinerande avdelningsskötare för laboratoriet och den kliniska kemin. Y-byggnaden kommer inte att inhysa något laboratorium i egentlig mening, utan proverna skickas per rörpost till laboratoriet i huvudbyggnaden för undersökning. I och med att provtagningspunkten finns i samma byggnad underlättas såväl patienternas som personalens vardag.

Nytt skyltningssystem TEXT: HELI LOUKIAINEN

Skyltningen på Vasa centralsjukhus har förnyats under årens gång och skyltningen i Y-byggnaden följer naturligtvis det nya systemet. Systemet baserar sig på piktogram som är ett visuellt språk. Med hjälp av piktogram kan man förmedla information mycket effektivare än med ord och dessutom blir skyltarna inte så utrymmeskrävande. Det nya systemet baserar sig på ett formspråk, som med bilder förmedlar ett budskap. Bekanta dig med de tiotals olika piktogrammen på vår webbplats!

Betjäningspunkt

Patienten har rätt att välja vårdplats Patienterna har redan några år haft en begränsad rätt att själva välja på vilken kommunal hälsostation och sjukhus de får sin vård. Denna valfrihet utvidgades vid årsskiftet att gälla hela landet. Ambitionen är att förbättra patientens ställning och verksamheten inom den kommunala hälso- och sjukvården. I lagen begränsas emellertid valfriheten till vissa delar. Valfriheten gäller enbart icke-brådskande vård. Vården måste dessutom vara sådan att den omfattas av den kommunala sjukvården i Finland, men även vara medicinskt motiverad för ifrågavarande patient. Dessutom ska valet av sjukhus göras tillsammans med den remitterande läkaren. Patienten kan även söka vård av dylikt slag i andra länder inom EU. Då följer ersättningsnivån i regel den normala nivån för FPA-ersättningar. Vi på Vasa centralsjukhus utgår från att patienter i behov av specialiserad sjukvård även i framtiden kommer att söka sig till ett sjukhus med en god och trygg vård, där de bemöts vänligt och kan diskutera om sin vård på det egna modersmålet. Även om vi har fått glädjande resultat i THL:s jämförelser av vårdproduktivitet, och våra egna patientenkäter kring belåtenhet, är våra patienter inte alltid nöjda med vården. Vi kan alltså bli bättre och därför arbetar vi också målmedvetet och fördomsfritt för att utveckla vår verksamhet. Många av våra utvecklingsidéer har vi fått av våra patienter och av vårt kundråd. Därutöver har vi bekantat oss med olika sjukhus som runt om i världen ses som förebilder. Bristfälliga och opraktiska lokaler hämmar verksamheten. Därför gläder vi oss över de moderna och ändamålsenliga lokalerna i Y-byggnaden. Tack vare de nya utrymmena blir det lättare för oss att erbjuda våra patienter en god vård. Vem som helst av oss kan insjukna och behöva en högklassig specialiserad sjukvård. Vi vill även i framtiden vara det sjukhus som invånarna i vår region kan söka sig till, med ett tillitsfullt och tryggt sinne. Auvo Rauhala chefsöverläkare


12  HEMBESÖKET

Planering utgående från patientens bästa TEXT: SALLA PUKKINEN BILD: KATJA LÖSÖNEN

Y-byggnaden är planerad för att motsvara patienternas behov och göra vårdprocesserna smidigare.

Vid första ögonkastet märker besökaren det kanske inte, men bakom varje liten detalj i Y-byggnaden ligger veckor, månader eller rentav år av planeringsarbete. Detaljer kan nämligen vara synnerligen viktiga. – Tidigare har patientplatserna avskärmats med tyggardiner som lätt samlar på sig baciller. I Y-byggnaden avskiljs sängarna i stället med skärmar, som är lätta att torka rena, säger Bodil Mannevaara, sakkunnig i vårdarbete och ansvarig för koordineringen av flytten till Y-byggnaden. De trivsamma nya utrymmena uppmuntrar patienterna till att aktivera sig, vilket förkortar vistelsen på sjukhuset och främjar tillfrisknandet. Dessutom lämpar sig de rymliga rummen för vård av allvarligt sjuka patienter, eftersom den moderna vårdutrustningen enkelt kan flyttas runt. Processer utgångspunkt i planeringen Vårdprocesserna har i första hand styrt planeringen av Y-byggnaden. Process innebär den rutt som patienten följer efter att hon anlänt till sjukhuset, till det att hon skrivs ut. Antalet processer är många, och alla måste avstämmas så att de löper så smidigt som möjligt för patienternas bästa.


13

HEMBESÖKET  

Tack vare byggnadsarbetare Timo Herala och hans kolleger har Y-byggnaden förverkligats precis enligt planen. Idéer för den nya byggnaden har samlats in från andra sjukhus i Finland, uppger Bodil Mannevaara, sakkunnig i vårdarbete.

– I Y-byggnaden ligger exempelvis röntgen nära jourverksamheten och operationssalarna, för att vi inte ska behöva flytta patienterna i onödan, säger Mannevaara. Nybyggnationen tillför också något nytt till de gamla processerna. På akuten finns en laboratorieskötare med jour dygnet runt, så patienterna inte längre ska behöva ta sig någon annanstans då de behöver laboratorietjänster. Personalen har engagerats i planeringen och fått ge uttryck för sina behov, precis som olika sakkunniga, och avdelningarnas patientströmmar har setts över. – Redan i ett tidigt skede har vi försökt beakta allas behov och visioner. Det kommer att spara pengar i framtiden då vi inte genast behöver bygga om rum för att de inte motsvarar behovet, säger Mannevaara. Utöver de egna behoven har nya innovationer och lösningar samlats in från andra sjukhus i Finland. På så sätt har det bakats in både större och mindre innovationer i den havsnära byggnaden.

Framtidens sjukhus Vid planeringen av sjukhusbyggnader måste ett ofantligt antal pusselbitar sammanjämkas. Patient- och arbetssäkerhet, hygien, vårdprocesser och patientens behov är bara några exempel på varför planeringen skulle kunna fortsätta i all oändlighet. Men i något skede måste det sista strecket dras i ritningarna och bygget börja. – Vi har planerat byggnaden så den ska fungera även om 10 – 20 år, säger Mannevaara. Då planeringen av Y-byggnaden påbörjades 2007 var målsättningen att förutse hur världen kommer att se ut då byggnaden står färdig i mitten av 2010-talet. Exempelvis vårdreformen och lågkonjunkturen kunde inte förutses. Trots det är Mannevaara övertygad om att Y-byggnaden är en fungerande lösning här och nu. •


14  HEMBESÖKET

Y-byggnaden våningsvis TEXT: SIMON VENTUS

Våning Y0 – Akuten Hela akutens verksamhet är effektivt koncentrerad på våning Y0. Via huvudentrén kommer akutens patienter direkt till anmälningsdisken. Efter anmälning och utvärdering, guidas patienterna vidare, antingen till någon av de färgkodade korridorerna eller så tas de omedelbart in för observation. Endast ambulanspatienter anländer via Strandgatan och förs in via ambulansingången. Därifrån kan de inom loppet av några sekunder föras in i akutens chockrum där svårt sjuka eller skadade patienter vårdas. Närmare 70 000 patienter förväntas årligen besöka våning Y0. Våningen på markplan är således den som lejonparten av Y-byggnadens patienter kommer att utnyttja.

På våning Y2 finns också sex operationssalar där dagkirurgin verkar. Dagkirurgins patienter går in genom ingång YB. Dagkirurgin har egna utrymmen för instrumentvård och två matsalar där patienterna får äta efter operationen, innan de återvänder hem.

Våning Y3 – Auditorium och foajé Ett av Y-byggnadens vackraste utrymmen finns på våning Y3. Utanför auditoriet, som rymmer 96 personer, finns en luftig och inbjudande foajé med havsutsikt. Auditoriets mångsidiga teknik möjliggör att många olika slags utbildningar och tillställningar kan arrangeras här. Exempelvis kan operationer projiceras från flera kameravinklar på auditoriets duk. På våning Y3 finns också kanslier och mötesrum.

Våning Y1 – Jour- och hjärtavdelning På jouravdelning Y1A, som upptar hälften av våning Y1, vårdas patienter i max 48 timmar. Förutom patientrum med egen toalett och dusch finns ett speciellt observationsrum för patienter som av olika orsaker behöver noggrann uppföljning. En del av patientrummen på jouravdelningen kan isoleras för infektionspatienter. I den andra halvan av våningen huserar hjärtavdelning Y1B. På hjärtavdelningen vårdas akuta hjärtpatienter. De kan exempelvis ha drabbats av hjärtinfarkt eller lida av rytmstörningar. Patientrummen vetter mot stranden och är således mycket ljusa medan väggmålningarna ger rummen en personlig touch. På båda våningarna finns sällskapsutrymmen där en del av patienterna serveras mat. Tanken med gemensamma serveringsutrymmen är att aktivera avdelningarnas patienter.

Våning Y2 – Dagkirurgi och preoperativ poliklinik På våning Y2 finns preoperativa polikliniken, där operationspatienter undersöks och intervjuas innan deras planerade operationer. Patienterna använder ingång YA.

Våning Y4 – Kanslier och teknik Våning Y4 är nästan helt och hållet fylld med olika slags moderna tekniska lösningar som skapar de förutsättningar som vården i Y-byggnaden kräver. Förutom de tekniska utrymmena finns det ett ljust kanslilandskap på Y-byggnadens översta våning.

Våning Y-1 – Teknik- och personalutrymmen Källarvåningens utrymmen upptas i huvudsak av tekniska utrymmen, förråd och utrymmen för sjukhusets personal. Befolkningsskyddsutrymmet har en dubbelfunktion som omklädningsrum. Interna kurser kan arrangeras i utbildningsutrymmena och sex vilorum erbjuder vid behov en andningspaus för dejourerande sjukvårdspersonal. •


15

HEMBESÖKET  

TEXT OCH FOTO: CHARLOTTA JÄRF

Anna-Liisa Wirzenius Servicechef, Rengöringsservice För oss på Rengöringsservicen är Y-byggnadens bästa sidor de rymliga utrymmena, lättskötta material och separata avfallsrum. Camilla Dahlkar-Köping Biträdande avdelningsskötare, Preoperativa polikliniken Vi på A1 huserar för tillfället i gamla kansliutrymmen. Verksamheten har växt enormt och väggarna tar emot, så vi bara väntar på januari 2014 då vi får flytta till nya större utrymmen. I Y-huset finns vi vägg i vägg med operationssalarna så avståndet är kort och patienterna behöver inte gå långa vägar.

Ny apparatur förbättrar undersökning av hjärta och hjärna TEXT: SIMON VENTUS

I samband med att Y-byggnaden öppnar tar röntgenavdelningen en ny modern CT-maskin i bruk, värd 1,25 miljoner euro. En CT-maskin, även kallad skikt­röntgen, är en maskin med vilken man kan avbilda patienter i tre dimensioner. Sjukhuset har sedan tidigare två CT-maskiner, men med den nya maskinen förbättras vården på flera plan. – Vi kan nu undersöka indikationsområden som tidigare inte har varit möjliga. Till exempel är kvaliteten på bilder av hjärtat och hjärnan på en helt annan nivå. En annan viktig fördel med CT-maskinen är att strålningsnivåerna är betydligt lägre, säger avdelningsöverläkare Matti Vuorialho på röntgenavdelningen. •

Thi Dinh Sjukskötare, E3 inremedicin bäddavdelning Utrymmena för patienten blir större och alla patientrum får egen toalett. Vi har ganska trångt där vi finns nu, så det känns skönt att flytta till helt nya utrymmen. Jag tycker om färgerna här, de är glada och uppiggande i jämförelse med alla de vita väggarna i våra gamla utrymmen. Peter Sjölund Medikalvaktmästare, Akuten Fördelarna är nog att vi får mycket större utrymmen och för patienten blir det mycket enklare när flera tjänster finns samlade på samma ställe. Under jourtid är det hädanefter enkelt att veta vart man ska komma, när allt finns under samma tak. Timo Toivonen Säkerhetschef och arbetsskyddschef Y-byggnaden erbjuder både patienterna och personalen nya sunda och säkra utrymmen som bidrar till en ökad välmåga. Moderna tekniska och funktionsmässiga lösningar i en hälsosam omgivning ger personalen bättre förutsättningar att utföra sitt jobb och ökar markant patientens trivsel.


16  HEMBESÖKET

Hjärtat i fokus dygnet runt TEXT: HELI LOUKIAINEN BILD: KATJA LÖSÖNEN

Denna morgon har en patient kommit in till hjärtstationen för att få orsaken till sina rytmstörningar klarlagda. På hjärtstationen utförs också angiografier, ballongvidgningar och pacemakerinsättningar. Här får patienterna också akut hjälp vid hjärtinfarkter dygnet runt.

Den som känner en pressande, tryckande smärta mitt i bröstet eller en strålande smärta upp mot halsen, vänstra armen eller axlarna, bör agera utan dröjsmål. Genom att ringa 112 sätter du i gång en vårdkedja, som ger hjärtinfarktpatienter bästa möjliga vård 24 timmar i dygnet, sju dagar i veckan.


17

HEMBESÖKET  

– Bröstsmärtor behöver inte bero på en hjärtinfarkt, men kräver alltid en noggrannare undersökning, säger sjukskötare Sebastian Vestersund, ansvarig för hjärtpatienterna på Vasa centralsjukhus akutpoliklinik. Därför lönar det sig att ringa nödcentralen omgående. Akutvårdsenheten som först anländer till platsen tar omedelbart en hjärtfilm och kontaktar jourhavande kardiolog, som i sin tur undersöker om hjärtfilmen tyder på en tilltäppning i kranskärlen. Om hjärtinfarkt kan konstateras, kontaktar kardiologen hjärtteamet, som omedelbart inleder nödvändiga förberedelser för att ta emot patienten. – Om hjärtfilmen visar förändringar sänds patienten direkt till hjärtstationen, där en kontrastmedelsundersökning görs och sedan eventuellt en ballongvidgning. I övriga fall tas patienten till akutpolikliniken för tilläggsundersökningar, säger Vestersund. Ballongvidgning öppnar tilltäppta artärer Vasa och Syd-Österbottens sjukvårdsdistrikts gemensamma hjärtjour garanterar invånarna en likvärdig hjärtinfarktsvård oberoende av tiden på dygnet. Varje minut är viktig. Inom i rintakehän alueella genomsnitt 24 minuter från det att patienten harJosanlänt tilltuntuu puristavaa tai ahdistavaa kipua, joka säteilee kaukäsivarteen, selkään tai ylävatsaan hjärtstationen har det tilltäppta kranskärlet redanlaan, öppnats. ylävatsaan yhtä jaksoisesti viisi minuuttia, tulee soittaa hätänumeroon. – Vid bröstsmärtor finns det ingen anledning att vänta på att sjukhuset ska öppna för dagen - jourhavande kardiolog kan genomföra en ballongvidgning när som helst på dygnet, säger kardiologiöverläkare Kari Korpilahti. – Merparten, cirka 95 % procent av hjärtinfarktspatienterna, får hjälp av en ballongvidgning. Samtidigt kan vi lägga in ett stödnät eller en så kallad stent som hjälper till att hålla kärlet öppet. Fem procent av patienterna som drabbats av en hjärtinrintakehän alueella tuntuu puristavaa henkilökunta ottaa farkt, alltså cirka 2 – 3 Jos patienter i året, behöverAmbulanssin genomgå en tai ahdistavaa kipua, joka säteilee kaupotilaasta sydänfilmin välittömästi laan, käsivarteen, selkään tai ylävatsaan paikalle saavuttuaan. hjärtoperation. ylävatsaan yhtä jaksoisesti viisi minuuttia, tulee soittaa hätänumeroon.

Vidsträckt hjärtverksamhet Vården av hjärtpatienter på Vasa centralsjukhus betyder mycket mer än öppnandet av tilltäppta kranskärl. På hjärtstationens två åtgärdslaboratorier kan patienter få en pacemaker och få sina rytmstörningar diagnosticerade och behandlade. Efter ballongvidgningen fortsätter vården av infarktpatienten på hjärtövervakningsavdelningen, där Saija Seppelin fungerar som avdelningsskötare. – Efter ballongvidgningen måsteSydänfilmi patienten övervakas lähetetään sähköisesti päivystävälle intakehän alueella tuntuu puristavaa Ambulanssin henkilökunta ottaa joka tutkii, näkyykö filmissä jotakin hdistavaa kipua, joka säteilee kaupotilaasta sydänfilmin välittömästi intensivt i 1 – 2 dygn, säger Seppelin. Påkardiologille, hjärtövervakningsavsydäninfarktiin viittaavaa. Kardiologi soittaa , käsivarteen, selkään tai ylävatsaan paikalle saavuttuaan. yhdelle päivystävän sydäntiimin hoitajalle, joka atsaan yhtä jaksoisesti viisi minuuttia, delningen övervakar och vårdar vi över hälyttää 1 000 pervalmisår. kaksi patienter muuta hoitajaa. Sydäntiimi e soittaa hätänumeroon. tautuu infarktipotilaan hoitoon. En infarktpatient som genomgått en ballongvidgning överförs från hjärtövervakningen till hjärtavdelningen. – Tillsammans med patienten går vi igenom de riskfaktorer som är förknippade med kranskärlsjukdomen och berättar hur patienten med sin livsstil kan påverka riskerna, säger biträdande avdelningsskötare Eva Grönlund. Ju fortare utredningen av bröstsmärtor inleds, desto bättre är möjligheterna för hjärtat att klara sig utan skador. •

nta ottaa älittömästi

Sydänfilmi lähetetään sähköisesti päivystävälle kardiologille, joka tutkii, näkyykö filmissä jotakin sydäninfarktiin viittaavaa. Kardiologi soittaa yhdelle päivystävän sydäntiimin hoitajalle, joka hälyttää kaksi muuta hoitajaa. Sydäntiimi valmistautuu infarktipotilaan hoitoon.

Sydänasemalla potilaalle tehdään ensin varjoainekuvaus, jonka avulla tukkeutuneet verisuonet löydetään. Mahdolliset tukkeumat hoidetaan pallolaajennuksella, jossa sisään mennään ranteen tai nivusen kautta. Sieltä viedään valtimoa pitkin sydämen sepelvaltimoon saakka katetri, jonka kärjessä olevan pienen pallon avulla ahtauma laajennetaan. Toimenpiteen tekee kardiologi eli sydäntautien erikoislääkäri.

Vårdkedjan vid hjärtinfarkt Ring 112 genast om du känner en oavbruten pressande eller tryckande smärta i bröstet, som strålar upp mot halsen, vänstra armen, axlarna, revbenen eller övre magen, om smärtan pågår i upp till fem minuter.

Jos rintakehän alueella tuntuu puristavaa tai ahdistavaa kipua, joka säteilee kaulaan, käsivarteen, selkään tai ylävatsaan ylävatsaan yhtä jaksoisesti viisi minuuttia, tulee soittaa hätänumeroon.

Ambulanssin henkilökunta ottaa potilaasta sydänfilmin välittömästi paikalle saavuttuaan.

Sydänfilmi läh kardiologille, j sydäninfarktiin yhdelle päivys hälyttää kaksi tautuu infarktip

Ambulanspersonalen tar en hjärtfilm av patienten omedelbart då de anländer till platsen.

Ambulanssin henkilökunta ottaa potilaasta sydänfilmin välittömästi paikalle saavuttuaan.

Sydänfilmi lähetetään sähköisesti päivystävälle kardiologille, joka tutkii, näkyykö filmissä jotakin sydäninfarktiin viittaavaa. Kardiologi soittaa yhdelle päivystävän sydäntiimin hoitajalle, joka hälyttää kaksi muuta hoitajaa. Sydäntiimi valmistautuu infarktipotilaan hoitoon.

Sydänas tukkeutu pallolaa Sieltä vi jonka kä piteen te

Jourhavande kardiolog undersöker hjärtfilmen och larmar hjärtteamet.

Sydänfilmi lähetetään sähköisesti päivystävälle kardiologille, joka tutkii, näkyykö filmissä jotakin sydäninfarktiin viittaavaa. Kardiologi soittaa yhdelle päivystävän sydäntiimin hoitajalle, joka hälyttää kaksi muuta hoitajaa. Sydäntiimi valmistautuu infarktipotilaan hoitoon.

Sydänasemalla potilaalle tehdään ensin varjoainekuvaus, jonka avu tukkeutuneet verisuonet löydetään. Mahdolliset tukkeumat hoidetaa pallolaajennuksella, jossa sisään mennään ranteen tai nivusen kaut Sieltä viedään valtimoa pitkin sydämen sepelvaltimoon saakka kate jonka kärjessä olevan pienen pallon avulla ahtauma laajennetaan. T piteen tekee kardiologi eli sydäntautien erikoislääkäri.

På hjärtstationen genomgår patienten först en kontrastmedelsundersökning för att lokalisera de tilltäppta kärlen. Eventuella tilltäppningar behandlas med ballongvidgning, där kardiologen går in via handleden eller ljumsken. Därifrån förs en kateter, med en liten ballong i spetsen, in via artären ända till kranskärlet i hjärtat. Med hjälp av ballongen på katetern kan det tilltäppta kärlet Sydänasemalla potilaalle tehdään ensin varjoainekuvaus, jonka avulla Pallolaajennuksen jälkeen potilasta tarkkaillaan noin utvidgas. Åtgärden genomförs tukkeutuneet verisuonet löydetään. Mahdolliset tukkeumat hoidetaan vuorokauden ajan sydänvalvontayksikössä. Sydänvalpallolaajennuksella, jossa sisään mennään ranteen tai nivusen kautta. av en kardiolog, vonnasta potilas siirtyy en E4:lle, josta hän kotiutuu muutaalltså Sieltä viedään valtimoa pitkin sydämen sepelvaltimoon saakka katetri, man päivän sisällä toimenpiteestä. Ennen kotiuttamista jonka kärjessä olevan pienen pallon avulla ahtauma laajennetaan. Toimenpotilaalle kerrotaan sepelvaltimotaudin riskit ja elämänspecialist i hjärtsjukdomar. piteen tekee kardiologi eli sydäntautien erikoislääkäri. tapojen vaikutus sepelvaltimoiden kuntoon.

Efter ballongvidgningen övervakas patienten i cirka ett dygn på hjärtövervakningen. Därifrån flyttas patienten till hjärtavdelningen, och skrivs ut några dagar efter åtgärden.

Pallolaajennuksen jälkeen potilasta tarkkaillaan noin vuorokauden ajan sydänvalvontayksikössä. Sydänvalvonnasta potilas siirtyy E4:lle, josta hän kotiutuu muutaman päivän sisällä toimenpiteestä. Ennen kotiuttamista potilaalle kerrotaan sepelvaltimotaudin riskit ja elämäntapojen vaikutus sepelvaltimoiden kuntoon.


Hjärtat är som en tvåtaktsmotor

TEXT: SIMON VENTUS BILD: KATJA LÖSÖNEN

18  HEMBESÖKET

Styrbjörn Blomberg, 68, är en pensionerad försäljningschef inom byggbranschen som inte har haft några större problem med hälsan. Tills en dag då arbetshälsovårdens läkare meddelade att hjärtats kransartärer är tilltäppta och måste öppnas. – Jag märkte att allting inte stod rätt till när jag var tröttare än vanligt. Jag kände mig deppig, svettades lättare än normalt och tyckte att det blev tyngre och tyngre att gå i trappor, säger Styrbjörn Blomberg. Arbetshälsovårdens läkare föreslog ett belastningstest där Styrbjörn fick anstränga sig genom att cykla, medan läkaren mätte olika värden. Diagnosen löd angina pectoris, kärlkramp. Det betyder att hjärtats kranskärl inte klarar av att förse hjärtat med tillräckligt med blod. Orsaken kan vara en förträngning av kranskärlen. Läkaren ansåg att Styrbjörns kransartärer måste undersökas och sände en remiss till Vasa centralsjukhus.

Borrningen kräver en större blodådra och därför gick läkaren den här gången in via ljumsken. Hjärtspecialisten Korpilahti, som genomförde ingreppet, använde tre olika borrar för att möjliggöra ballongutvidgning av det andra kranskärlet.

Skönt att slippa grubbla Redan efter två veckor damp kallelsen till sjukhuset ner i Styrbjörns postlåda. Några dagar innan kranskärlsundersökningen fick Styrbjörn träffa hjärtstationens sjukskötare. – De tog olika prover för att kontrollera att ingreppet kunde genomföras och berättade all viktig info jag behövde veta. Det kändes skönt att inte vara tvungen att grubbla på vad som skulle hända följande dag. Jag var inte ens nervös när ingreppet skulle börja. Med hjälp av kontrastvätska kunde hjärtläkarna konstatera att Styrbjörn hade två förträngningar: en mindre och en större. Hjärtläkaren rekommenderade en ballongvidgning, som kunde utföras i samband med undersökningen. Under ingreppet var han vaken hela tiden och kunde följa med vad som hände inne i hans kropp via en stor tv-skärm. – De gick in via handleden. Bedövningen jag fick gjorde att jag inte kände någonting, säger Styrbjörn.

Eftervården viktig del av processen Blomberg fick återvända hem redan dagen efter ingreppet. Samma eftermiddag strosade han på egen hand genom staden till Folkpensionsanstaltens kontor. Skötaren på hjärtstationen hade tipsat honom om att eftervård finns att få, bland annat på FPA:s rehabiliteringskurser för hjärtpatienter.

Efter ingreppet hade hjärtstationens överläkare Kari Korpilahti, som övervakat ingreppet, både goda och dåliga nyheter. Den mindre förträngningen gick att öppna men den större måste borras. Efter två veckor kallades Styrbjörn tillbaka.

Efter att förträngningen i kranskälet öppnats, förstärks kärlet med en stent. Det är en slags armeringsstumpa som läggs in i blodkärlet som öppnats. – Från byggbranschen har jag bland annat erfarenhet av avloppssaneringar. Där används numera också en slags strumpa som läggs in i rören. Så det är ganska lätt att relatera till, säger Styrbjörn med ett skratt.

På kursen fick Styrbjörn inledningsvis genomgå en fullständig läkarundersökning. Programmet gick sedan ut på att motionera och lyssna till föreläsningar som handlade om motion, kost och medicinering. – Tidigare har jag varit lite skeptisk till piller. Men på kursen insåg jag att hjärtat är som en tvåtaktsmotor. Man måste blanda olja i bensinen för att det skall fungera. Och angående motionen så har jag lyckats gå ner fyra kilo. Styrbjörn Blomberg är verkligen glad att processen har varit en så positiv upplevelse trots allvaret. – Jag kom, de fixade mig och sen fick jag åka hem. Jag är ännu i efterhand imponerad av den snabba vården, det goda bemötandet, att jag fick så bra information och att jag genom hela processen kunde fråga om vad som helst. •


19

HEMBESÖKET  

Kardiolog Mathias Höglund gör en Echo-undersökning av Styrbjörn Blombergs hjärta. Höglund tittar på hjärtklaffarna och kollar hur hjärtmuskeln fungerar.

” Jag märkte att allt inte stod rätt till när jag var tröttare än vanligt. Det blev tyngre och tyngre att gå i trappor.”


20  HEMBESÖKET

TEXT: SIMON VENTUS BILD: KATJA LÖSÖNEN

15 000 kvadratmeter fyllt av innovativ teknik och moderna lösningar som garanterar ett säkert patientarbete. Y-byggnaden inrymmer en imponerande teknikarsenal.

– De tekniska inventarierna har anskaffats i slutet av byggnadsprojektet och kommer därför att ge vårdpersonalen tillgång till den senaste tekniken, säger sjukhusingenjör Mikko Pekkarinen. Förutom modern vårdapparatur är Y-byggnaden fylld av annan innovativ teknik. Bland annat har ett mobilnät installerats som garanterar att såväl GSM-telefoner som personalens trådlösa telefoner fungerar i hela byggnaden. Med hjälp av ett avancerat automationssystem går det att följa upp vatten-, eloch värmeförbrukning i realtid. Det betyder att den tekniska personalen kan agera omedelbart ifall de upptäcker avvikelser. Dagsljus inomhus De sex operationssalarna i Y-byggnaden har egen ventilation för att garantera en exakt temperatur. Bland annat ventilationssystemens, hissarnas och en del av vårdutrustningens funktionalitet garanteras av ett eget reservkraftssystem. På så

vis kan vården fortsätta vid elavbrott och även fungera vid stora samhälleliga störningar såsom större stormar och översvämningar. Belysningen är behaglig och sparar energi – Ljuset i Y-byggnaden efterapar dagsljus och skapar en lugn stämning i patient- och väntrum. Operationssalarnas effektiva lampor är byggda med led-teknik för att möta sjukhusets energikrav. Led-lampor används även i behandlings- och undersökningsrummen, säger Pekkarinen. I byggnaden finns ett modernt sprinkler- och brandlarmsystem. Ett integrerat personsäkerhets-, skötaralarm- och anropssystem har installerats, som garanterar personalens och patienternas säkerhet i störningssituationer. Skötaralarm förmedlas direkt till personalens bärbara telefoner och visas även på tavlor i korridorerna. •


21

HEMBESÖKET  

Serviceingenjör Tommi Sundberg och avfallshanteringsplanerare Katri Ollanketo poserar på översta våningen i Y-byggnaden, där den tekniska apparaturen upptar en stor del av ytan.

TE

X

S T:

IM O

N VE

NTUS

W-byggnaden grön på insidan Samtidigt som Y-byggnadens spegelfasad har rest sig vid strandlinjen, har W-byggnaden byggts på andra sidan av parkeringsplatsen. I W-byggnaden finns två nya reservkraftsgeneratorer och ett helt nytt system för att kyla ner sjukhusområdets byggnader. – Genom att på sikt centralisera mer och mer av sjukhusområdets nedkylning till W-byggnaden förenklas underhållsarbetet. Fram tills nu har varje byggnad haft ett eller flera egna mindre kylaggregat. Utrymmena kommer nu att frigöras för vårdarbete samtidigt som ljudet som kylaggregaten orsakar minskar, säger Tommi Sundberg, serviceingenjör. W-byggnadens innerväggar är grönmålade, men det är inte det enda som är grönt i byggnaden. Den centraliserade nedkylningen är ett effektivare system som kommer att minska elförbrukningen, dessutom värms W-byggnaden av spillvärme som uppstår genom distribueringen av kyla till andra byggnader. – Vasa sjukvårdsdistrikt slöt år 2012 ett energieffektivitetsavtal med Arbets- och näringsministeriet. Det centrala målet för avtalet är att skära ner energiförbrukningen med nio procent senast år 2016. När vi bygger nytt och renoverar tar vi i beaktande hur vi kan minska våra energibehov, säger Katri Ollanketo, avfallshanteringsplanerare. •


22  HEMBESÖKET

Under observation

– splitterny jouravdelning öppnar TEXT: PÄIVI RISTIMÄKI BILD: KATJA LÖSÖNEN

En skridskoåkare har slagit huvudet och kan ha fått en hjärnskakning. En äldre patient har svårt att stödja sig på sina ben och har dessutom bröstsmärtor. Från och med februari 2014 kan de flyttas direkt från akuten till jouravdelningen, för observation och kortvarig vård.

Centralsjukhuset har inte tidigare haft någon jouravdelning i egentlig bemärkelse. – Verksamheten på den nya avdelningen kommer att omvälva hela vår övriga verksamhet, säger Åsa-Britt Forth-Snellman, avdelningsskötare för den kommande jouravdelningen. Vårdplatserna och verksamheten i E-flygeln kommer att omorganiseras, och personalen har fått ny utbildning. Inga nya tjänster har inrättats, utan jouravdelningens personal har handplockats. – Vi vill att personalen på jouravdelningen ska ha en så bred kompetens som möjligt. Därför kommer avdelningens personal från olika avdelningar och specialiteter, säger Forth-Snellman. Avsikten är att dra nytta av de olika aktörernas kunskaper och skapa ett mångprofessionellt samarbete mellan de sakkunniga på sjukhuset, mellan till exempel specialisterna och diabetes- och hjärtskötarna. – Vi betonar ett rehabiliterande arbetssätt. Patienten aktiveras och uppmuntras till exempel att äta i dagsalen, så fort som det egna hälsotillståndet til�låter. Det är bra för patienten att bli utskriven från


23

HEMBESÖKET  

Sjukskötare Thi Dinh ser fram emot att flytta till de nya ljusa utrymmena i Y-byggnaden, och tror att även patienterna kommer att trivas.

sjukhuset så fort som möjligt, inte enbart med tanke på infektionsrisken, säger Carita Mäkelä, överskötare för den medicinska klinikgruppen. Patienter över hela skalan Patienterna kommer alltid till jouravdelningen via akuten. – De kan lida av exempelvis diffusa bröstsmärtor eller rytmstörningar, svindel, förvirring, lindriga förgiftningar, diffusa magbesvär eller någon sjukdom som kräver psykisk övervakning, säger Mäkelä. På avdelningen kan även belastningsprov av hjärtat genomföras eller elektriska korrigeringar av hjärtrytmen. Dessutom finns möjlighet till hjärtövervakning på avdelningen. En speciell patientgrupp är infektionspatienter som är i behov av isolering, till exempel tuberkulospatienter. På jouravdelningen finns två isoleringsrum försedda med undertryck, och de fyra närliggande rummen är byggda så att de kan användas som isoleringsutrymmen och sammanslås till en egen enhet. Tanken är att patienten ska vistas på avdelningen i högst två dygn, förutom infektionspatienterna som ofta kräver en längre vårdtid. •

Jouravdelningens funktioner • Patienten förflyttas till jouravdelningen om det är oklart vad patienten lider av, eller om patienten måste genomgå til- läggsundersökningar eller sättas under observation. • Patienten vistas på avdelningen 1 – 2 dygn. • Om patienten är i fortsatt behov av vård, förflyttas hon till en av sjukhusets vårdavdelningar eller till någon annan vårdinrättning. • Den nya avdelningen underlättar arbetet på överbelastade avdelningar, försnabbar vårdprocessen och förbättrar vården av patienterna.

” Jouravdelningens personal har handplockats, för att personalen ska ha en så bred kompetens som möjligt.”


24  HEMBESÖKET

Chatrina Sydholm och Minna Nurmikoski med personal huserar på Y-byggnadens andra våning, och tar där emot operationspatienter.

Dagkirurgiska enheten

Preoperativa polikliniken

• Patienten skrivs ut på operationsdagen

• Förhandsintervjuer av operationspatienter

• 2012 utfördes 56 procent av alla elektiva operationer, dvs. operationer som planerats i förväg, som dagkirurgiska åtgärder

• LEIKO-verksamheten = in för operation direkt hemifrån

• Målet är att 70 procent av operationerna, alltså 4 000 – 4 200 operationer, ska utföras dagkirurgiskt


25

HEMBESÖKET  

En egen våning

för operationspatienter TEXT: HELI LOUKIAINEN BILD: KATJA LÖSÖNEN

En patient som i mars 2014 kommer in för ett dagkirurgiskt ingrepp kan smidigt skrida från fas till fas på den andra våningen i Y-byggnaden. Såväl förhandsintervjun, själva ingreppet, som uppvakningen sker på samma våning. I Y-byggnadens nya utrymmen kommer operationspatienter att få njuta av en förbättrad service av varierande slag. Speciellt integriteten och lugnet i de nya lokalerna tilltalar Chatrina Sydholm, som är biträdande avdelningsskötare på den dagkirurgiska avdelningen. – Nu kommer vi att kunna diskutera i lugn och ro med varje patient i enskilda rum. Det blir mycket trevligare att gå igenom hemvårdsanvisningarna med patienten efter operationen och uppvakningen, då vi kan göra det i en mera privat miljö, säger Sydholm. I och med de tilltagna kvadratmetrarna får barnpatienterna en egen uppvakning på den dagkirurgiska avdelningen. För de små operationspatienterna och deras följeslagare är det en spännande dag, och ett eget uppvaknings- och väntrum där de kan leka underlättar. – Den dagkirurgiska enheten får två operationssalar utöver de nuvarande fyra salarna, vilket betyder att vi får sex nya operationssalar. Uppvakningen inhyser 21 platser. Vi får rekrytera mera personal för att kunna hinna med alla de olika salarna, säger Sydholm. – Naturligtvis kommer vår verksamhet att öka i och med de nya lokalerna, men även underlättas. De nya operationssalarna kommer att vara mycket större än de nuvarande, varför såväl utrustningen som personalen kommer att få mycket bättre plats. Olika verksamhetsformer får egna, ändamålsenliga utrymmen, fortsätter Sydholm. Hemifrån direkt på operation Den preoperativa polikliniken och den s.k. LEIKO-verksamheten blir grannar med dagkirurgiska avdelningen i Y-byggnadens andra våning. Eftersom den preoperativa polikliniken får en direkt förbindelse till de stora operationssalarna i huvudbyggnaden, erbjuds operationspatienterna en synnerligen smidig service. Fastän sjukhusets nya rum är trivsamma, är det ändå trevligare att få vistas hemma natten innan operationen. – Till och med 86 procent av de patienter som genomgår ett planerat ingrepp kommer in för operation direkt hemifrån, säger preoperativa poliklinikens ansvariga avdelningsskötare Minna Nurmikoski. Den preoperativa polikliniken flyttar in i Y-byggnaden i januari. Personalen förbereder sig för arbetet i den nya miljön genom utbildning. – De nya lokalerna kräver förstås att personalen lär sig nya utrymnings- och säkerhetsrutiner. Utbildningen, inflyttningen och upprätthållandet av verksamheten kan ske parallellt då personalen är välförberedd, säger Nurmikoski. Sydholm och Nurmikoski tror att kommunikationen kommer att löpa bättre då enheterna ligger i nära anslutning till varandra. Och framförallt kommer personalen att trivas i de nya, rymliga och ljusa utrymmena. •


26  HEMBESÖKET

Y-byggnaden i siffror

k

Hembesöket 1/2014  

TIDNINGEN HEMBESÖKET är Vasa centralsjukhus hembesök till varje hushåll i distriktet. Vasa centralsjukhus personal räddar dagligen människol...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you