Page 1

ORIGINAL LULEÅ

PRIDE CITY OF LULEÅ SOPHIE GUNNARSSON BERÄTTAR OM LULEÅS FÖRSTA PRIDEFESTIVAL

435

SOLTIMMAR I LULEÅ 2012

Kulturkickar ANN, KLARA och sam i exiled dance crew om dansglädjeN och framtidsplanerNA

SUCCÉFILMERNA FRÅN LULYWOOD MAX

VAR FÖRST Sveriges äldsta hamburgerkedja startade i Luleå

ETT MAGASIN FÖR DIG SOM VILL UPPTÄCKA LULEÅ

Nr 1 – 2013


LEDARE

Hej där!

V

ilken är din bästa bild av Luleå? Är det soliga sommardagar eller isbanan på vårvintern, är det idrotten eller kulturen? Kanske du älskar naturen och vår fina skärgård. Vi har alla olika bilder av Luleå oavsett om vi bor här sedan länge, är nyinflyttade eller är här på tillfälligt besök. Med det här magasinet vill vi ge dig några nya bilder och fler berättelser om Luleå som du kanske inte har sett eller hört tidigare. Du får möta forskare vid Luleå tekniska universitet som löser viktiga miljöfrågor och du får veta varför Facebook valde Luleå för sitt första datacenter utanför USA. Vi berättar historien om hamburgerkedjan Max som började med några små grillkiosker och som nu är Luleås största företag, en pionjär på många sätt. Visste du att samma år som Christofer Columbus upptäckte Amerika invigdes vår kyrka i Gammelstad? Det ger lite perspektiv på Luleås plats i världen. Kyrkstaden är idag ett av Unescos världsarv och verkligen värd ett besök. Skärgården med över tusen öar är en underbar pärla både sommar- och vintertid. Vinterlandskapet med snöklädda fjärdar bjuder på enastående upplevelser. Vårvintern med bilvägar på isen ut till skärgården är unik och har ingen motsvarighet, det är en dimension som bara finns här.

Visste du att några av de mest sedda svenska filmerna är inspelade här? Vi berättar varför. Du får möta några unga Luleåbor: Alexander Majorov som är konståkare i världsklass och redan klar för OS i Sotji nästa år, Petter Nyberg som är sommelier och delägare i den nya restaurangen Cg, Sophie Gunnarsson som var med och startade Luleå Pride, Annkathrin Lundqvist och Kevin Mukuri som är designers, musikern Magnus Ekelund och basketproffset Frida Aili. Varmt välkommen till Luleå och trevlig läsning! Anna Degerman Utvecklingschef, Luleå kommun

MEDVERKANDE FREDRIK BROMAN FOTOGRAF På sidan 26 har du fotat mat på restaurangen Cg. Vad i det norrländska skafferiet gillar du bäst? – Hemkokt lingonsylt. Har snart slut. Kan ingen höra av sig och skänka några burkar till en stackars lingonlös fotograf?

PER PETTERSSON FOTOGRAF På sidan 34 har du fotat Alexander Majorov på Luleås isbana. Vad brukar du själv göra på isen? – Promenad till Gråsjälören och Lions våfflor med kaffe är en höjdare.

ELIN JÄRLSTRÖM SKRIBENT I detta nummer har du djupdykt i mode och trender. Vilket är ditt favoritplagg på sommaren?

VANESSA CICERO SKRIBENT Du har skrivit en hel del om Luleås skärgård. Vad gör du själv helst i skärgården?

– Min garderob kommer vara fullproppad med shorts och klänningar av alla slag. En mjukglass i handen, och du har en fulländad sommaroutfit.

– Jag tycker att Luleås skärgård är fantastisk sommar som vinter. En favorit är att ta isbilvägen ut till Hindersön för en värmande våffla!

original Luleå story Övriga fotografer: Lars Johansson, Janåke Isaksson, Björn Karlsson, Tomas Bergman, Per Bergbom, Göran Wallin, Tobias Åkeblom, Kjell Öberg, Lena Pettersson, Andreas Nilsson och Gunnar Svedenbäck, Andreas Harnemo Övriga skribenter: Jan Palo, Amanda Karlsson, Mats Ohlsson, Patrik Lindén, Åsa Svedjeholm och Johan Åkesson Produceras av: Utvecklingskontoret Luleå kommun och Yours kommunikationsbyrå Ansvarig utgivare Anna Degerman / anna.degerman@lulea.se

2

ORIGINAL LULEÅ STORY


INNEHÅLL

BOOSTA LULEÅ I NYTT LJUS SID. 9

SÄKRARE BILAR FRÅN HARDTECH SID. 10

FACEBOOK-EFFEKTEN

GAMMELSTAD

Det nya datacentret ska serva över en miljard Facebook-användare. SID. 14

sommarflåset

SID. 11

MAGNUS EKELUND OM NYA PLATTAN SID. 12

435

Året runt besöker folk denna historiska plats som är ett av Sveriges 15 världsarv. SID. 16

soltimmar i Luleå 2012 SID. 21

VAR FÖRST SID. 18

LULYWOOD

I Luleå finns resurserna för en framgångsrik filmindustri. SID. 22

PRIDE CITY OF

Premiären gick av stapeln 2012 och snart LULEÅ är det dags igen. Möt projektledaren Sophie Gunnarsson. SID. 24

UTELIV OCH RESTAURANGGUIDE

Frossa bland Luleås olika menyer och läs om framgångssagan Cg. SID. 26

SHOPPINGGUIDE 525 butiker, 3 gallerior, Luleå Homecenter och Storheden. SID. 29

ler

ste festiva

h skona s basta oc

Luleåa

LULEÅ PRIDE LULEÅ HAMNFESTIVAL KLUBB BARBRO MUSIKENS MAKT KULTURNATTEN

SOMMARSKÄRGÅRDEN VINTERSKÄRGÅRDEN SID. 30

BÄSTA BADSTRÄNDERNA SID. 32

GREEN TECHNOLOGY PÅ LTU Gröna forskare på

EXILED DANCE CREW Ann, Klara och

Luleå tekniska universitet hittar nya lösningar för en hållbar värld. SID. 38

SID. 34

RÅNE ÄLVDAL SID. 42

Sam dansar i nya lokaler, minns tillbaka och drömmer om framtiden. SID. 41

E-HÄLSA

TRENDSPANING OCH DESIGN

Norrbotten var tidigt ute med e-hälsa och ligger idag i framkant i Europa. SID. 45

Annkathrin och Kevin är designers med koll. De avslöjar sommarens trender, snackar inspiration och frossar i färg. SID. 46

ger bättre vård i ett glesbefolkat län

MAJOROV KLAR FÖR OS I SOTJI

MINUS 30 GRADER

SID. 36

NORRBOTTEN BIG BAND

Bandet är ett av de två professionella storband som finns i Sverige. SID. 44

Jonas Rönnqvist Efter en framgångsrik tid som leklandsentreprenör är vinnarskallen tillbaka i hockeyns finrum. Nu är siktet inställt på Luleås första guld sedan 1996. SID. 49

TUMMEN UPP FÖR LULEÅ 2 493 Luleåbor bildade världens största istumme för att slå världsrekord. Allt för att fira stadens 75 000 invånare. SID. 50

ORIGINAL LULEÅ STORY

3


Motiv: LinnĂŠa bygger framtidens LuleĂĽ Fotograf: Andreas Harnemo Kamera: Nikon D700 Exponering: ISO200, F11, 1/200s


Motiv: Sandra Sundelin Fotograf: Fredrik Broman Kamera: Canon EOS 7D Exponering: 1/50 sec, f/16, ISO 100


Motiv: Bistro Bar Brygga i skymningsljus Fotograf: Jan책ke Isaksson Kamera: Canon EOS 5D Exponering: f/16, ISO 100


7 1/200s ORIGINAL LULEĂ…ISO STORY Motiv: Agio Midnight sun raid Fotograf: Magnus Andersson Kamera: NIkon D700 Exponering: 800, F2,8,


foto: fredrik broman

SKÄRGÅRDSBOKEN! Luleå har

Din egen lots till

Luleå skärgård

Sveriges största året-runtskärgård med 1 312 1

öar, plus ett stort antal holmar och skär. I Skärgårdsboken beskrivs femtio av dessa öar. Boken innehåller dessutom hundratals foton, kartor och inseglingsanvisningar. Du kan också läsa om skärgårdens unika historia och kultur samt dess flora och fauna.

NFI Norrbottniska för inflyttade Som inflyttad skåning upptäcker man ganska snabbt att norrbottniskan är ett ekonomiskt språk där man sparar och drar in där man kan. Man tar antingen bort hela ord eller en bokstav här och där, det mest kända är väl int istället för inte. Om det beror på kylan eller på att man bara tycker det är jobbigt att prata är oklart, men det första jag upptäcker är just de förkortade och de sammansatta orden. Det är i sig ganska smart, i stället för att säga till exempel "den lilla bilen"

kan man helt enkelt säga ”lillbilen”. Andra exempel är ”gammfolk”, ”nyhuset” och ”snyggtröjan”. Något som också är vanligt är att helt enkelt sätta ett o framför ett ord för att ersätta vad vi ”sörlänningar” skulle behöva en hel mening till. När vi behöver en hel mening för att säga: ”Jag har har inte ätit” räcker det här uppe att bara vara ”oäten” eller när vi säger ”knappen är inte knäppt” kan en norrbottning säga att ”knappen är oi”. Ett annat exempel på att tala ekonomiskt är när man ska förklara att något är slut, då är det bara att ta saken som är slut och sätta ordet slut före, exempelvis: ”det är slut kaffe” eller ”jag kan inte ringa, jag har slut batteri”.

Pumla – Julgranskula

Baki – Bakom

Vars – Vart

Bängla – Krångla

Kasche – Kasse

Gormig – Kladdig/kletig (ex: sluta gorma med maten)

ShJOO – Jo (uttalas på inandning). Används som jakande svar till det mesta Humpa – Kasta. Ex; humpa bollen till mig Tutte – Napp Ids – Orkar (ex: jag ids int)

8

I år är det premiär för den nya gratisfestivalen Luleå Hamnfestival. En folkfest med musikunderhållning, mångfald, människor, mat och upplevelser. Festivalen pågår mellan den 11 och 13 juli i centrala Luleå.

ORIGINAL LULEÅ STORY

He – sätta/ställa/lägga/ placera (ex: var ska jag he dina nycklar?) Som – Liksom (används som utfyllnadsord lite när som helst, ex: det är som bra)

JOHAN ÅKESSON Ålder: 29 Gör: Byråpraktikant och basketproffs Hemort: Ängelholm Bott i Luleå: Till och från sedan 2009 Bästa norrbottniska ord: Pumla (Julgranskula) Bästa skånska uttryck: Go mad, mö mad å mad i rättan ti (God mat, mycket mat och mat i rätt tid)

ÅRETS ISDJUR vitryggig hackspett.

våR stolthet - vinterparken Sedan 1986 har Luleås stadspark varje vinter utsmyckats med isdjur. Björn, ekorre, katt och älg är bara några av dem. Den senaste i raden att agera både konstverk och lekplats var den vitryggiga hackspetten. – Vintern kan vara så mörk och tråkig. Tanken är att göra något speciellt för att lätta upp för Luleåborna då vi ändå har så bra material i form av snö och kyla, säger Hans Englund. Han är skulptören bakom attraktionerna och även utsedd till årets Luleåbo 2012 för den omtalade vinterparken. Han är väl medveten om hur populär isdjurens tillhörande rutschkana är för de yngre besökarna. – Ja, det är ett uppskattat inslag. Det ska inte bara vara något att se på utan också finnas en funktion i det hela. Den som vill ta en titt eller åktur bör ta sig till stadsparken i Luleå mellan januari och mars månad.

TIDIGARE ISDJUR

Fara – att ge sig av/åka (ex; nu måste vi no´ fara om vi ska hinna till grannen) Bron – Entrén/trappan/ liten altan (varifrån man går in i huset) Plättar – Pannkakor Småplättar – Plättar Pannkaka – Ugnspannkaka Bob – Snowracer

2013 Vitryggig hackspett 2012 Groda 2011 Gris 2010 Orre 2009 Utter 2008 Lämmel 2007 Lax 2006 Ren 2005 Lavskrika 2004 Järv 2003 Hermelin 2002 Tjäder


Folkets favorit 2012

Luleå från sin allra ljusaste sida Under några av årets mörkaste dagar arrangeras Luleå i nytt ljus. Ljusfestivalen pågår under en dryg vecka och visar ljuskonst på ett tiotal olika platser i centrum. De flesta i ett promenadstråk från Hermelinsparken till Floras kulle. Besök Luleå i nytt ljus om du vill se ett av Luleås mest spektakulära ansikten. foto / per pettersson

LJUS- N LE FESTIVA i november.

r tt ljus pågå al Luleå i ny s ett tjugot ivalen visa st fe er nd U ntrum och ce å le Lu i olika verk ts favorit” stas ”Folke varje år rö en. rk ve d fram blan 0– har 15 00 Festivalen sökare. 20 000 be

ORIGINAL LULEÅ STORY

9


Säkrare bilar med teknik från Luleåfabrik

Gestamp HardTech levererar till världens bilindustri Kör du svenskt, tyskt, japanskt eller amerikanskt? Oavsett bilmärke kan viktiga delar av bilen vara tillverkade i Luleå. De kommer då från teknikindustrin Gestamp HardTech som levererar säkerhetskomponenter till världens biltillverkare. Det handlar om delar av karossen som ska skydda passagerarna vid en krock. Produkterna bygger på en teknik som uppfanns i Luleå och som har en världsmarknad. Tekniken kallas presshärdning och går ut på att forma stål i kombination med härdning. Den gör det möjligt att designa och tillverka karosskomponenter som är både lättare och starkare än traditionella tekniker och stålkvaliteter.

D

en stora utmaningen för

Genombrott i USA

fordonsindustrin är att

De första fordonsprodukterna som

moción som är en internationell koncern

HardTech ägs idag av Gestamp Auto-

minska bränsleförbrukning-

togs fram var sidokrockskydd för en ny

som tillverkar metallkomponenter och

en och därmed utsläppen av

Saab-modell. Dessutom lyckades man

system för fordonsindustrin. Koncernen

växthusgaser. Vid sidan av nya bränslen

även få avtal med engelska Rover och

har fabriker över hela världen. Gestamp

och effektivare motorer är bilarnas

Jaguar. Men det stora internationella

HardTech är navet vad gäller presshärd-

storlek i fokus eftersom det finns en

genombrottet kom när HardTech vann en

ning och har bidragit med kunskap och

direkt relation mellan vikt och bränsle-

order från Ford och fick leverera till USA.

resurser för att bygga ut kapaciteten för

förbrukning. Samtidigt ökar konsumen-

Att bli leverantör till amerikansk bilindu-

presshärdning inom Gestamp i Kina, USA,

ternas krav på säkerhet och komfort.

stri var ett viktigt steg och erkän-

Mexico, Sydkorea, Brasilien, Tyskland,

Presshärdningstekniken gör det möjligt

nande för kvalitet.

Frankrike, Spanien, Tjeckien med flera länder.

att minska bilarnas vikt utan att tumma på säkerheten. Tekniken utvecklades

Forskning och utveckling Numera är presshärdnings-

under sent 70-tal i ett samarbete mellan

tekniken inte patentskyddad,

Luleås stålindustri

men HardTech är fortfarande

och tekniska univer-

världsledande inom området

sitet. Från början

och fortsätter att förbättra tekniken vid koncernens

var man inriktade

forsknings- och utvecklings-

på tillverkning av hållbara jordbruksredskap, men ganska snart insåg man den

centrum i Luleå. Biltillverkarnas Efter det fick företaget leverantör-

jakt på vikt och ökad säkerhet innebär

potential som tekniken hade i fordonsin-

skontrakt med andra ledande bilmärken

en ständig utveckling av nya design- och

dustrin. Att man kunde tillverka delar av

som Volkswagen, Porsche, Seat, Volvo,

karosskoncept. HardTech är en aktiv part

karossen som behövde vara extra starka

GM, Daimler, Chrysler, Mazda, Bentley,

i den utvecklingen och tillverkar olika kom-

och samtidigt göra dem lättare. Teknolo-

Land Rover och BMW. HardTech byggde

ponenter, från sidokrockskydd, dörrstolpar

gin patentskyddades och HardTech blev

även egen fabrik i USA i mitten av

och stötfångare till mer komplexa kompo-

världsledande.

90-talet.

nenter och hela system. ❖

text

/ jan palo

foto / gestamp hardtech

10 ORIGINAL LULEÅ STORY


BOOSTA t e s å l f r a somm När sommaren har tagit ett fast grepp om Luleå lockar kanske utomhusträning mer. Frisk luft och en D-vitaminboost samtidigt som musklerna får sig en omgång är en strålande kombination.

GRUPPTRÄNING - ett axplock av träning i Luleå Inpuls Spring i benen? Inpuls är redan igång med löparpass på torsdagskvällar. Det planeras också för cykling så titta in på inpuls.nu för mer information.

Actic För promenad- och springsugna anordnar Actic klasser som Walking och Running. Passet Crosscamp vänder sig till er som älskar att svettas. Där kombineras styrka, kondition, rörlighet och balans. Till hjälp används naturens resurser i form av trappor, backar och bänkar. Håll koll på actic.se.

CrossFit Holistic Från maj månad kommer Crossfit Holistic i Luleå att köra en hel del gruppass utomhus. Håll utkik på crossfitholistic.se eller på Facebook (CrossFit Holistic).

Sensia Om det spritter i dansmusklerna kan det vara läge att besöka Klubbviken i sommar. Där kommer nämligen Sensia anordna Zumbapass från juli månad. För mer information, besök Sensia på Facebook.

Vill du inte passa tider? Här följer träningstips med enbart kroppen och enklare redskap till hjälp.

1

UTFALLSSTEG

och Stå med god hållning, fötterna axelbrett isär att händerna i sidan. Kliv framåt och gå ner så t det bakre knäet nästan nuddar marken. Fortsät rörelsen framåt och lyft upp det bakre benet Gå ordentligt innan du tar nästa steg. Orkar du? upp på tå i varje mellanposition.

2

UPPHOPP PÅ BÄNK

Hitta en lagom hög bänk eller trappa. Ställ dig axelbrett och gör ett jämfotahopp upp. Gå ner med en fot i taget och upprepa. Orkar du? Hoppa ner.

3

DIPS

Sätt dig längst ut på en bänk med händerna utanför låren. Ju mer du sträcker ut benen desto tyngre blir övningen. Viktigt att du behåller en lodrät rygg oavsett hur utsträckta benen är. Låt armbågarna peka bakåt/utåt och sänk sedan kroppen rakt ner till axlarna är i jämnhöjd med armbågarna och pressa dig upp igen. Tänk på att ha en god hållning.
Orkar du? Låt armbågarna peka mer bakåt för en tyngre övning. Träning för: Armar, bröst och axlar

Träning för: Säte, framsida lår och bål

Träning för: Framsida lår, säte och bål

4

SITUPS MED KVAST

i kvasten. Spänn Ligg på rygg med fötterna i luften och håll . Låt fötterna marken mot n svanke ner aktivt tryck och magen Bromsa rörelsen kan. du långt så gå ra, varand möta och kvasten på tillbakavägen.

5

ARMHÄVNINGAR PÅ BÄN

K

Placera händerna något bred are än axelbrett på bänken i höjd med bröstkorgen. Spänn magen och sänk över kroppen tills du nuddar bänk en. Pressa upp. Orkar du? Kör på plan mark eller fötte rna på bänken. Träning för: Bröst, armar, axlar och bål


Träning för: Mage

ORIGINAL LULEÅ STORY

11


MAGNUS EKELUND

Det känns viktigt att vara här

12

ORIGINAL LULEÅ STORY


Magnus Ekelund & Stålet har precis släppt albumet Dödskult. Frontfiguren flyttade från Jokkmokk till Luleå när han var 15 år och mycket har hänt sedan dess. Redaktionen har träffat Magnus Ekelund för att prata musik, turnéliv och framtid. Varför började du göra musik? – Jag märkte tidigt i livet att musik var viktigt för mig. Det dög inte att bara lyssna. Jag var tvungen att göra något eget, så att det skulle bli som jag ville ha det. När hittade du rätt? – Det var först i samband med Svart flagg (2011) som jag hittade min egen röst. Det har aldrig varit ett alternativ för mig att någon annan ska skriva mina låtar. Jag är inte ute efter berömmelse lika mycket som jag har ett behov av att uttrycka mig. Hur beskriver du din musik? – Som explosiv popmusik. Det är väldigt viktigt med texterna. Var hämtar du din inspiration? – Jag inspireras mer och mer av min omgivning och av saker som jag läser, filmer jag ser. Jag behöver inte längre inspireras av andra band lika mycket. Vad handlar Dödskult om? – När jag skrev låtarna var jag sjukt trött på allt festande. Plattan är en summering av min ungdom. Den är över och nu börjar resten av mitt liv liksom. Du GJORDE runt 100 spelningar 2012 och turnerade med Markus Krunegård. Hur var det? – Visst är det slitsamt. Turnélivet innebär också att man tränger sig in på andras privata sfär. Men i slutänden är det alltid, alltid värt det.

Hur är det att verka som musiker i Luleå? – Det är intressant att vara här nu. BD Pop gör mycket bra saker och det är skitkul att Bistro Norrland har börjat anordna spelningar. Luleå är väldigt drivet av eldsjälar. Det känns viktigt att vara här. Hur arbetar du när du gör musik? – Jag har insett att alla sätt måste vara tillgängliga. Jag kan vara den där klyschiga konstnären som vaknar mitt i natten och måste skriva musik. Samtidigt kan jag bestämma att jag ska ställa väckarklockan för att kliva upp, ta gitarren, och bara arbeta. En sak har jag dock insett. Jag kan inte må dåligt när jag skriver musik. Vissa musiker anser att man måste lida för att kunna skapa. Så fungerar inte jag, om jag är deppig finns det bara potatismos i skallen. När mår du som allra bäst? – När jag finner ett lugn, vilket är ganska sällan. Exempelvis när en låt till slut är klar och jag lyssnar på den som om det vore någon annans, blir berörd och känner ”fan vad grymt det här är”. Då infinner sig ett lugn som känns värdefullt. Hur ser du på framtiden? – Jag vill kunna leva på musiken, jag skulle bli en sämre människa utan den. Så det måste gå att kombinera med ett framtida familjeliv. ❖ text

/ vanessa cicero

foto / lisa ekelund

MAGNUS EKELUND & STÅLET – Album

Svart flagg 2011

Sameblod EP 2012

Det definitiva drevet 2012

Dödskult 2013

ORIGINAL LULEÅ STORY 13


Luleåregionen blir The Node Pole

FacebookNär Facebook avslöjade att man valt Luleå som plats för sitt nya datacenter, var det en nyhet som snabbt spreds över världen. På kort tid hade en halv miljard människor läst, hört eller sett nyheten och motiveringen varför man valde Luleå. Här fanns de bästa förutsättningarna för deras europeiska datacenter. Den snabba spridningen visar samtidigt vilken betydelse som de nya medierna har och hur beroende vi är av säkra datakommunikationer. Det nya datacentret ska serva över en miljard Facebook-användare.

D

et fanns flera skäl till att Facebook, efter att ha undersökt olika platser i Europa och Sverige, valde Luleå för lokaliseringen av sitt tredje datacenter, det första utanför USA. Snabbt sammanfattat; naturlig kyla, vattenkraftsel, låga energipriser, högklassigt bredband och kvalificerad it-kompetens. Det låter som skryt men faktum är att Luleå var på topp i alla grenar. Lägg till att det fanns ett lämpligt markområde vid Luleå Science Park och Luleå tekniska universitet samt att Luleå kommun och Luleå Näringsliv AB kraftsamlade och snabbt jobbade fram alla planer och tillstånd som krävdes för att etablera en ny storindustri. Luleå Data Center ska bestå av tre gigantiska serverhallar på 28 000 m2 vardera. Jämför med Friends Arena som är

12 000 m2. Golvytan i varje hall rymmer fem fotbollsplaner. Det säger något om storleksordningen på projektet. Ny industriepok – Det här är början på en ny era, säger Karl Petersen, kommunalråd i Luleå. Etableringen av datacentret är en milstolpe i Luleås historia och markerar att vi nu går in i den digitala industrins tidsepok. Historiskt är Luleå en hamn- och industristad baserad på den norrbottniska järnmalmen. Stålindustrin har länge varit den ekonomiska motorn. Numera är universitetet en lika viktig kraftkälla och en av grunderna till etableringen av datacentret. Men även basindustrin har haft stor betydelse för it-branschens utveckling i regionen.

Serverhallen är gigantisk. Jämför husen och bilarna till vänster.

Matz Engman, VD Luleå Näringsliv och kommunalrådet Karl Petersen, gör mega-gilla.

14 ORIGINAL LULEÅ STORY


EFFEKTEN Dagens basindustrier är högteknologiska med processer som kräver säkra datakommunikationer och kvalificerad it-kompetens. Processindustrins krav på säker energiförsörjning innebär att det finns en väl utbyggd infrastruktur som även it-industrin behöver.

Nya etableringar Beslutet att bygga datacentret har redan fått följdverkningar. Fem internationella företag, som är specialiserade på serverhallar, etablerar sig i Luleå för att supporta Facebook. Tillväxten av nya företag i Luleå Science Park har ökat.

Energi från älven Uppmärksamheten stärkte även universitetets attraktionsVattenkraftverken i Luleälven gör att det finns tillgång till kraft och bidrog till att antalet ansökningar nådde allförnybar elenergi, som Facebook efterfrågar. Eftersom time-high 2012. Ansökningarna till programmen för dataservrar drar stora mängder el är även våra reladataingenjörer fördubblades. Namnet anspelar tivt låga elpriser en viktig konkurrensfaktor. Bygget av den första serverhallen pågår för fullt. naturligtvis på Men en av de viktigaste nyttigheterna är helt Den ska vara klar att tas i drift under 2013. SamtiNordpolen och begreppet nod naturlig och gratis. Den friska luften som behövs för digt fortsätter marknadsföringen av The Node Pole att kyla dataservrarna. Här är alltså vinterklimatet en gentemot andra världsledande företag. Kontakterna stor och outnyttjad resurs. Genom att dra nytta av sker under strikt sekretess från alla parter. den naturliga kylan sparar man både energi och pengar. Potentialen är stor. En ökande mängd data flyttas från Klimatet, infrastrukturen och kompetensen är vad som lokala servrar och hårddiskar till det så kallade molnet, det vill utmärker Luleåregionen, den bästa platsen för it-industrins säga lagras i stora datacenters. Investeringarna i dessa dataväxande behov av säker datalagring. Namnet anspelar naturcenters världen över uppgår just nu till flera hundra miljarder ligtvis på Nordpolen och begreppet nod, som är en knutpunkt kronor årligen. The Node Pole är redo för fler etableringar. ❖ i ett datanätverk. Tillsammans med grannkommunerna Boden och Piteå marknadsförs nu Luleå som The Node Pole gentemot text / jan palo världens it-industri. foto / andreas nilsson / gunnar svedenbäck – Vi hoppas och tror att andra globala företag ska se de fördelar som regionen kan erbjuda och följa i Facebooks fotspår, säger kommunalrådet Karl Petersen.

Luleå gjorde tummen upp med en isskulptur som fick 100 000-tals gilla från hela världen.

ORIGINAL LULEÅ STORY 15


I en annan del av Luleå

Samma år som Christofer Columbus upptäckte Amerika stod Nederluleå kyrka färdig. Det är mer än 500 år sedan och idag är Gammelstads kyrkstad ett av Sveriges världsarv. Året runt besöker folk denna historiska plats för att vandra bland de röda små kyrkstugorna, njuta av lugnet från en annan tid och de evenemang som erbjuds.

N

ederluleå kyrka och kyrkstugorna runt omkring bär på flera hundra års historia. Kyrkstugorna byggdes för att människor som bodde långt från kyrkan skulle ha någonstans att bo vid kyrkliga högtider. Det var under den tid som det fortfarande var kyrkoplikt i Sverige. Om du går in i en kyrkstuga får du ganska snabbt en bild av hur folk levde. Rummen är enkelt inredda med kökssoffa och matbord. Spis och kakelugn finns i alla rum eftersom det bodde en familj i varje rum. Sängskåp var också vanligt och storleken avslöjar att människor var mindre förr. Känslan av att det här stället har varit bebott sitter i väggarna och du kan känna hur människor har suttit i kökssoffan, druckit kokkaffe och diskuterat. Ett par hundra meter från världsarvsområdet ligger friluftsmuseet Hägnan. På Hägnan får du en inblick i hur folk på landsbygden levde förr. Du får träffa karaktärerna – tidstypiskt klädda pigor och drängar som berättar om sin tid. I hagarna

16

LULEÅ ORIGINAL STORY

strosar getter, får och hästar och kaniner studsar runt fritt på gården. Ett stenkast bort finns barnens gård, en perfekt plats för lek och där kan du bland annat testa att gå på styltor. Den modige kan boka in sig på en spökvandring i kyrkstaden. En spökguide tar dig på en vandring genom mystiska miljöer och du får höra läskiga historier från förr. Du kommer enligt utsago att möta både gastar och osaliga andar under vandringen. Ett annat evenemang du inte får missa är den levande julkalender och lucköppningarna i december. Mellan 1 och 24 december öppnas en fönsterlucka varje dag som invigs av en kulturpersonlighet. Världsarvsområdet och miljöerna runt omkring visar det Luleå som en gång var. En kontrast till den moderna staden och en bit historia som väcker varma Bullerbykänslor hos de flesta. ❖

text

/ amanda karlsson

foto / anders alm


DSVÄRL ARV

Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne som är så värdefullt att det är angeläget för hela mänskligheten. En plats, ort eller miljö som på ett unikt sätt berättar om jordens och människans historia. Det är FN-organisationen Unesco (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) som bestämmer vad som blir ett världsarv. Världsarvslistningen är ett sätt att skydda de mest betydelsefulla kulturhistoriska- och naturmiljöerna mot förfall. För att få stå kvar på listan måste världsarven förvaltas så att de bibehåller samma kvalitéer som låg till grund för deras kvalificering.

Sveriges 15 världsarv

14 14

7

1. Drottningholm, Ekerö (1991)

14 14 8

foto: lars johansson

Fakta

2. Birka och Hovgården, Ekerö (1993) 3. Engelsbergs bruk, Fagersta (1993) 4. Hällristningsområdet i Tanum (1994) 5. Skogskyrkogården, Stockholm (1994)

11

6. Hansestaden Visby, Gotland (1995) 7. Laponia, Lappland (1996)

15

8. Gammelstads kyrkstad, Luleå (1996) 9. Örlogsstaden Karlskrona (1998)

12 3

2 5

10. Södra Ölands odlingslandskap (2000) 1

4

11. Höga Kusten, Ångermanland (2000) 12. Falun och Kopparbergslagen (2001)

6

13 9

10

Flygfoto över Gammelstads kyrkstad.

13. Varbergs radiostation i Grimeton (2004) 14. Struves meridianbåge (2005) 15. Hälsingegårdarna (2012)

MAT, FIKA och BUTIKER

Kafé Fägnan

Kafé Fägnan

Fräcka fåtöljer

Kafé Fägnan är en mysig restaurang som ger dig den precis rätta känslan av svunna tider.

Fräcka fåtöljer skapar unika, personliga möbler och inredningsdetaljer av gamla möbler eller ger dem en ny design.

Kaptensgården Här blandas klassiska norrbottniska råvaror med internationella influenser och smaker. Den personliga, mysiga och genuina atmosfären känns tydligt, och ger en helhetskänsla utöver det vanliga.

Hjortgården

Ullas café

Ullas café

Lantromantisk present- och inredningsbutik med stort sortiment för barn och vuxna.

Hägnans lanthandel

Kaptensgården

Ullas café ligger mitt i världsarvet Gammelstads kyrkstad. Här kan du ta en fika eller smörgås i samband med besök i området. Servering både inne och ute.

Hjortgården

Hägnans lanthandel

Genuint hantverk med tillverkning av allt inom bruks- och konstsmide på gammeldags vis.

Kafé Kulturgården

Ögonfröjd Souvenirer, presenter och vykort med fokus på Gammelstadsrelaterade produkter. Kafé Kulturgården

Ett kulturcentrum med samtida konstnärer i gammaldags miljö. Under sommaren är Kulturgården ett klassiskt kafé med kokkaffe, sju sorters kakor och konstböcker att läsa. Kulturgården innehåller även tre konstnärsateljéer som då och då öppnar sina ateljéer.

Ögonfröjd

ORIGINAL LULEÅ STORY 17


MAX var först Nytänkande bakom Sveriges äldsta hamburgerkedja

Amerikanerna var alltså inte först på plan. Det var i stället två norrbottniska ungdomar som satsade på en ny affärsidé och öppnade gatukök med hamburgare efter amerikansk förebild. Grillkiosken blev starten på det som idag är ett av Norrbottens största företag med ett 90-tal restauranger, över 3 000 anställda och en omsättning på 1,7 miljarder. Max är en framgångssaga som handlar om betydelsen av att vara först och tänka nytt. Den nyhet introducerades nyligen i Luleå. Här kan du betala dina Maxburgare med mobilen. Men Maxsagan handlar också om vikten av att ta miljö- och samhällsansvar.

Det började 1968 i Gällivare då 19-årige Curt Bergfors och Först på många bollar hans flickvän Britta Andersson startade en grillkiosk med Max var naturligtvis först i Sverige med drive-in, på restausnabbmat. Kiosken inhystes bredvid bensinstationen Uno-X rangen i Piteå. Max Drugstore var en annan innovation. Max och fick namnet X-grillen. Två år senare öppnade de en andra tog över en av Luleås bensinstationer och utökade sortimenkiosk i Skellefteå och året därpå en tredje i Luleå. tet i butiken. Några år senare byggdes stationen om och blev Restaurangen i Luleå döptes till Max efter grundarens smekEuropas modernaste i sitt slag med tidningar, godis, frukt och namn. Här föddes varumärket som blev Sveriges första och grönt, blommor, bröd och delikatesser. En föregångare till mest omtyckta hamburgerkedja. McDonalds kom först 1973, dagens bensinstationer och närbutiker. fem år efter det att de unga norrbottningLe Bistro Petit Maxim var nästa projekt. En arna skapat konceptet ”hamburgare på franskinspirerad restaurang mitt på Storgatan svenska”. Än idag är företaget i familjen i Luleå och stadens första riktiga gourmetBergfors ägo. Grundaren är arbetande krog. Därefter följde Max Video, som blev styrelseordförande och hans söner, Richard Sveriges största videobutik och Max Solarium. och Christoffer, är vd respektive vice vd. Just det, Sveriges största solarium. Företagets säte och huvudkontor är också På 80-talet gav sig Max in i en helt ny kvar i Luleå, vari- från större delen av bransch och blev Luleås största hotellägare. verksamheten styrs. Det första fick naturligtvis namnet Max Hotel. Entreprenörs- och nytänkandet har taSedan tog man över det krisande stadshotelgit sig många uttryck. Det började redan i let, höjde kvalitén och ökade omsättningen. det första gatuköket hemma i Gällivare där Bland annat introducerades ett nytt nattklubbskundunderlaget egentligen var för litet. koncept, Roxy, med tre dansgolv, tre barer och Så när man inte kunde få fler gäster måste plats för 4 000 gäster. Jodå, Sveriges största de komma oftare. Men man kunde inte räk- Annons från 1979 som beskriver hur man nöjesetablissemang. Några år senare köpte äter ett Skrovmål på Max. na med att ortsborna skulle äta hamburman även SAS-hotellet i Luleå. gare med pommes frites varje dag. Därför breddades menyn med köttbullar, pannbiff, grillad kyckling, wienerschnitzel och Renodling på restauranger renskav. Det gick till och med att få entrecote med bearnaisesHotellen drevs fram till slutet på 90-talet då Max bestämde sig ås genom kioskluckan. för att renodla och satsa fullt ut på hamburgerverksamheten,

18 ORIGINAL LULEÅ STORY


Servitriser på Max under 80-t alet.

Richard och Christoffer Bergfors, vd och vvd.

Servitriser på Max under 90-talet.

som stadigt hade expanderat med nya restauranger. Först efter Norrlandskusten där Max avancerade söderut och mötte McDonalds på väg norrut. Den striden slutade med att Max slog ut konkurrenten och tog över deras lokaler i Luleå och Umeå. Det var första gången i världshistorien som McDonalds gav upp mot en lokal kedja. Men det var inte första gången som Max utmanade McDonalds. På 80-talet stred de om rätten till namnen Big Max och Big Mac, deras respektive storsäljare. Max vann i tingsrätten och McDonald i hovrätten. Den striden slutade med förlikning. Men Max nöjde sig inte med Norrland. Redan 1982 öppnades den första restaurangen i Stockholm, på Drottninggatan, i tre våningar. På 90-talet fortsatte marschen söderut via Gävle, Solna, Eskilstuna, Södertälje, Visby, Linköping och Jönköping. I farten tog man över Clockrestaurangerna i Uppsala och Örebro. År 2001 var Max en rikstäckande kedja med ett 30-tal restauranger från Gällivare i norr till Lund i söder. Nya smaker och koncept Samtidigt med expansionen hade det pågått en ständig produktutveckling för att kunna erbjuda kunderna nya, unika smaker och menyer. Max tog tidigt fram ett eget hamburgerkött som skulle vara saftigare än konkurrenternas. Några år senare lanserades ost- och baconburgare, först i Sverige såklart, och i början av 90-talet en TexMex-meny. 2002 tog den nya generationen Bergfors över det operativa ansvaret och fortsatte på den innovativa banan genom att ta in hälsoaspekterna. Övervikt bland unga var ett begynnande

samhällsproblem. Max tog kritiken mot den fettrika snabbmaten på allvar och började redovisa hur man arbetade med hälsofrågorna i ett fettbokslut. Året därpå introducerade Max nyckelhålsmärkta måltider och nya sallader i sortimentet. Sedan blev man först med en Low Carb-burgare för de som vill äta mindre kolhydrater och en GI-burgare för GI-anhängarna samt gav kunderna möjlighet att välja mörkt fiberrikt bröd till burgarna. Hälsosammare snabbmat Fettbokslutet visade resultatet. Max förbrukade allt mindre fett. Minskningen var hundratals ton per år. Sedan tog man bort alla tillsatta transfetter och bytte frityrolja. Genom att öka andelen raps- och solrosolja fick den en hälsosammare sammansättning. Nästa prov på nytänkande handlar om företagens samhällsansvar. Max skrev avtal med Samhall som tog hand om städningen på alla restauranger. Samhalls uppgift är att erbjuda jobb till människor som har svårt att få plats på arbetsmarknaden. Genom avtalet med Max blev det många sådana jobb över hela Sverige. Detta initiativ utvecklades sedan ytterligare. I snart tio år har man rekryterat serveringsvärdar direkt från Samhall samtidigt som man utbildat sina restaurangchefer att leda i mångfald. För detta har Max fått mycket positiv respons och flera uppmärksammade priser. Därefter inledde företaget ett samarbete med organisationen Det Naturliga Steget om miljöfrågorna i stort. Visionen är att bli klimatneutrala. Alla pro-

ORIGINAL LULEÅ STORY 19


Sveriges första Max öppnade på Midgårdsvägen i Luleå.

dukter koldioxidmärks och märkningen visas på menytavlorna. Max kompenserar för de totala utsläppen genom trädplantering i Afrika och köper endast vind-el till sina restauranger. Nu började man också göra årliga klimatbokslut för att redovisa företagets totala miljöpåverkan. Max gick även med i Naturskyddsföreningens kampanj ”Gröna gaffeln”, som har som mål att fler ska äta vegetariskt, någon dag i veckan. När den multinationella fruktjätten Dole stämde den svenske dokumentärfilmaren Fredrik Gertten för filmen om arbetarnas villkor på bananplantagen, slutade Max att sälja Doles fruktsallad och lanserade äppelklyftor på menyn.

på gång hittat synergier mellan samhällsnytta och affärsmässig framgång. Och alldeles nyligen rankades han på en lista över världens 100 främsta ledare på området.

Sveriges nöjdaste kunder Men det viktigaste priset för Max är nog den årliga rankingen över svenska hamburgerrestauranger med de mest nöjda gästerna. Den toppas av Max för tolfte året i rad. Den undersökningen är en av grunderna till att Max påstår sig servera ”Sveriges godaste hamburgare”. Det självsäkra uttrycket baseras på vinster i en rad smaktester. Den största och mest representativa är gjord av undersökningsPriser för miljö- och samhällsansvar företaget ISI Wissing; Max får 44% av föredrar Max framför 2009 tilldelades Max det globala miljöprösterna, och placerar sig därmed klart före andra hamburgerkedjor Burger King (20%), McDonald's (17%) och riset Green Awards och fick internationell uppmärksamhet för sitt hållbarhetsarbete. Sibylla (7%). Undersökningen gjordes på ett Vd Richard Bergfors fick Veckans Affärers utmärkelse ”Årets riksrepresentativt urval med över 1 200 svarande. Gröna Kapitalist”. Samma år prisades man av både Samhall För två år sedan öppnades den första restaurangen utanoch Lions för arbetet med att erbjuda meningsfulla arbeten till för Sverige, på Karl Johan i Oslo, och den har följts av yttersvårplacerad arbetskraft och senare av Arla för sitt målmedligare två i Norge. I mars öppnade den första i Danmark, vid vetna miljöarbete. Ströget i Köpenhamn, och kommer att följas av fler. Nyligen Vid en konferens i Denver, USA, fick Richard Bergfors ta berättade Max att man nu även finns i Dubai. En franchisetaemot ”Corporate Social Responsibility Award for Leadership” gare har på kort tid öppnat tre restauranger. Antalet svenska för sitt ledarskap inom miljöområdet. Och priserna fortsätter restauranger är idag 93. Målet är att det 2014 ska finnas fler att strömma in. I fjol utsågs han till Årets vd i konkurrens med än 100 Max i Sverige. ❖ cheferna för Skandia, SVT och Axfood med flera. Men det är inte bara vd:n som har prisats. Hållbarhetschefen text / jan palo Pär Larshans utsågs till Årets intraprenör 2012 för att han gång foto / per pettersson

44%

20 ORIGINAL LULEÅ STORY


435 S LTIMMAR Luleå - alltid i toppen av solligan. Här är det alltid nära till bad. Vissa av dem är små idyller medan andra är större anläggningar med tempererade pooler. kängsön Badplats, båthamn, lekplats och fika­servering i Råneå.

Lulsundet Naturskönt kvartersbad med sandstrand och stora gröna ängar.

Brändön Havsbad med sandstrand och brygga.

Aronsbadet

Storsand

Utomhusbad med stor och liten pool, vattenrutschkana, minigolf, kiosk. Fri entré.

E4 norr

Stor sandstrand och långgrunt, beachvolleyplan.

Boden

Brändön

Arcusbadet Tempererade pooler och vågmaskiner, restaurang och kiosk.

Luleå Gültzauudden Sandstrand, långgrunt, brygga och lekplats. Glasskiosk och café på området.

E4 söder

LIKSKÄR

Seglingscentrum med gästhamn, sanddynerSandöklubbe och kilometerlånga stränder.

Trolltjärn Liten trolsk tjärn, sandstrand, brygga och en kiosk som är öppen soliga dagar.

tjuvholmssundet

Lulviksbadet

Lämpligt ställe att bada

Havsbad, långgrunt, sandstränder. En del av stranden är naturistbad.

311

276

BORLÄNGE

VÄXJÖ

GÖTEBORG

KIRUNA

LUND

KARLSTAD

UMEÅ

NORRKÖPING

STOCKHOLM

ÖLANDS N. UDDE

KARLSKRONA

LULEÅ

324 322 319 315

ÖSTERSUND

med hund utan att störa.

437 435 417 397 379 365 364 348

VISBY

Kallax fpl

Klubbviken Svartöstan Liten avskild sandstrand med lång pir. Långgrunt, grillplatser.

Havsbad med sandstränder. Restaurang, gästhamn, stugor och lekpark. Turbåt flera gånger dagligen.

Solligan 2012 omfattar sju veckor

med start midsommarafton.

ORIGINAL LULEÅ STORY 21


Luleå har bidragit stort till framgångarna. Kommunen har tagit ett modigt beslut att satsa på oss och på filmindustrin i stort Susann Jonsson, Filmpool Nord

22 ORIGINAL LULEÅ STORY


Succéfilmerna från

Lulywood De senaste 20 åren har flera hundra filmer spelats in i Luleå med omnejd. Här finns en förstklassig inspelningsstudio och Sveriges näst största regionala produktionscentrum för film- och tv-produktion. Vad är det egentligen som gör regionen så intressant för filmindustrin?

L EN FILM AV / A FILM BY LISELOTTE WAJSTEDT

KIRUNA - RYMDVÄGEN

KIRUNA - RYMDVÄGEN / KIRUNA - SPACE ROAD En film av / A film by: Liselotte Wajstedt Producent / Producer: Anna G Magnúsdóttir Produktionsbolag / Production Company: LittleBig Productions I samarbete med / In Co-operation with: Filmpool Nord, Sirel Peensaar & SVT Eva Sandelin Med stöd av / With support from: Svenska Filminstitutet / Swedish Film Institute, Tove Torbiörnsson & Norrbottens läns landsting

ILLUSION FILM OCH NORDISK FILM PRESENTERAR Ett spännande äventyr om mod vänskap och valar som simmat vilse

åt den rätte komma in, Hypnotisören, Så som i himmelen, Grabben i graven bredvid, En enkel till Antibes, Jägarna 2 och Hundtricket. Alla är de succéfilmer som helt eller delvis spelades in i Luleå. De senaste åren har staden varit värd åt stjärnor som Mikael Persbrandt, Lena Olin, Peter Stormare, Tuva Novotny, Michael Nyqvist och Alexander Skarsgård. En viktig aktör för Norrbottens utveckling till en filmregion är produktionscentrat Filmpool Nord som har varit verksamma i över 20 år och har sitt säte i Luleå. – Vi skapar möjligheter för filmproduktion genom att samproducera och finansiera filmer, säger bolagets vd Susann Jonsson. Norrbotten är intressant för filmindustrin. Här finns resurser, kompetens, en modern studio och unika miljöer. Susann utvecklar: – Luleå har bidragit stort till framgångarna. Kommunen har tagit ett modigt beslut att satsa på oss och på filmindustrin i stort. Inspelningsstudion på Kronan har också betytt mycket. Under en inspelning styrs man mycket av vädret och då blir det ofta snabba puckar. Närheten till studion och en fungerande infrastruktur gör att inspelningarna blir effektiva och ekonomiska. Här finns också ett unikt värdskap som gör att filmteamen känner sig välkomna. Luleåborna hjälper gärna till och verkar tycka det är kul med filminspelningar runt knuten. Producenten Francy Suntinger, som nyligen har avslutat inspelningen av långfilmen Mig äger ingen, håller med: – Människorna här är öppna och generösa. Folk

ställer gärna upp och lånar ut sina hus till filmproduktionerna, vilket underlättar arbetet. Jag har varit inblandad i tre långfilmer i Luleå och jag älskar verkligen staden. Det är nära till allt samtidigt som det finns ett rikt utbud, både som filmproducent och besökare. Genom åren har flera framstående skådespelare och regissörer jobbat i Luleå. Känslan är att de är väldigt nöjda med staden, omgivningarna och filmfolket som finns här. Susann Jonsson berättar: – Mikael Persbrandt har spelat in ett flertal filmer här. Vid det senaste tillfället, i samband med studioinspelningen av Mig äger ingen, uttryckte han att Luleå har Sveriges bästa attributör i Daniel Ahlbäck. Jan Troell är en annan person som pratar sig varm om Luleå. Han var inte alls nöjd innan han skulle komma hit första gången. Han ville nog helst vara hemma i Skåne, men veckan i studion på Kronan blev den bästa under hela inspelningen. Nu vill han komma hit med alla sina produktioner. Norrbotten har en stark berättartradition. För att omsätta alla dessa berättelser till filmmanus arbetar Filmpool Nord med kompetensutveckling för berättande människor. Målet är att kunna producera filmer med starkare förankring i Norrbotten. Vem vet, kanske kommer nästa stora svenska filmsuccé att utspela sig i Luleås vinterskärgård eller i Gammelstads kyrkstad. ❖ text

/ mats ohlsson

PHILIP OLSSON FELINE ANDERSSON MALIN MORGAN HANS ALFREDSON HAMPUS ANDERSSON WILLIAM NORDBERG JARL LINDBLAD DICK IDMAN VINCENT GRAHL LJUD

FOTOGRAF TROND HØINES/FNF KLIPPARE FREDRIK MORHEDEN VISUAL EFFECTS ANDREAS HYLANDER Medregissör Håkan Bjerking TONY ÖSTERHOLM CHRISTIAN HOLM KOMPOSITÖRER FREDRIK VIKLUND DANIEL FLORES JESPER STRÖMBLAD SCENOGRAF EMMA SKOOG VIKTORIA MATTILA MASK JANAKIE ÖHLUND PRODUKTIONSLEDARE BELLA SEWARD EXEKUTIVA PRODUCENTER JOHAN FÄLEMARK HILLEVI RÅBERG CASTING DAVID FÄRDMAR JOEN WINDAHL BARNCASTING MAGGIE WIDSTRAND MANUS PETRA REVENUE BASERAD PÅ EN BOK AV MIKAEL ENGSTRÖM PRODUCENT PETER HILTUNEN REGI MARTIN HÖGDAHL WWW.FACEBOOK.COM/ISDRAKENFILMEN Producerad av ILLUSION FILM AB I SAMPRODUKTION MED FILMPOOL NORD SVERIGES TELEVISION FILM I VÄST DAGSLJUS CLOUDBERRY SOUND FILMGATE MED STÖD AV SVENSKA FILMINSTITUTET och NORDISK FILM & TV FOND

Artwork Ulf jansson www.sipski.se

KOSTYM

ORIGINAL LULEÅ STORY 23


Pride city ”Åh, jag blir lycklig bara jag tänker på det”. Orden kommer från Sophie Gunnarsson, en av projektledarna för Luleås pridefestival. Den som hon blir så lycklig av att tänka på. Premiären gick av stapeln sommaren 2012. Redaktionen träffade henne inför 2013 års version.

S

ophie Gunnarsson är peppad men ser tillbaka på festivalens debut med blandade känslor. – Det kändes superbra att arrangera festivalen samtidigt som det var omöjligt att veta vad det skulle bli i slutänden. Det var nervöst men det föll ut så himla bra, precis som vi önskade. Stämningen under helgen var verkligen inkluderande. Tillsammans med Linda Moestam är Sophie Gunnarsson projektledare för RFSL Luleå och norra Norrbottens län. Med organisationen i ryggen tog de sig an uppgiften som festivalarrangörer när Luleå kommun lyfte frågan om en pridefestival. Sophie Gunnarsson berättar att de hade tydliga önskemål. Festivalen skulle vara till för alla men lyfta hbtq-frågor. Etiketter skulle inte spela någon roll men besökarna skulle matas med information. – Det blev verkligen så, en folkfest utan att för den skull bara handla om fest. Vi kombinerade party med debatter och föreläsningar. Vi rev murar och gjorde någonting fint ihop. Det blev coolt, konstaterar Sophie Gunnarsson.

24 ORIGINAL LULEÅ STORY

Hon berättar att en stor drivkraft var vikten av att visa Luleås yngre invånare att det händer saker i staden. – Ja, och att det går att leva som hbtq-person i Norrbotten. Pridefestivalen blev som en mötesplats där det skapades debatt på lokal nivå. Där hbtq-personer inte behövde stämplas som ”dem” eller gömmas undan. Det känns som att det skapades en större vi-känsla efter festivalen och att den ledde till en kunskapsutveckling bland norrbottningarna. Att festivalen skulle bli en succé var däremot långt ifrån en självklarhet för många Luleåbor. Skeptikerna syntes bakom kulisserna, i kommentarsfälten på internet. – Jag slutade läsa till slut. I stället försökte jag vända den ilskan till något bra, om jag bara kunde förändra en persons negativa tankar så motiverade det mig. Hennes motivation smittade av sig. Sophie Gunnarsson höll tummarna för att åtminstone ett 20-tal personer skulle delta i prideparaden. Utfallet blev något helt annat. Drygt 1 000 deltagare gick tillsammans genom Luleås gator, stämning-


en var på topp och därmed var insatser från polisen näst intill obefintliga. – Det var jättehäftigt och förmodligen det som var roligast. Att få möjligheten att ge något till Norrbotten och sedan få tillbaka det resultatet. Kicken av att göra folk glada gör att allting är värt det. – Det känns jättebra att köra ett år till. Det har hänt mycket i Norrbotten och vi vill visa Sverige att det här är ett grymt län. Festivalen kommer att ha samma upplägg som förra året med vissa justeringar såklart. Sophie Gunnarsson är noga med att påpeka att alla är välkomna, det är inte bara RFSL Luleå och Norra Norrbottens län som ligger bakom, det är alla deltagarna tillsammans. – Det är som en härlig sommarpresent! ❖

text

/ vanessa cicero

foto / fredrik broman, per pettersson

LULEÅ PRIDE 2013 VAD: Sveriges nordligaste pridefestival NÄR: 14–16 juni Var: Stadsparken, RFSL:s lokaler på Storgatan 13 samt Lillan. Se hela programmet på luleapride.se För: Riktar sig främst till hbtq-personer (homooch bisexuella, transpersoner och queera) men alla är välkomna

SOPHIE GUNNARSSON Ålder: 31 Gör: Projektledare RFSL Luleå och norra Norrbottens län Bor: Örnäset, Luleå Intressen: Snöaktiviteter, vara ute i naturen, basta, politik, samhällsförändringar och hänga runt med vänner Utbildning: Journalistlinjen, Kalix folkhögskola Ser: Tv-program på datorn och film Läser: Dagstidningar på internet Lyssnar: En massa olika, men gärna på coola brudar Favorithak i Luleå: Make Out Önskar: Att Luleås Pride 2013 blir minst lika lyckad som 2012 och att Norrbotten blir Sveriges nya hbtq-metropol

Pridefestivalen i Luleå 2012.


UTELIV

Långkok, syrning och jäsning har kommit till staden Passionen för råvaran och hantverket står i centrum på Carnivore Grill, eller Cg, den senaste stjärnan på Luleås gastronomiska himmel. Sedan öppningen har restaurangen varit fullbokad i princip varje kväll och restaurangen är redan listad i White Guide. Bakom framgångssagan står bland annat restaurangchefen, delägaren och sommelieren Petter Nyberg.

E

n ledig lokal med A-läge, Storgatan 9, dök upp i Luleå och restaurangprofilen Johan Isaksson frågade kollegan Petter Nyberg vad han skulle göra med lokalen om han fick fria händer? Frågan kunde inte ha kommit mer lägligt. Efter att ha gått ut som kursetta i sommelierutbildningen vid Restaurangakademien i Stockholm och varit vinansvarig vid Kronprinsessans bröllop, kändes det som att saker stod stilla. Tillsammans började Petter, Johan Isaksson, kocken Thomas Larsson och bartendern Henrik Gröntvedt skissa på sin favoritrestaurang – ett ställe de själva skulle vilja besöka. Restaurangen skulle inte servera det trendigaste, utan vara ett ställe som folk vill besöka ofta. Ledordet skulle vara kvalité, på mat, dryck, bemötande och miljö. Svaret på Johan Isakssons fråga fick allmänheten ta del av den 19 oktober förra året, då kvartettens nya restaurangkoncept visades för första gången. Gästerna möttes av en restaurangmiljö i två plan med genuina inventarier – skinnstolar, mörkt trä, valnötsfärgat golv och zinkdetaljer. Menyns inriktning ligger precis som restaurangens namn avslöjar (carnivore betyder köttätare) på kött. Med fokus på det klassiska hantverket med långkok, jäsning, syrning, torkning och rökning. – Idag består vinlistan av 140 viner, sedan har jag ett tjugotal för speciella tillfällen och när jag vill överraska någon av våra stamgäster. Att Mikael Persbrandt tittade förbi på premiärkvällen och lämnade Cg med utlåtandet att han hade hittat sitt nya favoritställe var ett lyckligt sammanträffande.

Det jag är mest stolt över är att folk tycker att vi har gjort något bra för Luleå Petter Nyberg sitter inne på Cg och dricker kaffe. Klockan är två och det är några timmar kvar till öppning. Flera ur personalen är redan på plats och förbereder inför kvällen. Två damer tittar in och frågar om restaurangen är öppen. De blir välkomnade in och står länge och pratar med en av servitörerna. Det är inte öppet än, men damerna får en visning av restaurangen och servitören berättar glatt att: ”På lördagar har vi runt 260 gäster”. – Det jag är mest stolt över är att folk tycker att vi har gjort något bra för Luleå. ❖

text

/ amanda karlsson

foto / fredrik broman

Petter Nyberg


UTELIV

restaurangGUIDE UTANFÖR

City

City

Cg

Sushi- och salladsbar

Uni:k

Köttrestaurang med fokus på helhetsupplevelsen där du hittar det klassiska stekhuset, de lokala råvarorna och den italienska finessen. På Cg handlar det om kärlek, kunskap och respekt. Till råvaran, till gästen och till kollegorna på restaurangen.

Restaurang med sallad- och sushibar under samma tak. Avnjut Luleås populäraste sushibuffé eller beställ in en fräsch sallad.

Uni:k café och bar är mötesplatsen med personlighet där du kan slappna av och umgås i en mysig miljö. På Uni:k hittar du allt som ett modernt café bör innehålla. Kaffe av hög kvalitet, gott fika, härliga mackor, sallader och fräsch mat.

restaurangcg.se

Tallkotten På Tallkotten finner du mat från det italienska köket tillsammans med vällagad svensk husmanskost. I vinkällaren finns möjlighet till vinprovning och matservering.

tallkotten.se

sushibar.nu

Kojis Luleås minsta sushirestaurang i mysig och genuin japansk miljö.

koji.se

Bistro Norrland Närproducerad norrländsk mat möter trivsam bistrokultur. På Bistro Norrland hittar du hög kvalité på såväl mat som dryck.

unikcafe.se

Harnet På Malmudden i Luleå hittar du Harnet, stans enda eritreanska restaurang. Beställ in det syrliga brödet Injera, doppa i den kryddstarka grytan och njut.

restaurangharnet.se

bistronorrland.se

Köpmannens kök På Köpmannens kök kan du njuta av smaker från hela världen. Samtidigt väcker den levande historien och fantasifulla inredningen din nyfikenhet och kittlar fler sinnen än bara smaken.

KYRKBYN

Kafelino En restaurang som erbjuder specialiteter ur det grekiska köket. I Chill Out loungen kan du njuta av en kopp kaffe, en öl eller en drink.

kopmannenskok.se

kafelino.se

Köpmangatan 16

Waldorf

Unna dig en god middag i en lugn och mysig atmosfär. I samarbete med Rosenday spa i Luleå kan restaurangen nu även presentera några nya spännande paket att avnjuta.

kopmangatan16.se

Cook’s krog På Cook´s erbjuds alltid genuin matlagning med inspiration från hela Lappland. Ambitionerna är höga där mat och service alltid står i första rummet.

cookskrog.se

Pastabacken Klassisk pastarestaurang i italiensk atmosfär, där du kan beställa in en god pasta, pizza eller köttbit.

pastabacken.vpsite.se

Luleås första och största kinarestaurang severar á la carte, pizza och husmanskost. På terassbalkongen har du utsikt över vattnet i Norra hamn.

restaurangwaldorf.se

Restaurang Luleå På Restaurang Luleå i Kulturens hus, tar man tillvara på det norrländska skafferiet och låter sig inspireras till goda måltider. Trevlig miljö med härlig utsikt.

kulturenshus.com

GAMMELSTAD

Kaptensgården På Kaptensgården i Gammelstads kyrkstad blandas klassiska norrbottniska råvaror med internationella influenser och smaker. Den personliga, mysiga och genuina atmosfären ger en helhetskänsla utöver det vanliga.

restaurangkaptensgarden.se

Margaretas värdshus Margaretas värdshus återfinns i världsarvet Gammelstad. Värdshuset erbjuder allehanda läckerheter. Specialiteter baserat på lokala råvaror serveras i garanterat originell miljö.

margaretasvardshus.se

Kyrkbyns matsalar Om du är sugen på svensk husmanskost med norrländsk prägel, serverad i genuin miljö i Gammelstads kyrkstad ska du besöka nyöppnade Kyrkbyns matsalar. Restaurangen erbjuder luncher, à la carte och avsmakningsmenyer.

www.kyrkbynsmatsalar.se

I Luleå finns det någonting för alla. Utöver dessa restauranger finns det även många andra härliga ställen att få sig en god matbit på. Besök lulea.nu för att läsa mer om Luleås restaurangutbud.


UTELIV

LULEÅ BY NIGHT Efter månader med tjocksockar och fredagsmys i tv-soffan vaknar Luleå upp ur sitt vinteride. Mörka kvällar blir ett minne blott och dunjackan och kängorna förpassas än en gång längst in i garderoben.

I

takt med att dagarna blir ljusare och varmare kan man känna stadspulsen höjas. Under sommaren i Luleå kretsar helgerna inte längre kring schlager, tända ljus och godisskålar. Volymen vrids upp till max, vinet hälls upp och den nya partytoppen sitter som en smäck. Luleå sommarstad har vaknat till liv och vi är redo att ösa! Oavsett om du är ute efter ett glas vin i stillsam miljö eller en partynatt av rang har Luleå någonting för alla. Men när klockan är slagen midnatt är det inte längre tid för en lugn bal på slottet. Småtimmarna är på ingång och det enda som hörs är skratt, högljudda diskussioner och pulserande beats.

På klubbarna är det party peak hour. Dansgolven är fyllda med festglada människor som skakar loss till den vibrerande musiken. Om man vill ha något att dricka får man snällt armbåga sig fram till baren och beställa. När det är som varmast ute väljer många att fortsätta festen när klubbarna stänger. Våra ljusa sommarnätter i Luleå stänger aldrig. De ger oss bara mer tid till att bygga oförglömliga minnen tillsammans. För vad är väl en partykväll i Luleå? Den kan vara dötrist, långtråkig och alldeles... alldeles underbar. ❖ text

/ elin järlström

MITT LULEÅ

Sara Morén är född och uppvuxen i Luleå och jobbar idag som redovisningskonsult på KPMG. Luleå är för mig en blandning av lantidyll och storstad. Det är en plats nära till både vattnet och naturen, men också en stad med puls och vimmel. Luleås uteliv tycker jag är som allra bäst under sommarmånaderna. En perfekt utekväll för mig börjar med ett glas vin

på någon av Luleås uteserveringar tillsammans med mina vänner. Vi fortsätter sedan till någon av stadens nattklubbar där vi dansar ända fram till småtimmarna. Jag älskar att Luleå ligger nära vattnet, därför är BBB mitt absoluta favorituteställe på sommaren. När snön ligger på backen är det skönt att Luleås uteställen ligger relativt nära varandra. Då kan man dansa sig varm från det ena stället till det andra, eller kanske träffa någon som gärna delar med sig av sin värme. Hur kallt det än kan vara är det alltid kul att gå ut i Luleå. Speciellt när man möter härliga människor att dela hjärtvärmande skratt och minnen med.

DANSGOLV KAFELINO Gillar du schlager, house, dubstep eller hiphop? På Kafelino varierar evenemangen från helg till helg. Här finns någonting för alla. Åldersgräns: 18 år kafelino.se BBB På Bistro Bar och Brygga, kan du ta en svängom på Luleås enda dansgolv på vatten. Om det blir varmt är det inte många meter ut till bryggan, den friska sommarluften och härliga törstsläckare i baren. Åldersgräns fre: 23 år Lör: 25 år bistrobarbrygga.se

SPORTBARER ALLSTAR The faboulus sportsbar med några av stans bästa läktarplatser. Längre in mot kvällen byts sport ut mot dj-bås, dansgolv och barer fyllda med människor. Åldersgräns: 20 år allstarbar.se O'LEARYS På O'Learys i Luleå hittar du stans största nöjeslokal. Bowlingbanor, sport, trevåningsläktare, dansgolv, you name it. Åldersgräns fre: 20 år Lör: 23 år olearys.se

DRINKAR

”Vågorna gungar mig, under bar himmel dansar jag.” Vi får inte glömma att ta vara på våra vackra, ljusa sommarnätter. På Bistro Bar Brygga i Luleå kan du avnjuta en god matbit på däck eller brygga, beställa in en fräsch sommardrink i någon av båtens tre barer och känna hur vågorna gungar i takt med musiken. In mot småtimmarna höjs pulsen och Norrbottens enda dansgolv på vatten vaknar till liv. Styr seglet mot båten i sommar, vi ses där!

INVIT Loungebar med härlig miljö och ett brett dryckesutbud. Gå runt och mingla eller luta dig tillbaka i stolen och njut av musiken och vimlet. Åldersgräns: 23 år invitlulea.se Bishops Arms Genuin pub som garanterat har stans bredaste whiskey- och ölsortiment. En perfekt start likaväl som avslut på en riktig pub crawl-kväll. Åldersgräns: 25 år bishopsarms.com


STOR -

shopping guide

525 butiker, 3 gallerior, Luleå Homecenter och Storheden.

I Luleå har vi shoppingglädje med en mil handel, så det räcker åt alla. Unika butiker med norrländska influenser, gallerior med kända varumärken och stora varuhus med det absolut senaste på marknaden samt ett av Sveriges populäraste handelsområden.

1 Gallerior Smedjan invigdes 2002, har utsetts till Sveriges bästa galleria 2010 och är Norrbottens största. På totalt fyra plan finns 33 butiker, konditori och kafé. I Strand galleria finns 21 butiker med kafé och restaurang. I gallerian hittar du butiker med härliga produkter för dig själv och hemmet. Shopping – världens första galleria, med shoppingglädje alla dagar i veckan. I Shopping galleria finns stora och kända varumärken, stans största skoutbud, populärt kafé och ett gym med generösa öppettider.

2 Storheden och Luleå Homecenter Norra norrlands största handelsområde finner du på Storheden, 8 km från Luleå centrum. Utbudet är stort och det är lätt att parkera. Här kan du hitta allt från hemin-

redning och bildelar till mode och matvaror. På vägen mellan Storheden och centrala Luleå finns Luleå Homecenter. Ett långt stråk av butiker och varuhus med ett brett utbud av byggmaterial, inredning, trädgårdar och bilar.

3 SMULTRONställen Hemmagastronomi På Hemmagastronomi i Luleå hittar du ett brett utbud av olika gastronomiska möjligheter inom mat och dryck. Om du söker unika upplevelser och vill utforska det innovativa köket har du kommit rätt. På Hemmagastronomi kan du gå matlagningskurs med professionella kockar och ta del av upplevelsekvällar med vin-, öl-, cognac-, whisky-, choklad- eller ostprovningar. I delikatessbutiken hittar du allt från ett brett ostsortiment och charkuterier till handmålade chokladpraliner och lagrade vinägrar. Allt du kan tänka dig för en kräsen gourmand.

Konst och hantverk I Luleås största konsthantverksbutik finner du mer än bara en present – det finns ”hjärta” i produkterna. Kvalité, design, konstnärlighet och naturligtvis en norrbottnisk prägel är butikens röda tråd. På Konst och hantverk kan du upptäcka allt vackert Norrbotten har att erbjuda. Butiken tar emot bokade grupper utöver vanliga öppettider. Lapland wild design Lapland Wild Design tar tillvara på varje horns unika form och tillverkar produkter efter dess egenskaper. Takkronor, ljusstakar och inredning i renhorn. I butiken kan du även hitta smycken i renhorn och Swarovskikristall. Bensbyns brödbutik och café Stenugnsbakat surdegsbröd och hemmagjorda marmelader i smakkombinationer som körsbär, mandel och rom, börjar det vattnas i munnen? Leta dig till Kungsgatan 24 och njut av genuint mathantverk bakat med omsorg. Allt är baserat på ekologiska och kravmärkta råvaror. 

4 SKÖNHET & MODE Guapo Namnet Guapo är ett spanskt uttryck för snygg man. Butikens målsättning är att erbjuda män ett större utbud av groomingprodukter och accessoarer genom ett unikt butikskoncept, ett handplockat sortiment och med personlig service i fokus. Idag är Guapo Norrlands första och största butik för män. DIVA Diva är en norrländsk butik med fokus på skandinaviskt mode. I butiken hittar du en skön blandning av kläder, skor och accessoarer. I det noga utvalda sortimentet kombineras denim med casual och fashion. På galgarna hänger varumärken som bland annat ACNE, Filippa K, Dagmar, Rodebjer och BLK DNM. MOSAIK Mosaik är en kläd- och interiörbutik som gör livet mindre grått och mer färggrant, alltså en gnutta roligare. I butiken finner du både vanliga och ovanliga varor till kvinnor i varierande åldrar, stil och storlek.

ORIGINAL LULEÅ STORY 29


Finmiddag på havsisen

Trött på middagarna som liknar varandra dag efter dag? Sugen på att uppleva något med arbetskollegorna? Om svaret är ja kan det vara en idé att boka in Dinner on Ice på Brändön i kalendern.

D

et handlar om en tre timmar lång eventmiddag anordnad av Brändö konferens i Luleå. Göran Widén är en av ägarna och också hjärnan bakom Dinner on Ice. – Jag tänkte att det vore häftigt att göra något annorlunda. Som ingen har gjort tidigare, säger han. Resultatet blev en trerättersmiddag ute på fruset hav med allt som hör till. Vintermiddagarna anordnas i kåtor ute på Bottenvikens is från mitten på januari till början på april. – Att ha havet som golv är en unik upplevelse. Det blir en totalkrasch mellan sinnena, säger Göran. När gästerna anländer till Brändön väntar en 300 meter lång vandring ut till kåtan. Här behövs inga pannlampor då marschaller istället visar vägen. För den törstiga väntar drycker på kylning, lämpligt placerade i en vak i golvet.

30 ORIGINAL LULEÅ STORY

Göran berättar att det är konferensgrupper och andra stora sällskap som kan boka upplevelsen. På bänkar klädda i renskinn äter gästerna sedan en norrländsk middag vid dukat bord. – Det är linnedukar, kandelabrar, goda viner och mat serverad på varma tallrikar. Twisten är att det är minusgrader i miljön runt omkring. Något som Göran konstaterar har tagits emot med varm hand. – Responsen har varit jättebra. Det blir något storslaget som inte är förväntat, speciellt för turister. ❖ text

/ vanessa cicero

foto / per pettersson

Dinner on ice Vad Middagsevent, 3 timmar. Var Brändön, två mil norr om Luleå. För Grupper om 20 till 200 personer. SÄSONG Naturen styr, men från mitten av januari till början av april. PAKET Detta ingår i priset: Vinterutrustning, marschall-allé, välkomstceremoni med varm drink, naturligt upplyst tält utan synlig el, vacker dukning och exotisk miljö, trerätters middag, WC-shuttle. Boka

dinneronice.se


foto: fredrik broman

Skärgård i vinterskrud – en unik upplevelse Den faluröda Jopikgården är omringad av vida vidder klädda i vinterskrud. I januari väcktes pensionatet på Hindersön åter till liv för att ta emot både stamgäster och turister.

V

älkomnar i dörren gör sedan 1998 Lotta Sundling. Hon driver Jopikgården tillsammans med Bror-Einar Johansson och deras filosofi är lika självklar som enkel: Välkomna hem till oss. – Gästerna ska känna sig väldigt omhändertagna. Det ser vi till genom god mat, trevligt bemötande och god service, säger Lotta. Byggnaden är en Norrbottensgård med en grundstomme från 1700-talet. Inredningen har bevarats från den svunna tiden och här finns det plats för 32 övernattande gäster samt 80 matgäster. Under sommaren tar sig gästerna till ön med båt. Samma färdväg gäller på vintern, då med fruset vatten under bildäck. En åtta kilometer lång isväg tar bilarna från hamnen i Lövskär till Hindersön. Det är också möjligt att ta sig fram på längdskidor eller skoter för dem som hellre vill det. – Det är jättehäftigt för turisterna att åka bil på isväg. Bara det är en unik upplevelse, säger Lotta. Under veckorna är det konferensgrupper och andra sällskap som gästar pensionatet medan kaféhelgerna är populära för privatpersoner.

– Men det är klart att den som vill kan kika in på en kaffe även under veckorna, det kan vi alltid fixa. Det är hon van vid. Att fixa alltså. Lotta berättar att fräscha och lokala råvaror prioriteras. Stundtals kommer köttet från bonden på ön medan fisk och löjrom håvas upp direkt från Luleås skärgård. – Man kan lugnt säga att det är fart här på helgerna. Jag tror att det är helheten som lockar hit gästerna. På vintern är det magiskt. Ön är täckt av ren snö och luften är frisk. För att inte tala om hur tyst och skönt det är här ute. För den som gillar när det går undan finns en drös av aktiviteter att välja mellan. Skoterturer och hundspannsfärder som avslutas med ett besök i en kåta är ett exempel. – Där äter vi våfflor, mackor med hemgravad lax och dricker varm choklad. Vi har snöskor att låna ut och det finns fina skidspår här ute. Alla borde besöka Jopikgården! ❖ text

/ vanessa cicero

foto / fredrik broman

Turbå t hittar strafik du lulea.s på e

JOPIKGÅRDEN VAR Hindersön i Luleå skärgård NÄR Sommar och vinter. Kaféhelger lör–sön 11–15. HUR Sommar: Båt från södra hamnen eller Lövskärs Fiskehamn. Vinter: Isbilväg och skoterled mellan Lövskär och Hindersön.

jopik.nu

LULEÅS ISVÄGAR När isen har frusit i Luleå plogas snön bort och cirka 25 kilometer isväg öppnas upp i skärgården. Isvägarna är 40–45 meter breda och isen är upp till en halv meter tjock. Det gör att vägarna tål en belastning på minst 2 ton per kvadratdecimeter. Mellan Lövskär och Hindersön och vidare till Storbrändön, öppnas en 16 kilometer lång isväg. Där går det, likaväl som på den 10 kilometer långa sträckan mellan Sandön och Junkön, lätt och smidigt att ta sig fram med bil. Maxvikten varierar beroende på var du kör, men hastighetsbegränsning på 30 km/tim är densamma. Det är en häftig känsla att färdas i bil över det frusna vattnet, och det är ett enkelt och snabbt sätt att ta sig ut i skärgården under vintern. I regel öppnas isvägarna i början av februari. Beroende på väder och isläge kan datumet dock variera från år till år. Om du hellre färdas på skridskor, skidor eller till fots, kan du alltid ta en uppfriskade tur längs isvägen runt Luleå city. Därifrån kan du även ta dig ut till ön Gråsjälören och njuta av en kopp rykande kaffe under helgerna. På lulea.se hittar du mer information om Luleås isvägar och säsongens öppnings- och stängningstider.

ORIGINAL LULEÅ STORY 31


Sommar i skärgården Luleåsolen står högt på himlen en vacker julidag. Ett svalkande bad lockar, en isande dryck skulle sitta fint och en dag i kajaken vore inte fel. Önskemål som gjorda för en dag på Klubbvikens havsbad.

J

a, så kan en dag ute på Sandön se ut. – Det är Luleå skärgårds vackraste ö och vår egna riviera, menar Johan Björklund. Han är en av ägarna till företaget Brändö Konferens & Fritidsby som i sin tur driver Klubbviken havsbad. Här finns något för alla. Restaurang, stugor, lekplatser, gästhamn, volleybollplan och uthyrningsmöjligheter. På öns baksida finner besökaren kilometerlånga sandstränder. – Vi hyr ut både kajaker och trampbåtar. I restaurangen serverar vi mat i en trevlig atmosfär till en fantastisk utsikt. Från restaurangen som i fjol slog besöksrekord med 450 lunchgäster blänker Luleälven. – För att inte tala om kvällssolen, det är den mest fantastiska som finns, säger Johan. För den som inte har en egen båt finns turbåtstrafiken till förfogande. Både M/S Stella Marina och M/S Eskil utgår flera gånger per dag från Södra hamn. Klubbviken har öppet för allmänheten från midsommardagen fram till mitten av augusti.

– För bokade grupper öppnar vi när isen går i maj. Givetvis kan vi fixa en öl eller en bit mat om man som privatperson tar sig ut redan då. Men det går inga turbåtar till oss då, säger Johan. Och man behöver faktiskt inte åka hem då flera stugor finns att hyra. En bastu för större sällskap samt en för allmänheten finns också. Den senare ligger på badstranden. – På onsdagar, fredagar och lördagar anordnar vi också musikunderhållning. Allt från dansband till olika trubadurer. Johan Björklund berättar att det var sommaren 2005 som verksamheten drog igång. Sedan dess har omsättningen ökat varje år. – Responsen är enormt bra. Det är framför allt Luleåbor och andra norrbottningar som är här, snarare än turister. Allt från barnfamiljer till äldre gäster. I fjol var ett rekordår för oss. Det har varit en positiv resa från första början. ❖ text

/ vanessa cicero

foto / fredrik broman

r inforFör me besök n matio iken.se klubbv


Luleå dsskärgår r skatte

Klubbviken

BÄSTA STRÄNDERNA I OCH UTANFÖR STAN GültzaUudden Badplatsen ligger på bekvämt promenadavstånd från Luleå city. Det är ett barnvänligt och relativt långgrunt bad vid Luleälven med en härlig sandstrand och en liten brygga. Badplatsen är anpassad för funktionshindrade. I det omgivande grönområdet med stora gräsytor finns också motionsspår, parkering, grillplatser, lekplats och cafeteria/kiosk. Sommarkvällar är det ibland underhållning på friluftsscenen. Beachvolleybollplanen lockar också gäster dag som kväll.

Kluntarna Gültzauudden

Trolltjärn Småskär

Som namnet antyder är Trolltjärn en liten trolsk tjärn intill bostadsområdet vid Trolltjärnsvägen på Bergnäset i Luleå. Det är en fin inbjudande sandstrand vid tjärnen. Motionsspåret på Bergnäset går strax intill så det är bara att hoppa i när man har sprungit sin runda. Här finns toalett, grillplatser och parkering.

Notviken Turbå t hittar strafik du lulea.s på e

En liten sandstrand strax nedanför bostadsområdet i Notviken erbjuder sol och bad i Luleälven. Från stranden kan du se siluetten av Luleås norra hamn med teatermagasinen, domkyrkan och Kulturens hus som kända landmärken.

Lulviken
 KLUNTARNA Kluntarna är ön för den som intresseras av djur och natur. Här finns ett naturinformationsrum och vandringsleden Naturstigen tar besökaren runt ön. I ledbeskrivningen som går att köpa hos både stugvärdarna och Luleå turistbyrå informeras besökarna om öns sevärdheter som dyker upp längs Naturstigen. Här nämns bland annat fornlämningar, labyrinter samt djur- och växtlivet. Strövstigar och fiskelägen är några av guldkornen på ön. Det finns tre stugor att hyra, grillplatser att njuta vid och två bastuar att värma sig i. På öns västra sida ligger Storviken där en 50 meter lång flytbrygga samt en brygga för turbåtar finns. Gästhamnen rymmer ett 30-tal platser. Djupt inne i Storviken ligger Albården, något för den som är ute efter en miljö närmast lik en djungel. Badviken Kråkskäret med egen familjebastu finns på öns norra sida. Under högsäsong finns stugvärdar på plats för att tillhandahålla stuggästerna service men också för att ge guidade turer. Stugorna bokas via visitlulea.se eller Luleå turistbyrå.

Lulviken är ett havsbad cirka 15 km från Luleå city vid vägen ut mot Luleå Airport. Det är ett långgrunt bad med långa sandstränder. En del av stranden är avsatt som naturistbad. Det finns toalett och grillplatser. En stor parkeringsplats ligger strax bredvid badet.

Storsand Storsand består av härliga sandstränder och långgrunt vatten, vilket gör badet mycket barnvänligt. För dig som inte vill ligga och sola så finns det en beachvolleybollplan. På Storsand finns det också toaletter, grillplatser och en bra parkering. Niporna

Småskär Här finns skärgårdens äldsta kapell som bekostades genom en insamling av Luleåborna på 1720-talet. Den gamla domarringen utanför kapellet är bevarad, en hägnad av sten där hamnrätten förr höll råd och beslutade om böter och andra straff för dem som inte följde reglerna i helg och söcken. Sommartid hålls det vid två tillfällen i juli gudstjänst på ön. Ön skänktes till borgarna av drottning Kristina 1652 och har sedan dess fungerat som ett populärt fiskeläge. Luleå kommun är hamnvärd och har för den promenadsugne skapat en stig som går runt hela Småskär. Tillgång till bastu, torrtoa och grillplatser finns. 17 gästplatser ligger vid den 35 meter långa flytbryggan. 120 privata stugor koncentrerade till Idviken, Bullerhamnsviken, Bolinsviken, Kyrkviken, Skatamarksudden och västra delen av Finnskär gör Småskär till en av Luleås största fritidsöar. Stor del av naturen är trots det fortfarande orörd och gör ön till ett mycket populärt utflyktsmål för båtturister från när och fjärran. För den som vill övernatta på ön finns två stugor att tillgå. Stugorna bokas via visitlulea.se eller Luleå turistbyrå.

NIPORNA Niporna i Karlsvik är ett fint utflyktsmål för stora och små. Det här är stranden för gäster som vill undvika långgrunda badplatser och njuta av finkornig sand mellan tårna. De branta strandsluttningarna, niporna, gör platsen unik. Här stannar solen hela dagen och behövs en fikapaus hittar man Kolarens café i närheten, på First Camp. För mer information kontakta Luleå turistbyrå


Majorov siktar hรถgt


Han tränar tre pass per dag, studerar till sjukgymnast vid Luleå tekniska universitet och deltar i OS 2014 i ryska Sotji. Det är konståkaren Alexander Majorov det handlar om.

D

en 19 juli 1991 föddes en pojke i St Petersburg, dåvarande Sovjet och nuvarande Ryssland. Han fick namnet Alexander och det skulle inte dröja länge innan han besökte en ishall för första gången. Med en pappa som konståkningstränare och en mamma som koreograf blev livet på isen en självklar del av hans liv. – Jag minns inget annat än att jag alltid har stått på is, säger han. Familjen flyttade till Sverige och nya hemstaden Luleå när han var ett år. Där blev pappa tränare i Luleå konståkningsklubb. En av åkarna blev föga förvånande, sonen Alexander. Duon har visat sig vara receptet för framgång. 2014 väntar OS i ryska Sotji för 21-åringen. En tävling han kvalade in till genom att knipa en 18:e placering under VM i mars 2013. Det har dock inte alltid varit lätt att ha pappa som tränare och mamma som koreograf. – Det var ganska jobbigt när jag var runt 15 år. Kroppen betedde sig inte som jag önskade och jag lyssnade inte på vad de sa. Jag har alltid varit envis om jag tror att jag har rätt i något. Nu fungerar det mycket bättre och jag uppskattar och tar till mig information och råd som de ger mig. Alexander blev en stjärna på Sveriges konståkningshimmel när han som förste svensk kammade hem bronsmedaljen under junior-VM 2011. Bakom framgångarna ligger många timmar av hård träning. – Sex dagar i veckan tränar jag två ispass per dag och ett fyspass per dag. Som om inte det vore nog dansar han också jazz en gång i veckan. – Man blir så slö annars, skrattar han. Det slutar faktiskt inte där heller. Mellan det att han snörar av och på skridskorna, lyfter vikter, springer och dansar – så studerar han till sjukgymnast på Luleå tekniska universitet. – Det är roligt, medicinkurserna är speciellt intressanta. Det är också roligt att plugga eftersom jag hinner träffa kompisarna där. Jag slår två flugor i en smäll. Att följa i pappas fotspår är han inte intresserad av.

– Nej, jag vill ha ett vanligt jobb med normala lunchraster. Ett jobb där man lämnar jobbet på jobbet när man åker hem. Det verkar skönt, konstaterar han. Alexander har höga krav på sig själv och vad som driver honom är jakten på resultaten. – Att bli bättre och bättre. Drömmen är att komma så långt jag bara kan. Klarar jag ett mål så bygger jag direkt upp ett nytt. Jag ser varje träning som en tävling. Jag tillåter inte mig själv att göra misstag. Den ryska inställningen till idrotten är mer sträng, medan den svenska är mer mjuk. Det är den förstnämnda som tagit Alexander dit han är idag. – I Sverige tänker vi för mycket på att alla ska få göra som de vill. Det kan man inte göra, då kommer man ingenstans. Att pressa sig till max ger någonting, så varför inte göra det? Man kan välja att se det negativa eller det positiva i hård träning. Att vara konståkare i Luleå tycker han fungerar bra. Även om det är lite tråkigt att han inte har något direkt motstånd som sporrar honom. – Träningsmässigt är det bra. Vi har alltid tillgång till istider och det ligger nära hemmet. På senare tid har konståkningen också vuxit i Luleå, det är roligt. Det är fortfarande inte jättekänt men folk har lite bättre koll nu. Däremot önskar han att förståelsen för sporten skulle öka. – Folk har fel uppfattning. Många tror att det bara är dans på is. Så är det inte alls. När jag är klar med ett friprogram som är runt 4:40 minuter, så är jag lika trött som när jag sprungit en mil på 38 minuter. Nu väntar sommaren och träningen ska varvas med vila. Därefter är det raka vägen mot toppen för Luleås OS-hopp. ❖

/ vanessa cicero foto / per pettersson text

5 snabba Jeans eller mysbyxor Kött eller fisk Morgonpigg eller nattuggla Plugga eller träna Böcker eller film 2011 3:e plats JVM 2013 6:e plats EM 2013 18:e plats VM

ORIGINAL LULEÅ STORY 35


r ö f g Swin Luleå

med festivaler som blommar året om!

Det är inte alla festivaler som kan erbjuda artisterna en solnedgång vid vattnet som backdrop, har PRO som områdesvärdar och befinner sig i en stad där kommunalrådet glatt dansar upp på scenen och håller ett tal som inleds med: ”Hello music lovers” – men så är Musikens Makt inte heller någon vanlig festival.


P

å Facebook läggs det flitigt upp filmklipp som ger produktion och inom film- och teaterbranschen, säger ledtrådar till vilka artister som ska gästa årets Elisabeth Rosenbrand. Musikens Makt. I en video kokar arrangören Lillith Förra året var området inrett med inspiration av Tim Saaw gnocchi och skär en banan, slänger den i Burton, det fanns eldar att värma sig vid och gott om sittsoporna och säger: ”Nej just ja, inte platser. På dagen kunde besökarna testa zumba, banan”. Som du säkert kan klura ut betyder yoga, klättra på klättervägg och hoppa hoppdet att rapparen Gnučči (tidigare Gnucci borg. Från det att mörkret tittade fram och tips från banana) ska spela på årets festival. Hon in på småtimmarna avlöste artisterna Elisabeth och Lillith är en typisk Makten-bokning varandra på festivalens scener. Ta med dig picknick, – fantastisk men inte upptäckt av den Nytt för i år är att festivalen kommer så du kan stanna hela dagen. stora massan. att pågå i två dagar och att Mattias Glöm inte paraply och regnkläder Musikens Makt startade 2010 som Alkberg kommer att vara ansvarig för – man vet aldrig. Ta på dig sköna skor. ett alternativ till stadsfestivalerna. en scen – Potatiskällaren, en tältscen Missa inte solnedgången på strandscenen Initiativtagare var BD Pop som tyckte uppe i en glänta i skogen. På scenen (brukar vara runt klockan 20). att Luleå behövde en festival med kommer bland annat The Bombettes Ta med dig hela familjen, fokus på musiken istället för öltälten och AC4 att spela. alla är välkomna. och alkoholförsäljningen. Sedan dess har – Det är fantastiskt att arbeta med natursköna Gültzauudden varje sommar blivit Musikens Makt som Luleå kan vara genuint pyntad med scener, artister och festivalbesökare i stolt över, säger Elisabeth Rosenbrand. ❖ alla åldrar. Lillith Saaw och Elisabeth Rosenbrand har varit med från start och är för tredje året i rad de ansvariga för text / amanda karlsson festivalen. foto / anna hörnell – Festivalen präglas av vår bakgrund inom upplevelse-

5

r e l a iv st e f e st a n o sk h c o Luleåas basta Festival

Pris

Kort om festivalen

i

KR

GRATIS Spelmansstämman i Gammelstad

30

GRATIS

GRATIS KLUBB BARBRO

GRATIS

GRATIS

250

förköp

Mer info Barnvänligt

Festivalen består av föreläsningar, debatter, nattklubbskvällar, musik, performance, teater, film, mat och dryck. Förra året fylldes Luleås gator av ett stort och färgglatt Pridetåg som värmde många hjärtan. I år blir det ännu större.

NÄR: 14–16 juni WEBB: luleapride.se STARTADE: 2012

I tre dagar i juni livas Hägnan upp av musik och dans. Stämman för dig som gillar folkmusik, dans och att umgås i en historisk miljö.

NÄR: 14–16 juni WEBB: spelmansstamman.se STARTADE: 1973

Stadsfestivalen Luleå Kalaset har bytt namn och koncept. I år arrangeras för första gången Luleå hamnfestival, en gratisfestival mitt i Luleås centrum. Festivalen är i juli och kommer att bjuda på många överraskningar.

NÄR: 11–13 juli WEBB: – STARTADE: 2013

Utomhusfestival som håller till under Bergnäsbron. Musiken är klubbinriktad och andra arrangemang som pågår under festivalen är skateboarduppvisning, rundpingis och loppmarknad. Bokade artister: LaFleur och Mayka.

NÄR: 7 juli / 27 juli WEBB: facebook.com/KlubbBarbro STARTADE: 2012

Musikfestival i två dagar i augusti på Gültzauudden. Tre scener, barnscen, aktiviteter på dagen och matservering. Bokade artister: Miriam Bryant, Labyrint, Maria Eriksson, Magnus Ekelund & Stålet och Gnučči.

NÄR: 16–17 augusti WEBB: musikensmakt.se STARTADE: 2010

Under en dag i september fylls hela Luleå av kulturevenemang i alla former. Det mesta är gratis och det är ett perfekt tillfälle att upptäcka nya spännande talanger och kulturformer.

NÄR: 7 september WEBB: skadebanan.com STARTADE: 2006

Inomhusfestival i Kulturens Hus som utspelar sig i mars. Minus 30 grader har ett rikt utbud av musik, dans, foto, textilutställningar och samtal. Festivalen riktar sig till alla från 13 år och uppåt.

NÄR: mars WEBB: minus30.nu STARTADE: 2008


Green Technology på Luleå tekniska universitet

Gröna forskare arbetar för en hållbar värld Forskning inom Green Technology engagerar idag 100 av totalt 700 forskare vid Luleå tekniska universitet. Forskarna utvecklar tekniska lösningar för hållbar produktion av el och drivmedel samt förnybara material och kemikalier. Professor Kristiina Oksman och hennes forskargrupp tillverkar bionanokompositer för användning i förpackningar, reservdelar i kroppen och inom bilindustrin med mera. Basen är nanofibrer av trä som blandas med till exempel plast. Med hjälp av en specialkonstruerad maskin spinner Luleåforskarna nya starka bionanofibrer av träblandningen.

C

ellulosa är den vanligaste organiska substansen i naturen och det basmaterial som Kristiina Oksmans forskning bygger på. Cellulosan används inom en rad olika områden, som vid tillverkning av papper, förpackningar, olika slags textilier, läkemedel med mera. Genom att bryta ned och studera cellulosan på nanonivå kan forskarna förändra dess egenskaper och använda den i nya sorters bionanomaterial. Cellulosafibern fungerar då bland annat som armering i de nya materialen. – De naturliga cellulosafibrerna är bara några millimeter långa vilket förhindrar utvecklingen av starka material, förklarar Kristiina Oksman. Vi försöker tillverka fibrer som i princip kan bli hur långa som helst och som gör att vi kan få fram bionanokompositer som är väldigt starka. Värdefulla nanomaterial från restprodukter Bio4Energy är ett nationellt forskningsprogram mellan LTU och Umeå universitet i samverkan med flera forskningsinstitut och företag. Projektet handlar i huvudsak om framställning av biobaserad energi, men man arbetar även

38 ORIGINAL LULEÅ STORY

med förnybara material från olika restprodukter, exempelvis från bioetanolframställning. Kristiina Oksmans forskningsgrupp har visat att restprodukter kan innehålla stor andel värdefulla nanofibrer som kan användas för utvecklingen av förnybara biokompositmaterial för olika användningar. De arbetar bland annat med att utveckla olika typer av tunna filmer som kan tänkas separera gaser eller agera som barriärskikt i olika tillämpningar. Doktoranden Martha Herrera arbetar med utvecklingen av dessa material, doktoranden Saleh Hoosmand med utvecklingen av kompositfibrer och doktor Yvonne Aitomäki med processutvecklingen av nanofibrer och nanokompositer. Nedbrytbara förpackningar I ett pågående EU-projekt (Eclipse) utvecklas nya bionanokompositer avsedda för användning inom förpackningsindustrin. Luleåforskarna utvecklar tillverkningsprocessen för dessa bionanomaterial. Syftet är att ersätta plastförpackningar med andra material som efter användning kan lämnas i naturen utan att påverka miljön.


LTU

180 900 600 professorer

lärare och forskare

Professor Kristiina Oksman och docent Aji Mathew omgivna av doktoranderna Narges Naseri, Saleh Hooshmand och Martha Herrera samt forskningsingenjör Saad Ahmed Khan.

Reservdelar till människokroppen I projektet ingår förutom LTU företag och universitet från Colombia, Spanien, Tyskland, Chile och Belgien. Forskargruppen vid LTU består av Kristiina Oksman, docent Aji Mathew och doktoranden Natalia Herrera. I ett tidigare EU-projekt (Templant) har Luleåforskarna utvecklat ledband och senor tillverkade av bionanokompositer som kombinerar cellulosa och kollagen, ett protein som bland annat finns i ben, hud, senor och blodkärl. – Fördelen med att använda kollagen och cellulosa är att båda är kompatibla med kroppen vilket leder till färre avstötningar, säger Kristiina Oksman. Testerna har visat att ledbanden fungerar vid höga temperaturer och i fuktiga miljöer liknande den i människokroppen.  Filter som renar förorenat vatten I projektet NanoSelect, som leds av hennes kollega Aji Mathew, utvecklas billiga, effektiva och miljövänliga bionanofilter för rening av förorenat vatten från industrin. Det nya filtret, som också tillverkas av cellulosafibrer, har hög förmåga att absorbera giftiga kemikalier, tungmetaller och bekämpningsmedel. Filtret ska även klara att lagra gifter, rena sig själv, kunna återanvändas och komposteras utan påverkan på miljön. I NanoSelect samarbetar LTU-forskarna med bland andra Imperial College i London, rankat som ett av världens ledande universitet. Prototyper av filtret testas nu i samarbete med

europeiska företag. De första studierna är klara och tester visar på positiva resultat. Bionanofiltren väntas kunna få stor betydelse för hanteringen av förorenat vatten, både i industriländer och i utvecklingsländer, där rening av dricksvatten är ett centralt problem för befolkningen. Förutom Aji Mathew består NanoSelect-gruppen på LTU av professor Kristiina Oksman, biträdande professor Xiaoyan Ji samt doktoranderna Peng Liu och Zoheb Karim. Fångar in utsläpp av koldioxid I ett annat projekt utvecklar forskaren Xiaoyan Ji ny teknik för att rena gaser och minska utsläppen av koldioxid. Trots alla miljövarningar ökar användningen av fossila bränslen vid produktion av energi och tillverkning av fordonsbränslen. Den teknik som idag finns för att rena utsläppen från koldioxid är dyr. Xiaoyan Ji utvecklar en ny teknik där joniska lösningar används för att fånga in koldioxiden, så att den stannar kvar i lösningen och resten av gasen transporteras bort. Forskningsprojektet, som finansieras av Vetenskapsrådet, ska ta fram en modell för en ny energisnål teknik som kan användas i full skala. ❖ text

doktorander

LTU är Skandinaviens nordligaste tekniska universitet, har 1 600 anställda och 17 000 studenter vid fyra campus: Luleå, Piteå, Skellefteå och Kiruna. Förutom tekniska utbildningar finns även institutioner inom ekonomi och samhällsvetenskap, hälsovetenskap, lärarutbildningar samt musik, media och teater. Forskningen är organiserad i tvärvetenskapliga forskningsområden. Inriktningen är tillämpad forskning i samarbete med näringslivet. 70 forskningsämnen omsätter totalt 800 miljoner kronor. Forskningsområden där LTU är ledande är; gruvteknik och metallurgi, energiteknik och förnyelsebar energi, informations- och kommunikationsteknik samt tribologi (smörjteknik). Forskningen bedrivs i nära samarbete med företag som Shell, Ericsson, Scania, LKAB, SKF, Airbus, Volvo Aero och IBM samt med ledande internationella universitet. Green Technology samt gruvteknik och metallurgi är utpekade som strategiska områden av regeringen.

/ åsa svedjeholm

foto / per pettersson

ORIGINAL LULEÅ STORY 39


Aji och fyraårige Sandy på promenad på Porsön.

Forskningen förde henne från södra Indien till nordligaste Europa Aji Mathew är docent vid LTU och Luleåbo sedan tre år tillbaka. Hon är medarbetare till professor Kristiina Oksman och handledare för doktoranderna i forskargruppen som arbetar med trä och binanokompositer.

A

ji Mathew är född och uppvuxen i Indien, men har de senaste tolv åren pendlat mellan Europa och hemlandet. Efter studierna på universitetet hemma i Kerala, fick hon en forskartjänst i Frankrike, på universitetet i Grenoble. Efter ett år där återvände hon till Indien och blev kemilärare. Två år senare flyttade hon till Norge och en forskartjänst på universitetet i Trondheim, där hon stannade i två år. Sedan bar det hemåt igen, till Bangalore där hennes make och son bott kvar under Europa-sejourerna. Där arbetade Aji som laboratorieingenjör ett par år innan professor Kristiina Oksman, som hon arbetat med i Norge, hörde av sig och erbjöd henne jobb på WoodTech i Skellefteå, som ingår i LTU. Den här gången följde hela familjen med, först till Skellefteå och sedan vidare till Luleå. Nu bor familjen i villa på Porsöberget, på gångavstånd från universitetet. Maken Pradeep George arbetar på it-företaget Designtech i Aurorum och sonen Akhil går i nian. Till familjen hör också en hund, en welsh springer spaniel. – Vi trivs jättebra här i Sverige och Luleå, säger Aji. Med jobb, arbetskamrater, grannar och vänner, med naturen och allt man kan göra här, till och med vädret, säger hon och skrattar. Hemma i Kerala, som ligger strax norr om ekvatorn, är det samma klimat året runt. Här i Sverige är det flera årstider, så man får omväxling. Visst kan det vara extremt kallt ibland,

40 ORIGINAL LULEÅ STORY

men det är ju bara att klä på sig. – Jag tycker om att vara ute i naturen, plocka bär, odla i trädgården, laga mat och gå ut med hunden, sånt som man gör här i Sverige. Jag försöker även med utförsåkning, fast det är svårt. – Familjen hemma i Indien håller vi kontakt med på chat och Skype. Med den nya tekniken kan man ju prata med varandra ganska ofta, var man än befinner sig i världen. Och så brukar vi åka hem och träffa dem till jul. Men annars lever vi vårt liv här. Aji pratar helst engelska. Hon förstår och läser svenska, men eftersom arbetskamratena är från olika länder, är vardagsspråket engelska och det är svårt att få den dagliga träningen i svenska. Hemma pratar hon och hennes man med varandra på sin indiska dialekt. Sonen förstår, men är bättre på engelska och riktigt bra på svenska. Det finns en liten indisk koloni i Luleå, ett 50-tal personer, de flesta med koppling till universitet. De träffas och firar högtider tillsammans, för att bevara traditionerna. Hur är kontakten med Luleåborna, umgås ni med andra utanför jobbet? – Absolut, vi har fin kontakt med grannar och svenska vänner som vi träffar regelbundet. Luleåborna är nyfikna. Först kan de vara lite reserverade och försiktiga, men sedan är de mycket öppna och vänliga. Det handlar mycket om hur man själv är, om man är öppen och bjuder på sig själv. Då är det lättare att få vänner. Om man är en familj går det nog också lättare att skapa längre relationer. Men det finns en klyfta mellan Luleå och universitetet. Vi pratar ibland om detta på jobbet. Att LTU är en egen, lite isolerad värld, som Luleåborna inte känner någon riktig samhörighet med. I andra städer där jag har varit har universitetet varit mera i centrum, både geografiskt och mentalt. Är det något du saknar? – Egentligen inte. Ska man trivas på en ny plats måste man ta vara på de möjligheter som finns, inte sakna det som inte finns. Men skulle man önska något vore det bättre internationella flygförbindelser från Luleå, som en direktlinje till Köpenhamn–Kastrup, så att man snabbt kunde ta sig vidare ut i världen. Det skulle vara bra för många av oss här på LTU, både i jobbet och privat. ❖ text

/ jan palo

foto / per pettersson

AJI MATHEW Är: Doktor i polymer kemi, det vill säga vetenskapen om plaster. Gör: Docent vid Luleå tekniska universitet, institutionen för teknikvetenskap, avdelningen materialvetenskap. Från: Kerala, som är Indiens sydligaste provins. Studerade och doktorerade på Mahatma Gandhi University i staden Kerala. Familj: Maken Pradeep George, arbetar på it-företaget Designtech och sonen Akhil, går årskurs 9 på Montessoriskolan. Bor: Luleå, i villa på Porsöberget.


Streetdance är ingen fluga Exiled Dance Crew firar tio år som dansgrupp och har flyttat in i nya lokaler på Köpmangatan 48. Redaktionen träffade Ann Strandberg, Klara Nordström och Sam Huczkowski för att prata om hur allting började, dansglädjen och framtidsplanerna. Hur väcktes idén om att starta Exiled Dance Crew? Ann: Det är inget komplicerat eller konstigt. Vi tänkte: ”Vi gillar att dansa – det gör vi”. Det fanns ingen streetdancegrupp i Luleå när vi startade 2003. Vi fyllde en tom plats. Det började alltså som en dansgrupp, hur länge har ni erbjudit danskurser? Ann: Det har vi gjort i fem år. Just nu har vi 10 lärare och cirka 230 elever. Utmaningen är att hitta danslärare som är duktiga och verkligen har något att ge. Är intresset för street- och breakdance stort i Luleå? Sam: Man kanske inte ser Luleå som en dansstad, men det är många som är intresserad av dans. Det syns när vi har våra föreställningar varje år. Då är det fullt i publiken och backstage. För några år sedan var det en streetdanceboom i Sverige, lever den fortfarande? Ann: Jag hade en gång en chef som inte ville starta några fler streetdance-klasser, hon sa: ”Streetdance är en fluga som

snart kommer försvinna!”. Streetdancen har verkligen inte boomat förbi utan snarare utvecklats och hämtat in nya influenser. Vad betyder det att ni har fått en egen lokal? Klara: Det gör mycket för gemenskapen. Det är personligare och vi slipper anpassa oss efter andras tider. Ann: Det innebär att vi kan utveckla vår verksamhet. Sam: Det ökar dansglädjen. Jag har varit här varje dag sedan vi fick lokalen. Vad finns det för fördelar med att vara verksam i Luleå? Sam: Det är viktigt att vi finns för alla som bor här och vill dansa. Vad har ni för framtidsvisioner? Ann: Vi har tagit en termin åt gången. Det har alltid funnits lärare som vill undervisa och jag tror att det kommer göra det även i framtiden. Jag tycker vi odlar duktiga dansare hela tiden. ❖ text

/ amanda karlsson

foto / per pettersson

ORIGINAL LULEÅ STORY 41


RÅNE ÄLVDAL

Nervkittlande aktiviteter för den äventyrslystne Längst in i hjärtat bodde en entreprenör. En man som älskade mötet med människor. Hungrig efter äventyr. För att kombinera sina intressen beslutade sig Love Rynbäck för att starta eget.

R

esultatet blev CreActive Adventure. – Jag tänkte att jag ger det sex månader till att börja med. Det var 2001, så det har rullat på, skrattar han. Love Rynbäck som har jobbat i turistbranschen i 22 år tyckte att det saknades aktiviteter hos de äventyrsföretag som fanns i Luleå. Som egenföretagare kunde han skräddarsy CreActive Adventure efter sin drömbild. Bolaget är stationerat i Gunnarsbyn, en liten ort vid Råneälven, men äventyren rör sig över hela norra Skandinavien. Om än mest i Lappland. – Om inte kunden kan komma till oss så kommer vi till dem. Vi är väldigt flexibla. Verksamheten tillhandahåller allt från en liten skotersafari till äventyr på ett stort kryssningsfartyg. – Vi levererar alla former av utomhusaktiviteter. Vi sysslar väldigt mycket med forsränning som är den mest populära aktiviteten sommartid. Då har vi i snitt mellan 400 och 600 gäster per säsong som forsränner i Råne och Kalix älvar. Vintertid är det snöskotersafari som lockar många kunder och det är främst turister och internationella ledningsgrupper som kastar sig ut på äventyr. – Vi har många återkommande gäster från Holland, Frankrike och Italien. Han berättar att det går att köpa allt från dagsaktiviteter

Fler : aktiviteter g rännin ✓ Fors rsafari ote ✓ Snösk ring ✓ Klätt ng ndri ✓ Fjällva jak ✓ Havska nn spa ✓ Hund ske fi ✓ Sport

till längre upplevelser under flera dagar. CreaActive Adventure välkomnar grupper om 2 till 800 personer och löser boende, mat och utrustningsfrågor. – Vi syr ihop hela paket. En dag kan börja med att vi hämtar upp kunden, vi har med oss skotrar och kläder och tar med dem ut på en skotersafari till Brändöskär. Där stannar vi för pimpelfiske, mat och bastubad. Sen skjutsar vi tillbaka dem. CreActive Adventure är också nischade på längre och tuffare skoterexpeditioner. – Ja, vi kan köra 150 mil på en vecka. Vi gör äventyr på riktigt, saker som inte andra gör. Love Rynbäck försäkrar att guiderna besitter lång och gedigen kunskap. – Vi är ett jäkligt bra gäng. Vi har jas-piloter, fjällräddare och guider med lång rutin. Vi jobbar med hjärtat och håller vad vi lovar. Själv är han licensierad forsguide och ansvarig för alla expeditioner. Något han gör med glädje. – Jag gör jättehäftiga äventyr varje dag, men tjusningen är människorna. Vi har väldigt många återkommande kunder. Vi får vänner för livet. ❖ text

/ vanessa cicero

foto / pier rynbäck / fredrik broman


RÅNE ÄLVDAL

En resa efter Råne älvdal bjuder på annorlunda upplevelser. Populära fiskevatten, ett rikt naturliv och kulturhistoriska platser avlöser varandra. Här kan du ge dig upp på häftiga vildmarksäventyr, äta god mat och övernatta i kojor, stugbyar och campingplatser…

Fiske

Mat och konferens

Havsfiske efter gädda

SörbyN Turism & Konferens

I Kängsön i Luleås norra skärgård, där Råneälven möter Bottenviken, erbjuds besökaren ett varierat fiske. Läget fungerar utmärkt för flug- och spinnfiske och är framför allt känt för sitt gäddfiske där fångster på 10 kilo inte är ovanliga. Ta hjälp av kunniga guider för råd om flug- och betesval.

I Sörbyn Turism & Konferens finner besökaren restaurang Kallkällan. Här lockar lokalproducerade råvaror fram en smakupplevelse med hjälp av Lapplands läckerheter. Hjortron, ren, röding och svamp dominerar och kompletteras med välkända klassiker. För att släcka törsten levereras vatten direkt från Vitträskets underjordiska källor.

KRÄFTFISKE

Här kan arbetsgrupper blanda nytta med nöje när fridfulla miljöer varvas med fartfyllda aktiviteter. Forsränning, hundspannstur och skoterturer är bara några av dem. Valmöjligheterna är många och det går både att konferera över dagen eller välja att övernatta. I Gerdas Fårhus serveres kaffe vid en sprakande eld och mot kvällen kan den frusne avsluta med att hoppa in i den vedeldade bastun nere vid sjön Vitträsket.

En vacker natur omringar Råneälven som har ett av Sveriges bästa bestånd av svensk flodkräfta. Det var Hushållningssällskapet som planterade ut den svenska flodkräftan i början av 1950-talet och numera fångas circa 50 000 kräftor i Råneälven varje år.

Sommaraktiviteter Rånepoolen Sommaren 2011 invigdes utebadet Rånepoolen i närheten av Råneälvens mynning. Där finns en bassäng som är 25x10 meter stor, en rutschkana samt en barnpool. Badet är tempererat och ett så kallat “solbad” vilket innebär att stor del av energin kommer från solceller som driver strömförsörjningen. Den som besöker Rånepoolen har också nära till omklädningsrum, kiosk och stora gräsytor ypperliga för solbad och lek. Att besöka utebadet för ett dopp är dessutom gratis!

Kulturupplevelser Lanthandelsmuseum I Flakaberg möts besökarna av levande traditioner baserade på den skogssamiska livsstilen. Renskötsel, lanthandelsmuseum och fiske i sjön Gorgim är några av upplevelserna som väntas. Bo i charmiga stugor eller övernatta i en tältkåta intill sjön om så önskas. Det här är stället för den som vill njuta av tystnaden och naturen och toppa upplevelsen med en stund i den vedeldade bastun.

Vinteraktiviteter HUNDSPANN Siberian Huskys tar med dig och dina vänner på en fartfylld hundspannstur genom den norrbottniska naturen med start i Vitträsket i Sörbyn. Efter en resa genom våtmarker och dalar avnjuts lunchen över öppen eld i Vildmarksgårdens kåta. Ett paketerbjudande för den nyfikne, såväl på naturen som på historiska anekdoter.

För mer information:

visitraneriver.com sorbyn.se


Luleå, London, New York och Narvik. NorrbotGeorgs filmmusik till Astrid Lindgrens klassiker. ten Big Band är efterfrågade runt om i världen I slutet av sommaren är Norrbotten Big Band och turnerar ofta. Men, tack vara bandets goda inbjudet till London och Royal Albert Hall för att renommé betyder det också att världsartister spela på en Proms-konsert. kommer till Norrbotten för att få framträda på Bandet är ett av de två professionella storKulturens hus i Luleå med vad många ser band som finns i Sverige och musikerna som ett av Europas bästa storband. är heltidsanställda av landstingets Genom åren har det blivit samarbeNorrbottensmusiken som också Norrbotten Big Band var ten med många stora artister. Bland bland annat driver ungdomsstorGrammynominerade andra jazzsångerskan Dee Dee Bridgebandet Arctic Youth Jazz Orchestra, i USA för några water, trombonisten Nils Landgren, Norrbottens Kammarorkester, Norrår sedan. trumslagaren Peter Erskine, Esbjörn botten NEO, NorrbottensungdomsSvensson Trio och sångerskan Rebecka symfoniker och kören Arctic Light. ❖ Törnqvist, för att bara nämna några. I mars turnerade Norrbotten Big Band med, drottningen text / patrik lindén av afrikansk musik, Angelique Kidjo. foto / tobias åkeblom Ofta har samarbeten lett till skivinspelningar och Norrbotten Big Band var faktiskt GrammyLäs mer på nominerade i USA för några år sedan. En annan norrbottenbigband.se uppmärksammad skiva har spelats in tillsamnorrbottensmusiken.se mans med Georg och Sara Riedel baserat på

44 ORIGINAL LULEÅ STORY

foto: kjell öberg

BASEN FÖR ETT av Europas bästa storband Läkarstudenterna trivs i Luleå Sedan ett par år kan läkarstudenter från Umeå universitet välja att göra sina sista sex terminer inom läkarprogrammet i Luleå, på Sunderby sjukhus. Just nu finns här cirka 50 läkarstudenter. Det finns flera skäl till att studenterna söker sig hit. Jämfört med Umeå är det relativt få läkarstudenter här vilket betyder mer tid med handledare och patienter. Sjukhuset är också ett modernt länssjukhus med gott rykte. För studenter från Norrbotten är det naturligtvis uppskattat att kunna avsluta studierna på hemmaplan. Att Luleå är etablerat som studentstad ger också goda möjligheter för det sociala livet. Förhoppningen är att läkarutbildningen underlättar den framtida läkarrekryteringen i Luleå och Norrbotten och att studenter som varit här och trivts och rotat sig vill stanna kvar. Det är också bra för Luleå och Sunderby sjukhus med fler studenter och lektorer på plats för att stärka den akademiska miljön.


Med hjälp av ultraljudsundersökning och modern teknik kan barnkardiologspecialisterna vid Norrlands universitetssjukhus se samma ultraljudsbilder och ge råd om behandling till barnläkarna vid Sunderby sjukhus.

E-hälsa En relativt liten befolkning utspridd över stora avstånd ställer särskilda krav på Landstinget för att kunna erbjuda en likvärdig vård för alla. Därför var Norrbotten tidigt ute inom e-hälsa och ligger idag i framkant i så väl Sverige som i Europa. Många utifrån kommer hit på studiebesök och Landstinget deltar i flera europeiska forskningsprojekt. Exemplen på e-hälsa i praktiken är många. Till exempel kan föräldrar till för tidigt födda barn via en videokonferensutrustning hemma stå i direkt kontakt med personal på neonatalavdelningen. Det ökar tryggheten om man bor långt från sjukhuset. Det pågår också ett projekt inom så kallad ordinerad egenvård där bland andra diabetiker och personer med för högt blodtryck själva hemma kan lägga in mätvärden via datorn och vid stora avvikelser går en varningssignal till vårdcentralen. På flera vårdcentraler kan man via videolänk konsultera en specialist, till exempel för hudsjukdomar, som då snabbt kan avgöra om det är något som kan behandlas på plats eller om en remiss till en specialist krävs. Det kortar väntetider och beslutsvägar.

ger bättre vård i ett glesbefolkat län Genom ett samarbete mellan de fyra nordligaste landstingen kan även specialister från flera olika sjukhus via video mötas och diskutera diagnos och behandling av cancerpatienter. Det finns flera faktorer som gör att Norrbotten kommit långt inom e-hälsa. Dels har det varit ett prioriterat tillväxtområde sedan tidigt 2000-tal. Dels har man lyckats skapa ett gemensamt enhetligt digitalt vårdadministrativt system för hela landstinget som även ger vårdpersonal i länets 14 kommuner möjlighet att ta del av viss information. Dessutom har man sett till att alla vårdenheter inom landstinget och i kommunerna har goda förbindelser via fiber mellan varandra och mot resten av världen. Det sker också ett nära samarbete med Luleå tekniska universitet som har ett särskilt center för innovationer inom e-hälsa. Genom att aktivt använda e-hälsa ökar vårdens kvalitet och det innebär stora tidsbesparingar då patienter slipper många onödiga och ofta långa resor. ❖ text foto

/ patrik lindén / anders alm

ORIGINAL LULEÅ STORY 45


Trendspanare designers Annkathrin Lundqvist och Kevin Mukuri är designers med egna märken och företag. Kevin skapar kläder i en egen unik stil, medan Annkathrin driver trendbyrå och spanar på omvärlden.

Vad är en trend för er? Kevin: En trend är något som verkligen är inne. I vår och sommar tror jag att vi kommer se mycket skinn och skinninspirerat på gatorna. Annkathrin: En trend för mig är en riktning som vi rör oss mot, vad som händer i världen och i vår omgivning. Det sållar vi sedan ner till information som kan uppfattas som produkter eller tjänster. Trend är helt enkelt rikningar som vi alla rör oss i. Hur skapas en trend? Kevin: Genom inspiration. Förra året var det mycket inspiration från naturen, blommor och rymden vilket gjorde att det spred sig vidare och blev inne. Annkathrin: En trend skapas av människor som påverkas av något. Om den är stark nog resulterar det oftast i att fler påverkas av liknade saker, och då blir det en trend som alla följer. Kevin: Det är som en magnet som alla dras till. Efter ett tag tappar magneten kraft och då kommer en ny magnet som drar dig åt ett annat håll.

Var och hur hittar ni inspiration i Luleå? Kevin: Jag hittar min inspiration från många olika håll. Det kan vara genom bloggar eller bilder som jag tycker om och vill blanda min egen fantasi i. Från Luleå och Norrbotten hittar jag mycket av min inspiration från renar, skinn och samiska tyger. Annkathrin: Jag blir inspirerad av vintern i Luleå. Jag är ofta ute på isen, fotar och hittar inspiration från de vackra färgskiftningarna på himlen. Från min ateljé på Bergnäset har jag en jättefin utsikt över Luleå och Bergnäsbron. Vad blir sommarens hetaste trend och färg? Kevin: Utöver skinn så tror jag att bomberjackan kommer bli en het trend. Den trenden håller på att explodera just nu, alla vill ha en jacka. De färger jag tror vi kommer att se mest av är rött, grönt och svart. Ganska mycket retro och starka färger. Annkathrin: Årets färg är emeraldgrön. Det kommer vi förmodligen se

mycket av eftersom det ofta genomsyrar många olika produkter. Softade pastellfärger, vitt som går mot blekt ljusrosa, och indigo kommer vi också att se mycket av. Vad är det trendigaste med Luleå? Kevin: I Luleå har vi en trendig musikscen. Det händer mycket inom musiken som är väldigt nyskapande. Annkathrin: För mig känns det jättekul att många unga i Luleå vågar stå för sin egen stil. Det tycker jag är trendigt och positivt. Vi har även många kreativa företag som jobbar med design. Det är trendigt och kul med tanke på att Luleå inte är en storstad. ❖ text

/ elin järlström

foto / per pettersson


HRIN ANNKAT IST V Q D N U L

Annkathrin Lundqvist startade Arctic trend för fem år sedan och har sedan dess erbjudit tjänster inom produktutveckling och trendspaning. Efter många år i USA valde hon att komma tillbaka till sina hemtrakter för att dela med sig av sin erfarenhet och kunskap, i form av att skapa Sveriges nordligaste trendbyrå.

Annkathrins trendresa började på San Francisco Fashion Institute i USA. Efter sin konstutbildning valde hon att vidareutbilda sig till modedesigner och blev sedan kvar i Kalifornien som anställd designer. När Annkathrin flyttade hem till Luleå startade hon sitt eget klädmärke Akenberg design, innan idén till Arctic trend föddes. Idag är Arctic trend Sveriges nordligaste trendbyrå med fokus på att erbjuda kunskap inom trendspaning och produktutveckling till andra företag. Här kommer naturen och det arktiska i första hand. Designen, naturfärgerna i harmoniska skalor och mycket av inspirationen är hämtad från den kultur och natur vi lever i uppe i norr. Arctic trends senaste projekt kan man se på det världskända Tree hotell i Harads. Tillsammans med en designbyrå blev de anlitade att ta fram ett nytt koncept för hotellets nya shop och produkter. – Det var ett jättespännande uppdrag där vi fick jobba från idé till att faktiskt vara på plats och bygga hela butiken. Intresset för den arktiska nischen har även öppnat internationella dörrar för Arctic trend. Förra året hade Annkathrin kunder i bland annat Hongkong. – Just nu är vi rätt i tiden här uppe, och många finner det nordiska väldigt intressant. Under våren turnerar Annkathrin runt i Sverige med Centeks Designpool. Tillsammans med tretton kreativa designerns som verkar kommersiellt i Norrbotten håller hon föreläsningar och workshops som ett forum för samverkan.

KEVIN MUKURI

Du kanske har sett hans design i rapartistens Zackes musikvideo till Minicall. Kevin Mukuri, grundare av retro- och vintagemärket Swääg, vet hur man gör sitt namn hört. Trots sin ringa ålder har han redan uppmärksammats av artister och klädälskare runt om i hela landet.

När Kevin gick i 8:an på högstadiet fick han och hans klasskamrater en ny bildlärare. Under en lektion visade läraren en hemsida som tillhörde en kläddesigner från Stockholm. – Jag kommer ihåg att jag tänkte ”wow”, vad häftigt! Jag vill också göra mina egna kläder. Kevins designhjärta hade väckts till liv, men frågan var bara var han skulle börja. I skolan drog lärarna lott om vilka elever som skulle få ha trä- eller syslöjd. När Kevin hamnade med en hammare och spik i händerna valde han att ägna delar av sin fritid till att börja brodera. Två år senare kom Kevin in på mode- och designgymnasiet i Luleå. I 2:an bestämde han sig för att skapa någonting eget, och ur det kom starten av Swääg. – Jag har aldrig varit den som vill följa trender, bara skapa min egna. Swääg, som står för att uttrycka sig själv, blev utgångspunkten i Kevins projektarbete i 3:an. Han skapade en kollektion på 20 plagg influerat av retro och vintage som fick fantastisk respons och vann utmärkelsen Årets bästa kollektion. Idag går Kevins karriär i stegrande fart. Nyligen fick han i uppdrag att designa en specialsydd jacka med renskinnsdetaljer till rapartistens Zackes release av det nya albumet, Renhjärtat. En jacka som även rapartisten Timbuktu bär i Zackes musikvideo, Minicall.

I klädbutiken Boston i Malmö hänger Swääg på galgarna och på Kevins blogg uppdateras nydesignade kläder löpande, öppet för beställning. www.swaagfashion.blogg.se. Från och med juni 2013 byter Kevin namn på sitt klädmärke till Belle Boy.


PERSONLIGT

PERSONLIGT MED

FRIDA AILI Frida är en av Sveriges bästa basketspelare, född och uppvuxen i Luleå. Här berättar hon om minnesvärda stunder i sin basketkarriär.

Det finns bilder när vi kastar tårta och dränker tränarna i duschen.

Home sweet home Allt resande med landslag och proffsäventyr genom åren har så klart lett till att man missat en del som skett på hemmaplan under tiden. Även om det inte alltid kändes så stod Luleå kvar och desto ljuvare var det att komma hem, precis varje gång. Allt började ju här i Luleå, en bra bas i Vråken BK på Tuna, sen bästa möjliga utbildning på Riksbasketgymnasiet och vidare till på den tiden Luleå Basket, idag Northland Basket.

48 ORIGINAL LULEÅ STORY

Två Fridor i landslagsdräkt

Ett stolt ögonblick

Jag och Frida Grahn har spelat med varandra sedan vi var 14 år. Vi lärde känna varandra genom basketen, vi har gått basketgymnasium tillsammans, spelat i samma klubblag och i landslaget. Hon är en vän jag kommer att ha med mig för resten av livet. Det här är 2008 när vi tog EM-guld, i samma fotoalbum finns bilder när vi kastar tårta och dränker tränarna i duschen. Allt vi gjorde var så roligt, vi målade naglarna i matchtröjornas färger och hade låtsastatueringar med svenska flaggan på.

Stoltheten att få bära seniorlandslagslinnet, på ”hemmaplan” i Södertälje i ett historiskt EM-kval sommaren 2012. Det gör att varenda blod-, svettoch tårdroppe känns otroligt värd och jag skulle definitivt göra om precis samma sak igen om det krävdes för att få uppleva något sånt!

Idrottsgalan 2012 Det var en rolig upplevelse. Jag är inte van att vara klädd i klänning och högklackat, sedan skulle jag upp på scen och läsa en motivering. Jag var så nervös att jag stammade. En av kvällens höjdpunkter var att jag träffade Charlotte Kalla.

På en strand i Kanada Alla häftiga platser man fått uppleva och människor man mött. Platser man möjligtvis inte åkt till om man inte fått äran att spela med svenska landslaget. Här på en av de mest välbefolkade stränderna i Vancouver, Kanada på en ledig eftermiddag. berättat för

/

amanda karlsson foto / frida aili


PERSONLIGT

Inom idrotten blir man som en familj. Det är häftigt.

Från bollhav

till slutspel 31 år gammal tvingades han avsluta spelarkarriären på grund av en knäskada. Tillsammans med kompisen Joakim Gunler startade han kort därefter Leos Lekland. Erfarenheterna därifrån tar han med sig i sin nuvarande roll.

När Jonas Rönnqvist tog över som tränare i Luleå Hockey hade laget missat slutspel två gånger på tre år. De tre senaste åren, med Rönnqvist vid rodret, har laget kommit fyra, etta och trea i elitserien. Efter silvret i våras är siktet inställt på Luleås första SM-guld i hockey sedan 1996. VIlja av stål Luleå Hockey har bestämt sig för att göra något riktigt bra. - Jag tror på hårt arbete och det finns många i klubben som jobbar väldigt hårt, säger Jonas Rönnqvist med en beslutsam blick. Beslutsamheten har tagit honom till NHL som spelare, hjälpt honom att bygga upp det framgångsrika företaget Leos Lekland från grunden och lett till valet av det utsatta jobbet som hockeytränare. - Media rapporterar från alla matcher och om insatsen är dålig får du höra det direkt. Hockeyn innebär en annan offentlighet än företagandet. På gott och ont. Men jag trivs väldigt bra i min roll. Tränaryrket innebär stor press och hög intensitet. Det måste man hantera, eller kanske till och med stimuleras av, för att orka. Intresseras av ledarskap Jonas ser stora likheter mellan att leda ett företag och ett idrottslag. - Det handlar om att få människor att bli bättre och att jobba tillsammans. Jag är övertygad om att det går att få ut mer av alla individer, oavsett ålder och erfarenhet. Alla i gruppen är viktiga. Det gäller såväl på ett företag som i ett hockeylag. Det är viktigt att man som ledare ser alla individer. Då blir resultatet bättre. Inom idrotten vinner och förlorar man

tillsammans. Man blir som en familj. Det är häftigt. Idrotten är mer extrem än företagsvärlden. På alla sätt. Jonas trivs bra i Luleå Det kanske inte är så konstigt när man är hockeytränare i en hockeytokig stad. Han menar att nya spelare som kommer hit brukar reagera på det stora intresset. Jonas utvecklar: - Det snackas hockey överallt. Luleå Hockey är ett starkt varumärke som betyder mycket för väldigt många människor. Publiken ger alltid järnet. Det betyder väldigt mycket. Publiktrycket gör att vi orkar mer. Jag tror att stämningen lockar fram endorfiner i kroppen som hjälper spelarna på isen. ❖

text foto

/ mats ohlsson / tomas bergman

Jonas Rönnqvist Ålder: 39 år. Gör: Huvudtränare i Luleå Hockeys a-lag. Bor: I villa på Bergnäset. Fritid: Jobbet tar upp mycket av tiden, så när jag väl är ledig försöker jag umgås med familjen. Musiksmak: Den sågas ofta av spelarna i laget. Det blir mycket från 80- och 90-talet. Bäst med Luleå: Här har jag min familj och mina polare. Staden är lagom stor och det händer mycket här. Högsta önskan: Att jag och min familj ska fortsätta ha ett härligt liv. Sen vore det inte fel med ett SM-guld nästa säsong.

ORIGINAL LULEÅ STORY 49


TUMMEN UPP FÖR 75 000 INVÅNARE!

VärldsrekordförSök När Luleåborna gjorde tummen upp För att uppmärksamma att Luleå passerar 75 000 invånare gjorde vi ett försök att slå världsrekord. En lördag i mars formade vi världens största mänskliga hand på isen i Norra hamn. 2 493 Luleåbor fyllde den markerade figuren och vinkade till fotografen som dokumenterade rekordförsöket. Tummen har blivit något av en ny symbol för Luleå. Det började med att Facebook valde Luleå som plats för sitt första datacenter utanför USA. Ett beslut som uppmärksammades av nyhetsmedia världen över, som även berättade att Facebook valde en plats långt norrut med naturlig kyla, förnyelsebar energi och förstklassiga datanät. Som en gest tillbaka till Facebook gjorde Luleå en Gillatumme av is och placerade i stadsparken. Bilden av istummen spreds också över världen, särskilt när Facebooks grundare Mark Zuckerberg la upp den på sin egen sida. På en timme hade hundratusentals människor sett och gillat ”IcyLike in Lulea”. Den mänskliga handen anspelade naturligtvis på Gilla-tummen, men också på det vanliga svenska ”Tummen upp”. Att Luleå passerar 75 000 invånare under 2013 är

värt att sätta upp tummen för. Sagt och gjort. Ber man Luleåborna slå världsrekord så kommer de i tusental. Bilderna av den mänskliga handen spreds också snabbt. Tummen-upp visades av svensk och internationell press och spreds via sociala medier över världen. Bilderna har visats 300 000 gånger enbart på Luleå kommuns sidor. Luleåbornas egna bilder och filmer har delats på Facebook, visats på bloggar och Youtube. ❖ text foto

/ jan palo / per pettersson


I nästa nummer

Nr12 3 20

GUSTAV

UUSIHANNU DRIVEN ELDSJÄL som fått saker att hända i luleå

att vara

student

Galleri

Lillasyster

i luleå

ORIGINAL LULEÅ

ORIGINAL LULEÅ STORY 51


Foto: Per Pettersson

Norra Sveriges hjärta Luleå är norra Sveriges hjärta med storstadens utbud och småstadens närhet, universitetets kraft och näringslivets nytänkande. En riktig vinterstad med vita vidder och en somrig skärgårdsstad som toppar solligan år efter år. Vi närmar oss 75 000 Luleåbor och växer. Det är Luleå i koncentrat. Under sommaren och hösten kommer vi att berätta mer om Luleås unika och bästa sidor. Sånt som vi alla kan berätta för dem som är på besök eller som ännu inte bor här. Vi kallar det Original Luleå Story.

Original Luleå Story magasin. Nr 1 – 2013. Svensk version  

Ett magasin för dig som vill upptäcka Luleå.

Original Luleå Story magasin. Nr 1 – 2013. Svensk version  

Ett magasin för dig som vill upptäcka Luleå.

Advertisement