46 . Utmaningen
Å andra sidan ska de försöka finna en ny ordning i de områden man studerar, och möjligen är den drivkraften lika stark – behovet av att skapa kognitiv ordning. Kan detta vara en tänkbar förklaring till att ledning med hjälp av ordningsskapande styrdokument inte uppfattas som en främmande tankefigur inom den akademiska världen? Att man sedan inte gillar innehållet i de konkreta dokumenten kan ju helt enkelt bero på att de styr tillvaron på ett sätt som hindrar vederbörande från att i ett eller annat avseende vara en kreativ och anarkisk forskare. En tredje förklaring kan vara att olika styrdokument stödjer olika slag av medarbetare och att många av dokumenten riktar sig till administrativa specialister. Ingen medarbetare behöver i så fall känna till eller följa dem alla, och särskilt inte lärosätets lärare och forskare. En fjärde tänkbar förklaring är att styrdokumenten i praktiken har ringa betydelse, och att de därför inte ”stör” verksamheten. Kanske har alla dessa föreslagna förklaringar någon betydelse. Den utredning jag var med om att genomföra kring vårt universitets gemensamma styrdokument resulterade i ett beslut om att vi 5 skulle se över och revidera dem alla. Syftet var att vi skulle gallra i floran av styrdokument samt höja kvaliteten på de återstående. Om inte styrdokument är av hög kvalitet – tydliga, relevanta och så vidare - så riskerar de antingen att bli nonchalerade eller att styra i fel riktning. Även om dåliga styrdokument nonchaleras blir verksamheten suboptimerad eftersom det trots allt tagit tid och kraft att ta fram styrdokumentet, och dessutom har ledningen förlitat sig på styrdokumentet för att leda verksamheten i berört avseende och 5. Arbetsgruppen för revidering av styrdokument: PM om styrdokument vid Göteborgs universitet. 2005-10-10. Göteborg universitet.