__MAIN_TEXT__

Page 1


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

2(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

Lokal utvecklingsstrategi URnära Leader URnära har till Jordbruksverket lämnat in ansökan om att få bilda leaderområde under programperioden 2014-2020. Strategin godkändes men blev inte prioriterad. URnära blev därmed ett av fem områden i landet som inte beviljas finansiering för lokalt ledd utveckling med finansiering från Jordbruksfonden, Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden. Med den starka förankring och det genuina underifrånperspektiv som utgör grund för strategin avser föreningen URnära att med alternativ finansiering fortsätta verka för framgångsrik landsbygdsutveckling i Umeåregionen med leadermetoden som grund. Därför används också leadermetodens definition av styrelse (LAG, local action group) genomgående i texten. Med landsbygd avses den definition som anges i leadermetoden, d.v.s. inkluderande tätorter med upp till 20 000 invånare. Sammanfattning

Sex kommuner – EN hållbar landsbygd! URnära omfattar 6 kommuner i Västerbotten som tillsammans med Örnsköldsvik utgör Umeåregionen. Under programperioden 2014-2020 ska de 6 västerbottenskommunerna stimulera utvecklingsinsatser som bidrar till att uppfylla EU:s mål 2020 om en smart, hållbar och inkluderande tillväxt för alla. Utvecklingsarbetet omfattar insatser för att öka landsbygdens attraktivitet och att förstärka den lokala identiteten, stärka den ideella sektorn, stimulera till ökat entreprenörskap och företagande med särskilda åtgärder riktade till kvinnor. Att stärka utrikesföddas delaktighet i lokalsamhället samt att verka för ökad anställningsbarhet är ett prioriterat verksamhetsområde. Inom Umeåregionen har man med stöd från bl.a. EU under tidigare programperioder bedrivit framgångsrikt utvecklingsarbete i mer än 400 projekt och erfarenhet och kunskap från detta utgör grund för det fortsatta arbetet. URnära ska vara en aktiv part i landsbygdens utveckling i Umeåregionen och målet är att minska betydelsen av geografiska och administrativa kommun- och andra gränser till förmån för EN gemensam landsbygd där människor vill verka, bo och leva.URnära ska med stöd av sitt eget starka partnerskap och i samverkan med andra aktörer med utvecklingsansvar stötta initiativ som främjar, stärker och utvecklar social-, ekologisk och ekonomisk hållbarhet i Umeåregionen. Jämställdhet, integration och inkludering ska genomsyra alla insatser som genomförs inom URnära. 3(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

1. Syftet med den lokala utvecklingsstrategin

Utvecklingsstrategin ska användas för att styra URnäras arbete med prioritering och urval av ansökningar samt partnerskap, kommunikation och eventuell fondsamordning. Projekt som prioriteras genom denna utvecklingsstrategi ska bidra till att uppnå EU:s tillväxtstrategi EU2020. Analyser ligger till grund för en vision och utvecklingsbehov som leder till insatsområden och specifika mål som kan mätas med hjälp av indikatorer. En handlingsplan visar hur målen i insatsområden ska omsättas i aktiviteter. 2 Strategins framtagning

◦ ◦ ◦ ◦ ◦ ◦ ◦ ◦ ◦ ◦ ◦

Leader URnära har fått i uppdrag av Umeåregionens kommuner att ta fram en strategi för lokalt ledd utveckling i nuvarande leaderområde (Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommuner). Strategin har tagits fram i samråd och samverkan med: Leader URnäras LAG-grupp Diskussioner, möten och träffar i egna nätverk Regionalt utvecklingsråd i Umeåregionen (RUR), samverkansorgan för de ingående kommunernas landsbygdsråd/motsvarande. Kommunala företrädare (politiker samt tjänstemän med ansvar för utvecklingsfrågor i respektive kommun) Umeåregionens kansli (samordningsfunktion för de 6 ingående kommunerna) Bya-/bygdeföreningar samt föreningar i tätort Samtal/diskussioner med organisationer/motsv. i kommande partnerskap Leaderområde Vindelälven samt projektansvarig för tillkomsten av ett biosfärområde Vindelälven (MAB) Avstämning/samarbetsdiskussioner med leaderområdena Höga Kusten, Lappland 2020 och Skellefteå älvdalar. Leader URnäras arbetsutskott (bestående av 1 representant från varje kommun och med representation av 2 personer/sektor samt ordförande (totalt 7 personer) har utgjort skrivargrupp. Remissförfarande (behandlat av Umeåregionens 6 kommuner, Länsstyrelsen, Region Västerbotten, Tavelsjö och Rödåbygdens ekonomiska förening TuRe), Bygderådet Nordmaling, enskilda LAG-gruppsledamöter. Synpunkter har också lämnats av Västerbottens Idrottsförbund). Mer än 200 personer har aktivt deltagit i strategiarbetet. Strategin präglas av begreppet ”hållbarhet” och har stämts av mot de nationella 4(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

miljömålen, Aalborgåtagandena1, European Landscape Convention (ELC)2, Region Västerbottens3 och Länsstyrelsens utvecklingsstrategier4, Operativt program för lokalt ledd utveckling med stöd från Regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Socialfonden5 (ESF) 2014-2020 samt mot fiskeområde Vindelälven6 som finansieras av Havs- och fiskerifonden. Kommunernas utvecklingsstrategier och –program utgör strategins grundstenar. 3. Områdesbeskrivning

Med ”Umeåregionen” avses i strategin de sex kommuner som finns inom Västerbottens län. Idag tillhör även Örnsköldsvik Umeåregionen men ingår i leaderområdet Höga Kusten. URnära har haft ett nära samarbete med detta område under två tidigare programperioder vilket kommer att fortsätta. I Umeåregionen ingår Sveriges minsta kommun (Bjurholm) och en mycket stark tillväxtkommun (Umeå). Två av kommunerna är enligt definition av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) pendlingskommuner (Vännäs, Bjurholm) och tre är glesbygdskommuner (Vindeln, Nordmaling och Robertsfors). Variationen mellan kommunerna bidrar till regionens dynamik. Tätortsgraden i kommunerna (utom Umeå) är 53% vilket innebär att nära hälften av befolkningen bor på traditionell landsbygd. Umeåregionen har en stark regional identitet såväl i frågor relaterade till den kommunala organisationen som hos befolkningen i stort. Under 20 år har de sex västerbottenskommunerna i Umeåregionen samarbetat inom många olika områden. 7 Under motsvarande period har mer än 400 utvecklingsprojekt genomförts på Umeåregionens landsbygd. Umeåregionen har ett varierande landskap med allt från sammanhängande jordbruksbygder, vidsträckta skogsområden till fjällnära natur. Landskapet präglas av en lång kustlinje där åtta större älvar/åar har sitt utlopp. Fem av dessa (Lögdeälven, Rickleån, Sävarån, Vindel- och Umeälven) ingår i regeringens förslag till förvaltningsplan för Östersjölax.8 Vindelälven, en av Sveriges nationalälvar, rinner genom tre av 1 2 3

The Aalborg Charter Europarådet: www.coe.int [141108] Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020, Region Västerbotten

4

Regional handlingsplan för Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020, Länsstyrelsen

5 6 7 8

Bilaga till regeringsbeslut 2014-09-11 nr14 Strategi för Leaderområde Vindelälven ”Umeåregionen 20 år – en tillbakablick”, www.umearegionen.se [141202] www.regeringen.se/sb/d/8015 [141130] och Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö 5(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

regionens kommuner. Det finns sedan lång tid samarbete och samverkan mellan URnära och leaderområde Vindelälven. Gränsdragningen mellan områdena är att leaderområde Vindelälven ansvarar för fiskeresursen medan URnära ansvarar för utvecklingsprojekt i anslutning till älven. Efter avslutad förstudie om Vindelälven som biosfärområde (Man and biosphere, MAB)9 påbörjas en kandidaturperiod våren 2015. URnära och leaderområde Vindelälven är involverade i detta. Samverkan ska även ske med leaderområde ”Lappland 2020” som också berörs av Vindelälvens sträckning. I Umeåregionen har alla nära till frisk luft, skog, berg, sjöar och vattendrag. Här finns många områden med ”skyddad natur” (96 naturreservat och 68 Natura 2000-områden). Umeåregionen är sedan hundratals år vinterbetesland för länets sju samebyar. Många samer tillbringar vinterhalvåret i Umeåregionen vilket starkt bidrar till ett rikare kulturliv. Klimatet är kallt med en årsmedeltemperatur på +2,50 C och vegetationsperioden är kort (ca 170 dagar). I regionen finns Umeå universitet och Statens Lantbruksuniversitet (med inriktning mot skoglig produktionslära). Näringslivet i regionen domineras av små företag både i tätort och på landsbygd. 2014 var Umeå Europas kulturhuvudstad. Det är en bekräftelse på att kulturlivet är starkt och välutvecklat inte bara i Umeå utan i hela regionen10. Regionen har ett starkt föreningsliv, i de kommunala registren finns närmare 700 föreningar utanför Umeå ”stad”. I Umeå finns ett 30-tal etniska föreningar där URnära kommer att söka samarbete med och utbyte kring frågor om integration och inkludering. Tätorterna har ett varierat utbud av butiker och det finns tillgång både till daglig- och sällanköpsvaror. I samtliga tätorter finns vårdcentraler och i Umeå finns ett universitetssjukhus. Från Umeå når man samtliga kommuncentra på mindre än en timmes bilresa. Kommunikationerna är överlag goda med tillgång till flyg, hamn, järnväg och övrig kollektivtrafik. Botniabanans sträckning samt tågförbindelse mellan Vännäs-Umeå och Vindeln-Umeå underlättar möjligheterna till arbets- och annan pendling. Alla kommuner i Umeåregionen har vänortsutbyten med kommuner inom och utom EU. Detta är ett starkt incitament för samarbetsinitiativ och interregionalt samarbete under programperioden. 9

www.unesco.org

10

www.umea2014.se samt www.urnara.se [1411030] 6(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

4. Behov och utvecklingsmöjligheter

Gemensamt för flera av regionens kommuner är att de under många år minskat i befolkning men att minskningen avstannat. Det främsta skälet till detta är mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och att andelen utrikesfödda kraftigt har ökat. Integration och inkludering är därför ett viktigt uppdrag för URnära. URnära ser en utmaning i att bidra till energieffektivisering och energiomställning hos individer, föreningar och företag genom både utbildning/kompetenshöjning och direkta insatser. Boende Ett problem kommunerna har gemensamt är bristen på bostäder främst i tätorterna. På den rena landsbygden står samtidigt många fastigheter obebodda under stora delar av året, men utbjuds inte till försäljning. En orsak är släktgårdar som man vill behålla för semestervistelse, möjlighet till jakt och fiske eller av känslomässiga skäl. Kostnaderna för nybyggnation är höga och det kan vara svårt att få låna till finansiering både i tätort och på landsbygd. Här behövs förändring inte bara i Umeåregionen utan i landet i stort. URnära ska bevaka regionala och nationella initiativ till alternativa finansieringsmöjligheter. URnära ska verka för att fler får möjlighet att bo kvar/bosätta sig och verka på landsbygden vilket bidrar till en mer attraktiv landsbygd. Umeåregionen har tagit fram ett gemensamt dokument avseende strandskyddsbestämmelser (LIS-områden)11 som är vägledande för kommunernas översiktsplanering. Här kan URnära bidra med lokalkunskap samt som part i frågor om översiktsplanering och anpassning till det européiska landskapsperspektivet (ELC). För de delar som rör Vindelälven ska samordning ske med leaderområde Vindelälven och ett kommande biosfärområde Vindelälven. Det finns 66 364 hushåll i regionen med i genomsnitt 2,21 personer per hushåll. I relation till 7 735 taxerade fritidsbostäder innebär det att 12% av hushållen eller ca 17 000 personer är ”delårsboende” på ren landsbygd. Allt fler väljer också att bosätta sig permanent i sina fritidshus vilket positivt bidrar till en ”omvänd urbanisering”. Behovet av hållbara pendlingslösningar ökar. Med fler boende på landsbygden ökar behovet av arbets- och annan pendling. URnära ska verka för att de kollektiva färdmedlen i ännu högre grad kan nyttjas genom att skapa samåkningsmöjligheter fram till kollektivtrafik. Generella samåkningsinitiativ ska också stödjas. En åldrande landsbygds11

www.umearegionen.se [141114] 7(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

befolkning medför ökat behov av närservice och URnära ska verka för att skapa (kommunoberoende) lokala servicelösningar för att möjliggöra fortsatt boende på landsbygden. Företagande Företagstätheten är i genomsnitt högre än i länet och landet. Två av kommunerna har en täthet över 10% jämfört med länets 5,3% och landets 6,7%. De flesta företag är enmans- eller fåmansföretag. Andelen kvinnliga företagare är låg och antalet nystartade företag sjunker samtidig som behovet av generationsväxling ökar inom alla företagssektorer. URnära ska i samverkan med kommunernas näringslivsorganisationer verka för att stimulera fler att starta och driva företag. Särskilda insatser ska riktas till kvinnor och utrikesfödda. I regionen fanns 2012 närmare 1 200 jordbruksföretag med en sysselsättningsgrad motsvarande 3,46% av regionens dagbefolkning. Med en genomsnittsålder på 57 år finns även här behov av generationsväxling. URnära ska stödja initiativ till detta (t. ex. LRF:s insatser och Landsbygdsnätverkets satsning ”Unga jordbrukare”). Jordbruket är en garant för ett öppet landskap och en viktig resurs för det rörliga friluftslivet. Samtidigt ökar behovet att nyttja jordbruksmark för nybyggnation. Här är samverkan mellan jordbrukets organisationer och kommunerna avgörande för att man ska hitta en lämplig balans. URnära ska bidra med underifrånperspektiv och gedigen kunskap om lokala förhållanden i den processen. Både för traditionella landsbygdsnäringar och för företagssektorn i stort finns goda möjligheter till nyföretagande och/eller till diversifiering av jordbruket. Allt fler människor vill ha en mer aktiv fritid och semester vilket kan utgöra grund för upplevelseföretag, naturturism m. fl. Områdena ”Grön rehabilitering” och ”Grön omsorg” växer. ”Bo på lantgård” och ”Bed and Breakfast” finns ännu bara i liten skala i regionen. Odling för att möta ökande efterfrågan av giftfria och närodlade grönsaker är också ett utvecklingsområde liksom upplåtelse av odlingsmöjligheter för tätortsboende. Enligt en undersökning från Jordbruksverket odlar drygt hälften av alla hushåll i landet någon form av ätbara växter. 12 För de hushåll som bor i lägenhet uppgår odlandet endast till drygt 30%. Förädling av bär och svamp, biodling och utveckling av rennäringsprodukter är andra områden med utvecklingspotential. I Umeåregionen finns ett växande antal gårdsbutiker URnära ska stimulera insatser för att ta tillvara ”naturens råvaror” (natur- och kul12

Jordbruksverket: Fritidsodling i Sverige – en översikt, Statistikrapport 13:08 8(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

turmiljöer, förädling av råvaror m.fl.) samt att förstärka dessa områden med syfte att stötta nuvarande företag och att skapa nya. Besökande Under Umeås år som Europas kulturhuvudstad har intresset för Umeåregionen ökat med fler besökare som följd vilket är ett incitament för företagsutveckling inom flera olika branscher. Växande när- och dagturism (främst av besökare från Umeå till övriga kommuner i regionen) ska utgöra grund för satsningar på nyföretagande inom besöksnäringen. URnära ska verka för att befintliga besöksmål tillgänglighetsanpassas. För marknadsföring av regionen som besöksmål finns ”Visit Umeå”13 som är Umeåregionens officiella turistguide. Genom ”Visit Umeå” och de ”Visit”-sidor som finns för respektive kommun får både företag och föreningar möjlighet till marknadsföring av och informationsspridning om lokala besöksmål. Kunskap om och stimulans till att använda ”ny teknik” är ett av URnäras verksamhetsområden. Ideell sektor Den ideella sektorn fungerar som länk mellan offentlig och privat sektor och är en omistlig resurs i civilsamhället. Det stora antalet föreningar i Umeåregionen är ett bevis på styrkan i den ideella sektorn inom Umeåregionen. Det finns en avgörande skillnad mellan föreningar på ren landsbygd och föreningar i tätort. I tätorter är de flesta föreningar organiserade kring ett specifikt ämne eller intresseområde (t ex scouting, teater, etc.). De kan karaktäriseras som ”stuprör” där den egna föreningens verksamhet inte berörs eller påverkas av andra föreningar. Föreningslivet på landsbygden präglas av bredd där syftet ofta är att lösa problem och/eller att utveckla den gemensamma bygden. Dessa föreningar fungerar som ”hängrännor” och har ofta också en gemensam mötesplats (bygdegård/byastuga). URnära ska, tillsammans med RUR med gedigen kunskap om Umeåregionens landsbygd stimulera tätortens föreningar till samverkan liknande landsbygdsföreningarnas. Ett övergripande mål är att stärka föreningslivet i hela regionen, oberoende av tätort/landsbygd eller kommuntillhörighet. Skapande av vänföreningar inom regionen ska bidra till i första hand lokalt och regionalt samarbete men på sikt även utbyte nationellt och internationellt.

13

www.visitumea.se [141112] 9(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

Tillgång till samlingslokaler är en förutsättning för ett aktivt föreningsliv och URnära ska verka för att befintliga lokaler tillgänglighetsanpassas och energieffektiviseras samt ställs till förfogande för föreningar och andra grupper som saknar egna samlingslokaler/mötesplatser. URnära ska även stimulera tillkomst av nya mötesplatser (fysiska/digitala). En parallell till ideella föreningar är de idéburna organisationerna som utan vinstintresse syftar till att främja idéer och värden. De är vanliga inom det sociala området och drivs ofta som kooperativ eller ekonomiska föreningar. Den idéburna rörelsen är en brygga mellan ideell och privat sektor. URnära ska bidra till att fler idéburna organisationer ska få stöd och hjälp att övergå till kooperativ/ekonomiska föreningar. En oroande trend är att medlemsantalen i många föreningar sjunker och att andelen yngre minskar. Även andelen kvinnor minskar och utrikesfödda har lägre föreningstillhörighet än andra grupper i samhället. Även här behövs insatser dels för att stimulera till föreningsengagemang men också för att en generationsväxling ska kunna bli verklighet. Den ideella sektorn är en god grund för integration och inkludering. URnäras uppdrag är att stödja föreningslivet i sin helhet men med särskilda insatser riktade till ungdomar och utrikesfödda. Integration – att förena skilda delar till en helhet Med integration menar vi ofta insatser riktade till utrikesfödda. I regionen har antalet utrikesfödda ökat snabbt och idag har var åttonde invånare utländsk bakgrund. Ökningen väntas fortsätta vilket ställer höga krav på civilsamhället både när det gäller resurser men också när det gäller attityder. En växande främlingsfientlighet är ett hot inte bara mot utrikesfödda utan mot samhället i stort. URnära ska genom särskilda insatser i samverkan med etniska föreningar och studieförbund verka för större kunskap om varandra i fråga om kulturmönster, genusfrågor, religion m.m. Samverkan mellan invandrar- och andra föreningar blir därmed ett av många trappsteg mot en mer helgjuten (och därmed jämställd) integration. De flesta utrikesfödda bor idag i tätorterna samtidigt som många av dem har agrar bakgrund. Den starka ideella rörelsen på landsbygden kan här bidra till att göra det lättare för personer med utländsk bakgrund att komma i kontakt med en ”verklighet” man känner tillhörighet till. URnäras mål är att fler utrikesfödda får möjlighet att bo, verka och leva på landsbygden. 10(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

Inkludering – att känna gemenskap och att vara en del av en helhet URnära ska verka för att minska det sociala utanförskapet. Det gäller utrikesfödda, personer med olika typer av funktionsnedsättning och andra som av olika skäl ställs utanför i sociala sammanhang. Det kan t. ex gälla långtidsarbetslösa, personer som flyttar in i byar med stark sammanhållning, studenter som inte har naturlig anknytning till det omgivande samhället m. fl. både på individ- och gruppnivå. 5. På vilket sätt är strategin innovativ?

Under åren 2008-2014 har drygt 100 utvecklingsprojekt genomförts i Umeåregionen14 vilket har gett samarbets- och projektvana både hos enskilda individer och hos föreningar. Det har också bidragit till en väsentlig värdehöjning i form av restaurerade/nya lokaler, vandringsleder, besöksmål m.fl. Detta är en utgångspunkt i det fortsatta utvecklingsarbetet som baseras på ABCD-modellen (Asset Based Community Development)15, d.v.s. resursbaserad lokal utveckling. Tidigare erfarenhet och kunskap förstärkt med nya tankar, idéer och influenser kan ge goda multiplikator- och synergieffekter. Umeåregionen (utom Umeå ”stad”) med tätorter och omgivande landsbygd omfattas av insatser för lokalt ledd utveckling. URnära ska sträva efter att hela regionen gynnas och att tätorterna och landsbygden inte betraktas som konkurrenter eller ställs i motsats till varandra. Det finns ett starkt ömsesidigt beroende mellan tätort och landsbygd där URnära ska bidra till att förstärka likheter och minska skillnader. Det finns naturliga ”bryggor” mellan tätort och landsbygd som URnära ska ta tillvara och utveckla t. ex. den höga andelen ”delårsboende” i fritidshus. Satsningar för att äldre ska kunna flytta in eller bo kvar samt att utrikesfödda och ungdomar flyttar in på landsbygden är områden som prioriteras. En stark och mycket viktig utvecklingsaktör är RUR, det umeåregionala rådet för landsbygdsutveckling. Genom sin paraplykonstruktion med företrädare från samtliga kommuners landsbygdsråd/landsbygdsorganisationer ända ner på by- och individnivå garanteras underifrånperspektivet i allt utvecklingsarbete. URnära ska stärka regionen genom att aktivt inkludera nya grupper. Ungdomar, äldre, utrikesfödda, delårsboende, studenter och samverkan med idrottsrörelsen är exempel. URnära har därför ett brett partner14 15

Presentation av genomförda projekt inom Leader URnära 2007-2013: www.ideriket.nu [141109] Se bl.a. www.neighborhoodtransformation.net [141112] 11(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

skap med 30-talet myndigheter, organisationer, föreningar/motsvarande som varit delaktiga i framtagandet av strategin. Partnerskapet säkerställer nära samverkan med civil- och lokalsamhället. 6. Vision

Sex kommuner – EN hållbar landsbygd! URnära vill förstärka Umeåregionen som en i alla avseenden smart, hållbar och inkluderande region. URnära ska åstadkomma detta genom att stärka befintliga nätverk, ta tillvara förändringsvilja, integrera och inkludera grupper som tidigare inte omfattats av utvecklingsinsatser. Betydelsen av geografiska och administrativa kommun- och andra gränser i Umeåregionen ska minskas till förmån för EN gemensam landsbygd. Vid programperiodens slut ska URnära aktivt ha bidragit till: ”En hållbar utveckling innebär att dagens generation kan tillgodose sina behov utan att äventyra för kommande generationer att tillgodose sina”. (Brundtlandrapporten)16 7. Insatsområden, mål och urvalskriterier 7.1 Övergripande mål för området

Övergripande mål för området är att göra Umeåregionen till en i alla delar hållbar region. Hållbarhetsperspektivet innefattar områdena social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och hållbar ekonomisk tillväxt bl.a. som de beskrivs i Aalborgåtagandena17 som undertecknats av Umeåregionens samtliga kommuner. Att den kommunala organisationen och civilsamhället har samma utgångspunkt i hållbarhetshänseende möjliggör en samordnad utveckling i hela regionen. Det stärker redan god samverkan och bidrar till att minska betydelsen av kommunernas organisatoriska, politiska och geografiska avgränsningar till förmån för EN hållbar landsbygd som den formuleras i URnäras vision. Med Aalborgåtagandena som gemensam grund underlättas samarbete och samverkan i första hand lokalt och regionalt men även nationellt och interregionalt. Umeåregionen 2020 ska präglas av hållbarhet inom alla områden. Oavsett om man redan bor i regionen, besöker den eller avser att flytta hit ska man känna att här bor och verkar människor som värnar om sin

16 17

FN: World Commission on Environment and Development [1987] Urval av de 50 insatspunkterna i ”The Aalborg Charter” 12(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

livsmiljö och som aktivt bidrar till en smart, hållbar och inkluderande tillväxt för alla. Social hållbarhet En hållbar region förutsätter sammanhållning och jämställdhet, ickediskriminering, integration, inkludering och tillgänglighet. Detta kan uppnås genom insatser som främjar utveckling i föreningar, byar och bygder, stöttar entreprenörskap och företagande, stärker den ideella sektorn samt aktivt verkar för integration och inkludering inom alla områden. För att detta ska bli möjligt är den sociala hållbarheten avgörande. Där människor känner tillhörighet och är delaktiga skapas också förutsättningar för en stark social sammanhållning. Det stärker jämställdheten och bidrar till en livsmiljö som aktivt tar hänsyn till både kvinnors och mäns behov. För att den sociala hållbarheten ska bli verklighet till alla delar måste integration och inkludering fungera. URnära ska integrera personer med utländsk bakgrund för att motverka segregation och framväxande främlingsfientlighet. Ett mångkulturellt samhälle är starkt och blir också uthålligt. Utrikesfödda bidrar med nya erfarenheter och kunskaper inom t. ex kultur och företagande som tillsammans med sina egna erfarenheter stärker och utvecklar lokalsamhället. Lika viktigt som att integrera utrikesfödda är att inkludera personer som av olika skäl har svårt att delta i den sociala gemenskapen eller av olika skäl helt ställs utanför. Att säkerställa att dessa grupper får tillgång till samma möjligheter som andra är ett viktigt mål. Det kan handla om att öka tillgänglighet till lokaler, att visa respekt för en annorlunda livsstil, annan trosuppfattning m.m. Ekologisk hållbarhet Det handlar också om att främja ekologisk hållbarhet. Det kan innebära att undvika onödig energikonsumtion som privatperson, som företag eller som myndighet/organisation. Energieffektivisering i stort och smått är viktiga insatser. Att välja ekologiska och närodlade produkter samt att verka för att utbudet ökar och görs mer tillgängligt bidrar till miljömålen och stärker det lokala näringslivet. Här har kommunerna ett särskilt ansvar när det gäller att möjliggöra och underlätta upphandling från lokala producenter. Inom Umeåregionen pendlar många till sina arbetsplatser. På fritiden pendlar man till den egna tätorten, till Umeå stad, till idrottsoch mötesplatser, kulturevenemang m.m. Möjligheten att kunna röra sig inom regionen bidrar till en hög livskvalité på många områden. 13(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

URnära ska verka för hållbara pendlingslösningar, t. ex. genom olika samåkningsinitiativ. För landsbygdsboende kan detta t. ex. innebära samåkning fram till tätorternas kollektivtrafiklösningar. En växande turismsektor utsätter både natur- och kulturmiljöer för påfrestningar. URnära ska verka för att öka kunskapen både hos anordnare och hos besökare om hur man värnar besöksmål och säkerställer att de inte förstörs av oförsiktighet eller slarv. Natur- och kulturmiljöer bidrar starkt till människors välbefinnande och ska vara tillgängliga både för vår generation och kommande generationer. URnära ansluter till Naturvårdsverkets syn på naturturism18 och till den nationella strategin för svensk besöksnäring19 samt regionala och lokala strategier. Ekologiskt hållbar tillväxt För att människor ska kunna bo, verka och leva i Umeåregionen måste det finnas möjlighet att försörja sig. URnära ska bidra till en livskraftig och uthållig lokalekonomi som ger tillgång till arbete utan att skada miljön. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte är viktiga delar liksom att stärka gamla nätverk och skapa nya där hållbarhets- och miljökunnande tas tillvara. URnära ska verka för att antalet företag med närodlade och ekologiska produkter ökar samt stötta möjligheten till försäljning genom gårdsbutiker, marknader, via Internet m.m. Många utrikesfödda har erfarenhet av entreprenörskap och företagande. Dessa kunskaper ska tas tillvara och bidrar till att nya företag med nya och innovativa inriktningar skapas. 7.2 Övergripande horisontella mål för hela strategin En socialt hållbar region En ekologiskt hållbar region En livskraftig och hållbar ekonomi URnäras målsättning är att Umeåregionen 2020 ska vara den mest hållbara regionen i Sverige. Detta ska bli verklighet genom utvecklingsinsatser inom lokalt ledd utveckling för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. URnära lägger störst vikt vid den sociala hållbarheten. Utan social sammanhållning, sociala nätverk och människor med genuin social tillhörighet skulle det vara svårt att uppnå både ekologiskt och ekonomiskt hållbara mål. Därför ska jämställdhet, integration och inkludering genomsyra alla insatser som genomförs inom URnära. 18 19

www.naturvardsverket.se [141030] Kulturmyndigheternas arbete med kulturella och kreativa näringar Dnr 301-1835-2012 14(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

Accelererande klimatförändringar orsakade av individer, samhällen och länder är ett allvarligt hot mot vår gemensamma globala miljö. URnära ska verka för att lokalt ledd utveckling i Umeåregionen blir ett bidrag till en ”bättre värld” genom de insatser som genomförs. En livskraftig och hållbar ekonomi är en förutsättning för att företag ska överleva och en drivkraft för utveckling. Hållbar ekonomi innebär t. ex. att spara på egna resurser och att undvika negativ miljöpåverkan samt att utveckla varor och tjänster som kan möta dagens och framtidens miljöutmaningar. 7.3 Insatsområden)

URnära ska verka för lokal utveckling inom tre insatsområden där samtliga genomsyras av aspekter på social- och ekologisk hållbarhet samt hållbar ekonomisk utveckling: ◦ Bya- och bygdeutveckling, ◦ entreprenörskap och företagande, ◦ stärkande av den ideella sektorn Bya- och bygdeutveckling De resurser som finns i Umeåregionen och som bl.a. är resultat av tidigare utvecklingsinsatser utgör grunden för fortsatt utveckling (jfr. ABCD-modellen). URnära vill stärka attraktiviteten på landsbygden avseende boende, rekreation, det rörliga friluftslivet, ett hållbart nyttjande av natur- och kulturmiljöer, m.m. Det ska vara möjligt för äldre att bo kvar på landsbygden samtidigt som det ska vara attraktivt för inflyttare att välja landsbygden som boendemiljö. Här är de sociala nätverken en viktig faktor liksom tillgång till lokal service, pendlingsmöjligheter, tillgång till samlingslokaler, möjlighet till idrottsutövande m. fl. En viktig uppgift är att integrera och inkludera utrikesfödda och personer som på olika sätt står utanför gemenskapen. Entreprenörskap och företagande De flesta företag i regionen är enmans- eller fåmansföretag. URnära ska stödja befintliga nätverk och bildandet av nya för utbyte av kunskap och erfarenhet vilket ger möjlighet till samverkan över yrkes- och geografiska gränser. Andelen kvinnliga företagare är låg liksom andelen företagare med utländsk bakgrund. Särskilda insatser ska stimulera dessa grupper att vilja bli entreprenörer och företagare. Närheten till två universitet ger goda möjligheter till utbildning och/eller vidareutbildning i form av heltids-, deltids- och distanskurser. Andelen personer med eftergymnasial utbildning i arbetsför ålder är 15(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

låg, se tabell nedan. URnära ska samverka med Umeå universitet i första hand via dess deltagande i det yttre partnerskapet men även verka för att tydliggöra universitetets samverkan med det omgivande samhället den s.k. ”tredje uppgiften”. Antal personer i arbetsför ålder (25-64) med minst 3 års eftergymnasial utbildning (%) Bjurholm Män 3 Kvinnor 5

Nordmaling Män 3 Kvinnor 5

Robertsfors Män 4 Kvinnor 7

Umeå Män 9 Kvinnor 12

Vindeln Män Kvinnor

3 6

Vännäs Män Kvinnor

[Källa: SCB]

URnära ska samverka med kommunerna för att underlätta lokal upphandling och genomföra insatser för att öka andelen närodlade och ekologiska produkter på den lokala marknaden. URnära ska stimulera övergång från ideell verksamhet till företagsverksamhet, Stärkande av den ideella sektorn Den ideella sektorn är en förutsättning för ett välfungerande civilsamhälle. I den ideella sektorn ingår både organisationer (föreningar/motsvarande) men också enskilda individer som utför insatser i icke-organiserad form till släktingar, vänner, grannar, etc. Folkrörelserna är en viktig del av den ideella sektorn och bidrar på ett positivt sätt till Sveriges utveckling. Den ideella sektorn är en viktig kulturbärare och kulturförmedlare inte minst på landsbygden. För att detta ska fortsätta och att utvecklas krävs tillgång till ändamålsenliga lokaler, kunskap om hur man anordnar mindre och större arrangemang m.m. Erfarenhets- och kunskapsutbyte med föreningar inom och utanför regionen kan ge goda effekter. URnära har sedan tidigare samverkan med Lappland 2020 och Leader Höga Kusten. Inom URnära finns etablerat samarbete med Österbotten i Finland och genom kommunernas vänorter finns goda möjligheter till interregional samverkan. URnära ska stödja samarbetsinitiativ på alla nivåer. Generationsväxling är ett genomgående behov såväl i bya- och bygdeutveckling, i företagen som inom den ideella sektorn. URnära ska bidra till att detta blir verklighet genom att stötta ungdomars egna organisationer samt genom särskilda satsningar inom insatsområdenas ramar. URnära ska bidra till ökad kunskap om användning av informationsteknik. Detta är ett behov inom alla insatsområden. Integration och inkludering I Umeåregionen är var åttonde invånare utrikesfödd. Den ojämförligt största gruppen utrikesfödda kommer från utomeuropeiska länder. Kunskapsbasen är ofta lägre än hos motsvarande åldersgrupper i den 16(43)

4 8


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

inhemska befolkningen och arbetslösheten är generellt högre. URnära ska verka för social inkludering, ökad jämställdhet och ökad anställningsbarhet inom samtliga insatsområden. Inkludering innefattar också enskilda individer och grupper av individer oavsett nationalitet och ursprungligt hemland. URnära ska verka för att inkludera individer och grupper som idag av olika skäl inte har möjlighet att delta i sociala och andra sammanhang. 7.4 Handlingsplan

Bya- och bygdeutveckling har traditionellt utgjort tyngdpunkt under tidigare programperioder. URnära ska ta tillvara och utveckla den kunskap och de resurser som finns men också arbeta för att stärka svagare områden. Övergripande mål är ”en regionalt jämlik landsbygd”, d.v.s. det ska vara lika bra att bo på landsbygden oavsett kommuntillhörighet. Här är de sociala nätverken avgörande för att arbetet ska bli framgångsrikt. Den ideella sektorn behöver stärkas och antalet eldsjälar öka. Åtgärder för att behålla medlemmar och att stimulera fler till att vilja engagera sig är viktiga insatser. Särskilt viktigt är att få ungdomar föreningsintresserade, inte minst som detta kan vara en inkörsport till politiska och andra samhällsuppdrag. Att vara ensamföretagare eller att driva fåmansföretag ställer höga krav på kunskap inom många olika områden. Lagar och regelverk gäller för alla företag oavsett storlek. Det kräver kunskap utöver det rent företagsspecifika kunnandet. I nätverk kan man utbyta kunskap och erfarenhet men också verka för att deltagare i nätverket ska bli ”specialister” på olika områden (vertikal kunskap). Det finns samordningsvinster att göra inom t. ex. marknadsföring, utveckling av näthandel m.m. För nya företagare är nätverken viktiga som stöd och hjälp i startskedet. Även för föreningar som vill gå vidare till någon form av företagsverksamhet är nätverken en viktig resurs. Många utrikesfödda har erfarenhet av entreprenörskap och företagande från sina hemländer. Här kan nätverk också skapa förutsättningar för nyföretagande, men blir också en integrationsvinst. Utbildning i form av kortare eller längre högskolekurser, KY-utbildningar, annan vuxenutbildning och studiecirklar är möjligheter som ska tas tillvara. Här har föreningens kansli en roll som lots till olika utbildningsanordnare i regionen. 17(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

Andelen kvinnliga företagare är låg och här ska insatser i samverkan med näringslivsföreträdare i kommunerna bidra till att fler kvinnor vill och vågar starta företag. Särskilda satsningar ska genomföras för att öka anställningsbarheten hos utrikesfödda i stadsdelen Ersboda i Umeå. Insatserna ska ske i samverkan med Ersboda Slöjdförening20 med vilka URnära haft samarbete under tiotalet år. Ersboda Slöjdförening arbetar aktivt med integration genom bl.a. hantverk för kvinnor och män, etniska svenskar och utrikesfödda. Många av föreningens aktiviteter är också generationsöverskridande. Ersboda Slöjdförening har nära samarbete med andra föreningar i Umeåregionen, varför insatser på Ersboda kan ge effekt långt utanför stadsdelen och Umeå stad. Många utrikesfödda står utanför arbetsmarknaden. Genom utbildningsinsatser kring inre och yttre arbetsmiljö, förhållandet mellan arbetsmarknadens parter, kunskap om lagstiftning inom arbetsrättsområdet, ”yrkessvenska” m.m. kan anställningsbarheten ökas. Genom att bli anställd stärks utrikesfödda integration i samhället. Erfarenheter från Ersboda Slöjdförening visar att fler utrikesfödda kvinnor än män deltar i sociala aktiviteter. Därför ska särskilda insatser ske för att öka mäns sociala tillhörighet. Att kvinnor och män med olika etnisk bakgrund möts kan på sikt också bidra till en ökad jämlikhet. Inkludering omfattar personer som tillhör marginaliserade grupper eller som på annat sätt ställs utanför social- och annan gemenskap på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Hänsyn till dessa grupper ska genomsyra samtliga insatsområden. LAG och kansli ska i egna nätverk och till allmänheten aktivt sprida kunskap om EU:s övergripande mål och möjligheten att söka stöd via URnära. 7.5 Urvalsprocess

Föreningens kansli ansvarar för att ta emot och att diarieföra inkomna ansökningar om stöd. Alla stöd finansieras från två källor, EU/svenska staten samt övrig offentlig medfinansiering. För den senare har kansliet ett löpande ansvar (föreningens bokföring, revisioner, återkoppling till lokala finansiärer m. m.). 20

www.ersbodaslojd.se [141111] 18(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

◦ ◦ ◦ ◦ ◦

Ett första urval av ansökningar sker på kanslinivå där innehållet i ansökan stäms av mot strategin. Kansliet ansvarar för att i förekommande fall hjälpa sökande att förtydliga sin ansökan. Om kansliet bedömer att ansökan i sin helhet inte överensstämmer med målen i strategin går den inte vidare till LAG-gruppen för beredning. Varje ansökan om stöd bereds individuellt före LAG-möte samt i respektive sektor under LAG-möte. Beslut tas i plenum. Under den sektorsvisa beredningen vägs individuella bedömningar av gentemot respektive sektors bedömning vilket garanterar leaderperspektivet. Varje bedömning utgår från SMART-modellen, d.v.s. för varje ansökan ska nedanstående frågor kunna besvaras. Är projektet: specifikt och/eller innovativt för föreningen, området, regionen (S)? mätbart, d.v.s. bidrar det till att uppfylla strategins mål och indikatorer (M)? attraktivt och/eller accepterat, d.v.s. svarar det mot uttalade behov och är lokalt förankrat (A)? möjligt att genomföra på det sätt som beskrivs i ansökan (R)? går det att genomföra projektet under den tidsperiod som anges och stämmer det överens med övergripande mål på kort och lång sikt (T)? Ansökningar bedöms också med avseende på grad av samstämmighet med de horisontella kriterierna. I fall där flera ansökningar berör samma eller liknande utvecklingsområde (innehållsmässigt och/eller geografiskt) prioriteras den före som bäst uppfyller kriterierna ovan. Varje beslut ges en tydlig beslutsmotivering samt protokollförs. Texten i protokollet utgör det beslut som sänds till sökande. Möjligheten att ansöka om stöd ska vara öppen för alla i ett kontinuerligt förfarande. Om LAG finner att det blir ”obalans” mellan insatsområden kan LAG bjuda in till särskilda (tidsbegränsade) ansökningsomgångar för att stärka respektive insatsområde och därigenom öka strategins måluppfyllelse. En viktig uppgift för inre och yttre partnerskap är att sprida information i egna nätverk. Särskilda insatsområden kan stimuleras genom paraplyprojekt där LAG ges möjlighet att tydligare styra utvecklingsarbetet.

19(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

7.6 Mål och urvalskriterier

Bya- och bygdeutveckling Mål

Indikator

Öka landsbygdens attraktivitet och förstärka den lokala identiteten

Antal nyinflyttade Antal nya besöksmål Antal miljö- och kulturvårdsinsatser Antal insatser med nyttjande av modern teknik Antal insatser avseende förbättring av eller investering i småskalig infrastruktur Antal lokala servicelösningar (pendling, hemservice, etc.)

Entreprenörskap och företagande Mål

Indikator

Ökat entreprenörskap och företagande med utgångspunkt i genusperspektiv

Antal nya företag Antal nya arbetstillfällen Antal bevarade arbetstillfällen Antal nya företag som drivs av kvinnor Antal entreprenörer/företagare i utbildningsinsatser

Entreprenörskap och företagande med inriktning mot utrikesfödda Mål

Indikator

Stärka utrikesföddas delaktighet i samhället med utgångspunkt i genusperspektivet Stärka utrikesföddas anställningsbarhet

Antal genomförda insatser för kvinnor respektive män

20(43)

Antal kvinnor som deltar i utbildningstillfällen Antal män som deltar i utbildningstillfällen Antal etniska föreningar som får stöd


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

Stärka den ideella sektorn Mål

Indikator

Stärka ideell sektor

Antal föreningar/nätverk som får stöd i sitt arbete (t. ex. styrelseutbildningar, utbildning i att använda modern teknik m.m.) Antal insatser för att stärka den lokala kulturen (inkl. arrangemangs-och evenemangskunskap) Antal nya mötesplatser/motsv. i Umeåregionen (fysiska/digitala) Antal befintliga samlingslokaler/motsv. i Umeåregionen som får stöd samt ställs till förfogande för ”allmänheten” (inkl. energieffektivisering och tillgänglighetsanpassning) Antal föreningsutbyten lokalt, regionalt, nationellt, internationellt Antal nya medlemmar under 25 år

8. Organisation 8.1 Administrativ kapacitet och kansliets arbete (drift)

Föreningens kansli ska ha en bemanning som gör det möjligt att stötta de som söker finansiellt stöd från URnära under ansökningsförfarandet, efter beslut och under projektens gång. I Umeåregionen har detta utgjort en ”kvalitetsstämpel” under tidigare programperioder. Det har enligt genomförda utvärderingar varit ett viktigt kriterium för lyckade projektgenomföranden21. Det har också bidragit till starka nätverk och högt förtroende för kansliets personal, för LAG och därmed till lokalt ledd utveckling enligt leadermetoden. En mycket viktig erfarenhet från tidigare perioder är att arbetssättet stärker både indivi21

Utvärdering av avslagna/beviljade projektansökningar (se bilaga 5b) 21(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

der och grupper, ger ökad självkänsla och självförtroende – samt inte minst – ökar kunskapen om och förtroendet för EU. Kansliets personal har stort ansvar gällande kunskapsöverföring mellan kansli och LAG-grupp. Här har också det yttre partnerskapet en viktig uppgift som vidareförmedlare av kunskap inom sina respektive områden. Efter varje årsstämma ska utbildning för nya (och gamla) LAG-gruppsledamöter genomföras. Ett särskilt partnerskapsmöte ska också hållas i samband med årsstämma. Kansliets personal ansvarar för att i samråd med LAG ta fram en handbok som utgörs av referenser till de nationella och mellanstatliga lagar, regionala och lokala styrdokument och strategier som URnäras strategi innehåller. Handboken ska fungera som stöd för urval och prioriteringar av ansökningar. LAG ska upprätta en delegationsordning som, utan att avvika från lag- och andra formella krav, underlättar kansliets arbete. URnära kommer att verka för samordning av administration, utbildnings- och informationsinsatser med i första hand Vindelälvens fiskeområde som berör tre av Umeåregionens kommuner. Samordning av information ska också i tillämpliga fall ske med övriga samarbetspartners. Nära samverkan ska ske med företrädare för Umeåregionens kommuner i de fall verksamheter och ansvarsområden tangerar varandra. URnära ingår i ”Regionalt partnerskap för Landsbygdsprogrammet i Västerbotten 2014 – 2020” och i fokusgruppen ”Attraktiv landsbygd” (Länsstyrelsen). Genom URnäras eget breda partnerskap säkerställs samordning och informationsöverföring från övriga regionala och lokala aktörer av betydelse för URnäras verksamhet. Ett särskilt uppdrag är att ansvara för omvärldsanalys där information kontinuerligt vidareförmedlas till LAG. För att kunna behålla närhet till projektsökande och aktiva projekt, att realisera samordning med andra aktörer samt att bedriva aktiv omvärldsspaning krävs två tjänster på kansliet. Rekryteringen av dessa tjänster ska ske med beaktande av krav på formell kompetens för att hantera ekonomiska medel enligt gällande förordningar, sökandes förankring i Umeåregionen, egna nätverk samt personlig lämplighet. Kansliets personal ska kontinuerligt erbjudas kompetensutveckling inom de områden som LAG finner nödvändiga.

22(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

9. Partnerskapet och föreningen

URnära har ett stort partnerskap som delas i ett inre och ett yttre, där det inre består av de parter som också utgör LAG. Här finns företrädare för Umeåregionens kommuner, näringslivet, föreningar, regionala företrädare samt LRF och leaderområde Vindelälven. Det yttre partnerskapet har sin utgångspunkt i leaderperspektivet och representerar lokal- och civilsamhället (se bilaga 4). Syftet med det yttre partnerskapet är att integrera lokal- och civilsamhället i arbetet med lokalt ledd utveckling. Partnerskapet kommer att fungera som ambassadörer, sprida information i egna nätverk samt att bidra med ”experthjälp” i samband med urval och prioriteringar av ansökningar som ligger inom respektive partners kunskaps- och erfarenhetsområde. 9.1 LAG – den lokala aktionsgruppen

I Umeåregionen har LAG under föregående programperioder haft lika stor representation från offentlig, privat och ideell sektor. Detta har garanterat att alla sektorer haft samma ansvar, inflytande och påverkansmöjlighet både avseende verksamheten i stort som i urval och prioritering av ansökningar. LAG har haft jämställd sammansättning (se definition 10.3). Samma modell ska gälla även för perioden 20142020. LAG ska också eftersträva åldersmässig och etnisk representativitet. I de fall LAG behöver stärka sin kunskap inför beslut kommer i tillämpliga fall organisationer/motsvarande att adjungeras från leaderområde Vindelälven samt från det yttre partnerskapet. LAG äger rätt att inom sig utse utskott. LAG väljs på årsstämma med en mandattid på två år där hälften av ledamöterna byts ut eller omväljs. Detta garanterar kontinuitet avseende LAG:s sammansättning och kompetens. Föreningen äger rätt att nominera kandidater till LAG. Valberedningen tillsätts med representation från samtliga sektorer. Valberedningens kunskap om målen i strategin utgör grundförutsättning för dess arbete. LAG ansvarar för kontinuerlig information till samt utbildning av valberedningen. Valberedningen följer verksamheten under året (finns med på distributionslista) samt via URnäras webbplats. Vid slutet av året görs en avstämning med kansliet angående ledamöternas delaktighet i URnäras arbete. LAG:s rättigheter, skyldigheter, arbetssätt och arbetsformer fastställs i föreningens stadgar. För att säkerställa att arbetsgivaransvaret följs ska LAG tillhöra arbetsgivarorganisation. 23(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

10. Samverkan mellan fonder och med andra aktörer 10.1 Samverkan mellan fonder

I Umeåregionen har det under Sveriges medlemskap i EU bedrivits många projekt både inom föreningar, organisationer och i kommuner med leadermetoden som grund. Huvudsaklig finansiering har skett via Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling/motsvarande. Med möjlighet till fondövergripande arbete kommer URnära nu att kunna bedriva utvecklingsprojekt till riktade grupper samt i stadsmiljö. Socialfonden/motsv. URnära har valt att koncentrera insatserna till bostadsområdet Ersboda i Umeå. Stadsdelen har fler invånare än någon av de fem mindre kommunerna i regionen och andelen utrikesfödda är hög. URnära kommer att genomföra utvecklingsinsatser i samarbete med Ersboda Slöjdförening. Målet är att genomföra projekt där integration, inkludering och ett närmande till arbetsmarknaden är huvudmål. Med riktade insatser och med tillvaratagande av de nätverk och samarbetsformer som redan finns ge möjlighet för personer som idag står utanför arbetsmarknaden att öka sin anställningsbarhet. Genom samverkan med etniska och andra föreningar, studieförbund och övriga utbildningsanordnare vill URnära skapa alternativa och attraktiva utbildningsformer. Dessa ska samordnas med traditionella utbildningsinstitutioner, med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. För insatser till utrikesfödda ska samordning också ske med ansvariga tjänstemän på kommunal nivå. Andelen utrikesfödda personer över 65 år ökar och kommer i framtiden att ställa krav på vård- och omsorgsinsatser. Här kan integration och inkludering bli verklighet genom att utbilda utrikesfödda för arbetsuppgifter inom dessa områden. De resultat som uppnås är överförbara till flera av URnäras insatsområden men främst till insatsområdet Entreprenörskap och företagande som även finansieras från Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Regionala utvecklingsfonden. Havs- och fiskerifonden URnära ska upprätthålla befintlig samverkan med Leaderområde Vindelälven som finansieras från Havs- och fiskerifonden. Leaderområde Vindelälven ansvarar för resursen Vindelälven medan URnära ska verka för utvecklingsinsatser i anslutning till den del som rör Umeåregionens kommuner. Utvecklingsinsatser i form av t. ex. vandringsleder, rastplatser och annan småskalig infrastruktur möjliggör 24(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

entreprenörskap och företagande inom besöksnäringen i allmänhet och fisketurismsektorn i synnerhet. Landsbygdsprogrammet för Sverige Rennäringen omfattas av stöd från Landsbygdsprogrammet. Med de sju samebyar som finns inom Umeåregionen vill URnära verka för samordning mellan insatser i Landsbygdsprogrammet och lokalt ledd utveckling. Även inom områdena jordbruk, trädgård och skog finns möjlighet till samverkan inom flera av URnäras insatsområden. LAG har ett särskilt ansvar att vid beslutstillfällen och i uppföljningsarbete undersöka samordningsmöjligheter samt att aktivt ta initiativ till samverkansinsatser. 10.2 Avstämning med andra aktörer med utvecklingsansvar

URnäras partnerskap (se avsnitt 9.2 samt bilaga 4) speglar lokal- och civilsamhället och säkerställer därmed kontinuerlig avstämning med andra aktörer med utvecklingsansvar inom regionen. I partnerskapet ingår representanter för leadermetodens sektorer såsom representanter för kommuner och regionala myndigheter, föreningar, arbetsmarknadens parter, folkrörelser, högre utbildning m. fl. Det inre partnerskapet (som också utgör LAG) består av representanter från Umeåregionens kommuner, regionala myndigheter (Länsstyrelsen och Region Västerbotten), Lantbrukarnas Riksförbund, det regionala landsbygdsutvecklingsrådet (RUR). Det inre och yttre partnerskapet får kontinuerlig information om URnäras verksamhet via särskild e-postgrupp samt via generell information på URnäras webb. URnära ingår i Länsstyrelsens ”Regionalt partnerskap för Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet i Västerbotten 2014-2020”. URnära ingår även i Länsstyrelsen fokusgrupp ”Attraktiv landsbygd”. Avstämning med övriga leaderområden i Västerbotten ska ske genom kontinuerliga möten och i de fall där URnära kan bedöma att ansökningar om stöd gränsar till dessa områden ska särskilda kontakter tas. URnära kvarstår i Landsbygdsnätverket vilket garanterar insyn i lokalt ledd utveckling nationellt. Avstämning med leaderområde Höga Kusten ska ske kontinuerligt där Örnsköldsvik ingår i leaderområdet och samtidigt är en del av Umeåregionen.

25(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

Centrum för regionalvetenskap (CERUM) och Institutionen för Statsvetenskap (med projektet ”Hållbar landsbygdsutveckling – på vems villkor”) är tillsammans med Centrum för genusstudier en del av det yttre partnerskapet och URnära kommer därmed att stärka kopplingen till akademin i frågor som rör landsbygdsutveckling och jämställdhet i Umeåregionen. Västerbottens Idrottsförbund och Västerbottens Fotbollsförbund genomför satsningar på landsbygdsutveckling i Västerbotten och ingår i det yttre partnerskapet. Här är områdena ungdomar och integration särskilt viktiga. 10.3 Jämställdhet och icke-diskriminering

Nationalencyklopedin : Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. All verksamhet inom URnära har sin grund i jämställdhet och ickediskriminering. Det gäller såväl kansliet, sammansättning i LAG som de projekt som beviljas stöd från URnära. Inom Umeåregionens kommuner har flera jämställdhetsprojekt genomförts22 från vilka erfarenhet och kunskap ska tas tillvara. LAG:s representanter från offentlig sektor har här ett särskilt ansvar. Umeåregionens kommuner har undertecknat den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå23. Den svenska regeringen fattade 2011 beslut om en plattform för jämställdhetsintegrering som Länsstyrelsen och Region Västerbotten tillämpar inom sina verksamhetsområden. JämO tolkar detta som ”Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhetsperspektivet ska infölivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.”24 I URnäras verksamhet ska detta tillämpas. URnära ska vara en part i Umeåregionens arbete för ökad jämställdhet. Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ dimension. Den kvantitativa dimensionen är enklare att uppfylla genom att t. ex. tillsätta lika många män som kvinnor i en styrelse. Den kvalitativa dimensionen ställer högre krav på analys av stereotypa föreställningar som t ex. om vad män respektive kvinnor är bäst lämpade för. URnära 22 23 24

www.umearegionen.se: Normstorm [141110] The European Charter for Eguality of Women and Men in Local Life (CEMR) [141110] www.jämställ.nu [141110] 26(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

ska i sitt ordinarie arbete (kansli och LAG) samt i urval av ansökningar beakta bägge dimensionerna. Särskilda åtgärder ska genomföras för att stärka jämlikheten avseende stimulans och stöd till kvinnors företagande, inkludering av marginaliserade grupper, insatser för personer med utländsk bakgrund, personer med funktionshinder m. fl. För de åtgärder som genomförs inom Socialfonden är målgruppen utrikesfödda boende på Ersboda med målet att öka deras delaktighet i sociala sammanhang och i arbetslivet. 11. Kommunikation

◦ ◦ ◦ ◦

Sedan förra programperioden äger URnära domänen urnara.se under vilken både webbplats och e-postadresser finns. För att nå personer som på olika sätt varit aktiva under föregående programperiod kommer denna webbplats att finnas kvar och att utgöra huvudsaklig informationskanal. På webbplatsen ska en länk finnas till de projekt som genomförts tidigare och som sammanfattats i Idériket.25 Tidigare genomförda projekt kan tjäna både som inspirationskälla och som kontaktmöjlighet till personer som tidigare arbetat med utvecklingsprojekt. Webbplatsen ska finnas som länk på ingångssidorna på kommunernas och Umeåregionens webbplatser. Detta ska även erbjudas partnerskapet. All kommunikation har som mål att visa hur de insatser som genomförs inom URnära bidrar till EU:s måluppfyllelse för perioden 2014-2020. Därför ska URnäras utvecklingsstrategi tydligt presenteras på webbplatsens ingångssida. URnära har fem kommunikationsmål: Allmänheten för att lära känna URnära och lokalt ledd utveckling samt Umeåregionens och EU:s roll i detta, personer/organisationer som söker projektstöd, personer/organisationer som fått projektstöd (tillgång till regelverk, blanketter, förändringar m.m.), det inre och yttre partnerskapet för informationsinhämtning, informationsspridning och kunskap om lokalt ledd utveckling i egna nätverk,

◦ intern information, där kansli och LAG har behov av välfungerande interna informations- och kommunikationssystem.

25

www.ideriket.nu [141110] 27(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

Allmänheten har under hela programperioden behov av att få bakgrunds-, nuläges- och förändringsinformation via webben. LAG, kansli och partnerskap har ett särskilt ansvar som vidareförmedlare av information i egna nätverk och i kontakt med allmänheten. För kommunikation mellan allmänhet och URnära är sociala medier en möjlighet som dock ställer mycket höga krav på digital närvaro. I samband med verksamhetsstart (och i samband med ev. utlysningar) ska annonsering ske via URnäras webbplats, kommunernas informationskanaler (webb, kommuninformation till medborgare, etc.), i lokalpress samt ev. som ”radioreklam”. Beslut om beviljade projekt publiceras kontinuerligt på URnäras webbplats. Efter LAG-möten ska kansliet ansvara för att sända ut pressmeddelanden om beslut. För att underlätta övriga kontakter med medierna ska en faktaruta om URnära med logotyper tas fram och distribueras för publicering i anslutning till artiklar om URnära och/eller om enskilda projekt. Personer/organisationer som söker projektstöd behöver kontinuerlig information om URnära och möjligheterna att söka stöd. Den främsta informationskanalen är webben. Här ska aktuella blanketter för olika ändamål finnas tillgängliga samt ett länkregister till myndigheter/organisationer av betydelse för det lokala utvecklingsarbetet. Kansliet har en viktig roll som informations- och kunskapsförmedlare via e-post och telefon. En digital distributionslista skapas för kontaktpersoner i beviljade projekt, vilket är en garanti för att t. ex. avgörande förändringar når fram men ger också en plattform för erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan pågående projekt. URnära ska använda sociala medier i de fall mottagargrupper är aktiva i den typer av medier. Personer/organisationer som fått projektstöd ska via webben ges tillgång till aktuellt regelverk, blanketter, ev. förändringar, inbjudan till kurser/informations- och utbildningstillfällen. För att säkerställa att information når fram ska e-postlista/motsv. upprättas. Det inre och yttre partnerskapet får information via sina roller som partners. De finns på distributionslista (e-post) och kan följa URnäras verksamhet. De får också information på partnerskapsmöten samtidigt som URnära tillförs information från respektive partner. Intern information förmedlas via kansliet på LAG-möten, via distributionslista samt på icke-publika webbsidor för övrig intern information. Digitala månadsbrev kan användas för att hålla LAG kontinuerligt informerade. LAG ska ta fram en informations- och kommunikations28(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

policy som tydliggör vem som har rätt att informera, när denna information ska ges och till vem den ska ges. 12 Uppföljning och revidering

I LAG:s uppdrag ingår att kontinuerligt följa upp verksamheten. Verktyg för detta är omvärldsanalyser, kontakter med det inre och yttre partnerskapet, kontakter med Umeåregionen samt genom återkoppling till de tre sektorerna via representation i LAG. Pågående projektverksamhet följs upp av kansliets personal i samband med ansökan om utbetalning (rekvisition). Finns anledning till åtgärd får LAG eller ev. utskott fatta beslut om revidering av aktuellt projekt eller om återtag av projektmedel. I samband med LAG-möten informerar kansliets personal om aktuellt läge i pågående projekt. När projekt avslutats ansvarar kansliet för uppföljning av horisontella kriterier och indikatorer. Dessa sammanställs och ger en bild av hur väl projektverksamheten uppfyllt strategins mål. Strategin i sin helhet följs upp årligen i samband med årsstämma. Det åligger LAG att i vid genomgång av årets verksamhetsberättelse analysera resultat från projektverksamhet samt grad av måluppfyllelse avseende målen i strategin, indikatorer samt horisontella kriterier. Om LAG finner avvikelser ska dessa analyseras. Efter analys bedömer LAG om behov av revidering av handlingsplan, horisontella kriterier och/eller insatsområden föreligger. Vid en eventuell revidering ska det yttre partnerskapet informeras samt ges möjlighet att lämna synpunkter. LAG har genom sitt arbetsgivaransvar också skyldighet att följa upp kansliets verksamhet. Även detta ska ske årligen i samband med årsstämma och i övrigt följa de överenskommelser som finns mellan arbetsmarknadens parter. En viktig del för att nå måluppfyllelse är att information om URnära når tänkta mottagargrupper (se avsnitt 11). Hur information som publiceras på hemsidan når mottagare ska följas upp via statistik över unika och återkommande besökare. Resultaten kan jämföras mot mätningar under tidigare programperiod. Samma typ av mätmetod tillämpas i de fall sociala medier används för informationsspridning.

29(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

Bilagor Bilaga 1: Fakta om Umeåregionen

Totalt antal invånare i utvecklingsområdet, inklusive tätorter > 20 000 invånare (2013): 148 456 [Källa: SCB] Antal invånare i utvecklingsområdet, exklusive tätorter < 20 000 invånare (2013): 66 570 [Källa: SCB] Områdets totalstorlek i km2, inklusive tätorter > 20 000 invånare (2013): 9 303 km2 [Källa: SCB] Områdets storlek i km2 utanför tätorter > 20 000 invånare (2013): 9 269 km2 [Källa: SCB] Antal invånare per km2, inklusive tätorter (2013): 14 [Källa: SCB] Antal invånare per km2, exklusive tätorter (2013): 8 [Källa: SCB] Områdets totalstorlek i km2, inklusive tätorter > 20 000 invånare (2013): Bjurholm: 1 307 Nordmaling: 1 229 Robertsfors: 1 292 Umeå: 2 317 Vindeln: 2 629 Vännäs: 529 Områdets storlek i km2 utanför tätorter > 20 000 invånare (2013) Bjurholm: 1 307 Nordmaling: 1 229 Robertsfors: 1 292 Umeå: 2 283 Vindeln: 2 629 Vännäs: 529 Antal invånare per km2, inklusive tätorter (2013) Bjurholm: 1,9 Nordmaling: 5,7 Robertsfors: 5,2 Umeå (inkl. Ersboda): 51,1 Ersboda: 1 250 [Källa: Umeå kommun] Vindeln: 2,0 Vännäs: 16,2

30(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

Antal invånare per km2, exklusive tätorter (2013) Bjurholm: 1,9 Nordmaling: 5,7 Robertsfors: 5,2 Umeå: 16 Vindeln: 2,0 Vännäs. 16,2 Arbetslöshet i procent (öppet arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd, 2013) Bjurholm: 10 Nordmaling: 9,6 Robertsfors: 6,7 Umeå: 7,2 Vindeln: 6,8 Vännäs: 7,8 Arbetslöshet bland unga (18–24 år) i procent (2013) Bjurholm: 20 Nordmaling: 25,9 Robertsfors: 13,9 Umeå: 15,1 Vindeln: 15,4 Vännäs: 24,3 Andel invånare med utländsk bakgrund i procent (2013) Bjurholm: 9,35 Nordmaling: 6,83 Robertsfors: 6,78 Umeå: 10,08 Vindeln: 6,84 Vännäs: 6,12 Antal företag per 1 000 invånare (2013) Bjurholm: 90 Nordmaling: 60 Robertsfors: 80 Umeå: 40 Vindeln: 90 Vännäs: 50

31(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

Bilaga 2: SWOT-analys

Den SWOT-analys som ligger till grund för URnäras strategi är huvudsakligen framtagen av Leader URnäras LAG-grupp och i möten och träffar under processen med att ta fram en strategi för lokalt ledd utveckling i Umeåregionen 2014-2020. Analysen har stämts av mot lokala och regionala SWOT-analyser.

Styrkor ◦ De naturtillgångar som finns i regionen, skog, fjällnära natur, älvar och sjöar ◦ Många människor som är beredda att arbeta ideellt ◦ Stark samverkan och samsyn mellan kommunerna (= Umeåregionen) ◦ RUR som ”paraplyorganisation” för landsbygden i Umeåregionen ◦ Grundmurad erfarenhet av projektarbete ◦ Social tillit ◦ Många eldsjälar ◦ Starka nätverk mellan föreningar på landsbygd ◦ Universiteten (närhet till utbildning och forskning) ◦ ”Nya” landsbygdsbor bär utvecklingen på landsbygden ◦ Starka nätverk både inom de areella näringarna och mellan övriga föreningar/grupper ◦ Upparbetade kontakter/samverkan med vänorter ◦ Upparbetade kontakter/samverkan med leaderområdena,Vindelälven och Lappland 2020 samt Höga Kusten ◦ Kunskap om lokal energiproduktion ◦ Relativt god tillgång till bredband ◦ Stark folkbildningstradition

Svagheter ◦ ◦ ◦ ◦ ◦ ◦

Brist på samordning mellan olika stödformer Liten samverkan mellan ”byautvecklare” och företag på landsbygd Svagt eller inget samarbete mellan föreningar i tätort Stödåtgärder erbjuds främst för hårda investeringar Svårighet att mäta mjuka värden (och att få gehör för dess betydelse) Få utlandsfödda bor på landsbygden, är företagare eller arbetar utanför tätort ◦ Livsmedelsförädling kräver initialt höga investeringar ◦ Brister i kunskap om IT-användning 32(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

◦ ◦ ◦ ◦ ◦ ◦ ◦

Lågt utnyttjande av natur- och kulturmiljöer Låg förädlingsgrad av råvaror och brist på lokala förädlare Svag koppling mellan föreningar i tätort Låg andel kvinnliga företagare Relativt låg utbildningsnivå Glest befolkat Eldsjälar riskerar att brännas ut

Möjligheter ◦ Integration av personer med utländsk bakgrund (ofta unga), som tillför nya tankar och idéer ◦ Utvecklingspotential inom turistnäringen ◦ Fler friska äldre ◦ Använd tidigare erfarenheter som resursbas i utvecklingsarbetet ◦ Engagera partnerskapet ◦ Särskilda stimulansåtgärder för kvinnor, produktutveckling, innovation, företagande ◦ Bättre utnyttjande av informationsteknikens innehåll och möjligheter ◦ Närhet till marknaden/konsumenten, gårdsbutiker, webb, direkta kontakter mellan företag/kund ◦ Ökande marknad för förnybar energi ◦ Relativt låga priser på boende utanför tätort ◦ Ökad inflyttning (ex.vis studenter, fritidshusägare) ◦ Ökad produktion av egna råvaror ◦ Tillvaratagande av ”naturens råvaror” ◦ Ökad förädling av livsmedelsprodukter ◦ Efterfrågan av ekologiska, närodlade produkter ökar ◦ Intresset för egen odling ökar ◦ Boende i attraktiva miljöer (ex. LIS-områden) ◦ Utveckling av fisketurism i havet, i älvar och sjöar ◦ Potential för företagande med diversifierade verksamheter ◦ Göra det möjligt för andra än brukaren att söka ersättning för skötsel av natur- och kulturmiljöer ◦ Bättre samordning mellan olika stödåtgärder och myndigheter ◦ Det digitala samhället skapar nya möjligheter till servicelösningar ◦ Inkludering och därmed ökad delaktighet från ”delårsboende” och utrikesfödda 33(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

◦ Miljövänliga pendlingslösningar ◦ Fler än ”eldsjälar” kan engageras

Hot ◦ ◦ ◦ ◦ ◦ ◦ ◦ ◦ ◦ ◦ ◦ ◦

Arbetskraftsbrist p g a förestående stora pensionsavgångar Administrationsbörda och ändrade regelverk under programperioder Övertro på turismen som utvecklingskraft Hög medelålder hos befintliga företagare Kapitalförsörjning (avser företag , boende och utv.projekt, investeringar) Upphandlingsregler som missgynnar små företag Kapitalförsörjningssvårigheter ”Det öppna landskapet” riskerar att minska eller helt försvinna Växande främlingsfientlighet Krympande ekonomier i kommunerna Bostadsbrist Personer med utländsk bakgrund flyttar från regionen till större städer söderut

34(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

Bilaga 3: Omvärldsanalys

Situationsanalys - Umeåregionen och Västerbotten URnära omfattar sex kommuner som tillsammans med Örnsköldsvik (fr.o.m. februari 2013) utgör Umeåregionen. URnära verkar i de ursprungliga sex kommunerna i Västerbotten (Bjurholm. Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs). Umeåregionen omfattar ca 6% av Västerbottens totala yta och här bor mer än hälften av länets befolkning Umeåregionen är en funktionell region med stora inbördes skillnader. Umeå är en kommun i tillväxt med 118 347 invånare medan invånarantalet i övriga kommuner varierar mellan ca 2 400 till ca 8 500 invånare. Regionen är dock glest befolkad med i genomsnitt 8 personer per km² och i två av kommunerna bor endast 2 personer per km². Tätortsgraden i regionens kommuner (utom Umeå) är i genomsnitt 53%, vilket innebär att mer än hälften bor på traditionell landsbygd. Det är lätt att tro att de mindre kommunerna enbart har nytta av Umeå som tillväxtmagnet. Så är givetvis fallet avseende tillgång till arbetstillfällen, utbud av varor och tjänster, kultur, kommunikationer m.m. Samtidigt har kranskommunernas befolkning över tid minskat. Idag har detta avstannat vilket främst beror på ökad mottagning av ensamkommande flyktingbarn, kvot- och andra flyktinggrupper - en ökning som väntas fortsätta. Den största andelen folkförflyttningar sker inom länet och koncentrationen till Umeåregionen ökar. Bakgrund - Landsbygdsutveckling i Umeåregionen Umeåregionen var en aktiv del av ”Hela Sverige ska leva” i slutet av 1980-talet och många byagrupper/föreningar som bildades då finns fortfarande kvar och nya har tillkommit. Med dessa som bas har landsbygdsutveckling med stöd från bl. a. EU bedrivits i Umeåregionen sedan 1996. Totalt har mer än 400 projekt genomförts. Utvecklingen har gått från projekt i enskilda kommuner med relativt hög projektomslutning till kommun- och/eller regiongemensamma mindre projekt. Det finns ett fortsatt starkt intresse för landsbygdsutveckling i regionen vilket inte minst den höga andelen ideella insatser i genomförda projekt visar samt att det fortfarande är ett högt söktryck även efter avslutad programperiod.

35(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

Demografi och sysselsättning Umeåregionen har precis som länet och landet i övrigt en åldrande befolkning. Det innebär på sikt att färre ska försörja fler. Forskning26 visar att 2020 förväntas de relativt största pensionsavgångarna ske i offentlig förvaltning (38%), inom utbildning och forskning samt inom området energiproduktion m.m. Länets största yrkesgrupp finns inom vård- och omsorg följt av service och försäljning, samtliga kvinnodominerade yrken (83%). Det finns fram till 2020 ett arbetskraftsbehov i Västerbotten motsvarande 39 000 anställningar. Med den befolkningskoncentration som finns i Umeåregionen antas behovet vara störst där. Turismen som utvecklingskraft Det talas ofta om turism och besöksnäring som ”räddare” i tillskapande av arbetstillfällen och som grund för nya företag. Enligt Tillväxtverket27 består turismen i Sverige till 38% av endagsbesök och till 62% av flerdagsbesök. En miljödriven utveckling mot fler besöksmål och satsningar på när- och dagturism gör det möjligt att stegvis gå från ideell till kommersiell verksamhet. Här kan investeringar i småskalig infrastruktur ha stor betydelse. Västerbottens samebyar har renbetesland i Umeåregionen. Samernas närvaro ger tillgång till en unik men outnyttjad kulturell resurs med stort besöksvärde. I samband med Umeå som Europas kulturhuvudstad har samisk kultur lyfts fram på ett helt nytt sätt och URnära ska medverka till att detta inte tar slut när kulturhuvudstadsåret avslutats. Ökande oljepriser och därmed dyrare kommunikationer stödjer utveckling av när- och dagturism. Umeåregionen kan svara upp mot ett ökat intresse av upplevelsebaserad turism och hälsoturism. Ungdomar och äldre Hos ungdomar finns ett starkt medvetande om och engagemang i miljöfrågor. Efterfrågan på ”ren mat” och ”ren natur” ökar främst i ungdomsgrupperna. Umeåregionen kan erbjuda attraktiva livs- och boendemiljöer vilket bl.a. ger studenter vid Umeå universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet incitament till att stanna i regionen. Den ”pensionärsgeneration” som nu kommer (individer födda 1945-56) har helt andra förväntningar och förutsättningar än tidigare 26

”39 000 anställningar till och med 2020. En studie av rekryteringsbehovet i Västerbottens län”, Centrum för regionalvetenskap Umeå universitet 2011.

27 http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/turism.4.2fb8c83014597db7ce977985.ht ml [141202] 36(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

generationers pensionärer. Det är en köpstark grupp som ser pensioneringen som en början på ”ett nytt liv” ofta kopplat till resor, upplevelser och ökat fritidsboende. Fler äldre boende på landsbygden ökar samtidigt kravet på lokal service och goda kommunikationer. Här finns utvecklingspotential för lokala lösningar både som ideella initiativ, som sociala företag och som kooperativ. Engagemang I Västerbotten är folkrörelserna starka och föreningstätheten är hög. I Umeåregionen utanför Umeå finns över 700 föreningar. Engagemanget är starkt samtidigt som medelåldern är hög bland medlemmarna. För att den ideella sektorn ska kunna fortsätta vara en utvecklingskraft behöver den förnyas – inte bara genom att engagera yngre medlemmar. LSU (Sveriges ungdomsorganisationer) visar att ungas engagemang är lika högt som vuxnas engagemang men att språket och beskrivningen av engagemang har förändrats, inte engagemanget i sig. Här behöver föreningslivet ta tillvara resurserna genom stöd och inkluderande organisationer. Sanverkan och utbyte Umeåregionen har under tidigare perioder haft samarbete med omgivande leaderområden både i och utanför länet. Under tidigare programperioder har samarbete också förekommit med Österbotten i Finland. Alla kommuner har vänorter där kontaktintensiteten varierar. Vänortssamarbete inom ramen för lokalt ledd utveckling kan komplettera och förstärka kommunernas kontaktytor.

37(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

Bilaga 4: Partnerskap Partners i inlämnad ansökan om att bilda leaderområde

◦ ◦ ◦ ◦ ◦

Umeåregionens kommuner ◦ Region Västerbotten Länsstyreslen i Västerbotten Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Regionalt utvecklingsråd i Umeåregionen (RUR)

Samarbetspartners (utanför URnäras direkta område) ◦ ◦ ◦ ◦

Leader Höga Kusten Lappland 2020 Leaderområde Vindelälven (FOG) Kandidaturren för att göra Vindelälven till ett ”Man and Biosphere”område (MAB )

Entreprenörskap/företagande ◦ ALMI ◦ Företagarna i Västerbotten ◦ Coompanion

Arbetsmarknadens parter ◦ LO ◦ Svenskt Näringsliv

Utbildning/forskning ◦ Umeå universitet: Centrum för regional vetenskap (CERUM) Inst. för statskunskap Umeå centrum för genusstudier

Folkbildning ◦ ABF ◦ Vuxenskolan

Övrig utbildning/stödverksamhet ◦ Gröna Navet

Ideella sektorn ◦ Föreningsråd/motsv. i respektive kommun ◦ Umeå Sameförening (samverkansorgan för Vilhelmina södra och norra sameby Vapsten, Ubmeje Tjeälddie, Ran, Gran (Malå) samebyar) ◦ Västerbottens idrottsförbund Västerbottens fotbollsförbund ◦ Pensionärernas riksorganisation (PRO) ◦ SPF seniorerna 38(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

◦ Svenska Naturskyddsföreningen ◦ Handikappröreslens samarbetssorganisation (HSO)

Ungdomar ◦ Föreningen Kulturstorm

Invandrare ◦ Flyktingsamordnare i Umeåregionen

Övrigt ◦ Kyrkan ◦ Skogsstyrelsen

39(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

Bilaga 5: Källförteckning Global

• World Commission on Environment and Development • Unesco (Man and Biosphere)

Europeisk

EU:s fondgemensamma förordning EU:s förordning om stöd för landsbygdsutveckling European Landscape Convention (ELC) The Aalborg Charter• Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR) • ”Stad och landsbygd – partnerskap och styresformer” [EU: Regionkommittén, arbetsdokument från utskottet för territoriell sammanhållningspolitik]

Nationell

• • • • •

• ”Städer och deras tillväxtförutsättningar” [Tillväxtanalys] • ”Ett urbant tolkningsföreträde? En studie av hur landsbygd skapas i nationell policy [Malin Rönnblom, Umeå universitet] • ”Landsbygdsprogram för Sverige 2014-2020” [Jordbruksverket] • Regeringens förslag till operativt program för lokalt ledd utveckling inom Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden” • ”Landsbygdsprogram för Sverige 2007-2013” [Jordbruksverket] • ”Professionellt leaderarbete” [Jordbruksverket] • ”Attraktionskraft för tillväxt och utveckling” [Näringsdepartementet] • Helsingforskommissionen för skydd av Östersjön • ”Sveriges miljömål” [Naturvårdsverket] •” Allt om landet” [Jordbruksverket] Kulturmyndigheternas arbete med kulturella och kreativa näringar [Riksantikvarieämbetet] • Nationell strategi för svensk besöksnäring [Svensk turism AB, Naturvårdsverket] • ”39 000 anställningar till och med 2020. En studie av rekryteringsbehovet i Västerbottens län” [Centrum för regionalvetenskap Umeå universitet] • ”Hållbar landsbygdsutveckling – på vems villkor?”[Camilla Sandström, Umeå universitet] • Leader i Sverige 2007-2011 [Jordbruksverket] • ”Vem bygger landet”, Om unga och vuxna i den regionala utvecklingen [Peter Möller red./Gidlunds förlag • ”Svenskarnas engagemang är större än någonsin – insatser i och utanför föreningslivet [Ersta Sköndal Högskola, rapport till Regeringskansliet 2010]

Regional

• Regional utvecklingsstrategi för Västerbotten 2014-2020 (Region Västerbotten) • Regional handlingsplan för Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 [Länsstyrelsen] • Sammanställning av nulägesbeskrivning med SWOT för regionalt handlingsprogram [Länsstyrelsen] • Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden 2014–2020 i Övre Norrland [Länsstyrelsen Norrbotten samt Region Västerbotten] • Utvecklingsstrategier för leaderområde Vindelälven, leaderområde Skellefteå älvdalar och leaderområde Lappland 2020 (Västerbotten) • Utvecklingsstrategi för leaderområde Höga Kusten (Västernorrland) • ”Idrott som landsbygdsutvecklare i Västerbottens län” [Västerbottens idrottsförbund]

Lokal

• • • • • • • • • • •

Utvecklingsplaner för respektive kommun i Umeåregionen Umeåregionens gemensamma utvecklingsplan 2014-2020 ”Hållbara Umeåregionen – slutrapport tillväxtverket” [Umeå kommun] RUR:s utvecklingsplan för Umeåregionens landsbygd Genomförda projekt inom Leader URnära 2008-2013 Utvärdering av beviljade projekt inom Leader URnära 2008-2013 Utvärdering av avslagna projekt inom Leader URnära 2008-2013 Strategi för leaderområde Vindelälven 2014-2020 Strategi Leader URnära 2007-2013 ”Umeåregionen 20 år – en tillbakablick” Lokala byautvecklingsplaner/motsv.

40(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

41(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

42(43)


Utvecklingsstrategi för föreningen URnära 2014-2020

43(43)

Profile for URnära

Strategi för URnära  

Strategi för URnära  

Profile for urnara
Advertisement