Issuu on Google+

Aktuellt

Nr. 1 2012

från Alliansmissionen

Musik på egna ben Sid 4

Möte+Musik +Mission Sid 12

Fiskebäckarna satsar på musik Sid 20


LEDARE

Musik ska byggas utav glädje Med den refrängen sjöng sig Lill Lindfors in i svenskarnas hjärtan. Musik ska byggas utav glädje, av glädje bygger man musik. Och visst är musiken något vi alla har en enorm glädje av i livets olika situationer. Oavsett hur musikaliska vi är. Musiken har alltid spelat en viktig roll i församlingen. Guds folk dansade och sjöng till Hans ära redan på bibelns tid. Tacksägelsen och glädjen har i alla tider tagit sig uttryck i lovsång. Man sjöng ut sin längtan efter frihet och rättvisa i psaltarens texter, i slaveriets Amerika liksom i nödens Sverige. Sånger om vårt eviga hopp har burit genom svårigheter.

Sången når längre Sången är oersättlig i en gudstjänst. Den öppnar hjärtat för Guds närvaro, tilltal och helande på ett förunderligt sätt. Sången bereder plats för Herren själv. Jag som predikant har många gånger förundrats över just sångens möjlighet att nå in i djupen i oss. Där ord liksom inte landar kan sången ta sig förbi och fram till våra innersta rum. Fascinerande.

Uppmuntra mångfalden Ibland blir jag dock ledsen när vi inte ser och gläds åt hur sånger kan nå fram till hjärtan, utan ägnar oss åt att kritisera varandras musikstilar. Sången och musiken blir en stötesten när vi inte förmår glädja oss åt mångfalden. Kanske borde vi vara mer generösa i bemötandet av olika musikstilar och uttryckssätt. Det gäller nog framförallt oss som varit med i församlingen länge, att vi verkligen släpper fram ungdomarnas nyare uttryckssätt och gläder oss åt att de hittar fram till Guds hjärta med sin musik. Låt oss uppmuntra våra musiker och sångare i församlingarna, unga som äldre. Låt oss inspirera dem till nya sånger, nya arrangemang. För glädjen som Gud lagt i våra hjärtan bygger musik, och musiken öppnar för glädjen inför Guds ansikte, öppnar för mötet med en levande Gud.

Kjell Larsson missionsföreståndare

Svenska Alliansmissionen Västra Storgatan 14 553 15 Jönköping Svenska Alliansmissionen har cirka 13 700 medlemmar i 177 församlingar. Vi sänder ut 20 missionärer och bedriver arbete i ett 15-tal länder.

tel 036-30 61 50 info@alliansmissionen.se www.alliansmissionen.se Plusgiro 1 42 86-9 Bankgiro 1 40-07 53

Ansvarig utgivare: Kjell Larsson Redaktör: Sofie Rotstedt Grafisk form: Urban Sandén Utgivning: 5 gånger/år Nästa nummer av tidningen är SAM:s årsbok. Finns i din församling i mitten av april. Omslagsfoto: Maria Isaksson Tryck: ArkTryckaren www.ark-tryckaren.se


JONAS OCH SAMUEL Jonas Lindh, Huskvarna

Sitter i SAM:s styrelse och utbildningsråd. Arbetar som läkare.

Hur formas framtidens SAM?

J

ag tycker att det här är den viktigaste frågan för samfundet just nu. Det uttrycker Jonas Lindh när han pratar om Framtidsutredningen och den processgrupp han deltar i, vars uppdrag är att arbeta vidare utifrån utredningen. Hur får den jonas unga generationen plats i församlingen? Var finns vi teologiskt? Varför behövs Alliansmissionen nu och om tio år? Frågorna är många och svåra. Men vi börjar med en kort tillbakablick.

Bakgrund På årsmötet 2009 beslutades att tillsätta en grupp för att utreda hur framtidsdiskussionen inom SAM ska föras. Efter hårt arbete presenterade gruppen under årsmötet 2011 ”Framtidsutredningen” – en analys av nuläget och förslag till inriktning för framtiden. Det beslutades då att tillsätta en ny grupp för att på sikt verkställa Framtidsutredningens förslag.

Samuel Korpegård, MalmbäcK

Samuel Korpegård, Malmbäck. Trogen UV-scoutledare. Arbetar som gymnasielärare.

Samuel berättar att den senaste träffens diskussioner handlat om hur vi ser på mission. – Vad lägger vi i begreppet mission? Vad vill vi att begreppet mission ska innehålla? Mötet resulterade i en skiss där vi försökte klargöra vad vårt uppdrag som samfund/församling/medlem innebär. Både Samuel och Jonas är överens om att det i slutänden handlar om att nå människor i vår vardag. – Vi kan inte sitta på möten i SAM-huset och uppfinna den väckelse vi längtar efter, förklarar Jonas. Vi måste överlämna oss till Gud, leva ut missionsbefallningen från Jesus och bli uppfyllda av Den Helige Ande. text:

foto

samuel

Denna grupp har träffats några gånger under hösten och i sina samtal börjat skrapa lite på ytan av den enorma utmaningen. – Hittills har det mesta av tiden gått åt till att diskutera och förstå vår uppgift, säger Samuel Korpegård, som också finns i gruppen.

carolina olofsgård

kommunikationsenheten, SAM

: privat

Vi kan inte sitta på möten i SAM-huset och uppfinna den väckelse vi längtar efter.

Aktuellt nr. 1 2012

3


Musik på egna ben

D

en kyrkliga strängmusiken dominerade på 50-talet. Artister som Pelle Karlson och bröderna Samuelsson sålde hundratusentals LP-skivor på 60 och 70-talet. Gospel, pop- och rockband slog igenom, mängder av ungdoms-körer startades och stora kristna musikfestivaler arrangerades under 80-talet. På 90-talet var Carola på sin höjdpunkt. Många kyrkor storsatsade på musiken med musikskolor och arrangemang.

Vad hände sen? Under 2000-talet läggs många kristna festivaler ner. Musikskolor läggs ner, musikledare får sluta, körerna blir färre. Samtidigt får soloartister och körer alltmer utrymme i TV-agendan genom Körslaget, Idol, The Voice och andra program. Hur förvaltar kyrkan sitt musikaliska arv i en omvärld där musiken fått en så betydande plats?

Musikens funktion i församlingen Rebecca Malmborg och Peter Johansson är två kristna musiker som önskar att musiken får tillbaka sin rätta funktion i kyrkan, både som evangelisationsverktyg och för församlingens uppbyggelse. – Som sångpedagog och musiklärare ser jag hela tiden

hur musiken påverkar människan, berättar Rebecca. Den har en social funktion, kan stärka självförtroende, skapa samhörighet, bygga broar. – Öppna vägar och riva murar, fyller Peter i. När vi har musikaliska möten i våra församlingar, kommer ofta folk ”utifrån”. Jag tror att vi måste våga satsa på musikaliska events som gör det enkelt för mig att ta med en granne eller arbetskamrat på ett arrangemang, fortsätter han och Rebecca instämmer. – Under exempelvis 70-talet var det musiken som ofta drog folk till kyrkan. Det fanns en attraktionskraft i musiken som vi tyvärr har tappat idag. Man får inte glömma bort att människor utanför kyrkan inte möter livemusik lika ofta som vi. Den minsta funktionen för musiken i församlingen, enligt Rebecca, är att vara en estetisk företeelse i gudstjänsten, vilket den allt som oftast just nu är. – Trenden går mot att musiken mer är en illustration till det talade ordet, än att den får stå för sig själv. Musiken ska få stå på egna ben och det talade ordet och musiken ska gå sida vid sida och komplettera varandra, istället för att musiken blir en fin ram runt ett verbalt konstverk.

4

Aktuellt nr. 1 2012


Många gånger blir människor minst lika berörda av det sjungna ordet som av det talade, men det talade ordet ges större ”betydelse” i gudstjänsten, upplever Peter.

Musikstilar av liten betydelse Ett vanligt problem är att vi tappar den yngre generationen i församlingsmusiken. Många ungdomar spelar instrument och sysslar med musik, men inte i kyrkan. – Man måste tillåta ungdomar att göra det som ligger dem varmast om hjärtat, ge dem förtroende att göra ”sin grej”, tror Rebecca. Med ett ärligt hjärta och ett öppet sinne mot Gud så är musikstilar av väldigt liten betydelse.

Musiken ska få stå på egna ben och det talade ordet och musiken ska gå sida vid sida och komplettera varandra, istället för att musiken blir en fin ram runt ett verbalt konstverk.

rebecca malmborg

Rebecca poängterar vikten av att unga och gamla även möts i samma sånger. Där blir det mycket enklare att få med ungdomar i exempelvis gamla läsarsånger, om de vet att de är respekterade med sin egen musikstil. Musik påverkar oss – socialt, fysiskt och andligt. Musik kan stärka och hela en människa. Mitt i musiken glömmer man tid och rum. ”Lär och vägled varandra, med psalmer, hymner och andlig sång i kraft av nåden, och sjung Guds lov i era hjärtan” (kol 3:16). text:

carolina olofsgård

kommunikationsenheten, SAM foto peter: tommy hvitfeldt foto rebecca: www.tellus.tv

fakta

REBECCA OCH PETER

Rebecca Malmborg lidköping samt Utbildad sång- och pianopedagog. Arbetar som musiklärare på en friskola leva. vill du en Drömm skivan: privat. Körledare, låtskrivare och artist. Senaste Peter Johansson bankeryd mest Arbetar idag inte med musik, men är låtskrivare och artist på fritiden. Kanske dig. utan Inte an: känd i duon Ylenfors/Johansson. Senaste soloskiv Aktuellt nr. 1 2012

5


Vad gör tjänstemännen på kontoret?

6

Aktuellt nr. 1 2012


M

ot bakgrund av SAM:s ansträngda ekonomiska situation, ställer sig många frågan: behöver det vara så många tjänstemän på kontoret? I de följande numren av tidningen presenterar vi SAM:s centrala organisation, människorna bakom namnen och vad de arbetar med. Först ut är personerna som jobbar med församlingskontakter i Sverige. De huvudsakliga arbetsområdena för denna grupp är pastorstillsättningar, stöd för anställda pastorer, församlingsutveckling, pionjärarbete och myndighetskon-

Att vara ute och besöka församlingar är definitivt den roligaste delen av mitt jobb, och jag försöker att prioritera det.

takter. Arbetsuppgifterna sköts av fyra personer, men eftersom bara två jobbar heltid med detta är den sammanlagda tjänstgöringsgraden 290 %.

Arbetsgivarfrågor Lars-Gunnar Jonsson leder arbetet på avdelningen och en stor del av hans tjänst ägnas åt församlingsutveckling och att vara ett stöd för

församlingar på olika sätt. – Samfundets viktigaste uppgift är att hjälpa lokala församlingar med uppgifter som de inte har möjlighet att göra själva. Det finns många vinster med att ha gemensamma resurser och arbetsgivarfrågor är ett av dessa områden. Det är inte lätt att vara arbetsgivare och det blir inte lättare i en församling där det ofta finns både släkt och vänskapsband mellan inblandade. Då är det bra med hjälp utifrån, någon som ser med andra ögon och som vet hur aktuella situationer har lösts av andra församlingar.

Utvecklar församlingar En annan del av Lars-Gunnars tjänst handlar om församlingsutveckling, där NFU (Naturlig församlingsutveckling) är ett viktigt redskap. Han möter församlingar i gudstjänstsammanhang och samtalar med församlingsledningar. – Att vara ute och besöka församlingar är definitivt den roligaste delen av mitt jobb, och jag försöker att prioritera det. När jag kikar i almanackan ser jag att jag just nu är ute i församlingar sex helger i rad, men sommar och jul är lugnare perioder.

Stöd för pastorer Bernth Antonsson har efter många år som församlingspastor och personalombudsman tagit klivet in på expeditionen för att stötta och coacha samfundets pastorer. En gång om året träffar Bernth varje församlingspastor och stämmer av arbetssituationen, uppmuntrar och delar med sig av erfarenheter från andra församlingar.

Pionjärarbete i Sverige Bengt Axelsson bor i Stockholm och jobbar 50 % med SAM:s pionjärarbete. Samfundet har pionjärprojekt i Sickla, Hjällbo, Kärrtorp, Båstad och Södertälje. Pionjärprojekten drivs av team som oftast jobbar ideellt. Bengt inspirerar även etablerade församlingar att tänka mer pionjärt. Det kan handla om allt ifrån att utmana församlingar att jobba med pionjärarbete på hemmaplan eller att stötta ett befintligt projekt ekonomiskt samt att uppmuntra personer att flytta strategiskt till en ort där det finns få kristna.

Pappersarbete I likhet med så många andra arbeten, har även personerna på denna enhet ett visst mått av administration i sina tjänster. För att frigöra så mycket tid som möjligt till församlingsarbete, sköter Gunvor Gustavsson den största delen av avdelningens pappersarbete. – Vi har mycket kontakt med SST (Statens stöd till trossamfund), berättar Lars-Gunnar. Vi redovisar församlingars medlemsstatistik och fördelar därefter bidragspengar tillbaka till församlingarna. Vi redovisar uppgifter till kammarkollegiet (samfundets roll som vigselförrättare) och finns även med i flera ekumeniska konstellationer. text & foto:

sofie rotstedt

kommunikationsenheten, SAM

Aktuellt nr. 1 2012

7


BESÖK MEDVIND 2012

Besök gärna lägret på avslutningsgudstjänsten den 1/7 kl 11.00. Läs mer om lägret: medvind2012.se

Äntligen storläger!

V

id två tillfällen tidigare har UV-scout arrangerat storläger: ”Storslaget” 1998 och ”Mersmak” 2005. Till sommaren är det dags igen. Platsen blir Bjärdesjö Säteri söder om Myresjö, och namnet blir ”Medvind”. Varför storläger? frågar sig en del. Denna enorma apparat med logistik, transporter, säkerhet, mat, hygien, vatten och allt annat som ett storläger drar med sig. Ska det vara nödvändigt? Det är ju tillräckligt mycket jobb med ett ”vanligt”

8

Aktuellt nr. 1 2012

läger. Och för en nioårig UV-scout är det nog så stort att bara vara borta från mamma och pappa, krypa ner i en halvfuktig sovsäck och dessutom livnära sig på kost med inslag av både aska och sot!

också vill vara med. Det är fantastiskt! Tala om totalupplevelse.

Själv tycker jag dock att det ibland är skönt att bryta ett mönster. Att få uppleva något utöver det vanliga. Tänk att tillsammans med så många samtidigt få vara med om samma händelser på samma plats. Att på det sättet stärka vi-känslan. Och att dessutom veta att Jesus, den störste som finns,

Glöm inte att ta med Medvind i dina förböner. För visst är det så att vi klarar mycket av egen kraft, men vi är ändå helt beroende av Guds hjälp om det ska bli bra och enligt Hans vilja!

Lägret äger rum vecka 26. Många pusselbitar har redan fallit på plats men en del återstår.

Vi ses på Medvind 2012! text: foto:

harald wadskog, lägerchef andreas joakimson


Söndagsskollärare blev Årets Ledare 2011

Annika Martinsson, Ing-Britt Johannesson och Lena Johannesson är drivkraften bakom söndagsskolan i Gödeberg

motivering: I en mycket liten församling samlar de barn från familjer utanför församlingen till söndagsskola. Både barnen och deras föräldrar kommer och får höra

Guds ord presenteras på ett proffsigt och modernt sätt. Missionshuset fylls när det är söndagsskolfest eller familjegudstjänst. För att ha gjort ett äldre koncept som söndagsskola till något attraktivt och brobyggande, en mötesplats för människor utanför kyrkans väggar, har de förtjänat titeln Årets Ledare 2011.

E

n sjuksköterska, en förskollärare och en pensionerad bonde. Efter en jämn omröstning på Aktuelltredaktionen tog dessa tre tillsammans hem titeln ”Årets Ledare 2011”, för sitt arbete med söndagsskolan i Gödebergs missionsförsamling. Församlingen är en av de mindre inom SAM, bara åtta medlemmar. Därför firar man inte gudstjänst varje söndag i det lilla röda missionshuset, utan åker till andra kyrkor i kretsen. Den största verksamheten i församlingen är istället söndagsskolan. Och det är en tradition som har sina rötter långt bak i tiden. – Det har funnits söndagsskola i bygden oavbrutet sedan 1877,

berättar Ing-Britt Johannesson, som varit söndagsskollärare sedan mitten av 1970-talet. Antalet barn har varierat genom åren, nu är de sex. Men slående är att ingen av dessa har sina föräldrar i församlingen. Ing-Britt berättar att man fått ett förtroende i bygden och att barnens föräldrar gärna följer med och stannar kvar under söndagsskolan. När det är söndagsskolfest blir missionshuset fullsatt, det är en fest för hela trakten. – Barnen är väldigt trogna, säger Annika Martinsson. Barn har ju så mycket för sig, man förstår om de inte orkar. Men är de inte sjuka eller bortresta så kommer de. Varje samling utgår från en bibelberättelse. Man använder väldigt sällan köpt

material, utan skapar istället något eget, anpassat efter gruppen. – Barnen och familjerna känner sig hemma, tror Lena Johannesson. Det viktigaste för oss är att de får känna sig värdefulla och älskade. Trots att det är tungt ibland vet Ing-Britt utan tvekan varför hon orkat hålla på med söndagsskolan i snart 40 år. – Om vi inte hade söndagsskola, vem skulle då berätta för barnen om Jesus? Text och foto:

carolina olofsgård

kommunikationsenheten, SAM

Gödeberg ligger mellan Nässjö och Bodafors.

Aktuellt nr. 1 2012

9


Musikliv i projektform

M

fakta

MUSIKPROJEKT

SAU arrangerar ett antal musikprojekt varje år. Barnkörläger och körhelg för tonåringar (Measure) är två exempel. – En ny grej som vi började med förra året är GF@home – Gullbrannafestivalen på hemmaplan, säger Sara Vittgård. Syftet är att skapa en plattform för de musiker och sångare som inte är inriktade på lovsång. Det är en grupp som har svårare att få utrymme i församlingen och därför behöver ges andra möjligheter.

10

Aktuellt nr. 1 2012

usikens roll i församlingen har förändrats. Svårigheten att engagera ideella ledare och färre fasta körer, är två förändringar. Men det behöver inte betyda att musiken får en mindre roll. Sara Vittgård jobbar som musikkonsulent på SAU och som musikansvarig i Allianskyrkan i Jönköping. – När det gäller körmusiken är det många församlingar som jobbar i projektform, säger Sara. Man övar inför storhelger och körmedlemmarna förbinder sig inte att vara med under hela året. För 20 år sen var det vanligt med ungdomskörer. Alla var välkomna och man behövde inte sjunga speciellt bra. Man hade kul ihop och kören hade en viktig social funktion. Idag finns inte så många ungdomskörer, och jag tror att det främst beror på att många inte vill satsa en kväll i veckan på en kör. Man har inte den tiden helt enkelt.

Viktigt att ge alla plats Tidsbristen gäller inte bara körmedlemmarna, man ser också att det är svårare att hitta ideella musikledare idag. De församlingar som har möjlighet anställer någon på ett visst antal procent som jobbar med musiklivet. Vi formas också av det som händer i samhället i stort. Tv-program som Idol


Idétorka? och likande lockar till individuella karriärer och skapar en kultur av att allt ska låta bra och vara proffsigt. Det gör att både ledare och medlemmar kan ha väl höga krav. – Men körsången behöver inte vara navet i församlingens musikliv, menar Sara. Lovsångsbanden är ett exempel på att det finns andra sätt att musicera idag. Men lovsångsgenren passar inte alla musiker. Ungdomar som vill spela rock´n´roll på en gudstjänst bör få göra det. På samma sätt som psalmsången och lovsången ska få prägla andra samlingar. Det viktiga är inte i vilken musikgenre man spelar utan vad sångtexterna talar om, det borde vara vårt fokus. text:

jänster, Dessa grupper/körer medverkar gärna på gudst etc: öten omsm musikcaféer, ungd

Grupper: 

Storegårdskyrkans lovsångsteam, Eksjö YlenforsJohansson, Jönköping Körer:

Lingon och Mjölk, Värnamo Huskvarna Singers, Huskvarna Ungdomskören Livslust, Värnamo Ichtus, Fiskebäck pMer information om grupperna samt kontaktup a gärn ra gifter finns på www.sau.nu Komplette hemsidan med information om din grupp!

sofie rotstedt

kommunikationsenheten, SAM foto:

andreas joakimson

Upplevelser efterlyses Även under 2012 års årskonferens på Gullbrannagården kommer en auktion att hållas till förmån för SAM:s internationella arbete. Det som auktioneras ut är upplevelser av vitt skilda slag. Det kan vara en middag för ett antal personer, en båttur, ostkakebak, bad i badtunna, vandring i naturen – endast fantasin sätter gränser. Kristina Wernersson från Huskvarna var en av dem som tog tillfället i akt på förra auktionen. – Jag var med på ljusstöpningen på Mullsjö folkhögskola i höstas. Det var kul att lära sig stöpa lite annor-

lunda ljus, exempelvis grenljus och ljuskronor. Deltagarna representerade ett stort åldersspann, en del var nybörjade medan andra stöpt ljus många gånger innan. Det var roligt att jobba ihop med personer som man annars aldrig skulle ha träffat! SAM har arrangerat upplevelseauktioner vid de senaste två årskonferenserna. Kerstin Johansson på SAM berättar att auktionerna gett ringar på vattnet. – Upplevelserna är uppskattade, man lär känna nya människor och bidrar samtidigt till missionsarbetet. Nu planeras vårens auktion

och om du har upplevelser att erbjuda så ta gärna kontakt med oss. kerstin.johansson@alliansmissionen.se eller tel 036-30 61 66 (före 13 april).

Aktuellt nr. 1 2012

11


Berätta lite om hur Gullbrannafestivalen kom till Gullbrannafestivalen har sitt ursprung i Forserum och församlingen där, berättar Andreas Joakimson. 1994 arrangerade församlingen en konsert med amerikanska gruppen Petra och svenska Jerusalem. En klockren satsning på två band som nysatsade och har en stor publik i Sverige. 5 800 personer kom till Forserum denna lördag i maj. Centrumförsamlingen fick mersmak av arrangemanget och två år senare gjordes festivalen Junction i Viebäck. När konsertlokalen Skeppet byggdes på Gullbranna-gården föddes idén att flytta festivalen dit. Gullbrannagården är på flera sätt en perfekt plats för festivalen. Stor camping- och konferensanläggning, kilometerlånga sandstränder med inbjudande bad, restaurang, café, butik, stugor och kyrka.

Hur kom du in i festivalarbetet? – När den första festivalen kördes arrangerade jag ”Högtryck” veckan efter festivalen, en ungdomsvecka innehållande mycket av gudstjänster, seminarier, konserter, underhållning, caféer mm. Jag fick en tanke att man skulle kunna ta det bästa från

12

Aktuellt nr. 1 2012

GF och från Högtryck och slå ihop det till ett arrangemang med en större bredd. Så blev det och det är jag väldigt glad över, säger Andreas.

Vilken är din roll i festivalen? – Jag är väl någon form av koordinator för festivalen och försöker ha en överblick så att allt fungerar i de olika arbetsgrupper som finns. Jag jobbar även mycket med artistbokning och marknadsföring av festivalen.

Har syftet med festivalen alltid varit detsamma? – När man drog igång festivalen i Forserum hade man som mål att på bästa sätt andreas presenJOAKIMSON tera den bästa musiken med det bästa budskapet. Sommarens festival är den fjortonde i ordningen och dessa mål finns fortfarande kvar. Vi vill vara en mötesplats, med Gud och med varandra i en blandad mix av åldrar. Inspirera och utmana i den kristna tron, fokusera på vad som är vårt upp-drag och presentera den bästa musiken i en inbjudande och varm miljö. Om man vill koncentrera det

så har vi tre ord på bokstaven M som vi vill lyfta. Musik, Möte och Mission, säger Andreas.

Hur har festivalen utvecklats? – Festivalen har till vår stora glädje vuxit från år till år, och då sker automatiskt en utveckling i festivalarbetet. Mer av strukturer och arbetsgrupper, fler personer som bär olika ansvar, mer fokus på att bredda programmet med olika aktiviteter, samlingar, turneringar, och konserter. Vi är omkring 250 ideella medarbetare i olika åldrar från Forserum, Älgabäcksryd, Hillerstorp, Gnosjö och många andra orte, och vi har med åren lärt oss vilken insats som krävs. Vårt stora angenäma problem är just nu att festivalen växer. Vi har lyckats få till mer plats att campa på och vi längtar också efter att inför kommande få till en ny mellanstor scen på festivalen.

Vad tycker artisterna om att komma till GF? – Artisterna är stormförtjusta i GF. För många artister är Gullbrannafestivalen det första mötet med Sverige och det vill vi göra så positivt som möjligt. Vi märker nu efter flera års arbete att ryktet om festivalen är positivt i USA,


England, Tyskland och här hemma i Sverige och de flesta artister vill gärna komma tillbaka. I år är Leeland tillbaka, som gästade oss förra året och Stryper som spelade hos oss 2007. Det är mycket roligt.

Vad har ni för andra medverkande på gång i sommar? – Förutom Stryper som nog är världens största kristna hårdrocksband genom tiderna och Leeland som är ett av de större banden i USA idag, har vi bokat det amerikanska mer alternativa lovsångsbandet Gungor som gjorde succé på Frizon i somras samt det glada brittiska popbandet LZ7. Årets talare heter Lee Saville och är grundare av missionsorganisationen Networks, som arbetar bland de fattigaste av de fattiga i tre samhällen i nordvästra Rumänien. Sedan tänker jag på den stora skräll som släpptes för några

veckor sedan. I flera år har vi lagt en förfrågan på ett av de största och mest etablerade kristna rockbanden i USA, Switchfoot. Det har alltid blivit nej, pga turnerande i andra delar av världen. Men strax innan jul fick vi en positiv hint från bandets manegement om att det skulle kunna bli verklighet 2012. Vi blev lite tagna på sängen då vi redan bokat flera internationella band och nyttjat större delen av vår internationella bandbudget. Vi började tillfråga fler sponsorer till festivalen och responsen blev positiv. Det skapade möjligheten att vi i slutet av januari kunde boka världsbandet Switchfoot till GF och Sverige för första gången. Detta är vi mycket glada över!

bredd av åldrar bland festivalbesökarna. Vi har mycket program för alla åldrar och vi märker att musikstilar inte delar generationerna, utan att man kan gå på konserter tillsammans.

Någonting mer du vill tillägga? – Jag vill hälsa alla varmt välkomna till festivalen i sommar. Uppmuntra alla i din omgivning att åka, ta med grannar och vänner till en positiv helg! Läs om festivalen, artisterna och köp festivalpass på gullbrannafestivalen.com text:

michael malmborg

kommunikationsenheten, SAM foto: gullbrannafestivalen

Vad är det bästa med GF? – Oj, det är nog att det är en sådan

Aktuellt nr. 1 2012

13


En av demonstrationerna i Alexandria för ett demokratiskt Egypten

Oro för kristna i Egypten

I

november 1992 reste en grupp medlemmar i Törestorps Missionsförsamling till Egypten. Målet var att besöka ett pojkhem i Kairo som vi samlat in pengar till, och träffa SAM:s medarbetare som jobbade där. Under resan besökte vi också Fairhaven i Alexandria. Där arbetade Kristin Jonsson tillsammans med El Saray-kyrkan med att starta en skola för förståndshandikappade barn. Innan jag åkte på denna resa hade jag precis avslutat en tjänst som skolsköterska inom särskolan. När jag var på Fairhaven upplevde jag ett Herrens tilltal: här kan du vara en resurs. Det blev startskottet för ett långt engagemang.

14

Aktuellt nr. 1 2012

Skolan har utvecklats Under 1994 kom den första gruppen lärare från Fairhaven till Sverige för fortbildning. Under åren som gått har flera grupper besökt Sverige och resorna till Egypten har blivit många. Skolan har utvecklats från ett tiotal elever med några lärare till att idag ha 130 elever och 60 lärare.

som finns i samma byggnad som barnhemmet.

Den arabiska våren Revolutionen under 2011 var omvälvande för hela Egypten. Både kristna och muslimer kämpade på Tahrir-torget. Den största evangeliska kyrkan i Kairo har med sina

Engagemanget för Egypten är stort i Törestorp. Föreningen Den gode samariten Sverige (DGSS) startade 1992 med uppgift att samla in pengar till ett barnhem i Kairo. Församlingen i Törestorp har dessutom en vänförsamling

Som nyblivna pensionärer tillbringade Lena och Sigge Backstig från Törestorp, hösten 2011 i Egypten. De är engagerade i arbetet med förståndshandikappade på Fairhaven och följde också dramatiken kring revolutionen.


”Love breakfast”, Pastor Nady Labib i El Muqattam Evangelical Church äter frukost tillsammans med imamer på Muqattam centret

8 000 medlemmar haft en viktig roll i den senaste händelseutvecklingen. Kyrkan ligger granne med Tahrir-torget och har fungerat som sjukhus och samlingsplats under revolutionen.

Samarbete väcker uppmärksamhet Under revolutionen slutade all polisverksamhet att fungera och både muslimer och kristna hjälptes åt att skydda barnhemmet och kyrkan i Kairo. Ett resultat av detta samarbete är att ledare från moskéer samt evangeliska, koptiska och katolska kyrkan nu träffas regelbundet för något de kallar ”Love breakfast”. Syftet är att visa varandra respekt, de vill hjälpa varandra även i fortsättningen. Detta är något som uppmärksammas i hela Egypten. Jag och min man har haft förmånen att få tillbringa hösten i Egypten. Det har pågått demonstrationer här varje vecka. Det är fantastiskt att se hur kristna och muslimer demonstrerar tillsammans med ett kors i handen.

Pastor Nady Labib i El Muqattam Evangelical Church tillsammans med imamer från moskéerna i grannskapet

De kristna, som känner stor oro inför framtiden, ber intensivt för sitt land. De väntar på uppfyllelsen av profetian i Jesaja 19:18-25. Koptiska kyrkan inbjöd till en bönenatt den 11 november 2011 i Cave Church i Kairo. Det kom 50 000 personer för att be för Egypten. Samlingen sändes i TV.

Gud gör under På nyårsdagen samlades präster, pastorer och kristna på Tahrirtorget för att be för Egypten och för dem som hade skadats under revolutionen. Torget är tv-bevakat och allt som händer där sänds ut i tv. Många muslimer som följt bönesamlingen var påverkade av de kristnas böner för landet och för alla som skadats. Det visade sig senare att både kristna och muslimer blev helade. Gud hör bön!

Känner oro På samma gång som vi kan se allt positivt som händer finns stora orosmoln. Det nya parlamentet som ska styra landet har en majoritet av islamister. Salaf-

isterna visar redan nu hur de vill att befolkningen ska leva. Kristna kvinnor är mest utsatta. De är lätta att urskilja på gatan och trakassera. Under de 20 år som jag regelbundet besökt landet har jag sett förändringar, alltfler kvinnor bär slöja och niqab. De kristna känner sig mer och mer marginaliserade. Många flyttar till utlandet för att skapa en tryggare tillvaro för sina familjer. Egyptens framtid vilar i Guds hand! Låt oss tillsammans be för Egypten! Text & foto:

lena backstig

Törestorps Missionsförsamling

fakta

SALAFISMEN

Salafismen är en inriktning inom  sunniislam där man vill gå tillbaka till religionen så som den praktiserades av de tre första generationerna av muslimer efter profeten Muhammed. 

Aktuellt nr. 1 2012

15


Hon fann blomman, mannen och Gud i djungeln

16

Aktuellt nr. 1 2012


H

Han har gått tre årskurser i en dövskola och sedan fortsatt skolgång till åttånde klass, i en vanlig skola. Nathalie började få upp ögonen för hur de döva har det i Papua Nya Guinea. De flesta får aldrig chansen att lära sig ett språk, de anses dumma och efterblivna. Man skäms och gömmer undan dem. – När jag kommer ut i byar och Nathalie Simonsson är döv frågar om det finns några döva sedan födseln. Hon gick brukar de först svara att det finns på dagis för döva och det inte. Efter ett tag erkänner kommunicerade tidigt Det finns föräldrar som satt de att det nog finns någon genom teckenspråk. eller några undangömda. Hon har gått på ut sina döva barn i skogen. De Det finns föräldrar som satt skolor för döva och blir helt förtvivlade när de nu inut sina döva barn i skogen. efter gymnasiet ser att de kunde ha hjälpt dem De blir helt förtvivlade när väntade studier i de nu inser att de kunde ha bland annat biologi, istället, om de bara förstått hjälpt dem istället, om de bara botanik och japanska vad det handlat om. förstått vad det handlat om. på universitetsnivå. on gav sig ensam ut på en resa jorden runt. Målet var att studera porslinsblommor och ett av stoppen på resan var Papua Nya Guinea. Planen ändrades och veckorna där förändrade många människors liv.

massor av outforskade arter på Papua Nya Guinea. För 100 år sedan skrapade ett fåtal forskare lite på ytan i landets kusttrakter, men sedan har det inte hänt något. Jag bestämde mig för att göra en långresa och planerade en tvåveckors vistelse i Papua Nya Guinea. Men så fick jag kontakt med SAM:s

Tidigt intresse Redan som ung intresserade hon sig för växter och hade egna odlingar hos morfar och mormor. Genom en släkting blev hon introducerad till det som skulle bli hennes passion, porslinsblommor. – De är vackra, lätta att sköta och luktar gott. Jag började odla dem redan i 13-årsåldern och nu har jag nog porslinsblommor i varje fönster hemma, säger hon. Hon förklarar att porslinsblommor växer på träd. När man hugger ned skogarna återkommer en del träd efter några år, men blommorna som växer på träden återkommer aldrig. Därför har porslinsblommorna försvunnit på många håll i Sydostasien.

Outforskade arter – Jag visste att det måste finnas

missionärer Sune och Britt Ceder via en gemensam bekant. De bjöd med mig till sin by i djungeln och jag stannade i landet i två månader istället.

Döva göms undan I byn inträffade något som kom att förändra Nathalies liv. En dag kom Sune och Britt och sa att hon hade besök. – Besök? Där ute i ingenstans. Där fanns det väl ingen som kände mig? Men där stod Foreting, en av byarnas invånare som var döv. Han kom så småningom att spela en viktig roll i såväl projektet som i Nathalies liv. Foreting visade sig snabbt vara ett undantag när det gäller döva i Papua Nya Guinea.

Två flugor i en smäll Plötsligt stod Nathalie där med två stora kallelser i livet. Både att utforska porslinsblommor och att hjälpa de döva i Papua Nya Guinea. Vad skulle hon välja? Nathalie hade ingen specifik kristen bekännelse, men tiden och samtalen med Sune och Britt startade en process. Hon fann en tro och bad Gud om vägledning över de livsuppgifter hon kände. Gud sa att hon inte skulle välja bara det ena projektet. Så började hon fundera på ett projekt där intressena drog nytta av varandra. Det blev projektet Paradise Forest. Efter studier i USA och ytterligare resor till Papua Nya Guinea, sjösattes projektet förra året. Det har två syften: Att kartlägga, samla in och bevara mångfalden av pors-

Aktuellt nr. 1 2012

17


NATHALIE & JUHONEWE

linsblommor. Och att samla in bakgrundsinformation om teckenspråk och behov för att ta reda på hur situationen kan förbättras för döva. Döva förnekas en normal språkutveckling på grund av okunskap om språkets betydelse för en människas mentala och sociala utveckling. – Jag kommer att försöka åka till områden där det finns olika typer av växtlighet, några byar vid kusten, en del i bergen och så vidare. Nästan hela landet är en stor vit fläck på kartan när det gäller porslinsblommor. – De dövas situation är en lika stor vit fläck. Ingen vet hur många döva det finns. De tiotalet dövskolor och dövklasser jag känner till drivs av katolska kyrkan. Men lärarnas kunskap om teckenspråk är bristfällig. Ibland används bara enkla tecken och eleverna utmanas inte intellektuellt.

Finansiering klar – Projektet beräknas pågå i minst

18

Aktuellt nr. 1 2012

fem år, säger Nathalie som i stort sett har finansieringen klar för dessa fem år. Nathalie har på egen hand sökt sponsorer till sitt projekt. En del kommer från botanikkretsar och en del från döva. Nathalie har även vunnit förstapriset i den nordiska finalen av ”Jordens kvinnor”, vilket också bidrog till finansieringen. En utmärkelse som kom helt oväntat för Nathalie.

Redan 15 nya arter Efter ett halvår av förberedelser började Nathalie och Foreting ge sig ut i skogarna på jakt efter blommor. De har hittills samlat ihop 500 plantor och hittat 15 tidigare oupptäckta arter. Förutom att Nathalie själv kartlägger och fotograferar skickar hon också växternas DNA till botaniska trädgårdar och forskare hon samarbetar med. Hennes förhoppning är att odlingarna så småningom ska utvecklas till plantskolor, drivna av döva, och ge inkomster. – Räknar man på hur små områden vi hittills har kollat och hur mycket det finns kvar är det inte orimligt att vi kommer att upptäcka 300 arter som inte finns kartlagda sedan tidigare. – Vi har nått ett genombrott. Jag

Biologen Nathalie Simonsson från Trollhättan reste ensam jorden runt för att samla utrotningshotade porslinsblommor. I Papua Nya Guinea fann hon såväl blomman, mannen som en tro på Gud. Foreting Juhonewe är ett undantag när det gäller döva i Papua Nya Guinea. Han fick gå i skolan, och han jobbar nu för att andra döva ska få samma möjlighet.

träffade chefen för ett av de största skogsbolagen. Han lovade att vi fick vara med när de fällt sina träd och samla in blommor innan de samlar in trädstammarna.

Döva hjälper till Nathalie försöker koppla in döva så mycket som möjligt i projektet. När de kommer till en by erbjuder man de döva att följa med ut och leta efter blommorna. – Det är ofta första gången i deras liv någon ser dem och frågar efter deras hjälp. På dagarna är vi ute i skogarna, på kvällarna sitter vi runt lägerelden i byn och försöker prata med folket. – Jag hoppas att jag och mina donatorer tillsammans lyckas med målet att se döva barn växa upp till stolta individer med fullt teckenspråk och rättvisare liv. Samtidigt som många porslinsblommor hinner räddas och spridas världen över genom de dövas plantskolor. Text & foto:

åke lager, Folk & Språk

Sedan originalversionen av denna text skrevs har Nathalie och Foreting hunnit gifta sig och Nathalie heter numera Nathalie Simonsson Juhonewe!


Tillstånd för sångtexter

V

isar ni sångtexter på väggen i kyrkan? Trycker ni upp sångblad eller sånghäften och gör OH-blad? Eller lagrar ni sångtexter i dator för projicering och utskrifter, för bruk i er församlings gudstjänster och samlingar? Förvissa er i så fall om att det finns ett lagligt tillstånd från copyrightinnehavarna. Varje gång man på något sätt mångfaldigar sångtexter, projicerar

på väggen eller i pappersform, måste man först försäkra sig om att man har tillstånd från copyrightinnehavaren, alltså från den/de som äger sångerna. Tanken på att kontakta varje copyrightinnehavare varje gång man önskar använda sig av deras sånger kan ju vara överväldigande. Det var av den orsaken som CCLI introducerade Kyrkornas Copyright Licens (CCLI-licensen). Genom licensen får församlingarna lagligt skydd och sångernas ägare får royaltyersättning när deras sånger används.

Licensen ger församlingarna frihet att använda de önskade sångerna direkt, utan det tidsödande besväret att ständigt tvingas kontakta varje sångs ägare. Med CCLI-licensen kan man bland annat skriva in sånger i dator och lagra dem, projicera på väggen, skapa egna sånghäften, sångblad och OH-blad. Läs mer på www.ccli.se illustration:

urban sandén

En årskonferens i rörelse SAM:s årskonferens hålls 17-20 maj på Gullbrannagården, Halmstad. Temat är rörelse. Rörelse tillsammans, med Jesus, för världen. På programmet finns, förutom ombudsmöten, seminarier och gud-

stjänster, konsert och musikmässa på stranden, upplevelseauktion och självklart den mycket viktiga barnkonferensen. Maria Ahlriksson, Mikael Celinder och Rebecca Malmborg är några av de med-

verkande. Från den 1 mars kan du boka boende, ring 035-421 80. Mer information kommer på www.alliansmissionen.se.

Aktuellt nr. 1 2012

19


Här satsas på musik

U

nder 90-talet hade varje församling med självaktning en ungdomskör. Ofta fanns också en barnkör och en vuxenkör. Idag är läget annorlunda. Det finns kanske en lovsångsgrupp och en kör som sjunger på storhelger, men musikens plats i församlingen har förändrats. Fiskebäckskyrkan i Göteborg har drygt 500 medlemmar och i denna församling har musiken en viktig funktion. Marie Stenlund och Johan Sjöö arbetar som musikansvariga i församlingen. – Musik har en möjlighet att inspirera hela församlingsarbetet, berättar Marie. Det är glädje och det berör. Om man vill bjuda in människor till kyrkan kan musiken vara en bra väg.

Kurs i körsång Församlingen har den senaste tiden satsat på en så kallad körkurs. Det är en utåtriktad aktivitet som samlar människor i åldern 13 år och uppåt, både från församlingen och från samhället. – Det är en stor utmaning att jobba med låttexter i ett sammanhang där kanske inte alla har en personlig

20

Aktuellt nr. 1 2012


JOHAN OCH MARIE Vem är Johan? 41 år, gift med Maria och jobbar just nu heltid i Fiskebäckskyrkan. Umgås gärna med familj och vänner, rör på mig och spelar innebandy, går på café och konserter. Lyssnar helst på soul och jazz. En av mina första LP-skivor var av gruppen “Licens” med albumet “Högt Spel”. Vem är Marie?

37 år, gift med Magnus och mamma till Simon, Josua och Emanuel. Jobbar för tillfället deltid i Fiskebäckskyrkan. På fritiden umgås jag med barnen, min man och våra vänner. Lyssnar just nu på soft musik, som Erik Tilling, Fernando Ortega och systern Hanna Stenlund (förstås!) men är uppvuxen i ett hårdrockshem och uppskattar fortfarande när det är tyngd i tonerna.

tro, säger Marie. Jag vill att sångerna ska nå in och beröra livet på insidan. Vi jobbar mycket med texterna och sen gör ju musiken sitt. Musikens roll är att nå in till vårt inre rum, där jag tror att vi alla bär på en nedlagd längtan efter Gud själv. Marie och Johan berättar att de egentligen är ganska olika och därför kompletterar varandra mycket bra. Marie arbetar med körkursen och de olika körerna, medan Johan fokuserar på musikerna och musikskolan.

Skola för musik Musikskolan är öppen för alla. Den yngsta deltagaren är sju år och den äldsta är i 40-årsåldern. Deltagarna är både församlingsmedlemmar och folk utifrån församlingen. Musikskolan är mycket populär och många gånger är det långa köer. – Vi har enskild undervisning en gång i veckan, förklarar Johan. Det pågår i 12 veckor och kostnaden är 1 200 kr för en termin. Man kan välja piano, sång, trummor, gitarr eller bas. Själv undervisar jag i piano och vi har ytterligare tre lärare som undervisar i de andra instrumenten. Marie beskriver även Johan som “en spindel i nätet” när det gäller gudstjänsterna. – Inför gudstjänsterna hjälper jag till med planeringen av musiken, spelar ibland och hjälper de som sköter projektorn och ljudtekniken, berättar Johan.

Inspirera och planera Som musikansvarig handlar mycket av arbetet om att hitta nya talanger. Marie och Johan försöker hitta människor som tycker det är kul att syssla med musik, och inspirera dem. I en stor församling är det ett omfattande arbete att hålla ihop musiken i verksamheten. – Som musikansvariga får vi ett helhetsgrepp om musiken, som ju också är en del i församlingens mål och vision, säger Marie. Samtidigt är det inte bara Marie och Johan som planerar musiken i församlingen. Ibland träffar de andra musikintresserade medlemmar och planerar tillsammans med dem. – När man har så många musikaktiviteter som Fiskebäckskyrkan har, kan det bli spretigt och då är det bättre att man

Aktuellt nr. 1 2012

21


samlas och kommer överens om ett gemensamt mål, förklarar Johan.

Delad längtan skapar generositet I en del församlingar uppstår ibland en schism mellan lovsång och psalm. De yngre önskar det förstnämnda, medan de äldre gärna använder psalmböckerna. – Jag tror att grundproblemet är att åldersgrupperna inte möts över huvud taget, säger Johan. Men man kan jobba på att hitta samhörigheten. Marie instämmer och tillägger att om vi träffas och delar våra hjärtan och vår längtan tror hon att vi kan få en större förståelse för varandra, och inse att vi många gånger egentligen längtar efter samma sak.

Viktiga övningar Vi resonerar en stund kring musikens roll idag jämfört med för tjugo, trettio år sedan. Tankarna landar i att det kanske var enklare att samla folk förr. – Idag upplever vi att vi har väldigt lite tid och den tid vi har är dyrbar,

22

Aktuellt nr. 1 2012

säger Marie. Men jag tycker om att samlas vid flera tillfällen när man övar, istället för att bara göra punktinsatser. Jag tror att själva övningen är en viktig del i sig. Gud får möjlighet att arbeta i oss när vi ger honom vår tid. En bra övning är både ett möte med Gud, människor och med musiken.

Uppmuntra eldsjälarna En del församlingar önskar säkert att musiken skulle ges en större plats. – Anställ en person, säger Johan och skrattar.

– Jag tror att grundproblemet är att åldersgrupperna inte möts över huvud taget, säger Johan. Men man kan jobba på att hitta samhörigheten.

– Det löser inte allt, tillägger Marie, men det löser mycket om man har någon som kan samla helheten. Som anställd har man möjlighet att tänka större, att ha en helhetstanke. – Många har inte möjlighet att anställa en musikansvarig, säger Johan. Men då kan man uppmuntra de som håller på med musiken ideellt. Ofta står de för ett stort arbete som man inte ser, och det är viktigt att berätta att man uppskattar deras insats. – Det kan även vara bra att åka på konferenser för att få inspiration, tipsar Johan. Det finns till exempel en jättebra ekumenisk konferens i Smyrnakyrkan i Göteborg som heter ”Sång- och musikkonferensen”. Text & foto:

caroline mannegren

medlem i Bottnaryds afs men bor just nu i Göteborg


Tack för gensvaret på brevet från SAM-styrelsen!

I

slutet av november skickade SAM-styrelsen ut ett brev till alla SAM-anslutna församlingar. Syftet var att belysa SAM:s akuta ekonomiska situation. Brevet formulerades av presidiet, beslutades av VU (Verkställande Utskottet) och några tjänstemän kontrollerade fakta innan det skickades ut. Tonen i brevet var tydlig och allvarlig, just för att situationen var och är så allvarlig. Somliga läsare har blivit arga, ledsna, eller irriterade. Men de allra flesta har förstått vår oro, kommit med konkreta förslag, eller varit tacksamma över vår tydlighet. Tack för alla svar! Jag blir riktigt glad när jag inser hur många engagerade SAM:are det finns! Medlemmar som brinner för och som vill något med SAM som samfund. Oron över 2011 års sista månader var stor. Församlingar och enskilda

har tagit sitt ansvar. På många håll har det gjorts extra insamlingar, och riktigt många enskilda har satt in pengar eller ”Dagens” på SAM:s konto. Detta extra upprop inbringade hela 606 617 kr (t om 31 jan), vilket gjorde att vi klarade 2011. Stort TACK! Utan ert engagemang och gensvar hade vi inte klarat det! Nytt år med nytt ansvar, nya utmaningar och möjligheter Många brevsvar har talat om att SAM behövs som samfund. Styrelsen vill arbeta med mål och visioner, stötta församlingar, starta nya församlingar, utveckla missionsarbetet, vara en röst i samhället, mm. Men – vi är inte i ekonomisk balans än. Vi behöver fortsätta att ta gemensamma krafttag.

ner räntorna, eventuell försäljning, samt strikt hållen verksamhetsekonomi. Tillsammans behöver vi också öka intäkterna! Flera konkreta förslag har kommit via era brevsvar. Vilken utmaning antar du? Varje SAM-medlem ger via autogiro 100:-/månad till SAM. (Då får vi en ekonomi i balans!) Dubblera medlemsavgiften och gör den obligatorisk. Öka ditt offrande till SAM med 6 st ”Dagens” utöver vad du ger idag. – Med Guds hjälp och efter bästa förmåga! Text:

karin hultberg

Ordförande i SAM-styrelsen

För mer info ang. Autogiro och ”Dagens”, besök alliansmissionen.se eller ring SAM-exp. 036-30 61 50.

SAM-styrelsen tog före jul ett vågat budgetbeslut: Att 2012 göra ett noll-resultat. Vi arbetar på att få

Aktuellt nr. 1 2012

23


UNDERVISNING

Tack, t a

et

Aktuellt nr. 1 2012

är god repetition som tillfälle för reflektion (Jfr sela). Lovsångens syfte bör heller inte underskattas. Musiken har kvaliteter som kan dyrka upp en människas innersta väsen. David tillkallas för att spela på sin harpa och lindra Sauls humörsvängningar. Lovsången är oftast tonsatt och uttrycker den inre glädje som har sin grund i att Gud är värdig all ära. Lov och tillbedjan var bek��nnelsens uttryck i Israel, en signal om att folket upphöjde den uppenbarade och ende Guden som räddade dem från Egyptens tyranni (5 mos 6). Monoteismen ställdes mot en uppsjö av gudaväsen i den omkringliggande polyteistiska världen. I Nya testamentet möter vi lovsången som en segersång – Jesus Kristus hade vunnit seger över synden och den onde själv. Efesierbrevet kapitel 1 utgörs av en lovsång och välsignelsen i Kristus skall en gång bli till en reell enhet i Kristus. Teologins kristologi betonas med emfas.

t

24

J Tack, tack

ve

Tänk om lovsången tar över, tänk om dessa upprepande strofer övervinner andra genrer i församlingens musikaliska register. Men lovsångens plats bör kanske ändå inte missförstås, underskattas eller malplaceras i den kollektiva eller enskilda erfarenheten. Lovsångens segertåg har ibland missförståtts. Det finns utan tvivel myter och föreställningar kopplade till denna genre. Lovsången kan inte förknippas med en enda musikstil, trots att människor, oberoende av generation, gärna försvarar ”sin egen musikstil”. Många exem-

pel finns i Bibeln på ett rikt och kreativt musikliv med allehanda konstellationer av instrument. Vi läser om harpor, psaltare till slagverk, exempelvis Mirjam som med puka i hand sjunger och dansar till Herrens ära. Och trumpeterna ljuder framför förbundsarken. För att inte tala om körsången! Bibeln speglar bredden.

li

O

ch så japaner, japaner, japaner…!” Legendariske radioreportern Sven Jerring ropar ut sin förtvivlan över läget i fotbollsmatchen i OS 1936, då Japan överraskande visar upp ett lag som i ett samlat jehu rusar på bollen och försvarar sig. Sjung ”..lovsång, lovsång, lovsång”! Stressad kyrkobesökare söker frejdigt sjunga med i kyrkan medan läget på jobbet och i relationen enbart känns som ett nederlag. Sjunga lovsång nu? Hur klingar Jerrings uttryck när orden bytts ut? Dur eller moll?

liv

Lova Herren – matchen är avgjord!

Själva lyriken är inte minst intressant att notera. Kännetecknet för hebreisk

s!

esu J k c , ta

k Tac

liv

et

poesi är de återkommande och synonyma upprepningarna, det vill säga hebreisk parallellism som i Psalm 27 och i Marias magnifikat i Lukas 1. Poängen

Enligt forskningen bör man inte underskatta musikens roll eftersom den fungerar som ett verktyg för ökad inlärning, suggestopedins pedagogik som utnyttjar människans både logiska och känsliga mot-


taglighet. DN:s Maria Schottenius tycker att kyrkans livemusiker ska sluta vika ned sig – prästen bör minska på pratet i musikgudstjänsten och istället läsa mer bibeltexter. Men visst, det knyter sig för många när ämnet om lovsång kommer på tal. Orsaken kan vara att lovsången malplaceras i den andliga erfarenheten. För sång och musik föds sällan i ett vakuum. När seger vunnits sjungs de historiskt präglade segersångerna. Motsatt läge kan uppstå då gudsfolket upphör att prisa Gud. Frimodigheten tynar då bort, vittnesbördet upphör och förhållandet till Gud visar sig i att människan visserligen bejakar Guds existens men inte Hans relevans. Idéhistoriskt sett existerade deismen under en kort period då människan inte gav plats för Gud på hennes upplysta arena. I det personliga livet kan samma sak hända. Omgivningen märker dock dubbelspelet och utnyttjar läget; ”Sjung för oss en av Sions sånger”, tyckte de babyloniska fångvaktarna (ps 137). Detta kan uppfattas som ett hån, men otrons folk anser ofta att kyrkans röst skall vara sann i sin bekännelse. Babylon låg långt bort från Jerusalem som var platsen för tillbedjan. Distansen till Sion skapade ett desillusionerat folk i fångenskap med ifrågasatt andlig identitet. När tillbedjan upphörde, tystnade lovsången. Lovsången kan tystna, men leder inte per automatik till en förbannelse av Gud (job). I sådana perioder är det läge att vända sig till Gud för att faktiskt klaga! Att lovsjunga Honom när allt går väl

prövar inte nödvändigtvis tron. Livets återvändsgränder kan fungera som den enskildes kammare för att klaga. En frågeställning som präglar inne-hållet i vissa psalmer (ps 73), är varför den gudlöse lyckas så väl medan den gudfruktige blir orättvist behandlad. Klagosångerna uttrycker det som gudsfolket

Ibland ser det ut som om klagosången är förutsättningen för lovsångens äkthet, att Gudsrikets framväxt förutsätter livets bottennapp. Oftast då, i själva fängelset, kan den troende sjunga lovsånger.

brottas med, men som oftast inte erkänns. Inte förrän botten är nådd i den mänskliga erfarenheten väller klagosången ohämmat fram. Vändpunkten kommer oftast först när krisen utmanat alla fejkade försvarsmurar.

ända in i de mörkaste grottor. Saul satte sig själv i centrum, ville visa sig stark och avsåg att rädda tronföljden åt sin son Jonathan mer än att söka Guds väg. David som hitintills hade visat prov på efterföljelse var mänskligt sett dömd att misslyckas. Det är då, när David nått sin vägs ände, som han ser ljuset (ps 142). Och Gud övergav inte David i dennes utanförskap. Ibland ser det ut som om klagosången är förutsättningen för lovsångens äkthet, att Gudsrikets framväxt förutsätter livets bottennapp. Oftast då, i själva fängelset, kan den troende sjunga lovsånger (apg 16). Jerring igen: ”…försvarande japander, från sig vilt slående japaner…”, ”…japaner som gör allt för att rädda segern åt Nippon…” Och Sverige förlorade med 2-3, Japan vann! Kan lovsång övergå till segersång? Lovsång sjungs då människan inser vem som har segrat. Mitt i ekonomiska kriser eller i en krackelerad relation. Allt är fullbordat! Lovsång, lovsång, överallt lovsång – det betyder segersång. Kom ut alla instrument och genrer! (Psalmer & Sånger, 333). Men sök inte själva lovsången för då förlorar den sin smak. Sök istället Gud – i Hans efterföljd finner vi glädje. text: bruno

w. frandell

lärare på Korteboskolan

David fick sparken av sin arbetsgivare Saul, han fick fly från sitt hem och sitt land och irrade runt bland dem som inte tillbad levande Gud. Saul, som redan hade nonchalerat Samuels profetord, höll på att tappa kontrollen och förföljde David

illustration: carolina

olofsgård

Tack, t ac

k Jes

e liv

Aktuellt nr. 1 2012

25


NOTISER

Personalnytt i sverige

Göran Ahlander Ericsson slutar sin pastorstjänst i Horda i sommar Elsmarie Kopparsjö Alfredsson börjar som programansvarig/vice föreståndare på Bödagården 1 april (25 %) Anna Martinsson är vakanspastor i Furusjö Alliansförsamling Carina Göransson slutar sin tjänst som ungdoms-pastor i Vetlanda Alliansförsamling i sommar

Mission på YouTube Lars-Åke och Carina Winberg jobbar som missionärer i Mocambique. Många barn i detta land har mist sina föräldrar i aids. Lars-Åke och Carina är bland annat engagerade i ett projekt vars syfte är att hitta nya familjer till föräldralösa. På YouTube finns några filmsekvenser från detta viktiga arbete. Kika gärna in där! Sök på Winberg+Mocambique www.youtube.com

26

Aktuellt nr. 1 2012


31

NOTISER

Almanackan

Mars 3-4 Korteboskolans möteshelg 9-11 Växtverk, steg 3 10 Lovsångsledardag, Värnamo 13 Verkställande utskottet (VU) 17 Årsstämma och Öppet hus på Mullsjö folkhögskola 17 Kursdag ”I Trygga Händer”, Bankeryd 19 SAM:s festkväll för församlingsanställda 22 Internationella rådet 24 SAM-styrelsen 24-25 Barnkörläger 31 Utbildningsdag för församlings- styrelserna, Mullsjö fhsk April 4-11 Påskresa till Turkiet 5-8 Tre dagar, Kungsportkyrkan, Huskvarna 16 Distribution av material till årskonferens, bl a årsbok 19 Träff för bl a missionsråd, Nässjö 21 SAU:s årskonferens, Allianskyrkan i Jönköping 22-27 Inspirationsresa till Tyskland Maj 4-6 Konfirmationshelg, Gullbrannagården 5-6 Korteboskolans möteshelg 10 Internationella rådet 17-20 SAM:s årskonferens, Gullbrannagården 29 Sverigerådet 29 Korteboskolans avslutning

Läs mer på www.alliansmissionen.se

Resa till mittens rike De församlingar i provinsen Inre Mongoliet, Kina, som har sina rötter i SAM:s missionsarbete 1902-51 har de senaste 30 åren gått från en underjordisk tillvaro till att idag verkligen synas och påverka sin omgivning. Industristaden Baotou, där det fanns två missionsstationer, har idag över 130 kyrkor. Den största rymmer 10 000 personer! De som varit med på någon av de nio Kinaresor som anordnats sedan 1999, säger ofta att resan “överträffar allt man kunnat tänka sig”. Nu planeras en ny resa, 14-27 september. Under en hel vecka blir det besök i olika typer av församlingar, i bibelskolor, på äldreboende och skolor. Vi besöker också sevärdheter i Peking och Kinesiska muren. För mer information kontakta Eskil Albertsson, 036- 362998, 070-240 91 93, e-post: eskil.albertsson@bredband.net

Inspirationsresa till Tyskland Möt Alliansmissionens systerkyrkor i Hamburg, Weimar och Berlin! Bli inspirerad och utmanad av spännande berättelser om församlingsbygge, mitt i det sekulariserade Tyskland. Det blir också härlig gemenskap och teologisk reflektion på bussen samt tid för sightseeing och egna upplevelser i Berlin. Resan äger rum 22-27 april och vänder sig till studenter på Korteboskolan, till pastorer, ungdomsledare, ledare och styrelser i församlingarna. Åk med fördel tillsammans med någon för att starkare kunna dela med er när ni kommer hem. Läs mer på www.alliansmissionen.se Aktuellt nr. 1 2012

27


VI STÖDJER ALLIANSMISSIONENS ARBETE

036 - 30 10 00

Jönköping 036-35 41 80 Värnamo 0370-17 200 www.svenskfast.se

Karlssons Begravningsbyrå Börje, Birgit, Göran & Peter Tel: 0370-101 22, 122 22 Rydaholm tel: 0472-57 50 16

www.ankarbergs.se

G:a Hjälmserydsvägen 5 • 570 02 Stockaryd Tel: 0382 - 259 95 • Fax: 0382 - 259 90 E-post: info@eltk.net

www.ltemballage.se

TILLVERKARE AV ELCENTRALER

Alltid aktuella nyheter på webben! www.alliansmissionen.se

Trygg och personlig hjälp med allt i samband med dödsfall. Barnarpsgatan 31 • 553 16 Jönköping Tel 036-71 04 15

www.begravningstjanst.com


Aktuellt nr 1 2012