Issuu on Google+

Aktuellt

Nr. 1 2011

från Alliansmissionen

Viljan att vara äkta Sid 18

Uppstickarna erövrar modemetropoler Sid 14

”Mission är vår uppgift” Sid 16


LEDARE

Samla och sända Följ mig, så kallade Jesus sina första lärjungar och så kallar han oss. Att vara en lärjunge till Jesus är att vara på väg. I vilken riktning går våra tankar och drömma r, vår längtan och våra steg? Söker vi oss in i den trygga gruppen av lärjungar, den varma gemenskapen med Jesus i centrum? Längtar vi ut till mötena med människ or som inte känner Jesus? Har människors behov av hjälp, stöd och tröst fastnat som hullingar i våra hjärtan och drar oss ut ur vår bekvämlighetszon? Var finns Mästaren som kallat oss att följa honom? Jesus samlar gärna lärjunga gruppen omkring sig. Han tog Petrus, Johannes och resten av gänget till platser där de kunde vara för sig själva. För att vila, hämta krafter och be tillsammans. Visst finns Jesus mitt ibland sina lärjungar när de samlas till gemenskap och bön. Där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem (matt 18: 20). Några kapitel längre fram i Matteusevangeliet säger Jesus att han väntar på oss bland de hemlösa, hungriga och törstiga. Han är naken, sjuk och i fängelse och behöver hjälp. När Jesus talar med sin Far i himlen om lärjungarna säger han: Liksom du har sänt mig till världen, har jag sänt dem till världen.” Det första Jesus sa till lärjungarna när han kallade dem var; Kom och följ mig. Jag skall göra er till människofiskare. Det sista han sa till dem innan han återvände till sin Far i himlen var: Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar. I det uppdraget lovar han gå med oss varje dag. Vi får följa Jesus både när han samlar oss till gemenskap och bön och när han sänder oss att vittna och tjäna. Inriktningen på våra tankar, drömmar och längtan borde alltid sträcka sig mot samhället och människorna utanför församlingskretsen. När vi följer Jesus in i den varma och goa lärjungagemenskapen är det för att samla kraft, inte för att fastna i vårt trygga hörn. Om vår ärliga bön i lärjungagruppen är att Gud ska öppna dörrar och visa vägen, för Han oss till människor som behöver vår hjälp. Då väntar ett spännande liv.

Anders Bengtsson missionsföreståndare

Svenska Alliansmissionen Västra Storgatan 14 553 15 Jönköping Svenska Alliansmissionen har drygt 13 000 medlemmar i 180 svenska församlingar. Vi sänder ut 21 missionärer och bedriver arbete i ett 15-tal länder.

tel 036-30 61 50 info@alliansmissionen.se www.alliansmissionen.se Plusgiro 1 42 86-9

Ansvarig utgivare: Anders Bengtsson Redaktör: Sofie Rotstedt Grafisk form: Urban Svensson urban-svensson.com Utgivning: 5 gånger/år varav nr 2 är årsboken Aktuellt nr 2 är SAM:s årsbok och skickas till församlingarna i slutet av april. Omslag: Berta tar sin bromsmedicin mot hiv. Läs mer på sid 6 Tryck: ArkTryckaren www.ark-tryckaren.se


Akademi för ledarskap och teologi

B

esluten är fattade, planerandet har pågått ett tag och till hösten startar den nya pastors- och ledarutbildningen. Alliansmissionen tillsammans med Pingst och EFK sjösätter nu en utbildning för framtidens ledare i församlingsmiljö. Den bygger på lång erfarenhet men är till stora delar är nyskapande. Akademi för Ledarskap och Teologi är namnet på utbildningen som den kommer att ledas av Ulrik Josefsson och Dan Elofsson. Utbildningen är en sammanhållen, församlingsbaserad och teologisk pastors- och ledarutbildning på akademisk nivå, ord som kännetecknar vad utbildningen vill vara. som involverar olika platser och parter för att samla kompetens och skapa bredd. Konkret betyder detta: lokalisering med studiecentran på flera platser, ett nätverk mellan folkhög-skola och högskola och ett medvetet samspel mellan olika dimensioner av lärande. SAMMANHÅLLEN UTBILDNING

FÖRSAMLINGSBASERAD UTBILD-

där alla studenter har en utbildningsförsamling och en mentor. I församlingen kan studenten både pröva teorier i praktiken och öva konkret ledarskap. Med mentorn kan studenten bearbeta sin personliga utveckling och ledarroll. NING

TEOLOGISK UTBILDNING

som inser vikten av att vara grundad på god teologi. Utbildningen kommer särskilt betona: församlingens missionsutmaning, att Bibeln är den avgörande auktoriteten för lära och liv, att god teologi integrerar upplevelser och erfarenheter och att teologin ska märkas i liv och i handling. LEDAR- OCH PASTORSUTBILDNING

vars första uppgift är att träna ledare. I detta ligger både den pionjära utmaningen att se nya möjligheter och studenternas förankring i den egna traditionen så väl som den samtida kontexten. Målet är att träna reflekterande praktiker.

vårens ansökningsperiod och höstens kursstart. Vill man bekanta sig närmre med utbildningen görs detta bäst på den nyöppnade hemsidan www.altutbildning.se De studenter som idag läser Teologilinjen och Själavårdslinjen på Korteboskolan, läser klart sina utbildningar på skolan. Korteboskolan i sin nuvarande form kommer att fasas ut för att helt gå upp i Akademi för ledarskap och teologi. TEXT: ulrik

josefsson

avgående rektor för Korteboskolan samt utbildningsföreståndare för Akademi för Ledarskap och Teologi.

är en kvalitetsbestämning som ansluter till det teologiska arbete som pågår inom högskola såväl i Sverige som internationellt. Konkret innebär det att delar av utbildningen ger högskolepoäng som både ger legitimitet och ökar möjligheten för studenter att läsa vidare. Nu pågår ett intensivt arbete med alla förberedelser inför AKADEMISK NIVÅ

Aktuellt Nr. 5 2011

3


Kyrkan mitt på torget

J

ag är här för att träffa Fredrik Möller, pastor i församlingen. När han går över torget ropar ett par unga killar direkt hans namn och kommer fram för att prata. Han verkar vara ett välbekant ansikte i området. Trots att församlingen alltid haft ett utåtriktat arbete, består matrikeln mest av människor boendes i andra stadsdelar, med klassisk frikyrkobakgrund. – Vi återspeglar inte området, men vi tar steg åt det hållet, berättar Fredrik. Tynnered är en spännande mix av olika nationaliteter och åldrar, mestadels bestående av vad vi traditionellt sett brukar kalla arbetarklassen. – Vi försöker möta de behov som finns. Tynnered präglas bland annat av arbetslöshet, ensamhet, och ungdomsbrottslighet.

Inga fler bränder Ett konkret exempel på detta var när de lokala kyrkorna, politiker och föräldraföreningen gemensamt bestämde sig för att göra något åt oroligheterna i stadsdelen. Efter ett flertal bränder i området ställde man upp en husvagn på torget varje lördagskväll. Här bjuds på kaffe och bullar. – Vi som jobbar med detta har fått en väldigt fin gemenskap som bygger broar. Vi har också lärt känna många barn och ungdomar. Husvagnen har sänkt trösklarna

4

Aktuellt Nr. 1 2011

till kyrkan. De vuxnas närvaro på lördagskvällarna tycks ha hjälpt. Bränderna upphörde, men så fort man slutade med husvagnsprojektet uppstod en ny brand i en byggnad. Sedan man återupptog verksamheten med husvagnen har det dock inte brunnit. – Vilken tur att det inte var kyrkan som brann ner! utbrast ett av barnen, berättar Fredrik. Då förstår

Vi försöker möta de behov som finns. Tynnered präglas bland annat av arbetslöshet, ensamhet, och ungdomsbrottslighet. ” man att det vi gör betyder något. – Några av områdets barn är i kyrkan så fort det finns möjlighet och vill hjälpa till med allt, berättar ungdomsledaren i församlingen, Filip Jönsson.

Längtar till onsdagarna Förutom ungdomsverksamhet som UV-scout, konfirmation och ”öppen kyrka” på fredagar finns också annan verksamhet i församlingen. På kyrktorget serveras fika varje onsdagsförmiddag, varav vartannat tillfälle också innehåller någon form av program.

– Många berättar att de längtar till onsdagarna när de slipper sitta ensamma i sina lägenheter, menar Filip. Något annat som också uppskattas av många är det julbord som församlingen bjudit på de senaste åren. En lokal restaurang bjuder på maten och församlingsmedlemmar bistår med program och julklappar åt alla gäster. – Julbordet besöktes av 95 personer, varav endast en handfull var församlingsmedlemmar. Vi fick många positiva kommentarer och fina andliga samtal, berättar Fredrik.

Inte friktionsfritt Att vara en kyrka mitt i ett socialt belastat område med många olika kulturer är inte alltid enkelt. – Det är inte friktionsfritt, men samtidigt är det gött att det är så. Man kan inte alltid ha full koll, fortsätter Fredrik. I sommar planerar vi att ha sommarkyrka, med bland annat grillning och musikgudstjänst samt olika aktiviteter för ungdomarna. De flesta i området har varken båt eller husvagn. Verksamheten är lika viktig på sommaren som annars. Förr talade man om kyrkan mitt i byn. I Tynnered kan man istället tala om kyrkan mitt på torget. TEXT:

hanna eklöf

student på Korteboskolan FOTO: david

lindquist


Mitt på Opaltorget i stadsdelen Tynnered i Göteborg tornar en vit 60-talsbyggnad upp sig. I samband med att stadsdelen etablerades byggde SAM Opalkyrkan, som till en början var en pionjärförsamling. Idag fyller församlingen en viktig funktion i området.

fakta OPALTORGET Göteborgs kommun vill förnya intrycket av Opaltorget. Eftersom Opalkyrkan ligger mitt i torget och i vägen för planerad ny bebyggelse vill kommunen förhandla med församlingen om ersättning för att lösa ut kyrkan. En arbetsgrupp, där även en representant från församlingen ingår, diskuterar just nu frågan. Ett förslag är att Opalkyrkan kan finnas med i en ny centrumbyggnad tillsammans med andra verksamheter. En annan möjlighet är att församlingen bygger en ny kyrka, till vilken kommunen föreslagit en tomt. – Oavsett hur det blir så känns det spännande och är en ny möjlighet, menar församlingens ordförande, David Green. Även om inget av förslagen blir av, så kanske församlingen ändå väljer att förändra befintlig byggnad, då kyrkan börjar bli sliten och för liten för verksamheten. Församlingen vill gärna ha hjälp i förbön för detta. – Det handlar såklart om stora summor pengar och vi ber om att Gud ska öppna och stänga rätt dörrar. Aktuellt Nr. 5 2011

5


- Jag är så tacksam för att jag återfått livet, nu kan jag själv arbeta på fältet, sälja på marknaden för att försörja mina barn, säger hivsmittade Berta.

var med och

FÖRÄNDRA

Berättelsen om Berta visar att aids är ett hot som kyrkan kan övervinna.Vill du vara med att ta ditt ansvar för en förändrar värld? Det kostar inte mer än 150 kr i månaden att rädda livet på tre personer som Berta! Läs mer om aidsfadder på nästa uppslag.

6

Aktuellt Nr. 1 2011


Är detta ansiktet av hiv?

K

anske inte det vi vant oss vid att se. Det här är bilden av en leende och förvandlad mamma, tillika ett av katastrofens offer. Den 28-åriga fembarnsmamman Berta hade inte levt idag om Guds församling accepterat orättvisorna i världen. När hiv ledde till aids, trodde Berta att hon skulle dö. Sjukdomen gjorde att Berta inte ens hade krafter att lyfta en gryta. Men bromsmedicinerna återställde hennes styrka. Kyrkvolontären Lurdes förändrade hennes vardag. Det här är miraklet av den globala kyrkan i aktion. Församlingar och individer i Sverige ger stöd till kyrkor i Afrika som i sin tur ger stöd till Lurdes att hjälpa Berta, så att Berta kan försörja sina barn igen.

Att ge hopp i en tid av hiv Den som möter Berta idag skulle inte tro att hon lever med en kronisk sjukdom. Hon bor på landsbygden i Moçambique och hon lever med hiv. Detta är vanligtvis en kombination som leder till en tidig död. Moçambique är ett av de länder som drabbats hårdast av aidsepidemin, med 1,7 miljoner hiv-positiva. Ett av skälen till att Berta idag mår bra är att hon tar bromsmediciner som visserligen inte är något botemedel mot hiv men lindrar dess effekter. Men 80 % av dem som behöver bromsmediciner har inte tillgång till dem, trots att de är gratis! Kliniker ligger för långt bort, man är rädd för att familjen och grannarna ska få reda på att man är hiv-positiv eller att man inte känner till medicinerna, är några av orsakerna.

Aktuellt Nr. 5 2011

g

7


Viktiga volontärer En annan anledning till att Berta, och tusentals andra smittade, idag mår bra beror på den lokala kyrkan. Svenska Alliansmissionens partner Kubatsirana, som betyder ”att hjälpa varandra”, arbetar i ett nätverk av 85 kyrkor i Moçambique i kampen mot hiv. De olika kyrkorna mobiliserar sina medlemmar att ta hand om de fysiska och andliga behov hos människor som lever med hiv. Kyrkovolontären Lurdes är själv hiv-positiv. Men hon besöker regelbundet andra som lever med hiv. Hon hjälper dem att komma till sjukhus för hälsokontroller, ta sin medicin och hjälper till med hushållssysslor.

– Om inte Kubatsirana och Lurdes hade kommit hade jag inte levt idag. Många här lever med hiv och jag ser många människor dö. Deras barn går sedan från hus till hus och tigger mat. De flesta som lever med hiv diskrimineras av sin egen familj. De säger att vi är kvinnor som lever ett dåligt liv, de tror att vi har haft många män. De tycker vi får skylla oss själva och därför blir vi lämnade. Vi får inga besök eftersom vi ändå snart ska dö. Men bromsmedicinerna och Kubatsiranas arbete har till viss del förändrat dessa attityder.

Gud övergivit dem. De ber men ser inte svar på bön eftersom ingen kommer och hjälper. Det är svårt att beskriva vikten av Kubatsiranas arbete. Många är så desperata och modfällda när Gud inte verkar höra deras böner att de också överger kyrkan men när Kubatsiranas volontärer besöker oss är det som att Gud säger: ”Jag har inte övergivit dig, jag älskar dig”. Det är Guds välsignelse till oss. Eftersom volontärerna inte är del av min direkta familj, förväntade jag mig inte det. På så sätt hjälpte hon mig att finna Gud igen.

Hälsning från Gud

TEXT & FOTO:

– Många människor känner att

missionär i Moçambique

carina winberg

Nya utmaningar hotar positiv utveckling

S

ituationen kring hiv och aidskatastrofen i världen är påfallande tyst. Det kan kännas sorgligt eftersom det händer mycket positivt, samtidigt som nya utmaningar hotar de senaste framstegen. Hiv och aids har skördat mängder av offer. I stora områden i södra Afrika är en hel generation utplånad. Sjukdomen drabbar främst ungdomar och unga vuxna. Det gör att katastrofen berör mångdubbelt fler än de som är sjuka. En majoritet av de som blir sjuka är i arbetsför ålder och många är föräldrar. Det leder till att hundratusentals barn blir föräldralösa och lika många äldre mor- och farföräldrar, med små

8

Aktuellt Nr. 1 2011

försörjningsmöjligheter, tvingas ta hand om barnbarnen. På så sätt påverkar hiv- och aidssituationen hela samhällsutvecklingen. De senaste åren har billiga kopior på bromsmediciner gett hundratusentals människor möjligheter att överleva och ta hand om sina barn. Indien tillverkar de mesta av dessa mediciner. Nu vill EU införa handelsförhandlingar med Indien och tvinga dem att avsluta kopieringen och respektera medicinska patent, vilket får stora konsekvenser för sjuka i fattiga länder. SAM driver i samarbete med systerkyrkor och andra organisationer hiv- och aidsarbete i Swaziland, Zimbabwe, Moçambique, Malawi, Tchad och Indien.

Moçambique I Moçambique stödjer SAM aidsorganisationerna Kubatsirana och Lamukani. Kubatsirana jobbar bland annat med att ge föräldralösa barn en nystart i livet. Lamukani jobbar i norra Moçambique med att ge undervisning i grunderna kring hiv och aids samt allmän hälsovård.

Swaziland I Swaziland driver systerkyrkan TACS små distriktskliniker i samarbete med regeringen. Genom de insatserna får 115 000 personer vård. Man arbetar också med att ta hand om föräldralösa barn och ge dem en grundläggande utbildning.


Volontären Victoria ger aidssjuka Belinha ett bad

Zimbabwe I Zimbabwe har studiegrupper kring hiv och aids varit en succé. SAM har tagit fram ett studiematerial för studiecirklar. I mängder av kyrkor har människor fått studera och diskutera hiv och aids. Det har gjort att fler har testat sig och öppet vågar stå för att de är smittade.

Tchad I södra Tchad stöder SAM ett hiv och aids-arbete i 13 byar. Ungdomar får kunskap om hur man skyddar sig mot hiv och aids, bland annat genom kampanjer i form av fotbollsturneringar med sång och drama. Flickorna får tyg och garn för att brodera slogans om hiv och aids. Det finns många fler exempel från alla de länder där SAM är med och stödjer det viktiga arbetet mot

statistik en av vår tids största katastrofer. Genom utbildning, studiecirklar, stöd till hemlösa barn och vård av aidssjuka arbetar hundratals människor, främst kvinnor, frivilligt och utan ekonomisk ersättning, för att förbättra livet för någon drabbad medmänniska. SAM är mycket stolta över det stora arbete som görs och vill gärna fortsätta vara med och stötta det. Du kan vara med och möjliggöra detta livsviktiga arbete genom att bli aidsfadder. Du hittar mer information på www.alliansmissionen. se > Ge en gåva > Fadder > Fadder södra Afrika. Du kan också ringa Kerstin Johansson 036-30 61 66.

HIV/AIDS

1,9 miljoner människor smittades 2008 jämfört med 2,3 miljoner 2001. Antalet hiv och aidssmittade är högst i Sydafrika med 5,6 miljoner smittade. Andelen sjuka är högst i Swaziland där 25,9 % av befolkningen är smittad. I Zimbabwe ses en tydlig minskning av hiv och aids. Genom bromsmediciner hindrades 2008 50 000 hivpositiva kvinnor att föra över smittan till sina barn, Ytterligare 400 000 smittade överlevde 2008, bara i södra Afrika.

TEXT:

marcus bernström

jobbar med internationella frågor på SAM

Vi kan vara med och förändra världen. Hoppas du vill vara med!

FOTO:

carina winberg

Aktuellt Nr. 5 2011

9


En nittonårig gymnasiekille från ett litet samhälle i djupaste Småland startar en verksamhet där rumänska kvinnor tillverkar plagg som säljs i USA. Det låter som en omöjlig ekvation, möjligen en intressant inledning på en roman. Men detta är Jonathan Peterssons historia, från verkligheten.

10

Aktuellt Nr. 1 2011


Uppstickarn erövrar modemetropoler

U

nder tredje gymnasieåret gör man som elev ett Projektarbete inom egentligen valfritt område och det var under förra våren Jonathans tankar började snurra igång allt mer. – En kompis till mig hade ett kul projektarbete där hon virkade plagg på beställning och det tilltalade mig. Virka, var ju ändå det jag var bäst på i syslöjden, säger Jonathan och skrattar. Samtidigt skulle jag vilja göra något betydelsefullt och det var på en skidresa till Österrike förra sportlovet som det hela tog fart. På resan träffade Jonathan sin gode vän Andreas Samuelsson som jobbar i Rumänien inom organisationen NetWorks. En kristen organisation som vill hjälpa de fattigaste av de fattiga i huvudsakligen tre samhällen i nordvästra Rumän-

ien. – Andreas berättade att de var på gång med att starta en mössproduktion vid namn Dece. Det hela byggde på att fattiga kvinnor i Rumänien skulle virka mössor som sedan skulle säljas i andra länder. Jonathan tände direkt. Att här i Sverige kunna sälja snygga plagg och samtidigt hjälpa de fattigaste kvinnorna, oftast romer och zigenare att livnära sig på detta. Kvinnorna erbjuds en medellön i Rumänien och alla intäkter går till dem förutom skatt och materialkostnad. – I starten var det fem kvinnor som jobbade i sina hem, idag har det fördubblats och plaggen säljs i Sverige, USA, England, Tyskland mm. Det känns väldigt roligt, säger Jonathan. Han drog igång sitt projekt-arbete redan till förra sommaren. Byggde monter och startade sin lansering och försäljning på Gullbrannafestivalen 2010. – Insåg att bra plattformer för lansering finns under sommaren och jag satte två mål med mitt projektarbete, att sälja 100 plagg och göra varumärket känt.

Hur har mottagandet varit? – Fantastiskt. Har nu sålt cirka 400 plagg och man märker att folk

känner till Dece. Man blir rörd varje gång någon tar upp plånboken och köper en mössa när man vet vart pengarna går.

– Vad händer framåt? – I påsk ska jag åka ner till Rumänien för första gången och träffa en del av de kvinnorna som jag känner till vid namn och vet deras livshistoria. Sedan så kommer Dece med ny vårkollektion så framtiden ser ljus ut. Jag kommer fortsatt vara aktiv, men vi är i behov av fler som engagerar sig i arbetet.

– Vad har arbetet med Dece lärt dig? – Att man kan göra skillnad. En tanke som präglat mig är att vi ofta sågar Gud och säger att han inte gör någonting. Men när jag känner till en hel del av världens lidande så borde jag ställa mig frågan, vad jag kan göra åt det. – Avslutningsvis, hur går det med stickningen för egen del? – Inte så bra. Jag har det kvar att lära mig, säger Jonathan. www.decehats.com TEXT & FOTO: andreas

joakimson

jobbar med ungdomsfrågor på SAM & SAU

Aktuellt Nr. 5 2011

11


På samma sätt som tron och tidigare erfarenheter är drivkraften för politiskt engagemang, är samma drivkraft källan till att förkovra mig teologiskt eftersom jag ser att även kyrkan har förbättringspotential. ”

Vid 14 års ålder levde Ola Nilsson ensam i familjens hus i Markaryd. Hans psykiskt sjuka mamma var inlagd, pappan död och syskonen utflugna. – Sverige är ett bra land, men jag har sett en del baksidor, säger Ola. Hans kristna tro och tidigare erfarenheter driver honom att göra samhället bättre. Möt socialnämndens nye ordförande i Jönköpings kommun. 12

Aktuellt Nr. 1 2011


– Tron får inte bli glasyren på kakan!

O

las pappa dog i cancer när Ola var 1,5 år. Hans mamma hade också cancer och sorgen över mannens bortgång rev även upp sår från en tidigare förlust, då hennes första man dog fem år tidigare. Situationen blev övermäktig och Olas mamma utvecklade en manodepressiv sjukdom vilket resulterade i såväl korta som längre perioder på sjukhus. Vid 14 års ålder bodde Ola ensam i familjens hus i ett halvår. – När man tänker tillbaka på det kan man förvånas över att det fungerade, säger Ola och ser eftertänksam ut. Men vår familj hade ett starkt socialt nät kring oss och såväl grannar som släktingar höll nog ett mer vakande öga över mig än vad jag förstod då. Ola åt middag hos sin 92-åriga mormor varje dag. De starka släktbanden resulterade i minst en födelsedagsfest varannan vecka. Många mammor i villaområdet var hemma på dagarna och barnen lekte tillsammans på gatan. På helgerna var Ola ofta med en kompis och hans pappa och röjde i skogen.

Kyrkan behöver kliva ut ur ledet och ta en ledande position i samhället. Vi måste våga ta ställning för den lilla människan. ”

Blev skolans lyckligaste Ola fick mycket social uppbackning men säger att han levde i ett själsligt mörker. Han kände sig ensam och blev deprimerad. – Genom scouterna i Markaryd kom jag i kontakt med en nyfrälst tjej i 30-årsåldern. Hon blev som

en storasyster för mig och det var hon som tog mig med till en upptäckargrupp i kyrkan. Det var en andlig rörelse i EFS-kyrkan och upptäckargruppen bestod av både nyfrälsta och erfarna troende. Jag blev nyfiken på den kristna tron och i samband med att ett kristet skolteam besökte min skola blev jag frälst. Veckan efter frälsningsupplevelsen följde jag med på en konferens. Jag fick gåvan att tala i tungor under lördagen och på söndagen blev jag döpt i vatten. Dagen efter berättade jag på en lektion i skolan vad jag varit med om. Förändringen var påtaglig. Från att ha varit en deprimerad 14-åring var jag plötsligt skolans lyckligaste. Det var många som kom fram till mig på skolan och undrade vad som hänt. Olas största böneämne var att hans mamma skulle bli frisk. Några veckor senare blev hon utskriven från sjukhuset.

Tro ger drivkraft för politik Efter gymnasiet, samhällsvetarprogrammet på universitet och ett års studier i informationskunskap började Ola jobba på tidningen Trons värld. Han jobbade bland

Aktuellt Nr. 5 2011

g 13


annat med samhällsfrågor ur ett kristet perspektiv och två erfarna journalister på tidningen blev goda mentorer. Efter fem år på tidningen fick han frågan att jobba som politisk sekreterare för kristdemokraterna i riksdagen och den tjänsten har han fortfarande kvar. Numera delar han uppdraget med att vara socialnämndens ordförande i Jönköpings kommun. – Jag har själv fått erfara att sammanhanget kring en människa, familj, släkt och föreningsliv, är mycket viktigt. De värderingar som kyrkan har är viktiga i det civila samhället. Jag har valt att vara politiskt engagerad för att jag är kristen. Min tro är en del av min identitet och jag kan inte skilja den från resten av mitt liv. Samtidigt är det viktigt att betona att det inte är staten som ska frälsa folk, men för mig är tron en drivkraft att påverka samhället till det bättre.

Vårt uppdrag som församling På samma sätt som tron och tidigare erfarenheter är drivkraften för politiskt engagemang, är samma drivkraft källan till att förkovra sig

teologiskt eftersom han ser att även kyrkan har förbättringspotential. Han läser kurser på Korteboskolan och hoppas i framtiden kunna lägga alltmer av sin tid i församlingen. – Vi måste vara medvetna om vårt uppdrag som församling. Kyrkan behöver vara en större del av människors vardag och därför borde det vara självklart för varje församling att ha en diakonal verksamhet. Om så inte är fallet blir vi försvagade och en kyrka som bara besöks på söndag förmiddag.

Kyrkan måste kliva ur ledet Ola menar att inte minst efter att Svenska kyrkan och staten gick skilda vägar har kampen kring kyrkans roll i samhället blivit tydligare. Ola tycker att kyrkan många gånger dragit sig tillbaka mer än den borde. – Idag finns en större öppenhet i samhället och därmed finns en möjlighet att vara en del av det offentliga livet. Nu har vi exempelvis möjlighet att välja hemtjänstutövare. Då skulle församlingar på samma ort kunna driva en sådan verksamhet tillsammans. Samtidigt

får inte det främsta skälet vara att det finns en efterfrågan, utan för att det ligger i vårt uppdrag som kyrka! Kyrkan behöver kliva ut ur ledet och ta en ledande position i samhället. Morsor och farsor på stan, stödgrupper för ensamstående – kort sagt att våga ta ställning för den lilla människan. I Jakobsbrevet står det att det är en gudstjänst som är helig och ren att ta sig an änkor, ensamstående och faderlösa. Det är tron och tidigare erfarenheter som är drivkraften till Olas politiska engagemang. Och det är samma drivkrafter som ligger till grund för intresset för teologi och församlingens roll i samhället. Trots att hans politiska uppdrag ställer stora krav på objektivitet och att främja många olika intressen, är han tydlig med sin kristna tro. – Den kristna tron får inte bli glasyren på kakan, den måste genomsyra våra liv. TEXT:

sofie rotstedt

jobbar med informationsfrågor på SAM FOTO:

andreas joakimson

SAM:s bloggportal - en plats för åsikter! www.alliansmissionen-blogg.se

14

Aktuellt Nr. 1 2011


Upplevelser efterlyses! Det är dags att planera för årets upplaga av förra årets succé -Upplevelseauktionen på Årskonferensen. För andra året i rad arrangerar SAM:s internationella råd Uppleveleseauktionen under årskonferensen till förmån för våra internationella satsningar. Upplevelserna som auktioneras ut kan var av vitt skilda slag. Det kan till exempel vara en middag för ett antal personer och hela summan går till det internationella arbetet. Förra året var det allt möjligt. Allt från ljusstöpning eller en kortare tur med båt och bad till att vara med på de modernaste trålarfartygen under ett par dygn. Bidra med din upplevelse och var sedan med och bjud på auktionen. Även om du inte kommer att åka

till Årskonferensen i juni så kan du från slutet av april vara med och ge förhandsbud på upplevelserna på www.alliansmissionen.se gå där vidare till bloggen. – Det blir flera positiva effekter, dels pengarna, men även att många på detta sätt får träffas, som kanske annars aldrig hade träffats. Tänk på vad det kan leda till i förlängningen. Ett roligt sätt att offra på med nya vänner eller djupare vänskap på köpet. Förra året var det faktiskt ett par av förhandsbuden på bloggen som vann budgivningen, säger Mats ”Mackan” Johansson som samordnar det hela. Har du upplevelser att erbjuda? Kontakta Mats Johansson på mackan.gnosjo@telia.com eller ring 070-269 29 98 eller kontakta någon

annan i internationella rådet och anmäl din upplevelse, helst före 10 april. Anmäl din fantasifulla eller enkla upplevelse idag! sam FOTO: michael malmborg (båt) stock xchng (sparris) TEXT:


MICHAEL FROST BESÖKTE STOCKHOLM I JANUARI

– Vad ger gnistan, engagemanget? Vi har trott att Gudstjänsten ger det - med liv och undervisning. Men det blir färre och färre som kommer till Jesus genom gudstjänst. Mission är vår uppgift! Den som slår fast detta är australiensaren Michael Frost. Under sitt Sverige-besök i januari var han talare på konferensen ”En missionell kyrka i ett efterkristet Sverige” som hölls på Frälsningsarméns Kår 393 på Söder i ett vintrigt Stockholm. 16

Aktuellt Nr. 1 2011


”Mission är vår uppgift”

M

ichael Frost är Director för Tinsley Institutet vid Morling College i Sydney, Australien. Han har stor erfarenhet kring frågor om mission, evangelisation och församlingsplantering i postmoderna kulturer. Han har grundat församlingen Small Boat Big Sea i Sidney och är även författare till ett antal böcker, bland annat The Shaping of Things to Come (tillsammans med Alan Hirsch), Exiles och ReJesus (tillsammans med Alan Hirsch). Jag fick chansen att prata med Michael Frost över en tallrik rykande het soppa i Kyrkan vid Brommaplan i västra Stockholm. Michael har just föreläst kring ämnet ”En missionell kyrka”. I publiken satt samfundsledare och andra kyrkliga nationella ledare. Efter en stunds småprat om vädret i Sverige jämfört med Australien och andra skillnader och likheter mellan länderna kommer Michael snabbt in på ämnet för dagen. – Att vara missionell är okej idag, det är kanske till och med inne, säger Michael. Men det är en risk att man gör om en radikal livsinriktning till något vagt. Att vara misionell är inget nytt, inget postmodernt. Det är gammalt - men radikalt!

-Mission handlar om att göra människor uppmärksamma på att Gud regerar genom Jesus Kristus. Det spelar ingen roll hur många som tror det existerar – det existerar ändå. Vi expanderar inte det riket. Guds rike sprider sig som en flod och växer hela tiden i hela skapelsen. Att uppmärksamma människor på det riket är vår uppgift.

En ny smak – Vi kan bli rädda för mörka krafter men förtroendet för Guds rike ger trygghet. När vi ger till de fattiga är det ett tecken på att en

Guds rike sprider sig som en flod och växer hela tiden i hela skapelsen. Att uppmärksamma människor på det riket är vår uppgift. ” dag ska alla få mat, i Guds rike. Medlemskap i kyrkan är inte målet, eller församlingstillväxt, utan att medvetandegöra människor om Guds rike. Vi ska ge en smak, som en trailer, av Guds rike. Vad kommer Guds rike att vara

för människor i din omgivning om man bara ha din kyrka att gå på? frågar han retoriskt. Om du bara ger mat åt de fattiga, eller bara evangeliserar så ger du inte en bra bild av det kommande Gudsriket. Det går inte att ta miste på Michael Frosts engagemang, han talar intensivt och det märks att detta är mammas gata för honom. Hans tankar och idéer är välgrundade och genomtänkta in i minsta detalj. En missionell kyrka är enligt Frost; en kyrka där man låter mission blir det som man organisera sig runt. En församling har oftast fyra ”pelare” som bär arbetet: gudstjänst, gemenskap, lärjungaskap och mission. Vi organiserar oss oftast kring gudstjänsten. Där har vi gemenskap, där undervisar vi till lärjungaskap och ditt bjuder vi vänner. – Men att vara missionell är att mission blir utgångspunkten för hur vi organiserar oss, menar Michael. Uppdraget är centrum. Mission är att utanför våra ramar medvetandegöra människor om Guds rike. – Ta gemenskapen som ett exempel, säger Michael. En del kyrkor gör gemenskapen till ett medel i sig själv. Låt oss träffas, dra ihop möten, lär känna varandra och överlåta oss åt varandra. Men enligt

Aktuellt Nr. 5 2011

17

g


min uppfattning är gemenskap en biprodukt av något annat, något som liksom ”poppar” upp i andra änden om vi gör andra saker. Nu kommer Michael till själva essensen i sitt budskap. Han har tidigare berättat samma sak inför den mycket intresserade publiken.

Försmak av gudsriket – Jag skulle säga - fokusera hjärtan och tankar mer på mission! Att medvetandegöra människor utanför oss själva om Guds rike. Att göra det tillsammans och hitta ett mål bortom sig själv gör något med oss och skapar gemenskap kanske när vi minst anar det. När man strävar efter gemenskap gör man det med ett mål inom sig själv. Men om vi byter fokus till ett gemensamt mål, till exempel att hjälpa ensamstående föräldrar, predika evangelium eller besöka hemlösa - då ger vi en försmak av det kommande

Gudsriket och vi upptäcker att vi binds tillsammans av en gemensam uppgift. Vad ger gnistan, engagemanget? Vi har trott att Gudstjänsten ger det med liv och undervisning. Men det blir färre och färre som kommer till Jesus genom gudstjänst. Mission är vår uppgift! – I joh 20:21 säger Jesus ”Så som Fadern har sänt mig sänder jag er.” Att vi blivit sända till världen är viktigt och det säger oss inte bara att vi blivit sända utan också hur. Som Jesus. Jesus flyttar från himlen till jorden. Han lyfter den svage och läker den sjuke, han är rättvis och lönar inte ont med ont. Låt människor förstå att det kan vara missionellt att reparera saker eller laga mat. – Tala om Guds rike, som ska komma, hur det kommer att vara och försök göra vardagen lite mer likt det! Det handlar inte bara om att förädla sina gåvor, menar

Michael, utan som människa bli mer och mer lik Jesus, också där jag har mina svagheter. Men att hjälpa varandra i uppdraget, att vara ett team är en enorm välsignelse, det kan vi vara i församlingen. –Vem är du sänd till? frågar Michael mig plötsligt. Det träffar mig mitt i hjärtat. Det är ju det som det handlar om. – Om du inte vet det borde du be, säger Michael på sitt självklara sätt. Jag kan bara hålla med. Det Michael säger är så bekant, men ändå nytt och fräscht. Han lämnar ingen oberörd. Vi som hört Michael Frost under konferensen har fått nygamla insikter som putsats upp och nu är redo att sättas i verket. Och jag – fick en dubbel dos, med en extra krydda av det personliga samtalet. TEXT: bengt

axelsson

jobbar med pionjärarbete på SAM FOTO: loren

kerns

George Fox University

Teologen som doktorerade på teolog

B

runo W Frandell, lärare på Korteboskolan, doktorerade helt nyligen med en avhandling om den kände svenske teologen David Hedegård, en gång även han lärare vid Kortebo. Men vem var egentligen Hedegård och vad har han betytt för teologin? Det var frågor som 18

Aktuellt Nr. 1 2011

dessa som Frandell med start år 2007 fick sätta tänderna i. – Hedegård var slagkraftig i svensk kristenhet. Han var tydlig med det han ansåg i teologiska frågor, menar Frandell. Han eftersträvade en grund att stå på för kristna i allmänhet och kyrkans ledarkap i synnerhet, säger Bruno Frandell. Hedegård var en ofta anlitad föreläsare, han var också tidskriftsredaktör under fyrtio år. Han g


Ett år du kommer minnas länge

D

et internationella intresset hos ungdomar går inte att ta miste på. För vissa handlar det om att upptäcka världen med en ryggsäck. För andra handlar det om ett år som aupair i USA. Några drömmer om att studera utom-

lands. Men så finns även de som brinner för att möta människors behov på en annan kontinent. En lördag i januari hade ett 20-tal praktikanter återträff och det gick inte att ta miste på betydelsen av de olika praktikantprogram som SAM haft genom åren. Många menade att just den perioden blev avgörande för ett djupare internationellt intresse och har skapat ett hjärta för mission. På grund av Sidas nedskärningar har SAM:s praktikantprogram varit nerlagt under hösten 2010. SAM, SAU och Mullsjö folkhögskola har nu arbetat fram ett nytt koncept och praktikanternas återträff strök under vikten av satsningar på unga och mission. Den nya utbildningen heter Volontärlinjen Global och kursen ska bedrivas på Mullsjö folkhögskola.

var debattör och han ifrågasatte även bibelkritiken. David Hedegård är kanske mest känd för sin översättning av Bibeln ”Nya Testamentet på vår tids språk” men skrev också flera böcker, bland annat ”Söderblom, påven och det stora avfallet”  (reds. anm, senare ”Ekumeniken och Bibeln”) som handlar bland annat om den internationella ekumeniken.  Hur förhåller man sig då neutral och kritisk granskande i sin forskning till personen Hedegård och hans gärning när man forskar så intensivt kring en person?  – Det är frågeställningen som styr det. Den handlar om Hedegårds

bibelsyn och hur den förhåller sig till de tre områdena uppenbarelsen, synen på Kristus och församlingen. Men det är viktigt att både ha distans och närhet. Närhet därför att man intresserad och motiverad, men distans för att jag måste förhålla mig till allt jag ser och hör - med forskarens öron utifrån min frågeställning. Bruno forskade vid universitet Trinity College & Theological Seminary, Indiana, USA och nu väntar vi alla med spänning på den svenska versionen av avhandlingen! TEXT & FOTO:

michael malmborg

jobbar med informationsfrågor på SAM

Läsåret kommer att innehålla spännande studier och intressanta möten. Kursen har två olika inriktningar att välja mellan. Varje vecka innehåller en projektdag, där fredsorganisationen PeaceWorks startar upp hösten med en tvådagars intensivkurs. Höstens lektioner blir verklighet under våren då eleverna tillbringar tre månader på en annan kontinent. Avslutningsvis fördjupar sig eleverna i ett projekt som de själva tycker känns spännande. Volontärlinjen Global är garanterat ett år du kommer att minnas länge! Låter det intressant? Läs mer på: www.mullsjofolkhogskola.nu TEXT:

anna sandin

jobbar med internationella ungdomsfrågor

profil

BRUNO FRANDELL

NAMN: Bruno W Frandell Ålder: 57 Sysselsättning/arbete: Lärare på Korteboskolan, studievägledare på SALT, Jönköping BOSTADSORT: Jönköping FAMILJ: Bettina, min fru. Utflugna ungdomarna Charlotte, Tobias och Michelle. VALSPRÅK I LIVET/MOTTO: ”Count your blessings, name them one by one.”


Viljan att vara äkta Maria kunde inte föreställa sig själv som ungdomsledare i sin vildaste fantasi. Idag är det precis vad hon är. Maria Fransson trivs i sin roll i Laholms Frikyrkoförsamling och när hon ser tillbaka ser hon hur Gud lagt pusselbitarna på plats.

Jag tror nyckeln är att arbeta långsiktigt. Verksamheten som byggs upp nu måste kunna fungera även när ungdomsledaren slutar. ” 20

Aktuellt Nr. 1 2011


M

aria är uppväxt i en kristen familj i Vara. Efter gymnasiet sökte hon till UngTro-utbildningen på Korteboskolan. Hon ville bland annat komma närmre Gud och få ledning för framtiden. – Att utbildningen på Kortebo kunde leda till en tjänst som ungdomsledare var inget jag funderade på. Jag trodde nämligen att arbetet som ungdomsledare inte var något för mig. Min bild av dessa personer var att de alltid är glada och käcka, att de kan Bibeln på sina fem fingrar, är bekväma med att predika och dessutom nästintill felfria förebilder som alltid har ett gäng lekar på lager!

framstod nu som väldigt naturligt och roligt! Nu har det gått 1,5 år och jag vill fortsätta minst ett år till. Maria berättar att församlingen lyckats ta sig utanför ”frikyrkobubblan”. En gemenskap som strävar efter att vara en naturlig del av Laholmarnas liv. Ledorden för all verksamhet är ”Kom som du är”. Några av medlemmarna i gospelkören och scouterna är medlemmar i församlingen eller barn till församlingsmedlemmar. – Men jag räknar ogärna församlingsmedlemmar, säger Maria. Många av körmedlemmarna och

Trivs med pionjärtänket Maria gjorde sin praktik i SAM:s pionjärförsamling i Båstad. Eftersom församlingen inte hade något specifikt ungdomsarbete hjälpte Maria till som tonårsledare i församlingen i Laholm. – Jag fastnade verkligen för församlingen i Laholm och kände mig snabbt hemma. Den är på flera sätt ganska otraditionell och jobbar också mycket pionjärt*, vilket var något som både utbildningen och församlingen i Båstad betonade och som jag var intresserad av. Trots att församlingen hade ett stort barnoch ungdomsarbete har de inte haft någon ungdomsledare. Av olika anledningar föll bitarna på plats och i slutet av min praktiktid fanns det möjlighet att anställa en person på halvtid. Jag fick frågan och det som tidigare kändes främmande

Jag känner att jag landat i ett sammanhang som Gud förberett. ” även andra ser jag också som församlingsmedlemmar, även om de inte står i matrikeln. Vi har gudstjänst varannan söndag och eftersom den börjar kl 16 avslutar vi med en enklare kvällsmat. Det är roligt att se när personer från kören även kommer till gudstjänsterna.

behov, höga förväntningar och en vilja att göra mycket. Men Maria tycker att församlingen i Laholm hanterar utmaningen väl. – Det är viktigt att ha en tydlig dialog med församlingen och här finns det en person som har ett uttalat ansvar för min tjänst. Ledningsgruppen är mån om att jag inte tar på mig för mycket uppgifter och ingen tar för givet att ungdomsledaren ska göra allt. Jag tror nyckeln är att arbeta långsiktigt. Verksamheten som byggs upp nu måste kunna fungera även när ungdomsledaren slutar.

Förebilden Det är viljan att vara äkta som driver Maria. Hon stimuleras av att kunna använda det hon är bra på i tjänst för församlingen. Det faktum att hon själv nu utgör den förebild som tidigare kändes så avlägsen är något hon tar med ro. – Jag känner att jag landat i ett sammanhang som Gud förberett. Visst var det läskigt i början, men nu slappnar jag av och försöker bara vara mig själv. TEXT & FOTO:

sofie rotstedt

jobbar med informationsfrågor på SAM

*pionjärarbete = att starta nya församlingar

Långsiktigt ungdomsarbete Att jobba som ungdomsledare i en församling kan innebära stora utmaningar, speciellt om ingen haft rollen tidigare. Det finns ofta stora

Aktuellt Nr. 5 2011

21


Rektor för Kungsgymnasiet, Andreas Alnervik, tillsammans med några av eleverna på skolan

Vad händer i Korteboskolans gamla lokaler?

D

et känns både välbekant och märkligt att kliva in genom dörrarna till skolbyggnaden på Kortebo Gård igen. Istället för mina teologi- och själavårdsstuderande klasskompisar möter mig ungdomar i övre tonåren. Jag är här för att träffa rektorn för Kungsgymnasiet, en skola som flyttade hit i samband med att Korteboskolans teologioch själavårdslinjer istället gjorde sig hemmastadda i centrala lokaler vid Juneporten. – Vi höll på att växa ur våra lokaler i Kungsporten i Huskvarna, så flytten var nödvändig, berättar rektor Andreas Alnervik. Totalt går cirka 125 ungdomar på skolan. I det gamla elevhemmet, som nu byggts om till att innehålla både klassrum och lärarrum, får elever i årskurs 6-9 i Strandskolan sin undervisning, medan gymnasiet, som har inriktningen musik och media, huserar i det som de senaste åren varit Korteboskolans skolbyggnad. Båda skolorna är en del av

22

Aktuellt Nr. 1 2011

Jönköpings kristna skolor, som drivs av en ideell förening.

I väggarna

och det känns väldigt positivt att få en hyresgäst som fortsätter i samma anda som Korteboskolan!

Cirka hälften av eleverna på skolan Jönköpings kristna skolor hyr kommer från kristna familjer och skolbyggnaden och det tidigare Andreas är noga med att betona elevhemmet på Kortebo Gård. att skolan är till för alla, oavsett Mangårdsbyggnaden (”missionbakgrund. ärshuset”), de tre fristående villorna – Vår kristna värdegrund är samt huset för samtalsmottagning viktig och syns främst i kulturen drivs fortfarande av SAM och de på skolan, att alla ska bli sedda och tidigare hyresgästerna bor fortfaraccepterade för dem de är. Värdeande kvar. grunden ska vara så tydlig att den liksom sitter i väggarna. Därför TEXT & FOTO: hanna eklöf känns det så bra att få finnas i dessa student på Korteboskolan lokaler, där värdegrunden faktiskt redan sitter i väggarna. Vi har ett arv att förvalta! När jag senare pratar med den som haft största ansvaret för flytten, Alliansmissionens fastighetsansvarige Ingvar Alnervik, – Vår kr möter mig samma i grund ä stna värdepositiva känsla. r vikt – Det praktiska främst i ig och syns kulturen med flytten skolan, på att alla har gått bra

ska sedda oc h accept bli erade för dem de är. ”


Stora möjligheter för liten församling

A

lliansförsamlingen i Åkered i västra Göteborg är förvisso liten, men den växer. Det flyttar in allt fler barnfamiljer i området och församlingen har fått förfrågningar om diverse engagemang. Men för att möta de behov som finns behövs fler ledare. Martina Gustafsson har jobbat som pastor i Åkeredskyrkan i tre år. När jag ber henne berätta om församlingen ler hon plötsligt med hela ansiktet. –Vi är nu 28 medlemmar och den största delen av församlingen består av ett gäng fantastiska pensionärer! Vi är några stycken i 30-årsåldern, några få i medelåldern och resten äldre. Under förra året växte församlingen med nästan 30 %! Vi har en jättefin gemenskap och allas målsättning är att vi ska bli en församling för området. Och alla drar sitt strå till stacken för att nå dit, de äldsta kanske inte kan vara med i ledarroller, men de finns med i bön och är mycket uppmuntrande. På onsdagseftermiddagarna är det mycket barn i kyrkans lokaler. Efter lunch är det sångstund för barn- och föräldrar, följd av tre olika dansgrupper och de sista barnen lämnar kyrkan vid sjutiden på kvällen. – Det finns så mycket mer vi skulle vilja göra för att öppna upp kyrkan ännu mer. Föräldrar har efter-

Martina Gustafsson, pastor i Åkeredskyrkan

frågat en barnkör och lärare på Åkeredsskolan vill gärna att församlingen startar en ”efter skolan aktivitet” för mellanstadiebarn eftersom fritids i Åkered bara tar emot yngre barn. Martinas dröm är att fler skulle söka sig till församlingen. – Tänk om studenter, nyinflyttade, folk som är intresserade av församlingsplantering och även personer som är medlemmar i stora, väl etablerade församlingar i närheten, skulle vilja lägga tid och engagemang i Åkered! Det finns så otroligt mycket att göra och det är spännande när människor utanför våra sammanhang ber om vårt engagemang. TEXT: sofie

– Tänk om studenter, nyinflyttade, folk som är intresserade av församlingsplantering och även personer som är medlemmar i stora, väl etablerade församlingar i närheten, skulle vilja lägga tid och engagemang i Åkered! ”

rotstedt

jobbar med informationsfrågor på SAM FOTO:

andreas joakimson

Aktuellt Nr. 5 2011

23


Starka band till missionärerna drog japanska Mamuro till Sverige

M

amoru Nakamura föddes i Hamamatsu i Japan 1935 i en syskonskara på fem barn. När Mamoru växte upp var Hamamatsu ett center för SAMs missionärer. Flera av missionärerna i Hamamatsu var före detta Kinamissionärer. Mamoru lärde känna alla; familjerna Malmwall, Lindén, Simeonsson, Mary Axelsson, Maj Davidsson och Karl och Edel Frandell

Hur kom du i kontakt med missionärerna? I 15-årsåldern följde jag med en kompis till en engelsk bibelklass. Han tröttnade ganska snart men jag tyckte det var intressant och var en trogen elev. Senare var jag en av tolkarna som ofta anlitades av SAMmissionärerna. En söndag kallade Karl Frandell in mig till sitt rum. Under samtalet läste han Johannes 3:16 Så älskade Gud världen… Så älskade Gud Mamoru Nakamura att han gav honom sin ende Son… Detta blev så klart och tydligt för mig, säger Mamoru. Att Gud älskar mig och gav sin Son för mig. Detta blev min omvändelse! Jag var en av de första som döptes av de svenska missionärerna i Japan.

Under dina studier på Japan Christian Collage, mognade en kallelse fram. Hur utvecklades den?

24

Aktuellt Nr. 1 2011

upp mitt CV, sa de att jag kanske kan få jobb som diskare eller dylikt. Men genom min handledare vid universitetet fick jag anställning på Östasiatiska museet. Jag har haft ett intressant arbete där i 23 år, med katalogisering av asiatisk konst. Genom arbetet har jag också lärt mig kinesiska och koreanska.

Svenska japan-missionärernas arbete fick Mamoru Nakamura upptäcka tron och Skarpnäckskyrkan.

Efter studierna inbjöds jag till SAMs 70-årsjubileum och läste på Kortebo i ett år. Då knöts banden till Sverige ännu starkare. Jag ville studera vidare i Lund, men det blev USA i stället. Tre år senare ombads jag att bli pastor i Atagoyamakyrkan i Okazaki. Nygift flyttade jag och min fru till Okazaki. Där föddes våra två döttrar. Det var inte lätt för mig att vara pionjärpastor, men vi stannade i fem år. Sedan flyttade vi hem till Hamamatsu. Min pappa som aldrig fick chans att studera har alltid uppmuntrat mig och hjälpt mig ekonomiskt. Han förstod min längtan att studera vidare i Sverige. Först läste jag vid Lunds universitet och skrev en avhandling om svensk frikyrkohistoria. Jag fortsatte att läsa vid Stockholms universitet och blev fil kand i konsthistoria. När jag gick till arbetsförmedlingen och visade

Är det inte förunderligt hur Gud förberedde dig för din nuvarande familj, genom att du studerade språk i ditt arbete? Ja, när min första fru och jag gick skilda vägar var jag själv ett tag. Jag har en koreansk vän som är professor i USA. En sommar träffades vi i Korea. Han presenterade mig för en släkting som han trodde skulle passa bra som fru till mig. Det var så jag träffade min fru Kumyu. Vi brevväxlade i ett år, förlovade oss och efter ytterligare ett år kom hon till Sverige. Vi vigdes i Koreanska församlingen i Stockholm och har en son tillsammans.

Jag har hört Kumyu berätta, hur hon upplevde Guds ledning i att bli din fru. Det är en vacker berättelse om olika steg i tro. Ni är från olika länder, olika kulturer och har


olika kyrkotraditioner. Hur förenar ni detta? Kumyus kyrka är Katolska kyrkan i Stockholm. Jag har gått till olika kyrkor, men inte känt mig hemma. Karl Frandell hörde mitt dilemma och berättade om Skarpnäckskyrkan. Jag började åka dit för ungefär

fyra år sedan och känner mig hemma. Jag trivs bra där och blev medlem förra året. Både min fru och jag är med i en av Skarpnäckskyrkans husgrupper.

men när jag ser tillbaka upplever jag att Gud har lett mig. Han har sänt olika personer i min väg som hjälpt mig vidare. Jag är mycket tacksam.

Vad tänker du när du ser tillbaka på ditt liv?

TEXT: ann-josefine

Jag inser att jag ibland varit naiv,

Skarpnäckskyrkan. FOTO: sam

possebo

före detta Japanmissionär och diakon i

Tålmodig kärlek till det kinesiska folket

M

ötet med Ming Songzhi och hennes dotter Hou Xiaozi i Hohhot, Inre Mongoliet är oförglömligt. Ming grep min högerhand med båda sina händer och med en ostadig röst sa hon: – Tack, tack, tack, om inte SAM sänt missionärer hade jag och min familj inte funnits till. Vi är frukter av SAM:s arbete. När sen Gunvor Lindén (missionärsdotter född i Shaerqing) visade bilder på hennes mamma bröt hon ihop. De bilder hon haft av henne hade förstörts av rödgardisterna 1967. När Mings mamma Xu Dingsheng föddes i Shaerqing 1911 var hon inte välkommen. Huruvida hon liksom många andra oönskade flickebarn las ut på en sophög eller om hon lämnades till barnhemmet i Salaqi direkt är oklart. Hon blev omhändertagen av makarna Öberg och fick sitt hem på det snabbt växande barnhemmet. Där fick hon gå i skola. Sen fick hon utbildning till barnmorska. Tidigt blev hon brin-

Gunvor Lindén samtalar med Ming Songzhi och Hou Xiaozi

nande i sin kristna tro. När hon var 18 år började hon på en treårig bibelskola. En missionär med namnet Lin (oklart vad hans svenska namn var) välkomnade sedan henne som bibelkvinna i en församling i huvudstaden Hohhot. Dingsheng och hennes make blev mycket nära vänner med missionärerna Mathilda och Filip Malmvall. De stod i ständig brevkontakt och besökte ofta varandra. Dingsheng kände sig som en älskad dotter till makarna Malmvall. När barnhemmet tvingades flytta till hamnstaden Tianjin 1948, på grund av kommunisternas erövringar, hjälpte Dingsheng och hennes man till. I

slutet av 1950 intog kommunisterna Tianjin och det var uppenbart att missionärerna inte kunde stanna kvar. Dottern Ming minns hur totalt förkrossad Mathilda var när de 1951 skulle stiga på båten och lämna Kina. Hon svimmade i Dingshengs armar. Hon och hennes man hjälpte sen till att föra de 26 barnen till Baotou där de placerades i kristna hem. Efter 1951 fick Dingsheng endast arbeta som barnmorska. Hennes man fängslades 1957 och dog i fängelset 1960. Dingsheng gick bort 1999. Ming skickade med denna hälsning: – Jag måste få framföra ett tack till SAM som sände missionärer. De genomlevde förföljelser, hungersnöd och stora faror för att ge många människor liv och kunskap om Jesu kärlek. De sådde med tårar. I dag ser vi stor frukt av deras utgivande arbete. Ming och hennes dotter är inbjudna till SAM:s årskonferens. Bed att det ordnar sig med visum! TEXT & FOTO:

eskil albertsson

fd missionär i Hongkong och Macau

Aktuellt Nr. 5 2011

25


Personalnytt Ulrik Josefsson slutar sin rektorstjänst på Korteboskolan sista mars. Maria Strömblad vikarierar på ekonomienheten från och med november och drygt ett år framöver. Michael Malmborg börjar sitt vikariat som informatör i februari. Lars Isaksson började sin projekttjänst som bibelöversättare, tCentralasien, i januari. Jobbar från Sverige.

31

Henrik Mjörnell slutar som pastor och föreståndare i Gullbranna frikyrkoförsamling i augusti 2011. Henrik Lööv slutar som pastor och föreståndare i Billingebygdens församlingskrets av SAM maj 2011 Esgrim Björkman Rommel slutar som pastor och föreståndare i Allianskyrkan i Älta sommaren 2011.

Föreläsningsdagar på Korteboskolan Skam 12 april Den 12 april gästas Korteboskolan av Berit Okkenhaug som föreläser ur ett själavårdande perspektiv om skam med utgångspunkt ur sin senaste bok ”Når jeg skjuler mitt ansikt – perspektiver på skam” Plats: Allianskyrkan, Jönköping

Plats: SAM-huset, Jönköping För mer info och anmälan www.korteboskolan.edu > Kvällskurser och fortbildning.

Cellgruppens betydelse , Att upptäcka sina gåvor 18 och 19 april Den 18 och 19 april föreläser Erik Holke om cellgruppens betydelse och Kenneth Pettersson om att upptäcka sina gåvor.

Årskonferens 2-5 juni 2011 SAM:s och SAU:s gemensamma årskonferens på Gullbrannagården, Halmstad. Mer information kommer på www.alliansmissionen.se

Almanackan

FEBRUARI 22 

Sverigerådet

MARS 4-6 5 5-6 11-12 12-13 19 19-20 24 26  26

Växtverk steg 3 Barn- och Ungdomsledardag i Allianskyrkan, Jönköping Korteboskolans möteshelg SAU-styrelsen Temahelg ”De glömda barnen”, Bankeryds Missionskyrka Årsstämma, Mullsjö folkhögskola Fem Barnkörläger Internationella rådet SAM-styrelsen Ledardagen ”I trygga händer” Nässjö Allianskyrka

26-27  29-31 APRIL

Temahelg ”De glömda barnen”, Fiskebäckskyrkan, Västra Frölunda Ungdomsledardagar på Mullsjö folkhögskola

1

konsert med Andrew Peterson och FOLK på Kungsporten, Huskvarna

2 9 12 18-19  21-24 29

Ledardagen ”I trygga händer”, Hillerstorps Missionskyrka Öppet hus på Mullsjö folkhögskola Föreläsningsdag om skam, Korteboskolan Föreläsningsdagar om cellgruppen, Korteboskolan Påskkonferensen Tre Dagar, Kungsporten i Huskvarna. Församlingsutskick med bla årskonferenshandlingar och årsbok

Läs mer på www.alliansmissionen.se


NOTISER

Stärkt budget 2011 På decembersammanträdet antog styrelsen budgeten för 2011. Resultatet i budgeten hamnar på -374 000 kronor. Det är något bättre än den rambudget som antogs på årsmötet och betydligt bättre än förra årets budget. Det som framför allt stärkt budgeten jämfört med förra året är att vi flyttat in Korteboskolan till våra lokaler i Hackspetten och fått in externa hyresgäster på Kortebo. Om man ska beskriva budgeten som helhet, så skulle jag nog kalla den realistisk. Vi har under flera år aktivt arbetat med att sänka kostnaderna och framför allt få full kontroll på dem. Där har vi nått långt. När det gäller intäktssidan

I Trygga händer har vi under det gångna året haft både positiv och negativ utveckling i olika delar. Jag hoppas det ska visa sig att vi varit för fega när det gäller insamlade medel. I skrivande stund är bokslutet för 2010 inte klart. Vi kan därför inte nu säkert säga vad resultatet blir. Att arbeta med ekonomifrågor i en organisation som SAM är lite speciellt. Det kan ibland kännas tufft. Men lika ofta blir man förundrad över alla fantastiska saker som händer. Tack för ert stöd till det gemensamma arbetet i SAM både i form av gåvor och förböner. TEXT:

En ledardag som tar upp hur vi kan förebygga sexuella övergrepp i församlingen och hur vi hanterar situationen om det som inte får hända ändå händer. Kursen anordnas av SAM och SAU. Två dagar, tanken är att man väljer ett tillfälle. Nässjö Allianskyrka 26 mars 2011 Hillerstorps Missionskyrka 2 april 2011

janolof svensson

jobbar med ekonomifrågor på SAM

Bödagården söker vaktmästare Bödagårdens Camping söker en vaktmästare fr.o.m. den 14 maj och över sommaren. Som vaktmästare jobbar du mestadels utomhus med gårdens skötsel och renoveringsarbete. Exempel på uppgifter kan vara gräsklippning, målning, att försöka lösa problem som uppstår

i våra servicehus och kontakt med våra gäster ute på campingen som kan behöva hjälp med till exempel el eller gasol.

är intresserade av din ansökan även om du bara har möjlighet att jobba under maj och juni.

Hör av dig till info@bodagarden. nu för vidare kontakt, alternativt ring Hans Swahn 070-203 02 23. Vi

Lediga tjänster på webben www.alliansmissionen.se/ledigatjanster Aktuellt Nr. 5 2011

27


VI STÖDJER ALLIANSMISSIONENS ARBETE

Jönköping 036-35 41 80 Värnamo 0370-17 200 www.svenskfast.se

Alltid aktuella nyheter på webben! www.alliansmissionen.se www.korteboskolan.edu

www.sau.nu www.ungtro.com


Aktuellt Nr. 1 2011