Issuu on Google+

a Issue 01 2011

ART-iF Special issue: Gothenburg Artschool

Studera på konstskola

e Konst är en demokratisk rättighet! o Art is the spearhead of the development of society u Bilder skall väcka nyfikenhet. “Det finns ingenting man inte får göra.”

Måleri grafik skulptur

digitala medier


Art is the spearhead of the development of society. An artist is privileged in having herself and her inner reality as basis of all her activities. In both work and life, the artist needs never compromise, while the creative process is very demanding as regards originality and obstinance. Art asks important and universal questions. Through meetings with the artistic dialogue, I, the viewer, get closer to myself. I can either identify or keep aloof, be disturbed or happy in the process of meeting with my lighter and darker sides. I receive confirmation of meaning and existence when a vital work expresses just that which I have felt but have been unable to express myself. Subjectivity becomes a tool for humanistic understanding, good art is personal but not private.

På Göteborgs Konstskola är den pedagogiska processen ett teamwork.Teoretisk kunskap, färdigheter och förmågor integreras med varandra. På Göteborgs Konstskola är vi bra på kommunikation och konstpedagogik. Vi har genom mångårig kompetensutveckling för våra lärare och kvalitetssäkring genom kontinuerliga studentenkäter, utvecklat en specifik pedagogik som bygger på samtal och lyhördhe

ART iFACT Issue no 01 March 2011

Som en bra konstskola värnar vi om kreativ subjektivitet. Individuellt sökande efter det personliga uttrycket öppnar ett fritt rum för intellektuell mångfald. Ett eget konstnärligt språk ger kraftfulla verktyg att själv påverka framtiden. Peter Backhaus Principal

-----------------------------------------Special issue in cooperation with Gothenburg Art School Publisher and Art Director: Leif Haglund leif@plattform1.com Editors: Peter Backhaus peter@gbgkonstskola.se, Ulla Sundin Beck Bild: Contributers, UG design, USB, GBG Artschool Graphic Design: Urbane Guerilla DesignGroup www.urbaneguerilla.se Digital printer: GST, Gnosjö, Sweden info@gst.se Contact: info@artifact.se Web: art-ifact.se

e ©2011 Artifact Partial or total reproduction without the publishers written consent is illegal. The magazine is not responsible for any view or opinion expressed in the contributers artwork. Cover art: Coffestain on concrete tableside, da Mateo Viktoriapassagen.


Dj Säkerhetskontroll Dj Säkerhetskontroll GRAZ Thechiefarchitectofgangstarap

Ilja Karilampi elev på grafiken 2003-2005 Vad hände på T-Livs, Andra Långgatan? En kombination av en flaska thailändsk Red Bull, & en Gainomax choklad gick på 18:-. Stannade så länge som möjligt uppe på grafiken på eftermiddagen, och då var improviserade mellanmål ett måste. Konstnärlig utveckling, grime, thaiboxning, & skolresa till Amsterdam. Flyttade till Frankfurt och började 1:a året på Städelschule. 6 år senare sitter jag i en ateljé på Governors Island i New York och gör en installation som föreställer en nattklubb. E


Tom Bogaard lärare måleri

Hinterland  Hinterland  - ett projekt om onkel Jacks värld För två år sedan ärvde jag delar av en släktings dödsbo. En stor samling foton, diabilder, böcker, souvenirer och vykort som berättade om onkel Jacks resor och om hans hemmasnickrade forskning kring shamanism, det ockulta och astrologi. Det var New Age i sin linda, på 50-, 60- och 70-talet. Många av föremålen var redan förstörda av fukt eller småkryp, och fotona var missfärgade. I mitt projekt kring detta dödsbo går jag igenom materialet, förutsättningslöst, på jakt efter användbart bildmaterial som underlag till teckningar, målningar och objekt. Bilderna berättar om den nya postkoloniala världen, strax efter andra världskriget, innan charterturismen, innan massförorening, innan globaliseringen. Hittills har jag bara skrapat lite på ytan och där av titeln ”Hinterland”; det än så länge okända område djupare in i inlandet höljer sig än så länge i mörkret.

Men jag stöter på en massa intressanta problemställningar i samband med bearbetningen av materialet. Hur mycket frihet har jag eller kan jag ta? Får jag ändra och fabulera eller ska jag i respekt för den döde förhålla mig mer vördnadsfullt? Hur mycket handlar det om nutid då jag ser med dagens ögon på en 4050 år gammal syn på världen? Frågorna kretsar kring identitet, legitimitet, Tintin-romantik, genus, historieberättande och framförallt den vita mannens beskrivning av den tredje världen. Än sentimentalt, än komiskt, ibland naivt och ibland väldigt mörkt. E


Song from the swamp tusch p책 papper 210x150 cm


Song from the swamp tusch på papper 210x150 cm

Anna Carlson lärare måleri

SONGS FROM THE SWAMP en vandring i skogen med folktro och kall fakta Skogens öga tjärnens djup bergtagen Twilight zone

Destroy all monsters-performance

performance, bilder, objekt


Ea ten Kate följde kärleken och hamnade i Sverige. Då hade hon redan med sig en konsthögskoleutbildning från Holland, och hon har arbetat i flera år med grafik och design. – Jag saknade att vara på ett ställe där det var självklart att skapa, säger Ea. När sedan CSN gav henne möjlighet, så började hon på GK. Hon funderade en smula på om det skulle vara ett problem för henne eller skolan att hon redan hade en lång utbildning. Men så var det inte: – Man kan i princip gå år efter år på samma konstskola och få samma uppdrag utan att tröttna, för det handlar mycket om det man själv utvecklar. Den här terminen har gett mig sjukt mycket! Grafik är huvudintresset och hon går just nu sin andra termin. Under hennes holländska högskoleutbildning blev det alltför lite grafik, tycker hon. Det fanns en skolverkstad men grafiken hade inte så hög status inom den fria konsten, utan räknades mest som hantverk. När Ea läste svenska på SFI skrev hon en uppsats om grafik i Sverige, och då hittade hon GK. – Här behöver man inte ge något skäl till att man skapar, i en konstskola är det självklart. Hon skickar med ett gott råd till den som tänker söka till skolan: – Man ska lära sig konsten att acceptera det man gör, jämfört med det man tror att man måste göra. Just det man tror inte kan vara konst, för att det gick så lätt att göra, så det kan inte vara bra – just detta ska man satsa på och skicka in som arbetsprov, säger Ea ten Kate.

Man ska lära sig konsten att acceptera det man gör, jämfört med det man tror att man måste göra.

Ea ten Kate elev år 1 grafik 2011


Göteborgs Konstskola erbjuder fristående konst - och kulturutbildning som lägger en stabil grund inför estetiska högskoleutbildningar. Det gäller såväl konstutbildningar som utbildningar inom konsthantverk och design. Våra utbildningar utgör en god startpunkt för ett framtida konstnärskap. Våra tvååriga utbildningar täcker de tre stora områdena för konstnärligt skapande: måleri, grafik och tredimensionell rumsgestaltning (skulptur). Idag är de konstnärliga uttrycken inte längre begränsade till specifika tekniker som anses vara speciellt lämpliga och nya medier har kommit till. För oss som högskoleförberedande konstutbildning är det viktigt att undervisa i avgränsade kunskapsområden som grafik, måleri och skulptur för att kunna förmedla och utveckla en specifik känsla för olika materials inneboende uttrycksmöjligheter. Denna kunskap kan sedan överföras på vilka material som helst, antingen det handlar om konkreta fysiska eller mera svårdefinierade arbetsmaterial som sociala förhållanden och relationer. Det finns också den ettåriga linjen Konstnärlig Idégestaltning som under vissa förutsättningar kan vara en kortare och effektivare väg till högskolestudier. All praktisk undervisning kompletteras med konstteori. Teoriundervisningen syftar till en ökad teoretisk medvetenhet och reflektion kring det egna arbetet och kring konstens vidare betydelse i samhället. Digitala medier är självklara ingredienser på alla avdelningar. Mer information finns på www.gbgkonstskola.se


På GK fick jag många fina vänner och UTRUM en performancegrupp som jag är medlem i formades där. Jag fick en bra grund för att fortsätta mitt utforskande på Konstfack. Går kandidatprogrammet i konst på Konstfack, Stockholm. E

Sofia Karlsson elev skulptur/idégestaltning 2007-10v

Tallar

Jag gick 3 år på GK, först skulptur och sedan idégestaltning 1 år. För mig blev de åren avgörande för att göra valet att satsa på konsten. Tiden på GK är otroligt viktig både för utvecklandet av mitt konstnärliga språk och för mig som person. Innan jag började visste jag väldigt lite om konst och konstvärlden, och att få träffa så mycket konstnärliga och kreativa personer och vistas i en så härlig miljö är en av de bästa upplevelser jag haft.

Vassen Kollision


Jag gick på Idégestaltning 0910 och sökte in med ett ämne som kändes intressant för mig, ”verklighet och illusion”, vilket jag fortsatte att arbeta med under hela året. För mig var det en fantastisk möjlighet att få en egen ateljéplats med kontinuerlig handledning, samt tillgång till alla verkstäder och lärare på skolan. Innan gick jag en designutbildning och kände mig lite mitt i mellan, inte helt klar för att söka in till en konsthögskola, men ändå med lite kött på benen. Jag fick utrymme att fortsätta utforska det spåret som jag var inne på, experimentera mig fram och ta ut svängarna. En egen ateljé var en stor tillgång när arbetsprovshetsen satte igång och även handledning från lärare och inbjudna verksamma konstnärer. Nu går jag första året på Kungl. Konsthögskolan, med en bra grund från mina förberedande år. E

Sara Johansson elev Idégestaltning 2009-10


Svarta tiljor

Måleriprojekt "På scen"

singing in the rain

På scen

Målningens rum som ett scenrum, ett högst föränderligt rum som ibland är manifest, eller som prövande står på gränsen till att föreslå en rumsbildning i eller inför detta står eller rör sig hästen som kropp, den fysiska, köttsliga gestalten. E

ewa brodin lärare måleri


Mathilda Andersdotter Holmqvist elev 2004-2006 Måleri Goldsmiths BA Fine Art & Critical Theory 2006-2009

Documentation från installation "Silver Lining", Trä, plastfilm, papper

Mitt intresse för konst och vad som inspirerar mig har sin grund i min fascination till hur vi upplever och tar in vår omvärld. Jag finner vår förmåga att dela upplevelser och skapa förståelse intressant - i relation till andra människor och vår omgivning. Inom hjärnforskning förklaras denna förmåga genom spegelneuroner, de neuroner som svarar både på ens egna handlingar och på andras handlingar som de speglar. Vår hud separerar oss fysiskt, men var en upplevelse börjar eller slutar är inte fysiskt bunden. Genom måleri och installation undersöker jag förhållandet mellan representation och materia - och vår förmåga att uppleva ett verk. Min tid på GK var väldigt viktig i detta avseende, då jag lärde mig värdet av att vara lekfull både i min kreativa process och i val av material. Jag förundras fortfarande över hur vi upplever och tar in färg och form. E

"Brothers", 80 x 60, Olja och bläck på träpanå


bilder ska väcka nyfikenhet både hos konstnären själv och i dem som tittar

I det lilla fikaköket med en fantastisk utsikt över Göteborgstaken och Skansen Kronan finns Henrik Jacobson, målerielev på sista terminen. Han har målat och tecknat större delen av sitt liv men mer målinriktat sedan han var tolv. I början inspirerades han av serier, skräckfilmer, monster, fantasy och science fiction. — Min släkt brukar fråga varifrån jag har fått det, för de flesta är industriarbetare och jag hade ingen direkt konstnärsförebild i närheten. Han växte upp på landet i de småländska skogarna utanför Värnamo och har en stark koppling till djur och natur. I sin konst vill han försöka koppla tillbaka till sina rötter, väcka barnets fantasi och upptäckarglädje på nytt. Hans bilder ska väcka nyfikenhet både hos honom själv och i dem som tittar. Stilen har gått från realism till en mer stiliserad och förenklad seriestil i mest blyerts och tusch. — Det känns mycket bra! Första året testade jag olika medier, tekniker och stilar, men nu är det teckning som gäller. Inspirationen kommer både utifrån och inifrån, men serieintresset är min bas, säger Henrik. Varför just detta medium? Efter en enda linje, så har det skapats något nytt. Han lägger på lager efter lager med motiv och föremål, för att skapa en rumslighet och ett förhållande mellan bildelementen. Det gäller att komma bort från tankar på vad man tror att folk vill se. Då blir de en behaglig rytm och saker blir gjorda. Lärarna har visat möjligheten att lita på självkänslan, och det har varit viktigt. En annan betydelsefull faktor för hans utveckling har tiden varit – den tid man får på en skola där man kan bolla med många likasinnade och få intryck från olika håll. — Jag har äntligen hittat ett spår som jag vill köra på. Och jag tänker göra det fullt ut.

Henrik Jacobson elev år2 måleri 2011


Vägen in .Vägen ut. Utsmyckning för Säkerhetsal 3 Ullevi Park Nya Domstol Göteborg. 7m x 1.5m teknik: flasche på pannå

När jag fick uppdraget att göra en arbete till säkerhetsalen var min önskan att målningen ska skildrar ett urbant landskap där figurer är inordnade i ett deterministiskt system. Jag tänkte mycket kring fri vilja, sociala arv, är det slumpen som avgör din väg i livet eller är det förmågan hos dig själv att ta möjligheter när dom ges eller är allt förutbestämt. Panelen är uppdelad i 14 olika delar som bilder från övervakningskameror eller en nutida fresk, med en ödslig känsla där figurerna åker med och förbi varandra men aldrig riktigt möts . Dom monokroma blå rutorna har en betydelse av något oändligt , tidlöst som krockade mot dom mer rörliga färg slingorna, men man kan också läsa dom som filmrutor eller svartrutor där berättelsen fortsätter men inte är tillgänglig för oss. Jag har använt Malevitj bönder/munkar , dräkter från commedia dell arte och gatumode som inspiration till mina kids/skateare och andra figurer. Även om dom flesta bilderna föreställer små grupper så har varje gestalt sin egna individuella kamp mellan gott och ont, den har jag valt att synligöra med hjälp av grafiska strukturer E och ett växlande mellan varma och kalla färger.

Pia Mauno lärare


Rock Balancing Vrångö 2 sept 2010 Skulptur

Grafikutflykt

Grafiken flyttade under tre dagar verksamheten till Ålgårdens grafiska verkstad i Borås. En 16 sidig "bildtidning", tryckt i fyrfärgs offset och i screen blev till. Och lite annat.

Stenkurs

Torsdagen den 2 september var skulpturavdelningen på Vrångö för att pröva på “Rock balancing”. Sten på sten utan lim var uppgiften och gärna så utmanande som möjligt. Vrångö bjöd på det bästa väder, skulptörerna på sin entusiasm och dagen avslutades med lunch i Dan Tommis trädgård.

Utställning på KONSTEPIDEMIN

Varje år ställer idégestaltningseleverna ut sina arbeten på Galleri KONSTEPIDEMIN i Göteborg. Det är tänkt som en examination, en avslutning på deras ettåriga projektarbeten på skolan. Årets utställning pågår den 21-29 augusti. Deltagande studenter är JOHNNY ERIKSSON THERESE ALANGO SOFIA KARLSSON FRIDALISA LJUNGSTRÖM, ANDREAS HAUTALA-ANDSTEDT FREJ NICOLAISEN SIDÉN RAKEL HEED SARA JOHANSSON och KRISTIN ROBERTSON.

Varje år ordnar Göteborgs Konstskola en stenkurs i Gerlesborg. Under två veckor bor och arbetar skulptureleverna under Ivan Stüffes sakkunniga ledning på Gerlesborgsskolan i Bohuslän och lär sig bearbeta sten. Det är alltid intensiva och svettiga dagar, så också i år. Lärare är Åke Nordström och Eva Lindblad.

stifta många nya bekantskaper. Flera av de målningar och teckningar som presenterades var skapta av idag bortglömda konstnärer, många av dem kvinnor.

Nästa anhalt var Moderna Museet Malmö med två utställningar: Luc Tuymans och en samlingsutställning: Spektakulära tider, Moderna Museet Malmös första presentation av samlingen fokuserar på 60-talet och lyfter särskilt aspekter av den franska, amerikanska och svenska konstscenen.

Andra utställningen på Moderna var  Luc Tuymans "Against the Day" ”Autentiska förfalskningar”, har Luc Tuymans själv benämnt sina målningar. Varje bild är baserad på en befintlig bild. Teckningar, polaroidfoton, stillbilder från film, etc. fungerar som förlagor.

Malmö

Skolresan till Malmö var mycket lyckad. Vi startade på Malmö Konstmuseum med utställningen: Med en annan blick - Modernismen. Utställningen utgick från några betydelsefulla skånska konstnärer och deras tillvaro under perioden 18801940. Den här perioden, som vi brukar referera till som modernismen, var en spännande och omvälvande tid vilket medförde nya impulser, ideal och motiv. Utställningen gav möjlighet att

Utställningens titel, Mot dagen (eng. Against the Day), är tagen från författaren Thomas Pynchons bok med samma namn. Och i likhet med Thomas Pynchons böcker är paranoian ett återkommande tema i Luc Tuymans nya bildsvit. Övervakningskameror, populärkulturella begrepp som dokusåpan Big Brother och prick-skyttar porträtteras. Ofta inges känslan av att någon tryckt på verklighetens pausknapp. Ett händelseförlopp utan början och slut, men med en tydlig rörelse i tid visas. Trots ett högst subtilt och ofta lågmält uttryck fångar Luc Tuymans många gånger en traumatisk stämning i sina målningar.

Idégestaltning Konstnärlig idégestaltning vänder sig till alla intresserade inom konstområdet som vill höja sin konstnärliga kompetens genom egna studier under sakkunnig ledning i kreativ konstskolemiljö och, eller väsentligt förbättra sina möjligheter att bli antagen till konstnärliga högskolestudier.

Frida Ljungström går den ett-åriga projektutbildningen. Hon trivs bra på skolan och hon har nu gått in i slutfasen på sitt projekt "Begär".

Dunkla begär. Liknas med strängar, som ett nystan av trådar, nystanet har oändligt med ändar, där man kan befinna sig. Man hamnar långt ifrån sid själv, förnekandet och rädslan att möta sig själv gör att man blir en person som fungerar utåt eftersom den då får bekräftelse från omvärlden att: Jag är ju den personen. Eftersträvandet.

Naturligt!


Göteborgs Konstskolas 19 andraårsstudenter visar arbeten kring temat "Naturligt" på Göteborgs Konstförening på Södra Vägen 2. Temat NATURLIGT ger många ingångar till aktuella frågeställningar som stadnatur, miljö-ansvar, naturligt-onaturligt, genforskning, normaltonormalt, subjektivt-objektivt.... Utställningen omfattar måleri, skulptur, grafik, video och installationer. Vernissage 11 dec. kl. 12.00. Utställningen pågår till den 19 dec. kl. 16.00.

Skulptörernas bronskurs

Även i år hade skulpturlinjens andra-årselever bronskurs på Kollektivverkstaden i Göteborg. Under sakkunnig ledning av Åke Nordström och Bo Samuelsson fick de sex eleverna lära sig bronsgjutningens grunder. Kursen pågick från måndag till fredag den 25-29 januari och var som vanligt mycket uppskattad.

två år på arkitektur innan han började på Göteborgs Konstskola.

Museibesök

Här en rapport från grafikernas besök på Göteborgs Konstmuseets grafiksamling i förra veckan: "Det var fantastiskt roligt och lärorikt. Sven- Robert höll en alldeles lysande föreläsning. Full av kunskap och berättelser guidade han oss genom konsthistoriens och museéts många grafiska mästerverk. Vi fick se Dürer, Rembrandt, Piranesi, Daumier, Whistler, Gauguin, Munch, Vuillard,... och så våra svenska mästargrafiker Axel Fridell och Stig Borglind förstås. Det var som en av eleverna uttryckte det magiskt.”Något helt annat än att se reproduktioner i nån bok!"

Teckningsseminarium

rutin på tryckning och passning. 2. Att arbeta med rummet. Stort format. Tänka mer konceptuellt, tänka utanför ramarna om vad en bild är. 3. Samarbete – att planera och genomföra en idé tillsammans i en grupp.

Kul på jul

Rolig avslutning på höstterminen med julfest på GK. Skolan bjöd på god julmat och stämningsfull julpjäs, eleverna underhöll med uppträdanden och performance. Tomten kom med presenter och en mycket lyckad och varm julfest avslutades med disko. God jul till alla!

Tre av våra lärare deltar

Hedrad student

Olof Silfverdal som är student på Göteborgs Konstskolas skulpturlinje och Edvin Lindberg fick hedersomnämnande för bidraget "Det är en pusselvägg du ska ha!" i en arkitekttävling för studenter som heter "Nya ögon på trä". Uppgiften var att ta fram ett förslag till ett besökscafé för Nordbygg 2010 på Stockholmsmässan. Edvin läser tredje året på Chalmers och Olof har läst

Nu pågår ett teckningsseminarium i huset på vån 1, 2, 3 och på bottenvåningen. Det handlar om att utforska tecknandets möjligheter. Alla avdelningar deltar. Det finns fyra stationer (skulpturen, vån1, föreläsningssalen, grafikens projektrum) där det arbetas med olika ämnen: Stilleben, stoffteckning, serier, rum/tid/kollektiv. Studenterna är indelade i grupper och alternerar enligt ett visst schema.

Grafikens tapetprojekt

Projektet gick ut på tre saker: 1. Att lära sig screentekniken, få

i Riksutställningars intensivdager!

Kompetensutveckling

I tisdags hade vi besök av Erling Bjurström, författare och professor vid Tema Kultur och samhälle (Tema Q) på Linköpings universitet. Han höll i ett kompetensutvecklingsseminarium för våra lärare som ville lära sig mer om ungdomskultur och gymnasieungdomars val av stil, grupptillhörighet och yrkesval. Dagen var fantastiskt inspirerande och lärorikt tack vare Erling Bjurströms eminenta kunskaper och unika förmåga att göra sina forskningsresultat förståliga och användbara också för vår verksamhet. Erling Bjurström, född 1949, är en svensk forskare, författare och professor vid Tema Kultur och samhälle (Tema Q) på Linköpings universitet. 1986-1999 var Bjurström ledamot av regeringens Barn- och ungdomsdelegation och ingick 2000-2004 tillsammans med Brian Young, Joel Bree och Stefan Aufenanger i Advertising Education Forums vetenskapliga råd (Academic Advisory Board).

Amsterdam Årets skolresa gic till Amsterdam. Staden bjöd på ett strålande höstväder och massor att se och upptäcka.

Under tre dagar, från den 6 till den 8 december, har de möjlighet att välja mellan ett stort antal föreläsningar, workshops, paneldebatter och presentationer om allt från teknik och pedagogik till attributmakeri, utställningstexter, packteknik, grafiska underlag för print och plotter, smarta textilier, sponsring, finansiering och ljussättning med mera. De kan till exempel lyssna på Peter Ullstad från prisbelönta Codesign, Anna Öst från det nyöppnade Visualiseringscentret i Norrköping och höra augumentedreality gurun Robert Praxmarer från University of Applied Sciences i Salzburg.

Utdrag ur nyheter från www.gbgkonstskola.se


HolderlinsJacka-feb11

Nina Bondeson Konst är språk; en möjlig utvidgning av vår medfödda språkförmåga, ett existentiellt verktyg för mellanmänsklig kommunikation och sanningssökande. Konsten är, i denna sin språklighet, ett evigt värde. Sanningen..., nå, den kanske inte finns, men det är ju ingen anledning att sluta eftersträva den. Det är ändå i själva strävandets åtbörd som ett eller E annat kan visa sig.

Salva nos!

gästlärare/föreläsare medlem i Göteborgs konstskolas konstråd


Det finns ingenting man inte får göra.

Emma Bäckman elev år1 skulptur 2011

I förlängningen

—Skulptur är för mig mycket att fånga ett rum genom teckningar, bilder och skulpturer, jag jobbar i både 2D och 3D, säger Emma Bäckman. Ett stort kvinnoansikte dominerar i hennes hörn av ateljén. Det är Emmas mor som ung, och Emma säger att det är roligt att i sitt konstnärskap ta in det personliga berättandet och låta det privata få plats i det offentliga rummet. Hon har tidigare läst genusvetenskap och använder det i sin konst. —Jag vill gå in som kvinna och ta plats med min konst. Även om det går åt rätt håll, så är det fortfarande män som syns mest och ställer ut mest. Hon hade kompisar som gick på GK, så Emma tittade in på Öppet Hus och kände direkt att här ville hon vara. På gymnasiet gick hon teknisk design och övade upp sin känsla för form, men konst har hon inte sysslat med. — Jag känner att allt är konst, det handlar om sammanhanget. Här är en sådan frihet. Det finns ingenting man inte får göra. Nu söker hon konsthögskolor i Sverige och Norge, för det är det här hon verkligen vill göra. Andra skolåret på GK får man ett eget utrymme, del i en ateljé att breda ut sig i. Emma varnar: — Bygg inte in er! Det gäller att kunna ta sig fram i ateljén och kanske få ut sin skulptur genom dörren. E


SA, MED HANS RÖST

Det privata och intima rummet möter det offentliga och några få steg framåt blir till stora kliv i tid och rum. Guldfärgen i de två rummens ritningar korresponderar med röstens vilja att tala med en frånvarande person. Detta audiovisuella konstverk är ett samarbete mellan ljudskulptören Dan Tommi Hildén, den norske dramatikern Jon Fosse och

Cinnober Teater. Författaren har själv valt ut delar ur sitt debutskådespel “Och aldrig ska vi skiljas” som han sedan läst in. Verket framfördes första gången på Festspelen i Bergen, maj -09. Den gången var det 4 gyllene rum med 4 högtalare med riktat ljud. På Drottningtorget i Göteborg visas den med 2 högtalare och nytt ljud (augusti 2010). E

Dan Tommi Hildén lärare skulptur


“Paradise Island” Fotografi, 100cm x 70cm

Lina Norell elev 2004-2006 Måleri Goldsmiths BA Fine Art & History of art 2006-2009 Min konst grundar sig ofta i frågeställningar kring teatralitet och simulacra – där ett jag eller en plats flyter ihop med bilden eller iscensättningen av densamma. Med måleri, fotografi och installation undersöker jag hur dessa frågeställningar påverkar relationen mellan betraktare och verk. En återkommande fascination är skapandet av närvaro i betraktarens fysiska rum och förmedlandet av kontinuum av tid i ett icke-animerat två- eller tredimensionellt verk. Tiden på Göteborgs Konstskola och särskilt skolresan till Venedigbiennalen innebar ett första intryck av friheten i och vidden av samtidskonst. E


Carina Fihn lärare grafik

Smärre berättelser En Artists´ Book/installation i stort format där blicken kan röra sig fritt, kors och tvärs över ytan. Iaktagelser av samtiden. Av det som passerar förbi.

Människor och platser. De omärkliga rörelserna, de osynliga händelserna. Under två år samlar jag tomma boksidor. River ur böcker jag får eller hittar på loppis. Femhundra blanka sidor. Trycker, etsar, ristar, skriver– fyller dem med nya bilder och texter.

Det handlar om att berätta en historia. Men kanske inte en historia i traditionell mening med en början och ett slut utan mer som en undersökning av det som finns runt omkring i mig. Både det personliga och det som är universellt. Om tid och minne. Om glömska och förlust. E


Peter Eccher lärare måleri

9 stycken blyertsteckningar i storlek 70x100 cm, 2 Over-heads samt 10 m avspärrningsband.

Mina verk utgår från autentiska händelser i vår samtidshistoria i allmänhet, och det som inte passar in i synnerhet. Jag placerar omaka mönster på varandra och skapar en subjektiv utredning. På så vis möts i verken det offentliga och privata, historiska och fiktiva. Situationisternas dérive (den psykogeografiska vandringen) är ofta undersökningarnas metod såväl som mål. Efter att under flera år gjort strikt konceptuell och konst, har jag på senare år har jag tagit mig fler konstnärliga friheter (även risker). Text och berättande är en stor del i mina verk. I mina senaste verk har jag valt att integrera texten i teckningar. Ett aktivt val för att ge texten ett större värde. Den nästan neurotiska noggranheten och tiden jag lagt på teckningarna vittnar om min vilja att berätta. Jag arbetar även med film, objekt och installationer. Bildsviten Whitechapel-Solna är en konst- och kriminalhistorisk, illustrerad novell som handlar om ett känt nutida kriminalfall och dess koppling till konstnären Gordon Matta-Clark, besvärjelser, situationism och kriminalhistoria. E


Work in progress Experimenterar just nu med att göra om några av mina små torra svart-vita litografier till större "4-färgs pastoraler". Konstiga saker händer. Kan jag med cyan, magenta, gult och svart få bilderna att kommunicera svulstigt och bombastiskt från det på planet upprättade illusoriska rummet, med egen integritet, egna villkor och egen berättelse? Vi får se hur mitt grafik projekt utvecklar sig. E

Jim Berggren lärare grafik


Renar

Diskussionen om vad som är konst fortsätter säkert, och Erik har tagit ett steg åt ett visst håll inför framtiden:

Allting handlar ju om hur du definierar dig själv. Ser du dig själv som konstnär, så är det väl det du är, säger Erik. Han har pluggat en del de senaste åren –

Gräshoppor

Allting handlar ju om hur du definierar dig själv.

Påven, träsnitt

musikvetenskap, en kandidat i filmvetenskap och en kortkurs i medie- och kommunikation. Nu är det sista terminen på grafikutbildningen, och han har bråttom att under de sista månaderna göra klart allt. – Ta vara på tiden, om du kommer in på skolan! Två år går verkligen fort, säger han. Han gillar träsnitt och litografi men pekar på en broderad flagga, som också har tillkommit under tiden på GK.

Michael i rymden

life_a2

Erik Melin läste Bild och form på Estetiska programmet på gymnasiet och var otroligt trött på mycket av det som hände där. – Det första en av våra konstlärare sa på gymnasiet var att INGEN av er kommer att bli konstnär. Det var ganska nedslående att höra. Jag var så himla trött på diskussionerna om vad som är konst.

– Många från grafik söker HDK, men det är inte vad jag vill. Ordet design gör mig illa till mods. Att dom glömmer bort det gamla fina ordet formgivare. Sedan skrattar han åt att det möjligen är motsägelsefullt att söka sig till Valand:

– Jag behöver inte bli accepterad av någon som säger att det här är bra konst. Jag gör det för mig själv. Om någon annan gillar det, så är det bra.

Räven

E

– Det ryms mycket inom grafiken! Och här finns en jättebra litoverkstad. Det finns inte överallt, har jag förstått, så nu försöker jag trycka allt jag kan med flerfärg och sånt.

Erik Melin elev år 2 grafik 2011


Konst eller inte Det är andra året och sista terminen för skulptören Filip Wahlström. Själv har han fortfarande lite svårt att formulera det så – han säger att han håller på med skulptur. — Men det har växt, och efter två år känner man sig tryggare i det man gör. Det är mer självklart att uttrycka nu, även om jag själv har svårt att prata om vad jag gör. Filip kom direkt från Schillerska gymnasiets ES-program till GK, och efter sommaren vill han gärna gå på en designhögskola. Han arbetar mer med material och former än avbildande skulptur och säger att det kan göra det svårare att få folk att se det seriösa i det han gör. Konst eller inte: ibland får han försvara sig, och ibland försöker han skämta bort det. – Men då förlorar jag själv på det, säger han. Han visar en skulptur av små träbitar som skapar en form och förklarar att alla fogar ska fyllas med svart fönsterkitt. – Materialet dominerar. Det började med en idé, man föreställer sig nåt, man skissar lite. Jag hade först gjort alla former likadana, men det lämnade jag, och till slut blev det något helt annat när jag arbetade med det. Problemlösning är jättekul! Hur ska man konstruera, få det stabilt och sätta ihop det? E

Filip Wahlström elev år2 skulptur 2011


Åsa Herrgård lärare skulptur

Skulptur med inspiration fran Tai chis svardformen

The Golden garden

Kommunikation och att resa är en viktig del av mitt konstnärskap. Bygga installationer i naturen, jobba fram skulpturer i många tunna pinnar som bildar en stark form känns bra och symboliskt, involveras i performance, bryta nya ”vägar” och jobba med offentliga gestaltningar intresserar mej. Sedan 2004 är Kunming i södra Kina en stor inspirations plats i mitt arbete som konstnär. Västra Götaland regionens ateljé stipendium till T/C Gallery Nordica gav mej möjligheten att arbeta och leva under 3 månader i ett brus av intryck som ändrade en del av mitt liv, min stora passion i Kunming är parken där jag tränar Tai-Chi. Vänner, kollegor som jag fått under mina resor har gett mig ödmjukhet inför medmänniskor och en djupare förståelse för kommunikation över lands- kultur gränserna. E

Connection


E

Jesusmail

Att gestalta en idé så den blir begriplig för många är kanske ett möjligt mål. Mathilda Frykberg sökte in på Idégestaltning med ordet vardagskreativitet, men ordet har utvecklats till många andra saker. — Jag försöker ställa människor inför något som är främmande men ändå konverserar. Jag tycker själv om att försätta mig i främmande situationer, ovana kontexter av olika slag. Det berikar min vardag på flera sätt, och jag hoppas att mina projekt, utifrån samma idé, ger andra ett vidgat perspektiv eller en ny vy. I Mathildas konst tar det sig uttryck på olika sätt. Hon väntar just nu på provtrycket av fyra av sina böcker. De är egentligen konstverk, fyllda av text och bild. En bok har geografibokens välkända form, medan innehållet är något annat än det förväntade. — Bokformen gör det hela till en lagom stor grej. Böckerna finns tillgängliga, även om man bara är lite intresserad av innehållet. Man kan köpa den för fyrtio spänn och bläddra när man har lust. Mathilda har hunnit med mycket de senaste åren. Hon gick ett år på folkhögskolan Kyrkerud, har pluggat religion, film och bildberättande, gjort volontärarbete i Italien, och aldrig stannat för länge på en plats. Nu är hon personlig assistent jämte skolarbetet, och tycker att skolan är en behaglig miljö att vara och arbeta i. — Min ambition är att det jag gör ska kännas tydligt meningsfullt. I grunden är det ett sökande för att hitta mitt eget språk och känna att det är vettigt det jag gör, både för andra och för mig själv, säger Mathilda.

vardagskreativitet … att känna att det är vettigt det jag gör, både för andra och för mig själv.

Mathilda Frykberg elev Idégestaltning 2011


Studenter Det går 74 studenter på skolan, 16 på varje avdelning, utom på Konstnärlig idégestaltning som har tio platser. Medelåldern ligger mellan 25 och 30 år. Könsfördelningen är jämn. De flesta tar ut studielån, men några bekostar sin utbildning genom arbete på kvällarna. Många har gått på estetiska gymnasier eller något år på en annan konstskola innan de börjar hos oss. Förkunskaperna varierar, men vårt första år är avsett att jämna ut dessa skillnader, så att alla kan arbeta mer självständigt det andra året. Vår policy är att ladda maximalt med rejäla grundkunskaper och intryck det första året för att under andra året kunna blomma ut i självständig kreativitet. Därför följer i princip alla studenter det tvååriga upplägget.

Studenter på måleri och skulptur som går andra året har egna ateljéer. Studenter på konstnärlig idégestaltning har en helt egen avdelning med stora luftiga alejéer. Som student på skolan har du tillgång till din plats och alla skolans verkstäder den största delen av dygnet. Undantaget är datasalen som larmas kl. 16.00 och är stängd på helgerna. Du får lärarledd undervisning varje dag mellan 9.00 och 15.00 Varje år gör vi en studieresa, senast till Venedig, dessförinnan till Paris, Berlin och Amsterdam. Göteborgs Konstskola har utbytesverksamhet med sin vänskola, BTK i Berlin. Årligen får sju av våra elever byta plats med sina tyska kamrater under en tvåveckors period. Läsåret avslutas med utställning och stipendieutdelning. Fyra begåvade studenter får 10 000 kr vardera.


En bild säger mer än tusen ord — Jag vill berätta med mina bilder. En bild säger mer än tusen ord, säger Tamara Ismailova. I hennes mun låter inte det gamla uttrycket utslitet. —Det är många som har svårt att se och höra, trots att de har ögon och öron. Jag kan inte visa mina känslor, men jag vill visa med stora tavlor vad jag menar, fortsätter Tamara. Hon vill att människor ska tänka på vad hon försöker berätta. Just nu ligger dockor på hennes ateljégolv. Det är dockor i människostorlek, och de talar utan ord om krig, död och hemska förbrytelser. Tamara flyttade från Ryssland 1990 till Azerbajdzjan och därifrån till Sverige 1997. Men det var för två år sedan allt hände, säger hon. Då kom hon in på GK som målerielev och flyttade från Värmland. Nu bor hon och hennes tre barn i Trollhättan. — Efter dessa skolterminer ser jag hur mycket jag kunde utan att veta om det! Det är här jag har lärt mig det mesta, säger hon. Hon berättar att hon tidigare inte visste vad acrylfärg var, men nu älskar hon det. Hon glömmer sig själv och hela världen när hon målar och

tycker att det är en underbar känsla. Men skulptur är något speciellt: — Jag älskar måleri, men jag blev kär i skulptur! Det är som att vänta barn när man skulpterar, man undrar hur det kommer att bli, hur barnet ser ut när det kommer! Snart är skolan slut, men konsten kommer Tamara inte att släppa. Kanske kan hon ha en ateljé hemma? Hon vill vara i konsten. Och visserligen har hon ett stort badrum, men det är ändå lite svårt att syssla med skulptur hemma, så måla är lättare. — Konsten är svartsjuk, säger Tamara. Den vill att man ger den all sin tid, och då kan man nå en högre nivå. E

Tamara Ismailova elev år2 måleri 2011


Alla som arbetar här är aktiva konstnärer. De är därför intresserade av förändring, utveckling och forskning. Det är en fantastisk process som vi är med om på skolan, varje dag!

Sedan år 2000 heter rektorn på Göteborgs konstskola Peter Backhaus. Han har undervisat på skolan sedan 1978, och det var naturligt att ta över skolan när den möjligheten öppnade sig. Som rektor ändrade han skolans namn från det anrika Hovedskous målarskola och moderniserade på olika plan. — Traditionen betyder att vi finns i stadens medvetande. Att skolan har gamla anor, innebär också till exempel att det finns fungerande kontakter till myndigheterna. Alla som arbetar här är aktiva konstnärer. De vet att det som var relevant igår kanske inte är det idag och är därför intresserade av förändring, utveckling och forskning. Det gör arbetet här så spännande och innehållsrikt, säger Peter. En del är sig likt sen tidigare. Avdelningarna för grafik, måleri och skulptur finns kvar och skolans uppgift är att förbereda de elever som vill för vidare högskolestudier. Hantverket måste man ha med sig från GK till nästa utbildning. Annat har förändrats: digitala medier har gjort sitt intåg. Idag använder eleverna lika självklart Internet, Photoshop och Final Cut som akvarell och oljefärg, gips eller litoplåt. — Man ska ha brottats med materialets motstånd, antingen det är färg, plåt eller lera.

Konstskolan bedömer inte på samma sätt som den obligatoriska skolan eller gymnasiet. Här får istället varje elev individuella samtal där läraren frågar vad eleven vill och hur skolan kan hjälpa till. Särskilt det första året får man uppgifter att lösa, men det finns inget facitsvar. — Det finns alltid olika lösningar och man behöver inte värdera dem med betyg. Läraren försöker att förstå vad man ser i konstverket och hur personen tänkte. Kunde hon ha tänkt på ytterligare saker? Då kan man föra ett samtal kring det. Andra året är friare, men färdig blir man aldrig. Förhoppningsvis kan man uttrycka sig mer nyanserat när man har lärt känna sina möjligheter. Peter ser en mognad och utveckling från gymnasiets estetiska program, via GK och vidare till högskolorna – det är en ökad medvetenhet om vad man vill berätta och hur man kan göra det. På GK avslutas uppgifterna med gemensamma diskussioner, och det finns hur mycket som helst att prata om istället för betyg. — Vilka andra möjligheter kan finnas än dem du har använt i ditt arbete? Hur har du använt din kreativitet? Hur har du lyckats gestalta frågeställningen? Det är en mycket demokratisk situation där man får berätta vad man har tänkt och känt. Det är en fantastisk process som vi är med om på skolan, varje dag. Att ha deltagit i den processen och fått en estetisk mognad, säger Peter Backhaus, har man nytta och glädje av oavsett om man blir konstnär eller inte. Det är en demokratisk rättighet! E


Gรถteborgs Konstskola Fรถrsta Lรฅnggatan 10 413 03 Gรถteborg Telefon kansli: 031 14 80 61 Telefon rektor: 031 14 80 77 Fax: 031 42 54 90

info@gbgkonstskola.se www.gbgkonstskola.se


ART iFact 0111 Visual thinking