kulturen

Runt 15

personer sitter samlade i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler på Järnvägsgatan när vi kommer på besök. Temat för dagen är det samma som 1976 när studiecirkeln ”Rättviksmålet” startades. Sedan dess har människor samlats för att tala rättviksmål med varandra och dokumentera språket och dess lokala varianter. Förutom att deltagarna ser ut att ha väldigt trevligt tillsammans har de ett gemensamt mål – att rädda språket till eftervärlden.

Nils Johansson var studiecirkelns förste ledare. Han var språklärare och inledde tillsammans med cirkeldeltagarna ett systematiskt arbete med att analysera och dokumentera ord, grammatik och karaktäristiska uttryck i rättviksmålet. Gudrun Kellner övertog ledarskapet 1982 och fortsatte det påbörjade arbetet. Materialet samlades i en skrift ”Ordbok över rättviksmålet” som gavs ut första gången 1998 och i en utvidgad utgåva 2016.

Från de första tio åren finns även ett stort antal ljudinspelningar där äldre personer berättar om gamla tider på rättviksmål. Även andra berättelser, dikter, musik och sånger har spelats in.

Gudrun var cirkelledare till år 2016 och aktivt verksam i studiecirkeln i över 45 år. Hon gick helt nyligen bort, vid 93 års ålder.

Ända sedan 1981 har cirkeln bidragit till Rättviks Hembygdsförenings årsskrift ”Rättvikskrus” – berättelser på rättviksmål och med ordleken ”Okâ lååt du?”.

Efter 2016 har ledarskapet delats mellan Anders Furn och Bengt Norberg vilket bland annat lett till att det nu finns två studiegrupper, en på dagtid och en senare på eftermiddagen för att möjliggöra för yngre och yrkesarbetande att delta och att få fler intresserade av att bevara och lära sig rättviksmål.

En av dem som engagerat sig är Barbro Gudmundsson från Stumsnäs. Hon kommer gärna till träffarna och tycker det är en härlig känsla att bara få sitta och prata rättviksmål, och det med andra som förstår. Vid vårt samtal framgår det att de flesta av deltagarna pratade mål hemma när de växte upp, men att tala rättviksmål i skolan var otänkbart.

– Nej, nej det fick vi absolut inte göra. I skolan var vi tvungna att tala svenska, säger Christer Bergin och flera av deltagarna håller med.

– De som fortfarande talar ett genuint rättviksmål blir allt färre och det känns därför viktigt att föra kunskapen och traditionen vidare till kommande generationer, säger Börje Sommar.

Rickard Blixt är den till synes yngste i gruppen. Han tycker det är viktigt att nå barn och ungdomar. Med hjälp av internet sprider han texter och roliga berättelser på Youtube men naturligtvis skulle han, precis som övriga i gruppen, vilja få möjlighet att lära barn och unga i skolan rättviksmål.

– Många barn har kanske hört sina moroch farföräldrar prata rättviksmål och är nyfikna och vill lära sig, avslutar Rickard. n

Rättviksmålscirkeln arrangerar varje sommar en temaafton på Rättviks gammelgård där musik och sång blandas med berättelser och allmän information – allt på rättviksmål. I år äger arrangemanget rum onsdag 12 juli.

För mer information: www.hembygd.se/rattvik

Skanna QR-koden för att komma till hemsidan.