Page 1

reversen Fรถreningen Uppsalaekonomerna

presenterar

#1 - 2010

Intervju: Gunilla Asker VD, SvD Traineetipsen

Luuk om

som gรถr att du lyckas

att vรฅga

ASIENSPECIAL Svenska fรถretag i Hong Kong och Kina


aastroem.se / tbk.se / foto: Corbis

© 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.

Du vill ut och möta världen

Varje dag arbetar KPMGs 140 000 medarbetare för att skapa värde och affärsmöjligheter för företag i 146 länder och 700 städer. Vi finns för våra kunder i finansiella centrum som London, New York och Shanghai, och i världsstäder som Melbourne, Dhaka och Córdoba. Vi sätter ihop internationella team av specialister för att möta varje uppdrag och utmaning. Vår globala kunskap gör att vi kan fortsätta vara en av världens ledande inom revision, skatt och rådgivning. Söker du en arbetsplats där du kan komma ut och möta världen? Nu söker vi ekonomer med intellektuell styrka, analytisk förmåga, hög integritet och smak för nya utmaningar. Ansök på kpmg.se/careers

Och vi skapar affärsmöten i 700 städer världen över

Vilket sammanträffande


I N N E H Å L L

Innehåll # 1 - 2010

Aktuellt

6 Guide till traineeprogrammen 8 Drömarbetsmarknaden

Intervju Omslagsfoto Pressbild Ansvarig utgivare Madeleine Celander Chefredaktör Hanna Näslund Redaktör Linda Cederquist Art Director Therese Maurin MEDARBETARE i detta nummer Johan Andersson David Augustsson Adam Balla Sofia von Celsing Emelie Eriksson Ida Hansson Käll Carl Hygrell Emelie Johansson Sandra Kastås Denis Korobkov Malin Lindvall Emma Mård Johan Mårfält Gustaf Ollas Oscar Sivertzen Anna Sundelius Sofia Swahn Elin Sweijer Martina Zadig Gisela Åhrberg

Alltid i Reversen

32 Kåseri: Procrastination 34 Mode: Milano 35 Kultur: Uppsalas studentkultur 36 Krönika: Upp till kamp med

Carl Hygrell 10 Arga leken med Kristian Luuk 16 Martin Bengtsson om drömmen 38 International post som blev en mardröm 39 Gröna sidan: Trend eller livsstil? 26 Näringslivsprofilen Gunilla Asker 40 Hälsa: Om att nå sina mål 41 Recept: Asieninspirerat från Emmas kök

Reportage

14 Rapport från Kontaktdagarna 2010 18 Obamas vårdreform 20 Special – svenska företag i Asien 30 Tokyo – bland Harajukus och sake

42 Ordföranderiet har ordet 44 Uppsalaekonomernas utskott

# 1 - 2010 REDAKTIONEN

E-Post reversen@uppsalaekonomerna.com Telefon 018-471 69 75 Adress Kyrkogårdsgatan 2b 753 12 Uppsala

Oscar Sivertzen AD-assistent

Hemsida www.uppsalaekonomerna.com

Malin Lindvall Skribent

Carl Hygrell Skribent

Elin Sweijer Skribent

Gisela Åhrberg Skribent

Emma Mård Skribent

För annonsering kontakta: reversen@uppsalaekonomerna.com Tryck Eklundshofs Grafiska AB 018-55 08 80 Reversen är en politiskt obunden tidskrift som delas ut till medlemmar i Föreningen Uppsalaekonomerna. Reversen har en upplaga på 2 000 ex och utkommer 6 gånger per år.

Therese Maurin Art Director

Sofia Swahn Skribent

Gustaf Ollas Skribent

3


redaktörerna

Välkommen

till en ny Reversen! FOTO: THERESE MAURIN

Vi startade det nya decenniet med en rejäl uppfräschning av tidningen, och resultatet håller du nu i din hand. Med nytt papper, ny layout och med återkommande temasidor har vi med glädje gjort Reversen till en mer personlig tidning. I årets första nummer bjuder vi bland annat på ett spännande Asienreportage, en guidad tur till traineeprogrammen för dig som snart tar examen och en rad färgstarka intervjuer. Vi har träffat civilekonomen och

4

tv-profilen Kristian Luuk som berättar om vikten av att våga följa sitt hjärta, även i arbetslivet. Före detta fotbollsproffset Martin Bengtsson delar med sig av sin gripande historia, och Svenska Dagbladets VD Gunilla Asker ger karriärtips. Ta en paus i tentaplugget, mys ner dig i soffan med en kopp te och njut av vårens första Reversen. Trevlig läsning!

Hanna Näslund Linda Cederquist Chefredaktör

Redaktör


aktu ellt i re ver sen


R E V E R S E N

A K T U E L L T

HITTA RÄTT I

För dig som närmar dig slutet av din studietid och är på väg ut i arbetslivet, kan ett traineeprogram vara en bra start på ekonomkarriären. Reversen listar aktuella platser, guidar dig till vad du bör tänka på och ger dig försprång till höstens hetaste traineeprogram!

traineeDJUNGELN

TEXT: ANNA SUNDELIUS ILLUSTRATION: OSCAR SIVERTZENN

Vad är ett traineeprogram? Slår du upp ordet trainee i Nationalencyklopedin och du finner ”nyanställd tjänsteman, till exempel nyutexaminerad civilingenjör eller civilekonom som genomgår intern utbildning med sikte på framtida chefs- eller specialistjobb inom ett företag.”. Idag har många av de större svenska företagen egna traineeprogram, som vanligtvis omfattar mellan ett till två år. Upplägget av programmen kan se olika ut men för många utgörs grunden av praktik på flera olika positioner inom företaget och även i eventuella dotterbolag. Att någon av dessa positioner är förlagda i utlandet är mycket vanligt då många av programmen har en stark internationell prägel. Praktiken varvas med teori i form av kurser och seminarier där du får lära dig mer om företagets organisation, produkter, arbetssätt och liknande, samt får utbildning i exempel-

6

vis projektledning, presentationsteknik och ledarskap. På många företag är en central del i programmet att du som trainee ska skapa ett nätverk och du kan därför få delta i många studiebesök, nätverksträffar och andra sociala sammankomster. Det är också vanligt att bli tilldelad en mentor eller handledare under traineetiden och delar av programmet utformas ofta efter traineens egna kunskaper och intressen, till exempel när det gäller valet av praktikplatser inom företaget.

Lön och anställningsvillkor

Även om traineeprogrammens upplägg i mångt och mycket liknar en utbildning så innebär de oftast i praktiken en tillsvidareanställning på företaget. I de flesta fall hjälps företaget och traineen åt att hitta en lämplig position efter programmets slut. Många företag har traineeprogram för att hitta

blivande chefer och specialister till sitt företag. Sveriges Ingenjörer (tidigare Civilingenjörsförbundet), Civilekonomerna och TraineeGuiden. se tog 2006 fram ett certifikat för traineeprogram. För att programmet ska bli certifierat måste traineeanställningen vara densamma som en tillsvidareanställning och ingångslönen ska vara på samma nivå som för en vanlig tillsvidareanställning. Programmet skall också vara 9-30 månader långt och det ska i förväg finnas ett planerat program för hela perioden (ytterligare krav finns att läsa på TraineeGuiden.se).

Hur går ansökan till?

Traineeprogrammen startar vanligtvis en gång om året, ofta i samband med skolstart för höst- och vårtermin. Till höstens program är det nu hög tid att söka och sista ansökningsdag varierar från början av januari till tidig april. De flesta företagen kräver en färdig exa-


R E V E R S E N

men av studenter som påbörjar traineeprogrammet och denna examen bör I helst inte vara mer än ett år NY gammal. Vissa har också en maxålder för traineen på till exempel 30 år. Många företag, som Scania och Vattenfall, godtar dock att du slutför din examen under den termin du ansöker, men att du måste vara utexaminerad när programmet väl börjar. Antagningsprocessen går ofta ut på att studenten skickar in ett traditionellt CV och ett personligt brev som ett första steg. Ibland krävs att du bifogar examensbevis och ett utdrag ur betygsregister, så det kan vara bra att ordna med sådant i god tid före sista ansökningsdatum. Därefter följer en antagningsprocess som i många fall kan vara omfattande och innehålla alltifrån en rad intervjuer till caselösning och analystester.

nell prägel premieras i regel erfarenhet av studier eller arbete utomlands och språkkunskaper, inte bara inom svenska och engelska utan även inom andra språk. Det kan vara bra att veta att många traineeprogram som riktar sig till ekonomer samtidigt söker civilingenjörer. Därav går det att gissa sig till att de som har dubbla examina eller har läst mycket inom de båda områdena har en stor fördel. Självklart är det inte helt kört om du nu inte sitter inne på allt det ovanstående, företagens önskelistor kan trots allt skilja sig åt en hel del. Med tanke på den stora konkurrensen kan det dock löna sig att göra en ansträngning för att hitta ett företag som mer än andra betonar de meriter just du har och att sedan lägga lite krut på just den ansökningen.

Hur hittar jag traineeprogrammen?

Vilka kommer in?

De olika traineeprogrammen erbjuder alltifrån en till 25 platser och konkurrensen är hård. Liksom när du söker traditionella jobb är personliga egenskaper och meriter från arbetsoch föreningsliv viktiga, men många företag efterfrågar även höga betyg. Ibland finns krav på magister- eller masterexamen, som till exempel hos Outokumpu, och vissa företag lägger en värdering i vilket lärosäte du utexaminerats från. Eftersom många program har en internatio-

Traineeprogram Start GE Financial Management Programme Schibsted Trainee Programmes Outu Kumpu Stainless Pro International Graduate Programme H&M:s traineeprogram SEB trainee programme Vattenfalls internationella koncerntraineeprogram Scanias traineeprogram Unilevers management traineeprogram Siemens Industrial Turbomachinery AB:s traineeprogram Axfoods koncerntraineeprogram

A K T U E L L T

På internet finns ett flertal sidor med information om olika traineeprogram. Ett bra exempel är Traineeguiden.se, som i vissa fall kan vara ännu flitigare uppdaterad än företagens egna hemsidor. Två andra sidor är Traineesearch.se och Traineemarknaden.com. Ett tips är att även söka sig direkt till intressanta företags hemsidor . Glöm dock inte att traineeprogrammen ibland genomförs i koncernens/moderbolagets regi, som exempelvis hos mediekoncernen Schibsted.

Längd

Ansökningsperiod

Certifierat traineeprogram

Länk

Aug-10

2 år

Senast 23 februari

Ja

Aug-10

2 år

7 till 28 febuari

Ja

www.ge.com/careers/students/fmp/europe.html www.schibsted.com/trainee

Sep-10

2 år

18 januari – 28 februari

Ja

www.outokumpu.com/stainlesspro

Sep-10

8 månader

mars

Sep-10

1 år

mars

Ja

www.sebgroup.com/trainee

Sep-10

1 år

5 februari – 5 mars

Ja

www.vattenfall.se/trainee

Aug-10

14 månader

1 februari – 7 mars

Ja

www.scania.com/trainee/

Hösten 2010 2 år

senast 8 mars

Sep-10

14 månader

senast 28 mars

Sep-10

1 år

22 februari – 4 april

www.hm.com/jobs

www.unilever.se/careeers/ Ja

www.sit-ab.se/s_nav43a.htm www.axfood.se/jobb

7


R E V E R S E N

A K T U E L L T

min dröm-

arbets-

marknad

s

jälvklart är det regelsystemen och det globala konkurrenstrycket som gör att behovet av flexibilitet, och därmed inhyrd personal, ökar. Om flexibiliteten i de ordinarie anställningarna var högre skulle behovet av inhyrd personal minska. Flexibilitet är idag nödvändigt, och SVT missar poängen. Den som inte gillar bemanningsbranschen bör ställa sig frågan varför behovet av inhyrd personal har uppstått. Den som har synpunkter på inhyrdas villkor bör också leverera konstruktiva förslag på förbättringar. Eftersom SVT inte tog chansen att berätta hur de vill att arbetsmarknaden ska se ut, tar jag tillfället i akt att introducera min drömarbetsmarknad. Den arbetsmarknad jag har i åtanke skiljer sig nämligen mycket från den vi har idag. På min drömarbetsmarknad går människor före principer, kompetens före system och gemensamma mål före intressetvister. Under sådana förutsättningar startas fler företag, fler anställer och arbetslösheten och sjuktalen sjunker. Arbetsgivarna kan säga upp personal om de måste, trots att det känns jobbigt, utan att klassas som hjärtlösa kapitalister. Rörligheten är

8

Jobb, jobb, jobb eller jobba, jobba, jobba? Idag klarar många företag sina arbetstoppar genom att de anställda arbetar obetald övertid. Samtidigt går många arbetslösa. Om det är bäst att ha en arbetsmarknad med många arbets-tillfällen eller en arbetsmarknad där många arbetar övertid och vissa inte arbetar alls, är en fråga med ett enkelt svar. Ändå fick två av mina favoritord ett par rejäla kängor i SVT:s Uppdrag granskning nyligen. Orden jag talar om är ”flexibilitet” och ”bemanningsbranschen”. Moderna arbetstider verkar inte uppskattas av Janne Josefsson & Co. Men vem eller vad är det egentligen som ska misskrediteras – arbetsgivarna eller regelsystemen?

betydande och de genomsnittliga anställningstiderna bland tillsvidareanställda är kortare. Flexibiliteten, ordet som SVT ogillar så starkt att de ägnar ett helt program åt att klanka TEXT: EMELIE ERIKSSON ner på det, är högre än idag. FOTO: HANNA NÄSLUND På min drömarbetsmarknad är trösklarna till arbetsplatserna låga. Det gör att fler än väletablerade grupper har möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och har chans att få en fast anställning. Fler har därmed också ett arbete. Tryggheten ligger i att det ska vara lätt att få ett nytt jobb vid uppsägning.

På min drömarbetsmarknad Kopplingen mellan går människor skola, utbildning näringsliv före principer, och behöver också bli kompetens före bättre. Utbildning bör alltid vara en system och investering och arbeten som gemensamma defärdigutbildade mål före får ska motsvara intressetvister utbildningsnivån. Så förhåller det sig tyvärr inte idag.

Får jag drömma vidare ska alla anställda få den lön de vill ha. Hög lön och rikedom till alla! På den punkten får jag nog dessvärre hejda mig. Alla kan inte ha högst lön på företaget. Löneökningar måste motsvaras av produktivitetsutveckling. Alla de andra sakerna jag drömmer om är emellertid högst realistiska. Det är inte för mycket begärt att utbildning ska löna sig, arbetslösheten sjunka, att kompetensen stannar i företagen vid nerdragningar och att det inte ska straffa sig att byta arbetsplats för den som inte trivs. Eller? Emilie Eriksson Projektledare Svenskt Näringsliv Hur tycker du att arbetsmarknaden skall fungera? Vad drömmer du om? Skriv gärna till mig och berätta! emilie.eriksson@svensktnaringsliv.se


© 2010 Accenture. All rights reserved

Getting satisfaction from what you do. Just another day at the office for a high performer.

Choose Accenture for a career where the variety of opportunities and challenges allows you to make a difference every day. A place where you can develop your potential and grow professionally, working alongside talented colleagues. The only place where you can learn from our unrivalled experience, while helping our global clients achieve high performance. If this is your idea of a typical working day, then Accenture is the place to be.

Outstanding Consulting opportunities for Economics & Business graduates Accenture is looking for talented and analytical graduates who want to jump start their career. At Accenture you will work with the best people to solve the toughest challenges and do what hasn’t been done before.

Our outstanding experience and resources will give you unmatched opportunities to move your career to the highest level. Accenture has been named “Best Large Workplace 2009” by the Great Place to Work Institute.

Accenture also offers great development opportunities, continuous training and an outstanding CSR-program where you can participate in local and global activities. Don’t miss your moment. Visit our website and apply today.

Visit accenture.se/apply


”Han har väldigt yvigt hår”

– Kristian om Fredrik Lindström

På spårets programledare Kristian Luuk Bild: Bo Håkansson, Bilduppdraget

10

K

ristian Luuks föräldrar kommer från Estland, men själv är han född i Sverige. Han är uppvuxen

i ett hem där skolan sattes i första rummet och där det var viktigt att ha ett ”riktigt” yrke, såsom läkare eller jurist. När gymnasievalet stundade hade Kristian ingen aning om vad han skulle läsa och lyssnade därför till sin fars ord om att

välja det naturvetenskapliga programmet - eftersom det var en ”bred och bra utbildning”. Kristian kämpade sig, med hjälp av engagerade föräldrar, igenom tre år och tog examen från gymnasiet med toppbetyg. De tre år som gett


R E V E R S E N

Kristian Luuk:

I N T E R V J U

Våga jobba med det som är roligt Han är killen som intervjuade världsstjärnor sena fredagskvällar i TV4, killen som roade radiolyssnare med att ringa Jarl Kulle och säga ”bajs” för att sedan lägga på luren, och killen som tog Melodifestivalen till en helt ny nivå. För allmänheten är Kristian Luuk en av Sveriges mest folkkära nöjesprofiler, men vad många inte vet är att han under fyra år utbildat sig till civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm. TEXT: LINDA CEDERQUIST FOTO: PRESSBILD, HANNA NÄSLUND honom mängder av kunskap hade dock inte gjort honom klokare i frågan om vad han ville jobba med, och han tog återigen emot sin fars studieråd om vad han skulle läsa härnäst. ”Läs på Handelshögskolan. Det är en bred och bra utbildning”.

Media för kommunister eller alkoholister

En kostym köptes in och fasta handslag övades, men väl på Handelshögskolan kände Kristian inte att han funnit sitt kall. Intresset för media som successivt börjat ta form gjorde sig mer och mer påmint, och känslan av att egentligen vilja jobba med någonting annat än ekonomi växte sig starkare i takt med att klasskompisarna flitigt kämpade för traineetjänster och internship på stora företag. Media var enligt Kristians far en hobby – jobbade du med det var du antingen kommunist eller alkoholist. Prestationsångesten i att vara tvungen att vilja jobba med någonting ”riktigt”, gjorde att Kristian till slut gick in i väggen och sökte hjälp i form av terapi.

Schyffert och Hassan

Under universitetstiden upptäckte Kristian Studentradion, där han engagerade sig och trivdes fantastiskt bra. Efter examen 1991 beslutade han sig för att ge radion ett år till och intalade sig att om det inte skulle fungera så hade han åtminstone utbildningen att falla tillbaka på. – Min teori är att varje människa är skitbra på att göra i alla fall en grej. Hitta den grejen så blommar ni ut! Kristian blev i samma veva anställd som redaktör för magasinet Ultra. Under ett tidningsmöte med de vid tidpunkten ganska okända Henrik Schyffert och Robert Gustavsson passade Kristian, som enligt honom själv inte var någon hejare på att skriva, på att fråga Henrik om han hade något radiotips. Henrik berättade då om det nystartade programmet som senare kom att kallas Hassan. – Oh, ett sådant program har jag hundra idéer till, utbrast Kristian och blev några dagar senare uppringd av Henrik som bad honom ta med alla idéer och dyka upp på programmötet morgonen därpå.

Brytpunkten

Fem idéer lyckades Kristian krysta fram under natten, varav en var att busringa, och efter mötet var Hassanredaktionen klar och programidén spikad. Kristian tillsammans med Henrik Schyffert, Fredrik Lindström och ett gäng andra komiker sände sedan under två år busringningsprogrammet Hassan i Sveriges Radio P3. Programmet blev onekligen en succé. – Hassan är viktigt, det var brytpunkten för mig på något sätt. Just det här ”Wow, det här kan ju jag jobba med, det här är ju på riktigt!”. Fredrik och jag kan fortfarande, när vi nu 15 år senare går in i Radiohusets korridorer, känna oss helt varma och glada av den känslan i kroppen. Våga jobba med det som är roligt! Efter Hassan sände Kristian Knesset på ZTV, som följdes av nio år av ”Sen kväll med Luuk” – ett program som kanske är mest känt för de spännande intervjuerna som avslutades med ”arga leken”. – Det var något speciellt med alla de här megastjärnorna från USA som gästade

11


R E V E R S E N

I N T E R V J U

programmet – Madonna, Whitney Houston och Bruce Springsteen. Skulle jag välja en så var Madonna den roligaste gästen, det är ju än idag ganska speciellt att få en intervju med henne i en studio på det sättet. Så det var coolt!

1+1=3

Med en akademisk bakgrund följer det rationella tänkandet, något som Kristian ser som både gott och ont, även om det står på handelsutbildningens minuslista. Han illustrerar förhållandet mellan rationell/logisk och emotionell/flummig med en modell där det rationella är längst till höger och det emotionella längst till vänster, där han själv är på högerflanken. – Konstfack är en fabrik för den här typen av människor, säger Kristian och pekar till vänster på modellen. Han menar att hitta sin motsats är viktigt då man ska jobba tillsammans och han tror att en mix av emotionell och rationell ger den bästa synergieffekten, såsom han själv och hans extremt kreativa Art Director på tidningen Ultra. Bland plussidorna från handelsutbildningen ligger ”att lära sig jobba i grupp” överst. – Du kommer alltid att få jobba med folk som är dummast i huvudet, så är det. Analysera sammanhang och knyta värdefulla kontakter är andra plus från universitet, men för att sammanfatta knyter Kristian an till sitt jobb. – Det jobb jag har är egentligen ganska flummigt och ovanligt, så jag ser på det som ett hantverk. Jag ser på min bransch som en bransch med konkurrenter och på mig själv som ett varumärke i det. Jag har lärt mig att det på allvar.

På rätt spår

Kristian är nu aktuell som programledare i SVT:s

12

”På Spåret” och har sin gamla kollega Fredrik Lindström som domare, något som Kristian tycker är mycket roligt. – Framförallt har vi ju inte jobbat ihop på mer än 15 år, så på det sättet är det fantastiskt kul! Jag tror att det syns lite i programmet också, det var bland det roligaste jag spelat in. Det är lite som att säcken knyts ihop på något sätt – det akademiska möter det roliga och tv. Geografi-och historiakunskaperna är dock inget han vill skryta med. – Egentligen ska du väl bara vara allmänbildad, det är det som är grejen, och jag är väl inte mer eller mindre allmänbildad än någon annan. Jag skulle själv inte klara mig så bra i På Spåret tror jag, där måste du vara lite extra. Men nu har jag ju facit med mig i programmet, så det är ju bra!

Hitta sin grej

Kristian tror att en av faktorerna som gjort att han befinner sig där han är idag är att han kommer från ett annat håll än många andra mediaprofiler. – Att jag inte gått den traditionella journalistvägen och att jag kunnat spela en del på min personlighet har gjort att jag stuckit ut i bruset. Det beror nog på de två faktorerna och de hör väl samtidigt ihop också. Kristian avslutar intervjun med att ge ett tips till alla som kämpar för att nå sina mål. – Det här med att hitta sin grej är en förutsättning för att du ska kunna blomma ut ordentligt. Sen är det svårt att veta vad ens grej är, det kan du nästan bara känna med hjärtat. Dröjer det till du är 35 innan du kommer på vad som är roligt, ja, då får det göra det. Du får prova andra saker under tiden.

Reversens redaktör Linda avslutade givetvis intervjun med arga leken

Kristians topp tre tips:

1. Våga jobba med det som är roligt! 2. Hitta din motsats! 3. Man får ångra sig!

”Vi ringde över 3000 samtal var under Hassanåren” – Kristian om busringning


e e n i Tra ania c S å p ök före

Ans 7- mars! den .com/trainee

ia .scan w w w

Tänk dig. Att ett företag i världsklass söker dig. Är du vår nästa trainee? www.scania.com/trainee

Drivs du av utmaningar, gillar teamwork och vill jobba med produkter i världsklass? Då är Scania något för dig. Vårt traineeprogram ger dig en unik start på karriären och alla möjligheter att utvecklas till en nyckelperson i vår globala organisation. Ansök nu på www.scania.com/trainee


R E P O R T A G E /

U P P S A L A

kontaktdagarna

2010 TEXT: LINDA CEDERQUIST FOTO: Denis Korobkov

U

nder eftermiddagen den andra februari i år rullades återigen den blå mattan ut i Ekonomikums lokaler. Företagsmontrar byggdes upp och tusentals ballonger i färgerna svart, vitt och blått fick liv genom kollektiv lungträning av frivilliga studenter. Förberedelserna inför decenniets första Kontaktdagarna är många och börjar månader i förväg, men så sägs det också vara Sveriges bästa arbetsmarknadsmässa för samhällsvetare.

Kontaktdagarna, som är Uppsala-

ekonomernas största projekt, lockade i år 61 utställare, inklusive huvudsponsorn KPMG och medsponsorerna Handelsbanken och Oriflame. Den tredje och fjärde februari möttes attraktiva företag och hungriga studenter för att nätverka under temat ”Vad vill du bli när du blir stor?”. Studenter från olika utbildningar, olika terminer och med olika intressen och målsättningar passade på att mingla runt bland företagsmontrarna för att ställa frågor och skapa kontakter.

14

De välfyllda mässdagarna erbjöd

allt från spännande företagspresentationer och inspirerande gästföreläsningar till kontaktsamtal, CV-granskning och den alltid så uppskattade gratissamplingen. Det fanns också möjlighet att boka en stunds massage, bli sminkad, få en tjusig håruppsättning och bli fotograferad för sitt CV. Om känslan att släppa loss ordentligt mellan de formella pratstuderna med företagen gjorde sig påmind, fanns också chans att vinna en Ipod i Apple on Campus’ Guitar Hero-tävling.

Kontaktdagarnas projektledare Emma Ericsson-Broms och Erik Göranzon tillsattes redan under vårterminen 2009. Projektgruppen, bestående av 20 personer, började jobba så snart terminen hade satt igång efter sommaruppehållet och under hösten rekryterades ytterligare ett hundratal mässarbetare. Det är mycket jobb som ligger bakom att arrangera ett projekt som Kontaktdagarna, men den positiva responsen på årets mässa, från företag som från studenter, har varit omfattande. Vi tackar företagen, projektgruppen och medarbetarna för en väl genomförd mässa och ser fram emot 2011 års upplaga av Kontaktdagarna.


R E P O R T A G E /

VAD VILL DU BLI NÄR DU BLIR STOR?

U P P S A L A

15


”Från proffsdröm till mardröm” lyder underrubriken till Martin Bengtssons bok I skuggan av San Siro. Dessa ord genomsyrar också historien om den kille som vid endast tio års ålder bestämde sig för att bli fotbollsproffs i Italien. En pojkdröm som sju år senare blev sann – till ett högt pris. Martin, som idag är musiker och gallerist i Berlin, ger Reversen en pratstund i samband med sin gästföreläsning i Uppsala.

han förlora sin dröm, men vann sitt liv 16


R E V E R S E N

I N T E R V J U

”Det har gett mig jättemycket att spela fotboll, men det gav mig egentligen ännu mer när jag slutade”

ade

TEXT: GISELA ÅHRBERG FOTO: PRESSBILD

– Jag tas på en egen resa när jag berättar varje gång. Det är omöjligt att förhålla sig helt kylig och iskall till en sådan här händelse, eftersom det är någonting centralt, någonting som har påverkat hela mitt liv. Martin var en målmedveten tioåring. Resan mot målet krävde hård träning och försakande av både vänner och skola i samband med att en nästintill sjuklig relation till fotbollen byggdes upp. Drömmen blev sann vid sjutton års ålder då Martin, efter provspelningar för klubbar som Ajax och Chelsea, skrev på proffskontrakt för den italienska klubben Inter. Men samma dröm skulle inte långt därefter förvandlas till en mardröm då Martin nio månader senare vaknade upp på ett sjukhus i Milano efter att ha försökt ta sitt liv. Det skulle visa sig att frågan om vad som låg bakom den dramatiska händelsen var komplex och att förklaringen låg långt bortom fotbollen i sig. I grunden låg många års förnekelse av den egna identiteten. Efter Martins hemkomst från Italien spekulerades det i vad som egentligen hänt honom. Martin ville förmedla sin berättelse med egna ord för att sedan låta människor få döma. Det var viktigt att få skriva en bok, och även om det till en början var svårt att tala om händelserna i Italien blev det samtidigt en form av terapi att få berätta. – Föreläsningarna får ofta bra respons och det är jättekul. Det är många som blir berörda, och det kan vara olika delar av berättelsen som påverkar. Jag tror att den berör och vidrör frågor som många kan känna igen sig i, oavsett om man är aktiv inom idrotten eller bara pluggar eller jobbar. Även om Martins berättelse är unik är den identitetskris han gick igenom, precis som han säger, något som många kan identifiera sig med. Han menar att uppdraget ”finna sig själv” knappast är någonting enkelt och att det ibland måste gå riktigt snett och göra ont för att man ska hitta sin egen väg. – Jag tror egentligen aldrig att du finner dig själv, utan det viktiga är att du hela tiden fortsätter jobbar med dig själv, försöker se på dig själv och analysera ”Vem är jag, vart är jag på väg, vad har jag lust till, vad känns i magen?” Ett

konkret tips är att ta sig tid att lyssna på sig själv. Idag bor Martin i Berlin och jobbar främst med musik i projektet Waldemaar, där han arbetar tillsammans med andra musiker och poeter. Banden till fotbollen är så gott som klippta och hans relation till sporten är idag, som han själv säger, ingen alls. – Jag spelar lite jippofotboll med författarna ibland. Det är på den nivån det ligger. I övrigt tittar jag inte på fotboll. Jag har andra intressen helt enkelt. För många kan det säkert kännas underligt hur någon kan lämna en så stor passion bakom sig. Men i frågan om han någonsin ångrat sitt beslut att sluta med fotbollen är Martin övertygad. – Definitivt inte! Aldrig har jag ångrat det beslutet. Det har gett mig jättemycket att spela fotboll, men det gav mig egentligen ännu mer när jag slutade och hittade nya vägar som känns mer relevanta för mig. Hur framtiden ser ut är ännu ovisst, men att det blir fler böcker är troligt. – Det kommer det nog bli, även om det inte är bestämt när. Men jag har definitivt en ambition, och lust, att skriva fler böcker!

17


R E P O R T A G E / V Ä R L D E N

DENamerikanska

VÅRD

REFORMEN

- mer undantag än regel TEXT: EMILIE JOHANSSON

Obamas vårdreform, som påminner om det svenska sjukvårdssystemet, innebär nya villkor för de amerikanska medborgarna. Villkor som de flesta i Sverige redan tar för givet. Vårdreformen i USA ska minska kostnaderna, försäkra de runt 36 miljoner människor som idag saknar skydd och samtidigt hindra försäkringsbolagen från att neka sjukförsäkring åt personer med vissa diagnoser.

18


R E P O R T A G E / V Ä R L D E N

De sjukvårdsförsäkringar den amerikanska befolkningen idag betalar för innehåller en rad undantag. Det är undantag som kan göra att en oväntad händelse, det man garderat sig för när man köpt försäkringen, ändå resulterar i att man inte får någon ekonomisk hjälp när det behövs.Sanningen är att många amerikaner egentligen inte vet vad sjukvårdsreformen innehåller eller innebär. Många anser att de inte kan lita på den i mångt och mycket skeva Murdochstyrda nyhetsrapporteringen, där exempelvis FOX News är kända för att mer eller mindre offentligt stödja republikanerna. Även om det fanns en grundlig nyhetsrapportering är det förmodligen få som skulle ha tid och ork att tröska igenom det 2000 sidor långa lagförslag som ligger till grund för reformen. Enligt detta dokument är medborgarna skyldiga att skaffa sjukvårdsförsäkring, något som inte är fallet idag. Av de tio procent som för närvarande saknar sjukvårdsförsäkring, är en majoritet fattiga, men det är lätt att glömma att en stor del är rika och faktiskt har råd att betala för en egen läkare. De fattiga som inte har

försäkring besöker dock ändå sjukhusen utan att betala för sig, vilket indirekt genererar i förhöjda premier för hela befolkningen. En man i den amerikanska försäkringsbranschen delgav sina åsikter om Obamas sjukvårdsreform. Han var, inte helt oväntat, starkt emot den och sa bland annat att ”He (Obama, reds.anm.) is trying to turn this into a socialist country over night – that’s never going to happen – we’ve never been a socialist country and we never will be.” Liksom de inledande reportrarna/debattörerna i Stockholm Syndrome-klippen från The Daily Show med Jon Stewart, är vissa delar av befolkningen i upplösningstillstånd inför att deras land eventuellt blir ett nytt Sverige. Det vill säga ett socialistiskt land, i den amerikanska befolkningens ögon. Kanske är det så att många felaktigt förknippar Sveriges socialism med den socialism som rådde under Sovjet. Detta kunde bevittnas när motståndare till vårdreformen protesterade utanför Vita Huset i Washington, där plakat med texter som ”I had enough of socialism in the U.S.S.R!” kunde beskådas.Visserligen förståeligt. Ett av försäkringsmannens argument var att man, istället för att lägga hundratals miljoner dollar på att reformera hela sjukvårdssystemet, i

första hand bör sörja för de tio procent som inte har någon försäkring. Han förutsåg att den bristande prioritetsordning som nu råder, hypotetiskt sett skulle kunna orsaka en emigration där de rikaste flyr landet med sina tillgångar. Något som Obamas administration dock har bedyrat är att befintliga sjukvårdsförsäkringar, tecknade av privatpersoner, inte kommer att förändras på något sätt om det inte finns önskemål om det. Sverige har en marknadsekonomi och ett omfattande socialt skyddsnät, på bekostnad av en privat enskild rikedom. USA har istället en kapitalistisk modell med utbredd privatisering, samtidigt som de har en fattigdom som rör en befolkningsandel nästan lika stor som den utan sjukvårdsförsäkring. Det handlar alltså om motstånd från olika håll där många privata intressenter är rädda för att drabbas av uteblivna vinster. En annan felaktig uppfattning i USA är att man vi svenskar betalar upp till 70 procent i skatt. Våra 33 procent är mindre i jämförelse med de 39 procent som skattesatsen nu är i New York. Var tar pengarna vägen? Till skillnad från Sverige finns det ingen offentlighetsprincip som till fullo skulle kunna belysa det, men en stor del går som bekant till det pågående efterspelet i Irak.

”Även om det fanns en grundlig nyhetsrapportering är det förmodligen få som skulle ha tid och ork att tröska igenom det 2 000 sidor långa lagförslag som ligger till grund för reformen” 19 FOTO: jurvetson Flickr


R E P O R T A G E / V Ä R L D E N

H

ur driver man ett företags affärer i Hong Kong, hur fungerar det att arbeta med kineser och hur är det egentligen att leva som ”expat” i ett land, långt bort från trygga Sverige? Vi har träffat svenskar på några av de företag som flyttat delar av sin verksamhet till Hong Kong och Kina. Det här är vår berättelse om en inspirerande resa till några av världens häftigaste städer.

TEXT: THERESE MAURIN & ELNAZ MADANI FOTO: THERESE MAURIN


KULTUrCHOCK? Aff채rer och livet i Asien


D

enna metropol av skyskrapor är idag ett av världens ledande finansiella centra och de flesta av världens största internationella företag finns representerade här. Hong Kong har sedan de två opiumkrigen på 1840-talet varit en brittisk koloni, något som gynnat ekonomin och den industriella handeln. Under slutet av 70-talet var Hong Kong den viktigaste länken till all handel på den ostasiatiska marknaden och därmed en attraktiv plats för utländska investerare, så även banker. Vi träffade Michael Zell, Head of Greater China samt General Manager Hong Kong Branch, på Svenska Handelsbanken i Hong Kong och hans kollega Niklas Ericson, Corporate Banking – Vice President och kundansvarig för nordiska företag i Hong Kong och som även arbetat på handelsbankens kontor i Shanghai.

Många banker kom till Hong Kong i

början av 80- talet, men Handelsbanken var först bland de nordiska bankerna med ett representationskontor här redan 1976. – Vi följer våra kunder. Där företagen etablerar sig, där ska Handelsbanken också vara, säger Michael Zell. Idag är de 25 stycken som arbetar på kontoret, varav två är svenskar. Majoriteten av medarbetarna på kontoret är från Hong Kong. Vi undrade vilka som var de största utmaningarna med att arbeta med kineser, och om kulturella skillnader var påtagliga i arbetet. Enligt Michael är det inte svårare att vara chef för kineser än vad det är att vara det för svenskar. – Det handlar snarare om att vara ett föredöme, men visst måste man uttrycka sig extra tydligt och påminna medarbetarna om företagets kärnvärden. Ni studenter som har läst Geert Hofstedes forskning om företags kulturella anpassning vet att ju mer ett internationellt företag lyckas anpassa sig till den lokala kulturen, desto mer framgångsrikt tycks företaget bli. Detta gäller även Handelsbanken. Företaget genomgår ett ständigt kulturarbete och försöker balansera specifika kulturinsatser med vardagsarbeten. Ledarstilen är mer ett förhållningssätt och med Handelsbankens företagskultur läggs stort förtroende i att medarbetaren kan ta egna beslut.

Den största problematiken

ligger i de lokala medarbetarnas själförtroende – i den nationella kulturen har man ingen större tillit till sig själv. Niklas menar att den största utmaningen internt är att få medarbetarna att våga ta egna initiativ.Chefen har en central roll och är oftast den enda som kan påverka de anställda. – Rädslan att göra fel och tappa ansiktet är starkt fastrotad i en kinesisk medarbetare. Niklas påpekar dock att det är lättare att arbeta i Hong Kong än i Kina, då kulturskillnaderna rent affärsmässigt mellan Sverige och Hong Kong inte är så stora. Den största skillnaden är den kinesiska byråkratin som är extremt svår att jobba i. Statsapparaten registrerar alla flöden och det finns ett starkt motstånd mot utländska etablerare från statens sida. Processer saktas ner av tunga regelverk och ibland känns det oövervinnligt eftersom kineserna själva är övertygade om att alla processer ska gå till på det sättet. Som utlandstjänstarbetare krävs ett otroligt tålamod för att hantera alla hinder. Så, hur kan man då förbereda sig inför en utlandstjänstgöring? Faktum är att det kan man inte. Mycket handlar om att vara rätt person.

Som tips och råd till alla oss studen-

ter som vill jobba utomlands säger Michael att det gäller att hitta en internationell nisch, gärna kunna ett annat språk och ha djupgående kunskaper om kulturen i det land man vill åka till. Sedan måste man ha rätt inställning. – Du ska göra karriär för ditt företag och inte för värdlandet.

Elnaz Madani, Michael Zell och Therese Maurin

Michael tycker att man som student ska försöka ha en långsiktig plan och en arbetsbeslutsamhet. – Börja arbeta på ett företag på din hemmamarknad och lär känna verksamheten innan du ger dig ut i världen. Visa att du är intresserad och glöm sedan inte bort att marknadsföra dig själv. Väl på plats tror Niclas att det är viktigt att vara sig själv även om det kan vara svårt i en värld som kräver ständig anpassning. – Du måste alltid överväga vad du är villig att göra för att passa in och se till att det är förenligt med dina personliga mål.

”RÄDSLAN ATT GÖRA FEL OCH TAPPA ANSIKTET ÄR STARKT FASTROTAD I EN KINESISK MEDARBETARE”

22

Edelman är ett av världens största

Som arbetsgivare får man istället fråga sig: Hur kommer den här personen att fungera på plats och vad har den här personen för egenskaper, hur förhåller sig denne gentemot utmaningar och hur klarar den här personen av motgångar och hård press? Handelsbanken har bara några få förberedelser innan man åker ut som ”expat” (en expat är utsänd av ett företag för att arbeta utanför det land där den anställde normalt bor, reds. anm), resten blir en överraskning.

PR-företag vars huvudkontor för Östasien ligger i Hong Kong. Företaget har hjälpt några av världens mest framgångsrika varumärken som McDonald´s, Coca Cola och Starbucks att etablera sig i Hong Kong och Kina, något som inte är helt enkelt trots den enorma köpkraft som finns på den asiatiska marknaden. Anledningen är att Kina och Hong Kongs detaljhandelsmarknad har övergått från att vara rent produktorienterad till att på senare år bli allt mer konsumentinriktad. Visserligen ligger de fortfarande långt efter västvärlden, men även kineserna har blivit kräsna och


efterfrågar mer service än någonsin. Det svåra arbetet ligger i att försöka få en förståelse för hur konsumenterna tänker, vilka behov de har och hur de värderar social välfärd med konsumtion, pris och kvalitet. Ta Folkrepubliken Kina som exempel. De har fram tills för bara några decennier tillbaka varit en kommunistisk diktatur som styrts med järnhand under Maos regim. Det var först efter diktatorns död som den politiska kursen vände och en omfattande liberalisering gjordes. Trots detta har det kinesiska kommunistpartiet starkt inflytande över landet och det kinesiska folket lever fortfarande i förtryck och korruption. Detta har medfört en stark rädsla för offentlighet, men den ökande användningen av internet har dock givit fler kineser möjlighet att uttrycka sina åsikter. Kina har övergått från toppstyrd kommunikation, där företagen har haft full kontroll över budskapsflödena, till ett användarskapat medielandskap där företagen helt tappat kontrollen över sin kommunikation. Att kineserna samtidigt är helt olika oss i väst gör det även svårt för internationella företag att använda en kommunikationsstrategi som fungerar på hemmaplan. Tyvärr har det ökade användandet av internet även inneburit en ökad statlig kontroll av den kinesiska befolkningen. Staten har ett av världens mest avancerade system för censur och granskning av internetanvändandet och har till exempel begränsat det fria flödet av kommunikation genom att blockera Facebook, bloggsidor och ett stort antal webbplaser från utländska företag. På Edelman innehåller PRarbetet därför många administrativa sysslor och en ständig bearbetning av olika intressenter. – För att få ut kundens budskap måste vi alltid se till att hålla oss på god fot med opinionsbildare, media och statliga myndigheter, säger en medarbetare. En kompromiss som kan bli negativ för slutkonsumenten.

f.v Elnaz Madani, Andreas Medin, Therese Maurin

F

olkrepubliken Kina med sina 1,3 miljarder människor har sedan isoleringen från resten av världen upphörde varit mottagare av massiva utländska investeringar. För den som trodde att Kina var ett kommunistland som stred för allas lika värde väntar dock besvikelse. Regimen kallar sig visserligen för ett kommunistiskt parti, men i praktiken kan det kinesiska samhället uppfattas som inte mindre kapitalistiskt än USA. Utländska investerare dras till Kina genom kombinationen av en blomstrande ekonomi, billig arbetskraft och tillgång till en enorm marknad. Detta är även några av de anledningar till att svenska företag som Handelsbanken, Swedbank, Scania, IKEA och managementbolaget Mercuri Urval har valt att etablera sig här. Vi träffade Andreas Medin, Deputy General Manager på Swedbanks kontor i finansdistriktet på Pudong med en makalös utsikt över floden Huangpu och ett smoggigt Shanghai.

Swedbank har sedan 2001 funnits som representationskontor i Shanghai för att etablera bättre kontakter med de kinesiska bankerna. Bank och finansindustrin är starkt reglerad i Kina och utländska banker måste finnas på plats i flera år för att bli en filial. År 2007 blev Swedbank en branch vilket innebär att man får en utländsk banklicens och att man kan börja göra affärer i utländsk valuta, men inte i den kinesiska valutan Yuan. Det är först efter tre år tillåtet att söka lokal valutalicens om företaget kan redovisa vinstresultat de senaste två åren. Tills dess får de svenska bankerna på plats utnyttja lokala banker för att utföra transaktioner åt sina kunder. Enligt Andreas är den största utmaningen inom bankväsendet i Kina inte bara alla regleringar som finns utan också att de kan ändras från en dag till en annan, vilket skiljer sig från Sverige där det flesta affärstransaktioner går på rutin. På grund av detta är det mycket vanligt i Kina att man anställer en så kallad Compliance Manager som har till uppgift att hålla koll på det kinesiska regelverket vid varje enskild affär. Affärsspråket är kinesiska och därför krävs även en översättare. – Det är mycket att tänka på och man slutar aldrig att förvånas, säger Andreas. I nuläget arbetar det 16 personer på Swedbank i Shanghai, varav två är svenskar. När Andreas kom till Kina trodde han att det skulle bli en större kulturkrock att arbeta med kineser än vad det faktiskt blev. De flesta kineser som jobbar på Swedbank, men även generellt i

internationella banker i Shanghai, har antingen varit utomlands via jobbet eller pluggat i ett västerländskt land, så de är vana med den västerländska stilen att arbeta. Precis som i Sverige stannar de flesta medarbetare länge inom banken och lär sig på så sätt företagskulturen. Swedbanks General Manager i Shanghai, Lui Zhimei, är från Kina och har arbetat för företaget i många år. – Det är viktigt att hitta en balans mellan den svenska företagskulturen och den lokala kulturen för att det ska funka, menar Andreas. Hur ska man då göra för att få en utlandstjänstgöring inom Swedbank? Andreas hävdar att en grundläggande utbildning är viktigt för en potentiellt framtida utlandstjänstgöring, men det är framförallt inställning och attityd som är avgörande. – Inställning, öppenhet mot andra kulturer och förmåga att förstå kulturen dit man ska är lika viktigt som utbildningen, om inte mer.

I Shanghai besökte vi även Mercuri Urval, ett management och rekryteringsbolag vars kärnkompetens är personbedömning som bland annat används inom rekrytering, men även inom Coaching och Management Assessments,

”Inställning, öppenhet mot andra kulturer och förmåga att förstå kulturen dit man ska är lika viktiga som utbildningen, om inte mer” där man bedömer lämpliga ledare. I Sverige är företaget främst känt inom rekrytering. I Kina jobbar Mercuri Urval framför allt mot västerländska bolag, med en tonvikt på europeiska företag som expanderat sin verksamhet till Asien och behöver hjälp med sin organisationsutveckling i Kina. Vi träffade Alexander Wong som är den enda svensken bland elva anställda på Mercuri Urval i Shanghai. – Kinesiska bolag har idag inte samma strategiska syn på human resources (HR) som

23


R E P O R T A G E / V Ä R L D E N

jämfört med västerländska bolag. Många kinesiska bolag ser fortfarande HR som en rent administrativ kostnad, och inser inte den långsiktiga inverkan det har på affärsresultatet. Det här synsättet är dock i ett förändringsskede, anser Alexander. – Ju mer kinesiska bolag internationaliseras, desto mer ökar deras strategiska syn på HR och dess fördelar. Detta medför att det i nuläget är en stor utmaning att jobba med rekrytering i Kina. Problemet ligger inte i att hitta personer, utan att hitta rätt personer. I Västeuropa har man ett mer kvalitativt utbildningssystem samt en mycket längre erfarenhet av en arbetsmarknad med individuellt ansvar. Kritiskt tänkande uppmuntras inte i samma mån som i Sverige och kineser är heller inte vana att utföra arbeten i grupp. Teamwork och initiativtagande är därför vanliga utmaningar för västerländska bolag i Kina. Samtidigt är kinesernas bristande kunskaper i engelska ytterligare en begränsning vid rekrytering. Alexander har ett tips till studenter som vill jobba i Kina. – Kulturen är nyckeln till förståelsen för landet man vill arbeta i, och nyckeln till kulturen är språket. Kinesiska är oerhört svårt att lära sig om man inte studerar det heltid på plats. En utmaning om man väljer att göra detta är att inte bara umgås med svenska studenter utan isolera sig från västerlänningar för att istället umgås med lokalbefolkningen. Vidare tycker Alexander att det är enklare att hitta jobb på plats än att vänta på ett utlandskontrakt i Sverige. – Man kan inte förvänta sig något välbetalt jobb i början om man vare sig talar språket eller har kvalificerad arbetslivserfarenhet, men efter några års arbetslivserfarenhet växer karriärmöjligheterna och med det lönen. Flytande kunskaper i mandarin är viktigt vid ett internship på Mercuri Urvals Kinakontor och de interns som praktiserat här har hittills därför varit kineser.

V

i fortsatte vår resa upp till Kinas huvudstad Peking. Den förbjudna staden, Himmelska fridens torg och kinesiska muren är bara några av de fantastiska sevärdheter som finns här. Peking är även en keyspot för många svenska företag, och Scania är ett av dem. Vi träffade Joakim Andersson, Chief Financial Officer, som har gjort en lång och imponerande karriär inom Scania. Joakim började som trainee på Scania i Sverige, men har sedan år 2000 Tillsammans med Joakim Andersson bott utomlands och jobbat med etableringar i bland annat Bangkok, Kuala Lumpur och Taipei. Sedan hösten 2009 jobbar Joakim på Scaniakontoret i Peking, men företaget har funnits på plats betydligt längre. Scania har haft försäljning i till Kina under en längre tid och satte upp sitt representationskontor här under 80-talet, men är numera

ett helägt dotterbolag. Vad gäller försäljningen säger Joakim att Kina är en gigantisk kontinent med otroliga möjligheter. – Kina som land är nästan lika stort som Europa och för att ge en indikation på skillnaden gällande efterfrågan på marknaden efterfrågas det cirka 500 000 lastbilar per år här medan det i Västeuropa efterfrågas cirka 250 000 per år. Totalmarknaden för importsegmentet (europeiska och japanska marken) är dock endast cirka 0.5 % eller ungefär 10 000 enheter per år för Scania. Konkurrensen är hård, speciellt utsatta var Scania under finanskrisen förra året då försäljningen sjönk drastiskt i Kina. Priset är fortfarande en prioriterad fråga och kvalitet kommer i andra hand. Scanias största utmaning på den kinesiska marknaden är därför att försöka övertyga kunderna att tänka långsiktigt och inte bara se produkten utan hela transportlösningen. Joakim anser att de kulturella aspekterna är viktiga att tänka på innan man etablerar sig på en ny marknad. Hur fungerar landet och hur tänker människorna som finns där? Samtidigt ska man ha sina egna perspektiv klara och jobba mot realistiska mål. Joakim har under sin tid i Scania fått etablera flera nya verksamheter i olika länder och bott större delen av sitt vuxna liv utomlands . Vi undrade hur det är att leva ett liv på resande fot och hur man lyckas anpassa sig till nya kulturklimat? Joakim menar att det är ett mycket intressant och spännande yrke, men att det är en viss möda att ständig byta arbetsplats, hem och hitta nya vänner. Det tar ett tag innan man kommer in i den nya kulturen och finner sin plats, men väl där är det otroligt berikande. – Du blir av med alla dina fördomar och ser människor som människor, utan att tänka på vilken hudfärg eller religion de har, säger Joakim. Under alla sina år utomlands har Joakim insett att när det väl kommer till kritan är vi alla faktiskt ganska lika. – Om du vill få chansen att arbeta utomlands måste du vara öppen, nyfiken och flexibel. Joakims första utlandskontrakt för Scania var i en liten stad i norra Polen med ”zero-glamour”. Joakim valde dock att se det som sitt livs chans och en startbana för hans karriär. Det är dels tack vare den tiden som han får möjlighet att jobba i Kina idag. – Man måste vara ödmjuk i början speciellt i stora multinationella företag, säger Joakim.


N Ä R I N G S L I V S P R O F I L E N

Gunilla Asker Resultatdriven ledare i mediebranschens hetluft TEXT: HANNA NÄSLUND & SOFIA VON CELSING FOTO: PRESSBILD

Sedan knappt ett år tillbaka är Gunilla Asker VD för Svenska Dagbladet. Direkt efter studietiden i Uppsala påbörjades en spännande resa genom olika avdelningar på Unilever, för att sedan, via SJ som marknads- och informationsdirektör, hamna mitt i den turbulenta mediesfären. Reversen träffade Gunilla på Svenska Dagbladets huvudkontor i Stockholm.

d

et är en produktiv VD vi möter upp på Mäster Samuelsgatan vid lunchtid. Gunilla har redan avverkat morgonmötet med annonsgruppen, ett större projektgruppsmöte, lunch med den nye upplagechefen och, som hon själv uttrycker det, hackande av Power Pointbilder till en presentation senare i eftermiddag.

Vad kännetecknar ditt dagliga arbete på Svenskan?

– Det blir många möten och en viktig pusselbit i veckoschemat är våra ledningsgruppsmöten, vilket också är navet i det vi gör. Där sätter vi strategier framåt och stämmer av att allt fungerar som det ska, på kort och lång sikt. En annan viktig del är att coacha de chefer som rapporterar till mig. De är ju själva chefer och har i många fall andra chefer under sig. Det är viktigt att dessa får stöd och här är jag ju ansvarig för den kommersiella delen, medan Lena K. Samuelsson är ansvarig för redaktionen. Vi jobbar väldigt tight ihop.

Vilka är dina viktigaste uppgifter som VD?

– Att ligga steget före, och då menar jag ganska rejält steget före. Att hela tiden fråga sig; Vad kommer att hända framöver? Vad behöver vi göra för att möta detta? Men samtidigt som vi har det långa perspektivet är det viktigt att de aktiviteter vi gör

26

idag inte sätter käppar i hjulet för det vi gör imorgon. Det är en ganska stor spännvidd, men ska man dela upp mitt jobb så består det av att se till att vi gör det vi sagt här och nu, se till att vi ser runt hörnet och se till att stötta och coacha de människor som finns här. Jag sitter även i koncernledningen för Schibsted Sverige där vi tittar på hela Schibsted med alla olika bolag, bland annat Aftonbladet och Hitta.

Hur ser samarbetet ut mellan dig och chefredaktör Lena K. Samuelsson?

– Här på svenskan finns en tradition av att VD och chef-redaktör jobbar väldigt tight ihop. Sedan är det inte så att jag kan bestämma vad som ska stå i tidningen imorgon. Men jag har hygglig insikt och är ibland med på redaktionens morgonmöten. Jag har en djup insikt i hur vår läsargrupp ser ut, och även i hur produktutvecklingen går till. Det är en förutsättning som VD. Men nyhetsvärdering och publiceringsfrågor är ingenting jag håller på med eftersom det inte är min uppgift. Det har med integritet och trovärdighet att göra, och den journalistiska integriteten på en stor morgontidning som Svenska Dagbladet är A och O. Trovärdigheten är en av grundpelarna i vårt varumärke.

Ruter Dam 1996 genomförde Gunilla Ruter Dams ettåriga chefsutvecklings- och mentorsprogram. Nätverket Ruter Dam har som mål att bidra till fler kvinnliga chefer på hög nivå i stora företag.


”Dyker det upp ett jobberbjudande med en kravlista på tio punkter, Haka inte upp dig på de två du saknar, fokusera på att du kan de andra åtta” 27


N Ä R I N G S L I V S P R O F I L E N Vad har det givit dig att tillhöra Ruter Dam?

– Jag var relativt ung när jag gick med 1996 och jag hade tio underställda på Unilever, där jag arbetade då. Det var ju ingen jättestor chefsposition, på gott och ont. Har du ännu mer ledarerfarenhet får du kanske ut mer av programmet. Men Ruter Dam har varit oerhört bra för mig. Vi är ett gäng ruterdamer, som alla började 1996, som fortfarande träffas regelbundet. Minst ett par tre gånger om året ordnas riktigt intressanta företagsbesök. Jag har bland annat varit på TV4, SAS och Telia, och det är alltid högsta ledningen som ställer upp med sin tid.

strategi och vi vet var vi vill. Då är det kul att se att det går framåt. Det är enormt viktigt att Svenska Dagbladet går framåt, då vi fyller en roll i ett samhällsperspektiv. Det är en extra krydda.

Hur ser du på dig själv i din roll som ledare och chef?

– Jag är väldigt resultatorienterad i mig själv, vilket jag tror gör mig till en tydlig chef. Samtidigt är jag bra på att omge mig med människor som kan det jag själv inte kan. Jag är väldigt öppen för att vissa kompetenser finns hos andra och inte hos mig själv. Jag tror att många medarbetare känner att de har en hög grad av frihet, samtidigt som jag är ganska förutsägbar med vad jag kommer att gilla och inte.

Vad motiverar dig att utvecklas i ditt arbete?

– Jag har haft en förmån av att ha ett genuint intresse av att lyckas i alla jobb jag haft. Det känns väldigt kul när det går bra och jag blir glad av att få se resultaten. Jag drivs nog av att se ett mål för verksamheten, och det är viktigt för mig att se den röda tråden, från målet till resultat. Sedan jag blivit högre chef har det också blivit viktigare att se människor runt omkring mig lyckas. Det är underbart att se siffermässigt att vi ökar med vetskapen om att det inte är någon slump. Jag tror att det beror på att vi har både det kortsiktiga och långsiktiga perspektivet. Vi mal på, vi har en

28

Tankar om studenttider Hur såg din studietid i Uppsala ut?

– Jag studerade på den internationella ekonomlinjen med inriktning franska, och var med i Stockholms nation och hela den biten. Det var som att hela världen öppnade sig med nationerna, korridoren och friheten av att bara umgås med jämnåriga. Jag var ganska aktiv i den internationella sektionen också. På somrarna jobbar jag i Kanada och Paris, på logistikavdelningen hos Flygt Pumpar. Där krävdes mycket goda kunskaper i franska.

Vilka egenskaper tror du är viktiga för att lyckas i karriären?

– För det första är uttrycket ”att lyckas” väldigt individuellt. Att utåt sett ha lyckats kan se ut på olika sätt, ibland handlar det kanske bara om ett val som känns rätt. Men jag tror att det är viktigt att leverera i det jobb man har just nu. Det går att ha en framtidsplan utan att hela tiden jaga efter det jobb du ska ha om två år. Det du gör här och nu är viktigast. Och att ha resultatorientering och ett genuint engagemang. I engagemanget ligger också, precis som i studentföreningar, förmågan att kunna jobba i team på ett vettigt sätt. Det är inte mycket som är self made. Och så behövs ett ordentligt driv och EN sak till – ork. Man måste orka.

det otvungna umgänget med människor man hängt ihop med länge. Det är inspirerande.

Vilka karriärtips vill du ge till oss studenter?

Näringslivsprofilen - Gunilla Asker Ålder: 47 år Familj: Man, 16-årig dotter och 12-årig son Bor: Utanför Stockholm Intressen: Golf (återupptaget sedan barndomsåren), litteratur, skidåkning Utbildning: Internationell ekonomlinje med inriktning franska vid Uppsala Universitet Karriär i urval: 12 år på Unilever med början som trainee, marknads- och försäljningsdirektör SJ Aktuell: Som VD för Svenska Dagbladet

Hur ser en ideal dag ut, när arbete är portförbjudet?

– Lediga dagar är det högt prioriterat att ta sig tid för barnen och göra något tillsammans med familjen. En riktigt spännande golfrunda är också avkopplande. Jag gillar verkligen matchen i golfen, koncentrationsbiten. Att sedan få vara med sina vänner och få njuta av

– Idag är det jätteviktigt och fullständigt nödvändigt att ha en genuin utbildning. Men också att göra annat, att ta för sig och att studera utomlands. Visa att du gjort något under studietiden. Jag tycker också att det är viktigt att känna att man tillgodogör sig utbildningen, att bottna i den och att inte bara läsa för sakens skull.

När man som student väl tagit klivet ut i arbetslivet, vad blir nästa steg?

– Återigen, att leverera där du är. Du ska ha mål och planer, men det finns inga genvägar. Tala med din chef om vad du vill göra och hur vill du utvecklas. Det gäller att våga utmana sig själv och våga ta klivet ur trygghetszonen. Sedan beror det ju mycket på vad du vill göra och vilken typ av person du är. Vi är alla olika.

Många studenter känner förvirring inför framtiden och vet inte var de ska börja. Vad är konsten för att hitta rätt?

– Jag tror att man ska börja med att fundera var just du bäst kommer till din rätt. Vissa av oss är mest kreativa i sammanhang där det finns ramar och klossar, medan andra presterar bäst när de får ett vitt papper och möjlighet att hitta sina egna lösningar. Man måste känna av det själv. Är du en ”vitt kort”-person kan det vara bra att ge sig in i något entreprenöriellt. Personligen är jag ganska kreativ i en företagsmiljö, därför hade jag nytta av att komma in i en stor organisation till en början, där man får upplärning, men där det ändå krävs att man levererar. Du bygger din referensram där du börjar. – Dyker det upp ett jobberbjudande med en kravlista på tio punkter, haka inte upp dig på de två du saknar, fokusera på att du kan de andra åtta. Ta chansen!


VILL DU SKRIVA FoR REVERSEN? ..

SKRIV ETT MAIL TILL REVERSEN@UPPSALAEKONOMERNA.COM


R E S E R E P O R T A G E

I

TOKYO BABY, TOKYO

den japanska huvudstaden finns något för alla, oavsett om du är fashionista, gamer, elektronik-, musik-, mat- eller kulturintresserad. Det bästa sättet att lära känna det mångfacetterade TEXT & FOTO: THERESE MAURIN Tokyo är att gå vilse och helt hänge sig åt det staden har att erbjuda. Tokyo är en av världens häftigaste städer. Omtumlande och Inte på någon annan plats på jorden avväpnande på samma gång, med en fascinerande blandning kan man gå in i ett varuhus som av traditionell och modern kultur. Gnistrande skyskrapor, är helt dedikerat åt Mangaporr blixtsnabba tåg, trånga korsningar, forntida helgedomar, (Manga är en tecknad seriefigur traditionella trähus, blinkande reklamskyltar och tusentals från japan), besöka ett café där ser- comic-galna japaner. Att utforska Tokyo, en av jordens mest vitriserna är utklädda till superhjäl- befolkade städer, är lika omskakande som det är charmigt. tar eller sjunga karaoke och dricka det japanska risbrännvinet sake japanska eliten. Efter festen drar för ”cosplay”, utklädda i tokiga är galen. Är du intresserad av lite klockan sex på morgonen i något japanerna vidare till något av de kostymer för att likna animerade japansk tonårsrevolt när den är av stadens alla nöjeshus. många kareokeställen staden har att som bäst ska du besöka Harajuku– figurer. erbjuda. distriktet för det mest enastående För alla modeintresserade finns Utelivet i Tokyo erbjuder allt från tonårsmodet i Tokyo. För att en uppsjö av distrikt att besöka. Shopping och fest är självklart inte tunga houseklubbar till mysiga uppleva kulturen i sin mest Ginza, Shinjuku och Daikamjama extrema form, måste du besöka allt. Jag har blivit förälskad i alla loungebarer. I partydistriktet är bara några av de ställen där man Harajuku en söndag. Då samlas Tokyos sidor och jag hoppas att jag Roppongi kan man festa med allt kan frossa i de senaste trenderna. snart får möjlighet att åka dit igen. ungdomarna runt Harajuku Station från turister och kändisar till den Second hand-shoppingen i Tokyo

30


gång någon o får du u d m O ll Toky åker ti issa: inte m juku arra Det bis

modet

i Hara

i rsmän ka affä s n iner a k s p a Att se ja lös på spelm bara gå t Akiha kostym istrikte d ik n o i Elekr ka och dric g sushi ti ik r Att äta sake ivatrum i ett pr e k o a r ka Sjunga kals med lo a där Shibuy tället i s r s a g r n e å s Överg er pas ls japan dig på Starta n e s tu ätt llmme. S folkmy varje ti er över n e s h c bucks o ret skt SPA tt japan e å p å Att g gsbrottnin n sumo e å p Titta match

”Ärduintresserad av lite japansk tonårsrevolt när den är som bäst ska du besöka Harajuku – distriktet för det mest enastående tonårsmodet i Tokyo”


K R Ö N I K A

v

ad var det den där läraren sa egentligen när vi pratade om studieteknik? Just det, att han minsann inte heller kunde läsa fokuserat i mer än en timme i sträck, att det är viktigt att ta små pauser för att hålla koncentrationen uppe. Nu har jag kanske inte läst totalt koncentrerat i en timme, men jag har i varje fall bläddrat i den här årsredovisningsboken i åtminstone 45 minuter. Med tanke på det faktum att jag faktiskt bara är student och han professor så kan det inte vara mer än rimligt att jag behöver en paus lite tidigare. Han sa också att det är jätteviktigt att äta rätt (eller sa han det? Nåväl. Varenda människa vet ju att man får koncentrationsproblem om man inte är mätt och belåten) och jag är faktiskt ganska hungrig. Eller snarare sötsugen. Kanske att jag skulle baka en liten kaka för att höja studiemotivationen? Visst, det tar sin lilla tid, men en hembakad kaka måste åtminstone vara mindre dåligt än de transfettbombade färdigkakorna eller lösgodispåsarna från ICA, särskilt såhär i influensatider. Man får ju inte riskera att bli sjuk, det skulle kunna ha en katastrofal effekt på tentaresultatet. En kaka är nog att föredra helt enkelt. Något tidskrävande, men å andra sidan hinner jag ju läsa jättemycket under tiden. Jag blandar alla ingredienser o så ”skjuts-in-i-ugnen” - Nigella style. Kanske att jag kan lägga ner plugget helt och hållet, jag skulle ju bli en utomordentlig hemmafru! Oj, nu har jag ingen mjölk hemma och vad ska jag då dricka till kakan sen? Jag kan verkligen inte äta kaka och dricka te utan mjölk till. Nej, bäst att jag drar en sväng och köper det nu, innan det är för sent. Går till kassan. Måste damen framför räkna ihop alla 50-öringar hon samlat på sig under sin livstid? Sådär, min tur. Oj, vad dyrt det blev, jag skulle ju bara köpa mjölk. Och clementinerna, och den där hårinpackningen,, och så den där tidningen jag ska läsa efter för att liksom stressa ner och tänka på annat när jag har pluggat jätteintensivt hela kvällen. Fast i och för sig, det förstår ju vem som helst att man måste läsa något trevligare än koncernredovisning när man äter en god kaka. Men sen, då ska jag läsa, addera, subtrahera och multiplicera så att det står härliga till. Hemma igen. Kollar facebook, lite snabbt bara. Det var tydligen en mycket händelserik helg. Gjorde han det? Sa hon det? Är det sant? Måste nog smälta all denna information med en liten bit kaka till. Surfar runt på några bloggar, det gäller ju att hålla sig ajour. Jasså, SVT har ett nytt modeprogram. Borde väl inte kolla, men det är ju bara 26 minuter och mode är faktiskt kultur. Håller man sig inte uppdaterad är man ju obildad och vad spelar då koncernredovisning för roll? Just det, ingen alls. Det fanns visst flera avsnitt att streama, kanske lika bra att se allihop redan nu så att jag har det gjort. Åh, det sänds från Paris, världens bästa stad. Eiffeltornet cravings! Måste dit – nu! Borde kanske boka biljetter? Det vet väl vem som helst, att om man inte bokar i tid så är det ingen idé. Då skjuter priserna i höjden och balansräkningen fungerar inte alls om man är en fattig student. Samlingssidorna är ju värdelösa, bäst att gå in på varje flygbolags sida och kolla direkt. Jobbar mig nedåt från SAS och inser att Ryan Air tyvärr är det enda alternativet. Spontanbokar en biljett om en dryg månad. Checkar schemat efter och inser att jag har en tenta den veckan. Blir så arg att jag måste lugna ner mig själv med ett bad. Kollar klockan, oj så sent? Lika bra att gå och lägga sig då. Inser att ännu en produktiv dag går mot sitt slut. Tur att det ju faktiskt är en dag imorgon också, DÅ ska jag minsann plugga redovisning från tidig morgon till sen kväll.

32

procrastination TEXT: ELIN SWEIJER


alltid i re ver sen


A L L T I D

I

R E V E R S E N

FASHION REPORT milano G Centrum för lyxvarumärken och Europas modeindustri TEXT: SANDRA KASTÅS FOTO: BRUNO CORDIOLI

lansiga Monclerjackor, höga klackar och märkesväskor - så kan de

italienska kvinnorna beskrivas. För männen är det jeans och även här glansiga jackor, eller så är de väldigt ståtligt klädda i rock och med snygga märkessolglasögon. Den som går på Milanos gator ser att det är en modestad. Men det är en modestad i en annorlunda bemärkelse än Stockholm. Till skillnad mot det mode vi är vana vid i Sverige, där den individuella stilen är viktig, är det klädernas märken som regerar i Milano och det syns att märket har en viss betydelse.

Milano är Italiens näst största stad och räknas som Europas centrum för modeindustrin. Här huserar de största designernamnen i världen och många av dem härstammar just ifrån Italien. Märken såsom Armani, Dolce & Gabbana, Fendi och Versace hör hemma här och landets ekonomi samt internationella status är högst beroende av modeindustrin. Nämnda industri omsätter ungefär 500 miljarder kronor per år och består av 70 000 företag som försörjer 700 000 människor. Det gör att Italien är den mest aktiva modenationen i världen och produktionskvantiteten är efter Kina den näst största. Så har det inte alltid varit. För bara 50 år sedan hade Italien ingen modeindustri att tala om. Landets rika elit beställde sina dyrbara couturekläder från små ateljéer i Rom eller av lokala företag. Efter krigsåren förändrades dock detta. Tack vare tillströmning av industriinvesteringar, genom Marshallplanen, skapades nya fabriker. Skickliga hantverkare samlades i Italien och i kombination med de allra senaste maskinerna skapades en enastående förmåga att tillverka plagg. Under efterkrigstiden exporterade Italien stora mängder lädervaror, framförallt till Amerika. Italienarnas inställning till mode inspirerades till stor del av amerikanernas behov av praktiska kläder att använda i vardagslivet. Italienarna själva beskriver gärna Milano som en modestad där kläder designas för vanliga människor – även om det onekligen är rika människor. Under följande tid utvecklades den italienska

34

modeindustrin snabbt och man fick talang för marknadsföring och märkesfokusering. I Italien produceras idag högkvalitativa kläder i lyxiga material åt många brittiska, franska och amerikanska designers. Alexander McQueen, Yves Saint Laurent och Donna Karan överlåter sin produktion till Italien trots att det nu finns många andra ställen att producera anständiga kläder till låga priser. Men etiketten ”Made in Italy” slår fortfarande högt och har en varaktig och väletablerad prägel - lite lyxigare, lite bättre. Idag är Milanos specialiteter modevisningar, exklusiva supéer, designrabatter och goodiebags, alla bitar i det pussel som håller miljardindustrin i rullning. Under modeveckorna invaderas staden av branschfolk som besöker visningarna för att bli uppdaterade om nästa säsongs mode. Hotellen är fullbokade under dessa veckor och vissa Milanobor passar på att hyra ut sina lägenheter då de modeller, pressfolk och allmänt modeintresserade människor som kommer hit ofta är villiga att betala en hel del för att få delta i evenemanget. Milanos modevecka rankas högt, med anledning av att staden räknas som en av världens fyra modemetropoler tillsammans med Paris, London och New York. Det är i dessa städer det senaste modet kan ses och det är här som mindre designers och stora kedjor hämtar sin inspiration. Lyxshoppingen i Milano är koncentrerad till gatorna Monte Napoleone, Via Della Spiga och Via Sant’ Andrea som bildar ”den gyllene triangeln”. I detta område är alla butiker enbart ämnade för mode och här ligger också alla lyxmärkens huvudbutiker. Många av dessa lyxmärken har även utökat sortimentet genom att öppna butiker med heminredning, hotell och chocolaterier. Hur härligt är det inte att vara i en stad där allt utgår från modet när man själv är modeintresserad. Här kan man till och med köpa Armani-choklad istället för helgens plockgodis, gå ut och dansa på Just Cavallis klubb för att sedan bädda ned sig i en Missoni-säng på hotellet. Underbart! Men som student får man än så länge nöja sig med att bara titta… Intresserad av Milanos mode? Uppdatera dig på Sandras blogg: www.sukdesign.blogg.se


A L L T I D

Idrott. Få folkgrupper är mer Dryckeskultur. En

måna om sin egen hälsa än Uppsalas studenter. Det sitter djupt inprogrammerat i vårt DNA. Precis som en TEXT: DAVID AUGUSTSSON grävling, påhejad av Moder Naturs outgrundliga vilja, tvunget ska korsa ytterligare tjugo minuter innan den Studentkultur är ett samE4:an mitt under rusningstrafik, tar står iskall på bordet framför dig lingsbegrepp för en rad olika en äkta uppsaliensare cykeln årets kulturer, samlade under ett och frågar du dig kanske om det inte alla dagar, påhejad av Moder Svenshade varit lättare att skippa omvägen samma tak. För dig som kanske sons ovilja att sponsra sin son/dotter via stekpannan? ”Nej”, svarar en är nybliven student kommer med ett busskort. I Uppsala finns icke namngiven källa med insyn i här en guide till några av de troligtvis Sveriges konditionsstarnationsvärlden när Reversen ställer byggstenar som gör Uppsala kaste befolkning. Enda nackdelen är frågan. till en av Europas starkaste att kondition tyvärr hjälper föga mot fästningar för studentkultur. både ishalka och 35-tonsbussar. Scenkultur. Paris har kabaréer på Moulin Rouge, Moskva Litteratur.Det är svårt Matkultur. Med den har balett på Bolsjojteatern och Italieninspirerade inställningen att att extraknäcka som författare. AcaMilano har opera på La Scala. Men en middag inte ska hastas igenom demic Work söker inte med ljus och utan ta sin tid, är Uppsalas kockgille i Uppsala flödar en konstform som lykta efter personer som kan skriva kombinerar revy, dans och skönsång deckare måndagar till onsdagar berömt för sin fantastiska noggrannhet och precision i köket. Mot i en enda overallprydd organism, mellan klockan 17 och 20. Så vad nämligen teknologspexet. Visst, det göra för en student med skrivarlust? gängse uppfattning är det inte amatörmässighet eller underbemanning, är oftast inte roligt, det är aldrig mer Du kan alltid börja blogga, och med än en eller två på scen som faktiskt utan en kompromisslös jakt på lite tur få 35 000 i månaden för att perfektion som gör att det tar inte tio, kan sjunga och alla som besökt fota din outfit varje dag. Men har inte tjugo utan minst trettio minuter Kalmar nation en fredagskväll vet du ingen stilkänsla, ingen som helst för en hamburgare att nå tallriken på att teknologer inte kan dansa. Men expertkunskap men en vilja att arbeta sin väg från frysboxen. Eftersom det det går inte annat än att beundra den helt utan ersättning har du att välja konstform som, trots sin mediokra sedan tar mellan att söka till nästa säsong av prägel, ständigt får publiken att Paradise Hotel eller börja skriva ropa efter omstarter. Kanske är det för en studenttidning. Alla är oftast så att det inte går att få nog av allt välkomna, så i denna värld samlas spexande. Kanske är det ett desperat högt och lågt, bra och dåligt, djupt försök att, efter ständiga ansatser och ytligt. Har du dessutom planer ända sedan universitetets grundande på en misslyckad framtida poliår 1477, äntligen få något roligt tikerkarriär kan du alltid se om Ergo att hända på scen. Reversen väljer behöver skribenter. förstås att tro på det förstnämnda.

quist nda Ceder

FOTO: Li

FOTO

: Linn

Pernil

le Kris

tensen

FOTO: xddorox Flickr

R E V E R S E N

populär uppfattning är att termen studentkultur i själva verket är en synonym till detta ord. Det är lätt att förstå varför. Alkohol utgör basen i mången students leverne. Den ger skratten till spexet, den utgör tentafesten efter tentan och är anledningen till att någon överhuvudtaget går med på att betala 120 kronor för en hamburgertallrik. Visst den var rå, visst det tog tre timmar. Men det ingår ju två flaskor vin i priset. Utan tequilaracet på Stockholms nation hade fler gått till sängs i sin ensamhet på torsdagskvällarna, utan 30-kronors whiskey på Östgöta nation hade många vänskapsband aldrig knutits. Och det kan vara värt att tänka på nästa gång du vaknar upp med en huvudvärk som endast din bakfylleångest kan konkurrera med. Sammanfattningsvis kan Reversen konstatera att studentkulturen kanske inte alltid ger de mest välproducerade, välgenomtänkta eller vällagade resultaten. Men av någon anledning går det ändå inte göra annat än att älska den. Detta är den roligaste tiden du kommer att ha i ditt liv. Så ta vara på den. Gå aldrig hungrig till en nation, cykla försiktigt och gå för guds skull aldrig på spex nykter.

STUDENT KULTUR

Reversens snabbguide till Uppsalas studentkultur

I


Upp till kamp Carl E. Hygrell


A L L T I D

I

R E V E R S E N

Konformismens fula huvud TEXT: CARL HYGRELL FOTO: THERESE MAURIN

Konformism och avsaknaden av kritiskt tänkande är den största fienden mot såväl demokratin och det fria samhället som för ett företags eller ekonomins överlevnad menar Carl Hygrell.

”När världen blir mer komplex än att överleva på den afrikanska savannen, den miljö människan utvecklats för, kommer den av svenska skolstyrelsen så älskade frasen ‘kritiskt tänkande’ dock i konflikt med just denna strävan efter konformitet”

Människan är ett socialt djur. Det betyder inte bara att vi vill umgås med andra individer - utan att vi lever och formas genom vår sociala interaktion med andra människor. Det betyder också att vi tänker som ett flockdjur, och anpassar oss till sociala miljöer – genom klädval, musik, litteratur och politiska övertygelser. Det mänskliga psyket har genom en lång evolutionär process utvecklats till att i flera sociala situationer prioritera gruppens intressen och vilja över jagets. Individens tendens till underkastelse påvisades kanske mest uppenbart av psykologen Solomon Aschs och senare hans elev Stanley Milgrams experiment. I en värld där vi oundvikligen tvingas ta ställning till komplexitet och ständigt delas in i fack är det enkelt att identifiera sig med en grupp och sedan anpassa oss till åsikter, stilar och smaker som passar där. När världen blir mer komplex än att överleva på den afrikanska savannen, den miljö människan utvecklats för, kommer den av svenska skolstyrelsen så älskade frasen ”kritiskt tänkande” dock i konflikt med just denna strävan efter konformitet. Det är inte svårt att förstå varför historien upprepar sig när man inser att vi hela tiden fortsätter att göra samma fel. Att alla bankers och financial wizards som befann sig på Wall Street och vid investmentbanker som Merrill Lynch och Lehman Brothers inte kunde räkna ut att huspriserna aldrig skulle falla, är ett nutida och minst sagt talande exempel. I senaste numret av tidskriften Axess (Nr 1, 2010) argumenterar Torbjörn Elensky att det inte heller räcker med vad vi brukar kalla ”fritt tänkande”. 2000-talet har om något symboliserats av en informationsexplosion. På mindre än tio år revolutionerades det sätt vi skaffar oss information på. Internets fantastiska möjligheter, att göra nästan oändliga mängder information tillgängliga för miljontals människor medför också det största problemet. Den post-modernistiska världssynens relativism tillsammans med en

demokratisering av informationsflödet har skapat en ny kultur. En kultur där etablerade tidningar och bokförlag tillsammans med akademin på många fronter förlorat sin ställning som auktoriteter. Istället har en populär-intellektuell kultur växt fram där det torrt akademiska ersatts med en snygg paketering. Både Michael Moores kontroversiella filmer och Naomi Kleins bästsäljare Chockdoktrinen är tydliga exempel på just denna trend. Resonemang och analyser är kraftigt inlindade i en förpackning utformad för att tilltala och fånga många människors attityd och världssyn. Förpackningens innehåll är dock ofta allt annat än intellektuellt hedlig. Allt fler människor väljer också att tro på rena konspirationsteorier, presenterade i form av internetdokumentärer som Loose Change och Zeitgeist, eller i daglig dos från till exempel nyhetskommentatorn Glenn Beck i primetime på USA:s största nyhetskanal, Fox News. För att slippa en metaforisk kallsup i denna flodvåg av information krävs ett verktyg för att filtrera och kritiskt granska det vi ser och läser. Detta kan endast göras med en grund i en bildning som referesram. För att driva ett företag såväl som för att få ett demokratiskt samhälle att fungera behövs det självständigt tänkande och analyserande individer. Utan en fast grund i vad som ska vara kärnan i en universitetsutbildning; kritiskt tänkande, källkritik och en grundläggande bildning - så är vi utan filter. Då anammar man istället konformistiska attityder eller väljer att blint lita på auktoriteter. En universitetsstudent har inte bara detta som skyldighet mot såväl sig själv som det demokratiska system vi lever i: Att resa sig över den anstormande flodvågen. Att aldrig ta sin tillflykt till intellektets kapitulation. och att bekämpa konformismens fula huvud i vilken form det än må uppenbara sig. Upp till kamp! 37


A L L T I D

I

R E V E R S E N

INTERNATIONAL POST An appreciated Masters program

I must say I was truly surprised. The undisputed quality of teaching cannot be compared to any of the institutions I have previously attended. It could be the Swedish way of teaching or just the “charm” Adam Balla is currently enrolled in the Masters of Uppsala, but what I have experienced so far is program of International Business Management outstanding. at Uppsala University. He is originally from The Swedish culture completely differs from Hungary, but has been living abroad the major my origins, but getting acquainted is not as difficult part of his life. Adam went to New York to comas it would appear. You will have the opportunity to plete his high school studies, and he then received experience this, as the curriculum and the structure his bachelor’s degree in Finance and Marketing of the courses at the Masters level is set up, in a from the International University of Monaco in way that students will spend significant amounts of 2007. In this issue of Reversen he writes about his time discussing, debating and exchanging different experiences of Uppsala and the Masters program attributes. People and fellow classmates are truly at Uppsala University. opened, extremely helpful and like to get involved and experience new cultures. Before making the decision to continue my studies Uppsala University consists of approximately I worked for one of the largest US Banks, Merrill 40 000 students and the student life could barely be Lynch, as a junior Private Banker. The turmoil of compared to a regular university. The diversity of 2008 had brought us unprecedented events, which students also implies that Uppsala University is well made me reconsider further enrichment of my respected around the globe and people are willing curriculum, and in 2009 I decided to continue with to attend an institution with history, traditions and my international studies. Out of a variety of choices reputation. Being taught by professors, whom are I decided to attend Uppsala University in Sweden well recognized and established in the international and commenced my Master’s degree in the fall of economic arena, is extraordinary. And having the 2009. privilege and power to discuss their “life pieces” on

lectures and seminars to enrich our perspectives and draw conclusions is remarkable. At the Masters level many students had already acquired knowledge throughout their work and life experiences. In addition to the tremendous theoretical foundations gained, our professors always make sure that we learn how to independently apply and interpret this knowledge during complex assignments performed under time constraints. It is a common misconception and people tend to mistake the actual meaning of the Master’s degree – it is not just one or two extended years of school, it is significantly more. It helps you to fully understand and properly apply everything you have learned throughout your undergraduate studies. The case studies, articles and literature is truly up-to-date which means the program definitely tries to prepare you for the near future and the major hurdles you will be facing within your career. The Masters program forces you to think and reflect, and challenges you on a daily basis. In a way it guides you through your own learning curve. As you all understand I am very pleased to have chosen Uppsala University for my Masters studies and I would highly recommend it to any of you whom are willing to attend the program.

done a company visit in Stockholm, where we got an inside view of the business practice in a manufacturing company. Also, we have arranged guest lectures that will be held during this semester. One important aspect in this commitment, that we believe Where will I work and with what? These are ques- in, is that valuable knowledge is knowledge attained tions that haunt most students throughout their edu- from a broad span of areas. This means the idea behind MBM Networking is to arrange practical cation. When graduation closes in, these questions activities, business related or non-business related, intensify and you wish you knew just a bit more that provide useful experiences as a complement to about the life outside the university walls. With our academic education. these thoughts and feelings we decided to act and do something that would guide us in to the business world and build up useful experiences that eases the We are also very glad that MBM Networking has become a section within Uppsalaekonomerna. This anguish about the future. has allowed us to take part in a large network of partners, and also to act on the basis of a student Since the fall semester of 2009, MBM Networkorganisation with a solid structure and nearly forty ing has been an active organisation for the Masters years of experience. students of business and management at Uppsala Our intention is to create a solid foundation University. During the introductory phase we have

for MBM Networking, and to make sure that the organisation will grow in line with the growth of the Masters program. We hope that future masters students will see the benefits of the practical experiences gained through MBM Networking, and further develop what we have started.

MBM Networking Up and coming in Uppsalaekonomerna

38

Johan Andersson and Amelie Högfeldt MBM Networking Master of Business and Management


A L L T I D

I

n a d i s A N ö R G ALIN

AV M

Myten om den Gröna Trenden

lägger dövörat till och spolar ut det rena och friska vattnet? Vi har ju så mycket. För oss är det så självklart tillgängligt. ”Ja, ja…” tänker du nu, ”dra den där om barnen i Afrika också.” Men det är inte bara i utvecklingsländer i Afrika och Asien som klimatförändringar i form av vattenbrist börjat bli synligt märkbara.

Jag har alltid varit en sann optimist. Ni vet, en sådan som Förra terminen, hösten 2009, alltid ser glaset som halvfullt, som tror att man lär sig något av alla misslyckanden, och en sådan som faktiskt, helt ärligt, tror att världen kan räddas genom simpla gärningar som att ta med en tygpåse till mataffären istället för att köpa en i plast. De flesta människor i min omgivning skrattar lätt, eller ler medlidande, när jag kommer med min optimism om en bättre värld och vår möjlighet att påverka den omtalade klimatkrisen. Hur skulle en människas gärningar kunna göra någon skillnad? ”Titta bara på alla kineser som tillsammans pyser ut ozon-slukande koldioxid snabbare än någon hinner säga ekologi”. Orden sjunker in och lägger sig som en klump i optimist-magen.

LL

VA LIND

spenderade jag i Melbourne, Australien, som utbytesstudent. Ett land som trots sin placering på kartan har ett samhälle på många sätt identiskt med Sverige. En av få stora skillnader är dock att klimatkrisen redan lämnat påtagliga spår i Australien. Det märks, inte minst i attityden till det återkommande dilemmat om var mans påverkan. Förra året var ett förödande år vad gäller naturkatastrofer, påspädda av ogenomtänkta handlande från oss människor. 2009 års skogsbränder var värre än någonsin och tog hundratals liv, förstörde mark och hem för tusentals människor och satte skräck i befolkningen i staten Victoria. Detta år väntas de slå nya rekord, men hur förbereder man sig för en skogsbrand?

industriernas vattenkonsumtion. Här måste någonting ske nu, idag, om det inte redan är försent. Och även om australiensarna, tills för bara några år sedan, var långt efter oss svenskar i sin miljömedvetenhet har människorna idag börjat förstå hur det ligger till. Nu går det undan, för här har man med egna ögon fått se effekterna av var klimatkrisen är på väg att föra oss. Allt som konsumeras räknas nu i vatten; framställningen av ett A4papper kräver tio liter vatten och om du ersätter en bit kött i veckan med ett vegetariskt mål sparar du närmare 70 000 liter vatten per år. Det blir ganska mycket vatten.

Var vill jag då komma med detta? Jo, vi får inte ge upp hoppet. Trots intetsägande och långsamma förhandlingsprocesser i Köpenhamn, och trots omgivningens oförstående, så måste var och en av oss tro på oss själva och vår möjlighet att påverka. Klimatkrisen är inte längre något diffust och omdebatterat framtida hot, utan en existerande verklighet för många av oss. Frågan idag är inte om, utan snarare hur mycket, Du kan minska Din skada. Där kom fröken Optimist fram igen som På plats i hörsal två på Ekonomitror att viljan att handla ekolokum ska en ny kurs i marknadsSandstormar blev ett nytt begrepp giskt och värna om en mer hållbar föring C påbörjas, och det första i naturkatastrofsordboken, vilket utveckling inte bara är en populär som ska analyseras är den ekolo- alla Sydneybor fick erfara en mor- trend, utan i det långa loppet även giska aspekten av just ekologisk gon i september. Ett tjockt lager en livsstil – en livsstil som är här mjölkkonsumtion. ”Att handla röd ökensand drog in från mitten för att stanna. ekologiskt är en stark trend, just av landet och bredde ut sig över nu.” fastslår vår föreläsare, samstaden som ett täcke, och alla som tidigt som jag sätter i halsen och kunde råddes att stanna inomhus. FOTO: Linda Cederquist snabbt tittar mig omkring. Men, så Forskare är ense om att detta inte vitt jag ser, nickar de andra i salen var sista gången en stad i instämmande alternativt fortsätter Australien blev tvingad att stanna lugnt att dagdrömma. Jag håller upp till följd av en sandstorm. inte med om att det är en trend, det här är någonting mer. Den största och mest oroande insikt jag fick under min tid I stunden nedstämd av omvärldens i Melbourne var den om att pessimism och av våra stora grundvattnet i staden är på väg ledares utdragna och överbyråatt ta slut. Ja, slut. Experterna är kratiska processer, diskar jag oeniga om när, men att tidsradenna gång under rinnande vatten men är så snäv som ”några år” är och riktigt hör hur jorden under en sanning som är högst skrämmig töms på livets dryck. Vad mande. Ofantliga resurser läggs spelar det för roll om jag också nu på att omvandla invånarnas och

R E V E R S E N GRÖNT ÄR SKÖNT Till alla Apple-fantaster där ute kommer nu en ny skön, och grön, applikation till iPhone.

Är du en av dem som har ett förhållande till din iPhone som många par eller bästa vänner bara skulle drömma om? Är du en av dem som försöker vara först med de senaste applikationerna? Då tillhör du också det kundsegment som Naturskyddsföreningens senaste satsning riktar sig mot. Rykande färsk är deras gratistjänst Grön guide, där du omedelbart kan få expertråd rörande miljöfrågor direkt till din iPhone. Nu behöver du inte längre slösa tid på att fundera över vilken fisk som är bäst att köpa ur miljösynpunkt eller springa runt hela stan för att försöka hitta affärer där ekologiska kläder säljs. Med Grön guide i mobilen är hjälpen nära! Gå in och läs mer, eller ladda ner applikationen på naturskyddsforeningen.se/gron-guide

Jag lovar…

…att ta med och använda min termosmugg nästa gång jag köper kaffe i Humlan eller på valfritt café. Du sparar både pengar och miljö; närmare bestämt 3 kronor, 30 gånger mindre avfall och 60 gånger mindre luftföroreningar – varje gång. Dessutom är den snygg också.

Är du sämre än medelsvensson?

Det är lätt att tro att en individ som du eller jag inte kan påverka miljön med våra handlingar. Å andra sidan är vi många tillsammans och om alla drar sitt strå till denna jättestack skulle det förhoppningsvis börja hända saker. På klimatkontot. se kan du gå in och räkna ut din miljöpåverkan baserat på boende, resor och övrig konsumtion, och samtidigt jämföra dig med medelsvensken. Där kan du också få tips på vad du kan göra för att minska din påverkan på miljön och få svart på vitt vad som skulle hända om alla levde som du. Hur ligger DU till, egentligen?

39


A L L T I D

I

R E V E R S E N

HÄLSA med Gustaf Ollas

Att nå sina mål

När den nya terminen och året nu börjar ta form visas mycket reklam för de olika träningsanläggningarna med slogans som “Nytt år, nya möjligheter, träna hos oss”, “träna bort julmaten” eller liknande. Många av oss avger nyårslöften om att det i år minsann ska bli förändring på tränings- och kostfronten. Tre till fem gånger i veckan ska jag träna och ”JA, jag ska hålla mig ifrån onyttigheterna i veckorna och äta mindre snabbmat”. Okej, först och främst. Det är inte alls dumt att ha nyårslöften, men hur ofta kommer du inte på dig själv en februarisöndag, liggandes i soffan med bakfylleångesten i högsta hugg? Med insikt om att de där träningspassen du ”borde” avverkat under veckan inte hanns med och att det nog vore extremt gott med en kebabrulle en dag som denna? Med alltför höga förväntningar och en för stor omställning kan man inte annat än att, i längden, misslyckas. Okej, visst. Nu låter jag som en moralkärring (läs gubbe) som älskar att knäppa ekonomstudenter på näsan, men så är faktiskt inte fallet. Hur många tror ni lyckas med dessa stora omställningar eller orealistiska mål? Jag önskar att jag kunde blända er med lite SCB-statistik, men så roligt ska vi inte ha. En kvalificerad gissning är dock att det är väldigt få. Det jag inte förstår är varför det alltid ska startas i 200 kilometer i timmen för att efter några veckor övergå till 50 på en 90-väg? Kanske beror det på medias feta rubriker som: ”Rivstarta det nya året – tappa 4 kg på en vecka” som syns från det att vi hugger in på första prinskorven i juletid. Eller är det bara förra terminens krogbesökande antagonist som gör sin röst hörd? Vad vill jag då förmedla med denna text? Jo, jag vill citera min trafikskollärare och säga samma sak till er som hon sa till mig: ”sakta ner!” Varför inte börja lite långsammare för att sedan accelerera? Jag anser att det är bra att sätta upp mål och då både kortsiktiga och långsiktiga sådana. Ett kortsiktigt mål som att träna en till två gånger i veckan under en startfas är realistiskt. Beröm dig själv när du tittar tillbaka och konstaterar att du nått det kortsiktiga målet. Genom att du faktiskt hinner och orkar träna kommer du per automatik ge dig själv beröm och positiv energi och känner ett naturligt behov av att träna lite till. Jämför detta med en ambition på tre till fem träningstillfällen och ett nedstämt konstaterande att du ”bara” hann med två pass den här veckan.

40

Att uppnå sina mål kräver, enligt mig, endast två relativt enkla kriterier; 1) Vilja. Du måste verkligen vilja uppnå ditt mål. Vill du gå ner tio kilo eller bygga större biceps så går det om du vill. 2) Kontinuitet. Jag är ledsen att behöva säga det men det sker inga mirakel över en natt eller efter någon veckas intensivt bicepscurlande på gymmet. Om det är något jag har lärt mig när det gäller träning så är det att det tar lång tid. Har du dock kul längst vägen så går tiden fort och resultaten kommer därefter. Dessa två kriterier går i min mening att applicera på vilket mål som helst. Nu valde jag att exemplifiera dem genom träning då just träning är min hemmaplan, men det är förstås inte nödvändigt.

Avslutningsvis tänkte jag ge er några tips för att lyckas med träningen denna vårtermin och under hela år 2010: 1. Sätt realistiska mål – kortsiktiga såväl som långsiktiga 2. Hitta en rolig träningsform som du längtar efter 3. Skaffa en träningspartner. Draghjälp och pushning är underskattat! 4. Utmana dig själv. Du klarar mer än du tror och det är lätt att fastna i samma träningsupplägg. Genom att lägga in små tävlingsmoment i träningen flyttar du dina gränser och når nya nivåer. Må gott, så ses vi på ett gym nära dig! Gustaf Ollas är Reversens hälsoexpert och delar i varje nummer med sig av tränings- och kostråd till våra läsare. Gustaf driver företaget Gustaf Ollas – Kost & Träning (www.gustafollas.com) samt träningsbloggen www.gustafollas.se


A L L T I D

I

R E V E R S E N

Emmaskök.se

En matblogg av Emma Mård

Thaikyckling Receptet är beräknat för 3-4 personer 500 g kycklingfilé 400 ml kokosmjölk 1 röd paprika 1 röd chilifrukt ca 225 g bambuskott (1 konservburk) 2 1/1 tsk röd currypasta 2 msk olja ris till servering 1. Skiva kycklingfilerna tunt, i mindre bitar. Stek kycklingen för sig tills den är genomstekt. 2. Skär paprikan i mindre bitar och chilin i tunna strimlor. 3. Lägg kycklingen åt sidan. Hetta upp oljan och currypastan tillsammans i grytan. Tillsätt kokosmjölken och låt såsen puttra några minuter tills dess att curryn löst upp sig. 4. Tillsätt grönsakerna i såsen och låt koka 5-8 minuter. Tillsätt kycklingen innan servering så att den hinner bli varm igen.

Exotisk fruktsallad 1 färsk ananas 2 passionsfrukter 1 grönt äpple 1 mango 1 burk/låda physalis 1 lime 3 dl lyxig vaniljyoghurt

1. Skala och skär mango, äpple och ananas i mindre fyrkanter och lägg detta i en skål. Gröp ur passionsfrukterna och blanda med frukten. Halvera physalisarna och tillsätt dem. 2. Riv limeskalet fint. Blanda hälften i fruktsalladen och spara hälften till dekorering. 3. Pressa limesaften i fruktsalladen. Låt allt stå och dra en timma. Servera i glas eller skålar: varva vaniljyoghurten med fruktsalladen, avsluta med resterande limeskal.

Servera med ris eller nudlar och lite kålsallad.

41


ordföranderiet

IUppsalaekonomerna VÅR SKA

ÄNNU HiGHER

TEXT: ORDFÖRANDERIET FOTO: THERESE MAURIN

”De människor som lyckas är de som alltid letar efter möjligheterna. Skulle de inte hitta dem, då skapar de dem” /Bernhard Shaw

42


O R D F Ö R A N D E R I E T

N

u har Du förmodligen precis bläddrat igenom årets, och decenniets första, Reversen. Om du inte läser tidningar bakifrån vill säga. Hursomhelst är sista uppslaget tillägnat ordföranderiet, som nu fått en välbehövlig make over av vår nya Art Director Therese Maurin. Tack, Therese!

I skrivande stund sitter vi på Borgen. Folk springer in och ut, bär grejer, skrattar, pratar och stressar. Det är sen kväll. Det är kvällen före Kontaktdagarna 2010. Det känns i huset, i luften, att någonting är på gång. I månader har projektgruppen arbetat stenhårt för alla Uppsalaekonomers största projekt och äntligen är det nu dags.

När du har denna tidning i din hand innebär att Kontaktdagarna passerat och vi hoppas att du tog dig tid att besöka Sveriges bästa arbetsmarknadsmässa. Kanske lät du dig inspireras av våra inbjudna föreläsare, kanske var du på kontaktsamtal eller kanske utnyttjade du bara alla de 61 företag som ställde ut – och skaffade kontakter inför framtiden.

Vårterminens Kickoff. Uppsalaekonomer på väg mot nya äventyr

På samma sätt hoppas vi att du fortsätter utnyttja allt som Uppsalaekonomerna erbjuder under våren. Vi kommer i vanlig ordning bland annat att arrangera en rad företagsaktiviteter med spännande företag, den årliga P3-gasquen och Uppsala Presentationsakademi. Dessutom drar vi igång hemvändarprogrammet, ett projekt där ekonomstudenter, å Universitetets och Uppsalaekonomernas vägnar, återvänder till sina gamla gymnasieskolor och berättar om hur det är att plugga i Uppsala.

förtroendevalda och alla aktiva medlemmar är. I Uppsalaekonomerna strävar vi alltid efter att bli bättre. Higher har blivit lite av vår themesong under den senaste tiden och vi vågar lova er medlemmar: i vår ska Uppsalaekonomerna ännu higher. Vi ses!

Anni k a, Sofi a , Sofi a och Madel e i n e

Vi i ordföranderiet

har nu kommit halvvägs i vår förtroendeperiod, både tidsmässigt och med vad vi vill åstadkomma. I vår kommer föreningen att arbeta vidare med det som är absolut viktigast för oss; att arrangera intressanta, givande och roliga events som ni studenter efterfrågar. Så tveka inte att höra av er till oss om ni har idéer eller önskemål om vad som komma skall i vår. Tveka inte heller att engagera er, om ni är sugna på att vara med och arrangera events och projekt.

Vårterminen har kickat i gång och

i Uppsalaekonomerna gjorde den det med besked. Vi är oerhört glada över att återigen få arbeta med ett så kompetent gäng som våra

Ordföranderiet på en av höstens bästa fester: Gräddgasquen. Vi ses väl på P3 i vår?

43


U T S K O T T E N

Reversen

PR / Media

Föreningen Uppsalaekonomernas medlemstidning “Upekon Nytt” grundades för 33 år sedan. Idag heter tidningen Reversen och utkommer sex gånger per år. Tidningen har en upplaga på cirka 2000 exemplar och skickas ut till föreningens medlemmar samt ett hundratal företag och institutioner. Vi är ständigt på jakt efter skribenter och fotografer. Håll utkik på Uppsalaekonomernas hemsida för information om möten och deadlines.

PR-Medias uppgift är att marknadsföra föreningens samtliga projekt för ekonomstudenterna, vilket vi gör med hjälp av kreativa och strategiska metoder. Som medlem i PR-Media-utskottet får du möjlighet att utforska och utveckla ditt intresse inom marknadsföring genom att arbeta i projektform med övriga utskott. Därtill ges möjlighet till utbildning inom Adobe Photoshop, InDesign och iMovie samt tillfälle att umgås i sociala former.

Chefredaktör: Hanna Näslund Redaktör: Linda Cederquist Mötestider: Nästa möte 25 februari!

Ordförande: Hanna Jacobsson Vice Ordförande: Robin Havervall Mötestider: Jämna torsdagar kl. 15:30

Event

Näringsliv

Internationella

Eventutskottet styr föreningens fester och sittningar. Vi levererar events som till exempel STIL, nollningen och P3gasquen. Vi har även hand om andra sociala aktiviteter så som vår ekonompub GöteBorgen och aktiviteter med vår aktivitetsgrupp. Sugen på att prova på att arrangera något med Event eller bara sugen på att höra mer? Hör av dig till oss, kom på nästa möte eller gå med i vår facebookgrupp: Eventusutskottet.

Näringslivsutskottets huvudsakliga uppgift är att vara en länk mellan Föreningen Uppsalaekonomernas medlemmar och näringslivet. Vi vill ge våra medlemmar en unik möjlighet att på ett självständigt sätt få omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken. Våra projekt är av olika slag, allt från karriärsdagar till modevisningar, men med den gemensamma nämnaren att kontakten med näringslivet på ett eller annat sätt alltid finns med i bilden. Vi söker många nya medlemmar.

Internationella utskottet ansvarar för alla internationella aspekter av förenings arbete och vi riktar oss både till de utbytesstudenter som kommer till Uppsala samt till universitetets svenska studenter som har intresse av internationell verksamhet. Exempel på projekt är fadderverksamhet för utbytesstudenter, internationella gasquer och Uppsala International Week. Vi erbjuder även mindre projekt såsom språk- och mingelkvällar. Tveka inte att höra av dig till oss!

Ordförande: Olof Kinell Vice ordförande: Emma Lindgren Mötestider: Udda torsdagar kl. 09:00 Mail: event@uppsalaekonomerna.com

Ordförande: Viktoria Widén Vice ordförande: Christian Jakobsson Mötestider: Jämna torsdagar kl. 8:45

Ordförande: Martin Jägerstad Vice ordförande: Samuel Racana Mötestider: Jämna tisdagar kl 09:00

Här ser du en ny generation hungriga förtroendevalda som jobbar för att göra Uppsalaekonomerna till Sveriges bästa studentförening!

Mail: reversen@uppsalaekonmerna.com

44

Mail: naringsliv@uppsalaekonomerna.com

Mail: prmedia@uppsalaekonomerna.com

Mail: internationella@uppsalaekonomerna.com


U T S K O T T E N

Finans

Idrott

Finansutskottet är utskottet för dig som intresserar dig för de finansiella marknaderna runt om i världen. Med hjälp av temadagar, föreläsningar, diskussionsgrupper med mera vill vi skapa och uppmuntra ett intresse hos studenterna. Till vårt förfogande står Finans-rummet med sina tio datorer som ger dig möjlighet att följa och analysera de finansiella marknaderna. Vi finns till för såväl erfarna finansvalpar som nybörjare på området. Välkomna!

Idrottsutskottet har vuxit snabbt och utgör idag en betydande del av föreningens verksamhet. Möjligheten att genom utskottet utveckla ledarskap, idrottsförmåga och att snabbt komma in i föreningens verksamhet har bidragit till det ökade medlemsantalet. Utskottet anordnar både regelbundna träningar samt olika idrottssrelaterade projekt. Kom gärna förbi på ett av våra möten!

Ordförande: Rikard Bergman Vice Ordförande: Nils Sjögren Mötestider: Udda torsdagar kl. 15:00

kon

g alae lber @upps e x A rg Lisa axelbe . a s li

IT

Skatt

Har du idéer om hur Uppsalas ekonomutbildning kan blir bättre? Vill du jobba med att göra Uppsala till ekonomskola nummer ett i Sverige? Vårt huvudmål är att förbättra ekonomutbildningen vid Uppsala Universitet genom kritisk granskning. Exempel på projekt är Dags-att-väljadagen, Uppsala Caseakademi och Uppsala Presentationsakademi. Vill du vara med och påverka hur din utbildning ska se ut? Då är du varmt välkommen till utbildningsutskottet!

Skattmästeriet är ett litet utskott bestående av en Skattmästare och en Vice Skattmästare. Det är vi som ansvarar för föreningens ekonomi i praktiken. Detta innebär att vi börjar vårt år med att lägga upp föreningens budget och under årets gång ansvarar vi för den löpande redovisningen. Om du är intresserad av att jobba inom redovisning eller revision kan vi starkt rekommendera en period som Skattmästare då man lär sig mycket som inte står att läsa om i kurslitteraturen. Skattmästare: Caroline Jonsson Vice Skattmästare: Magdalena Tano Mötestider: Inga kontinuerliga möten!

g

ari

sv -an

Utbildning

Mail: utbildning@uppsalaekonomerna.com

m

a.co

rn ome

Ordförande: Sofia Norelius Vice Ordförande: Johan Brönnert Mötestider: Udda onsdagar kl 16:00 Mail: idrott@uppsalaekonomerna.com

Mail: finans@uppsalaekonomerna.com

Ordförande: Ruzica Gajic Vice ordförande: Maria Sahlberg Mötestider: Jämna onsdagar kl. 16:00

T

DEN

EN INT

om

c tof t na. mer omer l E n s eko rea And ppsala u it@

are ter rna.com e r sek onome

9 k

e sala öf Ekl @upp a i e Mar eterar r sek

Utskott som mest av allt vill ha dig som medlem! Kom in och häng med dem på Borgen!

Mail: skatt@uppsalaekonomerna.com

45


K A L E N D A R I U M

//FEB-MARS En

UPPsalig

blandning

22/2 SEB/Uppsalaekonomernas företagspub på Snerikes nation SEB informerar om sitt traineeprogram. 27/2 Amanda Jensen, Katalin 18/2 Sophie Zelmani, Katalin 19/2 Hardcore Superstar, Katalin 25/2 Svenskt Näringsliv – Framtidens arbetsmarknad Hur fungerar arbetsmarknaden idag? Hur ser arbetsmarknaden ut i morgon? Svenskt Näringsliv har bjudit in studenter, forskare, företagare och andra intresserade för att diskutera dessa frågor. 26/2 Maskinen på Smålands nation 2/3 Uppsalaekonommingel med Accenture Lär känna Accenture, dess verksamhet och konsulter under en trevlig mingelkväll på Göteborgs nation. 2/3 Standup Downstairs Standup-klubb på Kalmar nation 13/3 P3-gasque på Stockholms nation 27/3 Earth Hour klockan 20.30-21.30 27/3 Timo Räisänen, Katalin 28-31/3 Marsspexet på Stockholms nation

Familjen Någorlunda – en studie i kärnfamiljsfysik Av: Martina Zadig

Ingalunda får man vara annorlunda i familjen Någorlunda. År 2010 består Svensson-familjen inte längre av Volvo, villa och vovve, utan av individer som vill synas och sticka ut. Men ångest och en ständig strävan efter att hålla ihop en familj är samma nu som då. Familjen mellanmjölk lever fortfarande! Att stega ut på scen inför 200 personer i publiken kräver mod. Och dess för innan, drivkraft, motivation och målmedvetenhet. Att våga utelämna sig själv inför vänner, familj och främlingar och inte bara leverera resultat av oändliga manusrepetitioner, utan även hela produktionens gedigna arbete. Timmar av koreografering, otaliga telefonsamtal med sponsorer, svett, tårar och spikande, i ett försök att transformera Stockholms Nation till en plats för teater och kultur. Sedan manusskrivandets början under tidig höst har ensemblen fyllts på med samhällsvetare, jurister, psykologer och ekonomer. Med olika färdigheter och intressen, men med ett och samma gemensamma mål. Kanske även en längtan efter befrielse från karriärhets för en stund. En befrielse som kanske kommer av att skratta åt de vilsna själarna som ingår i familjen Eskilsson – familjen som årets Marsspex handlar om. Vilsna själar; sonen Kevin som ”lajvar”, bittra Kerstin och den obotliga bloggfantasten Sara. Samtliga gör de livet svårt för pappa Lennart, som bara vill vara lycklig utan att kräva alltför mycket av livet. Årets Marsspex skildrar några vanliga, men ändå så ovanliga individer. Individer som kämpar för att vara allt annat än någorlunda.

46

Läs mer om årets Marsspex på www.spex.stockholms.se


Vill du arbeta under omänskliga förhållanden? 1,4 miljarder människor lever idag i fattigdom. Världens problem är så många och djupa att det är lätt att falla offer för missmod. Samtidigt är det en utmaning som människor världen över möter med ett brinnande engagemang. Varje dag föds nya biståndsprojekt. Pengar och förhoppningar

www.pwcstudent.se

om att bidra till en bättre värld är ständigt på resande fot. På PricewaterhouseCoopers arbetar vi runt om i världen för att garantera att dessa förhoppningar leder till varaktigt resultat och den här sommaren behöver vi din hjälp. Läs mer om vårt Internship inom Ideell sektor på www.pwcstudent.se.

Reversen nr 1, 2010  

Föreningen Uppsalaekonomernas egen tidning, www.uppsalaekonomerna.com. Nummer 1 år 2010

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you