Page 1

reversén FÖRENINGEN UPPSALAEKONOMERNA PRESENTERAR

K

M

EKONOMI, KULTUR, MILJÖ, RESOR OCH LIVSSTIL

+ OPERATION ENTEBBE

THANK YOU FOR SMOKING BUDGETUNDERSKOTT USA UPPSALA INTERNATIONAL WEEK

ARTIST: CAT STEVENS s. 17

*

N° 3 MAJ 2011

INTERVJU

VINTER KUNGARNA

...VIRKAR VIDARE

PROFIL: KLARNA s. 12-14

R

RESA: SYDAFRIKA s. 22-23


ANSVARIG UTGIVARE Mikael Zetterberg CHEFREDAKTÖR Helena Lindblad REDAKTÖR Leo Sydow ART DIRECTOR Oscar Sivertzen ART DIRECTOR ASSISTENTER Elinor Edberg Maria Ulfendahl Jimmy Guo SKRIBENTER Amelie Andersson Elinor Edberg Sam Ekman Jimmy Guo Carl Hygrell Liina Heikkinen Alexander Holland-Burman Mattias Holmberg Filip Langemar Nina Larsson Fredrik Löfving Malin Lindvall Johanna Lundberg Viktor Nilsson Olov Nordlander Harkiran Narulla Emma Mård Carl Sharin-Tengberg Erik Segerstolpe David Stuart Dahlgren Elsa Säterberg Maria Ulfendahl Gisela Åhrberg

r

OMSLAGSFOTO Pressfoto

Reversen är en politiskt obunden tidsskrift som delas ut till medlemmar i Föreningen Uppsalaekonomerna. Reversen har en upplaga på 2500 exemplar och utkommer sex gånger per år.

INNEHÅLL - N° 3 MAJ 2011

Ledare – Tack och hej! 4 UIW – Uppsala International Week 6 Saint John – En resa till Kanada 8 Thank you for smoking – Att arbeta med tobak 10 Klarna – Framgångssagan om Uppsalakillarna 12 Wikpedia - Det interaktiva uppslagsverket 15 Facebook - “Like:ar” du inte, finns du inte 16 Cat Stevens – Återuppstånden efter 36 år 17 Operation Entebbe – Insatsstyrkan från verkligenheten 18 Revolution – Med ljuset i slutet av tunneln 19 KPMG – Från Ekonomikum till kontorschef 20 T.I.A – This is Africa 22 Sommar i Uppsala – En guide till alla nöjen 24 Budgetunderskott i USA – I svallvågorna efter krisen 26 Spotifylista - Reversens sommarspellista 27 Kask – Killarna som virkat sig till framgång 29 Reforming the work week – Let’s work less 32 Festivalsommar – Guide till de bästa konserterna 34 Corporate fashion – Mode på en schweizisk bank 36 PR provar – Rosé 38 PR-spaning – Let´s talk about sex 39 Tips från alumnen – Vägen till en tranieeplats på SEB 40 Kinakollen – Bilmässa i Shanghai 41 Gröna sidan – Hållbarhet 2.0 42 Emmas kök – Chili och bakelser 43 Burmans bästa – Shots, shots, shots 43 Ordföranderiet – Tack för oss! 44 20 snabba – Bingo Rimér 45 Olovs korsord – Klurigt värre 46 Samarbetssidan – Uppsalaekonomernas partners 47

EKONOMI ADRESS Kyrkogårdsgatan 2b 753 12 Uppsala Telefon: 018-471 69 75

KULTUR

MILJÖ

K

M

RESOR

R

LIVSSTIL

*

3


*

LEDARE

I JUST CAME TO SAY HELLO... Text: Helena Lindblad Foto: Redaktionen

7. Fått min cykel stulen 8. Ätit fårhjärna på Gotlands nation

Tidningen du håller i din hand är mitt sista nummer av Revan. Efter otaliga timmar på Borgen, mycket kaffe och olika grad av kreativt tänkande är det med både sorg och glädje som jag nu lämnar över stafettpinnen. Efter fyra år i Uppsala (ja, det betyder att jag läser min åttonde termin) har jag gjort min beskärda del i denna fantastiska förening och i denna grymma stad. Men vad är det egentligen som jag inte gjort, som jag inte hunnit med, som jag glömt eller helt enkelt struntat blankt i?

I Reversens redaktion har vi däremot varit mer aktiva. Vi har bland annat träffat extremskidåkarna Kaj och Sverre från Kask och pratat om konsten att kasta sig ut från stup och virka mössor – gärna samtidigt. 2001 startade de två gamla Uppsalaborna Niklas och Sebastian framgångsföretaget Klarna och Reversen tog sig en tripp till deras kontor i Stockholm för att låta oss inspireras av deras kreativitet och entreprenörskap. Vi har också rest till både Sydafrika och Kanada samt snackat rökning och samvetskval med Managern för Regulatory Affairs på Philip Morris. För er som blir kvar i Uppsala under sommaren bjuder vi även på en guide till saker att hitta på i den något sovande studentstaden (ifall ni redan bockat av ovanstående lista). Det och mycket annat i vårterminens sista nummer av Reversen. För er som blir kvar i Uppsala några terminer till vill jag bara säga; passa på att njut!

Här följer en liten lista: 1. Besökt slottet 2. Besökt Linnéträdgården 3. Pluggat på Carolina Rediviva 4. Kollat på forsränningen istället för att galoppera på Valborg 5. Badat i Fyrisån 6. Klarat en pubrunda

4

N°3

Studietiden sägs ju vara den bästa i våra liv. Det är med skakig hand och kladdigt tangentbord jag nu plitar ner mina sista ord. Leo the Lion, Jimmy Choo och Richard ”Cosmo” Kramer – stort lycka till nästa termin! Jag vet att ni kommer fortsätta att bara kööööra!

Helena Lindblad Chefredaktör

Leo Sydow Redaktör

Oscar Sivertzen Art Director

“Slutet av början - är början av slutet”

r


Tänk dig. Att du som ekonom kan göra skillnad i ett företag i absolut världsklass. Hur skulle du göra då? Drivs du av utmaningar, gillar teamwork och vill ta ansvar? Då kan du vara med och bidra till Scanias framtid. Våra ekonomer är ett aktivt stöd till verksamheten – från produktutveckling, inköp och produktion, till försäljning, finansiering och eftermarknad. För dig som blivande ekonom erbjuder Scania fler karriärvägar än du kan tänka dig. Både i Sverige och utomlands. Här kan du byta jobb och utvecklas, utan att byta arbetsgivare.

scania.com/karriar


K

UPPSALA INTERNATIONAL WEEK 2011

Uppsala International Week 2011 Text: Amelie Andersson & David Stuart Dahlgren Foto: Linh Chi Tran Le

“I´m strongly encouraging all students to apply for an international week. Take the chance to discover: new countries, new cultures, new people and a new way of travelling. If I had just one chance to relive an event of UIW again, I guess it´ll be the first day at Norredatorp by the beautiful Swedish countryside. The hot sauna and the cold water and the chance to get to know a lot of people was amazing. Take this opportunity you´re being offered, to exchange knowledge about other cultures and traditions and be proud of representing your country abroad!” Pierre Della Bianca, participant of UIW 2011

Det är med ett leende på läpparna som vi ser tillbaka på UIW 2011. Det är dagen efter avslutningsgasquen och de flesta av de internationella studenterna har åkt hem. Vi har haft en hel vecka full med olika event och företagsbesök – otroligt intensivt, men samtidigt fantastiskt roligt och lärorikt! Dag 1 - Nervöst Efter sex månaders planering var det dags – UIW 2011! Faddrarna hade matchats ihop med de internationella studenterna på bästa möjliga sätt och alla var spända på att träffa varandra för första gången. De utländska studenterna kom från 13 olika länder– Finland, Japan, Kina, Israel, Kroatien, Polen, Tjeckien, Holland, Schweiz, Spanien och Österrike. Det märktes att det inte bara var vi som var nervösa när alla presenterade sig under välkomstkvällen. Efter presentation av Ordföranderiet och oss själva, grillning och mingel på Borgen kunde alla pusta ut över en öl på V-dala nation, där alla fick chansen att lära känna varandra för första gången. Dag 2 - Experiencing Swedish nature & team building Efter frukost på Borgen tog vi oss ut till Norredatorp utanför Uppsala. Solen sken och vi hängde på bryggan och snackade, spelade kubb och fotboll. På eftermiddagen var det dags för det som vi i Sverige är experter

6

på – påtvingad lek i grupp. De utländska studenterna var minst sagt skeptiska till att tvingas hoppa säck, gå krabbgång och medverka i olika stafetter. Trots inledande skepsis kämpade alla väl och vi fick för första gången se prov på deras tävlingsinstinkt. På kvällen var det dags för det enda som alla International Weeks har gemensamt – International Dinner. Alla deltagare får då tillaga och bjuda på mat och dryck från sitt eget land. De utländska studenterna visade enorm ambitionsnivå och lagade mat i flera timmar – vi fick smaka alltifrån Schweizisk ostfondue, till Kroatisk friterad svål och Israelisk falafel (tillagat från scratch!). Kvällen avslutades med klassiskt svenskt bastubad och iskallt dopp i insjön för dem som vågade. Dag 3 – Plugga master i Uppsala? Väl tillbaka i civilisationen stod en presentation av Nationalekonomiska institutionen näst på schemat där Per Engström först berättade allt nyttigt om master- och forskarutbildningen på Uppsala universitet och därefter presenterade den ytterst engagerade forskaren Mattias Nordin sitt pågående forskningsprojekt inom politisk ekonomi. Från detta mer seriösa inslag kastades deltagarna sedan in i en nollningsinspirerad ”Uppdrag på stan”, där inte bara en utan två internationella deltagare fick smaka

på Fyrisåns uppfriskande vatten. Trevliga Uppsalabor fick även chansen att höra bland annat polsk stämma utanför Värmlands nation. Efter denna aktivitet var teamet ännu mer sammansvetsade och de interna skämten duggade tätt. Dagen var dock inte slut ännu – på kvällen bjöd Företagsekonomiska institutionen, med James Sallis i spetsen, in till mingel med god mat och information där många frågor fick sina svar. Dag 4 – Oriflame och Stockholm! Tidig uppstigning för alla och möte på centralstationen – det var dags för UIW:s Stockholmsbesök! På förmiddagen tog vi oss till Oriflames huvudkontor för företagsbesök, där Frida Svensson från Oriflame hade arrangerat att tre olika föreläsare berättade om företaget ur olika perspektiv. Carl Esselin gav oss en först överblick av Oriflame, sedan fick vi inspirerande säljpepp av Anna Af Jochnick, ansvarig för de svenska konsulenterna, och till sist en presentation av den underhållande britten Gerard Baker som pratade om hur det är att jobba i Sverige för Oriflame och hur svenskar är. Efter den avslutande presentationen hade alla de internationella studenterna en mer nyanserad bild av svenskarna – att vi ständigt ska ha möte om möten, dricka en massa kaffe men främst att vi ändå är ett oerhört trevligt folk!


Vad är Uppsala International Week?

UPPSALA INTERNATIONAL WEEK 2011

K

UIW är en del av ett globalt nätverk (IWCO) mellan ekonomihögskolor runt om i världen. Samtliga universitet som är knutna till nätverket anordnar varje år en internationell vecka där runt noggrant utvalda studenter från medlemsuniversiteten blir antagna. Syftet med veckan är att de internationella studenterna förutom att uppleva staden, får en inblick i kultur, näringsliv samt värduniversitetet. Det organiserande universitet står för alla kostnader förutom flygresan och de deltagande får bo hemma hos de medverkande Uppsalastudenterna. UIW görs möjligt dels genom sponsring från lokala företag, Nationalekonomiska- och Företagsekonomiska institutionen, men till största del genom föreningens samarbetspartner Oriflame.

Efter det intressanta företagsbesöket var det dags att utforska Stockholm; vi guidade dem runt centrala Stockholm, Gamla Stan och vi tog en sväng på Södermalm. På kvällen när vi återkom till Uppsala gick vi till Uplands nation för hamburgare och lekar. Charader och music quiz urartade i mindre kaos när de utländska studenterna försökte överrösta varandra i Uplands valv. Det vinnande laget var ”On fire” med den fantastiska sloganen myntad av polacken Jakub: ”We may not be experts, but at least we’re funny”.

Efter denna högst internationella aktivitet var det så dags för oss svenskar att visa framfötterna genom att under två timmar ”speeddejta” fem svenska högtider med tillhörande mat. Naturligtvis avslutades middagen med en traditionell dans runt vår underbara julgran (höjd: ca 30 cm) där de utländska studenterna fascinerades av ”Små grodorna”, ”Vi äro musikanter” och ”Prästens lilla kråka”. Under de efterföljande dagarna hördes och beskådades vid flertalet tillfällen internationella studenter sjungandes och dansandes ” kou ack ack ack ack kaa”.

Dag 5 – ”Vill du med hem till mig och se min frimärkssamling?” På torsdag morgon var det så dags för ännu en höjdpunkt under veckan; Case competition i samarbete med Oriflame. Under två timmar arbetade lagen fram nya idéer till hur Oriflame bland annat ska kunna locka fler konsulenter i åldern 18-30 år. Många av de idéer och tips som lagen skickade in till Oriflame var väldigt uppskattade och kommer att användas i framtida kampanjer! Efter caset höll vi i en och en halv timme lång ”Language fika” ute på gräset där deltagarna fick lära sig allt från japanska ord till hur man raggar upp någon på tjeckiska.

Dag 6 – Guidning & Gasque Avslutningsdagens program bestod av några lediga timmar och en guidad tur av universitetets officiella guide Mikael Norrby innan veckans avslutningsfest – Gasque på ÖG nation. De utländska studenterna fick verkligen uppleva Uppsalas sångtradition och klassiska miljöer. Det var inte bara vi svenskar som glatt tog i i de svenska sångerna, även Pablo från Spanien ställde sig upp och sjöng hela ”Boten Anna” på svenska (!). Israelerna Shani & Yoni ville inte vara sämre och kontrade med samma låt med hebreisk text – översättning finns på Youtube (rekommenderas varmt!). Efter gasquen avslutade

vi veckan på bästa möjliga sätt - genom att dansa till stängning på ÖG! Dag 7 – Sorgligt Hej doh Så var det så dags för det ingen såg fram mot; avsked och hemresa för de internationella studenterna. Vi träffades över en avslutande frukost där många oförglömliga minnen, inbjudningar till världens alla länder och tusentals kramar utväxlades. Som ni läsare antagligen förstått vid det här laget var UIW 2011 en fantastisk upplevelse med underbara människor från världens alla hörn! Vi projektledare, alla i projektgruppen, de svenska faddrarna och de internationella studenterna har alla samlat oförglömliga och otroligt roliga minnen, massvis av nya användbara erfarenheter men främst många nya vänner som vi aldrig vill släppa taget om. Inget av detta hade dock varit möjligt utan Oriflame, universitetet och alla de lokala företag som hjälpt oss på olika sätt. Vi sänder ett varmt tack ut till alla er! Med en liten tår i ögonvrån avslutar vi snart vårt arbete med UIW, helt ärligt vet vi inte hur det ska gå. Vill du bli nästa projektledare för UIW 2012? Kontakta oss på project@uppsalainternationelweek.com!

7


R

RESA - Saint John

SAINT JOHN En resa till de djupa skogarna i Kanada

”Saint John är en mysig, liten stad som bjuder på mycket delikatesser och Text & Foto: Liina Heikkinen

Paris, London och New York i all ära - men hur många har egentligen besökt staden Saint John i New Brunswick, Kanada? Inte många alls kan man tro, men måste en stad vara en världsmetropol för att den ska vara värd att besöka? Visst finns det väl gömda pärlor lite här och var i världen, städer och platser som inte många skulle komma på tanken att åka till, men som överraskar när man väl är där? Saint John är måhända en av dem.

8

Saint John (inte att förväxlas med St. John’s i Newfoundland) ligger på Kanadas östkust och är den största staden i provinsen New Brunswick. Tidigare konkurrerade Saint John om att vara en av de större städerna i Kanada, men fokuserade tyvärr inte tillräckligt på utveckling varpå staden utkonkurrerades av både Montréal och Ottawa. Nu för tiden är Saint John en relativt liten stad med

en folkmängd på cirka 72 000 invånare och lever i stort sett på de fabriker som finns där. Företaget J.D. Irving Limited (JDI) har stort inflytande på staden, med fabriker inom bland annat skogs- och pappersbruk. Företaget har även skapat Irving Nature Park, ett naturskyddsområde dit gemene Saint Johnbo går för promenader och uteliv. Vad kan då en ekonomstudent från Uppsala sysselsätta sig med i Saint John?


RESA - Saint John Om man åker dit under rätt tid på året, det vill säga mellan maj - september (då de flesta ställen ärligt talat nog är som bäst) finns många olika aktiviteter. Till exempel kan man åka på valsafari eller svinga sig mellan trädtoppar om man gillar natur, alternativ hänga på stans uteserveringsområde om man är mer av en livsnjutartyp. Det finns även stränder runtomkring staden för lite klassiskt beachhäng. Dock åkte jag till Saint John i april, och tydligen just under de två veckor som vädret “tydligen aldrig annars varit så dåligt”. Detta innebar att de tunna vårkläder jag packat med mig fick övertäckas med stickade ylletröjor och raggsockor. Eftersom jag på grund av fel val av säsong inte fick möjlighet att skåda varken valar eller öppna uteserveringar ägnade jag desto mer tid åt de varma pubar och restauranger som finns i staden. Bland annat kan man för en billig penning äta färska skaldjur som fiskas i området; särskilt ostron, pilgrimsmusslor och hummer rekommenderas. Även den mysiga vinbaren som har en bred vinlista och mycket goda lokala ostar och charkuterier är en riktig höjdare. Då Saint Johns befolkning till största delen är av irländsk härkomst finns givetvis en mängd barer där man kan dricka öl ur extremt stora ölglas. Jag besökte även stadens museum och tittade på bland annat valskelett och studerade Saint John-kuriosa. Jag åt lunch och handlade mat på Saint John City Market, som är en “farmers market” med lokala delikatesser, och fick också tillfälle att ta en biltur över till Bangor, USA, där målet var att shoppa loss på Abercrombie & Fitch och på Victoria’s Secret. Resan till Bangor tog fyra timmar och visumet vid gränskontrollen kostade sex dollar. Överlag är intrycket av Saint John att det är en mysig liten stad som bjuder på mycket delikatesser och öl. Jag trivdes bra med att hoppa bland barerna, men jag tror att när uteserveringarna väl öppnar kan det bli ännu roligare och då finns dessutom ytterligare aktiviteter att välja mellan. Jag tror dock inte att Sex and the City-tjejerna skulle välja att åka till Saint John för en glamourös weekend, men om man är lite mer modest och befinner sig i området är Saint John väl värt ett besök.

R

JA eller NEJ: Weekend JA NEJ Mätt JA NEJ Äventyr JA NEJ Svennecharter JA NEJ Natur JA NEJ Shoppingresa JA NEJ

r 9


THANK YOU FOR SMOKING - Lobbyism i en av världens mest ifrågasatta branscher

THANK YOU FOR SMOKING Lobbyism i en av världens mest ifrågasatta branscher Text: Fredrik Löfving Foto: Pressfoto Ordet lobbyist väcker genast känslor av stelt förakt hos människor och det är nog fler än jag som kommer att tänka på den briljanta filmen ”Thank you for Smoking”. Jag slås av en överväldigande nyfikenhet. Går det verkligen till sådär och vad är det då för människor? Det är heller ingen lätt fråga att få svar på då yrkeskåren i sig trivs bäst när den rör i skuggorna, utanför det massmediala ljuset där det är fritt fram för folket att döma och kritisera. Reversen har dock fått möjlighet att intervjua en sådan ljusskygg varelse bakom murarna hos Philip Morris. Philip Morris är ett internationellt företag med 75 000 anställda och produkter i 180 länder världen över. I produktkorgen finns välkända varumärken så som Marlboro och LM. Jag kliver in genom dörren på Karlavägen 108 i centrala Stockholm, hissfärden tar mig tolv våningar upp och jag ser hastigt staden bli allt mindre genom hissfönstret. Väl uppe möts jag av Rola Brentlin som är lobbyist på företagets Corporate Affairs-avdelning. Vi slår oss ned i ett konferensrum där väggarna endast består av stora fönster som vetter ut över staden. Rola Brentlin är 25 år gammal och har en politisk bakgrund från Moderata ungdomsförbundet. Innan hon började på Philip Morris hann hon även med att vara ledarskribent och egenföretagare inom politisk PR. Rola beskriver sitt jobb som väldigt fritt där dagarna anpassas till vilket projekt hon arbetar med för tillfället. Varje dag bör-

jar dock alltid med att läsa av mailen och skanna av nyheterna. Det är egentligen rätt ovanligt att Philip Morris som företag syns i media, däremot är brottslighet knytet till cigarrettsmuggling ett vanligt ämne. Just nu analyserar Rola vilka effekter en höjning av tobaksskatten skulle få för den illegala handeln av tobak, detta eftersom finansdepartementet har skickat ut ett förslag om skattehöjning på remiss. Både staten och företaget har ett gemensamt intresse av att minska handeln av illegala cigaretter. Faktum är att var åttonde cigarett som röks i Sverige är illegal att och incitamenten för smuggling är starka. Vinsten per smugglad cigarett är en krona och straffet endast sex månader. Detta kan ställas i kontrast mot kokainsmuggling där straffet är sex år. Jag inser att bilden jag tidigare hade av vad en lobbyist egentligen jobbar med kanske inte var helt korrekt, men jag är fortfarande nyfiken på hur Rola själv ser på sitt jobb och de moraliska aspekter som följer av att sälja cigaretter. Rola beskriver att lobbyister i debatten felaktigt porträtteras lite som djävulens advokater medan de som företräder ett intresse inom en politisk korrekt bransch framställs som något helt annat. Är man intresserad av kommunikation och politisk PR är det dessutom inom företag av samma typ som Philip Morris jobben finns. Är man inte verksam inom en hårt reglerad bransch finns inte den sortens avdelningar. Vad det gäller cigaretter, fortsätter Rola, är vi av den bestämda uppfattningen att regleringar är bra. Vi förnekar inte skadeeffekterna av tobak, det är farligt att röka och det är cancerframkallande. Du kan få en rad sjukdomar som leder till döden, det är

ingenting vi försöker undangömma på något sätt. Vi är inte heller intresserade av att få fler att börja röka. Det finns ett antal individer som har tagit beslutet att röka i Sverige och vårt mål är att få fler av dessa att välja någon av våra produkter. Jag hör mig för vad som krävs för att arbeta med lobbyism, och Rola beskriver att det är ett yrke som är svårt att läsa sig till. Istället förordar hon att man ska se bortom skolboksexemplen. Förutom en god nätverksförmåga och ett stort intresse för samhällsdebatten ska man även ha en djupare förståelse för hur människor interagerar med varandra och hur man kan arbeta med det. – Ungefär som när man börjar i en ny klass och ska skaffa nya vänner, hur agerar man då? Man jobbar ungefär på samma sätt som lobbyist, bygga nätverk och få förtroende. Bland Rolas kollegor finner man dock en bred akademisk bakgrund. Utöver ekonomer och jurister finns även de som läst journalistik och till civilingenjör. – Jag tror inte att man måste plugga kommunikation. Ju mer allmänbildad man är desto bättre. Jag tror att en matematiker kan vara en fantastisk lobbyist, fortsätter Rola I filmen ”Thank You for Smoking” med Aaron Eckhart som tobakslobbyisten Nick Naylor i huvudrollen porträtteras lobbyistyrket på ett minst sagt intressant vis. Jag frågar därför Rola om hon känner igen sig själv och branschen i filmen. Rola skiner igenkännande upp och konstaterar med viss tröttsamhet i rösten att det är den absolut vanligaste frågan hon får när människor i hennes omgivning fått nys om vad hon job-

Elin Ramfalk, Generalsekreterare på A Non Smoking Generation:

att det kan förekomma i bloggar på nätet. – Detta är något vi vill kommunicera ut till ungdomar, att allt det de ser i mediala sammanhang inte är där av en slump. A Non Smoking Generation vill ge rätt kunskap om tobak till ungdomar, så att de själva kan förstår dess påverkan på både hälsa, miljö och fattigdom. A Non Smoking Generation jobbar aktivt för att förändra lagar och regler som rör tobak. Det gör de genom både lokal och nationell lobbying – samtal med politiker, debattörer och opinionsbildare.

A Non Smoking generation bildades för trettio år sedan och jobbar aktivt med att förändra människors inställning när det kommer till tobak. Elin Ramfalk, Generalsekreterare, menar att nittio procent av alla som börjar röka är under 18 år. Det borde innebära att det främst är dessa personer som tar del av tobaksföretagens sortiment och dolda marknadsföring – där bland Philip Morris. Elin menar att även om produktplacering av tobak inte är lagligt i Sverige, så ska man inte sticka under stol med

10


THANK YOU FOR SMOKING - Lobbyism i en av världens mest ifrågasatta branscher

“Vi förnekar inte skadeeffekterna av tobak, det är farligt att röka och det är cancerframkallande”

Rola Brentlin tycker inte att hennes jobb är speciellt likt filmens värld

bar med. Rola berättar sedan snabbt att filmen faktiskt skiljer sig markant från hennes verklighet. – I filmen försöker man med ganska tveksamma och ohederliga metoder trycka på människor cigaretter men också dölja biverkningarna. Rola förklarar även att det inte bara är politiker och lagstiftare som ställer hårda krav på tobaksbolagen. Det finns en stor befolkning i Sverige som är upprörs av rökning och dess skadeeffekter. För att kunna finnas som företag måste man lyssna in vad folk har för bild av företaget och jobba aktivt för att förbättra den.

– Vi vet att det är en farlig produkt och vi stödjer regleringar, men vi vill samtidigt kommunicera med våra konsumenter. Det är en laglig produkt – det får man inte glömma bort. Rola får många reaktioner angående hennes yrke. Jobbet lämnas inte på kontoret och hon måste ständigt vara beredd på att ta diskussionen, svara på frågorna och redogöra för hennes och företagets ställningstaganden. Eftersom det handlar om sjukdomar och människor som dör i förtid har många en stark emotionell koppling till den här typen av frågor. Jag frågar Rola om hon någon gång utsatts för hotfullhet på

grund av sitt yrkesval? Nej svarar Rola och skrattar. – Inte värre än när jag var aktiv i Moderaterna. Det är svårt att inte bli övertygad av Rolas retorik och beskrivningar kring hennes arbete och medan jag lyssnar får jag känslan av att arbetet hon utför är väldigt politiskt korrekt och moraliskt försvarbart. Det märks att det inte är första gången Rola är i kontakt med media. När jag lämnat Rola och Philip Morris kan jag därför inte låta bli att tänka tillbaka på den karismatiska karaktären ur filmen ”Thank you for Smoking”.

11


KLARNA - Framgångssagan

FRAMGÅNGSSAGAN KLARNA Text: Helena Lindblad Foto: Pressfoto

”Betala tryggt på nätet” är de första orden som dyker upp när man går in på Klarnas hemsida. Ett koncept som idag känns ytterst nödvändigt vid internethandel, var för några år sedan blott en dröm hos de tidigare Uppsalaborna Sebastian Siemiatkowski och Niklas Adalberth. Idag driver de förtaget Klarna tillsammans med Victor Jacobsson. De tre har på bara några år lyckats bygga upp ett företag med över 500 anställda och är etablerade i sex länder. Reversen åkte dit för att höra historien om hur allting började. Efter att intervjun blivit framflyttad flertalet gånger får jag äntligen träffa Sebastian Siemiatkowski och Niklas Adalberth på kontoret i Stockholm. Att de har mycket att göra är inte så konstigt. Sedan 2005 har deras arbetsplats expanderat från ett litet rum på Handelshögskolan till tre våningar på Norra Stationsgatan. Sebastian och Niklas är gamla vänner från Uppsala. Efter gymnasiet flyttade Sebastian till Stockholm för att läsa på Handels medan Niklas gjorde lumpen. Efter att Niklas muckat beslöt de sig för att åka jorden runt utan att flyga – endast båt, bil och tåg var tillåtet. – Vi gillar ambitiösa resor. Vi levde lite av ett boho-liv, där vi luffade och bodde i tält i skogen, berättar Sebastian. Väl i Australien missade de det fraktfartyg som skulle ta dem vidare till USA och nästa båt skulle inte gå förrän om en månad. – Jag behövde egentligen resa hem för att skriva några resttentor, men Niklas lyckades övertyga mig om att resa vidare så jag struntade i skolan, säger Sebastian. Väl hemma började han arbeta på ett inkassoföretag där han fick lära sig mycket om fakturering. Det var under sin tid på företaget som idén om Klarna växte fram. Nästkommande termin var Sebastian tillbaka på Handels och då hade även Niklas kommit in på programmet. Parallellt med studierna började de spåna på företagsidén tillsammans med Klarnas tredje grundare, Victor Jacobsson. – Medan alla andra var mer tveksamma till att starta företag visade Victor ett stort intresse. Han ville verkligen vara med ifall vi bestämde oss för att köra och så fick det bli. Killarnas affärsidé är att erbjuda säkra internetbetalningar till kunder och företag genom att fungera som mellanhand – en idé som visat sig fungera väl. – Vi la märke till att många kompisar och familjevänner blev utsatta för oärliga internetaffärer. Vi vill inte att folk ska betala i förskott över nätet för att sedan sitta hemma och hålla tummarna för att de ska få sina produkter.

12


KLARNA - Framgångssagan

vara disciplinerad som entreprenör! Bästa spitch och plötsligt hade vi 600 000 kronor. Fick labba på Handels tipset är att sitta på en riktigt tråkig plats I efterhand har vi förstått hur generöst det Genom att skapa ett säkert betalningssystem och att lägga ner mycket tid. Sitter man var! Hon gav oss mer än en halv miljon för för handel över nätet underlättar Klarna hemma blir det lätt att man hittar på annat, en ynka power point-slide, säger Sebastian. för sina kunder, både privatpersoner och som att städa lägenheten. Alla var dock inte lika positivt inställda företag. På Handels tog killarna kontakt till Klarna som Jane. Sebastian berättar om med VD:n för Handels företagsinkubator Jakten på kapitalet en partnerstämma som hölls på Handels där som genast blev eld och lågor över deras För att starta ett företag som sysslar med de fick chansen att presentera sin idé i sann planer. De blev antagna och således acceptfinansiering behövs det dock mer än bara ”the apprentice”-anda för inga mindre än erade att få sitta i ett rum, ett labb, på HanStefan Persson och Marcus Waldels och starta upp företaget. lenberg. – Vår inställning var att nu ” Ibland kan man nästan känna sig lite som i – Vi var inte jättekaxiga kan kör vi stenhårt på den här idén jag säga. Det var tre lag som fick i sex månader och sedan kollar ett dataspel – okej, nu klarade vi level 38, ställa upp, och vi blev totalsåvi av läget. Det var jättebra för då är det dags för 39!” gade och kom sist. Där föddes oss att få en konkret arbetsplats nog revanschlusten. Vi ville visa att gå till varje dag, då fick vi disciplin, nämligen kapital. Killarna började att de hade fel. disciplinen som behövdes. därför leta efter en affärsängel som kunde Sebastian och Niklas medger att det inte Medan andra studenter i labbet kom och tänka sig att stödja deras företagsidé. Runt var det lättaste att starta företag inom bankgick lite som de ville, hade killarna stort jul ordnade inkubatorn på Handels en tillsektorn, eftersom det finns så mycket regler fokus. De kom till labbet varje dag klockan ställning där alla bolag fick presentera sina man måste känna till. åtta på morgonen och lämnade inte lokalen idéer för affärsänglar. Det var så man kom i – Som entreprenör vill man ju vara förrän sent om nätterna. kontakt med Jane Walerud. nyskapande och leva i ett ständigt kaos, men – Bland de andra studentföretagen är det – Niklas drog en fenomenal treminuterdet funkar inte riktigt i den här branschen. bara ett som finns kvar idag. Man måste

13


KLARNA - Framgångssagan

“Vi ser oss litet som ett ‘one-hit wonder’ i Sverige. Nu ska vi etablera oss på riktigt och globalt, lite som att släppa uppföljnings plattan för ett rockband – då måste vi komma med något riktigt bra. Det är många som misslyckats när de ska ut på världsturné”

Banksektorn innebär många risker, strukturer och processer. Att hitta en bra balans mellan det och entreprenörskap har varit det svåraste. Samtidigt tror de båda att vem som helst med en examen och en affärsidé kan starta företag. – Har man klarat av en utbildning har man på ett sätt redan kommit igenom nålsögat. De flesta skulle nog göra ett bra jobb och få sin verksamhet att snurra. Sedan handlar det mest om timing och yttre omständigheter. Vi hade en väldig tur att e-handeln började blomstra och att vi hittade just varandra. Konsten att sudda ut landsgränserna Sebastian och Niklas berättar att de står inför nya utmaningar hela tiden. Internethandeln håller på att förändras och idag är det mer naturligt att handla saker online än för fem år sedan. – Vi är nog förändrings-junkies. Det är nog det som stimulerar oss. Vi gör helt andra grejer idag än vi gjorde när vi började. Att bolaget gör vinst och går bra är som ett kvitto på att det vi gör funkar, men det är inte längre lika viktigt. Nu vill vi hellre slå världen med häpnad! Det som driver grundarna idag är känslan av att de precis startat. Från att ha gått in i företagandet med inställningen att testa i ett halvår, har Klarna expanderat till flera länder och har över 500 anställda. – Målet är att radera landsgränserna så att det blir lika naturligt för dig att handla från en butik i Sverige som från en indisk dam i Jaipur. Allt eftersom att man uppnår sina mål skapar man nya vilket gör att det blir väldigt utmanande och stimulerande.

14

Men ibland kan man också nästan känna sig lite som i ett dataspel – okej, nu klarade vi level 38, då är det dags för 39! Det är även viktigt att motivera sina anställda. Killarna menar att deras anställda får ett ansvar på Klarna som man annars kanske får först efter flera år i karriären. Företaget är en ung arbetsplats, där snittåldern för närvarande är 27 år. Grundarna satsar väldigt mycket på att ha en bra företagskultur, där inspirationen främst hämtas från företagen i Silicon Valley. Ett exempel på detta är att Klarna har Sveriges enda CCO – Chief Cultural Officer. Med ansvar kommer även krav och därför är det viktigt att hela tiden ha uppföljningsmöten med de anställda. Niklas och Sebastian värdesätter personal med integritet och personer som vågar säga ifrån. I och med att arbetsplatsen är så pass ung kan det vara ett problem att organisationen blir en aning ”ledarlös”. Klarna jobbar därför aktivt med utveckling av cheferna genom coachning, då de tycker det är viktigt att företaget har inspirerande ledare. Vad är målet just nu? – Vi ser oss litet som ett ”one-hit wonder” i Sverige. Nu ska vi etablera oss på riktigt och globalt, lite som att släppa uppföljnings plattan för ett rockband – då måste vi komma med något riktigt bra. Det är många som misslyckats när de ska ut på världsturné. De berättar att de har en tydlig idé, men att det nu gäller att leverera den så fort som möjligt. Saker och ting tar längre tid än man tror, och det är självklart fördelaktigt att vara först på marknaden. Målet framöver är att satsa på den utländska marknaden och expandera mer globalt. Inspirationen hämtas

lika mycket från Paypal och Facebook som från H&M och IKEA. – Ska man lyckas som internetbolag måste man vara i Silicon Valley. Man måste finnas med på Techcrunch och man måste träffa Facebook. En av våra ägare satt tidigare med i Googles styrelse, så vi har en öppning – nu måste vi bara vara närvarande. Våren har varit extrem för framförallt Sebastian. Han berättar att han jobbade sin första hundratimmarsvecka för någon månad sedan och menar att precis som om du vill spela i elitserien, eller vinna melodifestivalen, är det oräkneliga timmar av träning som gäller. Älskar man det man gör är det en självklarhet. Niklas har haft lite mer blygsamma arbetsveckor och snittar i sin tur på 65 timmar i veckan – men man får heller inte glömma bort att han fortfarande pluggar på Handels. Vad är ni mest stolta över? – Jag tycker det otroligt viktigt med ödmjukhet. Jag var på en säljkonferens för ett år sedan då en konkurrent, som druckit lite för mycket, kom fram till mig och sa: ”Det som är riktigt häftigt med er är att trots att ni är så framgångsrika så är varenda person jag träffar från Klarna trevlig och ödmjuk”. Då känner jag mig stolt! Jag tycker det är ball att jobba för ett företag som odlar framgångar och uppnår resultat, men som samtidigt har en inkluderande kultur, säger Sebastian. Har ni några tips till oss Uppsalaekonomer? – Det finns en tendens att de kaxigaste eleverna i skolan inte alltid är dem som lyckas bäst i slutändan. Vi skulle därför vilja skicka ett meddelande till dem som ifrågasätter sig själva. Om du är riktigt osäker är det kanske ett bra tecken! När killarna grundade Klarna var det många som tyckte det lät dödstråkigt att starta ett faktureringsföretag – alla ville jobba med ”banking” i London. Killarna tror på att hitta något man är duktig på och satsa på det istället för att försöka bli bra på det som alla andra gör. – Du kanske inte fick det där superjobbet, men vad kan du göra där du är just nu? Försök alltid att göra det bästa av situationen, uppmanar Niklas. – Jag skulle även vilja säga att passa på att njut av din studietid! Om det är någonting jag saknar så är det att vara i Uppsala under Valborg. Sitta nere vid ån och ta några drinkar för att sedan dra upp till Stockholms nation. Jag har ett jättestarkt minne där jag står och tittar ut över nationen som är en kavalkad av fest och champagne. Det är nog en av de lyckligaste stunderna i mitt liv, avslutar Sebastian.


WIKIPEDIAS VÄNA VÄRLD

WIKIPEDIAS VÄNA VÄRLD Text & Illustration: Johanna Lundberg

“Det är uppenbarligen helt orimligt att anse Reversen relevant för Wikipedia bara för att exempelvis den tretåiga hackspetten eller Rhysap Gruffydd (forntida härskare i riket Deheubarth) är det med råge.” Det hela började egentligen med en enkel fundering; varför används inte Wikipedia, som är en av världens tio mest besökta hemsidor, i högre utsträckning som marknadsföringskanal? Enligt Wikipedias Wikipedia-sida (smaka på den!) så har hemsidan dessutom idag cirka 17 miljoner artiklar – varför händer det då så ofta att Wikipedia-artiklar som jag söker efter saknas? Med de frågorna gav jag mig in i leken, och grävde djupare i Wikipedias värld. För att göra en lång och pinsam historia kort, så skulle det visa sig att det inte var fullt så enkelt som jag tidigare trott att skapa nya sidor på Wikipedia. Tvärtom finns det en omfattande lista med relevanskriterier som måste uppfyllas, med olika specifikationer för olika ämneskategorier. Det är dock värt att notera att det, åtminstone såvitt jag vet (jag garderar med en brasklapp denna gång) inte finns några kriterier som reglerar tillförlitligheten av den information som hör till en artikel när den väl har uppnått kriterierna för att vara relevant. Om så är fallet så finns det inget som hindrar godkända artiklar om exempelvis städer och länder från att vara så utförliga och säljande som möjligt. För det är väl inte bara jag som väljer resmål och bedömer världen utifrån den information jag finner på Wikipedia? Hur som haver. Med min nya och nedslående lärdom om Wikipedias relevanskriterier fort-

farande svidande i såren, fick jag den dessutom brutalt bekräftad när någon filur tog bort sidan som jag precis skapat om Reversen för att den inte uppfyllde kriterierna för tidsskrifter och tidningar. Höjden av fräckhet! Det är uppenbarligen helt orimligt att anse Reversen relevant för Wikipedia när exempelvis den tretåiga hackspetten eller Rhys ap Gruffydd (forntida härskare i riket Deheubarth) är det med råge. Även bortsett från detta så känns det hela dessutom bra märkligt – vad är poängen med att försöka ha samma kriterier för Wikipedia som för en vanlig encyklopedi? Då är den enda skillnaden mellan Wikipedia och Nationalencyklopedin att den senare är lite trögare då den inte kan redigeras och uppdateras löpande av alla användare. Är inte hela styrkan med Wikipedia just att sidan kan täcka så ofantligt mycket mer än ett vanligt uppslagslexikon? Nu försöker de å ena sidan vara en fri encyklopedi som alla kan redigera, samtidigt som de å andra sidan sätter stränga relevanskriterier för sina artiklar – motsägelsefullt i mina ögon. Särskilt märklig känns inskränktheten eftersom Wikipedia ständigt stöter på kritik just på grund av att det är en ”fri” encyklopedi, vilket enligt många inverkar negativt på trovärdigheten. För min del kan jag tycka att sådan kritik är skenhelig och att det inte nödvändigtvis är så stor skillnad. Det är ju trots allt privatpersoner som ligger bakom även de artiklar som

mottas från etablerade tidningar, och inte sällan i hög grad färgade åsikter som framförs. Jag har till och med hört om ett experiment som gjordes, där någon testade att ändra väsentlig information i någon större artikel i engelska Wikipedia. Som jag minns tog det bara några timmar innan någon spjuver varit inne igen och rättat till felaktigheterna – mer än man kan säga om det som skrivs i vissa veckotidningar. Men visst, jag kan förstå kritiken. Vad jag däremot har svårt att förstå är Wikipedias syn på det hela. Från min synvinkel så kommer de aldrig komma ifrån kritiken om tillförlitlighet, eftersom poängen är att vara en fri encyklopedi öppen för alla att redigera. Varför i så fall inte välkomna denna frihet och tillåta mer i fråga om innehåll? Enligt min åsikt är det faktiskt dags för Wikipedia att bestämma sig – antingen är man en encyklopedi med strikt kontrollerat innehåll eller så är man ett öppet forum där folk på riktigt är fria att skriva vad de vill.

r 15


K

DET NYA FACEBOOK

You like this Text: Sam Ekman Illustration: Maria Ulfendahl

Den här krönikan var tänkt att handla om våren. Sol, picknick, glass, grillning och allt annat som hör denna underbara årstid till. Men sen gick jag in på Facebook. En sajt som blivit rätt populär på sistone, om du inte hört talas om den. Ett så kallat socialt medium. Facebook gör skäl för sitt namn. Visst är det socialt. Och det blir en allt större och viktigare del av våra liv. Finns det inget Facebookevent, då händer det inte. Typ. Ta en titt runt omkring dig på nästa förfest. Man sitter samlade runt bordet i vardagsrummet, hänger på balkongen eller minglar i köket. Och jag lovar dig, du ser minst två personer stirra ner i sin iPhone – förmodligen är det Facebook som lockar. Man tar bilder med syftet att ”uploada” dem så att folk kan se vad man gör, langa en skön kommentar eller allra helst - trycka på like! ”Han lever för likes” kommenterade en vän en gång på ett foto. Kul sagt? Ja. Lite allvar också?

16

Förmodligen. Facebook har allt mer gått från att ha varit just en social sajt där vi pratar med våra vänner, till att bli ett stort skyltfönster där vi kan visa upp oss, berätta hur bra vi har det och få uppmärksamhet. Erkänn för dig själv nu, det är en härlig känsla när 20 personer har like:at din status. På samma sätt som det är deppigt när du bara fått en. Och den var från din moster. Det står inte längre ”send” när du drar iväg en wallpost, det står ”share”. Men varför lägger vi upp den där bilden från badsemestern, eller från toppen av Empire State? Är det för att våra vänner ska veta vad vi gör, eller är det kanske främst för att visa upp vilket fruktansvärt bra liv vi lever? Jag tror på det senare, och något säger mig att det är lite tvärtom. Hur kul var egentligen resan om det man gjorde var att lägga upp bilder var femte minut, för att ragga likes? Eftersom jag låter så bitter skulle man ju kunna tro att jag aldrig är inne på Fejan, och aldrig langar fotouppdateringar. Så är inte fallet. Jag är en lika god kålsupare som alla andra. Och

jag kanske är den allra värsta sortens Facebookanvändare också, ni vet den där som inte tillför något utan bara observerar. Man skulle kunna dela upp det i passivt och aktivt Facebookande, vi är ju trots allt akademiker. Jag borde öka min kvot av det aktiva. Så det är inte det att jag inte gillar Facebook, men det har blivit lite väl mycket av ett skrytfönster där vi försöker visa upp oss. Och jag säger det igen – frågan är om man inte ska fundera på om det är tvärtom på Facebook mot hur det ligger till i verkligheten? Ju större TV desto mindre intressant person, hörde jag någon säga på bussen. Det kanske går att jämföra.

r


CAT STEVENS - 36 år senare

K

Cat Stevens 36 år senare

Text: Mattias Holmberg Illustration: Jimmy Guo

“I always knew looking back on my tears would bring me laughter, but I never knew that looking back on my laughter would make me cry”. Dessa ord kommer från en person som i ung ålder vägrade ställa upp på konserter. En person med svenskt och grek-cypriotiskt ursprung som 1977 konverterade till Islam och bytte namn till Yusuf Islam. En person som kände att det var dags. Dags att återuppta skratt och vad som en gång gav honom lycka i livet. Den 7: e maj i år på Hovet i Stockholm, efter 36 år i skuggan visade han sig igen – jag talar förstås om Cat Stevens. Vad som är mest intressant till en början är genomsnittsåldern. Var man än kollar är det inte en person under 40. Känslan av att man är felplacerad likt ”farsor på stan” är inte helt olik. Många är nog förvånade av att undertecknad, som knappast var påtänkt för 36 år sedan, faktiskt är här för att lyssna på artisten som de själva väntat på så länge. Hovet är slutsålt, i bakgrunden spelas samma låtar som vi inom tio minuter kommer att få höra. Runt omkring är stämningen städad, inga ståplatser, alla sitter. Det är egentligen ingen riktig konsertkänsla. Ingen adrenalinpumpad stämning, ingen undran om när han ska komma fram. Det är mer ett slags chocktillstånd och undran om han verkligen skall dyka upp. Eller så är det kanske för att han faktiskt skall dyka upp. Det var ju trots allt 36 år sen sist. Arenan släcks ner. Jublet stiger. Chocktillståndet försvinner och övervinns av glädjen från tusentals fans som väntat och väntat. När han väl sätter igång till ljuset av blixtrande kameror och filmande mobiler tror jag till en början att det är playback. Rösten är intakt och låter exakt som om jag satt hemma och lyssnade i vardagsrummet. Han skrattar gott och säger på tafflig svenska ”Tack så mycket” med jämna mellanrum efter låtarna. Han pratar mycket och visar på god humor. Genom en påhittad historia får vi lyssna på hans låtar och jublet stiger när publiken tror sig veta vilken låt som komma skall. En mening avslutas med ordet moonshadow, vilket får publiken att tro att han skall spela hitlåten med samma namn. Han smygbörjar på den till publikens

jubel som övergår i skratt. Han slutade nämligen spela efter några sekunder och motiverade det genom att säga: – I will save that one for later. Tempot är högt fram till den halvtimmes långa pausen. Efter denna spelar han en del av sina nyare låtar. För mig okända. Det känns som att publiken väntar på att hans stora hitlåtar skall ta fart. Så även jag, som har min personliga favorit i den spektakulära och välskrivna låten Father and Son. Att Cat Stevens skrev denna i så unga dar är för mig otroligt imponerande. Han avslutar med fyra tunga låtar i rad. Wild World, Father and Son, Moonshadow och Peace Train. Publiken fick sin Cat Stevens med en del inslag av dagens Yusuf Islam. En person med härlig utstrålning och en till synes väl omhändertagen kropp och röst. Många vet att detta kanske är sista möjligheten att få se honom uppträda. Han fyller trots allt 63 i år och frågan är om han tar sig upp på scenen igen. Oavsett hade jag turen att få ta del av en artist som kom så långt på så kort tid.

r 17


K

OPERATION ENTEBBE

Operation Entebbe

Text: Mattias Holmberg Illustration: Jimmy Guo

36 år senare

Föreställ dig det mod hos de 300 spartanerna i filmen 300, lägg ihop det med briljansen av en lyckad operation likt stölden i Oceans Eleven samt hjältestatusen hos Robin Hood. Tillsammans utgör dessa tre för mig en historisk militäroperation, Operation Thunderbolt, eller mer vanligt kallad – Operation Entebbe. En heroisk hjälteinsats med distinkt planering och mod av ett fåtal personer med landets ansvar och heder på sina axlar. En historisk händelse ur PalestinaIsrael konflikten okänd för många, men som tagen som ur en bra actionfilm. Den 27:e juni 1976 lyfter ett Air Franceplan med 248 passagerare från Aten mot Paris. Ombord på planet sitter 100 personer antingen från Israel eller av judisk härkomst – helt ovetande om vad som komma skall. Strax efter starten, precis när bältesskylten slocknat, kapas planet av två personer ur den palestinska terroristgruppen ”The Popular Front for the Liberation of Palestine”, samt två tyska terrorister ur en tysk vänsterextremistisk grupp, ”Revolutionary Cells”. På uppmaning av terroristerna tvingas planet ändra kurs och flyger istället till Libyen för att där fyllas på med bränsle. I Libyen släpps en kvinna fri som låtsas få missfall. Efter det sätter planet kurs mot Uganda, närmare bestämt Entebbe flygplats. Väl där ansluter fyra andra terrorister efter att de fått klartecken om beskydd från Ugandas militär. Detta med anledning av att Ugandas president, Idi Amin, tillåtit planet att landa trots vetskap om kapningen. Den israeliska regeringen blir förbluffade, då man tidigare sett Uganda som en allierad vännation. På flygplatsen får passagerarna gå av planet och terroristerna separerar israelerna från de andra passagerarna. Israelerna och judar från andra länder får stanna, medan de andra går fria. Kraven som ställdes på Israel var att man skulle fria 53 fängslade palestinier

18

i olika länder innan den första juli. Om de överskred tidsgränsen skulle slumpvis utvalda personer ur gisslan avrättas. Vad som komplicerade denna process var att man likt katastrofen vid OS i München 1972, där israeliska idrottare blev mördade av terroristgruppen ”Black September”, inte förhandlade med terrorister. I och med att bestämmelsen var känd för befolkningen, skapades panik och upplopp hos de anhöriga utanför regeringshuset. Hos den israeliska underrättelsetjänsten, Mossad, verkar läget hopplöst. Det kapade planet är för långt borta och troligtvis väl beskyddat. En räddningsaktion känns således ouppnåelig. Vad man dock har till sin fördel är att israelerna själva har utbildat den ugandiska militären och vet om deras svagheter. I nästa steg upptäcker man att Entebbe flygplats är konstruerad och ritad av israeliska ingenjörer och man lyckas därmed man ta fram ritningar över flygplatsen. Detta blir vändningen för Mossad och man börjar genast sätta igång en räddningsplan. Den första juli bryter Israel sin policy om att inte förhandla med terrorister, efter att flera diplomatiska försök att lösa situationen misslyckats. Efter kontakt med Ugandas president lyckas man skjuta på tidsfristen till den fjärde juli, något som gav israelerna tillräckligt med tid att organisera en räddningsaktion och ta sig till Entebbe. Den tredje juni sätter man igång räddningsaktionen och med sig har man hundra specialsoldater ur den israeliska armén placerade i tre stora flygplan. Vad de skulle mötas av var för soldaterna okänt och chansen att lyckas ansågs minimal. Eftersom israelerna inte hade tillstånd att korsa alla länder på vägen ner, var de tvungna att flyga lågt för att undvika radarn. Stundtals på höjder så låga som 30 meter. Landningen på Entebbe flygplats gick bra, trots att man landat med öppen lastdörr för att soldaterna så snabbt som möjligt skulle

kunna komma ut. Det första som sker är att soldaterna hoppar ur för att sätta upp landningslampor för att sedan ta över kontrolltornet samt bränslestationen på flygplatsen. Kort därefter släpper flygplanet ut två Landrovers med en svart limousin mellan sig, fyllda med soldater. Tanken med detta äv att få det att se ut som om presidenten är där för att besöka flygplatsen. För att inte väcka misstankar kör man dessutom endast i 40 kilometer i timmen med lamporna på. Nära ingången till ankomsthallen upptäcker två ugandiska soldater vad som är på väg att hända - de går inte på tricket med limousinen. Inte helt obemärkt skjuts soldaterna ned, och de israeliska soldaterna förstår att hela operationen kan vara förgäves. Gruppen av soldater sätter högsta fart mot ankomsthallen, den som man enbart sett på ritningarna. Väl i ankomsthallen skjuter man ner terroristerna som befinner sig i rummet samtidigt som man skriker på hebreiska och engelska: ”Stanna nere, stanna nere”. De andra två planen landar med syftet att täcka upp eventuella attacker utifrån och se till att slå ut de ugandiska militärflygplanen. Flygplansmotorerna är ständigt på, för att så snabbt som möjligt kunna ta sig därifrån. Efter 53 minuter är ankomsthallen säkrad, med flygvapnet utslaget och flygplanen nytankade. Det är dags att göra det man kommit för – rädda gisslan och flyga hem. Man föser in gisslan och soldaterna med tillhörande bilar så snabbt som möjligt i planen och flyger raka vägen till Tel-Aviv, där de mottas som hjältar. Den israeliska specialstyrkan har lyckats med ”Operation Entebbe” – mot alla odds. I de eldstrider som bröt ut vid fritagandet kom tre personer ur gisslan att hamna i skottlinjen och dog med omedelbar verkan. Man lyckades döda alla terrorister samt ett antal ugandiska soldater som var placerade runt om ankomsthallen. Endast en person ur den israeliska armén omkom, en av befälhavarna för operationen. För att ära honom kallas ofta operationen efter hans namn: ”Operation Yonatan”. Operation Entebbe är en spännande och historisk händelse värd att skildra utan värdering och ställningstagande i PalestinaIsrael konflikten. En berättelse om soldaternas vilja att fortsätta kämpa och aldrig ge upp – trots de dåliga oddsen. En historia om järnvilja och precision, som under omständigheterna föll väl ut.


LJUSET I SLUTET AV TUNNELN

Ljuset i slutet av tunneln

K

Text: Carl Edward Hygrell Foto: Creative Commons

Upp till kamp!

Det brittiska kungabröllopet överskuggades av dodskjutningen av Osama bin Laden blev skjuten. Det enda som tycks vara säkert i denna turbulenta tid är att mediacyklerna – och med dem vår uppfattning världen runt oss –allt börjar likna en gigantisk berg- och dalbana. Det tycks vara sant att människor i varje tid har trott att de levde i de “yttersta dagarna” och i den mest turbulenta perioden hittills i historien. Efter 1900-talets titaniska kamp mellan totalitära ideologier, kalla krigets och de post-koloniala skalven från de forna Europeiska kolonalimperiernas slutgiltiga kollaps kändes det på 1990-talet ganska tomt. Det var post-eran per exellance, som vi på många sätt är kvar i och färjade av. Dels för att många av oss växte upp då och påverkades av den ironiska distansen som präglade vårt förhållandesätt till världen. Politiska teoretiker frågade sig om historien inte var slut och att de systematiska motsättningarna nu bara med hjälp av lite tid skulle rätas ut. Demokrati och marknadsliberalism var nu det vinnande konceptet. Pax Americana rådde, så vitt vi visste. Sedan kom det 21-århundradet. 9/11. Globalisering. Kina. Indien. Komplexitet. Oftast flera lager av denna elaka substans.

Komplexitet. I den globala, multipolära och mångfacetterade värld vi lever i blir det allt svårare att tro på sagoböckernas infantilt onda och goda värld. Detta har resulterat i att hälften av oss inte ens försöker förstå sig på världen. Vi maximerar självnyttan och får det att se ut som att vi bryr oss – i alla fall på pappret. Andra blir cost-benifit realister. Tydligaste exemplet på det är den Kalla kriget - mentalitet som personifieras av Henry Kissinger, National Security Adviser till presidenterna Nixon och Ford samt senare utrikesminister i den senares administration. Allting kan motiveras: ”bara kommunisterna inte får övertaget” – om sedan några miljoner vietnameser, indonesier, kurder och iranier stryker med är detta bara (som Stalin skulle sagt) statistik. En annan populär bild är att intala sig själv att världen egentligen styrs av Bilderberg-gruppen/Illuminati/Crabpeople/Aliens och att denna grupp sedan urminnes tid underminerat världen genom börskrascher/911:s/ skjutandet av presidenter. Det är nämligen mycket enklare att likt Dan Brown sätta ihop ett lapptäcke av pseudo-sanningar och sedan försöka finna strukturer i det än att försöka att på riktigt förstå världens

komplexitet och motsägningar. Alla som har läst Browns senaste bok vet hur ihålig denna världsbild är när man synar den i sömmarna. Utanför mediebullret och Expressens moralutbrott mot en känd barn-tv profil så har världen snurrat snabbare än den brukar. “Oroligheterna i mellanöstern och Nordafrika” som tidningarna så osäkert kallar befrielsekampen som förs mot tyranner och despoter är den största händelsen sedan seklet inleddes. Just nu hör man alla experter tala om hur dåligt det går, hur trög processen är och hur de inte förstår varför allt inte bara magiskt fixas av sig själv. Detta mina damer och herrar är varför vi ska lära av historien. Inga mediokra journalister, utan varken perspektiv eller en gnutta insikt, bör försöka förklara vad som händer. Våren 1848 utbröt en löpeld av europiska revolutioner mot autokrati. Det hela började med ett insignifikant uppror på den lilla ön Sicilien som kom att skaka om Europa i grundvalarna. Autokratiska kungahus ruskades om och föll och för första gången kunde tanken om demokrati blomma. Det tog över 60 år för den att vinna striden fullt ut. Då och nu. På med säkerhetsbältet. Kampen fortsätter.

19


KPMG - Karriärresa

KPMG - En karriärresa från Ekonomikums hörsalar Text: Gisela Åhrberg Foto: Pressfoto Den tidigare Uppsalastudenten, Ingrid Hornberg Román, är en av dem som fastnat för revisionsyrket och gjort karriär inom affärsområdet Stora Företag på KPMG. Jag träffar Ingrid på KPMG:s huvudkontor i Stockholm och mina fördomar om hur en revisor ska se ut och vara faller som en sten. Ingrid kommer fram och hälsar, sprudlande glad som en frisk fläkt i gympaskor och avslappnad klädsel. Hon har innedag på kontoret idag. Är du också en av dem som har bilden av att revisionsyrket verkar grått och trist utan variation och omväxling? Då är det dags att tänka om! För den som är hungrig på att utmana sig själv och ta chanserna när de kommer, finns möjligheten att ta sig långt. Ingrid är idag auktoriserad revisor och blev nyligen utnämnd till kontorschef på KPMG, där hon har varit anställd sedan 1987. Som kontorschef ansvarar hon för samtliga sex revisionsavdelningar i Stockholm. Hon arbetar med både stora och medelstora företag och hon fördelar sin arbetstid i ungefär lika stora delar mellan revision och personalfrågor. I rollen som kontorschef handlar det mycket om att entusiasmera, inspirera och få saker att hända. – Vi jobbar i ett serviceyrke och jag tycker att det roligaste med mitt jobb är att jobba mot kund och ge bra support. Sen tycker jag att det är fantastiskt roligt att arbeta i den här typen av organisation med många kompetenta kollegor, där alla hjälps åt och jobbar tillsammans. Det är väldigt inspirerande! Kontorschef på KPMG, en position många eftersträvar, men var började allting? Efter att ha jobbat fem år på en liten bokhandel efter gymnasiet, började Ingrids resa – som för många av oss andra – i en av Ekonomikums hörsalar. Intresset för revision väcktes efter en kurs i bokföring, varpå valet att läsa till civilekonom inom redovisning och revision kändes rätt. Tre och ett halvt år senare var hon som nyexaminerad redo att ta för sig av vad arbetslivet hade att erbjuda och karriärresan kunde börja. Eftersom hon innan sina universitetsstudier arbetat en längre tid, var steget ut i

arbetslivet inte så skrämmande. – Det kändes ganska självklart och väldigt skönt att få börja jobba. Det var jättekul att plugga i Uppsala och bland det bästa jag gjort i mitt liv, men när jag var klar så kände jag mig redo för arbetslivet. Ingrid började som tidigare nämnts som revisorassistent på KPMG, men valet att söka just den tjänsten var kanske inte lika självklart som valet av inriktning på studierna. Det var istället slumpen som avgjorde. – Det var en studiekamrat som sökte jobb på KPMG och jag tänkte att det kan väl jag också göra? Det verkade vara en bra arbetsplats att jobba på, så när jag blev erbjuden tjänsten blev svaret ja. Ingrid gick sedan från revisorsassistent till auktoriserad revisor, till avdelningschef och nu kontorschef – en framgångssaga. Men chefsjobbet var inget hon hade siktet inställt på från början.

mycket i denna linjeroll och utvecklats som människa. I rollen ingår att coacha medarbetare och det är jätteroligt att se när kollegor utvecklas och växer i sin yrkesroll. Ibland handlar det också om ta svåra samtal. – Jag utmanas ständigt både i min roll som revisor och chef. Det gäller att hela tiden utmana sig själv även om det kan kännas bekvämare att backa. Men vad krävs då egentligen för att kunna ta sig så långt som till kontorschef? – För det första så måste man ha en bra kunskapsbas. Man måste bli tekniskt duktig på revision och även redovisningsfrågor, men framför allt krävs det att du har ett intresse – det är det viktigaste. Att du visar intresse för kundens verksamhet och har en vilja att hitta lösningar som både kunden och du kan vara ense om utan att göra avkall på kvalitén i ditt arbete som revisor. Även om det är viktigt att vara tekniskt skicklig så betyder personligheten mest. – Driv, energi, initiativförmåga och förmåga att kunna fatta egna beslut är en del av det jag letar efter när jag rekryterar. Sedan är det upp till oss att lära assistenterna jobbet. Vi erbjuder en karriär med ett utbildningspaket som är värt oerhört mycket och som varvas arbete ”på fältet”. Ett tips till nyutexaminerade studenter som vill in i revisionsvärlden på KPMG är att marknadsföra sig själv. Kavla upp ärmarna och visa att du tycker det är kul. – Gör man ett bra jobb så kommer det utmanande och intressanta arbetsuppgifter. För den som är driven kan det gå ganska snabbt, efter redan ett år hamnar man i en mindre ledarroll. Vi ser det också som viktigt att ha haft någon form av internt fokus med en personalroll för att kunna göra karriär hos oss.

“Det gäller att hela tiden utmana sig själv även om det kan kännas bekvämare att backa.”

20

– Jag har nog aldrig varit en strateg som planerat att dit ska jag nå om si och så många år. Jag har nog mer känt att jag gjort det jag tyckt vara roligt och att målet i sig har varit att bli en duktig revisor. Klivet att tillträda tjänsten som kontorschef kändes dock inte alltför stort, eftersom hon i fem år redan hade varit avdelningschef på en av de sex revisionsavdelningarna och därför var väl insatt i de berörda frågorna. Ingrid berättar även att alla får träna på att ha en ledarroll på ett tidigt stadium. – Egentligen får du en ledarroll här redan efter ett år då du i din tur får handleda en nyanställd och sedan byggs rollen på mer och mer. En vald revisor kan ha tio man under sig som jobbar på olika nivåer. Alla får chansen att träna på att vara ledare. Kontorschefsrollen innebär en extra dimension. – Man lämnar kundfrågorna till viss del för att hinna med både kundfrågor och personalfrågor. Jag känner att jag lär mig


Grattis till Team Liu – Vinnare av Best in Business 2011 & en resa till österrikiska alperna med Lion Alpin.

Johan Strandås, Nelli Melikyan, Stefan Nilsson & Ulf Wennblom

BEST IN BUSINESS


R

RESA - Sydafrika

r THIS IS AFRICA Text & Foto: Nina Larsson

22

Väldigt nervös (och förkyld) satte jag mig på flyget mellan Amsterdam och Kapstaden i juli förra året. Jag kände ingen och skulle spendera en termin i landet som är känt för att ligga i täten när man talar om antal mord, våldtäkter, rån och kidnappningar. Trots att Stellenbosch skulle vara en relativt säker stad hade huset som jag skulle bo i taggtråd längst staketet och murar som omringade området. Skolan hade dessutom skickat ett informationshäfte som i princip avrådde mig ifrån att någonsin lämna huset nattetid – om jag nu tvunget skulle göra det stod det att jag måste hålla mig på ”the green route”, som var ett antal upplysta gator som patrullerades av säkerhetsvakter. Men det var inte bara säkerhetsfrågorna som gjorde mig nervös. Trots att det hade gått femton år sedan apartheid avskaffades var jag inte säker på hur jag skulle hantera rasismen som fortfarande är djupt rotad i landet. Mitt universitet och Stellenbosch som stad befolkas till större delen av afrikaners, de vita sydafrikanerna som främst härstammar från holländarna som kom till Sydafrika på 1600-talet. Jag kände att jag reste till en liten bubbla. Stellenbosch universitet var dessutom känt för att ha utbildat större delen av ledarna under apartheid. Hur skulle det här gå egentligen? Stellenbosch är Sydafrikas näst äldsta stad och ligger fem mil från Kapstaden. Staden omringas av berg, dalar och vingårdar och större delen av stadskärnan består av skolans campus. Universitetets byggnader är massiva vita koloniala hus och gräsmattorna smyckas av palmer som såg aningen trötta

ut under Sydafrikas blåsiga vinter. Universitetet anordnade en introduktionsvecka för alla utbytesstudenter och vi kastades snabbt in i den sydafrikanska kulturen. Uttrycket TIA (This Is Africa) blev snabbt standarduttrycket och var en relativt bra förklaring till det mesta. Varför måste man betala per megabyte varje gång man vill använda internet? Varför måste jag gå till bensinmacken och fylla på mitt ”el-konto” för att kunna sätta på lamporna? Varför åker inga vita människor bussen? Varför måste jag äta kött med händerna? Varför kör folk rattfulla när det är tio minuters promenad hem? Varför säljer de chockpistoler och pepparsprej på universitetet? Jag blev dock positivt överraskad av nästan allt under min termin. Eftersom man inte fick gå själv kvällstid så tog vi alltid sällskap överallt vilket man snabbt vande sig vid. Jag bodde dessutom i en villa med 21 andra studenter, så det var aldrig ett problem att hitta någon att gå med. Något som tog längre tid att vänja sig vid var att man under alla lektioner, vad det än handlade om, talade i termerna whites, blacks och ”colords”. Man var även tvungen att kryssa i vilken grupp man tillhörde varje gång man skrev ett prov eller av någon anledning fyllde i officiella dokument. Detta var någonting jag och de andra svenskarna kändes oss obekväma med. Till en början gjorde vi därför allt för att undvika denna uppdelning när det diskuterades under lektionerna eller när vi höll presentationer. Dessvärre visade det sig vara omöjligt eftersom befolkningen faktiskt ofta är uppdelad på detta sätt på gr-


RESA - Sydafrika

und av historia, kultur och ekonomiska faktorer. Trots att apartheidtiden är förbi sker det dessutom mycket kvotering och positiv särbehandling till universitet och jobb, något som många vita sydafrikaner motsätter sig. Trots att jag träffade sydafrikaner som skämtade om att ta med mig ut på riktig safari och skjuta babianerna på två ben var jag oftast glad och imponerad av hur väl alla kom överens. Det större problemet visade sig istället vara xenofobi, att Sydafrikas svarta invånare diskriminerar och förtrycker utlandsfödda svarta invandrare från övriga Afrika, något som blev värre i samband med VM i somras. Med tanke på Sydafrikas egen historia var detta något som förvånade mig oerhört mycket. Segregationen mellan svarta och vita är allra tydligast i kåkstäderna. Stellenbosch har en egen kåkstad vid namn Kayamandi. Den är dock relativt liten och välutvecklad i jämförelse med många av Kapstadens kåkstäder. Det bor en miljon människor i den största kåkstaden Khayelitsha (som betyder ”vårt nya hem”) dit många svarta tvångsförflyttades. Många av dem bor i skjul gjorda av plåtbitar med stenar utplacerade på taket för att det inte ska flyga av när det blåser. Men bland all misär fanns även otroligt mycket kultur, nöje, festligheter och framgång. Söndagarna i Stellenbosch var oftast veckans höjdpunkt. Då tog jag och mina vänner vårt pick och pack och åkte till kåkstaden Gugulethu för att äta grillat kött i solen. Mzoli’s är en slaktare och en restaurang som är väldigt populär både bland människorna som bor i Kapstadens kåkstäder

Viktoriafallet

Vinprovning i Stellenbosch

samt bland turister. Söndagar är den stora festdagen och för att få tag i något kött måste man vara där tidigt. Kommer man vid tolvtiden får man ofta köa i en timme innan man får beställa inne hos slaktaren och sedan tar det ytterligare några timmar för grillarna att grilla just ditt kött. Det är varmt och det är smutsigt. De stackars killarna som grillar står inomhus hela dagen och arbetar i ångorna från vedkolen. Köttet är dock det godaste man kan få tag på – till och med Jamie Oliver har varit där och gjort ett reportage. Under tiden man väntar råder det dessutom en svår balansgång. För att få sitt kött grillat måste man muta grillarna, samtidigt som man riskerar att ”the big boss”, Mr. Mzoli, ser detta och kastar ut dig. När jag en dag fick möta Mr. Mzoli (en av grillarna hade råkat tappa bort vårt kött) var det som att träffa Jesus. Trots att Mzoli’s är överbelamrat av turister dagtid, såg jag aldrig några vita sydafrikaner där. De tyckte att vi var fullständigt galna som frivilligt åkte ut till kåkstäderna för att dricka öl i solen och äta kött med händerna ur en plastbunke. Och visst hade de en poäng. I kåkstaden Gugulethu bevittnade jag mitt första och enda knivslagsmål och det var på samma ställe som en svensk turist blev kidnappad och mördad förra året (dock under relativt mystiska omständigheter). Vi stannade aldrig i kåkstaden när det blev mörkt och vi såg alltid till att ha så lite värdesaker på oss som möjligt. Trots att de lokala människorna kanske borde ogillat oss utbytesstudenter och turister som bara kom dit för en dag och festade, för att sedan lika snabbt åka igen, blev vi alltid

R

otroligt väl bemötta. Gång på gång kom det fram människor som tackade oss för att vi faktiskt tog oss tid att åka dit och uppleva deras värld. Så varför ska man åka på utbyte till Sydafrika egentligen? Kapstaden utnämndes precis av Tripadvisor till världens bästa resemål och livet i Stellenbosch är definitivt ett liv i lyx. När vi inte hade något att göra åkte vi till vingårdar, tog en dagstur till Kapstaden eller tittade på valar i Hermanus. Eftersom universitetet förstod att vi utbytesstudenter vill resa så lät mina lärare mig skriva sluttentan under sista lektionen istället för under tentaperioden, vilket innebar att jag var färdig redan den 28:e oktober. Jag kunde därmed resa runt i södra Afrika i hela två månader innan jag till sist åkte till Kapstaden för att fira nyår. På min resa bilade jag längst hela Sydafrikas kust och genom det fantastiska berglandskapet i Drakensberg. Storslagen kultur i kombination med elva nationella språk och desto fler kulturer gjorde dessa veckor magiska. Jag åkte på Safari, och jag såg flodhästar gå längs gatorna i St Lucia. Jag åkte på en dagstur till kungariket Lesotho samt besökte den högsta baren i Afrika. Resan gick med lokaltrafik genom Botswana, Zambia, Malawi och Moçambique. Jag åkte kanot genom världens största inlandsdelta, jag snorklade i Malawisjön och låg på mage ovanpå världens största vattenfall. När man ligger där med vattnet forsande över sina axlar samtidigt som man tittar ner på regnbågarna som formas, då kan jag helt enkelt inte se någon anledning till att inte besöka Sydafrika. Mzoli’s

23


*

LIVSSTIL - Vi som blir kvar

Vi som blir kvar Text & Foto: Elsa Säterberg & Maria Ulfendahl

<<

Ska du också stanna kvar i Uppsala över sommaren? Följ med till några mer eller mindre kända smultronställen när skolan slutat för terminen.

Bryggdans Även om Stocken har stängt behöver inte du bli förslappad och sluta dansa. Om du dessutom tröttnat på dina vanliga moves är det kanske dags att uppdatera dig med något nytt. På bryggorna vid Fyrisån samlas under sommarkvällarna ett gäng människor för att dansa bland annat bugg, salsa, lambada zouk, lindy-hop och tango. Dessa danskvällar är en ganska välbevarad hemlighet men glid dit valfri dag i veckan och se vad som händer just den kvällen. Mer info: https://www.facebook.com/group.hp?gid=5516821089

GH:s sommarrestaurang Snerikes och Bryggan i all ära men ibland är det mysigare att vara omgiven av grönska istället för plank när man ska äta middag. I GH:s trädgård finner du precis detta tillsammans med rutiga dukar, god mat och billiga kannor med sangria. Sommarserveringen på nationen är otroligt mysig och lämpar sig väl både som plats för afterworks som för dejter i kvällssolen, men är det fest du är ute efter blir det till att ta sig till Snerikes en tisdag eller fredag – vare sig du tycker om plank eller inte. Mer info: http://www.ghnation.se/fest-noje/sommarrestaurang

6

1

2

3

American Car Show Kamma bak backslicken, byt solbrillor och dra fram den där jeansvästen vi vet att du har längst bak i garderoben. Gå ut till garaget, ragga upp första snyggingen du ser och ta med denne på en glassig runda i 50-talsbilen. Eller så kan du sätta dig vid ån och titta på andra som gör det istället. I augusti invaderas Uppsala av retrobilar med allt vad det innebär. Musik, motorer, brylkräm och skön stämning finns att inhämta här. Mer info: http://www.honkytonk.org/events.php#1313193600

24

5


LIVSSTIL - Vi som blir kvar

*

1

4

2 3

4

5

6

Beachvolley vid Ångström Vi ekonomer har en tendens att inte hitta mycket som är positivt med teknologer men som i alla andra fall finns det ett undantag som bekräftar regeln. Utanför Ångströms enorma fulrosa väggar finns det två beachvolleybollplaner som bara väntar på att få användas. Ta på dig shorts och ett linne och cykla dit en solig dag med ett gäng kompisar, några kalla och en volleyboll och vi kan utlova både bränna, sand innanför byxorna och en riktigt härlig sommarkänsla. Mer info: http://www.uppsalavolley.com/ (klicka på länken Beach och sedan på länken Beachplaner i Uppsala)

Vårdsätrabadet Kokar asfalten på gågatan? Kokar du själv? Det finns en bra lösning på dilemmat och den heter Vårdsätrabadet. Är du en av de coola kidsen hoppar du i vattnet från bryggan, men om du däremot är lite av en badkruka kanske det passar bättre att gå i stegvis från gräsmattan istället. Oavsett vilket du väljer så väntar dig sedan en svalkande upplevelse och eventuella överraskningar i form av övertaggade barn som stänker vatten. Du kan ju prova att haka på dem? Mer info: http://uppsala.com/organisationer/vardsatraviken

Ulvagubben Känner du att du vill haka på trenden med närproducerat? Har solbrännan inte riktigt kommit på plats? Med en inte alltför lång cykel- eller busstur når du Ulvagubbens jordgubbsfält där du kan slå dessa två flugor i en smäll. Där får du nämligen röd jordgubbsfärg på både fingrarna och (om du glömmer solkräm) på kroppen. Och du, tänk på att det är jordgubbarna du tar med dig hem som vägs och betalas för, inte dem du ätit upp under dagen… Mer info: www.ulvagubben.se

25


BUDGETUNDERSKOTT - I svallvågorna av finanskrisen

I svallvågorna av finanskrisen Sedan finanskrisen 2008 har spelreglerna på den världspolitiska spelplanen kommit att skrivas om. Flera av de dominerande ekonomierna i världen skakades till grunden, medan uppstickarländer såsom Kina och Indien, har fått remarkabelt mer inflytande. Även om världsekonomin någorlunda har återhämtat sig, kvarstår problemen som uppstod under den hektiska hösten 2008. USA:s ställning, som i efterkrigstiden varit i det närmaste hegemoniskt, har nu definitivt fått sig en törn, något som framförallt indikeras av de sviktande amerikanska statsfinanserna. Blickar man emellertid tillbaka under 1900-talet inser man snabbt att amerikanska budgetunderskott knappast är någon ny företeelse. Tvärtom, om man bortser från ett par år i början av 2000-talet, har USA haft ett betydande underskott sedan 40 år tillbaka. Trots det har man i media först efter finanskrisen haussat den kritiska skuldsättningsgraden. Frågan är varför det är först de senaste två åren som underskottet har blivit ett problem. Roger Josefsson,

26

chefsekonom för Danske Bank i Sverige sedan 5 år tillbaka, har ett enkelt svar: – Det amerikanska budgetunderskottet har helt enkelt blivit alltför stort och därför svårhanterligt. Tidigare har skuldkvoten gått i linje med BNP-utvecklingen, vilket har möjliggjorts genom att det har funnits utländska intressenter som har finansierat USA:s negativa bytesbalans. Det som hände var att de privata skulderna sköt i höjden och när räntan höjdes inom den privata sektorn klarade man inte av att betala längre. Roger ser det så kallade Triffin-dilemmat som en överhängande orsak till varför USA:s skuldsättningsgrad i dag är problematisk och varför den fått så pass substantiella internationella implikationer. Triffin-dilemmat innebär att en inhemsk valuta agerar internationell valutareserv, och att det på så sätt uppstår en konflikt mellan kortsiktiga inhemska mål och långsiktiga internationella. Den amerikanska dollarn har sedan årtionden tillbaka varit just internationella valutareserv. – USA är världens största ekonomi och

Text: Viktor Nilsson Illustration: Jimmy Guo världens största ekonomi drabbas av stora kapitalinflöden för länder som vill utvecklats, vill växa. I sann merkantilistisk anda eftersträvar nya växande ekonomier att hålla en så pass låg växelkurs som möjligt för att på så sätt öka exportindustrin. Vad det handlar om för dessa länder är att köpa amerikanska statspapper för att hålla växelkursen låg. Men när den amerikanska dollarn minskar i värde, minskar dels investeringarna i sig i värde och dels möjligheterna att exportera till USA. Eftersom den amerikanska ekonomin i hög utsträckning är driven av den inhemska konsumtionen för att stimulera tillväxt, minskar importförmågan när den amerikanska dollarn försvagas, det vill säga utländska varor minskar i konkurrenskraft . I egenskap av stor internationell importör, får den minskade amerikanska importkraften stort genomslag utomlands. Länder som är beroende av att exportera till USA, med Kina som främsta exempel, ser utöver den minskade exporten även att deras investeringar i amerikanska statsobligationer minskar.


BUDGETUNDERSKOTT - I svallvågorna av finanskrisen

Samtidigt måste dessa länder, paradoxalt nog, fortsätta investera i amerikansk dollar för att hålla växelkursen låg. Fel sorts räddningspaket? Omedelbart när den amerikanska regeringen insåg vidden av den stundande krisen fattade man beslutet att direkt pumpa in åtskilliga miljarder dollar i banksystemet för att förhindra att fler storskaliga aktörer gick omkull, såsom de gigantiska bankerna Lehman Brothers och Washington Mutual redan hade gjort. Samhällsnyttan hos de stora bankerna bedömdes vara för stor för att ignoreras och eventuell konkurs hos dessa skulle leda till att stora delar av den amerikanska ekonomin ödelades. Av många bedömare ansågs det vara nödvändiga åtgärder som vidtogs, men det finns även de som såg andra lösningar. Roger själv är av en annan uppfattning: – Det här var det stora misstaget man gjorde; det var inte de som investerat fel som fick ta smällen, utan i stället staten. Jag tror att man skulle gå tillbaka till den modell man använda sig av vid den svenska fastighetskrisen i början av 90-talet. Det var en modell som ursprungligen var baserad på hanteringen av den amerikanska ”Saving and loans”- krisen i av slutet 80-talet, och går ut på att man skapar en bankakut. Men istället för att för att bara pumpa ut pengar för att rädda bankerna, blir staterna själva delägare i företagen. Staterna får med andra ord tillbaka eget kapital. Istället för att staterna bara lånar ut pengar för att bankerna ska överleva, blir de istället som investerare i bolagen. Fördelarna med detta system är enligt Roger att riskbenägenheten hos bankerna minskar, då staterna får ökad insyn och kontroll och att spekulanter följaktligen i högre utsträckning får ”lära sig läxan”, då investerare måste göra mer korrekta investeringsbedömningar och prissättningar. För det är just i avkastningskraven, både hos enskilda mäklare och hos bankerna i stort, som girigheten lyser igenom som starkast. – Naturligtvis måste man som bankman vara självkritisk. Mycket av upphovet till finanskrisen präglas av incitament att hela tiden tjäna mer pengar, trots en realekonomisk stabilitet. Men problemet är man nu

skrivit på ett slags carte blanche för bankerna, och bankerna i ännu högre utsträckning räknar med att bli räddade av staten, vilket medför att risktagandet fortsatt kommer att vara högt.

Spotifylistan

Kina och USA – Vem bestämmer egentligen? Till de länder som i huvudsak har finansierat USA:s bytesbalansunderskott hör många av de sydostasiatiska länderna, vars ekonomier växt explosionsartat sedan början av 90-talet. I framkant ligger Kina, som under 2000-talet har investerat stora delar av sitt budgetöverskott i amerikanska statsobligationer. Även om Kinas ekonomiska och efterföljande politiska inflytande har ökat gentemot USA, är det fortfarande så att Kina i hög grad är beroende av en välmående amerikansk ekonomi. – Det är många som gör det enkelt för sig i dagsläget, och säger att Kina bestämmer. Jag skulle istället vilja likna det mer vid det ett chicken race, där USA behöver få Kina att släppa Yuanen fri för att främja sin exportnäring och Kina samtidigt är beroende av att köpa amerikanska statsobligationer för att upprätthålla sin fasta växelkurs. Om inte den amerikanska exportindustrin förbättras kommer följaktligen också värdet på de amerikanska statspapperna att minska påtagligt i värde, något som självklart inte är önskvärt för Kina. Det finns även egna vinningar för Kina att släppa den fasta valutan, enligt Roger: – Kina är i ett läge där man behöver strama åt, och ett av de bästa sätten är att just göra Yuanen flytande, ett beslut som dock inte är politiskt hållbart i dagens Kina. Att låta Yuan devalveras gör ju att stora delar av exportindustrin minskar, och en omstrukturering måste till stånd, något som inte går fort. Istället för att kanske göra Gucciväskor måste man kanske göra risväskor. Man kan alltså konstatera att Kina och USA har utvecklat ett beroendeförhållande och att detta ständigt stärks ytterligare. Med andra ord kan den potentiellt förestående makt över USA som Kina kan komma att inneha, anses vara aningen snedvriden. Även om maktstrukturerna har förändrats markant sedan hösten 2008, är det oundvikligen fortfarande så att den i USA verkar som ett slags nod för hela världsekonomin.

Reversens sommarspellista!

“Jag skulle istället vilja likna det mer vid ett ‘chicken race’, där USA vill få Kina att släppa Yuanen fri”

Text: David Stuart Dahlgren

Alla är väl rörande överrens om att det är Eric Amarillos ”Om sanningen ska fram” som är årets sommarplåga, jag tycker det känns lite fel att vi är halvvägs in i maj och det är en låt som de flesta redan är trötta på. Personligen föredrar jag Moldaviens Eurovisionbidrag ”So lucky” framför just den låten. Två låtar som ännu inte finns på Spotify än men som jag ändå vill höra mycket i sommar är Calvin Harris samarbete med Kelis – ”Bounce” och Aviciis ”Levels”. Förutom partylåtarna finns det ju de låtarna som hänger kvar och för alltid förknippas med en sommar – förra sommaren tillhörde definitivt Oskar Linnros. I år känns det som att Veronica Maggio tar den platsen (grym skiva!). Min spellista är lite mer loungigt ”hängpåbrygganiskärgården” men fungerar även som pepp på sommarjobbet eller i bilen på roadtrippen– enjoy! Låtlistan : Guts – And The leaving is Easy! (Dynamics remix) Veronica Maggio – Sju sorger Veronica Maggio – Välkommen In Mary J. Blige, Lil’ Wayne & P. Diddy – Someone to love me (naked) Foster the People – Pumped up Kicks Holy Ghost! – Jam for Jerry Jai Paul – BTSTU Say Hi To Your Mom – Dots on Maps The Head and The Heart – Cats and Dogs The Asteroids Galaxy Tour – The Golden Age Victor – I en sekelskifteslägenhet ESG – Dance Movits! – Skjuts mig I huvet Cut Copy – Take Me Over Museum of Bellas Artes – Days Ahead Finns på: http://open.spotify.com/user/uereversen/playlist/7c49JXoys2Yam4A4NIeP20 Har du en smartphone kan du lätt få tillgång till listan genom att fota av vår QR-kod:

27


Din utveckling är vår framtid Kanske är det du som kommer att vara med och forma framtidens SEB. Vi hjälper individer och företag att utvecklas framgångsrikt genom att erbjuda god rådgivning och finansiella medel. Och det är här du kommer in i bilden. Är du redo att utvecklas tillsammans med oss? Kontinuerlig utveckling Genom att arbeta i en modern finanskoncern har du möjlighet att utvecklas och uppleva möjligheterna som detta ger. Vi finns både i Sverige och utomlands. Tillsammans med kompetenta och engagerade kollegor har du stora möjligheter att påverka både din och vår framtid. Nya kunskaper ger nya vägval Under resans gång växer dina kunskaper. Vi ser till att du får en stadig grund som gör dig redo för spännande utmaningar. Förutom ett stimulerande arbete erbjuder vi även en rad förmåner för att underlätta förutsättningarna för att skapa en bra balans i livet. Satsa på oss, vi satsar på dig Börja med att lägga in ditt CV på www.seb.se/student. Under året kommer vi att vara ute på karriärmässor och arbetsmarknadsdagar runt om i landet. Håll dig uppdaterad på när och var. Kom till vår monter så kan vi prata om hur vi kan skapa en spännande framtid tillsammans. Vi finns även på facebook i gruppen ”Jobba på SEB” samt på www.careerbook.se.

Läs mer på www.seb.se/student


KASK - Vinterkungarna virkar vidare

KASK

Vinterkungarna virkar vidare

Text: Leo Sydow Foto: Pressfoto

»

K

Sverre Liliequist och Kaj Zackrisson lever och andas skidåkning. Bergen, pudret och livsstilen har legat och sjudit i dem sen barnsben. En dag kokade det över och inspirationen fann sitt uttryck i virkandet. Idag har de virkat sig till ett företag med ett tydligt mål: att behålla äktheten. Reversen bjuder extremskidåkarna på kaffe och pratar entreprenörskap och om hur det är att kasta sig ut från bergstoppar. Så fort Kaj får syn på rubriken ”Penser samlar pengar” på en av vårterminens utgåvor av Reversen bryter han isen och ropar ut: – Vår artikel borde heta Kaj och Sverre bränner pengar! Sverre kommer in i det lilla rummet strax efteråt och vi slår oss ner allihop i de välanvända sofforna. Att Kaj och Sverre är väl sammansvetsade är ett klart understatement, men det är väl egentligen inte så märkligt med tanke på att de har kastat sig ner för i stort sett vartenda berg som finns tillsammans. Sedan är de ju även trogna följare av samma religion – en religion där skidor är vägen, där äkthet är den enda sanningen och där puder är livet. Träffades på skidgymnasiet Alla sagor har en början, och denna började på skidgymnasiet i Malung. Förortskillen Sverre från Nacka gick året över Kaj som precis flyttat dit från Rättvik. Eftersom de allra flesta som gick på skolan flyttat hemifrån för att kunna ägna sig åt skidåkningen tog Sverre snabbt Kaj under sina vingar. – Vi var ett riktigt skönt community med 20-talet idrottare som hängde mycket ihop under gymnasiet, berättar Kaj med ett brett leende. Skidåkningen började dock mycket tidigare än på gymnasiet för både Kaj och Sverre. Kaj berättar att familjen var riktiga ”skidfreaks” och att han började tävla redan när han var fem. Det var däremot inga alptoppar som de fick träna på, de refererar båda två till de gamla hemmabackarna som ”kullar” och skrattar gott över hur mycket högre bergen blivit med åren. Hur är det med säkerheten då? Sverre och Kaj börjar genast dividera om det men kommer fram till att resultatet är viktigast. – När man hoppar från en stor klippa någon gång så vet man att det är lite fiftyfifty men att det kan se jävligt coolt ut på film, säger Sverre lugnt. Lite som att klara en tenta Båda två har deltagit i de största tävlingarna som finns och vunnit en hel del av dem. De är välrepresenterade på Youtube där man kan bevittna hur de kastar sig ut för stup som de flesta av oss snarare hade kallat för

29


K

KASK - Vinterkungarna virkar vidare

väggar. Men det ligger mycket mer bakom åken än vad man tror berättar de; planeringen för ett åk tar ofta veckor och när man väl utför det har man hela terrängen i huvudet – bit för bit. – Tänk dig att det är som att klara en tenta typ, man har pluggat länge och sen tar man allting steg för steg. Efteråt är känslan helt fantastisk, som att se det där VG:t eller vad det nu heter, skrattar Sverre till. Men ibland får man ta riskerna med jobbet. Sverre berättar att han klarat sig undan ganska lindrigt, ler lite pillemariskt och tittar över på sin vapendragare. – Jag har faktiskt legat inne på sjukan ett par gånger, säger Kaj och tittar tillbaka med ett leende. Lånade från mamma Men hur kommer det sig egentligen att två extremskidåkare började virka mössor? Framgångssagan som idag heter Kask började under ett jullov när Sverre lånade sin mammas virkningsgrejer. Han gjorde en mössa åt sig själv och lärde sig samtidigt den ädla konsten att virka – en kunskap som skulle komma att ha större betydelse än väntat. Sverre lärde så småningom Kaj hur man gjorde, och det blev snabbt ett självklart komplement till skidåkningen. Det var under en USA-resa som virkandet gav utdelning på riktigt. – Vi körde en proffstour i USA och vi hade jävligt tight budget! Vi hade faktiskt i princip inga sponsorer, vi fick några skidor på sin höjd. Vi var tvungna att tigga till oss boende. Mössa mot soffplats Kaj fortsätter och berättar att ryktet snabbt började sprida sig om deras mössor. Andra åkare blev snabbt intresserade av de färgglada huvudbonaderna och tiggandet efter soffplatser gick avsevärt mycket smidare när mössorna låg på förhandlingsbordet. Det var inte förrän det skrevs en artikel om de skidåkande mössmakarna som Kaj och Sverre insåg att det fanns ett riktigt intresse. Det blev lite av deras grej, som de själva uttrycker det. Det var strax efter det som affärsidén föddes. Kask växte sig sakta men säkert större och hela organisationen vilade på den starka storyn om hur två skidentusiaster började virka mössor i utbyte mot tak över huvudet. Med Kaj och Sverre som levande reklampelare, har Kask uppnått det som många företag lägger miljontals kronor på för att försöka uppnå – en genuin story med trogna ambassadörer, världen över. I och med att de låtit företaget växa organiskt genom sitt egna personliga nätverk har

30

de inte behövt lägga många kronor på marknadsföring. – Det är opinion leaders och local heroes som sprider ordet, som alla är bra polare till oss, berättar Kaj. Konterade och virkade I början skötte radarparet allt. Och med det menas verkligen allt. De designade, virkade, bokförde och sålde – samtidigt som de hann med en del skidåkning också. Kaj ler när han tänker tillbaka på tiden och började skratta så högt att han nästan spiller ut sitt kaffe. – Jag förde ju konteringsbok, med papper och bläck! Jag jobbade mycket hos morsan i hennes bokhandel, och där var det ordning på siffrorna. Idag, tio år senare, är det fullt fokus på designen. Inspirationen kommer från alla deras resor och från livet som passionerade skidåkare. De beskriver båda hur skidåkningen och företagandet går hand i hand och att skibum-livsstilen finns med i allt de gör. De blir båda väldigt allvarliga när de beskriver vikten av äkthet och att göra sin grej. Men vad är egentligen en skibum? – Det är någon som plockar disk i storstan och går och drömmer om pudersnö i alperna. Förr var vi det! Det är när man kan tänka sig bo 12 pers i en tvåa bara för att få åka puder en vinter. Vi bodde i Chamonix några vintrar, då bodde vi i en van eller på folks soffor. Vi har haft våra ”bummar-år” vi med! Åka med stil Stilen i backarna kan för den ovane kännas ganska… odefinierbar. För utomstående kan det mest verka vara en orgie av starka accentfärger och löst sittande kläder. Hur skulle ni definiera stilen? Sverre tittar upp i taket och tänker till. – Stilen är för en rebellskara åkare som inte vill hamna i något racingfack. Det är för dem som inte vill se ut som Hermann Maier som är att redo döda för att vinna. Man vill helt enkelt uttrycka sig på sitt eget sätt. De beskriver att den färgglada stilen är väldigt skandinavisk och att folk tydligt märker var man kommer ifrån när man åker utomlands. Kaj börjar skratta igen och iscensätter det man får höra när man kommer utomlands som skandinav: – Kolla han har hjälm, ryggsäck och gula kläder! Nu kommer bögarna från Skandinavien! Mössor och Marley Namnet Kask är synonymt med mössa och kommer från den spanska armén. Det var namnet på spanjorernas utmärkande lädermössor de hade när de gick ut i strid.

Funderingarna över vilket namn som passade bäst pågick ett par veckor, men till slut gick Sverres mamma in och satte punkt för diskussionen, och bestämde Kask. Om de fick välja vilken person som helst, levande eller död, som skulle bära deras mössor väljer de utan tvekan Bob Marley. – Han var ju inspirationskällan när jag gjorde den första mössan! Det hade varit jävligt fett att se Bobban komma joggandes med en Kask på sig, ropar de ut tillsammans och Kaj börjar genast brainstorma om nästa säsongs Rastakollektion. Vägen är målet Det märks tydligt att Kaj och Sverre inte är några konventionella entreprenörer. De gör saker och ting på sitt sätt och ingen annans. Mål och strategier betyder inte samma sak för dem som för många andra och det känns skönt, men framförallt ganska sunt. Företaget är en del av deras liv och inte tvärtom. – Det är svårt det där med målsättningar! Vad var det Robert Broberg sa? Målet är ingenting, det är vägen som är allt. Kaj fortsätter samma tankegång och pratar vidare om ämnet. – När vi började med tävlandet fanns det mål hela tiden. Jag fick alltid depressioner i maj när skidsäsongen var slut för att man kanske inte uppnått alla målen. Det är så


KASK - Vinterkungarna virkar vidare

K

Kaj vs. Sverre Bäst på att åka skidor: Kaj & Sverre Bäst på att virka: Sverre Sover längst: (Sova är ingen höjdare) Äter mest: Sverre Tål mest alkohol: Sverre Skadar sig oftast: Kaj

Fakta Grundades: 2001 Huvudkontor: Saltsjö-boo/världen, vi fattar inte riktigt grejen med huvudkontor Butiker: Många Anställda: 3 plus två halvor Omsättning 2010: 8,3 miljoner

mycket prestationskrav i tävlingar. Det var fostrande men tärande. När jag började med friåkningen kunde jag leva ut varje dag, det är det som är grejen. Livet är nu. Det har jag märkt, de senaste femton åren har jag verkligen levt. Big in Japan Sverige och Norge är de största marknaderna för Kask, men de är även representerade i tolv andra länder. Sverre berättar om hur roligt det är att träffa japaner i pisten som bär deras mössor med stolthet. Mössorna säljs i ett tiotal butiker i Japan och kontakten de har där är själv en gammal skibum. – Vi träffades honom på Riksgränsen -98, det är ganska coolt hur det kan byggas upp på det sättet, vi är som ett nätverk. Kaj reser på sig och tar lite mer kaffe. Vi sitter på Borgen, så frågan måste ställas: skulle ni kunna tänka er att plugga ekonomi i Uppsala? Sverre är snabb på att svara. - Jag har faktiskt pluggat företagsekonomi på Mittuniversitetet. Man vet inte alltid var studier leder till. Det blir ju inte alls alltid som man tänkt sig, och man lär sig så mycket runt omkring. Mest lär man sig nog om vad man inte brinner för. Kaj rycker till i soffan och ropar snabbt ut:

”När man hoppar från en stor klippa någon gång så vet man att det är lite fifty-fifty men att det kan se jävligt coolt ut på film”

– Jag träffade en sån kille imorse på flygplatsen! Han hade börjat där i Stockholm… Vad heter det? Handels! Han spydde på det och nu packar han väskor på flygplatsen. Han ville bli jägmästare istället! Det hade han aldrig vetat om han inte hade börjat. Han sa att ”folket där vet du, jag var inte som dom!” Börjar bli vuxna Men hur ser planerna ut framöver för skidåkarna som virkar mössor? Hur ser prioriteringarna ut? – Det står och väger lite nu, det har ju bara varit skidåkningen tidigare egentligen, men nu har man ju blivit vuxen, så vi får se! Efter intervjun ska Kaj och Sverre föreläsa på Ekonomikum, dagen efter blir det en till

entreprenörstillställning i Stockholm – Killen som anordnar det har ju legat på där ett tag nu, hela näringslivet kommer tydligen och de skulle utse några vinnare i olika kategorier. Det är ju liksom kostym som gäller då! Jag mejlade igår och frågade om klädkoden, men det kanske går att jobba runt. Sverre ser lite besvärad ut och avslutar samtalet. – Kavaj och plyschbrallor blir det nog.

r 31


K

LET’S WORK LESS - Reforming the work week

Let’s work less Reforming the work week

Know what you want As a new law student, I asked the managing partner of Sydney’s biggest law firm if he was satisfied with his career, and had found it fulfilling? His reply: ‘Well, I guess you’ve gotta earn a living somehow’. Great. What would you do if you had more leisure time, and could pursue your interests instead? Would this be preferable? Yes? The point is; don’t get it twisted and buy the story that your work is what your really want to do. That’s just a device to help you crank through the day.Luckily; working less could still work, and be transformative for society. To quickly define what I mean: Introduce more job sharing arrangements. More working from home, and flexible hours, killing the culture of ‘face time’, and hours worked, in favor of a productivity emphasis. Recenter our economy, at least in our minds, around the affirmation of the human spirit,

32

fulfillment and freedom. Stop confusing the means of life, with the aims of life. Support recreation, and the building of community activities and projects. Let people chill out more. An example might be to reduce working hours in particular roles, let’s go with graduate lawyers, by sharing two jobs amongst three. Ostensibly, on the surface this means everyone taking a pay cut. However, three heads are better than two. And as I’ll talk about, with an emphasis on productivity, the workload given by those people could be potentially much higher than what two people could give, which could lead to a slightly higher relative income. The instant worry of course, is a reduction in economic activity, which would lead to... a loss of jobs! But, what’s just been created? More jobs. Something society’s increasingly needs to deal with, is the loss of jobs due to things like mechanisation. What

I’m talking about is a more sustainable employment ethos, that from an employer perspective, shares the available work. Back to some assumptions - can anyone tell me exactly why it is we work five days a week? (In fact, capped working hours are a development of the union, and labour movements, ensuring people weren’t too exploited). This was sixty years ago. What now? We’ve had massive increases in the means of society. The cost of things are decreasing, our real material wealth is greater than ever before. Life expectancy shows no improvement once people exceed an income of $10,000 US a year. We’re way above that of course, but do we need to keep striving? Striving Ah, striving. Why? Consumerism, and social competition. The consumerist ethic basically calls forever increasing levels of things and stuff, as signals of status within society. This


LET’S WORK LESS - Reforming the work week

Text: Harkiran Narulla Foto: Elinor Edberg

Many men [and women] go fishing all of their lives without knowing that it is not fish they are after. - Henry David Thoreau

is borne out in the research, rejection by others triggers the same neural pathways as physical pain. If you’ve ever been that kid, who at school had worn the same t-shirt two plain-clothes days in a row, you know exactly what I mean. Obviously, there are a few massive problems here. We’re basically all involved in a lifelong game of oneupmanship, or keeping up with the Jonses (Johannsons), and it makes sense, because we’ll do anything to avoid social rejection. Just check out the samey same fashion at Stocks (or just look in the mirror). Samey same safe. Nothing wrong with that, but unfortunately, these things are manipulated by people (media, companies), with much more time to spend on it than you. And what’s the result? Aspirational norms, which are reinforced and which people use to judge each other against. Which lead us to work longer and harder, to keep up appearances. I’m not saying we all need to become hardcore vegans who wash once a week to save water, and whose idea of a change of clothes is turning ours hessian sacks inside out, (then back to front, then sideways). But in some way, for us to work less, and transform our lives, it needs to be okay to redefine success, and status in different ways (Ultimate Kubb championships for example).

r

A quick run through of how this would positively work: Health benefits to working less The public health burden would decrease. In “harder working” professions, you’d be likely to see a decrease in stress related leave, and sick days taken. With a stronger social structure, and more time for themselves, there’d be a flow on effect to conditions such as anxiety and depression, and addiction to drugs, again seen (in Australia) in 1 in 3 legal professionals. Problems like obesity, which will continue to grow and expand (puns intended), will surely decrease, when people are educated in proper nutrition and have time to prepare meals. With more time walking around and more time to exercise, ass size will decrease. Productivity increases Some estimates put the amount of work actually done for an office worker at 2-3 hours. Let’s face it, a lot of work is mooching, slash facebook slash fika. By having less time at work, we’ll get more done when we inevitably go there. It’s analogous to having either a whole day, or a single hour to do a task. The day leads to way more procrastination. Also, way more training in relaxation and focus based skills. Already many firms have in-house gyms and fitness classes. Having learnt to meditate, seeing the difference in my productivity if I’ve spent some time outside, walking, exercising, or specifically meditating, I can say the difference is massive. These things add up - if you’re not stressed, and you’re not at work for a disproportionate amount of time, you’ll be more motivated able to do more.

K

Focus on communities, and interests A big part of this idea is getting back to community building, and deeper personal fulfillment. With the additional time off, people could focus on their actual interests. Why is it that kids have hobbies, and adults have resume building applicable skills? There seems to be a point at which we transfer from genuine enjoyment of recreation activities, to paying the bills, and CV fibrous activities. So, (and I know Sweden already does this well), ramp up the involvement of people in clubs and activities, let people hang with their families more, and build a low intensive recreational culture. Take 5 percent off the military budget (or stress / heart disease / addiction related healthcare, when those benefits feed through) and look at building more community centers, where people might go on their time off to take part in classes (eg. adult education on a variety of topics), or give back their expertise to the community, via coaching, mentoring. Or just as more of a focal point for people to hang out, and socialise. To let this be interesting and dynamic (and as a means to coordinate introducing this into public life), create an independent organisation to coordinate and share information involved. To help roll-out the concept to companies who are interested, sports teams who want coaches, artists, etc, who can offer to teach classes, writers who want to teach writing classes, etc. Basically, a fun centre (think what you will), to help link people together. Build the vision This of course, is not a complete vision. However, I think it’s important to keep thinking about what we actually want, and value within society. There are other constraints; massive issues such as climate change, that mean our current lifestyle arrangements will need to change. 2008, the year of the financial crisis, was the only time in the last 15 years that global emissions decreased. There’s something in that. It’s time to start hammering out a vision of how we want our future to look. Most people will spend the majority of their most vital years, working. I calculate a 20 percent reduction in working hours as giving you back at least 5-6 years of your life. And not just years at the end when you’re retired - key time spread throughout your life, so you can use it as you will. Worth thinking more about?

33


K

FESTIVALSOMMAR

Festivalsommar - nu är den här igen!

Text: Elinor Edberg Foto: Pressfoto

Festival i sommar? Ja, absolut, men vart ska jag åka? I Sverige har vi många festivaler, som alla bokar bra artister, att i alla fall jag har svårt att bestämma mig. För även om jag vill åka på alla står ekonomin i vägen, och jag måste till slut välja en. Varje år inträffar samma sak, jag väntar till in i det sista på ett ”avgörande” artistsläpp som på något sätt ska få mig att bestämma mig. Det kommer aldrig. Eller så kommer det flera, och jag tvingas i slutändan ta det stora beslutet själv. Men i år ska det bli annorlunda! Nedan har jag försökt presentera festivalerna efter musiksmak och nationstillhörighet, för att hjälpa er – och mig själv – att välja innan biljetterna tar slut. Hoppas det hjälper, ha en trevlig festivalsommar!

Way out West Trött på avsparkade tältpinnar, spyor och morgonkön till vattenrännorna? Lugn, du kan fortfarande gå på en av Sveriges bästa festivaler! Efter Kanye Wests fantastiska framträdande på Coachella i våras vill i alla fall inte jag missa hans Sverigebesök. Om du gillar Bryggan och att mingla på Snerikes, då kommer du att älska minglet i Slottsskogen!

Peace & Love

När? 11 - 13 augusti

Borlängegiganten som växer från år till år, och som nu lyckats boka självaste Bob Dylan! ”Passa på att se honom innan han dör!” Det argumentet kom min pappa med när han erbjöd sig att sponsra min tågresa och festivalbiljett. Om du går till Stocken varje torsdag, åk till Peace & Love! All typ av musik finns att tillgå, och framför allt – alla är där! När? 28 juni - 2 juli

Var? Slottsskogen, Göteborg Kostnad? Festivalpass: 1395 kr Ingen camping. Artister? Kanye West, Pulp, Fleet Foxes, Robyn, Explosions In The Sky, Edward Sharp & The Magnetic Zeros,

Var? Borlänge Kostnad? Festivalpass: 1645 kr Festivalpass + camping: 1795-1995 kr Artister? Bob Dylan, Kings of Leon, The Strokes, M.I.A, Lykke Li, Paolo Håkan Hellström

Siestafestivalen Hässleholm som framför allt är känt för Familjen och den elektroniska dansscenen, har i år en mer rockig profil med The Kooks i spetsen. Fira att terminen är slut med en tredagars i Skåne, som en mellanshot innan sommarjobbet drar igång! Vilket nationsparallell passar då bäst in här? Upplands, såklart! När? 2 - 4 juni

Popaganda

Var? Hässleholm

På sommarens sista festival är det kvalitet före kvantitet som gäller. Precis som GH:s bokar de få, men åh så bra artister. Sparka igång nästa termin med två dagar av musik, öl och badbollar på Sveriges största poolparty.

Kostnad? Festivalpass: 650-845 kr Festivalpass + camping: 995 kr Artister? The Kooks, Håkan Hellström, The Ark, The Sounds, Ladytron, Adam Tensta, Rebecca & Fiona, Daniel Adams-Ray

När? 26 - 27 augusti Var? Eriksdalsbadet, Stockholm Kostnad? Festivalpass: 695 kr Ingen camping. Artister? Arcade Fire, Lykke Li, The Go! Team, Architecture In Helsinki, Delorean, Those Dancing Days

Hultsfredsfestivalen Död och återuppstånden. Hultsfred har rest sig ur askan och kommer tillbaka som indiefestival! Har du hängt på Smålands i vår? Häng då på Hultsfred i sommar! Om inte annat är det värt att sponsra Sveriges svar på Woodstock för fortsatt överlevnad. Det var här allt började; de nedkladdade langostälten, körtelfeberns spridning över landet och det klassiska dräggpunkarträsket. När? 14 - 16 juli

Vad hände med Sveriges största festival, Sweden Rock? 1. Den är så gott som slutsåld. 2. Om du hade velat gå hade du köpt en biljett, hängt fram skinnvästen och börjat spara ut håret för länge sen. 3. Hej Teknolog!

34

Var? Hultsfred Kostnad? Festivalpass: 1150 kr Festivalpass + camping: 1300-1510 kr Artister? Beach house, Johnossi, Melissa Horn, Maskinen, Peter Bjorn & John, Washed Out, The Tallest Man On Earth


FESTIVALSOMMAR

K

Emmabodafestivalen Varje år samlas Sveriges indiepopare i Rasslebyggd för att besöka Hultsfredsfestivalens lillasyster. Emmabodafestivalen bokar år efter år de största artisterna i genren. Förutom det stoltserar de även med Sveriges sötaste hemsida och kanske världens (?) trevligaste festivalcamping. Brukar du dansa på ÖG:s på fredagarna? Dansa i smålands skogar i sommar! När? 27 - 30 juli Var? Rasslebyggd, Emmaboda Kostnad? Festivalpass + camping: 945 kr Artister? Two Door Cinema Club, Familjen, First Aid Kit, The Hidden Cameras, Slagsmålsklubben, JJ, Niki And The Dove, Vivian Girls

Arvikafestivalen Putte i parken ”Allt började när folkparken brann ner och när askan lagt sig kom PUTTE I PARKEN för att invadera kullen med musik, glädje och campare!”. Så skriver den nystartade festivalen på sin hemsida. Och genom att framför allt satsa på dansvänlig musik, fyller de det hål som länge funnits i den svenska festivalscenen. Tänk MTV, tänk P3:s Trackslista, tänk ett lördagssläpp på V-Dala! När? 6 - 9 juli Var? Folkparken, Karlskoga Kostnad? Festivalpass: 745-1295 kr Festivalpass + camping: 1445 kr

Arvikafestivalen har tagit tag i ekonomin och erbjuder nu Sveriges mest prisvärda festivalupplevelse! Om du hänger mycket på ”köttmarknaden” kommer du nog kunna känna igen en del ansikten i folkvimlet. När kuratelet på Värmlands packar sina väskor och återvänder hem, då gör vi andra rätt i att följa med. När? 14 - 16 juli Var? Folkets Park, Arvika Kostnad? Festivalpass + camping: 695 kr Artister? Aphex Twin, Röyksopp, Front 242, The Girl & The Robot, Style Of Eye, Those Dancing Days, Rebecca & Fiona, Slagsmålsklubben

Artister? Ke$ha, Peter Bjorn and John, Me and My Army, The Wombats, Paramore, Far East Movement, Rebecca & Fiona, The Concretes

Storsjöyran Det är stort, det är säkert och det är mycket svenskt. Det är Norrlands med andra ord. Storsjöyran, som var Sveriges första stadsfestival, erbjuder som vanligt ett stort, mestadels svenskt – och framför allt väldigt bra artistutbud! De har till och med bokat Säkert!. Så packa myggsprayen och åk till Storsjöyran i sommar. När? 28 - 30 juli

Where The Action Is

Var? Östersund

Precis som på Göteborgs händer det inte ofta, men när det händer – då händer det på riktigt! Tänk Räkan. Under endast en dag kan du se storband som Coldplay och Glasvegas, varvat med The Arks avskedsturné och Bright Eyes nya album. Intensivt, sevärt och alla heter Glenn!

Kostnad? Festivalpass: 495-995 kr Festivalpass + camping: inte släppt än

När? 28 juni

Artister? Peter Doherty, Håkan Hellström, Lykke Li, Marina & The Diamonds, Säkert!, Syket, Veronica Maggio, The Ark – avskedet

Var? Azaleadalen, Göteborg Kostnad? Festivalpass: 950-1650 kr Artister? Coldplay, Glasvegas, Brandon Flowers, Bright Eyes, The Ark, Daniel Adams-Ray

35


K

MODESIDAN - Dresscode

Att banker och finansbranschen i allmänhet präglas av en klädesmässig konservatism är för de flesta ingenting nytt. En nyhet blev det ändå världen över när den schweiziska banken UBS i december förra året valde att skicka ut en grundligare utgåva av dresscoden för bankirer. Det 44-sidiga (!) dokumentet titulerat ”À l’attention des collaborateurs PKB” täcker i princip allt mellan himmel och jord. Det som kanske gjorde nyheten allra mest förundrande var inte bara det faktumet att den var 44 sidor lång, utan även de minutiöst preciserade formuleringarna. Bland de regler man kanske via sunt förnuft förväntar sig – som att de anställda till exempel alltid skall framträda som hela, rena och professionella, finner man även mer ingående direktiv rörande personlig hygien och matvanor. Nedan följer ett axplock av tipsen som ges:

till nedvärderande för de anställda. Diskussionerna har gått varma och förslaget har kritiserats hårt av pressen och väcker starka reaktioner hos läsare. Kritikerna menar bland annat att reglernas omfång är bortom sunt förnuft och rentav fascistiska. Att just denna dresscode fått så mycket uppmärksamhet beror säkerligen på hur ingående detaljerat de valt att gå, så till den

för att PR-teamet nått insikten om att en skadekontroll blivit aktuell. Undertecknad är av den mer individualistiska typen och hade själv inte direkt älskat att min överordnade i detalj reglerade min personliga hygien. Samtidigt kan jag inte låta bli att tycka att UBS har fått oförtjänt skarp kritik för sitt förslag. En dresscode är ju som känt en allmän praxis inom många företag – i synnerhet i finansbranschen. Att UBS valt att gå ett steg längre genom att explicit definiera sina förväntningar i detalj borde kanske ses som mer av ett förtydligande för att undvika missförstånd. Samtidigt, är inte detta något som man kanske kan förvänta sig av denna bransch? Ur företagets perspektiv handlar det ju bara om att stärka sin image, göra kunderna mer nöjda och få en konkurrensfördel (eller som de själva säger; take into account that the first impression constitutes a decisive factor). Att ställa högre krav på sin personals klädsel är nog knappast den värsta åtgärden ett företag kan ta till för det ändamålet. En törn kan man även ge till pressen och hur man valt att porträttera nyheten, och banken i synnerhet. Har man kikat igenom dokumentet själv är majoriteten av de 44 sidorna för det mesta detaljbilder på kläder och försättsblad. Inte heller har medierna lämnat mycket rum för banken själv att förklara och kommentera tankarna bakom regleringen. Objektivet var knappast att förminska sina anställda utan snarare se till att kunna kontrollera en icke-verbal del av kommunikation och bemötande av kunder. Ändå kan jag inte låta bli att bli lätt road av den elitism som präglar dokumentet, något som koncist sammanfattas i nedanstående utdrag:

Union Bank of Switzerland – den schweiziska banken med öga för detaljer

“The shoulders should have natural proportions: if the shoulders are too broad you will appear too big with a too-small head. Conversely, too narrow shoulders could make your head look excessively large.” ”Do not pick a tie-knot non-suited to the shape of your face.” “Strong breath (garlic, onions, cigarettes) can have a significant impact on communication. It is nevertheless possible to fight bad breath - during the week avoid dishes made with garlic and onions.” “Never wear shoes that are too small for you: There’s nothing worse than a twisted smile.” Den explicita regleringen och framförallt formuleringarna är enligt många på gränsen

36

Text: Jimmy Guo

vida graden att det blivit roande läsning. Å andra sidan måste jag själv säga att tipsen inte alls är dåliga och något man absolut kunnat återfinna i vanlig modepress såsom Elle eller King. Mottagandet blir dock definitivt annorlunda när det kommer från överordnade chefer (och man kan ju inte låta bli att undra huruvida dessa, till punkt och pricka, lever upp till dresscoden). En intressant synvinkel är hur UBS PRansvarige måste se hela historien som en total katastrof, då förslaget nästan uteslutande mötts med förlöjligande. I ett försök att förbättra sitt kundbemötande har nog hela dresscodehistorien skadat företagets rykte mycket mer än vad de någonsin kunnat göra för att bygga upp det. Idag har banken gått ut i media med att de har backat och valt att revidera sin reglering, något som borgar


K

PR PROVAR - Rosé

PR PROVAR

Text: Carl Scharin Tengberg & Erik Segerstolpe Foto: Erik Segerstolpe

Rosé

Sommaren närmar sig med stormsteg och med det picknicks i parken och gärna en flaska rosé till det. PR har provat fem stycken roséviner och funnit två pärlor i utbudet.

Mateus (nr 2571) – 56 kr (750 ml, Flaska)

Pink Pet (nr 6395) – 65 kr (750 ml, PET-flaska)

Åkesson Mont Rose

(nr 2810) – 59 kr (1 liter, Box)

Färg: Rubinfärgad, hallon/jordgubbssaft Doft: Fräscht, fruktigt, sommar, jordgubbe, svartvinbär, röda vingummin Smak: Lättdrucket, fräscht, jordgubbssaft, vinbär, ton av saltlakrits Passar till: Picknick i parken då det är en plastflaska, lunchservering på sommaren, sallad, bättre balkongvin, till dejten Design: Snygg, rolig och praktisk, fisken är dock lite konstig

Färg: Mesigt, Fun Light, utspädd saft Doft: Päron, vanligt vitt vin, alkohol Smak: Smaklös, utspädd med vatten, syntetiskt, Värmlandshemsläp – det vill säga äcklig eftersmak, kanske blir bra om man blandar ut det Passar till: Fanta, städa köket, efterfest, en present till någon man inte tycker om Design: Ful och ganska tråkig kartong, ser ut som ett billigt uteliggarvin

Betyg: 3,5 av 5

Betyg: 1,5 av 5

Perlerose

Portal da Águia

(nr 2975) – 54 kr (750 ml, Flaska)

(nr 2524) – 175 kr (3 liter, Box)

Färg: Varmare ton, klassisk roséfärg, nyponrosa Doft: Sött, jordgubbe, citrusfrukter Smak: Sött, spritsig, succé, smultron, bubblig, fläder, ungdomlig, vanilj, hallonsoda Passar till: Valborg, grillning, lite mys på filt… Design: Loggan kunde varit snyggare, men med ett mycket genomskinligt glas visas den vackra roséfärgen

Färg: Brandbilsröd, intensivt rubinröd Doft: Luktexplosion, stark lukt av alkohol som försöker gömmas bakom en svag citrusdoft Smak: Besk hallonsaft, smakar mycket alkohol, lingondricka med kvalmig eftersmak Passar till: Ingenting, att bli bjuden på men som man inte köper själv, det där sista glaset man egentligen inte borde dricka, när man är deprimerad Design: Passar på en fransk sandstrand men känns mer som svensk camping

Betyg: 4 av 5

38

Betyg: 2 av 5

Färg: Riktig rosé, mörk laxrosa, lingondricka i Humlan Doft: Geléhallon, citrus och fläder, frisk Smak: Äpple, granatäpple, syrlig, spritsig, mild, fläder, doftar mer än den smakar Passar till: Skaldjursplatå, jordgubbar, kräftskiva, midsommar, lax Design: Lyxig form som verkar lova mycket, vill nästan för mycket, varför grönt glas när man vill se rosén? Betyg: 4 av 5


PR: SPANING - Let’s talk about sex

PR-SPANING Let’s talk about sex Bob Dylan skrev låten The times they are a-changeing år 1964 som ett svar på samhällsförändringarna i USA. Aaron Carter skrev år 1998 Crazy little party girl som ett svar på att han såg ut som en liten partyflicka. Båda dessa låtar blev stora hittar under sin tid och deras popularitet kan antas vara effekter av det då rådande samhällsförändringarna. Detta leder till funderingen kring vilka samhällsförändringar som har betydelse idag? Vilka teman är det som tilltalar dagens låtskrivare och hur återspeglas detta i populärmusikens texter? Fler än jag borde fått känslan av att dagens låttexter innehåller mer sexuella budskap än tidigare. Bland annat så säger Veronica Maggio att ”hon kommer” typ 40 gånger i en av hennes senaste låtar. Kan sex möjligtvis vara det tema som intresserar dagens låtskrivare mest? Det finns endast ett sätt på vilket att finna sanningen – ett hypotestest! Jag tar tre stickprov om tio observationer. Dessa utgör enligt Billboard.com, de mest spelade låtarna under åren 1990, 2000 och 2010. Det senaste året, det vill säga 2010, bör representera samtiden bäst. I detta stickprov återfinns låtar av bland annat Rihanna, Lady Gaga och Katy Perry. Jag avser att jämföra låttexterna från detta år med låttexterna från 1990 för att se hur förändringen sett ut under de senaste tjugo åren. Bland de populäraste artisterna detta år återfinns Roxette, Madonna och Phil Collins. Jag gör även en jämförelse med låttexter från 2000

för att analysera förändringen de senaste tio åren. Detta år var bland annat Destinys Child och Christina Aguilera populärast. Jag väljer sedan 15 allmänna ord av sexuell karaktär, däribland sex, sexy, squeeze och boobies. Jag undersöker sedan hur vanligt förkommande dessa 15 ord är i de respektive stickprovens texter. Jämfört med 1990 förekom dessa ord tolv gånger så ofta i låtar från 2010 och jämfört med 2000 förekom dessa ord åtta gånger så ofta. Hypotestestet saknar dock signifikans och vi kan inte säkert konstatera att dessa ord är mer förekommande idag än för tio eller tjugo år sen. Resultatet indikerar dock på en trend och det lyfter den intressanta frågan: Har vi fått slut på saker att skriva om? Har tryggheten i dagens moderna samhälle utraderat alla intressanta teman utom sex? Kanske borde vi anat vad som väntade när temat partyflicka blev tillräckligt intressant för att sjunga om. Att dagens musikindustri är mer kommersialiserad och att sex som vanligt alltid ”säljer”, kan även vara en förklaring (kanske valde jag tema på denna artikel enbart för att öka mitt läsarantal?). Tips på vidare forskning kan vara att undersöka vad som driver denna trend. Är det producenternas brist på idéer eller är det konsumenternas libido? Att denna undersökning ungefär tog en timme att utföra och att den gjordes av en mossig ekonomstudent bör även hållas i åtanke.

K

Text: Filip Langemar Illustration: Jimmy Guo

r

39


REALITY CHECK - En Uppsalaekonom i karriären

Hur kändes det att ta examen? Konstigt, naturligt och oväntat samtidigt. Det var inte riktigt planerat men när jag fick Traineetjänsten på SEB var valet enkelt. Insikten att jag hade tagit examen kom när höstterminen startade och jag började arbeta istället för att åka tillbaka till Uppsala. Att inse att man har tagit examen gav blandade känslor. Utbildningstiden i Uppsala var helt fantastisk med allt vad det innebär vilket skapade en saknad. Samtidigt kändes examen som ett steg till något nytt och spännande, vilket det verkligen har varit hittills. Vad läste du? Företagsekonomi med inriktning mot verksamhetsstyrning. Jag vet att den inriktningen inte finns i Uppsala, men jag studerade mina fördjupningsteorikurser i England där jag läste finansiering, redovisning, management och entreprenörskap en hel termin istället för en halv. Uppsatsen inriktades dessutom mot verksamhetsstyrning så jag sammanfattar inriktningen så. Känner du dig nöjd med utbildningen? Ja, i det stora hela är jag det och rekommenderar alla att ta chansen att passa på att plugga en termin utomlands också för att få andra erfarenheter och kunskaper. Har du stor användning av din utbildning i jobbet? Jag har nog haft mer användning av utbildningen än vad jag trodde. Hittills har jag framförallt haft användning av analytiskt tänkande, att lära mig saker snabbt, beräkningsmetoder och att göra presentationer. Hur kom det sig att du valde att söka dig till SEB? SEB är en stor koncern som erbjuder möjligheter att arbeta inom en bred variation av områden som intresserar mig vilket var lockade, men framförallt berodde det på Traineeprogrammet. Genom Traineeprogrammet får man en unik möjlighet att få lära sig och arbeta med många olika delar av företaget samt möjlighet att skapa ett stort nätverk. Dessutom erbjöd programmet en plats på Business Control, vilket är något som jag har varit intresserad av sedan jag började studera ekonomi. Att

40

REALITY CHECK En Uppsalaekonom i karriären Text & Foto: Caroline Holmström jag därtill hade arbetat på ett av SEB:s kontor under studierna och därmed visste att det var en bra arbetsgivare gjorde inte saken sämre. Var du någonsin sugen på att bli konsult eller revisor? Helt ärligt hann jag faktiskt inte fundera särskilt mycket på det. Jag ansökte

endast till en tjänst, Traineeprogrammet, för att det var något som jag visste att jag ville göra efter en eventuell Masterutbildning och att det var ett bra tillfälle för att öva på de tester som många företag kräver i rekryteringsprocesserna. Vilka är dina arbetsuppgifter som trainee? Arbetsuppgifterna varierar under Traineeåret, allt från att göra besök och arbeta på olika avdelningar runtom i koncernen samt göra en månads internship utomlands till att göra större projekt för Trygg Liv och att arbeta med Business Controlling. Dessutom ingår det i programmet att delta på introduktionsveckor för SEB:s alla divisioner och gå utbildningar i exempelvis presentations- och förhandlingsteknik samt att lösa olika case. Hur trivs du? Jag trivs jättebra! Jag får inspiration från medarbetare och lär mig mycket hela tiden vilket stimulerar mig. Vad är roligast/tråkigast? Roligast är att få träffa så många duktiga människor och att få driva nya projekt som många efterfrågar. Tråkigast är att jag bara har fått delta i ett bokslut på min hemavdelning hittills då Traineeprogrammets gemensamma aktiviteter har sammanfallit med dem. Vad är bäst - plugga eller jobba? Frågan är tyvärr som att jämföra äpplen och päron. Men något som man kan sakna när man jobbar är flexibiliteten som man har när man pluggar. Samtidigt är det mycket stimulerande att se att något som man har arbetat mycket med används på riktigt när man jobbar. Njut av studietiden, den är speciell, men det finns massor med saker att se fram emot när man börjar jobba! Och...kanske några visdomsord på vägen? Då delar jag med mig att ett tips som jag har fått och verkar fungera: Se till att ha roligt och trivs med det du gör, då gör du ett bättre arbete vilket skapar större möjligheter för dig att nå drömjobbet.

r


KINAKOLLEN - Bilmässa i Shanghai

R

BILMÄSSA I SHANGHAI

KINAKOLLEN

Språkskolan Även bilmärken översätts till kinesiska, antingen så ljudhärmande som möjligt, eller i Volkswagens fall så betydelselikt som möjligt. Det kan i alla fall vara kul att kunna några bilmärken på kinesiska eftersom bilar är ett av kinesernas favoritämnen att småprata kring. 马      萨   尔沃   众  

Text & Foto: Olov Norlander Världens kanske viktigaste bilmässa slog upp dörrarna för allmänheten den 23 april i det gigantiska Shanghai New International Expo Center och Kinakollen var givetvis där för att ta tempen på bilmarknaden. Kina gick redan 2009 om USA som världens största bilmarknad. I fjol såldes 13,8 miljoner bilar i Kina och det spås säljas 19 miljoner bilar i år. En lätt expanderade marknad med andra ord. Detta faktum har inte gått bilföretagen obemärkt förbi och det storsatsas på den kinesiska marknaden och många nya modeller presenteras på just bilmässan i Shanghai. 1985 producerades 5 200 bilar i Kina och i år kommer det att tillverkas ungefär 19 miljoner. Blänkande karosser strösslade med lättklädda damer var det som tonade upp sig i de enorma visningshallarna när man äntrade detta halvt färdigbyggda komplex. Unga kineser från den växande medelklassen trängdes för att fotografera antingen karossen – eller damerna. Bilen är en statussymbol i Kina som saknar motstycke i Sverige. För att se hur rik en kines egentligen är blir det svårt att enbart se på hur de bor eller vilka kläder de bär. Bilen har blivit ett av de främsta attributen för att visa att du kommit någonstans i livet. Populärast är givetvis utländska märken, gärna en svart sedan (kombin gör sig icke besvär på den kinesiska marknaden), Audi, BMW, Mercedes eller Lexus. Min teori om bilmarknaden i Kina är att kineser faktiskt behöver penisförlängare av rang och därför prioriterar bilköp framför till exempel en vettig lägenhet. Förresten är det Audis logga, som enligt kineserna är

en dubbel åtta, som tilltalar dem eftersom det är kinesernas främsta turtal. Kinesiska modeller på gång Annars är det mest Volkswagen, Hyundai och Toyota man ser på vägarna i Kina, förutom alla inhemska biltillverkare som producerar billiga bilar för lägre medelklassen. Mässan var självfallet även ett tillfälle för de inhemska producenterna att visa upp sig för världens ögon och kanske börja exportera sina mindre dåliga modeller. För att utländska tillverkare ska få tillgång till den kinesiska marknaden krävs ett samarbetsavtal med ett kinesiskt företag. Detta har lett till en mycket stor kunskap- och tekniköverföring till den kinesiska bilindustrin som kan komma att blomma ut i en frodande export inom de närmaste åren. Då kanske vi får se bilar som Röda Fanan, Långa Muren, Geely eller FAW (First Automobile Works) på den svenska bilmarknaden. För att inte tala om Hawtai som precis har köpt in sig i Saab och troligtvis kommer få tillgång till nyttig teknik för en utlandsexpansion. Det virrvarr av samarbetsavtal som råder mellan utländska och inhemska producenter gör det ibland svårt att hålla märkena isär. FAW har till exempel både avtal med Toyota och Volkswagen, samtidigt som SAIC (Shanghai Automotive Industry Corporation) har avtal att tillverka vissa Volkswagen-modeller samtidigt som de själva är bittra rivaler med FAW. Faktumet att de kinesiska tillverkarna dessutom segmenterar sig på hemmamarknaden med en rad egna märken gör förvirringen på mässan stor. Lilla biltillverkaren Geely har till exempel hela fem egna märken, förutom Volvo då,

bǎomǎ àodí   sàbó   wòěrwò   dàzhòng  

BMW Audi   Saab   Volvo   Volkswagen  

varav Gleagle är det mest innovativa. Volvo gömmer sig i hörnet Hur gick det då för Volvo på mässan? Nja, undanskuffade i den sista utställningshallen gjorde de inget större väsen av sig. Volvos nya konceptbil var inte heller något som verkade tilltala kineserna. Volvo går upp mot de tyngsta märkena i premiumklassen och har svårt att sälja in säkerhetstänket och familjebilen till ett folk som varken använder bilbälte eller har särskilt stora familjer. Betydelsen av Volvo ”jag rullar”, blir ”jag lullar” på kinesiska. Vi får hoppas att Geely kan hjälpa Volvo att anpassa sig bättre till den kinesiska marknaden – så att de slutar lulla runt. Miljön var inte huvudtemat på mässan, men det flesta tillverkarna presenterade åtminstone en konceptbil av hybridmodell. Toyota slog på stort och hade stor show kring sin nya plug-in hybrid som lanserades i en futuristisk miljö med extremt många snygga tjejer som åkte runt på små Segwayliknande farkoster på scenen. Det finns dock inte mycket hopp om att den kommer att slå så hårt eftersom bensinen i Kina är synnerligen billig och miljöargumentet därmed lätt försvinner i ett moln av kolproducerad el. Det var sammantaget en intensiv och häftig upplevelse att beskåda detta spektakel som knappast kommer att bli mindre hypat med åren. Räkna med att nästa års bilmässa kommer att överträffa årets med många hästkraftslängder.

r

41


M

GRÖNA SIDOR - Hållbarhet 2.0

DEN SISTA GRÖNA SIDAN AV MALIN

HÅLLBARHET 2.0 Valborgshelgens brus har precis lagt sig när jag slår mig ner framför datorn för att knåpa ihop mitt sista bidrag till Uppsalaekonomernas miljösida nummer ett. Med en fot kvar i studentvärlden och med den andra ute i verkligheten vill jag sammanfatta det allra viktigaste från dagens miljödebatt i för oss ekonomstudenter. Miljödebatten kommer att fortsätta, om inte i denna tidning så ute i företagsvärlden. Dock har den antagit en ny skepnad som idag kallas för hållbarhet. Den stora skillnaden är att hållbarhet syftar till alla faktorer som påverkar eller påverkas på längre sikt. Hållbarhet inkluderar allt i från fattigdom i utvecklingsländer till klimatförändringar och ekonomiska marknader. Det vi gör idag ska inte beröva andra från att göra samma sak imorgon. Verkligheten utanför teorin Vi lever i förändringarnas tid och som studenter kommer vi komma ut som nyexade i en verklighet ganska så olik den som beskrivs i våra teoriböcker. Frågan om klimatförändringar existerar och i så fall om de är skapade av människan, är inte längre relevant. Bevisningen i dag är närmast total och för dem som fortfarande inte insett konsekvenserna eller inte orkar bry sig är det dags att ta sig i kragen, om så enbart för att marknaden kräver det. Startskottet har gått Många tunga aktörer i företagsvärlden

42

har insett allvaret och gett sig in i hållbarhetsracet. En del gör det för att de ser nya affärsmöjligheter, andra ser legitima anledningar till energi- och pengasparande insatser, några få gör det av god vilja medan de allra flesta gör det för att de ser sig illa tvungna. Efterfrågan på hållbarhet tillsammans med starka fakta på att framtida resurser kommer att ta slut visar med en (osynlig) hand att de som inte ställer om sin verksamhet i tid kommer att bli utestängda. Produktlivscykler och funktionsförsäljning Jag hade äran att representera Uppsalas studenter på en hållbarhetsmässa för Sveriges miljöchefer i tidigare i våras. Det var mycket inspirerande att se så många stora företag på plats och lyssna på variationen på deras hållbarhetsarbete och visioner för framtiden. Trenden just nu går mot livscykelmodellen där företagen granskar hela sina produktionslinjer från råmaterial, genom underleverantörer ända till slutbehandling av kasserad produkt. Det talades också visionärt om ökad funktionsförsäljning där företagen säljer och tjänar pengar på digitala tjänster istället för produkterna i sig, för att komma ifrån ”slit och släng” konsumtionen. Ett föregångsexempel är Apple och deras appar till iPhone. Forskningen i dagsläget För att sammanfatta den senaste etablerade forskningen kring vår miljö, accepterat och erkänt av politiker i exempelvis EU, har man kommit fram till att vår jord har ändliga

Text & Foto: Malin Lindvall resurser. Råmaterial så som exempelvis bauxit (aluminium) och olja kommer inte ha en chans att förnyas med den förbrukningshastighet som vi håller. Även om vi inte kan använda allt som finns på vår planet så kommer tillgången med all sannolikhet att minska till ett negativt EROI (Energy Return on Investment). Det vill säga – det kostar mer än det smakar. Forskare kan idag bevisa att vissa naturkatastrofer är direkta konsekvenser av klimatförändringar. Därmed vet man också att vi, det sociala samhället, vår ekonomi och naturen är integrerade i jordens ekosystem och att en rubbning någonstans i systemet, kommer att få följder någon annanstans. Interdisciplinära studenter Summa summarum vill jag säga att det är bråttom. Arbetsmarknaden skriker efter hållbarhetstänkande och miljövetande ekonomer. Vill du spetsa till ditt CV rekommenderar jag varmt att läsa en av kurserna på Cemus som är Uppsala universitets mest nytänkande institution, ständigt á jour med hållbarhetsfrågor. Eller varför inte ge dig in i debatten själv och skriva om ämnet i en tidning nära dig? För mig är det dags att kavla upp kavajärmarna och ge mig in i den smutsiga verkligheten, men det är med varm hand jag lämnar över Gröna sidan till frivillig efterträdare. På återseende! [Följ miljomalin på twitter]


EMMAS KÖK - Chili con Carne & Macarons

K

Emmas kök

Chili con Carne & Macarons Text & Foto: Emma Mård Här kommer två recept som verkligen är värda att spara. Chili con Carnen är så god att man nästan längtar tills det blir lunch – om man har turen att få kvar lite till matlådan – men jag måste varna er som är känsliga för stark mat! Är du inte sugen på att laga något starkt kan du istället ge dig på Macarons. Små söta marängaktiga ”hamburgare” som passar som pricken över i:et till kaffet efter maten – eller bara ändå. Enjoy! Chili con carne – receptet räcker till 6 personer 800g högrev
| 100-140g bacon
| 5 dl rött vin
| 2 gula lökar
| 4 vitlöksklyftor
| 1 grön chili
| 1 röd chili
| 2-3 små-medelstora habanero chili
| 3 msk tomatpuré
| 1 tsk oregano
| 1 tsk timjan
| 2 burkar stora vita bönor
| 1 burk kikärtor
| färsk persilja
| salt & peppar
| olja Skär köttet i mindre bitar, ca 2 x 2 cm och bryn det i en gryta i lite olja tills det fått färg. Hacka under tiden lök, vitlök, chili och sidfläsk i mindre bitar. Tillsätt detta med köttet i grytan och låt steka några minuter. Spara gärna lite av den röda chilin till servering. Rör i tomatpuré, oregano, timjan och vin i grytan. Låt koka upp och därefter sjuda under lock i minst två timmar. Ta av locket efter två timmar och låt

Burmans bästa

– ”Summer Summer Summer Time...Summer Time” Text: Alexander Holland-Burman Illustration: Duong Le Åh vad ”fantastic” att sommaren äntligen är här! Solen skiner och tjejerna har äntligen vågat visa benen – precis som i Kalifornien. När det gäller sommarvädret (och att få napp i baren) är jag alltid optimistisk. Likaså när jag ska beställa in en sexa på Bryggan. Det finns få stunder som är så underbara som när jag får sätta mig med en nachotallrik på Snerikes i solskenet. Och vad passar inte bättre till välkryddade chips och guaca än en välsmakande shot? Vad ska man då välja och vraka bland i baren? Här kommer mina bästa tips för att få brudarna i brygga. Perfekt som första beställning när du äntrar klubben. Shit on the grass har allt att

grytan koka upp och koka i ytterligare 30 minuter. Smaka av med salt och peppar och vänd ner bönorna och kikärtorna i grytan. Servera chilin rykande het med färsk persilja och lite chili på toppen, gärna också med en bit rostat bröd till (och kanske lite crème fraîche)! Vaniljmacarons – receptet ger ca 40st små macarons 150g sötmandel
| 150g florsocker |
25g vaniljsocker
| 120g äggvitor |
185g strösocker
| 50g vatten Koka upp vatten i en kastrull och skålla mandeln i några minuter. Ta bort skalet och torka av mandeln innan du maler den fint. Blanda den rivna mandeln med siktat florsocker och vaniljsocker i en bunke. Vispa upp 60 gram äggvita till ett mjukt skum och tillsätt 35 gram socker under vispning så att du får en marängsmet. Blanda 150 gram socker och vatten till sockerlagen låt koka tills temperaturen nått 118 grader på en godistermometer. Under vispning på låg fart, häll socker-

lagen i marängsmeten. OBS! Detta måste göras ganska snabbt annars stelnar sockerlagen i kastrullen. Vispa marängen på medium/hög fart tills den kallnat helt och blivit glansig, detta tar ca 10-15 minuter. Rör i 60 gram äggvita i mandel, florsocker- och kakaoblandningen. Vänd i marängen och rör ihop till en jämn smet med en slickepott. Rör endast så att allting blandas. Fyll en spritspåse och spritsa ut små rundlar i femkronorsstorlek på en bakplåtspappersklädd plåt. Smeten ska flyta ut något efter ett tag och bli slät på ytan. Om den lämnar små toppar från spritsen, fukta ett finger med kallt vatten och släta till ytan. Värm ugnen till 150° C. Låt macaronerna vila på plåten i minst en halvtimme innan de gräddas. Grädda dem sedan i mitten av ugnen i ca 11-14 min. Smörkräm: 100g smör, rumsvarmt
| 1 1/2 dl florsocker
| 1 tsk vaniljsocker Rör ihop samtliga ingredienser till en jämn smet. Bred ut lite kräm på varje macaron när det är dags att äta.

leverera. Den är god, unik och saftig. Med grön ”creme de minthe” i botten och Baileys på toppen får jag tjejerna att dansa cancan hela natten lång. Medan andra väntar på att kön ska accelerera utanför, så tar du det lugnt med en Slippery nipple i näven. Det är så läckert när det är skiktat. Den oslagbara kombinationen av Sambuca och Baileys smeker gomen och kvällen blir garanterat oförglömlig. Vissa sommarkvällar är bättre än andra, vissa shots likaså. Lite klibbig, men den fräschar upp ”my breath every time”. Burmans Revenge (även kallad Minttu) är shoten som är som jag – stark (40 %), fräsch och billig. Ha en fantastisk shot-sommar. Vi ses i baren. Lika shots leka bäst. Heller en shot i magen, än tio i baren – eller? Cheers,

43


*

ORDFÖRANDERIET

Text: Ordföranderiet Foto: Erik Segerstolpe

ORDFÖRANDERIET ÖNSKAR EN TREVLIG SOMMAR!

Kära Uppsalaekonom, Det är slutet på vårterminen och det börjar bli dags för oss studenter att ta sommarlov, detta innebär även att vi fyra stämplar ut efter ett år i ordföranderiet. Det har varit utmanande, lärorikt och roligt – ett år vi aldrig kommer att glömma! Tack alla medlemmar, förtroendevalda och partners som gjort detta år till det fantastiska år det var! Vi blickar framåt mot nya äventyr och hoppas att vi ses på vägen. Det är med trygghet som vi nu lämnar över rodret till Tim, Christin, Jonas och Johanna och alla andra aktiva medlemmar. Vi ser fram emot att se föreningen fortsätta utvecklas och nå nya höjder! Ha en riktigt härlig sommar – tack för oss! Anna, Micke, Olle, Vickan

44


20 FRÅGOR - Bingo Rimér

K

20 FRÅGOR MED BINGO RIMÉR Text: Helena Lindblad Foto: Pressfoto 1. Vad skulle du aldrig klara dig utan? Min Blackberry. Den är oumbärlig! Den kan rädda livet på mig i en svår situation, den kan göra livet roligare. 2. Vad är ditt livs största bedrift? Ja först och främst är jag ju tvåbarnsfarsa, så det skulle väl vara det. Jag är stolt över mitt företag och att jag kan försörja mig på min kreativitet! 3. Vad stod det i ditt senaste sms? Åh jag håller på att skicka ut ett mass-sms. Det står: ”Hallå där! Jag ska ta lite roliga promobilder på mig själv och behöver lite snygga modeller. Kan du vara med på onsdag? Kram Bingo” 4. Vad är ditt bästa köp? Min dykarklocka, en Rolex Sea Dweller. 5. Din sjukaste dröm? Jag drömmer mycket konstiga drömmar! Till exempel att jag slåss för livet och dödar zombies, som om jag vore med i en actionfilm. Jag tror typ att jag är Bruce Willis! 6. Om du vore ett djur, vilket vore det? (Enligt Katrin Zytomierska) En surikat. 7. Ditt hus brinner, vad lämnar du helst kvar? Alla kläder som jag aldrig använder! Jag läste någonstans att 80 procent av det du har i din garderob aldrig används. Det kan nog stämma. 8. Vad skulle du göra om du var en kvinna för en dag? Ligga med så många som möjligt! Jag skulle utnyttja mina kvinnliga sidor och lura massor med män. 9. Vad är det fulaste du har i din garderob? En spräcklig kavaj, som ser ut som något som skulle använts i tv-serien Miami Vice eller av Babbsan. 10. När skämdes du senast och varför? Jag blev generad häromdagen då jag upptäckte att jag gått och blivit gubbe! Vi hade några ungdomar som höll på att tjuvringa på dörren till mitt kontor och jag kom på mig själv med att bli jättearg och jaga efter dem. Jag har blivit en sån gubbe som jag själv brukade jävlas med som ung! 11. Vilken är din favoritfilm? Medan vi faller. 12. Hur ser en perfekt kväll ut? God mat och dryck och trevligt sällskap. Det spelar ingen roll om vi är hemma eller ute. Innan var det definitivt mer sprit, brudar och utgång, men saker och ting har förändrats. 13. Om du bara fick dricka en dryck resten av livet, vad skulle det vara? Vatten. 14. Du har fått en tidsmaskin, vart åker du helst? Lagom långt bak i tiden. Jag åker till mitten av nittiotalet och köper andelar i Facebook. 15. Vilken person skulle du helst käka lunch med, levande som död? Antingen Elvis Presley eller Richard Branson. Elvis för att han är en legend med mycket anekdoter. Richard Branson för att få inspiration och möjligheten att diskutera entreprenörskap. 16. Bästa weekendstaden? New York. Det är staden som inte gör någon besviken! Den uppfyller nog allas förväntningar. 17. Vilken är din största miljösynd? Att jag ibland slänger kuvert i pappersinsamlingen trots att de har ett sådant där plastfönster. 18. Inga armar eller inga ben? Inga ben, då jag tror det är lättare att konstruera robotben än robotarmar. 19. Vad ser du mest fram emot? Fira sommaren här på mitt och Katrins nya sommarställe i skärgården. 20. Annars då? Livet just nu är fantastiskt! Ringo ligger i vagnen och sover. Nova är i skolan. Jag och Katrin sitter på bryggan och äter Operakällarens korvstroganoff medan fyra hantverkare jobbar i huset. Det kunde vara värre!

45


K

OLOVS KORSORD

ON

ÄR HÄRSKEN PENNINGUTLÅNARE

GAMMAL KOLA

Korsordskonstruktör: Olov Norlander

PRISSYNDIKAT OBÖJLIG

VAR VI VÄL ALLA 1/5

5

OBESATT SISTA SOVJETSTATEN?

KORT LUR? TRIBUNALSTAD BANKTRÄD INGEN SMUTSIG FLOD?

SKAPAR BOTTENSKALV

TVÅTALIG SNACKANDE REPRESENTANT?

SCANIARIVAL

INTE NEJ BLEV OMBYGD VILLA

TREA LUMPUR UNDERCIVILISATION?

3,14 FÖRDELNINGSINDEX

ÄR JAN PÅ ÖLAND

D R I L L O

KORT HD HAR NOOMI OCH OLA

LISTONBOXARE AFTONUNDERHÅLLNING

SPELBOLAG

SOCKRAS LÖSER FLITIG EKOSTUDENT

2

DDR MINISTERIUM VANITY FAIR

HAR VI VÄL SKATTEN?

GENERERAR RODEOINVESTERING? PARTIKELN BÖR MAN BERUSANDE ATMOSFÄR DJUNGELVRÅL PASCAL KALUFS

4

EN BARACK

7

HAR VI UTSEENDE TAR LAT SPANJOR?

LYXIG TOYOTA 3

KONTINENTALT MÄSTERSKAP

SMILA NORDISKA KOMPANIET

SPANSK BIL

BOLLTROLLARPRICA

VINST

ÄR FOT UR LED

SAKNAR ENTUSIASM GJORDE DEGTJUVEN? BASKGRUPP

KELSJUK SYSTER TILL BUSFRÖ

KNOW-HOW

BRITTTABLOID

KROPPSLIGT NAMN

KANSKE

KORT SKATTMAS

POPULÄR ERIC

TERRABYTE ISBRYTARE KORT TILLSTÄLLNING 6 EN SES PÅ STOCKEN

KÄNNER ÄCKLAD

FÖRETAG MED OFF 1

OPERERA HÄNGER I KLASAR MELLANNAMN MED ANOR

UNITED PORTUGIS VÄNSTER SOM HATAR HÖGER

SENEGAL EU:S NASA LEGOBIT ANSIKTSREFLEXA ENGELSKA FOTBOLLSFÖRBUNDET ÄR VÄL LITE BAKOM?

46

För facit, se Uppsalaekonomernas hemsida under fliken Reversen


SAMARBETSSIDAN

*

Vi vill tacka våra partners för ett gott samarbete och ser fram emot det kommande året! HUVUDSAMARBETSPARTNERS:

SAMARBETSPARTNERS:

47


pwc.com/se/student

PwC omsätter teori till praktik Viktor Gällström började som trainee hos oss i januari 2011. Har du några frågor om hur det är att vara trainee på PwC kan du maila Viktor: viktor.gallstrom@se.pwc.com

Är det något vi på PwC har lärt oss så är det att studenter efterfrågar inblick i vårt företag och vill veta vad vi egentligen gör. Är du nyfiken? Funderar du på att bli revisor i framtiden eller kanske management konsult? Eller är det som skattejurist du vill jobba när du är klar med plugget. Ingen fara – vi har alla möjligheter hos oss! Dock kan vi rekommendera dig att börja med att pröva på innan du bestämmer dig fullt och fast. Vi har praktikplatser för ekonomer, statsvetare och juriststuderande, vi har traineeprogram för ekonomer, systemvetare och civilingenjörer och nu har vi även casetävlingar där alla som vill får ansöka, inga krav på specifik utbildning. Så kolla in vår hemsida redan idag för att ta reda på vilka möjligheter vi har att erbjuda just dig. Vi finns även på Facebook www.facebook.com/pwcstudent

Reversen nr 3, 2011  

Föreningen Uppsalaekonomernas egna tidning. www.uppsalaekono...