Page 1

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING & ANBUD

N U M M E R 3 • A P R I L 2 0 0 9 • W W W. U P P H A N D L I N G 2 4 . S E

Kammarrättens domar analyserade

TRE AV FYRA MÅL AVGÖRS AV ENSAM DOMARE OPS: Offentlig Privat Samverkan

OPS SÄNKER KOSTNADERNA MED 30 PROCENT Svevia köper elektroniskt

”BARA FÖRDELAR MED E-HANDEL”

Så mycket tjänar en upphandlare (det är (det är m mer er ä än nd du u ttror) rorr)

U24-03 Omslag.indd 1

SÅ FUNKAR NATIONELLA UPPHANDLINGSSTÖDET

SVÅR KONST ATT UPPHANDLA KONST

Daniel Moius, Kammarkollegiet, ansvarar för miljonsatsningen på offentlig upphandling.

Anders Svenson, Konkurrensverket, välkomnar nytt klarläggande från Regeringsrätten.

2009-04-07 15:45:08


InnehĂĽll

NUMMER 3/2009

AFFĂ„RSTIDNINGEN FĂ–R DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING & ANBUD

/ 6 . . & 3    t  " 1 3 * -       t  8 8 8 6 1 1 ) " / % - * / (    4 &

Kammarrättens domar analyserade

TRE AV FYRA MĂ…L AVGĂ–RS AV ENSAM DOMARE OPS: Offentlig Privat Samverkan

OPS SĂ„NKER KOSTNADERNA MED 30 PROCENT

34

Svevia kĂśper elektroniskt troniskt

�BARA FÖRDELAR AR MED E-HANDEL� EL�

Sü S mycket myc m cket c kett tjänar en upphandlare (det är mer än du tror)

4

SĂ… FUNKAR NATIONELLA DLINGSSTĂ–DET UPPHANDLINGSSTĂ–DET

SVĂ…R KONST ATT UPPHANDLA KONSTT

Daniel Moius, Kammarkollegiet, markollegiet, ansvarar fĂśr miljonsatsningen pĂĽ ĂĽ offentlig upphandling.

Anders Svenson, Konkurrensverket, välkom välkomnar mnar nytt klarläggande frün Regeringsrätten.

KrÜnikan – Lisbeth Johnson Upphandlingsfrügorna har kommit in i vardagslivet.

6

KrÜnikan – Stig-BjÜrn Ljunggren Det som tidigare var stora komplexa system av internt skÜtt offentlig verksamhet är nu Üppnad fÜr allmänheten.

8

Fortsatt debatt om ramavtal Kunderna avgÜr vilken prismodell som är bäst, skriver Thomas Idermark, vd pü SKL Kommentus.

11 Enkät Hur kan man hÜja statusen pü upphandling?

12 Oerfaren domare avgÜr Peter Adanko har tittat pü 129 upphandlingsmül i kammarätten. En domare avgÜr i snitt ett halvt mül.

60 46

38

38 Nationellt upphandlingsstÜd Offentlig upphandling ska utvecklas. 22 miljoner avsätts ürligen till ett särskilt stÜd fÜr upphandling.

40 FÜrsvaret handlar med OPS FÜrsvarsmakten fÜljer alltid en OPSstrategi när den upphandlar en tjänst.

56 Juristen TvĂĽ domar men olika resultat. VĂĽr juridikexpert gĂĽr igenom tvĂĽ upphandlingsfall.

58 Früga vüra experter Upphandling24 har samlat ledande experter inom fyra omrüden som är redo att besvara dina frügor.

44 Tuffa krav pü leverantÜrer Kontorsbranschen ställer hürda krav pü sina leverantÜrer.

46 SvĂĽr konst kĂśpa konst Det är en konst att handla konst eftersom det ďŹ nns undantag frĂĽn LOU.

60 Karriär: Sü mycket tjänar en upphandlare Vill du ha hÜgre lÜn som upphandlare? Välj dü rätt arbetsgivare. Bäst tjänar en upphandlingschef pü ett offentligt ägt bolag.

64 De bytte sida 48 Deltagarrekord pü SOI-träff SOI fyllde 30 ür och 500 kom till den ürliga konferensen.

52 Stora Ramavtalsdagen Det blev succĂŠ fĂśr Stora Ramavtalsdagen.

Magnus Eliasson gick frün FÜrsvaret till Skandia. BjÜrn Kruse lämnade det privata näringslivet fÜr Citybanan.

66 Upphandlingschef pü plats Efter drygt ett ür har Norrtälje fütt en upphandlingschef.

34 Bara fÜrdelar med e-handel John Egeberg, inkÜpare pü Svevia, är entusiastisk Üver e-handelssystem.

66 2

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 InnehĂĽll och ledare.indd 2

34

32 WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 15:53:46


LEDARE

MER ÄN BARA EN TIDNING

UPPHANDLING24 NUMMER 3 2009

Undvik skandaler: Stärk upphandlingens ställning » I BÖRJAN AV april kom Riksrevisionens granskning av

WWW.UH24.SE Snabba nyheter, uppdateras flera gånger per dag.

V NYHETSBRE

Minst sex konferenser per år: Ramavtal, einköp, miljö&etik med flera. Läs mer på www.uh24.se/konferens

Varje vecka via epost med en sammanfattning av de senaste nyheterna. Anmäl dig på: WWW.UH24.SE/ NYHETSBREV Det är gratis!

KONFERENS ER

REDAKTION & MARKNAD Ansvarig utgivare och chefredaktör: Bo Nordlin,bn@uh24.se, 08-453 63 12 Redaktionssekreterare: Helle Kierkegaard, helle.kierkegaard@idg.se Redaktör: Eva Wenström, eva@uh24.se Form: Nina Mattsoff, nina.mattsoff@idg.se Affärschef: Åsa Johansson, asa.johansson@idg.se, 08-453 61 05 Annonser: Isabelle Delorme, isabelle.delorme@idg.se, 08-453 62 73 Annonsmaterial: Peter Nyström, annons@idg.se, 08-453 61 40 Vd: Anders Huldt, anders.huldt@uh24.se

Prenumeration: Ett år kostar 1 795 kronor. Teckna dig på pren.uh24.se eller på telefon 08-453 61 00. Prenumeration och adressändring: 08-453 61 00 (öppet 8.00-17.00, fre 8.00-12.00), kundservice@idg.se eller prenumeration.idg.se Fax 08-453 60 65

Tryck: Sörmlands Grafiska.

Postadress: Upphandling24, 106 78 Stockholm Besöksadress: Karlbergsvägen 77 Telefon: 08-453 60 00 (växel) E-post till redaktionen: red@uh24.se Utgivare: Upphandling24 AB

ISO 14001:2004-certifierad, vilket innebär att tryckeriet arbetar systematiskt för att minimera miljöbelastningen.

ISSN: 1654-725X

WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 Innehåll och ledare.indd 3

Foto: Henrik Lundkvist

WEBB

Försäkringskassans it-inköp. Svidande kritik, som har återgivits i många medier som annars är helt ointresserade av upphandling. Vad de flesta har glömt bort i rapporteringen är rapportens viktigaste punkter: orsak och konsekvens. Vad har den felaktiga hanteringen av inköpsprocessen fått för följder? Enligt Riksrevisionen har felaktigheterna i processen lett till att konkurrensen har blivit sämre och Försäkringskassan har fått sämre villkor. I klartext: Försäkringskassan har fått betala mer för sina it-lösningar. Vi alla har fått sämre valuta för våra skattekronor. Men orsaken då? Varför blev det fel när Försäkringskassan köpte it. Det måste ju vara det allra mest intressanta. Här finns det riktigt sprängstoff dolt långt ner i Riksrevisionens rapport. Inköpsenheten på Försäkringskassan har haft en för svag ställning gentemot mot de interna beställarna.

”En stark intern ställning för inköp och upphandling ger bättre inköp” En svag ställning i organisationen för inköp och upphandling leder till sämre inköp. Det här är så viktigt att vi vänder på det och tar det en gång till: En stark ställning för inköp och upphandling ger bättre inköp. På Försäkringskassan pågår redan ett arbete med att förbättra förutsättningarna för upphandling och inköp. Det noterar också Riksrevisionen i sin rapport. Hur ser det ut i din organisation? Har upphandling och inköp den strategiska vikt som det borde ha? Om inte finns det två sätt att fixa det på. Du kan vänta tills skandalen exploderar och Riksrevisionen granskar just din verksamhet eller så gör du något åt saken. Ligg på din kommunchef, generaldirektör eller vd och visa vilken nytta ni gör och vad ni skulle åstadkomma med en starkare ställning i organisationen. Du kan ju passa på att vifta med Riksrevisionens rapport som ett varnande exempel på vad som kan hända när upphandlingsavdelningen har för svag ställning. Bläddra för övrigt fram till sidan 11 och läs hur sex upphandlare ser på sin status i organisationen.

Bo Nordlin chefredaktör, 08-453 63 12 bn@uh24.se UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

3

2009-04-07 15:53:04


Krönika

Mer än bara upphandling » TELEFONEN RINGDE OCH jag lyfte luren och presenterade mig. I andra änden hördes en röst, obekant för mig och med ett ärende som jag inte riktigt hade väntat mig. ”Arbetar du med upphandlingar i kommunen?”, frågade rösten. Jag bekräftade riktigheten i detta och sedan kom frågan. ”Vet du hur mycket man ska betala för transporten av personer som avlidit på ett kommunalt äldreboende?” Det var en fråga jag inte riktigt hade väntat mig men kanske borde jag ha varit beredd. Upphandling är så mycket mer än sträckan från förfrågningsunderlag till avtal. I det här fallet visade det sig att det i allra högsta grad hade blivit det. Så här låg det nämligen till.

frågorna hade kommit in i vardagslivet hos många och i just det här fallet kommit att direkt beröra den egna eller snarare dödsboets plånbok. För mig blev den här historien ytterligare en bekräftelse och en oväntad och kanske lite udda sådan på att offentlig upphandling är mer än bara sträckan från förfrågningsunderlag till avtal. Det finns ofta en tredje, i själva upphandlingsprocessen osynlig, part som berörs, nämligen mottagaren

”Upphandlingsfrågorna hade kommit in i vardagslivet”

» KONKURRENSVERKET HADE GJORT en så kallad

gryningsräd mot begravningsbyråer i kommunen. Lokaltidningen hade fått tag i nyheten och gjort en helsida av saken. Min första reaktion var den vanliga kanske något inskränkta professionella nämligen – så bra, nu får vi säkert in fler anbud med en bättre konkurrens och förhoppningsvis lägre priser än senast. Och det skulle ha varit mycket välkommet för vi hade fått två anbud med på kronan samma pris och ett pris betydligt högre än i andra jämförbara kommuner. Men som ni redan vet, jag gjorde denna gång snabbt en annan upptäckt. Det blev fler samtal från anhöriga som undrade vad som gällde och om det inte var så att de hade betalat för mycket i de fall de hade anlitat begravnings-byråerna eller om de över huvud taget alls skulle ha stått för kostnaden. Upphandlings-

av den tjänst som upphandlas och givetvis medborgaren, skattebetalaren som ska stå för fiolerna. Det är nyttigt med sådana handfasta påminnelser ibland.

» OCH HÅLL I er nu. Jag har jublat högt av glädje över en

rapport om upphandling från en statlig myndighet. Det är ju inte varje dag som det inträffar men nu har det skett. Jag har i min hand fått Nuteks rapport om ”Elektroniska upphandlingar och dess potential att förenkla för företag”. Jag håller med om allt – analysen, slutsatserna och rekommendationerna. Rubbet! Tänk om vi skulle hjälpas åt att se till så rekommendationerna också blev verklighet, att det blev en bredare spridning av elektroniska upphandlingssystem, att upphandlingsfrågor i den offentliga sektorn i likhet med inom den privata blev betraktade som strategiska, att vi vågade öka vår interaktion med privata aktörer och blev bättre på att följa upp ingångna avtal. Låt oss ta i hand på det. Jag ska försöka dra mitt lilla ■ strå till den stacken.

LISBETH JOHNSON är upphandlingsansvarig i Halmstads kommun och ordförande i SOI.

4

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2009

U24-03 Kronika Lisbeth.indd 4

Foto: Dan-Åke Wälivaara

Läs fler krönikor av Lisbeth Johnson på webben: www.uh24.se/lisbeth WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 09:17:02


EHRENSTRÅHLE BBDO

Vi lägger grunden. Det ska byggas 10 000 vindkraftverk i Sverige för att öka mängden förnybar energi. Någon måste lägga grunden för alla dessa vindkraftverk, så att de står stadigt, årtionde efter årtionde. Det gör vi. Vi bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur.

www.svevia.se

Alltid på väg Svevia.indd

1

1010136ea-Svevia-Vi_lagger_grunden_213x285.indd 1

2009-04-07

10:46:26

09-04-06 11.51.12


Krönika

Storebror ser oss – och vi ser storebror » ETT NYCKELORD FÖR att förstå dagens samhälle är

genomskinlighet, eller transparens som vi vanligtvis säger. Ett annat alternativord är insyn som vi ofta använder för att betona den demokratiska samhällsordningen där alla ska vara ”delaktiga”, vara ”förankrade” och ”känna att de är med och äger processen”. Formellt sammanfattar vi svenskar genomskinligheten i offentlighetsprincipen, som går ut på att alla ska kunna ta del av vad den offentliga makten pysslar med. Baksidan av detta mynt är att vi har en stark genomskinlighet också från ovan. Vi svenskar är sedan 1600-talet nogsamt registrerade, vilket släktforskare älskar men skattetyngda avskyr. Storebror ser oss. Men vi ser också storebror. Vi vet mer än vi vill veta om vad amerikanska presidenter har för sig på kontoret. Varje steg förtroendevalda tar registreras av omvärlden. Medierna följer dem i hasorna och amatörjournalisten allmänheten registrerar alla rörelser med sin handdator och mobilkamera.

» DET FINNS INGA slottsmurar eller direktionsrum som

hindrar omvärlden från att ta del av överhetens excesser. Vi kan alla ta del av skvallret om deras kärleksrelationer. Det som förr var tissel och tassel läggs nu ut på nätet. Sanning eller inte spelar mindre roll. Alla får veta allt. Vi vet också vilka bonusar de har och hjälps alla åt att jaga ut näringslivets toppar i den mediala skärselden så att de lär sig det genomskinliga samhällets nya villkor. Att verka är att synas. Den digitala skambacken är till för alla, stor som liten. Och om ingen verkar se oss finns det alltid bloggar. Där lägger folk ut sina innersta tankar – sådant som tidigare var en hemlig dagbok läggs nu upp för allmän beskådan. Och när det gäller bildredovisningen händer det att man ibland längtar tillbaka till den pryda tiden när foton togs bara vid 50-årskalas. I dag är vi filmade dag för dag, vecka för vecka, från det första ultraljudet STIG-BJÖRN LJUNGGREN är samhällsvetare och samhällsdebattör.

6

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2009

U24-03 Kronika stigbjorn.indd 6

till sista veckan på långvården. Möjligtvis har vi lagt oss av med forna tiders vanor, med att lägga liket på lit de parade eller dödsmasker. Denna genomskinlighet – den vi åstadkommer själva för våra medmänniskor – är ett slags horisontell transparens vi mer eller mindre frivilligt åstadkommer i vår narcissistiska längtan efter att få omvärldens bekräftelse. Vi bloggar om våra tankar, vi lägger ut vår status på Facebook och Twittrar om vi går på muggen. Bevakningskameror är uppsatta nästan överallt, på gator och i affärer, och efter vägarna. Våra samtal på mobilen lagras och begår vi lagvidrigheter går det alltid att vaska fram våra elektroniska fotspår, gamla sms och mejl, där varje rörelse finns registrerad.

» NATURLIGTVIS ÄR UPPHANDLINGAR en del av denna

process av ökad öppenhet. Det som tidigare var stora komplexa system av internt skött offentlig verksamhet är nu öppnad för allmänheten. Allra längst går förstås utmanarrätten, men samman-

”Allt som kan läggs ut på nätet och blir föremål för anbud och köpslagan” taget innebär den här utvecklingen inte bara att verksamheter kan konkurrensutsättas, utan också att beslutsfattarna tvingas precisera vad den offentliga verksamheten egentligen ska gå ut på. Hela den offentliga apparaten har öppnats upp, blivit mer genomskinlig. Visst. Det finns fortfarande områden som är så komplexa att ingen riktigt begriper dem. Det lär ska finnas en handfull personer i det här landet som fullt ut behärskar socialförsäkringar och pensionssystem. Men det beror inte på att särintressen försöker förhindra genomskinlighet, utan att verkligheten är svår att begripa ibland.

» JAG TROR ATT upphandlingsprincipen kommer att

sprida sig till allt fler områden. Den långsiktiga trenden är väl uppenbar – allt som kan läggs ut på nätet och blir föremål för anbud och köpslagan. Min gissning är därför att precis som vi har ett ”Blocket” för prylar kommer vi också att ha motsvarande marknadsplatser för service– såväl privat som offentligt, stor som liten. Men mer om det en annan ■ gång.

Läs fler krönikor av Stig-Björn Ljunggren på webben: www.uh24.se/stig-bjorn WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 09:16:43


Viktigaste konferenserna 2009 12 maj 2009

21 september 2009

Stora e-inköpsdagen

Upphandla med etik- och miljökrav

Gör hela inköpsprocessen digital. Kommuner, landsting och myndigheter i framkant visar hur de arbetar med elektroniska inköp och vilka konsekvenser det får. Anmälan och mer information: www.uh24.se/einkop

Att ställa etiska krav och miljökrav vid upphandling blir allt viktigare. Många praktikfall under, speciellt fokus på uppföljningen av de kraven. Anmälan och mer information: www.uh24.se/etikmiljo

4 november 2009

Innovativa upphandlingar Det sprudlar av innovation inom upphandlingsvärlden. Kom och ta del av de senaste rönen. Lär dig mer om nya, smarta sätt att upphandla som kombinatorisk upphandling, funktionsupphandling och nya utvärderingsmodeller. Anmälan och mer information: www.uh24.se/innovativa

www.uh24.se/konferens

Konferenser 2009 blad att dela utindd.indd 17

Foto: Thor Balkhed

2009-04-07 09:10:43


Debatt

Gör din röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till debatt@uh24.se.

– Sättet

ligt Osunt och olag med bonus i ramavtal samordnade

r när det Vi gör dåliga affäre tnader på läggs okända kos Transupphandli toppen av priset. den gen: sättet att sen försvinner och ett ruttet ägg i kor en par Le . en andling att gå om ta betalt för upph a affären riskerar god s vis ala en verantören får bet e- intet. levveopp som le för utförda procent på det bel Ersättningsnivån samordportion de på pro i e jer säl int r en stå rantör uppdrag som d n. tna ale kos avt lla ram nade till den ree r r den en kräver, även hä nggen lin dli I praktiken betala and ph up n, ifte omlysavg gen ten he till t en he de jlig an avrop saknas mö ren själveftersom leverantö ning. i det den som in r era kyl kal klart Det här är en tjänst . ndighets set pri e rad offere utförs för annan my d är ställd räkning och därme alt döljer den entlig der Lagen om off un » SÄTTET ATTstnTAadbet igt ml ori enkelt en, ger andling. Med ett riktiga ko ph up er ad stn sko ats ng sop dli an den r ph ha up e nd höga medgiva gligt. Låt mig s av en och kan vara ola undan och ersatt förklara: ordnade

d sam » DET ÄR BRAngme ar, men det finns

att ta betalt döljer den riktiga kostnaden, säger Johan Almesjö, vd på Inköp Gävleborg.

den ofta för ger nytta. Det gör säljare. Det jag både köpare och ander är hur vi upph ättter gassät ifråga e förklarar de lingens vita riddar korgen! tre ruttna äggen i nshus?

ÄGG i hö » KASTAR JAG öp Gävleborg är ett

Nej. Ink ningsförkommunalt samord är att bund vars uppdrag och tjänster upphandla varor re, tio för förbundets äga kring Gävlekommuner i och borgs län. upphandDessutom säljer vi ster till offentliga jän gst lin där värdet , där vi tar direktupphandling aktörer i vår region det att för utförd tjänst. kan vara högt. Är alt bet llåten bonusbetrakta som en oti Vi har tillämpat ett ? al, men det direktupphandling system i några avt gera ut. har vi börjat att ran EN styggelse som , Kammarkollegiet, tus en mm Ko » FÖRETEELSENutÄR och ersättas av d ruttna ägg bör rensas VHS och andra me kostnader som rde följa efter. bo gen öppet redovisade kor i . , ttjar tjänsten delas av de som ny Johan Almesjög hängare av bor vd, Inköp Gävle Jag är en varm an ordning samordning där sam

Johan Almesjös inlägg i förra numret av Upphandling24.

DEBATTEN OM SAMORDNADE RAMAVTAL FORTSÄTTER

8

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 debatt.indd 8

Thomas Idermark, vd på SKL KOmmentus, tycker kunden ska få bestämma vilken prismodell som passar bäst.

landsting. Intäkterna tas in i förhållande till utnyttjandet av upphandlingsavtalen och därmed i förhållande till nyttan av de lägre kostnaderna. Överskotten kommer kommuner och landsting tillgodo genom utdelningar och koncernbidrag via vår ägare SKL. Vilka prismodeller som passar i olika situationer tycker jag är upp till kunderna att avgöra.

Thomas Idermark vd, SKL Kommentus

» JOHAN ALMESJÖ,VD vid Inköp Gävleborg, tar upp en viktig fråga i sitt inlägg om osund och olaglig bonus i samordnade ramavtal. Samordnade offentliga upphandlingar ska självklart ske på ett öppet och kostnadseffektivt sätt. Statens regler och offentlighetsprincipen garanterar öppenhet och genomlysning. De årliga intäkterna och kostnaderna för it-upphandlingen framgår av årsredovisningen, senast för Verva 2008. För 2009 kommer Kammarkollegiet att redovisa uppgifterna. Granskningen av det ekonomiska resultatet sker, som för all annan statlig verksamhet, av Riksrevisionen. Upphandlingsverksamheten har krav på ett ekonomiskt nollresultat över tid. Avgiftens storlek bestäms därför årligen efter samråd med Ekonomistyrningsverket. Vår administrativt enkla debiteringsmodell, som också används i flera europeiska länder, är att låta leverantören betala en viss procentsats av omsättningen. En samordnad it-upphandling vid Kammarkollegiet omfattar normalt mer än 800

Foto: Pär Rittsel

» VÅRA KUNDER GÖR ett aktivt val när de väljer oss. För många kommuner och landsting är vår prismodell ett bekvämt och effektivt komplement eftersom den inte kräver direkta kostnadsutlägg i form av en egen upphandlingsorganisation eller konsultkostnader. Betalningen ombesörjs av SKL Kommentus och tas ut av leverantörer i förhållande till utnyttjandet. Det ger en god flexibilitet för kommunerna och landstingen och en rättvis fördelning av kostnaderna. Framförallt mindre kommuner har ofta inte råd med konsultkostnader för denna typ av projekt och skulle kanske utan vårt erbjudande tvingas avstå från att få hjälp med upphandlingar och därmed riskera att få högre kostnader för inköpta produkter. Ju enklare och bättre vi kan ge Sveriges kommuner och landsting möjlighet att utnyttja samordnade upphandlingar, desto lägre kostnader och desto bättre fungerande marknad med likvärdig och transparent hantering av leverantörer. De ersättningar SKL Kommentus får tillfaller i slutändan Sveriges kommuner och

Foto: David Bicho

”Kunderna avgör vilken Vår betalmodell är prismodell som passar bäst” transparent

Hans Sundström, Kammarkollegiet, framhåller att alla kostnader framgår tydligt i årsredovisningen..

myndigheter, kommuner och landsting och ger stordriftsfördelar. Den senaste pc-upphandlingen kostade två miljoner kronor, fördelat på samtliga kunder blir kostnaden 2 500 kronor per myndighet, vilket måste betraktas som lågt. Ett debiteringssystem som är både öppet och kostnadseffektivt kan svårligen komma i konflikt med några upphandlingsregler.

Hans Sundström

jurist, it-upphandlingen vid Kammarkollegiet

WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-06 17:57:58


Därför har jag slutat lämna anbud » ATT TA FRAM underlagen som krävs för att lämna anbud i offentlig upphandling av arkitekttjänster är så pass dyrt att små företag hamnar i en omöjlig konkurrenssituation jämfört med större företag. När jag startade eget arkitektkontor lade jag ner en veckas arbetstid på att delta i en upphandling. 100 av procent av min byrås knappa resurser gick åt att skriva anbudet under den veckan. Det är orimligt för ett litet företag. Nästa problem är kraven som ställs. Mitt anbud fick lägsta poäng när det gällde erfarenhet, trots att jag har mer än 20 år i yrket. Eftersom mitt bolag var nystartat räknades inte min erfarenhet. Däremot fick mitt anbud högsta poäng för mitt kvalitetsintyg, ett dokument som jag i princip hade lånat rakt av

från en kollega i branschen. Det tredje problemet är att nästan all vikt läggs vid priset. Det gagnar bara dem som lägger oseriöst låga anbud. I slutänden

leder de extremlåga anbuden ofta till tilläggsarbeten som gör hela upphandlingen förgäves. Den här galenskapen har fått mig att helt sluta lämna anbud i

Anna-Karin Ljungh Ljungh Arkitekter

Det här händer i Upphandlingssverige När?

Vad?

Vem?

Var?

28 april

FR Forum 2000

12 maj

Stora e-upphandlingsdagen

Upphandling24

Stockholm

14 maj

Upphandla revisionstjänster

SKL

Stockholm

21 september

Upphandla kvalitet, etik och miljö

Upphandling24

Stockholm

30 sep-1 okt

Upphandlingskonferensen

Swedish Medtech, LfU, SKL

Uppsala

4 november

Innovativa upphandlingar

Upphandling24

Stockholm

17-19 november

Kvalitetsmässan

Göteborgs stad/VGR

Göteborg

22-24 mars 2010

SOI:s årskonferens

SOI

Östersund

7 0 0 0 0 A R T I K L A R A I

offentliga upphandlingar. Jag kommer tillbaka när upphandlare vågar titta bortom formaliteter och lägsta möjliga pris för att i stället kräva kreativitet och nytänkande.

G E R

Stockholm

Allt mellan antenn och jord Æ 70 000 elektronikprodukter Æ Omedelbar leverans ELFA vann statliga upphandlingen av elektronikkomponenter med Försvarsmakten, 2009

ELFA AB, 175 80 Järfälla Tel. 020-75 80 00 | www.elfa.se | kundservice@elfa.se | Fax 020-75 80 10

WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 debatt.indd 9

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

9

2009-04-06 17:58:13


Dagliga affärsnyheter om upphandling Sök efter marknadens alla utbildningar för upphandlare

Fördjupande reportage

Kalendarum för upphandlare

Lediga jobb för upphandlare

Debatt om upphandling De senaste nyheterna om upphandling Krönikor

www.upphandling24.se


Enkät

HÖJD STATUS PÅ INKÖP

”Vilken status har upphandling i er verksamhet och hur kan man höja den?” TEXT: HELENA ZACHARIAS S O N

Job Paulsson,upphandlingschef,Danderyds kommun

Pernilla Mjöberg,inköpschef, Alvesta kommun

’’

Vi sitter inte i ledningsfunktionen, under ligger under ekonomiavdelningen. Min personliga uppfattning är att det borde ha högre status. Inom den privata sektorn har man ofta en annan syn på inköp än i den offentliga sektorn. Det som skiljer åt är om man vill se det som en servicefunktion eller en styrningsfunktion. Jag tycker att upphandling är en ledningsfråga, som i dag inte tillhör de mest prioriterade. Vi är underbemannade, man brukar säga att det går 10 säljare på varje inköpare. Så ett sätt att höja statusen skulle vara att rekrytera fler. Mikael Westerlund, upphandlare, Norrbottens läns landsting

’’

I år har upphandling fått högre status. Vi har fått regler och riktlinjer som har slagit fast att alla inköp ska gå igenom oss. Dokumentsmässigt har vi hög status men naturligtvis finns det vissa juveler som köper själv och ser på oss som ”administrativt tjafs”. Det behövs information och utbildning för att få folk att förstå att den tid som vi lägger på att träffa leverantörer och kolla upp marknaden också räknas in i priset. Om avtalspriset är 100 kronor och de har köpt något på Clas Ohlson för 50 är det inte billigare, eftersom vi har räknat in resten också. WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 Enkatfragan.indd 11

’’

Hans Classon,granskar upphandlingar åt stadsrevisionen, Stockholms stad

’’

För oss är det en stor och viktig fråga. Det handlar om stora pengar och vi har 32 förvaltningar och 15 bolag, så vi är väldigt många som jobbar här. Jag tror att man höjer statusen genom att informera inom organisationen. Kompetensen finns redan. Barbro Eklund,upphandlare,Huddinge kommun

’’

Upphandlingar är mer prioriterade. Vi är flera medarbetare i dag än tidigare men det är fortfarande svårt att rekrytera folk. Folk är mer uppmärksamma nu på att de ska komma till oss så vi har mer att göra. Det finns en hel del utbildningar och högskolepoäng man kan ta för att skaffa sig ytterligare kompetens i LOU. Jag tror att en satsning från arbetsgivarna på att vidareutbilda medarbetarna skulle kunna höja statusen. Även att man satsar på unga så att man får en tillväxt i yrket.

Tidigare levde upphandlingsverksamheten en förhållandevis anonym tillvaro. Någon i organisationen fick uppgiften att sköta inköpen och där stannade det. I dag är situationen en helt annan. Lagstiftningen kring offentlig upphandling är detaljreglerad vilket gör att efterfrågan på expertkompetens ökar. Jag upplever också att man alltmer förstår upphandlingsfunktionens strategiska betydelse. Men mer behövs för att öka medvetenheten hos politikerna. Ofta tittar de på administrativa lönekostnader i stället för att se att det finns mycket pengar att tjäna genom att tillsätta resurser på till kvalitetssäkring i upphandlingsprocesserna. Här behövs en rejäl informationsinsats.

Gunnar Stålberg,upphandlingschef,Landstinget i Dalarna

’’

Det har en hög status här, vi har det verkligen bra. Vi är med där det händer och har visat vad vi kan. Nu är offentlig upphandling verkligen på tapeten. Det är 500 miljarder offentliga pengar som upphandlas varje år. Det måste man ha respekt för. UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

11

2009-04-07 13:23:40


Senaste nytt

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE

Jag blev förvånad över att det var så pass många mål där det bara fanns en domare, säger Peter Adanko.

Notiser Elva länsrätter läggs ner

*** ”Konsumenter gynnas” »

Det är konsumenterna som blir vinnare när apoteksmarknaden öppnas för fler än Apoteket. Det framhöll Konkurrensverkets nye generaldirektör Dan Sjöblom vid en utfrågning i riksdagens socialutskott. Vid Konkurrensverkets bedömning av den föreslagna omregleringen av apoteksmarknaden, som riksdagen ska ta ställning till, har ledstjärnan varit vilka effekter detta kan förväntas få för konsumenterna – Fler aktörer på apoteksmarknaden gynnar konsumenterna. Konkurrensverket framhåller att det är viktigt med tydliga regler för apotekets verksamhet.

12

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 Nyheter.indd 12

Foto Björn K Nilsson

»

Regeringen vill minska antalet länsrätter och föreslår i en proposition att dagens 23 länsrätter blir tolv. Många länsrätter har för få mål och genom att slå ihop domstolar kommer antalet mål per domstol att öka. Ett mindre antal länsrätter skapar bättre möjligheter till specialisering i domstolarna, vilket leder till ökad kvalitet i dömandet och en mer effektiv målhantering, menar regeringen. – Genom förslaget tar regeringen ett helhetsgrepp som skapar en långsiktigt hög kvalitet och effektivitet i domstolarna, säger justitieminister Beatrice Ask. Regeringen föreslår också att länsrätterna byter namn till förvaltningsrätter. Förändringen beräknas träda i kraft den 15 februari 2010. Länsrätten är en allmän förvaltningsdomstol och handlägger mål som främst rör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det gäller bland annat mål om offentlig upphandling och mål med EG-rättslig anknytning.

OERFAREN DOMARE AVGÖR LOU-MÅL 129 fall i kammarrätten granskas i uppsats » KAMMARRÄTTEN ÄNDRAR LÄNSRÄT-

dom i mer än hälften av upphandlingsmålen. Det konstateras i en ny uppsats från Stockholms universitet. – Jag vill poängtera att jag inte tar ställning till om ändringarna är befogade, det vill säga om länsrätternas domar är korrekta eller felaktiga. Jag konstaterar helt enkelt fakta ur det undersökta materialet, säger Peter Adanko som är författare till uppsatsen. Peter Adanko har tittat på samtliga 129 upphandlingsmål i kammarrätten under perioden 2007–2008 och kan konstatera att den största ändringsfrekvensen står kammarrätten i Stockholm för med 64 procent, följt av kammarrätterna i Sundsvall, 57 procent, Göteborg, 55 procent och Jönköping 50 procent. I genomsnitt tar länsrättens TENS

handläggning av överprövningsmål enligt LOU cirka två månader och kammarrättens handläggning fördröjer, i många fall, en upphandling med cirka fyra månader, enligt studien. Peter Adanko kan också konstatera att en och samma domare avgör i genomsnitt ett halvt mål. – Det kan inte anses vara särskilt hög erfarenhet. Till det ska också läggas den korta formella utbildningen på en halv dag för fiskaler och en heldag för nyutnämnda ordinarie domare, säger han.

» PETER ADANKO HAR även funnit

att 75 procent av överprövningsmålen har avgjorts av en ensamdomare utan nämnd, så kallade e-mål. – Jag blev förvånad över att det var så pass många mål där det bara fanns en domare, säger han.

Många av länsrätterna har alldeles för få överprövningsmål för att den enskilde domaren ska kunna bygga upp erfarenhet av de här målen, anser Peter Adanko. Han föreslår att överprövningsmålen ska koncentreras till en särskild länsrätt under varje kammarrätt.

» ETT ANNAT FÖRSLAG är att läns-

rättens sammansättning i överprövningsmål bör vara med en särskild sammansatt nämnd. – Med det menar jag en nämnd med särskilt god kännedom i offentlig upphandling, säger Peter Adanko. Peter Adanko är jurist och till vardags inköpsansvarig på Polismyndigheten i Skåne. Han har gått påbyggnadskursen på 30 poäng i offentlig upphandling som Affärsconcept håller tillsammans med Sipu och Stock■ holms universitet. WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 10:25:14


NY H E TS RE D A K TÖ R Eva Wenström, eva@uh24.se

Vårdföretagarna efterlyser regler

SAMTRAFIKEN

OCH

Foto: Göran Fält

Jernhusen ska göra en gemensam upphandling för att kunna erbjuda tjänsten Ledsagning vid tågresor. Tjänsten erbjuds oavsett vilket tågföretag kunden väljer att resa med. – Ett viktigt mål för oss är att öka kollektivtrafiken och det här är ett steg i den riktningen, säger

– Tjänsten Ledsagning vid resor ökar kollektivåkandet, säger Minoo Akhtarzand.

Minoo Akhtarzand, generaldirektör på Banverket. Ambitionen är att ledsagningstjänsten ska erbjudas på ett hundratal stationer. Bokningen, som görs i samband med biljettköp, omfattar ledsagning under hela tågresan. Resenärer med funktionshinder ska få hjälp med att ta sig från en mötespunkt på eller utanför stationen, till och från tåget. Ledsagning gäller också hjälp vid byte av tåg. – Vi vill värna om alla resenärers möjlighet att resa kollektivt. Genom vårt branschsamarbete underlättar vi för resenärer med funktionshinder att få assistans och hjälp på stationer och stationsområden, säger Per Berggren, vd på Jernhusen. Målet är att öka det kollektiva resandet genom att göra resan mer attraktiv för större grupper.

Foto: Per Myrehed

Ledsagning ska öka kollektivresandet » BANVERKET,

- Alla ska kunna resa kollektivt, säger Per Berggren.

– EU-direktivet om rätten till en fungerande ledsagning för resenärer med funktionshinder är positiv. De åtgärder som nu planeras innebär att fler resenärer kan välja att åka kollektivt. Det stödjer ett av Samtrafikens viktigaste mål, säger Gerhard Wennerström, vd på Samtrafiken. De tjänster som ska upphandlas är Sambandscentral med övervakning och kvalitetssäkring samt utförande av själva tjänsten Ledsagning. Upphandlingen kom ut i början av mars. ■

Lönsamt att upphandla grönt » SVERIGE HAMNAR PÅ en tredje-

plats i Europa i en ny studie av begreppet ”grön upphandling” inom offentlig verksamhet. Studien har genomförts på uppdrag av EU-kommissionen och visar att svenska offentliga verksamheter redan nu ligger långt med 49 procent inom gröna upphandlingar. Storbritannien toppar listan med 78 procent och därefter kommer Österrike med 52. – Enligt vår studie har miljöanpassad upphandling inneburit en minskning av koldioxidutsläppen med 25 procent i Eu-

ropa under 2006/2007. I Sverige har utsläppen minskat med hela 39 procent, säger Mattias Norling, ansvarig för den svenska delen av studien. – Våra analyser visar också att minskningarna gäller för majoriteten av de produktgrupper som har studerats som papper, textilier och byggtjänster.

» UNDERSÖKNINGEN VISAR ATT miljöanpassad upphandling bidrar till minskade kostnader. Det finns stora summor att spara. Offentliga institutioner inom EU gör årliga inköp som motsvarar

Senaste nytt

16 procent av hela EUs bruttonationalprodukt. – När vi gör en så kallad livscykelkostnadsanalys visar den att en genomsnittlig kostnadsminskning vid grön upphandling är cirka 1 procent. I Sverige har kostnaderna minskat med 1,24 procent. Högre inköpskostnader vägs upp av lägre driftskostnader, säger Mattias Norling. EU-kommissionens mål är att ställa specificerade miljökrav i minst hälften av alla offentliga upphandlingar i Europa för att minska koldioxidutsläppen. ■

» RIKSDAGEN HAR RÖSTAT igenom reformen Vårdval i primärvården. Beslutet innebär att samtliga landsting från den 1 januari 2010 ska ha infört vårdvalsystem, patienterna får välja vårdgivare och att det blir etableringsrätt. – Etableringsfrihet i primärvården förbättrar tillgängligheten och kvaliteten, säger Ulf Lindberg, näringspolitisk chef för Vårdföretagarna inom Almega. » ETABLERINGSRÄTTEN GÄLLER I hela landet, men landstingen får själva utforma vilka krav som ska ställas för att få verka i landstinget. Vårdföretagarna anser att det begränsar mångfalden av nya vårdgivare, då det i stället för enhetliga regler över hela landet nu kan bli en mängd olika regler att hålla reda på för de vårdföretag som vill etablera sig inom flera landsting. – Nationella regler skulle säkerställa samma förutsättningar för såväl medborgare som företag. Även om valfriheten ökar och fler vårdgivare kommer till, finns det risk för att alla medborgare inte garanteras likvärdig vård, säger Ulf Lindberg. » VÅRDFÖRETAGARNA MENAR OCKSÅ

att valfrihetslösningar, med stöd i LOV, kan utvecklas på flera områden, till exempel inom hjälpmedelsområdet, utprovning av hörapparater, beroendevård och ätstörningar. – En fri etablering i primärvården stärker också patientens ställning, men för att patienterna ska kunna göra kvalitetsbaserade val behövs det en väl fungerande öppen redovisning av resultaten inom vården, säger Ulf ■ Lindberg.

Färska nyheter direkt till din inkorg Prenumerera på Upphandlings24:s elektroniska nyhetsbrev. Det är gratis och ger dig färska nyheter direkt i din inkorg varje vecka. Teckna din gratisprenumeration på www.uh24.se/nyhetsbrev WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 Nyheter.indd 13

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

13

2009-04-07 10:25:31


Senaste nytt

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE

Notiser Skåne kräver kollektivavtal »

Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne har beslutat att alla vårdgivare som vill ingå i det skånska vårdvalet, ska komma överens med de berörda fackliga organisationerna och teckna kollektivavtal. – Jag är jätteglad.Vi har drivit den här frågan i alla upphandlingar men ständigt fått höra från arbetsgivaren att det inte går på grund av EGdirektivet, säger Pia Arndorff, ordförande i Vårdförbundets avdelning i Skåne, till tidningen Vårdfacket. EG-direktivet gäller vid direkta offentliga upphandlingar. I vårdvalet sker inga upphandlingar utan alla vårdgivare som uppfyller vissa grundläggande krav blir godkända och kan driva verksamhet inom vårdvalssystemet. I Region Skåne ska den tidigare skrivelsen om ackreditering med texten ”Ackrediterad vårdenhet har skyldighet att teckna kollektivavtal med berörda personalorganisationer” kompletteras. Reformen träder i kraft den 1 maj i Skåne och i april informeras alla Skånes invånare om sin vårdenhet. Den 1 januari trädde vårdval av barnavårdcentraler i kraft i Region Skåne.

*** EU godkänner Ryanairavtal » EU-kommissionen har granskat marknadsföringsavtalet som innebär att Nyköpings kommunen köper reklamplats av Ryanair för 55 miljoner kronor. Kommissionen konstaterar att betalningen är marknadsmässig och inte kan ses som otillbörligt statsstöd. Nyköpings kommun får exponering i annonser och i Ryanairs tidning. Det ger också Nyköping en länk på Ryanairs webbplats. Regeringsrätten fällde 2005 Nyköpings kommun eftersom avtalet slöts utan upphandling.

14

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 Nyheter.indd 14

Skolinspektionen skärper kraven för bildandet av skolor.

Stopp i skolan för avknoppning » UNDER 2008 HAR alla ansökningar om att ta över en skola genom så kallad avknoppning fått avslag eller avskrivits av Skolinspektionen. Totalt rör det sig om 15 skolor. – Det finns flera skäl till vårt ställningstagande. Det handlar både om hur själva avknoppningen går till och hur öppet anbudsförfarandet är. Men det är också en fråga om det är ett

marknadsmässigt pris för skolan eller inte, säger Ingegärd Hilborn, chefsjurist på Skolinspektionen.

» STATSKONTORET FICK I uppdrag av regeringen att utreda frågan om avknoppning i februari förra året. I rapporten som kom i april hävdade Statskontoret att avknoppningar kan vara olagliga. – Att det finns oklarheter om

bland annat priset gör att det också är osäkert hur den nya huvudmannen kan klara ekonomin och därmed ha förutsättningar att på lång sikt driva skolan. Om vi ska kunna ge tillstånd är det viktigt att det står helt klart att sådana förutsättningar finns, säger Ingegärd Hilborn. Fyra skolor som fått nej har överklagat och ärendena ligger ■ nu i länsrätten.

Textilia vann landstingstvätten » LANDSTINGEN I BLEKINGE och Kronoberg tecknar avtal med Textilia i Karlskrona om att sköta all landstingstvätt. Turerna har varit många kring landstingstvätten. I april förra året vann Berendsen upphandlingen, men Textilia vände sig till länsrätten som gav landstinget rätt. Textilia gick då vidare till kammarrätten som beslutade att upphandlingen måste göras om. I väntan på en ny upphandling förlängdes därför avtalet med Textilia och nu är alltså upphandlingen klar.

– Den här gången var det Textilia som la det mest fördelaktiga anbudet och därför får de fortsätta att sköta vår tvätt, säger upphandlingschef Joakim Kristensson.

» DET KOM IN två anbud: från Be-

rendsen och från Textilia. Vid en sammanvägd bedömning var Textilias anbud det mest ekonomiskt fördelaktiga. Under hela avtalsperioden sparar landstingen 16 miljoner kronor på att välja Textilia – Vi tar givetvis inte bara

hänsyn till pris utan också till kvalitet, men det är priset som väger tyngst. Däremot tar vi inga hänsyn som gynnar lokala aktörer. Det tillåter inte lagen om offentlig upphandling, säger Joakim Kristensson.

» AVTALET GÄLLER FRÅN och med den 1 oktober i år. – En konsekvens av att upphandlingen gjordes om är att arbetstillfällen blir kvar i Blekinge. Det tycker jag är glädjande, säger landstingsrådet Bernth Johnson, ■ S, i en kommentar. WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 10:29:13


NY H E TS RE D A K TÖ R Eva Wenström, eva@uh24.se

Senaste nytt

Kommuner struntar i regler vid sophantering

Upphandlingsråd ska underlätta dialogen

» DE KOMMUNER SOM äger avfalls-

» BRANSCHORGANISATIONEN

jämfört de priser på behandling av hushållsavfall som Renova erbjuder ägarkommunerna med de priser bolaget lämnar i offentliga upphandlingar utanför ägarkretsen. – Vår prisjämförelse visar att Renova tar ut ett pris på behandling av fint hushållsavfall som är 51 procent högre än genomsnittspriset utanför ägarkommunerna. Det är en väsentlig prisskillnad och innebär att ägarkommunerna tillsammans betalar omkring 53 miljoner kronor för mycket för behandling av hushållsavfall, säger Annika Helker Lundström. De kommuner som äger Renova är Ale, Göteborg, Härryda, Lerum, Kungsbacka, Kungälv, Mölndal, Partille, Stenungsund, ■ Tjörn och Öckerö.

också hur vi ska gå vidare i arIT & Telekomföretagen har etablerat betet med att delta i utveckett upphandlingsråd. Cirka 15 lingen av den offentliga uppmedlemsföretag finns represen- handlingen, säger han. terade i rådet. Ambitionen är att etablera – Offentlig upphandling är ett samarbete med flera aktörer som hett ämne. Vi vill driva på och Kommentus, Konkurrensverket skapa bra förutsättningar inom och Sveriges Offentliga Inköområdet, säger Mikael von Otter, pare. Jan Schönbeck, ansvarig näringspolitisk expert på IT & för it-upphandlingen på KamTelekomföretagen. markollegiet, har träffat IT & Under det första Telekomföretagen vid mötet tillsattes ett arett antal tillfällen. betsutskott med re– Vi möts av en sampresentanter från HP, arbetsvilja hos KamSoftronic, Sunstone markollegiet och och Sharp. Mötet dishoppas att fler aktörer kuterade visioner, vill ta med oss i diskussyfte och mål som ska sionerna, säger Mikael läggas ut på IT & von Otter. IT & TelekomföreTelekomföretagens Mikael von Otter hemsida. tagen har drygt 900 tror mycket på upp■ – Vi diskuterade handlingsrådet. medlemsföretag. Foto: Pär Rittsel

bolaget Renova upphandlar inte avfallsbehandling enligt LOU. Det menar branschorganisationen Återvinningsindustrierna och uppmanar de förtroendevalda revisorerna i de västsvenska ägarkommunerna att granska dels tillvägagångssättet vid upphandling, dels prissättning av avfallsbehandling. – Det är anmärkningsvärt att kommunerna inte genomför någon offentlig upphandling för behandling av hushållsavfall. Det finns inga undantag i lagstiftningen för köp av tjänster eller varor mellan kommuner och kommunala bolag. Trots det följerde inte lagstiftningen, säger Annika Helker Lundström, vd på Återvinningsindustrierna. Branschorganisationen har

En obekväm sanning.

En bekväm osanning.

Vår planet är inte fullt frisk. Om vi inte agerar nu kan det gå illa.

Det ordnar sig säkert. Räddningen är ju redan på gång.

Sanningen är att mycket positivt visserligen händer, men alldeles för lite och alldeles för långsamt. Så kan det inte få fortsätta eftersom det finns både kunskap och teknik för att agera. Vi hjälper dagligen våra kunder med hållbara lösningar. Det handlar om bättre luft och renare vatten, effektivare energianvändning, bättre bostäder och arbetsplatser, smartare transportlösningar och produktion som är lönsam och miljöanpassad. Men trots det är vi inte helt nöjda. Vi kan mer! Därför tar vi nu ytterligare ett steg. Vi ska anstränga oss ännu mer för att i varje uppdrag, i varje detalj, använda Swecos samlade kunskap för att våra kunder ska nå sina affärsmässiga mål och samtidigt bidra till ett samhälle i balans. Det hållbara samhället.

www.sweco.se

Sustainable engineering and design

Sweco är ett internationellt konsultföretag med samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur. Koncernen omsätter cirka 5,5 Mdr SEK och har 5 500 anställda. För närvarande genomför Sweco uppdrag i cirka 80 länder runt om i världen. Sweco är medlem på OMX Nordiska Börs i Stockholm.

WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 Nyheter.indd 15

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

15

2009-04-07 10:29:25


Annonsera i Upphandling24

Nü beslutsfattarna i offentlig sektor Välj din egen kombination

• Printannonsering: Tidningen har en upplaga pü 9 000 exemplar och utkommer ütta günger per ür. Den nür bland annat upphandlingschefer och verksamhetschefer i offentlig sektor. • Annonsering i Upphandling24:s nyhetsbrev som skickas till 20 000 upphandlare inom offentlig sektor varje vecka. • Webbannonsering: upphandling24.se har 6 000 unika besÜkare per vecka. • Konferenserna har 200-500 deltagare sex günger per ür. Delta som utställare och mingla med besÜkarna. Kontakta Åsa Johansson, affärschef fÜr Upphandling24, fÜr priser och medieupplägg:

AF FĂ„ RS ME D OF TID NI NG EN FE NT LIG FĂ– R UP PH DI G SO M AN DL IN G & AR BE TA R AN BU D

/6. .&3 t ."3 4 t 88 8 6 1 1)" /%*/( 4&

�Vüga lit upphanda pü larna� EVA-LOT INKÖP TA LÖWSTED T LUND SCHEF ELL, SVT

Kolla la a in bildernamingel-

LO OV-DA frĂĽn GEN

Debatt

�OSUN T I SAMO MED BONUS RDN RAMAV A TAL� ADE 15 MÅ DE NYANADER MED REGLE RNA

Bra a med rfafärer mavta l SÅ VILL STYRA POLITIKERN A UPPHA NDLIN G

Gustaf Hoffste dt, ser upp handlin kommunsty relsen g som pĂĽ politisk t verktyg Gotland, .

GĂ–TEBO SVARTA RG JA A PENGAGAR R

Helena Lans, GĂś upphan teborg dling i s stad,, kampen stad invo volv ve erar ar mot eko lver bro b rott tt. t.

asa.johansson@idg.se, 08-453 61 05

Ett varumärke, fyra kanaler Webb Nyhetsbrev Tidning Konferenser

annonsera i UH24 2009.indd 35

2009-04-07 09:13:17


NY H E TS RE D A K TÖ R Eva Wenström, eva@uh24.se

Senaste nytt

För dyrt för SJ att lämna anbud

» SJ HAR GJORT analyser i sam-

band med anbudet som visar att riskerna är svårbedömda. – Vår bedömning är att lönsamheten över tid är ringa och att utrymmet därmed är litet för

SJ har inte råd att lämna anbud på tågtrafiken i Västra Götaland.

att bibehålla hög service och kvalitet. Vi satsar i stället på tågtrafik i egen regi i samråd med Västtrafik, säger Jan Forsberg. Facket för Service och Kommunikation, Seko, menar att det är ett tecken på att järnvägsbranschen inte fungerar. – Branschen börjar spåra ur. Om inte ens Sveriges största

järnvägsföretag kan räkna hem en så stor upphandling måste man ifrågasätta de trösklar som upphandlaren, det vill säga Västtrafik, har satt upp. Uppenbarligen är det så att Västtrafiks krav svårligen går att leva upp till i förhållande till ett förväntat pris, säger Janne Rudén, förbundsordförande i Seko.

–Seko har länge kritiserat systemet med upphandlingar som mer eller mindre ensidigt tycks fokusera på lägsta pris och som glömmer kvalitet, underhåll och service, säger Janne Rudén. Upphandlingen avser ett kontrakt på åtta år från och med slutet av 2010, med option på yt■ terligare två år.

För tuffa krav: Ersta backar efter 30 år

Bemanningsföretagen rensar i leden

» ERSTA

» SAMTLIGA MEDLEMMAR I arbetsgi-

WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 Nyheter.indd 17

Inför den nya avtalsperioden har Stockholms läns landsting ändrat villkoren. Enligt de nya direktiven ska uppdraget fördelas på tre vårdgivare som får cirka 330 vårdtillfällen per år. – Vår erfarenhet efter att ha arbetat med den här typen av rehabilitering i 30 år säger oss att det handlar om patienter som har stort vårdbehov och behöver snabba insatser. Vi kan inte fortsätta garantera den kvalitet vi har i dag med utgångspunkt från underlaget i upphandlingen, skriver Helén Källholm och Anders Sätterberg.

» OM

INGET OFÖRUTSÄTT händer, lägger sjukhuset ner den neurologiska rehabiliteringsverksamheten. Vem som vinner upphandlingen, blir klart senare i vår. ■

schen är en dynamisk bransch. varorganisationen Bemannings- Vi har ett ständigt inflöde av nya företagen är från februari aukto- medlemmar. Bara under förra riserade. året fick vi 109 nya medlemsfö– Det auktoriserade beman- retag, säger Henrik Bäckström. ningsföretaget är en självklar samarbetspartner för kunderna » ORGANISATIONEN HAR NU 259 och en trygg arbetsgivare för auktoriserade medlemmar. 124 medarbetarna, säger Henrik företag ska ansöka om auktorisaBäckström, förbundsdirektör på tion så snart de kan presentera sitt första årsbokslut. 60 företag Bemanningsföretagen. För att få vara med i organisa- står utanför. tionen måste företagen uppfylla Alla företag granskas vid intolv villkor. De måste trädet och därefter en följa Bemanningsföregång om året. tagens etiska regler, ha Företag som inte kollektivavtal, minst uppfyller villkoren får inte vara kvar som tillämpa Bemanningsmedlem. företagens allmänna Bemanningsföreleveransvillkor och omfattas av ansvarsförtagen ingår i Almega säkring som skyddar och är en arbetsgivaroch branschorganisa kunderna vid even- Henrik Bäckström, tuell skada. hyrnings- och rekrydirektörpå Beman■ – Bemanningsbran- ningsföretagen. teringsföretag. Foto: Sören Andersson

SJUKHUS HAR haft avtal med Stockholms läns landsting i 30 år och den nuvarande avtalstiden löper ut den 31 december. Nu väljer ledningen att inte lämna anbud i landstingets upphandling av specialiserad och profilerad rehabilitering efter akut neurologisk sjukdom. – Det visar sig att alla alternativ som vi räknat på leder till betydande förluster första året. De ökar ju längre in i avtalsperioden man kommer. Bakgrunden är de premisser som finns i upphandlingen, det vill säga en halvering av antalet patienter, lägre ersättning för respektive patient och fasta behandlingsperioder men med samma krav på att alla yrkesgrupper ska finnas tillgängliga i stort sett varje dag, skriver Helén Källholm, tf direktör, och Anders Sätterberg, chef för Ersta sjukhus, på hemsidan.

Foto: Thomas Harrysson

» TIDEN FÖR ATT lämna anbud i Västtrafiks upphandling av region- och pendeltåg i Västra Götalandsregionen har gått ut. SJ har valt att avstå från att lämna anbud. I stället ska SJ utmana och konkurrera med den samhällsköpta trafiken i Väst på kommersiella grunder. – SJ ska erbjuda egen trafik i området byggt på snabbtågskonceptet motsvarande X2000 med hög service, god komfort och iternet ombord. Trafiken startar 2011. Fram till den 11 december 2010 fortsätter vi att köra Västtrafiken som vanligt, säger Jan Forsberg, SJs vd.

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

17

2009-04-07 10:29:44


Notiser Landsting söker partner »

Västmanlands läns landsting ska inleda samtal med Landstinget Sörmland om en gemensam upphandling av högspecialiserad vård. Västmanlands läns landsting köper det mesta av sin högspecialiserade vård från Akademiska sjukhuset i Uppsala, men även från Stockholm och Linköping. – Jag tror inte det blir några dramatiska förändringar av fördelningen var vi i framtiden lägger våra beställningar, men med en upphandling vinner vi tydlighet i pris, innehåll och kvalitet, säger Tomas Högström.

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE

Regeringsrätten drar ut på tiden » KAMMARKOLLEGIET

HAR

ÄNNU

inte fått besked om det får prövningstillstånd i Regeringsrätten, angående de överklagade it-konsulttjänsterna 2008. – Vi har lämnat in en elva sidor lång inlaga med juridisk argumentation på varför vi anser att Regeringsrätten borde ta upp frågan, säger Hans Sundström, jurist på Kammarkollegiet. Frågan handlar kort om olika synsätt på hur proportionalitetsprincipen ska tolkas i upphandlingsfrågor. Principen innebär att ”alla åtgärder som vidtas ska vara nödvändiga och lämpliga med hänsyn till syftet”. I målet finns olika synsätt på om de avgränsningar som sattes mot leverantörerna i förfrågningsunderlaget har begränsat konkurrensen.

– Jag tycker Konkurrensverket har lagt en för stor börda på oss. Vi måste bevisa att det är proportionerligt, medan leverantörernas juridiska ombud inte behöver bevisa något, när de överklagar våra beslut, säger Hans Sundström.

» FÖRUTOM

ATT DET är första gången it-upphandlingen på Kammarkollegiet och dåvarande Verva inte har fått rätt i en domstol, skiljer sig den här från andra genom att delar av den är klar och går av avropa. – Det har gått att avropa från fyra delområden sedan ett år. Jag förstår att det råder osäkerhet bland myndigheterna som behöver de här tjänsterna, men vi gör så gott vi kan och kontaktar Regeringsrätten regelbundet.

Foto: Pär Rittsel

Senaste nytt

Hans Sundström, jurist på Kammarkollegiet, tycker att kraven från Konkurrensverket är för höga.

Hans Sundström räknar med att Regeringsrätten ger prövningstillstånd i it-upphandlingen, men att det kan ta mellan tre och sex månader. – Om du är i akut behov av itkonsulttjänster, som inte omfattas av de områden som är möjliga att avropa, bör du göra en egen upphandling, råder Hans ■ Sundström.

Viktigaste konferenserna 12 maj 2009

30 september 2009

Stora e-inköpsdagen

Upphandla med etik- och miljökrav

Gör hela inköpsprocessen digital. Kommuner, landsting och myndigheter i framkant visar hur de arbetar med elektroniska inköp och vilka konsekvenser det får. Anmälan och mer information: www.uh24.se/einkop

Att ställa etiska krav och miljökrav vid upphandling blir allt viktigare. Många praktikfall under, speciellt fokus på uppföljningen av de kraven. Anmälan och mer information: www.uh24.se/etikmiljo

www.uh24.se/konferens

18

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

WWW.UPPHANDLING24.SE

Foto: Thor Balkhed U24-03 Nyheter.indd 18

2009-04-07 10:30:11


NY H E TS RE D A K TÖ R Eva Wenström, eva@uh24.se

Uppsala kommun besöker 100 företag

Tekniska Verken får pris

» TEKNISKA VERKEN FÅR priset för

att systematiskt och strukturerat arbeta för att skapa långsiktigt hållbara lösningar för ett väl

Foto: Coromatic

» TEKNISKA

VERKEN, SOM ägs av Linköpings kommun, har utsetts till Årets Gröna Datorhall 2008. Det är Coromatic, som arbetar med it-kontinuitet, som instiftat priset för att uppmärksamma de kunder som på ett framträdande och innovativt sätt föregår med gott exempel inom området energi och miljö. – Vi är glada över att få utse den första vinnaren i en tävling där miljö och ekonomi är lika prioriterat. Tekniska Verken har ett uttalat fokus inom området miljö, vilket tydligt återspeglas i deras it-struktur, säger Maths Waxin, vd på Coromatic.

Maths Waxin, vd på Coromatic, har utsett den första vinnaren.

fungerande samhälle, med minsta möjliga belastning på miljön. Under 2008 har Tekniska Verken vidtagit flera åtgärder och gjort stora insatser i syfte att reducera energiförbrukningen och minska miljöpåverkan inom såväl it-funktionen som företaget i sin helhet. –Vi vill på det här sättet belysa och belöna ett gott exempel, ■ säger Maths Waxin.

Senaste nytt

» POLITIKER OCH MEDARBETARE från samtliga nämnder, förvaltningar och kontor i Uppsala kommun ska under våren besöka drygt 100 av Uppsalas företag, skriver kommunen på sin hemsida. Det är en av flera aktiviteter i kommunens handlingsplan för att förbättra företagsklimatet. – Det nya med de här besöken är att de genomförs av förtroendevalda och tjänstemän från kommunens alla nämnder, förvaltningar och kontor, totalt 14. Vi ökar kommunens kunskap om företagen men vi får också möjlighet att berätta om vår verksamhet för dem, säger Eva Sterte, näringslivsdirektör vid Uppsala kommun. Företagen får information om

kommunens framtidsplanering samtidigt som kommunens medarbetare får lära sig mer om företagens verksamhet. De får höra hur företagen tycker att kontakterna med kommunen fungerar och vad som kan göras för att det kan bli ännu bättre. – Tidigare har kommunstyrelsens ledamöter och kommunledningskontorets medarbetare genom åren besökt företag i Uppsala, men nu breddar vi det och involverar samtliga kommunens verksamheter. Företagsbesöken är en av 20 punkter i vår handlingsplan som vi jobbar med, för att förbättra företagsklimatet i Uppsala, säger Gunnar Hedberg, M, kommunstyrelsens ■ ordförande.

Säkerhet i din bransch Securitas är en kunskapsledare inom säkerhet. Genom att fokusera på säkerhetstjänster som är anpassade till den enskilda kundens behov har Securitas utvecklat hållbar tillväxt och lönsamhet i över 30 länder.

www.securitas.se

WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 Nyheter.indd 19

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

19

2009-04-07 10:30:21


Senaste nytt

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE

Notiser Skolskjutsköp måste göras om

»

Arbetsförmedlingen bjuder in företag som kan leverera coachtjänster i form av personliga rådgivare till dem som nyligen förlorat arbetet. Målet är att teckna avtal med ett stort antal lokala leverantörer. Cirka 100 000 arbetssökande ska nås av insatsen i år och förhoppningen är att fler får jobb snabbare. – Vi ska erbjuda individuell coachning som utgår från individens egna förutsättningar. De arbetssökande ska själva kunna välja en coach som passar dem. Det är därför viktigt coacherna har bra kännedom om den lokala arbetsmarknaden, säger Jan Åbjörnsson, chef för Upphandlingsavdelningen.

20

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 Nyheter.indd 20

Nu är det klart hur Försvaret ska avveckla samarbetet med Bikupan.

Försvaret avvecklar samarbetet med Bikupan OCH BIKUPAN varit viktigt i den omställning har tecknat avtal om hur det tidi- som har gemomförts, säger Ulf gare samarbetet ska avvecklas. Bengtsson, generaldirektör på Avtalet är värt cirka 13,6 mil- Försvarsmakten. Försvarsmakten ska anställa joner kronor och innebär att Försvarsmakten tar över det ma- en handläggare som ska ansvara terial som myndigheten kan an- för värdegrundsfrågorna och vända och ha nytta av i fortsätt- vara ett stöd för förbanden i ningen. deras fortsatta arbete. Avvecklingsavtalet har skett i – Det är mycket arbete som samverkan med arbetstagaror- ska göras, men vi är otroligt ganisationerna som geglada över att vi fått mensamt kommit förtroendet att avsluta överens om vilka levearbetsuppgifterna, säger Bi Puranen. ranser från Bikupan som är nödvändiga för Enligt Bi Puranen på det fortsatta arbetet. Bikupan innebär av– Det är bra och vikvecklingsavtalet att Bitigt att vi nu kommit kupan under 2009 ska leverera rapporter från fram till ett affärsmässamtliga utlandssigt avtal. Värde- Ulf Bengtsson är styrkor och Nordic grundsarbetet har nöjd med avtalet.

Foto: Bikupan

» FÖRSVARSMAKTEN

Sergeant Nicklas Gustafsson/ Combat Camera

*** AF upphandlar karriärcoacher

Foto: Combat Camera - Försvarets Bildbyrå

»

Länsrätten har beslutat att Söderköpings kommun får göra om en del av sin skolskjutsupphandling. Det är Östra Ryds Bil och Busstrafik som förlorade de två anbudspaketen i upphandlingen som vänt sig till länsrätten. Länsrätten ger företaget delvis rätt och menar att ett av anbudspaketen måste göras om. – Det känns jättebra eftersom kommunen slagit ifrån sig hela tiden. Men vi är inte nöjda med utslaget när det gäller det andra paketet. Det beslutet har vi överklagat till kammarrätten, säger Lars Arvidsson som driver busstrafiken till NT. Bussbolaget anser att kommunen ändrat förutsättningarna för upphandlingen under upphandlingens gång. Länsrätten håller med och menar att kommunen brutit mot LOU. –Länsrätten hävdar att vi gjort ett formfel. Det är inte så mycket att hymla om utan finna sig i det och göra om upphandlingen, säger Anders Senestad, M, kommunalråd och ordförande i tekniska nämnden.

Bi Puranen är glad över att Bikupan får avsluta arbetsuppgifterna.

Battle Group, medarbetarundersökning för de förband som genomförde dessa under senhösten 2008, nyttjanderätt till system och moduler, teori- och metodhandledning och värdegrundsbok som beskriver arbetsprocessen i värdegrundsarbetet. – Det har varit en tung vinter som tagit hårt på alla inblandades krafter, nu ser vi framåt, ■ säger Bi Puranen.

Dagliga nyheter på webben Varje dag uppdateras Upphandling24:s webbplats med nyheter om upphandling i offentlig sektor. Gör den till din startsida!

www.uh24.se WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 10:30:42


HILANDERS © Per Magnus Persson / Johnér

Samarbetet med Øresundsbron ger ringar på vattnet. ”Vi har ett bra samarbete med höga krav och förväntningar från båda sidor”, säger Niclas Malmström på Øresundsbron när han beskriver E.ON ES roll som eldriftsansvarig för 12 stationer med mellanspänningsställverk, transformatorer, låspänningsställverk, UPS- och batterianläggningar. Och enligt Niclas är det här ett samarbete som gett ringar på vattnet. ”Ja, vi har redan adderat vissa uppdrag, bland annat inom belysning. Bredden hos E.ON ES passar oss väldigt fint!”

www.eon.se

eon.indd

1

2009-04-07

10:47:55


Senaste nytt

Notiser Västra Götaland förstärker inköp »

Nu ska logistiker och inköpare från andra branscher stärka och stötta Västra Götalandsregionens hälsooch sjukvårdsverksamheter i deras utvecklingsarbete. Från och med i år och tre år framåt ska 20 miljoner kronor om året användas till att öka kompetensen inom logistik och inköp. – Vi ser det här som ett sätt att utveckla den kompetens vi har samtidigt som vi kanske kan genomföra en del planerade utvecklingsprojekt lite snabbare än vad som annars varit möjligt, säger Johan Assarsson, regiondirektör i Västra Götaland.

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE

Konkurrensverket vill ha fler besiktningsföretag » SÄLJ MÅNGA AV bilprovningens

stationer via ett anbudsförfarande. Det föreslår Konkurrensverket i ett yttrande till regeringen. Ett huvudsyfte bör vara att skapa en marknad med ett stort antal besiktningsföretag där Svensk Bilprovning inte är dominerande. En sådan åtgärd skulle påtagligt öka förutsättningarna för en fungerande konkurrens, menar verket. – Det är bra för konsumenterna om monopolet för bilprovning upphör. Om det görs på rätt sätt kan kunderna få bättre service som ökad tillgänglighet, säger Konkurrensverkets tf generaldirektör Jan–Erik Ljusberg. En öppning av bilbesiktningsmonopolet som leder till kon-

kurrensutsättning är bra för konsumenterna, men det nu remitterade förslaget att avveckla besiktningsmonopolet för tre företag, däribland Bilprovningen, leder inte till fungerande konkurrens. Det ger heller inte önskvärda förbättringar för konsumenterna. Därför bör det inte genomföras, menar Konkurrensverket.

» MYNDIGHETEN FÖRSLÅR OCKSÅ att

Vägverket informerar fordonsägarna om inställelse för besiktning och att en webbplats inrättas för att informera om de företag som får utföra besiktningar och ge fordonsägarna möjlighet att välja företag, plats och ändra tidpunkt för besiktning.

Ge plats för fler bilbesiktningsföretag än Svensk Bilprovning, anser Konkurrensverket.

Bilprovningens ägarstruktur och styrelsesammansättning måste också ses över, skriver Konkurrensverket. Företaget måste vara helt fristående från nuvarande bransch- eller intresseorganisationer med koppling till främst bilreparationssektorn och yrkesmässig persontrafik. ■

Maximera din upphandling! Trosa kommun – upphandlare med bra koll! Inför upphandlingen av fem stora driftsentreprenader tog kommunen tillsammans med Grontmij fram detaljerade drifts- och skötselanvisningar för kommunala VA-anläggningar, parker, gator samt kommunala fastigheter. I uppdraget ingick komplett förfrågningsunderlag inkl AF-del, mängdbeskrivning och stöd vid utvärdering av anbud. I arbetet användes GIS för att inventera och tydliggöra var anläggningarna fanns. För Trosa kommun ledde arbetet till en bättre kontroll över sina anläggningar och kostnader. Med tydliga beskrivande kartor kunde konkurrensen för driftsupphandlingen öka och därmed sänktes kostnaderna med miljonbelopp. Stig Tördahl, teknisk chef i Trosa kommun säger ”Jag har stort förtroende för Grontmij som jag gärna anlitar” och han menar vidare att Grontmij får en guldstjärna i betyg för den genomförda driftupphandlingen.

Vill du ha hjälp med att maximera din upphandling? För mer information om Grontmijs tjänster är du välkommen att kontakta Mats Persson tfn 010-480 16 07.

www.grontmij.se 22

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 Nyheter.indd 22

WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 10:31:05


NY H E TS RE D A K TĂ– R Eva WenstrĂśm, eva@uh24.se

Senaste nytt

Verk kÜper it–hjälp fÜr 280 miljoner

JÜnkÜping kräver uppfÜrandekod

 STATENS PENSIONSVERK, SPV, och Centrala studiestÜdsnämnden, CSN, har avslutat sin gemensamma upphandling av it-konsulttjänster. De nya ramavtalen har ett totalvärde pü 280 miljoner kronor. – Vi ville Üka intresset fÜr upphandlingen och gick samman med CSN, säger Ann–Christin Wanhatalo, ansvarig fÜr it-upphandlingen hos SPV.

 LANDSTINGET I JÖNKÖPING kräver

Âť DE

BÅDA MYNDIGHETERNA har nütt hÜgre volymer och bättre villkor. Ramavtalen skrivs pü tvü ür och kan sedan fÜrlängas i ytterligare tvü ür. Varje avtalsür är värt upp till 70 miljoner kronor och

%   '  "" # # !   # " ) "  )#      "    !'"" (          (     !' %  !&!  !"  ' !  "   !'""       !""!'"    !" '  "  ( ) !  ! !)!!'  ($$$!% WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 Nyheter.indd 23

de büda myndigheterna kan gÜra separata avrop frün 22 utvalda leverantÜrer. – Resultatet blev en bra mix av büde smü och stora fÜretag som kan ge oss en bred bas av kompetenta samarbetspartners, säger Ann–Christin Wanhatalo.

Âť BLAND DE NYA leverantĂśrerna ďŹ nns namn som Easit, Elan IT Resourse, Ework, Frontend, GDM, IT–arkitekterna, Relacom och Swedish Consulting Group. Andra leverantĂśrer, som myndigheterna tidigare har haft kontrakt med är Capgemini, Logica, Steria och Tieto. Leveranserna sker till de bĂĽda myndigheternas huvudkontor i â– Sundsvall.

att leverantÜrer skriver under en uppfÜrandekod vid upphandlingar. Det har landstingsstyrelsen beslutat. UppfÜrandekoden innebär att landstingets leverantÜrer ska leva upp till grundläggande sociala krav i sin verksamhet. Det innebär att barnarbete är fÜrbjudet och att fÜretag ska fÜlja den arbetsrätt och de minimilÜner som gäller i tillverkningslandet. Kravet pü uppfÜrandekod kommer att infÜras fÜrst i Landstinget JÜnkÜpings prioriterade upphandlingar. De omfattar inkÜp av instrument och rostfria sjukvürdsartiklar, operations- och engüngsmaterial, handskar, sprutor,

kanyler, fÜrbandsartiklar och textilier. FÜr att kunna fÜlja upp att leverantÜrerna lever upp till uppfÜrandekoden, für inkÜpsavdelningen i landstinget 300 000 kronor. Region Sküne, Västra GÜtalandsregionen och Stockholms läns landsting krävde redan fÜr ett ür sedan att leverantÜrerna skulle skriva pü en uppfÜrandekod och era landsting har varit intresserade av deras arbete 2006 beslutade EU-parlamentet att uppmana de offentliga myndigheterna inom EU att infÜrliva kriterier fÜr rättvis handel i sina riktlinjer fÜr offentlig upp■handling och inkÜp.

7BELBOWJHĂˆSBGĂˆSEJH VĂĽr mĂĽlsättning att gĂśra varje dag bättre. Det innebär att vi skapar en miljĂś som ger inspiration och ny energi, där mĂĽltiden är nĂĽgot att se fram emot, där kaffet smakar kaffe, där välstädade lokaler är en självklarhet och där receptionisten mĂśter med ett leende. Varje dag. Ă…ret om. Vad kan vi gĂśra fĂśr dig? www.sodexo.se UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

23

2009-04-07 10:31:15


Senaste nytt

Notiser

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE

Tio flygplatser kvar i statlig drift Arlanda flygplats är en av de tio flygplatserna som ingår i basutbudet ...

Landsting samarbetar mer »

det nationella basutbudet, innebär en långsiktig tryggad drift i statlig regi. De tio statliga flygplatserna är Stockholm/Arlanda, Stockholm/ Bromma, Göteborg/Landvetter, Malmö/Sturup, Luleå, Kiruna, Umeå, Visby och Åre/Östersund.

» DE

STATLIGA FLYGPLATSER som i dag förvaltas av Luftfartsverket och som inte ingår i statens basutbud är Örnsköldsvik, Karlstad, Ängelholm/Helsingborg, Skellefteå, Jönköping och Sundsvall/ Härnösand. Luftfartsverket planerar för en dialog med regionerna om ett överlåtande av flygplatserna. ■

Foto: Sergio Joselovsky

» TIO FLYGPLATSER SKA ingå i det nationella basutbudet av flygplatser, har regeringen beslutat. Sex flygplatser som i dag är statliga ska kommuner, regioner och näringsliv att driva, hoppas Åsa Torstensson, C, infrastrukturminister. – Staten har ett ansvar för att det ska finnas en bra flygtäckning över hela vårt land. Med basutbudet på tio flygplatser tar vi det ansvaret, säger Åsa Torstensson. Anledningen till att regeringen väljer att fastställa flygplatser i ett basutbud, är att de vill garantera en grundläggande tillgänglighet i hela landet. Att vara en av Sveriges flygplatser i

Foto: Lars Owesson

DIN MÖTESPLATS I STOCKHOLM

Foto: LFV/Daniel Asplund

Landstingen i Stockholm, Sörmland och Västmanland ska fördjupa sin samverkan. – Vi har sedan i höstas fört diskussioner med de andra landstingen och nu har vi beslutat om en gemensam avsiktsförklaring, säger Catharina Elmsäter–Svärd, M, finanslandstingsråd i Stockholm. Skrivelsen handlar om att utvidga samarbetet på flera områden. – Vi kommer att börja med att titta på hur vi eventuellt kan samarbeta inom delar av hälso– och sjukvården, upphandlingar och kulturverksamheten.

NALEN KONFERENS, REGERINGSG 74. BOKNING 08-50529235

24

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 Nyheter.indd 24

... liksom Malmö och Landvetter.

WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 13:25:35


NY H E TS RE D A K TÖ R Eva Wenström, eva@uh24.se

Akademiska Hus bryter mot LOU » KONKURRENSVERKET

BESLUTADE I

december förra året att betrakta Akademiska Hus som en upphandlande enhet. Det innebär att varje upphandling av varor, tjänster eller byggentreprenader som bolaget genomför omfattas av lagen om offentlig upphandling, LOUs, bestämmelser. Organisationen Akademiska Hus däremot anser sig inte vara en upphandlande myndighet och har begärt en omprövning av beslutet. Den menar att endast fem procent av bolagets lokaler är specialanpassade och de kan inte utan en mer genomgripande omarbetning hyras ut till annan hyresgäst.

Enligt Konkurrensverket har EG-domstolen i flera domar klargjort vilka typer av organisationer som är skyldiga att tillämpa upphandlingsdirektivens bestämmelser. Även en liten andel allmännyttiga behov medför, enligt EG-domstolen, att hela verksamheten i bolaget ska följa upphandlingsregelverket.

» KONKURRENSVERKET HAR AVSLAGIT

begäran om omprövning och avslutar därmed ärendet. Akademiska Hus är en organisation som förvaltar statens fastigheter och lokaler, främst åt ■ universitet och högskolor.

Välutrustad ambulans ger säkrare vård » VÄSTRA

GÖTALANDSREGIONEN

ramavtal med ambulansteknologiföretaget Ortivus om att utrusta regionens ambulanssjukvård med informations– och beslutsstödsystemet Mobimed. Mobimed innehåller moduler för monitorer, avancerad kommunikation, telemedicin, elektronisk patientjournaloch digital lagring av vårdriktlinjer. Mobimed kan även integreras med andra system som sjukhusens elektroniska journalsystem. TECKNAR

– Mobimed ger helt nya möjligheter att optimera patientens säkerhet. Vi är mycket glada över att ha fått förtroendet att bidra till en sådan utveckling av ambulanssjukvården, säger Jan B Andersson, vd på Ortivus. Avtalstiden löper i fem år med möjlighet till förlängning och omfattar även installation, service och utbildning för systemet. Leverans av systemet påbörjas under 2009. Det finns 110 ambulanser i ■ Västra Götalandsregionen.

Senaste nytt

Kammarkollegiets upphandling av telefoni stoppad » KAMMARKOLLEGIETS

UPPHAND-

telefoner, kommunikationsutrustning och tillbehör stoppas av länsrätten. – Det är Dialect och Phonehouse som har lämnat in överprövningar till länsrätten. De tycker att förfrågningsunderlaget är otydligt, säger Inger Höglund, ansvarig för den aktuella upphandlingen på Kammarkollegiet. Kammarkollegiet hade valt att teckna avtal med TDC, Tele2, Telenor och Teliasonera. Tidigare har Kammarkollegiet och dåvarande ansvarig myndighet Verva haft ramavtal med TDC och Teliasonera. Enligt Inger Höglund lämnade Dialect och Phonehouse inga prislistor, vilket var ett av skallkraven. – De åkte ut tidigt i upphandlingen. Vi är regelstyrda och måste behandla alla anbudslämnare på samma sätt. Om vi hade godkänt deras anbud, skulle några andra leverantörer kunnat begära överprövning för att vi inte följde likabehandlingsprincipen, säger hon. Kammarkollegiet skriver nu en inlaga som ska lämnas in till Länsrätten i Stockholm. Därefter tar det ytterligare tid innan beslut kan fattas. LING AV

» DEN HÄR GÅNGEN har Kammar-

kollegiet upphandlat en enkel helhetslösning för kommunikationstjänster. – I princip ska man kunna av-

Inger Höglund ansvarar för upphandlingen på Kammarkollegiet.

ropa tjänster som ”två hål i väggen”. Som användare erbjuds du en paketlösning för fast och mobil kommunikation, via tal, bild och data, säger Inger Höglund.

» LEVERANTÖREN ÄGER OCH underhåller den tekniska plattformen bakom tekniken. Den administrerar, följer upp och erbjuder dessutom statistik kring tjänsterna. I ramavtalen erbjuds förvaltningen också kundtjänst, användarsupport och utbildning. – Ramavtalen är avsedda för samtliga statliga myndigheter. Det gäller även de kommuner och landsting som har ansökt om fullmakt hos oss på Kammarkollegiet, säger Inger Höglund. Avtalen gäller i tre år och kan förlängas ytterligare ett år. Det beräknade värdet uppskattas till cirka 500 miljoner kronor över ■ en treårsperiod.

Regionservice vann upphandling av hjälpmedel » REGIONSERVICE INOM VÄSTRA Gö-

talandsregionen har, i konkurrens med två andra leverantörer, vunnit upphandlingen av hjälpmedelsförsörjning till Västra Götalandsregionen och regionens samtliga 49 kommuner. – Som Västra Götalandsregionens interna serviceleverantör är det viktigt att vi klarar jämförelser med andra leverantörer WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 Nyheter.indd 25

både när det gäller pris och kvalitet. Därför är det mycket glädjande att ett av våra områden, Hjälpmedel, vann upphandlingen, säger servicedirektör Stig Fihn.

» DRIFTSTART AV DET nya avtalet är

Tjänster för elektronisk avtals- och anbudssignering

www.chambersign.se

planerad till den 1 oktober 2009. Avtalet sträcker sig fram till 2013. ■ UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

25

2009-04-07 10:31:54


Nyhet Sök fritt bland alla pågående upphandlingar på www.opic.com

opic.indd

1

2009-04-07

10:50:11


NY H E TS RE D A K TÖ R Eva Wenström, eva@uh24.se

Senaste nytt

Piteåföretag lyfter Jordbruksverket » DET LILLA NORRLÄNDSKA företaget Helikopter Reklambyrå har vunnit Jordbruksverkets upphandling av grafisk profil. Trettiotvå byråer deltog i upphandlingen, så konkurrensen var hård. – Volymmässigt är uppdraget inte stort för oss, men det är ett riksuppdrag och Jordbruksverket, med sina 1 300 anställda, är givetvis en stor kund, säger Mats Långström, Helikopters vd. Bland de 32 konkurrenterna fanns även vinnaren av branschtidningen Resumés pris ”årets varumärkesbyrå”. I upphandlingen viktades byråerna efter inlämnat förslag, därefter valdes tre av dem ut för referenstagning. Valet föll på företagen Bysted, Bumling och Helikopter. – Vi fick bäst poäng efter att de tagit referenser och tittat på de jobb vi gjort tidigare, säger Mats Långström. » PRISSPANNET

låg mellan 50 000 kronor och 500 000 kronor. För Piteåföretagets del är det en fördel att det inte ligger i Stockholm. – Vi har ju betydligt lägre lokalkostnader här uppe i Piteå, än I

ANBUDEN

Jordbruksverket valde den norrländska reklambyrån Helikopter bland de 32 byråer som deltog i upphandlingen.

i Stockholm. Kan man bara hålla samma kvalitet som Stockholmsbyråerna, så får man ju ett bra utgångsläge i sådana här upphandlingar. Helikopter ska nu skapa en profil som fångar och förmedlar en aktuell bild av Jordbruks-

verket. I den grafiska profilen ingår bland annat logotyp, trycksaker, skyltar och annonser. – Vi är tre som arbetar med det här uppdraget och den första leveransen är i maj. Då ska webben vara klar, säger Mats Långström.

Helikopter grundades 1996 och har fem anställda. Bland övriga uppdrag som företaget haft den senaste tiden är omprofileringar av Trundöbagarn och Delikatessfabriken, Kalix kommuns årsredovisning och en komplett reklamprofil åt Piteå IFs damer. ■

Kalmar stoppar hyrläkare I KALMAR gick i höstas ut i ett anbudsförfarande för att upphandla bemanningstjänster för hyrläkare. Upphandlingen gällde distriktsläkartjänster till primärvården, olika specialistläkartjänster till länssjukvården och läkartjänster till psykiatriförvaltningen.

» LANDSTINGET FICK IN 36 anbud

från både svenska och nordiska företag och tolv erbjöds avtal. Nu har upphandlingen stoppats av länsrätten eftersom fyra av företagen vill att beslutet överprövas. – Det känns lite jobbigt. Jag har arbetat som upphandlare sedan 94 och det här är min WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 Nyheter.indd 27

första överprövning, säger Per Palmgren, ansvarig upphandlare. De företag som vänt sig till länsrätten har kritiserat landstinget för att vikta kvalitet högre än pris vid bedömningen. Landstinget har också kritiserats för att det inte varit tydligt med att de skulle teckna avtal med tolv företag. – Vi skrev att vi skulle teckna avtal med tre eller flera leverantörer. Nu blev det tolv. Vad gäller kritiken mot viktningen anser vi att referenstagningen är viktig när det gäller hyrläkare, säger Per Palmgren. Tidigare har landstinget haft egna kontakter med olika be-

manningsföretag, men kostnaderna har ökat och gått långt över vad som är tillåtet utan upphandling. – Förra året hade landstinget en bruttokostnad för hyrläkare på 40 miljoner kronor. Det är första gången vi gör en sådan här upphandling och vi har försökt vara tydliga i våra krav, säger Per Palmgren.

» NU MÅSTE LANDSTINGET invänta

länsrättens beslut. – Vi arbetar efter våra gamla rutiner och anlitar de bemanningsföretag vi haft kontakt med tidigare, tills vi får ett besked från länsrätten, säger Per Palm■ gren.

Foto: Pär Rittsel

» LANDSTINGET

Kalmar erbjöd hyrläkare avtal. Nu har upphandlingen stoppats av länsrätten.

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

27

2009-04-07 13:26:07


Senaste nytt

Notiser Vårdsamarbete kortar väntetid »

Landstinget Halland skriver avtal med den privata vårdgivaren Promedicus. Promedicus kompletterar urologin på Länssjukhuset i Halmstad med öppenvård i privat regi, vilket gör att väntetiderna kan kortas. – Vi är mycket nöjda med lösningen. Det här är ett stort steg för att komma till rätta med väntetiderna inom urologin, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Lena Kirkegaard. – Det är brist på urologer i hela den svenska sjukvården vilket är en av orsakerna till att vi inte har kunnat erbjuda alla besök eller behandling inom vårdgarantitiden.Vi är mycket glada för det här samarbetet.

28

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 Nyheter.indd 28

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE

Gotland kräver biogas i upphandlingar » GOTLANDS KOMMUN VILL minska

växthusgaser och öka andelen förnybar energi. Nu har kommunstyrelsen fattat beslut att både bussar och kommunala bilar ska drivas av biogas. Politikerna hoppas även att privattrafiken ska gå över till biogas. – Vi vill skynda på omställningen till biogas här på Gotland, säger Eva Nypelius, C, kommunstyrelsens ordförande.

» MÅLET ÄR ATT biogasens andel som fordonsbränsle ska vara minst tre procent 2012 och minst åtta procent 2015. Lokal produktion av biogas eftersträvas. I strategin ingår också att lokalanpassa kommunens fordonsinnehav och upphandling av transporter.

Gotlands kräver att alla kommunala fordon drivs med biogas.

– Genom att ställa krav på biogas i upphandlingar kan kommunen vara med och driva på omställningen. Vi har redan beslutat om en upphandling nu i vår, säger Eva Nypelius.

» KOMMUNEN VILL OCKSÅ att färje-

trafiken till Gotland ska drivas med gas och inför nästa upp-

handling kommer kommunen därför att försöka driva på aktörerna. – Det finns ju krav på säkerhet när det gäller färjtrafiken, men vi kommer att prata med Rikstrafiken om de här kraven inför nästa avtalsperiod som startar i februari 2015, säger Eva Nype■ lius.

WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 10:32:36


NY H E TS RE D A K TÖ R Eva Wenström, eva@uh24.se

Senaste nytt

vi så få som möjligt. Först går vi ut med en upphandling av tjänsten att tillhandahålla fartyg. Och först ett par år senare upphandlar vi driften. Det gör att de företag som är intresserade av driften, då kan se vilka fartyg som är aktuella för trafik, säger Sara Lindqvist. Enligt Rikstrafikens egen ut-

Nu ska Gotlandstrafikens nya anbudsförfarande marknadsföras.

Foto: Pär Helander

» NÄR RIKSTRAFIKEN SKA upphandla färjetrafik till Gotland nästa gång, delas trafikavtalet upp i två separata anbudsprocesser: en för tjänsten att tillhandahålla fartyg och en för driften. – Vi har sett att det inte finns tillräckligt bra konkurrens om att få bedriva Gotlandstrafiken,, säger Sara Lindqvist, utredare på Rikstrafiken. Syftet med uppdelningen är att få fler aktörer att lämna anbud på trafiken. Vissa aktörer kan vara intresserade av enbart den ena eller den andra delen av Gotlandstrafiken, medan några aktörer vill lägga anbud på båda delarna. – På det här sättet utestänger

Foto: Roland Hejdström

Separata upphandlingar ska ge fler anbud

Sara Lindqvist är utredare på Rikstrafiken.

redning beror den dåliga konkurrensen delvis på att den nuvarande operatören har ett stort försprång. Den har bedrivit trafiken under en lång tid och kan marknaden. – Kunskap om marknaden är givetvis positivt samtidigt som den kan hämma konkurrensen i anbudsprocessen, säger hon. Förfrågningsunderlaget har också upplevts som krångligt, vilket är en sak som Rikstrafiken nu ska åtgärda. – Dessutom är fartygen i sig en barriär. Vem som helst inves-

100% elektroniskt

terar inte pengarna det är frågan om innan man går in i en upphandling som man inte vet om man vinner, säger Sara Lindqvist.

» FÖR ATT FÅ potentiella anbuds-

givare intresserade ska Rikstrafiken under de kommande åren att marknadsföra det nya upplägget. Nästa avtalsperiod för Gotlandstrafiken påbörjas den 1 februari 2015. Rikstrafiken har till uppdrag att ingå och ansvara för statens avtal för linjesjöfart ■ till Gotland.

tendsign

OPIC tendsign ger upphandlaren möjlighet att skapa allt kring upphandlingen elektroniskt i verktyget – dokument behöver inte bifogas. Leverantörer lämnar sina anbud direkt i OPIC tendsign – inga missade skall-krav. Anbudsöppning och utvärdering har aldrig varit så smidigt. Besök oss på Stora e-inköpsdagen och hämta din provcheck för att göra en skarp upphandling ! Eller skriv direkt till tendsign@opic.com

Annelie Sunnermalm A nnelie S unnermalm Supportansvarig WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 Nyheter.indd 29

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

29

2009-04-07 13:57:28


Prenumerera på Upphandling24 Affärstidningen för dig som arbetar med offentlig upphandling och anbud Upphandling24 är den nya affärstidningen för offentlig sektor. Våra artiklar hjälper dig att göra bra affärer inom ramar för lagen offentlig upphandling. Upphandling24 kommer ut med tio nummer per år. Varje nummer är laddat med handfasta och konkreta artiklar.

AFFÄRSTI DNINGEN FÖR

DIG SOM

Exempel på innehåll i tidningen: Senaste informationen om planerade och genomförda upphandlingar från Kommentus, Verva, VHS med flera. Lyckade lösningar och bra affärer från offentlig sektor Ta del av dina kollegors bästa råd och lär av deras misstag. Senaste nytt om juridiken som påverkar offentliga upphandlingar, skrivet så att du inte behöver vara jurist för att förstå. Expertpanel som besvarar just dina frågor kring offentlig upphandling.

FÅ HAR

ARBETAR MED

OFFENTLI G UPPH ANDLING OCH

ANBUD

SYST

STAT EMEN, ÄNNU FÄRRE ANV EN US EL PÅ ÄNDER DEM BYGGSP E-UPP ECIA HAND STÄL L LING L HÅ RDAR E MILJ ÖKRA V

Sven-Eric Hargesko g avgår från SOI

BYGGSPECI AL

MILJÖH JÄLTAR LINA H HALLBERG OCH ELISA PÅ LAN AB BET ETH ANDSTINGE H TÖRNQV QVIS T I ÖSTERGÖ ISTT ENERG TLAND SÄ RGINOTAN NKER MED TIO MI LJONER PER ÅR. AFFÄRSTI DNINGEN FÖR

BLIR

PRIS 199

Omslag .indd

DIG SOM

ARBETAR MED

OFFENTLI G UPPH ANDLING OCH

ANBUD

NUM MER 4 • MAJ 2008 • WW 500 perso W. U ner deltog STOR ÖVE PPH heldag på Uppha AND skonfe RSIK ndling24:s LING T rens om ramav 24.S tal. E

SUCCE RAMAVTFÖR STORA ALSDA GEN

KRONOR

BET

ALADE Mark ORDIN PRIS, TRO nadens Ånge komm TS RAM ARIE system AVTAL men faktur un har ramav tal på för e-ubästa erades ändå ordina kontorsmat eriel, rie pris. pphand NY LAG FRÅN ling Snart 1 JANUARI 2009 LOV atfår du t krin gå LO U

1

200

SPECIAL:

ELEKTRO UPPHAN NISK DLING

Ny ordfö rande: Så vill Lisbeth Johnson förändra SOI

UNIK LÖNES TATIST

SÅ MYCK IK: EN UPPH ET TJÄNAR ANDLA RE

SNABBA AFFA..RER UDDEVALLA A GÖR G UPPHANDLIN MED ELEK GAR PÅ HALV TRONISKT UPPHANDLIN A TIDEN GSSYSTEM

BLIR

PRIS 199

KRON ONOR NOR OR

ESKILST UNA TAR MED E-FA TÄTEN KTURO R

?€c]k\eXm]X €i\c\bkife bklifieXk`c c<jb` `jbX#8 eeX$BXi`eNcjkleXbfdd X_cjkid% le

BOVER KET MED E-U SPARAR PPHAN DLING

G\k\iK_fij d\[()''' jfe#9fm\ib \k#j€e 'bife fig‚\e\e[ bk\bfjkeX[ \e Xlgg_ Xe[c`e^%

En årsprenumeration kostar 1 795 kronor (exkl. moms). Som prenumerant har du 600 kronor i rabatt på våra konferenser. Teckna din prenumeration på www.uh24.se/prenumeration

UH24_annons213x285.indd 46

2009-04-07 09:09:44


NY H E TS RE D A K TÖ R Eva Wenström, eva@uh24.se

Senaste nytt

Webbkurs ska sprida miljöupphandling

Webbutbildningen är gratis och ligger på Miljöstyrningsrådets hemsida.

» MILJÖSTYRNINGSRÅDET HAR TAGIT Det är svårt för Kriminalvården att uppskatta platsbehovet på landets fängelser. Därför bör regeringen besluta om antalet platser på tre års sikt.

Kriminalvården behöver ses över » LÅT REGERINGEN TA över besluten

om antalet häktes- och anstaltsplatser från Kriminalvården och förbättra konkurrensen vid upphandlingen av fastighetsägare. Det är några av de förslag som utredningen Kriminalvårdens lokalförsörjning lämnat till justitieminister Beatrice Ask. I dag är det Kriminalvårdens ansvar att förutse platsbehovet och se till att det finns tillräckligt med platser. Utredningen konstaterar att det inte är möjligt att göra tillräckligt säkra långtidsprognoser över det framtida behovet av häktes- och anstaltsplatser, eftersom trendbrott inte kan förutses. Därför föreslås att regeringen i stället ska besluta om antalet platser på tre års sikt eller längre. – Kriminalvården skulle med det här förslaget få bättre förutsättningar att i god tid planera sin lokalförsörjning och ge klienterna en god kriminalvård. Förslaget innebär dessutom en ökad kostnadskontroll, säger särskilde utredaren Mats Åhlund. Renoverings- och underhållsbehoven är omfattande på många häkten och anstalter. För KrimiWWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 Nyheter.indd 31

Justitieminister Beatrice Ask har fått utredningen om Kriminalvårdens lokalförsörjning i sin hand.

nalvården, som hyr samtliga kriminalvårdsanläggningar, innebär det stora kostnader i form av höjda hyror. – Vi föreslår därför att regeringen ger Kriminalvården i uppdrag att ta fram ett samlat underlag avseende behovet av och kostnaderna för renovering, underhåll och ombyggnation av, säger Mats Åhlund.

» FÖRSLAGEN GER KRIMINALVÅRDEN

förutsättningar att bedriva sin verksamhet mer effektivt. Regeringens kontroll av Kriminalvårdens lokalkostnader ökar. En effektivare upphandling leder långsiktigt till större kostnadseffektivitet, skriver utredningen. ■

fram en webbaserad utbildning i miljöanpassad upphandling. Den ligger på Miljöstyrningsrådets hemsida och är gratis. – Det är en grundkurs i miljöanpassad upphandling som i första hand vänder sig till upphandlare och beställare som är insatta i vissa begrepp. Men självklart kan även leverantörer och andra intresserade utnyttja möjligheten, säger Matilde Unge, projektledare på Miljöstyrningsrådet. Kursen omfattar allt från grundläggande kunskap om hur man ställer miljökrav i upphandlingar till kortfattad information om så kallade livscykelkostnadsberäkningar. – Det tar drygt 30 minuter att gå igenom kursen och den avslutas med ett test. Har du tillräckligt antal rätt kan du dessutom trycka ut ett diplom, säger hon.

Regeringen har gett Miljöstyrningsrådet i uppdrag att öka andelen upphandlingar som sker med ställda miljökrav. Det ska bland annat ske genom informations- och utbildningsinsatser. – Vi håller både utbildningar, seminarier och konferenser själva och den här webbaserade kursen kan ses som ett komplement. Det kan också vara en bra repetition av vad man har lärt sig på våra utbildningar, säger Matilde Unge.

» WEBBUTBILDNINGEN

LANSERADES

konferensen Grön Upphandling och Miljöstyrningsrådet har hittills bara fått positiva reaktioner. – Vi själva är väldigt nöjda med den webbaserade kursen. Det är ett trevligt underlag och ett bra sätt att sprida tillgängligheten. Jag tror att många kommer ha nytta av utbildningen, säger Matilde Unge. ■ UNDER

SJ väljer Redpill Linpro » SJ HAR VALT Redpill Linpro som

leverantör av applikationsförvaltning för sin open sourcebaserade soa- och integrationsplattform. Genom sin integrationsplattsform har SJ under de senaste åren snabbare fått fram nya tjänster och applikationer till nytta för kunderna. SJ har till exempel kunnat etablera de nya tjänsterna Biljettauktion på Tradera, sms-biljetter och SJs evenemangssatsning.

– SJs it-enhet har stora krav från verksamhet och marknad att snabbt leverera nya tjänster och affärskoncept. Hemligheten ligger inte i tekniken utan i hur vi organiserar arbetet genom vårt integrationscenter SJ ICC, säger Anders Hedenros, cio på SJ. – Vi är glada att ha vunnit SJs förtroende i hård konkurrens, säger Lars Larsson, affärsområdeschef för Middleware på Red■ pill Linpro. UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

31

2009-04-07 10:33:08


Dustin nr 1 på nätverk!

Nytt ramavtal förenklar dina inköp av telefoner och kommunikationsutrustning Kammarkollegiet tecknar ramavtal för telefoner, kommunikationsutrustning och tillbehör. Dustin är rankad som nr 1 på nätverk och högst rankad av de leverantörer som säljer både telefoner och nätverk. De aktuella kategorierna är mobiltelefoner/ fasta telefoner, nätverk/säkerhet som till exempel switchar, modem, brandväggar samt tillbehör. Avtalet gäller i två år från 1 maj 2009.

www.dustin.se | dustin.indd

1

Att köpa den här typen av produkter via webben rationaliserar hanteringen. På dustin.se hittar du snabbt rätt produkter genom enkla sökfunktioner och listningar. För dig som handlar för flera bolag finns möjlighet att använda flera olika kundvagnar under en användare. Du kan också lägga produkter du ofta köper i favoritlistor. Orderhistoriken finns alltid tillgänglig, vilket gör det enkelt att följa upp sina inköp. Tack vare Dustins eget lager och effektiva logistiklösning erbjuder vi dessutom supersnabba leveranser – ofta samma dag som ordern läggs. Vi på Dustin är oerhört stolta över upphandlingen. Det visar att vi har ett konkurrenskraftigt erbjudande för den offentliga sektorn, ett område som vi satsar hårt på med speciella tjänster och dedikerade personer.

08-553 44 020 Angivna priser är riktpriser. Slutligt pris styrs av det avtal ni tillhör. Moms och frakt tillkommer enligt avtal. Reservation för slutförsäljning.

2009-04-07

11:01:04


Snabbast på IT-produkter sedan 1984. Dustin fyller 25 år. Det firar vi med riktigt heta jubileumserbjudanden. Läs mer på dustin.se

HP ProCurve Switch 2610-serien Idealisk för VoIP och konvergerade kommunikationer ProCurve-switcharna 2610-24 och 2610-48 ger robust och flexibel 10/100-konnektivitet i kanten av nätverket. Båda produkterna erbjuder 4 Gigabit-upplänkar.

3495:115:-/mån

• Kompakt format och tystgående. • Säkerhet med nätverksåtkomst och trafikkontroll. • Administration för storföretag. • Enkel att använda. • Utmärkt kvalitet och tillförlitlighet.

5010127622 | HP PROCURVE SWITCH 2610-24 | 3495:5010127625 | HP PROCURVE SWITCH 2610-48 | 6595:-

HTC Touch Diamond2 Hantera allt på ett smartare, enklare och snyggare sätt HTC Touch Diamond2, uppföljaren till HTC Touch Diamond, har en 3,2 tums högupplöst VGA wide-screen. Telefonen är 13,7 mm tunn och är utrustad med en ny zoom för snabbare zoomning på webbsidor och i e-post, foton och dokument. HTC Touch Diamond2 har dessutom femtio procent längre batteritid, en fem megapixelkamera med autofokus, utbyggbart minne och sensorer för gravitation och ljus. • Turbo-3G (HSDPA), 3G och W-LAN • 3,2" högupplöst skärm • Windows Mobile 6.1 • 5 megapixelkamera

Sony Ericsson XPERIA X1 Effektiv kommunikation XPERIA X1 kombinerar en tre tum stor wide-VGA-skärm med ett komplett tangentbord (QWERTY med å, ä och ö) och en exklusiv design i metall. I XPERIA X1 hittar du Windows Mobile, vilket skapar stora valmöjligheter dig som användare. När som helst kan du njuta av förstklassig underhållning och du kan alltid arbeta effektivt, var du än befinner dig. En hel värld av mobila upplevelser nås genom XPERIA-panelerna på telefonens skärm.

4995:164:-/mån

4695:154:-/mån

5010220316 | HTC TOUCH DIAMOND2 | 4695:-

dustin.indd

2

5010169351 | SONY ERICSSON XPERIA X1 SOLID BLACK | 4995:5010130070 | SONY ERICSSON XPERIA X1 STEEL SILVER | 4995:-

2009-04-07

11:01:19


Affärer

E-HANDELSSYSTEM

JOHN EGEBERGS BÄSTA RÅD » Ta kontakt med någon branschorganisation som har standardiserade e-meddelanden, till exempel Beast, GS1 eller Nea. kostnad, men vi tror mycket på minskade totalkostnader genom e-handel.

34

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 E-upphandling.indd 34

Foto Daniel Wadenius

» Det är en initial investerings-

WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 16:04:17


INKÖPARE PÅ SVEVIA:

Bara fördelar med e-handel John Egeberg, inköpare på Svevia, är entusiastisk över e-handelssystem. Det ger Svevia lägre priser, bättre kvalitet och bättre uppföljning. T E X T: E VA W E N S T R Ö M

» JOHN EGEBERG, INKÖPARE på Svevia, tidigare

Vägverket Produktion, är mycket nöjd över införandet av ett e-handelssystem. I februari gick det igång som ett pilotprojekt efter ett års planering. – Jag kan inte komma på några minussidor. Jag ser bara fördelar. Han funderar en stund, och upprepar sedan att han har svårt att komma på några negativa sidor med e-handelsprojektet. I stället listar han de fördelar som han hoppas ska komma när det väl är igång i skarpt läge. Det ska ske under året. – Framförallt är det tre faktorer som vi ser som viktigast. Sänkt pris, bättre kvalitet och möjligheten att följa upp inköpen bättre. Det hela började för drygt ett år sedan, i december 2007, med att John Egeberg och Lars Lindborg, på dåvarande Vägverket Produktion, drog igång ett e-handelsprojekt för att få bättre lönsamhet och enklare rutiner i de nya bolagen Svevia, Svevia Fastighet och Maskin, som startade den 1 januari 2009. – Vi tittade oss omkring och hittade entreprenadbranschens organ Beast. Den hade de elektroniska meddelanden och rutiner som behövdes. Vi ville göra hela processen elektroniskt, och allt detta fanns på Beast, säger John Egeberg. – Vi hade redan ett elektroniskt upphandlingssystem Kommers gjort av Primona, ett webbaserat beställningssystem Wipcore WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 E-upphandling.indd 35

gjort av QD och ett lagersystem Kobra gjort av Fordonsdata och det hela kunde kopplas ihop på ett användarvänligt sätt. Från ett elektroniskt upphandlingssystem fortsatte bolagen med att lägga till funktioner så att de även kunde göra själva avropet, få orderbekräftelse, leveransbesked och faktura elektroniskt i samma system. – Nu kan man via en och samma webbsida följa ordern hela vägen. För att ytterligare öka användarvänligheten håller vi på att

testa möjligheten att till exempel få svarsmeddelanden via sms, för att inte behöva ha tillgång till en dator hela tiden. Det kan vara smart om man ute på fältet, säger han. – Dessutom är det så bra att allt går direkt in i systemet och kan följas upp när man kommer hem. Jag är övertygad om att det kommer att öka säkerheten i avropen. Den pilotstudie som började i februari gällde för Svevia, som tillsammans med sitt eget Sverigelager och Ahlsell provar sys-

Fördelar med e-handel

Tänk på det här först

Det finns många fördelar med elektronisk handel, enligt GS1:

För ett företag som ska börja med e-affärer måste alla delarna i skissen gås igenom för att klarlägga alla förutsättningar. Det finns då en rad saker att tänka på, här är några exempel från Nea:

» lägre kostnader då mängden manuellt arbete reduceras

» Elektroniska affärer är bu-

» Börja med att kartlägga

»

siness. Se därför till att engagera företagets ledning samt marknads- och inköpsfolk.

processerna och fundera på hur de kan förändras med eaffärer som verktyg.

administration minskar

» Se till att e-affärer utvecklas

» Tag gärna införandet i

»

för att stödja företagets affärsstrategier.

etapper för att kunna visa på resultat.

» Sätt upp mål och se till att

» Gör en kort förstudie för att

följa upp dem. Ligger fokus på lägre interna kostnader, kundservice eller något annat?

utreda förutsättningar, både ekonomiskt och tekniskt.

säkerhet att information är rätt med automatisk matchning

» kortare ledtider när tiden för större säkerhet eftersom risken för felskrivningar minskar.

GS1 ingår i en världsomspännande organisation som utvecklar standarder för varu- och informatiosnflöden. Läs mer på www.gs1.se

Neauppgift är enbranschoberoende organisation. Läs mer på www.nea.nu UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

35

2009-04-07 10:57:38


Affärer

E-HANDELSSYSTEM

temet. Ahlsell är den första externa leverantören som är med i projektet, men på sikt är det tänkt att så gott som alla leverantörer, stora som små, ska kunna ingå. – Vi har valt Nordic e-building från Beast som elektroniska meddelanden, och den har en standard som gäller i hela Norden. Alla de övriga stora aktörerna på entreprenadsidan jobbar med den standarden, säger John Egeberg. – Det underlättar givetvis i våra kontakter med leverantörerna. Standarder för klassificeringar Andra skäl som John Egeberg ger för att välja Nordic e-building har varit att dess meddelandesystem är anpassat till projektverksamhet, vilket passar för Svevias verksamhet, och att alla standarder för klassificering finns med. – Vi har fått bra hjälp med att komma igång av både Beast, Primona och övriga inblandade, och vi ser verkligen fram emot att få testa det hela. Det är klart att det kommer ta tid att få med hela organisationen, men vi

räknar med att det kommer att gå smidigt. Hittills har vi hållit både tidsplan och budgetram, säger John Egeberg mycket entusiastiskt. Den största vinsten med att införa ehandel ser han med möjligheterna att minska inköpskostnaderna. Fördelar för båda parter Det nya systemet ska underlätta för båda parter, beställare och leverantör. Eftersom man bara behöver registrera på ett ställe och allt går in i båda systemen tjänar man tid, säkerhet och kvalitet. På det viset kan man minska kostnaderna som delas av beställare och leverantör. Det blir ett vinn-vinn-förhållande. John Egeberg framhåller att det skapas mycket bättre möjligheter att kontrollera sina beställningar, att priser är enligt prislistan och att mängder, leveranstider och fakturor är korrekta. Faktorer ger stora kostnader om de är felaktiga. Han säger också att Svevia ser mycket positivt på att det i framtiden kommer att

kunna gå tillbaka och följa avrop och på så sätt styra och förenkla. – Det här blir säkrare än när vi gjorde manuella beställningar. Vi känner att det kan bli hur stort som helst, och målsättningen för 2009 är att lägga in avtal för cirka 300 miljoner kronor i systemet. Vi tar det i etapper och kommer att utvärdera noga. Tiden får utvisa hur det utvecklas, säger John Egeberg. ■

Läs mer på webben www.beast.se Här finns Byggbranschens elektroniska affärsstandard. www.gs1.se Här finns information om nummersystem, streckkoder och märkning. www.nea.nu Nätverket för elektroniska affärer för nedladdning av till exempel standardavtal för e-kommunikation. www.branschradet-vilma.se Branschrådet Vilma vill skapa ett standardiserat informationsflöde för alla parter i varuflödesprocessen genom ett gemensamt och kvalitetssäkrat regelverk.

Foto Daniel Wadenius

vi kan skapa en tydligare styrning av inköpen för att öka köptroheten mot våra ramavtalsleverantörer och sänka inköpskostnaderna. Dessutom

36

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 E-upphandling.indd 36

hoppas vi kunna utveckla och effektivisera rutinerna kring inköp och fakturahantering. Personalen som ska jobba med systemet har fått en halvdagsutbildning. De system vi jobbar med är Agresso och Opic tendsign och det har fungerat bra hittills. BJÖRN ISAKSSON, upphandlingsFoto Thor Balkhed

ANNELI KRUBE, enhetschef för ekonomi på konsult och servicekontoret, Lidingö stad och projektledare för e-handelsprojektet. – Vi har precis kört igång en pilot för elektronisk handel, den startade för bara två veckor sedan. Det är två enheter av nio på äldre- och handikappsomsorgen som provar och vi testar också centralt på konsult- och servicekontoret. – De fördelar vi ser är framförallt att

chef, Jönköpings kommun: – Nu kör vi igång ett pilotprojekt med en leverantör och en beställare. Projek-

tet gäller Stadskontoret som ska göra sina beställningar av kontorsmaterial elektroniskt. Det får löpa fram till semestern ungefär, och sedan ska vi noga utvärdera vilka funktioner och eventuella brister vi hittar. Fungerar det bra breddar vi piloten till fler enheter på andra förvaltningar. – Vårt syfte med det här är dels att testa om det verkligen fungerar på det sätt vi tänkt, dels att få fram ett antal goda exempel. Att föra in det i hela organisationen räknar vi med tar upp till tre år. Det beror på att befintliga ramavtal måste omförhandlas och vissa ramavtal måste upphandlas och leverantörerna måste kunna vara med på det. – För stora leverantörer är det inga problem, men det kan vara svårare för de mindre. Det vore förödande för konkurrensen om de slås ut. Vi skyndar långsamt, men hoppas på stora fördelar med systemet – att öka ramavtalstroheten, få bättre priskontroll, och minskad administration. Och inte minst att kontroll av inköp sker vid rätt tillfälle, det vill säga att en chef attesterar redan vid beställning i stället för som i dag när fakturan kommer och chefen ställs inför redan fullbordat faktum. – Sammantaget har vi stora förväntningar på elektronisk handel.

Foto Annelie Gärdmark

FLERA PILOTPROJEKT PÅ GÅNG GÖRAN BRUNBERG, upphandlingschef på Göteborg stads upphandlingsbolag: – Vi har precis kommit igång med vårt nya e-handelssystem och ska börja beställa elektroniskt Just nu har vi 15 leverantörer redo.Vi håller också på med en pilot, en beställarutbildning som blir färdig om någon månad. Göteborgs stad har 45 000 anställda, och det finns många beställare, så vi har tänkt göra en interaktiv utbildning för stor spridning. Avsikten är att vi ska växa in i e-handel. Det får ta den tid det tar, så att det blir rätt från början. – Vi ser stora vinster. Det blir så mycket enklare att hitta rätt varor. Man kan söka på tummen uppartiklar, det vill säga varor som fyller de kriterier vi bestämt, se på bilder, jämföra artiklar, se produktblad och visa vilken fördelningsnyckel som gäller för avtalsområdet – Vi räknar med en besparing på 100 miljoner kronor per år. Minst. Och det bara på att vi köper rätt saker till rätt pris. Ett limstift av liknande kvalitet kan köpas för 33 öre eller 27 kronor, och allt däremellan.

WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 10:57:44


Nummer ett på betalkort och resekonto för statliga myndigheter.

Eurocard har återigen vunnit det statliga ramavtalet för betalkort och resekonto. Att samla allt på en faktura ger smartare administration och sparar tid och pengar. Men det unika är tjänsterna ni enkelt kopplar till era kort: system för sammanställning, analys och uppföljning av alla

inköp. Resultatet är bättre kostnadskontroll. Kontakta oss gärna om du vill ha fler skäl att välja Eurocards kort- och betalningstjänster. Läs mer på eurocard.se, eller ring oss på 08-14 67 45. Välkommen till en expert på betalningar.

eurocard.se

eurocard.indd

1

2009-04-07

10:51:22


Affärer

E-HANDELSSYSTEM

Nationella upphandlingsstödet tar form

”Vad vill ni ha, upphandlare?” Kammarkollegiet skautveckla offentlig upphandling i en enorm satsning – 22 miljoner kronor årligen avsätts till ett nationellt upphandlingsstöd. T E X T: HE LE N A Z ACH ARI AS S O N

lare att komma in med synpunkter på vad som ska göras. Det handlar om mycket pengar och höga förväntningar. Men i dagsläget är Kammarkollegiet mest säkert på vad det inte ska göra. – Det är ett löst definierat uppdrag än så länge. Men vi kommer inte att ta fram en heltäckande e-upphandlingsplattform eller färdiga förfrågningsunderlag, säger Daniel Moius, projektledare för Nationellt upphandlingsstöd. Uppdraget ska optimera de 500 miljarder som upphandlas för varje år för att skapa medborgarnytta och tillväxt. Men det blir alltså inga färdiga systemstöd till de interna processerna hos upphandlande myndigheter eller färdiga förfrågningsunderlag som blir klara att använda. Stödet ska skapas ”genomarbetade, förankrade och välspridda metoder” för att ta fram förfrågningsunderlag. Daniel Moius uppmanar nu alla beställare och leverantörer att komma in med synpunkter. – Hur kan pengarna skapa mest nytta? Tänk fritt och stort, men praktiskt genom-

Foto Helena Zachariasson

» NU UPPMANAR KAMMARKOLLEGIET upphand-

Daniel Moius, projektledare för Nationellt upphandlingsstöd, efterlyser synpunkter från upphandlarna.

förbart, uppmanar Daniel Moius upphandlarna. Daniel Moius vill ha in åsikter, tips och synpunkter till Kammarkollegiet på vad alla dessa miljoner kan användas till. Fokus kommer att ligga på elektronisk upphandling. Under EUs ministerkonferens under ordförandeåret den 18–20 november i Malmö, blir elektronisk upphandling en viktig fråga. Det ska diskuteras hur e-upphandlingen kan stärka den inre markna-den. – Vi ska utveckla elektronisk upphandling

NATIONELLT UPPHANDLINGSSTÖD ÅKER PÅ TURNÉ Daniel Moius ger sig ut på turné med workshops tillsammans med referensgruppen. Alla upphandlare, leverantörer och beställare är välkomna att vara med och påverka Luleå 26/5 , Linköping 28/5, Stockholm 2/6, Göteborg 4/6, Sundsvall 9/6, Malmö 12/6

38

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 E-plattform.indd 38

och få fler att använda det. Den här satsningen har efterfrågats länge av många, säger projektledaren Daniel Moius. Mer effektiv upphandling Målet med det nystartade projektet Nationellt upphandlingstöd är att bidra till ”en mer effektiv, kvalitetsmedveten och rättssäker offentlig upphandling, där konkurrensen på marknaden bättre tas tillvara så att skattemedlen kan användas på bästa sätt till nytta för medborgarna, den offentliga sektorn och näringslivet”. Och vad innebär det då i praktiken? – Det är den processen vi är inne i just nu, hur vi ska omsätta det här till praktisk nytta. Daniel Moius är nyanställd på Kammarkollegiet och leder projektet som drogs igång den 9 mars. Just nu rekryteras flera nya personer till den nya verksamheten. WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 15:24:36


– Syftet är att underlätta upphandling både för leverantörer och beställare, säger han. Till hans hjälp ska en referensgrupp bildas, preliminärt bestående av representanter från SKL, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Almega, SOI och Ekonomistyrningsverket. Tillsammans ska de komma fram till hur eupphandling ska förbättras och utvecklas. – I dag finns ingen konkret handlingsplan. Jag kommer att åka runt i landet i maj och juni för att ta in synpunkter och förslag från både beställare och leverantörer. Vi ska komma igång med en dialog, säger Daniel Moius. Två utgångspunkter Målet är att en konkret handlingsplan är klar med tydliga mål i höst. Det praktiska arbetet sker i olika arbetsgrupper, bestående av beställare, upphandlare och leverantörer. – Då kommer vi att veta vad upphandlarna vill ha för typ av stöd och vad vi ska göra. Han är noga med att trycka på att det inte rör sig om att Kammarkollegiet ska ta fram en ny teknisk plattform för myndigheternas interna upphandlingsprocess. Leverantörer av elektronisk e-upphandlingsplattformar behöver alltså inte oroa sig för att staten ska komma och ta över deras marknad. – Vi ska inte konkurrera ut befintliga marknadslösningar utan samarbeta för att utveckla de som redan finns. Men vi vill inte utesluta att vi tar fram några publika funktioner som underlättar och förenklar offentlig upphandling. Två viktiga utgångspunkter är avgörande för det. Det ena är att sätta sig in i leverantörens situation. – Om det uppstår en mängd marknadsplatser för företagaren att hålla reda på har vi snarare försvårat än förenklat. Det andra är att e-upphandling ska försäkra att hög konkurrens skapas. – Det är en prioriterad uppgift att se till att tekniken inte skapar hinder och styckar upp upphandlingsmarknaden. Daniel Moius ska få de olika marknadslösningarna att samarbeta för att få fram en mer förenklad e-upphandlingsprocess. – Leverantörerna erbjuder olika delar av e-upphandlingsprocessen. Ingen del är fullt utvecklad. De myndigheter jag har pratat med tycker att det finns för- och nackdelar med varje system. Det behövs standardiserade gränssnitt för en heltäckande process.

menar att kommuner, landsting och statliga myndigheter måste använda sig av de upphandlingsstöd som finns för att de ska utvecklas. Kort sagt, får de kunder, får de pengar att utvecklas. – Det går inte att kräva färdiga produkter om det inte finns någon efterfrågan. Kammarkollegiet ska försöka ta fram hjälpmedel och metoder för upphandlingsprocessen som enhetliga förfrågningsunderlag för olika produktkategorier. – Standardisera är fel ord, men vi vill hitta enhetliga krav som passar för olika branscher. Vissa allmänna uppgifter kan se likadana ut. Daniel Moius menar att förväntningarna från politikerna på projektet är skyhöga. – Det är en ovanligt stor satsning. Det är mycket pengar till ett helt nytt projekt. Men det är ett förändringsarbete som måste få ta tid. Det handlar om att ändra ett beteende hos folk, se bara hur lång tid det tog att få igenom e-fakturering. Trots att ingen e-upphandlingsplattform är påtänkt har Daniel Moius planer på att skapa en gemensam elektronisk marknadsplats för alla myndigheter. Plattformen skulle fungera som en kunskapsbas där man kan söka mallar för förfrågningsunderlag. – Jag tänker mig någon form av webbportal, en upphandlingsplattform som kan användas för kunskaps- och kompetensöverföring, där de enhetliga förfrågningsunderlag ska finnas tillgängliga samt andra former av vägledningar, konkreta och handfasta tips och råd.

”VI SKA UTVECKLA ELEKTRONISK UPPHANDLING”

Pågår arbete inom EU Det pågår omfattande arbete på EU-nivå att skapa standarder för e-upphandling för att få i gång handel över gränserna. Daniel Moius WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 E-plattform.indd 39

Känslig fråga Det är en känslig fråga för leverantörer som i dag redan erbjuder marknadslösningar av den här typen. Blir det en statlig gemensam marknadsplats kan de förlora stora delar av sin marknad. – Problemet är att om det finns många marknadsplatser som inte kommunicerar med varandra, blir det minskad konkurrens, högre priser och högre transaktionskostnader. Det blir alltså dyrare för beställare och leverantörer att vara med. Det här skulle motivera varför man ska göra ett statligt initiativ. Ytterligare 2–4 miljoner kronor årligen har tillsatts för att förbättra vård- och omsorgsupphandlingar, pengar som är öronmärkta av Socialdepartementet. Ett ytterligare förslag är att det ska bli möjligt för beställare att hämta ut uppgifter om leverantörernas skulder från Skatteverket elektroniskt. Projektet är inte tidsbegränsat utan fortgår ■ tills vidare.

”Utnyttja kunskapen som finns” Vad tycker du om det nationella upphandlingsstödet? Vad borde pengarna användas till? GÖRAN HALLIN, JÖNKÖPINGS KOMMUN: – Man vet ju inte riktigt vad det går ut på än. Men det är ingen dum idé att få lite gemensam struktur. Jag tror att leverantörerna upplever det hela som väldigt rörigt. Det är bra med referensgrupp med representanter från båda sidorna. – Det krävs krafttag och att de utnyttjar de nätverk och verktyg som redan finns. Det finns redan mycket dold kunskap att använda sig av. ANN LINDE KOOLMAN, ALINGSÅS KOMMUN: – Det känns konstigt att man lägger så mycket pengar till något som är så luddigt. Jag ställer mig frågande till vem som anser att behovet finns? Vet regeringen om att detta eftersträvas? Jag tycker att det redan i dag finns bra nätverk, organ och samarbete. Det är upp till varje myndighet att ta ansvar för sitt arbete och sprida ett gott rykte som ger ringar på vattnet och att man kan hjälpas åt. Jag tycker att man ska utnyttja den nationella statusen för att sprida information, kompetensen finns redan. ELISABETH STENBERG, BROMÖLLA KOMMUN: – Svårt att veta ifall det blir något konkret av det. Det kan bli bra med ett enhetligt system, men det kanske kan vara svårt för alla att använda samma.Vi små kommuner kommer få svårt med e-auktioner, till exempel. Men det är bra med den här turnén, får vi ett upphandlingsstöd som fungerar är det bra.

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

39

2009-04-07 15:24:47


Affärer

OFFENTLIG-PRIVAT SAMVERKAN

”PRINCIPEN ÄR ATT FLYGPLANET SKA STÅ FLYGKLART PÅ AVTALAD TID MED 95 PROCENTS SANNOLIKHET.” TO M A S E R I KS S O N

Försvarsmakten följer alltid en OPS-strategi när den upphandlar en tjänst, förnödenhet eller anläggning. En viktig del i strategin är att ta fram ett referensalternativ. TEXT: EVA WENSTRÖM

» I SLUTET AV förra året skrev Försvaret ett

långsiktigt avtal med industriföretaget Saab om ett helhetsåtagande för flygsystemet SK 60. I upphandlingen valde Försvaret en OPSlösning. Genom att lägga över driften på en privat leverantör räknar FMV med att Försvaret sparar 30 procent på årsbasis. – Inom försvarssektorn har det aldrig tidigare överförts ett så omfattande system från offentlig till privat verksamhet, säger Tomas Eriksson, projektledare och förhandlingsansvarig på FMV. 40

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 OPS.indd 40

Kontraktet innebär att Saab som huvudleverantör ska ansvara för drift, underhåll och vidmakthållande av samtliga SK 60-flygplan, men staten kommer även i fortsättningen att äga flygplanen. – Principen är att flygplanet ska stå flygklart på avtalad tid med 95 procents sannolikhet. Det är Saabs sak hur det går till. Driftstörningar, reservdelar, modifieringar, allt blir en sak för leverantören, säger Tomas Eriksson. Om verksamheten inte skulle fungera en-

ligt avtalat sätt kan Försvarsmakten ta tillbaka driften. Det är också noga reglerat i avtalet. – I fall där leverantören har stora initiala investeringar krävs ofta långa avtalstider för att få rimliga kostnader. Långa avtalstider i sig är problematiskt utifrån ett LOU-perspektiv. Med långa avtalstider finns också risk för monopolbeteenden. Det är viktigt med en escape-knapp om OPS-lösningen inte fungerar, säger Tomas Eriksson. Viktigt med ett referensalternativ Affären föregicks av ett grundligt upphandlingsarbete, där Försvarsmaktens OPS-strategi följdes. – I upphandlingar brukar vi ha krav på produkten, men eftersom vi ville köpa en tjänst och en tillgänglighet den här gången, valde vi en OPS-lösning, säger Tomas Eriksson. FMV lade ner ett stort arbete på att ta fram kravspecifikationen. I anbudsförfrågan WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 13:19:09


Foto Copyright Saab AB

Så fungerar OPS OPS är ett samlingsnamn på olika typer av samarbetsavtal mellan offentliga och privata aktörer. Oftast definieras OPS som en entreprenadform som kan tillämpas vid infrastrukturinvesteringar eller större bygg- och anläggningsprojekt. Finansieringen avtalas mellan parterna, beroende på innehåll och uppdrag. Flera begrepp används synonymt med OPS, exempelvis PPP – Public private partnership, PFI – Private finance initiative, OPP – Offentligt privat partnerskap, POP – Privat offentligt partnerskap. På EU-nivå finns ingen enhetlig definition av OPS, men begreppet omfattar ett antal samarbetsformer mellan det offentliga och det privata näringslivet. Det gemensamma med projekten är att riskerna fördelas på ett förutsägbart sätt och att den privata parten kan ansvara för projektering, byggnation, drift och underhåll. En mängd olika begrepp används som syftar till att definiera OPS med särskilda egenskaper. Några exempel är DBO – design, build, operate, DBFO – design, build, finance, operate, BOO – build, own, operate, DBOO – design, build, own, operate, BOOT – build, own, operate, transfer, BOT – build, operate, transfer. Det finns inga särskilda regler för OPS i vare sig EG:s upphandlingsdirektiv, LOU eller LUF och därför ska OPS upphandlas enligt bestämmelserna i Lagen om offentlig upphandling. För närvarande är Storbritannien det land som kommit längst i användningen av OPS. Våren 2007 hade knappt 600 OPS-projekt upphandlats inom områden som transportinfrastruktur, sjukhus och skolor. Det motsvarade ett värde av 53 miljarder pund. Tyskland, Spanien, Portugal, Nederländerna, Australien, Kanada och USA är också länder där OPS-lösningar är vanliga.

Försvarsmakten har en budget på 40 miljarder

ställdes 80 krav, varav 60 av förseglade och sparade på ett säkert ställe. Ingen visste, förutom ställdes på tjänsten och resterande 20 på själva flygplanet. de som gjort beräkningarna, vad vårt anbud låg på, säger Tomas – Den stora utmaningen i upphandlingen låg i att få fler konEriksson. När anbudstiden var slut visade kurrerande aktörer att lämna anbud och därför annonserade vi det sig att det bara fanns ett anbud internationellt och gjorde riktade från Saab plus det egna referenutskick till potentiella anbudssalternativet. Det referensalterlämnare. Flera aktörer visade innativet fungerade sedan som en tresse, men till slut var det bara måttstock mot Saabs anbud. Saab som kunde svara upp mot – Försvaret sparar – Det visade sig att vårt anbud låg betydligt högre, än Saabs. En de ställda kraven, säger Tomas genom att lägga ut driften på Saab, säger Eriksson. OPS-lösning var med andra ord Tomas Eriksson, förFörsvarsmakten och FMV har handlingsansvarig. en mycket bra idé, säger Tomas också lagt ett stort arbete på att Eriksson. ta fram ett referens-alternativ. Vad skulle det till exempel kosta om försvaret självt, efter OPS-strategin följdes Innan driften av SK 60-flygplanen upphandeffektiviseringar, gjorde det i egen regi? – Vi följde vår strategi och gjorde egna be- lades, hade ett gediget arbete genomförts räkningar på det. Sedan fyllde vi i förfråg- inom Försvarsmakten. Sedan ett par år tillningsunderlaget, lade det i ett kuvert som vi baka följer Försvarsmakten en strategi för WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 OPS.indd 41

Försvarsmakten är en av Sveriges största myndigheter och har en budget på cirka 40 miljarder kronor och nära 20 000 anställda i Sverige och runt om i världen. Försvarets andel av BNP uppgick år 2007 till 1,48 procent. Inom Försvarsmakten finns Försvarsmakten Logistik – FMLOG, som bland annat ansvarar för upphandling, it-stöd, transporter, verkstäder och lokalvård. En annan myndighet som Försvarsmakten samarbetar med är Försvarets materielverk, FMV, som har till uppgift att styra utformningen och upphandlingen av ny materiel, där produkterna ska anpassas till insatsförsvaret.

SK 60-FLOTTAN SK 60-flottan består av cirka 80 flygplan, varav 65 av dem hålls flygklara i dag. När Saab tar över beräknas det finnas mellan 30–35 flygklara plan. Man räknar med att spara cirka 30 procent på årsbasis genom den här OPS-lösningen.

AVTALET MED SAAB Grundavtalet är värderat till cirka 900 miljoner kronor och sträcker sig fram till och med halvårsskiftet 2017, men omfattar även ett antal optioner som förlängt åtagande och ytterligare flygtimmar. UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

41

2009-04-07 13:19:25


Affärer

OFFENTLIG-PRIVAT SAMVERKAN

”FÖR ATT LYCKAS MED EN OPSANALYS MÅSTE MAN ARBETA METODISKT. VI HAR ETT 20-PUNKTSPROGRAM SOM VI FÖLJER” M AT S J O S E L L , A N S VA R I G F Ö R O P S I F Ö R S VA R S M A K T E N

Offentlig-privat samverkan. Högkvarteret har nämligen beslutat att en OPS-analys alltid ska övervägas när man ska upphandla tjänster, förnödenheter och anläggningar. – Det kommer från politiskt håll, men det finns även incitament internt. Vi ska säkerställa att anslaget, genom effektiviseringar, kan omfördelas till stöd för insats, säger Mats Josell, ansvarig för OPS i Försvarsmakten. OPS finns i många länder Syftet är att öka kostnadseffektiviteten, så att Försvaret kan fokusera mer på sin kärnverksamhet. En OPS-analys ska ge svar på om det är möjligt till effektiviseringar, antingen i egen regi eller utkontrakterat till en extern part. Försvarsmakten går dessutom mer och mer mot en gemensam utveckling och anskaffning tillsammans med andra länder, som har liknande behov och krav. Redan nu är OPS-lösningar en realitet i många länder. – Internationellt samarbete kommer att ställa allt högre krav på att vi klarlägger vad som är svenska krav och önskemål. Det gäller såväl utveckling av komplexa materielsystem i samband med andra länder som vid organi-

Tydlighet viktigt Andra risker med en OPS-lösning är en bristande kravspecifikation. Du måste vara tydlig med vad du vill ha, helt enkelt. Det samma gäller vid avtalstecknande, där det gäller att vara mycket noggrann. – För att lyckas med en OPS-lösning behövs en samsyn mellan kund och leverantör, både avseende riskhantering men också på vilket sätt det som efterfrågas ska tillhandahållas. Det finns även samordningsvinster mellan myndigheter, eftersom vi emellanåt efterfrågar samma saker från externa leve■ rantörer, säger Mats Josell.

Färsvaret överväger alternativa OPS-lösningar

Tolv riktlinjer som ökar chansen till framgång

UTKONTRAKTERING

Försvarsmakten har definierat ett antal riktlinjer som bör tas hänsyn till, när en OPS-lösning har valts. Bland annat gäller de här:

FACILITY MANAGEMENT – stödtjänster knutna till någon form av anläggning, här finns många viktiga OPS-ingredienser, några är att tydligt definiera sina behov och utforma fördelaktiga avtal INSATSKONTRAKTERING – kontraktering i samband med en i tid och storlek avgränsad insats OUTSOURCING – överföring av verksamhet till annan aktör, där organisationsförändringar omfattas och syftar till ekonomisk vinst

ALTERNATIVA FINANSIERINGSLÖSNINGAR LEASING – en form av uthyrning eller finansiering av egendom

42

sering av gemensamma funktioner och förmågor vid multinationella insatser, menar Mats Josell. Strategin som Försvarsmakten följer har författats av Mats Josell och till den finns även en vägledning. Båda dokumenten visar tydligt hur man inom organisationen ska gå tillväga vid OPS-analys, såväl innan som efter att beslutet om en OPS-lösning är fattat. Enkelt uttryckt går strategin ut på att Försvarsmakten först definierar sina behov och krav på den tjänst, förnödenhet eller anläggningens funktion och kvalitet, för att komma fram till om en upphandling ska ske. – För att lyckas med en OPS-analys måste man arbeta metodiskt. Vi har till exempel ett 20-punktsprogram som vi följer, säger Mats Josell. En av de tjugo punkterna handlar om att ta fram en referenskostnad. Något som också gjordes vid driftsupphandlingen av SK60. Att ta fram en referenskostnad förutsätter en analys av den egna verksamheten inklusive potentiella effektiviseringsmöjligheter. Vad kostar det oss, respektive vad har det kostat andra är frågor som alltid ställs och blir besvarade.

– En av framgångsfaktorerna är att beräkna ett eget referensalternativ och fundera på hur man borde upphandla. Det är också viktigt att tänka i nya banor och titta på hur andra har gjort, till exempel våra grannländer i Norden, säger Mats Josell. – I en OPS-lösning har den civila sidan straka incitament att utveckla sig, vilket kommer den som upphandlar tillgodo, säger han. Det finns flera fördelar med OPS-lösningar, anser Mats Josell, men för att lyckas måste man också vara medveten om riskerna. Men ju mer komplex en vara eller tjänst är, och ju mer kompetens som efterfrågas, desto större är risken för kunskapsutarmning över tiden hos den som upphandlar, menar Mats Josell. – Inom Försvaret avtalar vi alltid om att vi ska ha tillgång till rådata för att inte kunskapsutarmningen ska ske. Vi efterfrågar också att man ska effektivisera under kontraktens löptid.

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 OPS.indd 42

PFI-LÖSNINGAR – ”private finance initiative”, när den privata sektorn kan tillhandahålla service i anslutning till en anläggning, Arlandabanan och Öresundsbron är exempel på OPS-lösning av PFI-typ

PARTNERSKAPSLIKNANDE LÖSNINGAR STRATEGISKA PARTNERSKAP – långsiktiga partnerskap som Försvarsmakten har använt under lång tid med inhemska leverantörer PROJEKTALLIANSER – används när det inte går att bestämma en slutgiltig kravbild, eftersom slutprodukten behöver anpassas till en ständigt förändrad omvärld, lämpar sig främst för högriskprojekt

» definiera alltid det som ska upphandlas utifrån funktionalitet, kvalitet och tid

» avväg alltid behov av handlingsfrihet mot möjligheten till långsiktiga åtaganden

» utgå alltid från Försvarsmaktens behov

» äventyra inte insatserna nationellt och internationellt

» redovisa lagars och reglers påverkan

» deklarera tydligt syftet och förväntade effekter av OPS-lösning

» överväg förslag till åtgärdsplan där egen verksamhet bedrivs ineffektivt, innan OPS-lösning beslutas

» eftersträva alltid konkurrens » beräkna alltid en referenskostnad, ta även hänsyn till Försvarsmaktens potentiella rationaliseringar av den egna verksamheten

» identifiera och fördela risker på den part som bäst kan hantera dem

» beakta andrahandsvärde och tredjepartsintäkter vid nyanskaffning respektive avveckling av det som ska upphandlas

» gör en plan på hur ett återtagande/övertagande ska kunna ske

WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 11:33:29


www.eurosecure.com

eurosecure.indd

1

2009-04-07

10:52:23


Affärer

TUFFA KRAV PÅ LEVE RANTÖRER

KONTORSBRANSCHEN Utmanas från flera håll Ängelholm har ställt tuffare krav än någonsin på leverantörerna av kontorsmaterial och Göteborg har ett inköpssystem som styr beställaren mot rätt kontorsprodukt. Samtidigt arbetar branschföreningen Kepa med att ta fram etiska riktlinjer för sina medlemmar. TEXT: EVA WENSTRÖM

» NÄR KOMMUNERNA BÅSTAD, Ängelholm och

representanter för förbrukarna ute i förvaltningarna. Om de offererade artiklarna bedömdes som undermåliga av referensgruppen, gick anbudet inte vidare till utvärdering. – På så sätt bedömdes även kvaliteten. Det betydde att högt offererad kvalitet gick vidare till utvärdering och att inte bara det billigaste anbudet hade möjlighet att antas. Kommunen kan också begära att leveran-

Grupp bedömde kvaliteten Förutom kraven på att produkterna skulle uppfylla gällande lagar och att de skulle vara CE-märkta, ställdes också krav på att en rabattsats på övrigt sortiment ges i en tillgänglig katalogprislista. – Om det inte finns någon officiell prislista, spelar ju inte kommunens generella rabatt någon roll, säger Joergen Borgstroem. Det fanns även krav på anbudsprover som bedömdes av en referensgrupp bestående av 44

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 Kontorsmaterial.indd 44

Foto Eilert Norberg

Örkelljunga i höstas upphandlade kontorsmaterial, ställdes tuffare krav än någonsin på leverantörerna. Ansvarig upphandlare var Joergen Borgstroem som bland annat krävde att produkterna ska hålla offererade egenskaper under hela avtalsperioden och ingå i ordinarie sortiment i produktkatalogen. – Vi ställde de här kraven för att branschen ser ut som den gör. Vi ville helt enkelt undvika att leverantörerna lämnade anbud på enkla produkter till lågt pris och att vi sedan avropar dyrare artiklar till ett högre pris, säger Joergen Borgstroem.

tören ska lämna skriftliga uppgifter om vad som köpts under avtalsperioden, utan kostnad för kommunen. – Vi kan på det sättet föra statistik och se att leverantörerna håller de priser de har offererat, säger Joergen Borgstroem. Ingen av leverantörerna reagerade på de tuffare kraven som ställdes i upphandlingen. Det fanns inga synpunkter på vare sig all-

”FINNS DET INTE EN OFFICIELL PRISLISTA, SPELAR GENERELLA RABATTER INGEN ROLL” JOERGEN BORGSTROEM A N S VA R I G U P P H A N D L A R E WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 13:00:47


”VI ARBETAR MED ETIK- OCH MORALFRÅGOR OCH FÖRSÖKER ’SANERA’ BLAND OSS SJÄLVA”

mänt tillgänglig prislista eller skallkrav på referensgruppens godkännande. – Nej, det accepterades av hela branschen. Och det gäller även kravet på att hundra procent ska erbjudas för att gå vidare. Alla leverantörer har ju tillgång till samtliga fabrikat på marknaden, så branschen köpte de kraven direkt, säger Joergen Borgstroem. Branschorganisationen sanerar Inom branschorganisationen Kepa, vars medlemmar är verksamma inom kontor, emballage, papper och angränsande produktområden, arbetar man bland annat med etiska frågor. – Vi kan inte lägga oss i det affärsmässiga hos våra medlemmar, eftersom vi är en branschförening. Men vi arbetar med etikoch moralfrågor och försöker ”sanera” bland oss själva, säger Monica Eriksson, vd på Kepa. Hur upphandlingar av kontorsmaterial fungerar, varierar mellan kommunerna, menar Monica Eriksson. – Vi har haft nära samarbete med SOI och har åsikter om varandra i frågan om upphandling av kontorsmaterial. Det finns mindre bra upphandlare, likaväl som det finns mindre bra leverantörer. Hos några fungerar det alldeles utmärkt, medan det hos andra inte fungerar alls, säger hon. Kepa har sedan 2000 en arbetsgrupp som arbetar med upphandlingsfrågorna och har varit mer eller mindre aktiv sedan dess. Huvudsyftet med upphandlingsgruppen är att föra fram branschen, hitta kanaler att nå ut och skapa dialog med upphandlare och inköpare. – Vi som är med i upphandlingsgruppen träffas ett par gånger om året och tar upp aktuella frågor i branschen. Vi vill på ett objektivt sätt försöka starta en principiell dialog om upphandlingsfrågor inom området kontorsmaterial, säger Ghazal Voghoui, jurist på Kepaoch en av dem som driver Upphandlingsgruppen. – Upphandlingsgruppen arbetar just nu med att ta fram riktlinjer för våra medlemmar och målsättningen är att få till etiska regler för vår bransch, säger Monica Eriksson Produktkataloger ligger öppna på nätet I Göteborg stad har Upphandlingsbolaget introducerat ett system där leverantörernas produktkataloger ligger öppna och varje uppdatering i respektive prislista blir synlig. Sedan årsskiftet används det nya webbaserade inköpsstödet Winst, som hanterar både avtal och beställningar. – Stadens alla gemensamma ramavtal finns samlade där. Det är inget nytt eftersom vi haft så tidigare. Men nu ansluter vi även leverantörernas produktkataloger, säger AnWWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 Kontorsmaterial.indd 45

M O N I CA E R I KS S O N , V D K E PA

derlag i form av statistik över beställda produkter och tjänster. – Det möjliggör för oss på Upphandlingsbolaget att kunna arbeta mer aktivt med sortiment under avtalsperioden. Vi kommer också ha bättre material vid upphandling. I Winst kan man få detaljinformation om produkterna, till exempel vilka artiklar som är nettoprissatta och vilka som är miljöanpassade. För beställaren är det enklare att urskilja vilka produkter som varje avtal innehåller, vilket underlättar vid avrop. – De varor som är nettoprissatta har vi märkt med ”tummen upp”. På det sättet syns det tydligt vilka de produkterna är, säger Annelie Gärdmark.

nelie Gärdmark på Upphandlingsbolaget. Just nu finns 15 leverantörer anslutna i systemet med sina produktkataloger, men det tillkommer hela tiden nya. Bland dem som levererar kontorsmaterial finns till exempel Svanströms och Corporate Express. Nästa steg är att ansluta stadens alla förvaltningar och bolag. På sikt ska det mesta gå att beställa elektroniskt. – Det är helt frivilligt för stadens alla verksamheter att ansluta sig. Dessutom kan verksamheterna lägga in sina egna avtal om de vill. Det enda som behövs är en egen administratör, säger Annelie Gärdmark. Eftersom Winst är helt webbaserat, ökar tillgängligheten för beställarna. Det blir lättare att både hitta och beställa artiklar. På sikt ger inköpssystemet också bättre un-

Koll på prisförändringar När en ansluten leverantör uppdaterar sin prislista, matchas den mot den befintliga och en avvikelserapport skapas. Avtalsansvarig på Upphandlingsbolaget kan då på ett tydligt sätt se om priset stämmer mot det avtalade priset eller om det är en relevant prisförändring. – Det är ett bra verktyg för Upphandlingsbolaget som får en bättre kontroll över eventuella prisförändringar, säger Annelie Gärdmark. Genom bättre exponering av ramavtalen, räknar Upphandlingsbolaget med att avtalstroheten kommer att främjas. Och om tekniken används fullt ut och beställarna väljer de ”tummen upp”-märkta produkterna, kommer Upphandlingsbolaget och Göteborgs stad att kunna sänka kostnaderna med ■ 100 miljoner kronor per år.

Kepa samlar hela kontorsbranschen Kepa är en branschorganisation vars medlemmar är verksamma inom områdena kontor, emballage, papper och angränsande produktområden. Alla led finns representerade i organisationen, från tillverkare till återförsäljare och medlemsföretagen erbjuds

marknadsstatistik, seminarier i aktuella branschfrågor, myndighetskontakt och rådgivning. Medlemmarna är indelade i fyra sektioner, där speciella frågor drivs: » kontors- och pappersvarugrossister » kontorsvaruleverantörer

» emballage- och förbrukningsvaruleverantörer » finpappersgrossister Föreningen ordnar årligen ett årsmöte och vart annat år den så kallade Kepa-dagen som samlar hela branschen. Medlemmarna kan också delta i statistikverksamhet, seminarier och kurser.

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

45

2009-04-07 13:00:57


Affärer

EKONOMISK BR OTTSLIGHET

ANDERS SVENSON, KONKURRENSVERKET:

Svår konst köpa konst Det är en konst att handla konst eftersom det finns undantag från LOU. Ofta överklagas upphandlingsbeslut av konstnärer. TEXT: EVA WENSTRÖM

» ATT HANDLA ENLIGT konstens alla regler är

inte alltid enkelt. I alla fall inte när det gäller just konst. Nyligen kom beslut i tre fall, ett i Uppsala och två i Göteborg, där upphandlingar av konstverk för utsmyckning överklagats av en konstnär. Uppsalafallet gick ända till Regeringsrätten och kommer nu att vara prejudicerande. Regeringsrätten avgjorde till Uppsala kommuns fördel. Det ansågs att det undantag från annonseringsplikten som finns i LOU (se faktarutan) var tillämpligt här, och att kommunen visat att de skött upphandlingen på ett godtagbart sätt, säger Anders Svenson,

46

upphandlingssakkunnig på Konkurrensverket. I Uppsalafallet handlade det om att kommunen gett några konstnärer uppdraget att leverera utsmyckning till ett konsert- och kongresshus. Det överklagades av en konstnär som ansåg att LOU åsidosatts. – Enligt beslutet i Regeringsrätten hade kommunen rätt att handla konst på det här sättet, utifrån de speciella förhållanden som råder för anskaffning av konst, förklarar Anders Svenson. Förarbetet i kommunen hade bestått av att en konstkommitté på väl formulerade

Regeringsrätten ger klartecken

Så säger lagen

”Vid upphandling av konst är det främst en estetisk bedömning som ligger till grund för valet av leverantör. Det föreligger svårigheter att avgöra om ett anbud är ekonomiskt mer fördelaktigt än ett annat. Huruvida det finns ett likvärdigt konstverk kan inte bestämmas annat än utifrån myndighetens subjektiva uppfattning. Med hänsyn härtill måste man acceptera tillvägagångssättet att nämnden först bestämmer vilken konstnär som kan komma i fråga som leverantör. När så skett kan konstverket levereras endast av denna konstnär.” Mål 15-95-06.

Undantag från annonseringsplikten i 15 kapitlet 5 paragrafen 3 punkten i 2007 års upphandlingslag: Begäran om anbud utan föregående annonsering.

FALL 1: Utsmyckning av ett konsert- och kongresshus i Uppsala. Beslut i Regeringsrätten den 22 december 2008. Mål nummer 1595-06.

FALL 3: Upphandling av minnesmärke i Göteborg. Dom i Kammarrätten 3/12. Mål nummer 5353-08. Prövningstillstånd i Regeringsrätten den 5 mars. Mål nummer 8272-08.

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 Konst.indd 46

FALL 2: Utsmyckning av Sahlgrenska universitetssjukhuset och Borås sjukhus.Västra Götalandsregionens konstenhet fick rätt i Kammarrätten den 30 januari. Mål nummerr 4476-08.

"Det som skall upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan levereras av endast en viss leverantör."

grunder valt ut de specifika konstnärerna. I kommittén hade ingått en större grupp konstkunniga som först definierat ett tjugotal tänkbara leverantörer och sedan gått vidare och valt ut fyra. Efter en andra urvalsomgång fick en av dem lämna ett skissförslag som sedan godkändes. – Regeringsrätten ansåg att undantaget hade tillämpats med den urskillning som förutsätts i LOU, då en sakkunnig kommitté gjort valet efter bedömningar av en större krets konstnärer, säger Anders Svensson. Den andra domen gäller upphandling av konst av Västra Götalandsregionens konstenhet, där beslutet i Kammarrätten i Göteborg kom efter Regeringsrättens prejudicerande beslut, och dömdes enligt det. (Se artikel intill och faktarutan.) Konstnären fick rätt Ytterligare ett fall, gällande upphandling av ett minnesmärke till Göteborgs stad, avgjordes nyligen i Kammarrätten i Göteborg. Den domen kom knappt tre veckor före Regeringsrättens beslut, och gick i en annan riktning, det vill säga att den överklagande konstnären fick rätt. Domen har överklagats och Regeringsrätten har i dagarna meddelat prövningstillstånd. (Se faktarutan för målnummer.) Anders Svenson konstaterar att tillämpningen av undantaget från annonseringsplikten inte är enkelt, utan måste avgöras från fall till fall. Det är mycket viktigt att den upphandlande parten i övrigt följer LOU. Även om undantaget är tillämpligt måste man följa alla grundläggande principer för WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 11:48:02


INKÖP AV KONST

Affärer

”Dom visar att vi handlar korrekt” – Enligt våra riktlinjer bör det gå minst tre år innan en konstnär kan bli aktuell för ett nytt uppdrag, säger Ann Bergström, chef för konstenheten i Västra Götaland. TEXT: EVA WENSTRÖM

”KONSTKÖP INNEBÄR ALLTID ETT VISST MÅTT AV SUBJEKTIVITET” offentlig upphandling. Det är enbart annonsering som är undantaget, säger Anders Svenson. Men i sådana fall är det alltså tilllåtet för en myndighet att utan föregående annonsering kontakta en eller flera konstnärer. Han lägger också till, att undantaget från annonseringsplikten ska användas restriktivt, och att det är den upphandlande myndigheten som har bevisbördan i en eventuell rättslig tvist. Tävlingar inte ovanligt För upphandling av konstnärlig utsmyckning kan man också använda sig av projekttävlingar. – Det är ett mer designat förfarande för den här typen av upphandlingar. De måste annonseras, men kan begränsas till ett visst antal deltagare. Kriterier ska fastställas och en jury, förslagsvis bestående av konstkunniga personer, ska utse ett vinnande bidrag, säger Anders Svensson. Han påpekar att konstupphandlingar alltid innebär ett mått av subjektivitet. I vissa situationer faller det på sin egen orimlighet att kräva konkurrensutsättning genom annonsering. Som exempel på det nämner han ett konstmuseum som ska komplettera sina ■ samlingar. WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 Konst.indd 47

Foto Daniel Wadenius

GÖTALANDSREGIONENS KONSTENHET

fick en upphandling av utsmyckning prövad i Kammarrätten, efter att ha överklagat en dom i Länsrätten. – Vi blev helt förundrade över domen i Länsrätten som gav den överklagande konstnären rätt, säger Ann Bergström som är chef för konstenheten i Västra Götalandsregionen. – Och inte bara vi – vi fick många reaktioner från konsthandläggare runt om i landet som tyckte att det var mycket märkligt. Ann Bergström säger att det arbetssätt konstenheten använder vid uppköp av konst är samma som Statens konstråd och andra offentliga upphandlare använder sig av. Praxisen har prövats rättsligt flera gånger tidigare och har befunnits följa LOU. – Kammarrättens dom är avgörande för oss och visar att vi handlade korrekt, enligt de lagar och förordningar som finns. Det är svårt att inte använda undantagsregeln när det gäller konstnärlig utsmyckning. Det ena konstnärliga uttrycket är inte utbytbart med det andra, säger Ann Bergström. – Konst fungerar inte så. Bara konstnärer med F-skattsedel Konstenheten i Västra Götalandsregionen upphandlar utsmyckning till byggprojekt. Fallet som avgjordes i Kammarrätten handlade om konstinköp till två sjukhus i regionen, och överklagades för övrigt av samma konstnär som i Uppsalafallet. – Vi använder oss av en projektgrupp med företrädare för verksamheten, bygget, fastighetsägaren, arkitekten och en projektledare från konstenheten. De börjar med att identifiera platser för utsmyckning, vilken typ av utsmyckning som ska beställas – en skulptur eller kanske en glasfasad – och sedan avgörs det tillsammans med budgeten hur man går vidare, säger Ann Bergström. Projektledaren bereder ärendet och föreslår sedan tänkbara konstnärer för projektgruppen. Ibland använder man sig av projekttävlingar för inbjudna konstnärer, och ibland av parallella skissuppdrag där två konstnärer lämnar förslag. Ligger budgeten under cirka 200 000 kronor lägger man det som enskilt upp-

Foto Mehrdad Modiri

» VÄSTRA

Ann Bergström, chef för konstenheten, är nöjd med att ha fått rätt i Kammarrätten.

drag. Annars försvinner pengarna på urvalsprocessen och det blir inget kvar att köpa konst för, säger Ann Bergström. När man kommit så här långt deltar ytterligare en företrädare för konstenheten i projektgruppens möte. Oftast är det Ann Bergström i egenskap av chef. Projektledaren är då bara föredragande och får inte delta när beslut fattas av gruppen. Den valda konstnären har sedan att leverera det beställda verket enligt det godkända skissförslaget. – Jag anser att vi har en så öppen upphandling som vi kan ha, och vi följer LOU. Vi kravspecificerar uppdragen, anlitar bara konstnärer med F-skattsedel och så vidare, säger hon. Hur vet man vilka konstnärer som finns att tillgå? Projketledaren letar efter konstnärer – Det är projektledaren som hittar konstnärer. Dels lämnar konstnärer in presentationer till oss direkt, dels använder vi de bildbanker som finns – bland annat på Statens konstråd men även på arbetsförmedlingen. Dessutom har vi en ganska stor samlad kunskap på konstenheten, säger Ann Bergström. Hon påpekar att hon ibland får höra att det är samma konstnärer som får alla uppdrag, men säger att det inte stämmer. Enligt konstenhetens egna riktlinjer bör det gå minst tre år innan en konstnär kan komma ifråga för ett nytt uppdrag. – Vi vill ju inte att utsmyckningen ska bli för lika. Allt ska inte se likadant ut i regionens byggnader, säger Ann Bergström. ■ UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

47

2009-04-07 11:58:23


SOI-konferensen

NORRKÖPING 2009

Deltagarrekord på årets

SOI-konferens 500 personer firade SOIs 30-årsdag på årskonferensen i Norrköping. T E X T O C H F OTO: H EL EN A Z ACH ARI AS S O N

» DEN ÅRLIGA SOI-KONFERENSEN gick av stapeln den

30 mars och pågick i dagarna tre. Bland höjdpunkterna fanns Eva Sveman från SKL och danska professorn Michael Steinicke. I år gästade SOI-konferensen Norrköping och Louis de Geer-hallen. Över 500 medlemmar från hela landet medverkade, vilket är den högsta besökssiffran hittills. SOIs ordförande Lisbeth Johnson startade konferensen och tog i sitt inledningsanförande upp SOIs krav på förändringar. Hon lyfte fram SOIs arbete under det gångna året och pekade speciellt på arbetet med att ta fram nyckeltal för att kunna jämföra utfallet av upphandlingar. Michael Steinicke berättade om danska erfarenheter av LOV och OPS under konferensens första dag. Ett av SOIs fokus under konferensen var gemensamma mallar och det regionala nätverksbyggande mellan upphandlare som SOI vill stimulera. En som jobbar med just det är Daniel Moius, Kammarkollegiet, som är ny projektledare för det nationella upphandlingsstödet. Han inledde konferensens andra dag med att berätta om det nya projektet. Anders Kuylser, upphandlingschef Södertälje kommun, fortsatte dagen och visade på hur man kan öka avtalstrohet. Under tisdagen hade SOI årsmöte och valde den nya styrelsen. Nytillskotten i styrelsen blev Björn Bergström, VHS Upphandling, Birgitta Enzell, Sjöfartsverket, och Eva-Lotta Löwstedt Lundell, SVT. SOIs ordförande Lisbeth Johnson var mycket nöjd med konferensen. – Jag är jätteglad att allt har gått så bra. Jag har fått många positiva signaler, folk har sagt att de fått mycket med sig hem och flera aha-upplevelser. Det var även flera seminarier under tisdagen. På tisdagskvällen blev det ännu mer mingel, middag med underhållning och dans. Det blev även prisutdelning till Årets inköpare som blev Gunnar Goblirsch från Landstinget Sörmland. Eva Sveman, jurist på SKL, avslutade konferensen med att tala om aktuella rättsfall i samband med nya LOU. Nästa årskonferens hålls i Öster■ sund den 22–24 mars 2010. 48

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 SOI.indd 48

Isabelle Delorme, till höger, från Upphandling24:s säljavdelning presenterar tidningen.

Jeanette Hemingsson, Värmdö kommun, och Göte Jacobsson, Umeå kommun.

Ulrica Carlsson, Göteborgs universitet, tillsammans med Petra Andersson, Trollhättan stad. WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 13:09:26


Susanna Pettersson och Zina Norin från Botkyrka kommun.

Kollegorna Niklas Lin dh, Robert Carlsson och Michael Kaz mierscak från Inköp Gävleborg umgås.

l

rhöl Erik Blix unde Moderatorn g. in dn or ll och hö

Henrik Lundgren och Tommy Zetterberg, Sundsvalls kommun.

Göran Brunberg, Göteborgs stad upphandlingsbolag, tillsammans med Peter Lindblom, Konkurrensverket, var nöjda.

Åsa Karlsson och Anna Gustafsson från SOIs kansli. WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 SOI.indd 49

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

49

2009-04-07 13:09:48


SOI-konferensen

NORRKÖPING NORR KÖ PING 2009

På tisdagskvällen blev det middag vid långbord med underhållning och prisutdelning. Till huvudrätt serverades kalv och potatist gratäng, till de rättvisemärkt vin.

Ingmarie Svensson och Lena Söderblom från Jönköpings kommun hade trevl igt med Gunnar Sandberg från S-Consult.

Hans Berlin, Helsingborgs stad, tillsammans med Kerstin Svensson från Servera.

Maria Krantz, SKL Kommentus, och Alf Oskarsson, Västra Götalandsregionen, fann varandra i vimlet.

Eddie Salgado, Växjö kommun, och Inger Ek, Upphandlingsbolaget i Göteborg

50

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 SOI.indd 50

SOIs ordförande Lisb eth Johnson öppnad e konferensen med att samma nfatta det gångna året: ett lyft för upphandlarna.

WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 13:10:19


s , trivs tillsamman , SKL Kommentus Johan Aksberg cept. on sc fär Af rg, Sandbe med Eva- Lotta

Stefan Laang och Amanda Garr ett från Vänersborgs kommun med Anders Berg , Länsstyrelsen Västra Götalands län.

Pia Nylöf, Affärsconcept och Carin Bergdahl, Härryda kommun gillar att umgåd.

”Den största vinsten med konferensen var att man fick umgås med andra i branschen” Dalegsås kommun, Bengt och Sara Forsberg, Alin Ann Linde Koolman Ekdahl, Borås stad. sjö, Basera, och Bo

Pia Nylöf och Carin Bergdahl

Cecilia Olsen, Tyresö kommun, umgicks med David Sundgren, Svenska Kraftnät.

Tomas Kägelbrand, Stockholm stad, och Martin Magnusson, Landstinget i Värmland.

WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 SOI.indd 51

UPPHANDLING24 UPPHANDL UPPH ANDLING2 ANDL ING24 4 • NUM NUMMER 3 | 2009

51

2009-04-07 13:10:53


Stora Ramavtalsdagen

VÄLBESÖKT KONFERENS

Succé för

Stora Ramavtalsdagen Stora Ramavtalsdagen blev en lyckad dag med drygt 300 besökare.

Susanna Nevala och Petra Hållander från Södersjukhuset.

T E X T O C H F OTO: H EL EN A Z ACH ARI AS S O N

» UPPHANDLARE OCH LEVERANTÖRER fick reda på allt som

finns att veta om ramavtal på Norra Latins konferenscenter i Stockholm. Eva Sveman, förbundsjurist på SKL, öppnade dagen med att gå igenom de nya ramavtalsreglerna och deras konsekvenser. Hon följdes av Sven-Erik Hargeskog från Vinnova som gick närmare in på hur ramavtal kan användas som ett verktyg för att göra goda affärer. Ali Shams stod för det kontroversiella inslaget under dagen. Han tryckte hårt på de siffror som Svenska Bostäder har tjänat in genom förnyad konkurrensutsättning. Eva-Lotta Sandberg från Affärsconcept i Stockholm föreläste om strategier för framgångsrika ramavtal och visade på olika modeller, där det största frågetecknet var varför det inte går att ha en modell med två leverantörer när en och tre går bra. Upphandling24:s Bo Nordlin satte press på Konkurrensverkets Peter Lindblom med frågor om hur offentliga upphandlingar kan bli bättre. Peter Lindblom berättade om verkets verksamhet som granskande tillsynsmyndighet för offentliga upphandlingar. Bo Nordlin intervjuade även Annette Annerstig från VHS Upphandling på scen om hur det gick till när de upphandlade med förnyad konkurrensutsättning. Improvisationsteatern stod för underhållningen och hittade på sketcher med publikens hjälp om upphandlarnas hårda verklighet – i en mer komisk anda. Kritik mot ramavtalsreglerna levererades av Björn Isaksson från Jönköpings kommun som också gav förslag på lösningar. Sinikka Suutari från SKL Kommentus talade om rangordning och avropsordningar. Flera utställare, bland andra VHS Upphandling och Solhagagruppen, fanns på plats för att visa upp sin verksamhet och skapa kontakter. Dagen slutade med ■ vinmingel och nätverkande. 52

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 Stora ramavtals-dagen.indd 52

Per Åström, Kent Kroghe och Jannie Dolk Wigren från EFG Kontorsmöbler minglade loss.

Gudrun Abrahamsson och Britt-Marie Ölundh från Kramfors kommun hade tagit sig till Stora Ramavtalsdagen. WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 12:17:37


konsult, hängde Tony Hansson, Allego Kommentus. SKL g, ber med Johan Aks

Sinikka Suutari, SKL Kommentus, var en av föreläsarna i sam språk med Caj Nilsson, Ework Scandi navia.

Ulf Backström och Hanna Åker berg från Vägverket.

”Man fick bra tips. Konferensen visade på juristernas talibanism och brist på verklighetsförankring”

Flera företag ställde ut och lockade till sig besökare.

Ulf Bäckström, Vägverket

Göran Brunberg, Göteborgs stad upphandlingsbolag, tillsammans med Peter Lindblom, Konkurrensverket, var nöjda.

Eva Sveman, SKL, talade om de nya ramavtalsreglerna och deras konsekvenser.

En av utställarna, Maud Ekman, Solhagagruppen, tillsammans med Malin Stockhaus, Aura Light, och Charlotte Högman, Solhagagruppen.

WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 Stora ramavtals-dagen.indd 53

Ali Shams tryckte hårt på vilka lyckade affärer förnyad konkurrensutsättning kan ge. UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

53

2009-04-07 12:17:55


Stora Ramavtalsdagen

VÄLBESÖKT KONFERENS

Sandelin, get, och Kristina nd, Bokningsbola ra båda tra hö t ms at Blo e bra r ett An det va cka, tyckte att Na tycker i n rna ike dla br an sfa Marki även upph nt att höra att elin. nd Sa sidor. – Det är skö na sti Kri ligt ibland, sa att det är krång

Monica Sihlén, Miljöstyrningsrådet, blir snart arbetskamrat med Christoffer Stavenow från Naturvårdsverket som ska börja på rådet.

”Det var jätteintressant och en härlig lokal som man blir glad av” Christoffer Stavenow, Naturvårdsverket

Sven Elferson och Liza Pettersson från Landstinget i Kalmar var glada.

dsNorrbottens läns lan Mikael Westerlund från De Anne Sundqvist och inget i Västmanland. dst Lan från lom er Nyb dling av sjukhusutting umgicks med Ing han upp om r me vill gärna se gillade dagen men inteknik. rustning och medic Peter Sahlstedt och Eva Bergkvist, Landstinget i Uppsala, gillade improvisationsteatern och tyckte att dagen var intressant. Men saknade en leverantör som visade sin sida av saken.

54

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 Stora ramavtals-dagen.indd 54

Improvisationsteate rn bjöd på rolig und erhållning och skapade sketcher om upphandlare.

WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 13:27:03


Ansluta förnybar energi till nätet? ABB hjälper till att bygga världens största vindkraftspark till havs. Genom vår miljövänliga teknik för kraftöverföring beräknas den här 400 megawattparken förhindra utsläppen av närmare 1,5 miljoner ton CO2 årligen och samtidigt öka tillförlitligheten i elnätet. Det här är bara ett exempel på hur vi, som den största leverantören av utrustning och tjänster till vindkraftsindustrin, hjälper till att bekämpa klimatförändringarna med förnybara energikällor. www.abb.se/energieffektivitet

abb.indd

1

Naturligtvis.

2009-04-07

10:53:12


Juristens analys

AKTUELLA DOMAR

Samma fråga bedöms olika

REFERENSER OM BYGGENTREPRENAD

Referenser om anbudsgivaren som Landstinget i Västernorrland utvä rderade när det skulle upphandl a ett byggentreprenadkontrakt.

Kammarrätterna i Göteborg och Sundsvall utgår båda från EG-domstolens dom i Lianakisfallet. Men de kommer till olika resultat.

h

Arbetsledaren har mycket god förmåga att organisera, planera, och driva arbeten och projekt.

h

Arbetsledaren har mycket god förmåga att hålla tider och överenskommelser för utförande av arbeten och projekt.

h

Arbetsledare har mycket god förmåga att hålla beställare informerad om kunnig status i pågående arbeten och projekt.

h

Personal har mycket god förmåga att informera och kommunicera med beställarens ombud.

h

Personalen håller mycket hög kvalitet på utförda arbeten och har aldrig anmärkningar som leder till att utförda arbeten måste ändras, korrigeras eller göras om.

TE XT: CA R L B O K WA LL

REFERENSER OM RENHÅLLNINGSTJÄN ST

1 FAKTA I MÅLEN

KOMMUNER TOG HÄNSYN TILL OMDÖMEN » I EN UPPHANDLING som gällde renhållningstjänster i Svenljunga och Tranemo utvärderade kommunerna referenspersoners omdömen av anbudsgivarnas utförande av tidigare uppdrag inom en rad områden. I en annan upphandling av ett byggentreprenadkontrakt använde Landstinget i Västernorrland sig av referenser för att utvärdera anbuden. Referenspersonerna skulle också besvara en rad påståenden.

3 ANALYS OCH KONSEKVENSER

RÄTT DOM I SUNDSVALL » FRÅGAN OM UTVÄRDERING av referenser

1 har debatterats flitigt2 och är ett högaktuellt ämne och av stor betydelse för både upphandlare och leverantörer. Tyvärr förvirrar de två nya kammarrättsdomarna mer än de klargör. Samtliga de kriterier som figurerade i målen tar sikte på hur anbudsgivarna utfört tidigare uppdrag och hur referenspersonen uppfattat anbudsgivarna som leverantör. Båda kammarrätterna konstaterar – utan någon förklaring – att det inte finns något förbud att utvärdera referenser. Båda kammarrätterna bedömer samma typ av frågor till referenspersonerna, det vill säga samma slags utvärderingskriterier. Båda kammarrätterna ser till syftet med referenstagningen. Likväl kommer domstolarna fram till helt olika slutsatser.

» HUR KAN DET komma sig?

Det finns ingen rationell förklaring i domskälen till de olika bedömningarna i Göteborgsmålet och Sundsvallsmålet. Båda domarna är knapphändigt motiverade. Det är därför svårt att veta hur domstolarna 56

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

Referenser om anbuds givaren som Svenljunga och Tranemo utvärderade när de skulle upphandla en renhållningstjänst. Administrativa hanteri ng av tjänsten.

h h h h h h

Aktiva arbete med förb ättring av arbetsmiljön. Leverans av rätt tjän st i

rätt tid.

Dialog med beställare

n.

Service mot abonnent erna.

Entreprenadens pris

värdhet.

har kommit ommit till sina respektive slutsatser slutsatser. Enligt min mening beror de olika bedömningarna på att domstolarna har helt olika syn på hur Lianakis ska tolkas. Kammarrätten i Sundsvall tillämpar Lianakis strikt: kriterierna tar sikte på anbudsgivarens förmåga att utföra uppdraget och får därför inte användas som utvärderingskriterier. Kammarrätten i Göteborg har stannat vid den flexiblare hållning som rådde före Lianakis och därmed inte beaktat innebörden av Lianakis: kriterierna är tillåtna som utvärderingskriterier eftersom de innehåller någon form av värdeomdöme och därför kan sägas identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

» VILKET

TOLKNINGSSÄTT ÄR det rätta – det strikta eller det flexibla? Även om EG-domstolen tycks ha valt ett strikt förhållningssätt i Lianakis är det en rimlig tolkning av domen att det under vissa förutsättningar är möjligt att beakta erfarenhet och kompetens för att finna det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Enligt min mening är ett grundkrav att utvärderingskriteriet är distinkt och särskiljbart från urvalskriterierna eftersom oklart formulerade utvärderingskriterier medför en sammanblandning av urvals- och utvärderingskriterier. Det är alltså under inga omständigheter tillåtet att återanvända

urvalsk ur valskriterier i utvärderingsfasen. Om ett utvärderingskriterium rör samma förhållande som ett urvalskriterium måste utvärderingskriteriet särskilja sig genom att kriteriet dessutom innehåller parametrar som är särskilt lämpade för att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Som jag ser saken måste det därför finnas en nära koppling mellan kriteriets utformning och den upphandlade tjänstens art och värde samt ett omedelbart samband med graden av leveranssäkerhet. Flera forskare på området delar min uppfattning.3 När det gäller kompetens anser jag att det inte är tillåtet att använda utvärderingskriterier som i allmänna ordalag tar sikte på viss personal eller som gäller anbudsgivarens personal i allmänhet (eller omdömen om denna personal). Ett flexiblare synsätt borde därför bara vara motiverat när det är fråga om komplexare tjänster och inte för varuupphandlingar. Om uppdraget rör flera typer av tjänster måste testet göras i förhållande till varje tjänst. Enligt min bedömning saknas alla förutsättningar i såväl Göteborgsmålet som Sundsvallsmålet för att tillämpa det flexiblare synsätt som Lianakis eventuellt ger utrymme för. Renhållningstjänster och byggentreprenader är i hög grad tjänster av industriell art. Hur tidigare uppdragsgivare anser att WWW.UPPHANDLING24.SE


2 DOMSTOLEN I GÖTEBORG

INGET FÖRBUD BEAKTA REFERENSER » KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG prövade de kom-

munala upphandlingarna och konstaterade att det inte finns något generellt förbud mot att ta hänsyn till referenser vid utvärderingen förutsatt att de syftar till att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Kammarrätten konstaterade, med hänvisning till EG-domstolens dom i Lianakis, att kriterier som huvudsakligen tar sikte på anbudsgivarens erfarenhet, kvalifikationer och förmåga att utföra projektet inte får användas som utvärderingskriterier. Kammarrätten ansåg att eftersom kom-

munernas frågor till referenspersonerna hade ”syftat till att utröna hur anbudsgivaren tidigare har utfört sin tjänst och hur nöjda tidigare kunder varit med tjänsten”, avsåg kriterierna inte i huvudsak anbudsgivarens kvalifikationer och tekniska och yrkesmässiga kapacitet, utan föremålet för upphandlingen. Utvärderingen av referenserna, det vill säga kommunernas val av utvärderingskriterier, ansågs därför tillåten. Kammarrätten fann även att kommunerna inte brutit mot LOU vid poängsättningen av den vinnande anbudsgivarens kvalitets- och miljöledningssystem.

JURISTERNA Juristerna Carl Bokwall och Per-Owe Arfwedson analyserar rättsfall i varje nummer av upphandling24.

2 DOMSTOLEN I SUNDSVALL

REFERENSER ANVÄNDES FELAKTIGT » KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL prövade landstingsupphandlingen av byggentreprenader och fann liksom Kammarrätten i Göteborg att det inte finns något generellt förbud mot att ta hänsyn till referenser vid utvärderingen. Utgångspunkten måste vara att referenserna ska hjälpa till att hitta det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet. Med hänvisning till EG-domstolens avgörande i Lianakis konstaterade kammarrätten att sådana kriterier som används för att bedöma anbudsgivarens förmåga att utföra det uppdrag som upphandlingen gäller, urvals-

kriterier, inte kan användas i utvärderingen av vilken anbudsgivare som ska tilldelas uppdraget. Exempel på sådana otillåtna utvärderingskriterier är anbudsgivarens erfarenhet samt vilka kvalifikationer och resurser som anbudsgivaren kan använda sig av i den kommande entreprenaden. Enligt kammarrätten fick referenserna inte utvärderas eftersom de hade inhämtats i ”syfte att avgöra anbudsgivarens förmåga att utföra uppdraget och därför hänförliga till anbudsgivarens kvalifikationer”.

anbudsgivaren har utfört liknande tjänster är dessutom enbart en indikation på anbudsgivarens allmänna förmåga att genomföra uppdraget och saknar enligt min bedömning en nära koppling till ett annat upphandlingsföremål och har heller inget omedelbart samband med leveranssäkerheten i det uppdraget upphandlingen avser. Jag anser följaktligen att kammarrätten i Sundsvall har dömt rätt och kammarrätten i Göteborg har dömt fel. Att kammarrätten i Göteborg accepterar Iso-certifiering 4 som ett utvärderingskriterium visar att innebörden av Lianakis har missuppfattats. Det är synd att domstolarna inte formulerar någon användbar princip eller regel för hur den här frågan ska avgöras och att rättspraxis ger oss olika svar på samma fråga. Sundsvallsmålet är emellertid överklagat till Regeringsrätten och vi får hoppas att Regeringsrätten släpper upp målet till prövning och kommer med en tydlig och välmotiverad dom.

FOTNOT:

i mål nummer C-532/06, Lianakis.

»

Kammarrätten i Göteborgs dom den 3 februari 2009 i mål nummer 7332-08. Domen har vunnit laga kraft. WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 Juristen.indd 57

Advokat på advokat-firman Cederquist Analyserar aktuella rättsfall i varje nummer av Upphandling24.

1 En referens är inte i sig ett utvärderingskriterium utan ett bevis för uppfyllelse av ett visst utvärderingskriterium. 2 Jag har tidigare analyserat Lianakisfallet i Upphandling24 2008 nummer 8 och den trogne läsaren har kanske följt debatten om hur Lianakis ska tolkas i Upphandling24 2008 nummer 9 och 2009 nummer 1. 3 Bland förespråkarna finns professor Steen Treumer vid Copenhagen Business School och Andrea Sundstrand som är doktorand vid Stockholms universitet. Steen Treumer har särskilt ansvar för EUs regelverk för offentlig upphandling och är en av redaktörerna för Public Procurement Law Review. Många av tankarna i denna artikel baseras på Steens Treumers forskning. 4 Se 11 kapitlet 14 paragrafen i LOU där det tydligt framgår att detta är ett typiskt urvalskriterium och därför under inga omständigheter kan användas som utvärderingskriterium.

PER-OWE ARFWEDSON

Läs mer i domarna » EG-domstolens dom den 24 januari 2008

CARL BOKWALL

» Kammarrätten i Sundsvalls dom den

13 februari 2009 i mål nummer 3474-08. Domen har överklagats. Regeringsrätten har ännu inte beslutat om prövningstillstånd ska meddelas.

Jur kand, advokatfirman Cederquist Analyserar aktuella rättsfall i varje nummer av Upphandling24.

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

57

2009-04-07 13:28:55


Expertpanelen

FRÅGOR & SVAR

Du frågar, experterna svarar Upphandling24 har samlat ledande experter inom fyra områden som är redo att besvara dina frågor. Skicka in dina frågor till experten@uh24.se. Expertpanelen har specialistkompetens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskrivning, miljö och juridik.

» Vårt företag har märkt att vi fått väsentligt mer arbete med att skriva ett anbud. Tidigare gick många kommuner ihop om sina köp i vår bransch, nu gör de köpen alltmer på egen hand vilket ökat antalet upphandlingar dramatiskt. Dessutom blir förfrågningarna alltmer detaljerade då skall-kraven ökar i antal både vad gäller kvalificeringen, kravspecen och avtalen. Förr kunde vi skicka in en miljöcertifiering som bevis, numera måste vi beskriva i detalj vad miljöcertifieringen innehåller, hur produkterna tillverkas – och det kan gälla hundratals produkter. Vad är det då för nytta med certifieringen? Lägg därtill ett stort fokus på lägsta pris med små eller inga marginaler som följd i affären. Vi måste nu välja bort allt fler upphandlingar i synnerhet de små där kostnaden för anbudsskrivningen inte sällan överskrider värdet på affären. Hur skall vi tackla det här problemet?

Det är tyvärr ett växande problem i allt fler branscher. Enligt min uppfattning har det gått så långt att vissa företag redan har eller står på gränsen till att dra sig ur offentlig sektor helt.

Upphandling24:s expertpanel Expertpanelen svarar på dina frågor. Skicka dem till experten@uh24.se. Du får givetvis vara anonym. Tänk på att det inte finns några dumma frågor, bara dumma personer som inte vågar ställa frågor. Expertpanelen har specialistkompetens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskrivning, miljö och juridik. Välkommen med dina frågor!

58

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 Expertpanelen.indd 58

Det vore förstås allvarligt för konkurrensen på lite längre sikt. Rent juridiskt anser jag att det närmast är principen om rimlighet/proportionalitet som bryts i de fall ni beskriver. Vad göra? Ni måste vidta åtgärder både på kort och lång sikt. På kort sikt ska ni, så tidigt som möjligt under pågående upphandling, ta kontakt

att vidta nödvändiga åtgärder. Ju fler företag som hör av sig om problemen, desto större tyngd får varje enskilt samtal eller mejl. Det värsta som kan hända i en upphandling är ju att man inte får in några anbud alls! På lång sikt måste ni arbeta mer proaktivt för att vända trenden. Försök att få ert branschförbund att agera i frågan eller agera på egen hand. Jag har själv arrangerat och

”Ju fler företag som hör av sig om de här problemen, desto större tyngd får varje enskilt samtal/mejl” med ansvarig person och meddela att ni inte kan lägga anbud under rådande omständigheter. Förklara vad som är problemet och vad det får för konsekvenser för er. Bra argument kan vara att antalet upphandlingar ökat och att ni därför måste prioritera de som är mest intressanta. Förklara också vad ni vill uppnå: är det en längre tidsfrist, borttagande av orimliga skall-krav eller annat? Om ni har bra argument och helst ett förslag på lösning kan ni få en klok upphandlare

Anna Ulfsdotter Forssell är advokat och delägare i Advokatfirman Delphi. Hon är ansvarig för Delphis grupp för bland annat offentlig upphandling. Anna, som är hovrättsfiskal från Svea hovrätt, har lång erfarenhet av upphandlingsfrågor och har bland annat arbetat på Konkurrensverket och på Länsstyrelsen i Stockholms län.

deltagit i flera seminarier där köpar- och säljarsidan möts för att diskutera hur upphandlingen kan utvecklas i deras bransch och det har varit mycket utvecklande för alla. Det är en långsiktig process där båda parterna måste lyssna på varandra. Men kontinuerlig dialog är enda vägen för att hitta långsiktiga lösningar och gemensamma intressen. Lycka till! Magnus Josephson

Peter Nohrstedt är biolog i botten och verksamhetsansvarig för hållbar upphandling på Miljöstyrningsrådet. Rådet stödjer företag och offentlig förvaltning i deras miljöarbete på ett strategiskt och kostnadseffektivt sätt.

WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-06 18:20:04


»

Vad måste ett beslut om att sluta ett ramavtal eller att tilldela ett kontrakt innehålla för information?

Vi genomför ibland uppdrag där vi granskar genomförda upphandlingar. Inte sällan konstaterar vi brister när det gäller innehållet i beslutet om att sluta ett ramavtal eller att tilldela ett kontrakt, det vill säga det beslut som vanligen kallas tilldelningsbeslut. Om tilldelningsbeslutet inte innehåller tillräckligt mycket information om varför viss leverantör och anbud valts kan det få stora konsekvenser för den upphandlande enheten. När ett tilldelningsbeslut om val av leverantör fattats ska den upphandlande enheten enligt LOU/LUF skriftligen underrätta varje anbudssökande eller anbudsgivare om beslutet och skälen för det. Måste avvakta tidsfristens utgång Syftet med bestämmelsen är att en leverantör ska kunna ta tillvara sin rätt att ansöka om överprövning av tilldelningsbeslutet i upphandlingen. När den upphandlande enheten fattat tilldelningsbeslut och informerat samtliga anbudssökande och anbudsgivare om beslutet, börjar en tidsfrist på tio dagar att löpa. Först efter tidsfristens utgång får den upphandlande enheten sluta upphandlingskontrakt om länsrätten inte dessförinnan har fattat ett interimistiskt beslut om att upphandlingen inte får avslutas eller ett slutligt beslut om att upphandlingen ska rättas eller göras om. Alltför intetsägande uppgifter om varför en viss leverantör eller vissa leverantörer tilldelats upphandlingskontrakt kan innebära att enheten inte anses ha lämnat upplysningar om skälen för beslutet och därmed inte uppfyllt informationsplikten. Skälen måste anges tydligt Det är viktigt att skälen för beslutet utformas på ett så att leverantörerna förstår varför resultatet av upphandlingen blev som det blev.

Pia Nylöf är affärsjurist på AffärsConcept AB och har lång erfarenhet från kvalificerat upphandlingsarbete. Pia har en jur kandexamen från Stockholms Universitet med specialisering inom områdena EG-rätt och försäkringsrätt. Hon arbetar framför allt med att leda, genomföra och granska upphandlingar.

WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 Expertpanelen.indd 59

Vilka miljökrav gäller för städuppdrag? » Vi vill gärna ställa miljökrav i våra upphandlingar men känner att vi saknar kunskap.Vad finns det för möjligheter till utbildningar och annan hjälp när man är nybörjare på detta?

Miljöstyrningsrådet deltar som utbildare dels vid SOIs utbildningar i offentlig upphandling (nivå 2 och 3), dels i den högskoleutbildning som Stockholms universitet håller i om upphandling. Även utbildningsföretag såsom Allego, Opic, Affärsconcept och Silf Competence anordnar ibland utbildningar och seminarier på temat miljöanpassad upphandling. Miljöstyrningsrådet erbjuder också utbildningar i miljöanpassad upphandling till offentliga myndigheter, se www.msr.se. Miljöstyrningsrådet har nyligen lanserat en webbgrundkurs – Ställ miljökrav i upphandling – samt en webbutbildning i hur man upphandlar klimateffektivt. Utbildningarna finns tillgängliga på webbadressen: korta.nu/7137. Den 21 september anordnar Upphandling24 en konferens om miljökrav vid upphandling, se www.uh24.se/miljo.

”Det är viktigt att leverantörerna förstår varför resultatet av upphandlingen blev som det blev” Det räcker inte att enheten endast anger att den vinnande leverantörens anbud uppfyller samtliga krav och var det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

Magnus Josephson är jurist på Opic med ett förflutet på NOU. Han är specialiserad på offentlig upphandling ur leverantörsperspektiv och arbetar som konsult och utbildare.

Vad kan man ställa för miljökrav på hur städning utförs? Är det bara kemikalierna man bör se över eller ska vi även ställa krav på något annat?

Kemikaliernas miljö- och hälsoegenskaper är naturligtvis viktigt att få med i en städentreprenadsupphandling. Men det finns andra viktiga miljöaspekter att beakta som att leverantören har vissa miljörutiner inarbetade i företaget, att den har utbildat personalen i miljöfrågor och att det finns en kontaktperson i miljöfrågor hos leverantören. Om fordon används i tjänsten är det viktigt, att leverantören arbetar för att minska miljöpåverkan från transporterna. Viktigt är också att följa upp de här kraven under avtalstiden. Hos Miljöstyrningsrådet finns en uppföljningsmall. Miljöstyrningsrådets miljökriterier för städtjänster finns på webbadressen korta.nu/18ae/ Peter Nohrstedt Om anbudet antagits på den grunden ska i beslutet redovisas vilka omständigheter som enheten tagit hänsyn till och hur utvärderingen av anbuden har gått till, naturligtvis utan att lämna ut sekretessbelagda uppgifter. Den praktiska konsekvensen av att tilldelningsbeslutet inte anses ha lämnats på föreskrivet sätt är att den så kallade tio-dagars-fristen inte börjar löpa. Det medför att möjligheten att begäran överprövning inte upphör efter dessa tio dagar utan det är fortsatt möjligt att begära överprövning.

Pia Nylöf

LÄS FLER EXPERTSVAR PÅ WEBBEN www.uh24.se/expert UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

59

2009-04-06 18:20:19


Lönestatistik

SÅ MYCKET TJÄNAR EN UPPHANDLARE

Upphandlare

30 443 kr

Upphandlingschef Upphandlingsjurist

41 248 kr 35 482 kr

Upphandlingskonsult Upphandlingsassistent

42 241 kr 23 156 kr

Konsulterna tjänar mest Den genomsnittlige upphandlingskonsulten tjänar mer än upphandlingschefen. Lönespridningen är störst för upphandlingschefen. I undersökningen finns löner på allt mellan 26 000 och 90 800 kronor per månad. För upphandlare varierar lönen från 20 550 till 53 500 kronor.

Lönestatistik

Så mycket tjänar Vill du ha högre lön som upphandlare? Välj då rätt typ av arbetsgivare. Jobba hos ett offentligt ägt bolag, men håll dig borta från kommunerna. Erfarenhet från privat näringsliv ger också en skjuts på lönen. T E X T: B O N O R D L I N » 30 443 KRONOR TJÄNAR den genomsnittlige upphandlaren. Upphandlingschefen tjänar 11 000 kronor mer. Det visar den löneundersökning som Upphandling24 har gjort tillsammans med Sveriges Offentliga Inköpare, SOI. Förutom titel påverkas lönen av var du är 60

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 Lönestatistik.indd 60

anställd. Kommunala och statliga bolag betalar bäst, följt av statliga myndigheter. Kommunerna betalar sämst. Tittar vi bara på gruppen upphandlare tjänar de 19 procent eller 5 500 kronor mer i det offentligt ägda bolaget än på en kommun. Vilken bakgrund du har är förstås också

viktigt. Har du jobbat i det privata näringslivet tidigare är din lön tjänar du 1 500 kronor mer i månaden. Är du upphandlingschef är skillnaden större: nästan 2 500 kronor mer i månaden. Det lönar sig lika bra att ha erfarenhet från det privata som att ha en högskoleexamen. Klivet från bara gymnasium till akademisk examen ger också 1 500 och 2 500 kronor för upphandlare respektive upphandlingschefer. En liknande undersökning gjordes hösten 2006, men då uteslutande av medlemmar i SOI. Då var den genomsnittliga lönen för en upphandlare 28 285. I den färska undersökningen har lönen stigit med 7,6 procent. För upphandlingschefer har utvecklingen var WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-06 17:45:01


Kvin nnorr

29 3 325 25 k krr

Männen tjänar mest, oavsett titel

Upphan ndl dla are Män Mä n

Upphand dliing gschef ch

Upphan andl dlin i gsju urist

Upph Up pha andlingskonsult

Upphan ndlin ngsasssi s stent

31 5 31 583 83 kr

Kviinnor

40 2 261 61 kr kr

Män Mä

41 734 34 kr

Kvin Kv inno or

34 512 2 kr

Män Mä

37 76 617 17 krr

Kvin Kv inno norr

37 450 5 kr

Mä Män

43 336 6 kr

K in Kv nnor

22 936 kr

M n Mä

Här är kanske den viktigaste faktorn för hög lön: rätt sorts arbetsgivare. Håll dig borta från kommuner och satsa i stället på det kommunala bolaget, eller vilket offentligt ägt bolag som helst.

27 6 27 650 50 0k kr

Ko mun Kom mu Upp U ph han ha andl dlare d dl re

Kommunerna betalar sämst

Upphandlingscheferna har de mest jämlika lönerna, men manliga upphandlingschefer tjänar ändå 3,7 procent mer än kvinnorna i undersökningen. För upphandlare är skillnaden 7,7 procent.Tar vi hänsyn till andra faktorer som påverkar lönen är skillnaden mellan manliga och kvinnliga upphandlare 4,5 procent.

Lan ndstting/re ing ng/re /regio on

28 65 658 8 kr kr 29 364 kr k

Stat

32 32 05 0 0 kr

Bollag, offfen Bo fentli tliigt g ägt g gt B ag, Bol ag, priva ivat

Upp U p h handlingschef han dli h f

Kom om mmun

34 183 83 kr 35 6 67 77 kr kr

38 997 97 kr kr

Landst Lan dsting dst ing ing/re ng/re / gion /r

43 755 755 5 kr

S t Sta

4 43 78 86 kr kr

Bolag, ag offentli liigt gt ägt ägt

43 189 kr k

en upphandlare mer gynnsam med en ökning på 10,3 procent. Stora löneskillnader mellan könen Löneskillnaderna är stora mellan män och kvinnor. Störst är skillnaden för den grupp som tjänar minst, upphandlingsassistenterna. Här tjänar männen i genomsnitt 21 procent mer. I kronor räknat är könsskillnaden störst för upphandlingskonsulterna där männen har nära 6 000 kronor högre lön än kvinnorna. Här är dock underlaget lågt. Vi har bara åtta kvinnliga upphandlingskonsulter med i undersökningen. Vi har försökt se om skillnaderna har med könet att göra eller om det finns andra förWWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 Lönestatistik.indd 61

klaringar. Det gör det faktiskt, även om de inte förklarar hela skillnaden. Sett till alla upphandlare tjänar männen i genomsnitt 7,7 procent mer. Vi har valt ut fyra viktiga kriterier för lönen: typ av arbetsgivare, utbildning, erfarenhet av privat näringsliv och hur stor ort man är anställd på. Jämför vi löner för män och kvinnor som har samma förutsättningar på dessa fyra kriterier minskar gapet, men den finns fortfarande kvar. Männen tjänar 4,5 procent mer. Vi har bara kunnat bryta ner uppgifterna för upphandlare och upphandlingschefer eftersom ett för litet antal med övriga titlar ingår i undersökningen. Enkäten har besvarats av 1 049 personer under mars 2009. ■

Mer lönesiffror på webben Vill du veta exakt hur den genomsnittliga lönen är för till exempel en kvinnlig upphandlare som har högskoleexamen, erfarenhet från det privata näringslivet och jobbar i en kommun på en ort med högst 50 000 innevånare. Gör då så här 1. Gå då till datorn 2. Starta webbläsaren 3. Knappa in adressen www.uh24.se/lon Där kan du knappa fram uppgifter för över 200 olika kategorier.

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

61

2009-04-06 17:45:16


Lönestatistik

SÅ MYCKET TJÄNAR EN UPPHANDLARE

Utbildning ger litet påslag

Lönsamt att ha jobbat privat

Utbildning lönar sig, men mindre än man kan tro. För en upphandlare ger en akademisk examen 1 500 kronor mer per månad före skatt. En akademisk examen är inte heller en nödvändighet för karriär. Bland upphandlingscheferna är det 43 procent som inte har en akademisk examen.

Arbetsgivarna tycks uppskatta upphandlare med erfarenhet från det privata näringslivet. Att ha jobbat i ett privat företag ger ett lika stort lönepåslag som en akademisk examen. Det gäller för både upphandlare och upphandlingschefer.

Upp U ph handla han dlare dl

Upphandlare

Grundskola a

27 448 kr

Gym ymnas ym na nas a ium u um

29 761 kr

Gy Gym ymn, n hög n, ö sko sk la ej avs slut uta ad

29 949 kr kr 31 311 kr

Hög Hö ö sko sk la a

38 510 kr

Gym Gy ymnasium ym ium

39 9 810 kr

Gym ymnas asium ium,, högs gskol kolla ej avsl a luta uttad d

39 523 3 kr k 42 213 3 kr

Högsko Hög skola a

Upphandlingschef

Upphan Upp U h handli dlings dli ngsch chef h f

Gru Gr undskol ola a

Erfare Erf a n are nhe het av av privat pri vat n närin äringsl g iv v

31 39 398 kr kr

Ejj erf E er arenhett av a priva pri vat at nä ärin ingsl gsliv

29 932 2 kr

Erf rfare arenh het av priv rivat a näringsli nä s v

42 543 kr

Ej erf e are re enhe nhett av av priv ivat a näringsli sliv

40 186 186 krr

Stor lönespridning för både upphandlare och upphandlingschefer som lägst 20 550 kronor per månad upp till 53 500 kronor. För upphandlingschefer är spannet mellan bäst och sämst betald än större: från 26 000 till 90 800 kronor per månad.

Varje prick i diagrammen motsvarar en person i undersökningen. Skalorna visar hur lång erfarenhet och vilken månadslön respektive person har. För upphandlare varierar lönerna i undersökningen mellan

kr/mån 100 000

kr/mån 60 000

Upphandlare

Upphandlingschef

90 000

50 000

80 000 70 000

40 000

60 000 50 000

30 000

40 000

20 000

30 000 20 000

10 000

10 000

år i yrket

0 5

10

15

20

25

30

35

40

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Liten ort, liten lön

Erfarenhet lönar sig

Ju större ort du jobbar på, desto större blir din lön. En upphandlare i Stockholm tjänar i genomsnitt 7 500 kronor mer än i kollegan på en ort med färre än 50 000 invånare. För upphandlingschefen är skillnaden större: 13 000 kronor per månad.

Fler år i yrket ger mer pengar i plånboken. Den genomsnittliga lönen stiger stadigt ju längre erfarenheten är, men det är inga stora påslag. Variationen är också stor. Det finns gott om färska upphandlare som tjänar mer än de som har tio år eller mer erfarenhet av upphandlingar.

Sto tockh ckholm olmsre sregionen n

Upphandli U h dli dlings ngsche chef h f

Fä ärre e än 50 000 50 000 - 100 000 Fler än 100 000 Fl Göteborgs-/Malmöregionen Stockholmsregionen Sto

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 Lönestatistik - kopia slask.indd 62

Upp Up pp phan handlare hand

Upphan Upp han h an ndla d re dl r

Upph Upp ha dla handla are re

16 åruppåt

Gö Göt Gö öteborgs-/M -/Malm almöre öregio gionen nen

32 830 kr

10-15 år

Fle er än 100 000 0

4-5 år 6-9 år

30 690 kr kr

Upphan andla dla are

2-3 år

Upphandlare h dl

50 0 00 000 00 - 10 100 000

29 507 krr

0-1 år

Färre än n 50 50 000 000 0

62

år i yrket

0

0

Upphand dla lare

34 727 krr 37 024 kr

34 4 786 6 krr 39 511 kr 42 971 kr 44 056 kr 47 7 764 kr kr

Uppha han andl an dlin dli dl ngschef

28 239 kr 35 460 kr 29 439 kr 39 65 50 kr kr

Up pphandlingschef pp 30 633 kr

Upphan Upp handli d ngsche che he ef Upphan Upp h dlare

39 001 kr 30 843 kr 41 491 kr k

Upp Up pp phan h dlings g che he ef 30 0 929 kr

Upphandl dlli lingschef

U han Upp ndliin ng gsche heff

41 290 kr kr 31 254 krr 43 3 12 27 kr kr

WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 13:47:54


Viktigaste konferenserna 2009 12 maj 2009

21 september 2009

Stora e-inköpsdagen

Upphandla med etik- och miljökrav

Gör hela inköpsprocessen digital. Kommuner, landsting och myndigheter i framkant visar hur de arbetar med elektroniska inköp och vilka konsekvenser det får. Anmälan och mer information: www.uh24.se/einkop

Att ställa etiska krav och miljökrav vid upphandling blir allt viktigare. Många praktikfall under, speciellt fokus på uppföljningen av de kraven. Anmälan och mer information: www.uh24.se/etikmiljo

4 november 2009

Innovativa upphandlingar Det sprudlar av innovation inom upphandlingsvärlden. Kom och ta del av de senaste rönen. Lär dig mer om nya, smarta sätt att upphandla som kombinatorisk upphandling, funktionsupphandling och nya utvärderingsmodeller. Anmälan och mer information: www.uh24.se/innovativa

www.uh24.se/konferens

Konferenser 2009 blad att dela utindd.indd 17

Foto: Thor Balkhed

2009-04-07 09:11:28


karriär

JOBB OCH UTVECKLING

De vågade språnget till

ANDRA SIDAN Vad skiljer inköp i privat näringsliv från offentlig upphandling? Vi har pratat med två som bytt sida. T E X T O C H F OTO : H EL EN A Z ACH ARI AS S O N

MAGNUS ELIASSON Jobbar som: Chef för strategiska inköpsavdelningen på Skandia. Tidigare jobbat som: Upphandlare på Försvarsmakten. Ålder: 39 år. Bor: Bromma. Utbildning: Internationell marknadsföring. Familj: Gift och två barn.

”Det är friare och mer utåtriktat.”

Största skillnad mellan offentlig och privat sektor?

64

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 Karriär jobb.indd 64

BJÖRN KRUSE Jobbar som: Upphandlingschef på projektet Citybanan. Tidigare jobbat: På Stora inköp och transport AB, investeringsupphandlingar på Saab, och inköpschef på Linjebuss. Ålder: 59 år. Bor: Färingsö. Utbildning: Elkraftsingenjör kompletterat med juridiska kurser. Familj: Gift och fyra barn.

”Det är en utmaning att jobba med regelverket.”

Magnus Eliasson slutade som upphandlare på Försvarmakten och gick till det privata försäkringsbolaget Skandia.

Efter många år inom olika privata bolag lämnade Björn Kruse jobbet som inköpschef på Linjebuss för statliga projektet Citybanan.

– Det är många skillnader. Jag tycker att LOU begränsar upphandlingsfriheten i den offentliga sektorn. Där ska man själv hitta lösningarna i stället för att lämna över dem på experterna på området. På Skandia kan man hitta andra lösningar, har en helt annan flexibilitet och kan vara meer aktiv i leverantörsrelationen och utveckla den. Vi kan prioritera och styra vilka som lämnar anbud.

– Vi i den offentliga sektorn är styrda av lagar och förordningar. Inom den privata sektorn har man inte samma regelverk och är därmed mera fri. Jag såg det som en utmaning och en personlig utveckling att sätta mig in i lagen. Det är positivt att ha ett regelverk att förhålla sig till, lagen är ju till för att vi ska kunna göra bra affärer. Men ibland kan man hamna i situationer som inte känns rätt och det känns som att man står i en återvändsgränd. Det kan vara svårt att sätta kriterier för att få den efterfrågade kvaliteten på produkten eller tjänsten. WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 15:57:28


Vad kan man lära av den andra sidan?

– Den offentliga sektorn kan lära sig av den privata att hitta alternativa lösningar. Vi som upphandlar känner inte marknaden bäst utan kan ta hjälp från experterna. Men positivt med den offentliga sektorn är att man blir väldigt duktig på att specificera vad man vill ha i anbuden. Offentliga upphandlingar är väldigt välarbetade.

– Det affärsmässiga tänket tog jag med mig från den privata sektorn. Sparar man i inköpen på den privata sidan syns det mer påtagligt.

Hur är arbetsmiljön?

– Det är mer utåtriktat på Skandia och det är fler leverantörskontakter. Jag gillar förhandlingar och att man träffar mera folk.

– Vi har en stark organisation med bra stöd från jurister. Det är ett bra samarbetsklimat gentemot projektledarna. Det här är ingen viloplats jämfört med det privata.

Personlig utveckling och stimulans?

– På Skandia är det mer utvecklande. Vi kan vara mer innovativa och lättare bryta ny mark. Vi är snabbare att hänga med utvecklingen och jobbar närmare leverantörerna. Men på Försvarsmakten får man ta stort ansvar och ta sig an komplexa saker och stora volymer vilket också är utvecklande. Det stora ansvaret inom den offentliga sektorn märks till exempel om man skulle upphandla vårdtjänster, besluten man tar berör så många medborgare.

– Lagarna förändras och vi har kontinuerliga utbildningar eftersom vår verksamhet kräver det. Nu har vi gått igenom en period med förändrade leveransbestämmelser och då måste vi utbilda personalen.

Hur är lönen?

– Lönen är högre på Skandia men det var inte avgörande när jag bytte. Jag tror dock lönen kan variera beroende på vilken bransch man söker sig till.

– Den är nog lägre i den offentliga sektorn. Staten är ju inte löneledande. Men det hade ingen betydelse för mig när jag bytte jobb, jag fick ungefär samma lön.

Varför bytte du?

– Jag gillar att ha mer kontakt med folk och tycker speciellt att förhandlandet är roligt, vilket jag får mer av här på Skandia.

– Det här var ett mer intressant jobb som innehåller många fler områden, exempelvis investeringsupphandlingar som jag tycker det är roligt att jobba med. Linjebuss, där jag jobbade tidigare, blev uppköpt av ett internationellt storföretag och då kändes det som ett naturligt tillfälle att sluta.

Vad säger du om arbetstempot?

– Det är högre på Skandia, det är snabbare växlingar på marknaden. Vi är ju en intern servicefunktion som måste hålla hög service gentemot verksamheten. Det känns som att regelverket inom den offentliga sektorn är långsammare. Men arbetsmängden är stor även inom den offentliga sektorn så är man engagerad kan man jobba hur mycket som helst. Det tar aldrig slut.

– Det är ingen skillnad. Att hålla tid- och kostnadsramar i våra projekt är ett viktigt mål. Vi måste planera väldigt noga eftersom vi inte kan stänga av spåren för länge. Men jag har märkt att arbetsmängden har ökat på senare år i båda sektorerna i takt med att trycket och kraven på att vara kostnadsmedveten har ökat.

– Jag kan jobba snabbare inom den privata sektorn och styra tiden enklare.

– Det är mera formellt här, vi har många formkrav. Ibland måste man på grund av ganska enkla fel förkasta ett anbud. Inom den privata sektorn kan man ha en annan relation till leverantörerna. Men vi har välutvecklade system hur vi jobbar med upphandling.

Skulle du kunna tänka dig att gå tillbaka?

– Kanske. Samtidigt som Lagen om offentlig upphandling känns hämmande och begränsande är den ett bra hjälpmedel. Men ibland kan jag känna att man som offentlig upphandlare lägger ned sin själ i ett arbete för att hitta det bästa och då är det inte roligt om det blir överprövningar hela tiden.

– Jag trivs oerhört bra på mitt nuvarande jobb, men man ska väl aldrig säga aldrig.

Status inom den interna organisationen?

– Förr i tiden var det låg status med inköp men under de senaste tio åren har inköpsrollen blivit mer betydelsefull. Det är fler högt utbildade människor som jobbar med det. Här på Skandia finns det fokus på inköp i den högsta ledningen, vilket är nytt.

– På de privata företag som jag har jobbat på har upphandling haft högre status än det har i Banverket. Men kraven inom den offentliga sektorn att spara pengar och vara kostnadseffektiv har ökat och därmed vår status.

Hur är dina arbetsuppgifter?

WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 Karriär jobb.indd 65

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

65

2009-04-07 15:57:49


Karriär

FLER KARRIÄRNYHETER PÅ WWW.UH24.SE/KARRIAR

Klippan – ett centrum för transport och logistik

» FÖRE STUDIERNA ARBETADE han inom industrin, bland annat på Rönnskärsverken. Han har också arbetat inom lättare verkstadsindustri och tillverkat presentartiklar på Skultuna mässingsbruk. Det är mycket värt att ha

komma upp i större totala volymer. Därmed sjunker deras inköpspriser, säger han.

Foto Eilert Norberg

» KLIPPANS KOMMUN HAR en ny upphandlingsansvarig. Det är Joergen Borgstroem som ansvarar för kommunens inköp och upphandlingar. – Numera får jag ansvara för min egen organisation. Jag fungerar som expert och håller bland annat koll på att vår organisation följer de juridiska reglerna. Jag gör en del upphandlingar också, säger Joergen Borgstroem. Närmast kommer han från en tjänst som upphandlare i Ängelholms kommun, där han arbetade i drygt fem år. Innan dess var det studier på Affärsjuridiska programmet vid Linköpings universitet som stod i fokus. – Jag började plugga lite senare i livet. Först läste jag in gymnasiet på Komvux och därefter gick jag vidare till universitetet, säger Joergen Borgstroem.

Joergen Borgstroem vill utveckla e-handeln vid upphandlingar.

sjunkererfarenheter från verkligheten och inte komma direkt från skolbänken, anser Joergen Borgstroem. – Jag har stor nytta av arbetserfarenheterna från industrin när jag arbetar med inköp och upphandling. Självklart har jag stor insyn i industriproduktionen och förstår också vilka krafter som styr prissättningen. Saker och ting kostar, men offentlig sektors volymer möjliggör för leverantören att

» KLIPPANS KOMMUN, MED sitt geografiska läge i nordvästra Skåne, är ett center för transport och logistik. Men näringslivet är ändå mycket differentierat både vad gäller storlek på företag och branscher. – Mina visioner om inköp och upphandling i Klippan är att utveckla olika hjälpmedel vid upphandlingar. Det gäller till exempel e-handeln. En annan viktig uppgift för mig är att få upp avtalstroheten. Genom att informera den interna organisationen om varför det är viktigt att hålla sig till avtalstrohet hoppas Joergen Borgstroem att den ska öka. – Jag tycker också det är viktigt att prata om tankegångarna bakom LOU och att EG-reglerna finns där av en anledning. Det är ett dynamiskt rättsområde och praxis förändras. Om man har det klart för sig, blir det lättare att hålla sig till den, säger Jo■ ergen Borgstroem.

Fråga karriärexperten Jag har haft en roll som upphandlare i ett antal år och känner inte att jag kommer vidare.Vad skall jag göra för att utvecklas? Det här är en intressant fråga oavsett vilken yrkesroll man har och svaren är många. Några tydliga punkter kan man dock fundera över: Har du diskuterat det med din chef eller din hravdelning? För den egna organisationen är det ofta mycket mer intressant att hjälpa medarbetarna att utvecklas i stället för att det lämnar organisationen. Beroende på din utbildning och erfarenhet kanske det finns andra roller som är intressanta, till exempel inom kvalitetsområdet eller på sälj- och marknadssidan. Försök att bredda din kunskap och dina kompetensområden. Det kan du göra genom utbildning,

66

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 Karriär-nyheter.indd 66

men också genom att medvetet söka bredare roller i din egen organisation. Det kan innebära att delta i olika projekt, eller ta ett annat utökat ansvar. Sök också efter intressanta roller i privat sektor för att ytterligare bredda din kompetens. Mattias Hultheimer svarar på dina frågor om karriär, utbildning och löner. Mejla in din fråga till karriar@uh24.se. Självklart är du anonym.

Foto Tim Andreaheim

NY CHEF VILL ÖKA AVTALSTROHETEN Katariina Virkkunen leder den nya upphandlarenheten i Håbo.

Håbo kommun får ny upphandlingschef » KATARIINA VIRKKUNEN KOMMER att leda en ny upphandlarenhet på Håbo kommun. I dag jobbar hon som upphandlare på teknikförvaltningen i Enköpings kommun. När Katariina Virkkunen börjar i maj startas en ny upphandlingsavdelning. – Det känns jättespännande, jag ser verkligen fram emot det här. Håbo är en spännande kommun som konkurrensutsätter mycket av sin verksamhet. Det ska bli roligt att få vara med att påverka och ha en strategisk roll. Det finns två upphandlare i Håbo kommun. De har tidigare ingått i en större grupp som letts av en chef som också ansvarat för flera verksamheter. Att vara med att starta något nytt har Katariina Virkkunen haft gjort förr på sitt jobb på teknikförvaltningen. – Det har inte funnits en upphandlare här tidigare och nu har vi fått fokus på de här frågorna. Att Håbo kommun valt att satsa på en utökning och uppbyggnad av en ny avdelning känns positivt.

» TIDIGARE HAR HON arbetat på SL och länsarbetsnämnden i Stockholm och har varit upphandlare i tio år. Vilka utmaningar hon kommer att stå inför på det nya jobbet, får framtiden utvisa, säger hon. – Själv anser jag personligen att det en viktig fråga är information om avtal och vad det hela handlar om, både externt till leverantörerna och internt inom kommunen. Jag tycker det är viktigt med avtalsförvaltning och en ömsesidig respekt och förståelse mellan oss och leverantörerna. När Katariina inte upphandlar, umgås hon gärna med familjen och läser mycket. Det nya jobbet börjar hon på den 1 maj och ingår då i en ■ grupp med två upphandlare.

WWW.UPPHANDLING24.SE

2009-04-07 14:34:56


Hemmaplan för Norrtäljes nya upphandlingschef KOMMUN HAR varit utan en upphandlingschef under drygt ett år men sedan den 26 januari arbetar Henning Richardsson som kommunens upphandlingschef. Under flera år har han pendlat till Stockholm, men nu får han både bo och arbeta i samma kommun. – Det är skönt att jobba på hemmaplan och slippa pendlingen. Här i Norrtälje finns dessutom en hel del intressanta saker att ta tag i, säger Henning Richardsson. Eftersom det saknats en chef på upphandlingsenheten, har flera frågor blivit liggande eller skjutna på framtiden. Han kan se en fördel med det. – Jag kan vara med och planera och påverka processerna, så jag ser det inte enbart som en nackdel, säger han. Närmast kommer Henning Richardsson från en treårig anställning på Sveriges Television,

där han arbetade med inköp och upphandling. Att arbeta på SVT är lite annorlunda mot en kommun, eftersom det är ett aktiebolag och en kommun är politiskt styrd. Det blir ofta lite mer byråkratiskt i kommunen och processerna tar längre tid, menar Henning Richardsson. – Jag har arbetat med duktiga människor på SVT och tar givetvis med mig erfarenheterna därifrån.

» FÖRE

ÅREN PÅ SVT arbetade Henning Richardsson fyra år på Statskontoret och ett år på Riksdagsförvaltningen. Även där arbetade han med andra problemställningar än vad som finns inom en kommun. – Det var en lärorik tid på Statskontoret. Upphandlingarna var stora och tidskrävande och många frågor som skulle hanteras. På Statskontoret arbetade vi mycket med kvalitetssäkring

och hur upphandlingsprocessens alla olika moment skulle se ut, säger han.

– Jag vill få till en dialog med näringslivet och prata om vad som är på gång och hur vi tänker i våra upphandlingar, » I NORRTÄLJE KOMMUN vill Henning Ricsäger han. Norrtälje är en hardsson i första stor kommun till hand starta upp– Det gäller att ha ytan och också en handlingsnätverk många bollar i luften, skärgårdskommun, och få en bättre di- säger Henning vilket givetvis påalog med använ- Richardsson. verkar upphandlingdarna i organisationen. arna. Vid vissa ramavtalsupp– De är ju vår förlängda arm handlingar samarbetar kominom organisationen så det gäller munen med andra kommuner att prata med personer i de olika norr om Stockholm som Danförvaltningarna och fånga in- deryd, Täby, Vallentuna, Vaxtryck därifrån. Vi håller just nu holm och Österåker. på att bilda ett upphandlingsråd – Det gäller att ha många där en person från varje förvalt- bollar i luften. Och dessutom påning ingår, säger han. verkas jag av de upphandlingar vi gör. När vi till exempel upp» DET ÄR INTE enbart inom organi- handlar skolskjuts, vet jag att sationen han vill skapa nätverk. mina barn på något sätt påHan träffar också represen- verkas. Det gör det extra intrestanter från det lokala närings- sant med jobbet, säger Henning ■ livet. Richardsson.

Opic får ny vd

Foto Thor Balkhed

» DANIEL ERIKSSON SOM tar över vd-

– Vi ska utöka informationstjänsten, säger Daniel Eriksson, Opics nye vd.

WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 Karriär-nyheter.indd 67

posten på Opic efter Kenth Ericson. Daniel Eriksson är sedan tidigare marknadschef på Opic.Vd-bytet skedde den 20 mars. Kenth Ericsson blir ny styrelseordförande i bolaget och tar samtidigt rollen som vd för dotterbolaget Opic System som utvecklar och säljer upphandlingssystemet Tendsign. – Opic är ett entreprenörsföretag som i år fyller tio år. Det är dags för oss att renodla verksamheten och satsa på våra kärnområden, säger Daniel Eriksson. Två av kärnområdena för Opic är informationstjänster samt konsult- och utbildningstjänster. – Informationstjänster där man bevakar upphandlingar kommer att bli en stapelvara i takt med att allt fler upphandlande enheter använder elektroniska verktyg för att göra sina upphandlingar.Vi kommer att rejält förädla vår informationstjänst och kunna erbjuda flera nya funktioner. Till hösten räknar Opic med att den ■ nya informationstjänsten är färdig.

Foto Daniel Wadenius

» NORRTÄLJE

Vi vill skriva om dig! Har du bytt jobb? Tala om det för oss. Så skriver vi några rader om det. Skicka ett mejl med din nya titel och var du är anställd samt samma uppgifter för ditt tidigare jobb. Har du ett digitalt foto av dig själv får du gärna skicka med det.

Mejla ditt tips till red@uh24.se UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

67

2009-04-06 18:31:03


3B5E>16?D?*75DDI

POSTTIDNING B ECONOMIQUE IDG AB 106 78 STOCKHOLM

=5B



4QWU^cY^V_b]QdY_^cdU[^_\_WYXQb_RUWby^cQTU]‰Z\YWXUdUbfY\[Udyb R{TUY^dbUccQ^d_SXc`y^^Q^TU=U^TUdfY[dYWQcdUybV‰bcd{cQddU^ 9D\‰c^Y^WRYTbQbdY\\‰[QT^iddQV‰bfUb[cQ]XUdU^4UddQWy\\UbY^dU]Y^cd YTU^_VVU^d\YWQcU[d_b^TybQ]RYdY_^Ub^QybX‰WQR{TU^ybTUdWy\\UbQdd UVVU[dYfYcUbQTbYVdU^_SXQddUbRZeTQ]UTR_bWQb^QRyddbUcUbfYSUC_] \UfUbQ^d‰bdY\\cdQd\YWQ]i^TYWXUdUb[_]]e^Ub_SX\Q^TcdY^Wyb542U^ fY[dYW`Qbd^UbYTUddQQbRUdU

=UT& ]UTQbRUdQbUyb5422ecY^Ucc@Qbd^UbU^Qf>_bTU^c\UTQ^TU \UfUbQ^d‰bUbQf9DdZy^cdUbF{bd]{\ybQddf{bQ[e^TUbc[QV{]UcdQ ]‰Z\YWQ^iddQQfcY^Q9DY^fUcdUbY^WQb

9DD:o>CD5BC?=75B=5B

2B1>C38<tC>9>71B”4B96D”;?>CE<DD:o>CD5B”1@@<9;1D9?>CD:o>CD5B

gggUTRS_] edb.indd

1

2009-04-07

10:55:34

2009-03 Upphandling24  

Upphandling24

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you