Page 1

Tisdag 13 december 2011

Bjud in till fest! Umgås med barnen i köket

Montazami älskar julen

Bästa bubblet till nyårsafton

Öl till mat – så väljer du rätt


INGåNG

Fråga innan det är för sent

T

raditioner är något väldigt speciellt. Särskilt kring jul­ helgen finns så många ritu­ aler som ska vara som de alltid varit, mat som ska smaka som den alltid smakat. I andra samman­ hang kan vi acceptera att tiden går och villkor förändras, men inte när det gäller jultraditionen. När vi för mer än ett år sedan först började diskutera det här numret av Matglädje kom jag plötsligt ihåg en fin juldekor jag lärde mig av svär­ mor en gång. ”Saltgran”, sa jag, ”en saltgran kan jag göra. Det är ett jätte­ gammalt recept, men jag har lärt mig hur man gör”. Så började jag leta. Och leta. Det är så pass länge sedan att vi flyttat sedan dess och vem vet var min anteckning finns – om jag ens gjorde någon. Min kära svärmor har sorgligt nog alzheimers numera och ett alltför dimmigt minne för att kunna hjälpa mig. Så jag har grubblat i ett år.

Lena Grape Lilliehorn Redaktör Matglädje

Samma sak med en maträtt som jag aldrig lärde mig av mamma: pölsa­. Vem kunde ens drömma om att vilja laga det? Jag vet svaret: jag, numera! Det är bra märkligt, det man minst anar ska bli en framtida saknad blir med tiden som ett gruskorn i skon. Det skaver och påminner. Smaken minns jag, men hur gör man? Min lärdom är att det gäller att frå­ ga – och dela med sig – medan tid

är. Om mormors paradrätt. Om nöt­ kakorna som ska rullas i socker och om smörkransarna. Om purjogra­ tängen som vi åt på våra långa sön­ dagsfrukostar under hela min barn­ dom, den var min pappas särskilda favorit. Internet är bra till mycket, men det finns frågor som inte ens där får nå­ got svar. Låt den här julen bli en helg då du delar med dig av dina bästa recept och tips. Och berätta sammanhang­ en! Smakminnet sitter djupt inne i hjärnan och väcks lätt till liv när det får en chans. För det skulle ju vara rätt sorgligt att som jag gå genom livet och undra över pölsan. Hur det gick med min saltgran?

För någon vecka sedan vaknade jag en morgon med en tydlig tanke i huvudet: gör tapetklister! Hjärnan­ måste ha processat mitt grubbel som en lång dator­sökning, och ef­

Vill du fira en riktigt god jul?

ter ett år kom svaret. Så jag koka­ de tapetklister, smetade in den lilla granens grenar som jag mindes och hällde på drivor av grovsalt. Granen såg för sorglig ut där på köksbordet och hela köksgolvet var fullt av salt­ kulor. Det droppade segt klister på tidningarna under granen och gre­ narna slokade. Så synd, jag hade fel, tänkte jag och åkte iväg för att handla några saker. Och när jag kom tillbaka hem hade granen torkat och saltet vitnat. Gra­ nen såg precis ut som den skulle. Gnistrande salt i små drivor på gre­ narna, en charmig dekor på ett go­ disbord i ett julpyntat hem. Inte exakt min svärmors recept, kanske. Men tillräckligt nära. PS: Om du händelsevis skulle ha ett

eget recept på saltgran, mejla gärna det till mig så kan vi jämföra. Och jag söker godaste pölsan också! lena.lilliehorn@corren.se

ETT alternativ till årets julklapp i Sverige – en matkasse som levereras till din dörr – är att du i stället kan glädja en fattig familj i Ukraina med en matkasse till jul. Pris 103 kronor. www.sos-barnbyar.se

Ge bort en julklapp som verkligen betyder något. Text: TINA GERDIEN Packa ett julpaket med mat till en fattig barnfamilj eller pensionär i Rumänien, Lettland, Argentina, Haiti eller Filippinerna eller donera 250 kronor/ paket så packas paketen åt dig. Du kan också packa ett paket med mat till ett barnhem i Lettland. www.hoppetsstjarna.se

I stället för julskinka: Ge en gris till en familj i Indonesien, en start till egen försörjning. 280 kronor. www.gavokatalogen. barnfonden.se Torkan som drabbade Afrikas horn skördar många offer. I augusti delade Eriks­ hjälpen ut 6 000 kilo majs, 2 520 kilo bönor och 1 512 liter matlagningsolja i det svältdrabbade Garissa­ distriktet. För 365 kronor kan du ge en hel stor familj akut hjälp till mat, vatten och medicin. www.erikshjalpen.se

Ge julmat och julfirande till svenskar som inte har någonstans att ta vägen, barnfamiljer som inte har möjlighet att köpa julmat eller presenter och till gamla som är ensamma. www.fralsningsarmen.se

En get kan ge en kvinna i Moçambique möjlighet att ge sina barn näringsrik mjölk. Pris: 200 kronor. www.presentermotfattigdom.se

Mat kan locka barn till skolan där de annars skulle behövas hemma för att jobba ihop pengar till mat för dagen. Varje mål mat kostar två kronor. Ge så många du vill. www.fn.se/skolmat

MATGLäDJE 2

tisdag 13 december 2011

Ansvarig utgivare: Charlotta Friborg. Projektchef: Cecilia Ydremark, Mediekompaniet. Projektledare: Maria Ståbi, Uppdragsmedia – en del av TT Gruppen. Redaktör: Lena Grape Lilliehorn, Östgöta Correspondenten. Layout: Åke Alvin, Östgöta Correspondenten. Omslagsfoto: Mikael Svensson. Tryck: Pressgrannar. Annonsering lokalt: 013-28 00 00. Riksannonser: Mediekompaniet 08-545 199 00 eller 031-724 42 66.

MATGLÄDJE


5%/3&'"' , /3./#*' 3"%%/&&'/ & % &"%#' 3 #5%%)63 %" ' 3" *. 33  6.6 '. 3. %% #5%/3.//- ),,% 6 & &"%#' , '" ./$" " #.33 6 %/"')./ %%. , %%"'$ )3% " " "  33 /3'$/3 .' &% 3'''. &"%#' *. %"3 6'38. . )$)/ )3% ."" 3 /#%6$%. 6%3 /)& .#5. %%3 .'   3"%% /$*' 3& " .""/$ '-

5 $' 5 6' $ , #5%%)6/$.8//'"' 3"%% %% 6. /3"'3")'. "' "' 49+4 " %/3"% )&). %78 %%. ". % 6' 3"%% /3"'3")'. /)& %%"'' " ) %/"')./- #53 6 6 $6%%' . 33 .#5 ) 33 833' %". .5'3 *.'3 '. /'' $%%.-

8./! $.8//'"' . 01,./)'

5%%)6/$.8//'"' %78 . ++1 833

5%%)6/$.8//'"' %/"')./ %%"'' " . 1 833

,$% )!#!* */!!#  $ ($%   .((  +  $.  $+ # $%- ,%$ -.$.%%#

 $ ($%  .(( * ,+-   * $ +$ !* $#  $ (   #! */!*#

 $ ($%  .(( * ,+-   * $ +$ !* $#  $ (   #! */!*#

%%"'$ )3% " " " . +941&

)$)/ )3% ."" " ) . 4941&

'" ./$" " %/"')./ . +0(01&

 $ ($%  .((  ( ((  $+  $+%(  $ * ,+-   * $ +"" ( !! $#  $ !#!* */!!!*#! */!*#

 $ ($%  &.((  (((  + $+  $ * ,+-   * $ +"" ( !! $ ($  (  (  ( .#  $ !#!* */!!!*#! */!*#

 $ ($%  .((  ( ((  + $+  $+%(  $ * ,+-   * $ +"" ( !! $#  $ !#!*!*#! */!*#

*, 33 ,./'3$).3             

                        


Maria Montazami är Sveriges mest älskade Hollywoodfru. Och ibland även Los Angeles egen tomte. – Jag älskar att laga mat och åka ner downtown och dela ut den. Att ge i jultid känns viktigt för mig, säger hon. TEXT: MARIA SOOMRO FOTO: ROLAND PERSSON

Marias Varma krabbdipp 6–8 portioner 2 burkar krabbkött, avrunnet men spara lite vätska 200 g cream cheese, ej light 1 dl majonnäs 6 salladslökar, fint strimlade ½ tsk tabasco 2 dl riven parmesanost ●

Sätt ugnen på 200 grader. Blanda ­alla

ingredienser i en skål och häll sedan blandningen i en ugnsform. ­ ● Grädda i cirka 20 minuter, tills blandningen är gyllene. Servera med kex, skivad ba­guette ­eller surdegsbröd. ● Maria brukar ­ibland servera dippen ur ett runt urholkat surdegsbröd.

”Spenat, färsk fisk . . . I love it!” Hon fångade oss från andra sidan At-

lanten. Hon svepte in i våra vardagsrum med sitt stora blonda hår som bara måste puffas hela tiden, sin släpiga röst, sin tofs-fanatism, sitt ljusrosa läppstift, sin kärlek till familjen och till de svenska ostbågarna, och inte att förglömma, med sina helt oefterhärmliga citat. För ingen kan leverera one­liners som Maria Montazami. Numera­ känns det som att hon dyker upp överallt. Till exempel i en reklamfilm för ett reseföretag. – Det här är den första reklamfilm som det företaget har spelat in utan manus. Jag fick prata fritt framför kameran. Jag är så stolt över resultatet! Sprutar ur sig citat Ja, varför gå över ån efter vatten? Ingen idé att skriva manus till Maria som självmant sprutar ur sig citat som ”Det kommer att vara som en aurora runt omkring dig, vad är det för glänsande själ som kommer, det är ju du!” eller ”När man kommer till öknen, då hittar man sand, då är det dags att promenera”. I höst är hon också aktuell med en kokbok. Eller rättare sagt en livsstilsbok, ”Välkommen hem till Maria Montazami”. För hon vill inte bli jämförd med en kock. Däremot är hon



tisdag 13 december 2011

nöjd med sina prestationer i köket. – Allt jag lagar är så himla gott! Det är lätt att äta för mycket. Jag fattar inte­ att kockar, som provsmakar hela dagarna, kan vara så smala, hur går det ihop? Färsk fisk och fina grönsaker Om du å andra sidan undrar hur det går ihop att Maria är så smal, trots en hel del ostbågsknaprande, så visar förstås inte tv hela sanningen. Klart hon inte äter ostbågar hela tiden. Nej, för det är en sund livsstil som gäller för Maria. Färsk fisk och fina grönsaker är grunden i matlagningen, och att hitta bra råvaror året om är inga problem om man bor i Kalifornen. – Jag älskar nyttig mat. Spenat, färsk fisk, king crab från Alaska. I ­love it. Tänk, när jag var barn åt vi fiskbullar. Fiskbullar! Fast det var ganska gott när man var liten. Men nu skulle jag aldrig äta det. Jag tycker inte heller om blodpudding eller lever. Fy! Förutom grundprincipen att maten ska vara nyttig handlar Marias matlagningsfilosofi mer om sånt kring maten, att samlas hela familjen och umgås i köket, som är hjärtat i det Montazamiska hemmet. – Jag älskar att vara i köket. Jag älskar fixet och pysslet innan, att duka, plocka lite blommor och sätta i

MATGLÄDJE

en vas. Jag gillar att laga mat tillsammans, det är mysigt. Det är i köket det händer, vi umgås och lyssnar på musik. Vårt kök är tillräckligt stort för fest. Häromdagen hade jag 15 kvinnor här på partaj. Jag har precis köpt en jättefin antik oljelampa från Italien som jag var noga med att placera mitt i köket så att alla skulle få veta att den är ny. Jag är så stolt över den. Julen är viktig Om du gissar att julen är viktig för Maria så gissar du rätt. Hon har redan tjuvfirat med sweorna, (Swea är en förening för svenskor utomlands), Marias bror Christian var tomte och dottern Emma var Orange Countys lucia. – Det är en sån fin tradition att fira­ jul med sweorna. Vi träffas allihop och äter sill och skinka. Och så brukar jag köpa hemgjord glögg som jag serverar på julafton. Men saknar du inte den svenska julen, palmer känns ju inte så juligt?

– Jo, det gör jag. När barnen var små firade vi alltid jul i Sverige, dom älskar Sweden. Men vår jul är också fin. Huset är klätt i ljusslingor, det är lite kallare än vanligt och så bor vi ­bara två timmar från snön. Lagar du julmaten själv?

– Ja, köttbullarna och skinkan. Sil-

Maria Montazami ● Ålder: 46 år. ● Familj: Maken Kamran, bar-

nen Sara 20, Hanna 17, Emma 14 och Nicolas 13. Hunden Bella, en maltipp, hälften malteser och hälften pudel. ● Bor: I Laguna Niguel, några mil söder om Los Angeles. ● Bakgrund: 1987 reste Maria på semester till LA med sin syster och blev kvar. Först fick hon jobb som au pair och sedan blev hon servitris på en restaurang där Kamran var restaurangchef. Hon blev känd för svenska folket i realityserien ”Hollywoodfruar” som har fyra säsonger på nacken. 2010 vann hon pris på Gaygalan i kategorin ”Årets-viälskar-dig”. Aktuell med egen väskkollektion, reklamfilmer och livsstilsboken ”Välkommen hem till Maria Montazami”. ● Antal tofsar hemma: 87. ● Bästa juldekoration: Älskar en tomte som jag har köpt på NK i Stockholm med en hög toppluva. I övrigt är jag inne på en stil som vi kallar för ”mercury”. Typ silver som ser lite gammalt och slitet ut. ● Bäst köksprylen: Fina knivar. Kastrullerna. Hm, allt mitt porslin! ● Alltid i kylskåpet: Ost. Jag älskar ost. När jag är i Sverige åker jag alltid över till Danmark och köper Gamle Ole. Det är en tradition som jag och mamma har. Den luktar fotsvett men är fantastisk. Jag har också alltid skivad skinka, kalkon eller kyckling, grönsaker, färskpressad apelsinjuice, frukttallrik med färsk frukt.

len köper jag på Ikea, de har fina ­sillar. Faktiskt har jag aldrig någonsin sett fram emot att fira jul som jag gör i år. Förra året packade vi resväskorna och åkte till New York och bodde på Plaza hotel och åkte skridskor i Central park. Det var fint, men i år ska det bli extra jul i Montazamis hus. Och Kamran, han är tomte. Lagar mat till välgörenhet Man skulle lätt kunna gissa att Maria­ var den ständiga lucian hemma i Sverige, men icke. ”Det var alltid någon annan som valdes”. Men där­emot gör hon precis som tomten, ­ goda gärningar. Ibland är det storkok i Marias kök när hon lagar mat till väl­ görenhet. – Det är verkligen något jag brinner för. Jag älskar att laga massor av mat och åka ner downtown och ­dela ut till behövande. Det ger mig så mycket. Och jag tycker att du skulle vara perfekt som julglädjespridare hos oss. Varför inte som årets julvärd i tv?

– Ja, det vore något. Tyvärr har jag inte ens fått frågan. Åh, det hade varit roligt att få göra det. Jag minns Arne Weise, han var fantastisk. Och det var jul när man tittade på honom. Men för lite tofsar i rutan?

– Precis!

”Jag målar läpparna kanske 50 gånger om dagen, och tro mig, det är ett heltidsjobb”

”Jag lärde mig faktiskt att göra kaffe för ett år sen, så jag har ­blivit expert”

”Inte för att skryta, men detta är ­faktiskt bästa­ platsen för en godisskål”

”Jag klär upp mig till allt, till gymmet, till affären, för andra folk tittar ju. Dom vill ju inte se någon ful människa som går omkring.”


Maria Montazami är Sveriges mest älskade Hollywoodfru. Och ibland även Los Angeles egen tomte. – Jag älskar att laga mat och åka ner downtown och dela ut den. Att ge i jultid känns viktigt för mig, säger hon. TEXT: MARIA SOOMRO FOTO: ROLAND PERSSON

Marias Varma krabbdipp 6–8 portioner 2 burkar krabbkött, avrunnet men spara lite vätska 200 g cream cheese, ej light 1 dl majonnäs 6 salladslökar, fint strimlade ½ tsk tabasco 2 dl riven parmesanost ●

Sätt ugnen på 200 grader. Blanda ­alla

ingredienser i en skål och häll sedan blandningen i en ugnsform. ­ ● Grädda i cirka 20 minuter, tills blandningen är gyllene. Servera med kex, skivad ba­guette ­eller surdegsbröd. ● Maria brukar ­ibland servera dippen ur ett runt urholkat surdegsbröd.

”Spenat, färsk fisk . . . I love it!” Hon fångade oss från andra sidan At-

lanten. Hon svepte in i våra vardagsrum med sitt stora blonda hår som bara måste puffas hela tiden, sin släpiga röst, sin tofs-fanatism, sitt ljusrosa läppstift, sin kärlek till familjen och till de svenska ostbågarna, och inte att förglömma, med sina helt oefterhärmliga citat. För ingen kan leverera one­liners som Maria Montazami. Numera­ känns det som att hon dyker upp överallt. Till exempel i en reklamfilm för ett reseföretag. – Det här är den första reklamfilm som det företaget har spelat in utan manus. Jag fick prata fritt framför kameran. Jag är så stolt över resultatet! Sprutar ur sig citat Ja, varför gå över ån efter vatten? Ingen idé att skriva manus till Maria som självmant sprutar ur sig citat som ”Det kommer att vara som en aurora runt omkring dig, vad är det för glänsande själ som kommer, det är ju du!” eller ”När man kommer till öknen, då hittar man sand, då är det dags att promenera”. I höst är hon också aktuell med en kokbok. Eller rättare sagt en livsstilsbok, ”Välkommen hem till Maria Montazami”. För hon vill inte bli jämförd med en kock. Däremot är hon



tisdag 13 december 2011

nöjd med sina prestationer i köket. – Allt jag lagar är så himla gott! Det är lätt att äta för mycket. Jag fattar inte­ att kockar, som provsmakar hela dagarna, kan vara så smala, hur går det ihop? Färsk fisk och fina grönsaker Om du å andra sidan undrar hur det går ihop att Maria är så smal, trots en hel del ostbågsknaprande, så visar förstås inte tv hela sanningen. Klart hon inte äter ostbågar hela tiden. Nej, för det är en sund livsstil som gäller för Maria. Färsk fisk och fina grönsaker är grunden i matlagningen, och att hitta bra råvaror året om är inga problem om man bor i Kalifornen. – Jag älskar nyttig mat. Spenat, färsk fisk, king crab från Alaska. I ­love it. Tänk, när jag var barn åt vi fiskbullar. Fiskbullar! Fast det var ganska gott när man var liten. Men nu skulle jag aldrig äta det. Jag tycker inte heller om blodpudding eller lever. Fy! Förutom grundprincipen att maten ska vara nyttig handlar Marias matlagningsfilosofi mer om sånt kring maten, att samlas hela familjen och umgås i köket, som är hjärtat i det Montazamiska hemmet. – Jag älskar att vara i köket. Jag älskar fixet och pysslet innan, att duka, plocka lite blommor och sätta i

MATGLÄDJE

en vas. Jag gillar att laga mat tillsammans, det är mysigt. Det är i köket det händer, vi umgås och lyssnar på musik. Vårt kök är tillräckligt stort för fest. Häromdagen hade jag 15 kvinnor här på partaj. Jag har precis köpt en jättefin antik oljelampa från Italien som jag var noga med att placera mitt i köket så att alla skulle få veta att den är ny. Jag är så stolt över den. Julen är viktig Om du gissar att julen är viktig för Maria så gissar du rätt. Hon har redan tjuvfirat med sweorna, (Swea är en förening för svenskor utomlands), Marias bror Christian var tomte och dottern Emma var Orange Countys lucia. – Det är en sån fin tradition att fira­ jul med sweorna. Vi träffas allihop och äter sill och skinka. Och så brukar jag köpa hemgjord glögg som jag serverar på julafton. Men saknar du inte den svenska julen, palmer känns ju inte så juligt?

– Jo, det gör jag. När barnen var små firade vi alltid jul i Sverige, dom älskar Sweden. Men vår jul är också fin. Huset är klätt i ljusslingor, det är lite kallare än vanligt och så bor vi ­bara två timmar från snön. Lagar du julmaten själv?

– Ja, köttbullarna och skinkan. Sil-

Maria Montazami ● Ålder: 46 år. ● Familj: Maken Kamran, bar-

nen Sara 20, Hanna 17, Emma 14 och Nicolas 13. Hunden Bella, en maltipp, hälften malteser och hälften pudel. ● Bor: I Laguna Niguel, några mil söder om Los Angeles. ● Bakgrund: 1987 reste Maria på semester till LA med sin syster och blev kvar. Först fick hon jobb som au pair och sedan blev hon servitris på en restaurang där Kamran var restaurangchef. Hon blev känd för svenska folket i realityserien ”Hollywoodfruar” som har fyra säsonger på nacken. 2010 vann hon pris på Gaygalan i kategorin ”Årets-viälskar-dig”. Aktuell med egen väskkollektion, reklamfilmer och livsstilsboken ”Välkommen hem till Maria Montazami”. ● Antal tofsar hemma: 87. ● Bästa juldekoration: Älskar en tomte som jag har köpt på NK i Stockholm med en hög toppluva. I övrigt är jag inne på en stil som vi kallar för ”mercury”. Typ silver som ser lite gammalt och slitet ut. ● Bäst köksprylen: Fina knivar. Kastrullerna. Hm, allt mitt porslin! ● Alltid i kylskåpet: Ost. Jag älskar ost. När jag är i Sverige åker jag alltid över till Danmark och köper Gamle Ole. Det är en tradition som jag och mamma har. Den luktar fotsvett men är fantastisk. Jag har också alltid skivad skinka, kalkon eller kyckling, grönsaker, färskpressad apelsinjuice, frukttallrik med färsk frukt.

len köper jag på Ikea, de har fina ­sillar. Faktiskt har jag aldrig någonsin sett fram emot att fira jul som jag gör i år. Förra året packade vi resväskorna och åkte till New York och bodde på Plaza hotel och åkte skridskor i Central park. Det var fint, men i år ska det bli extra jul i Montazamis hus. Och Kamran, han är tomte. Lagar mat till välgörenhet Man skulle lätt kunna gissa att Maria­ var den ständiga lucian hemma i Sverige, men icke. ”Det var alltid någon annan som valdes”. Men där­emot gör hon precis som tomten, ­ goda gärningar. Ibland är det storkok i Marias kök när hon lagar mat till väl­ görenhet. – Det är verkligen något jag brinner för. Jag älskar att laga massor av mat och åka ner downtown och ­dela ut till behövande. Det ger mig så mycket. Och jag tycker att du skulle vara perfekt som julglädjespridare hos oss. Varför inte som årets julvärd i tv?

– Ja, det vore något. Tyvärr har jag inte ens fått frågan. Åh, det hade varit roligt att få göra det. Jag minns Arne Weise, han var fantastisk. Och det var jul när man tittade på honom. Men för lite tofsar i rutan?

– Precis!

”Jag målar läpparna kanske 50 gånger om dagen, och tro mig, det är ett heltidsjobb”

”Jag lärde mig faktiskt att göra kaffe för ett år sen, så jag har ­blivit expert”

”Inte för att skryta, men detta är ­faktiskt bästa­ platsen för en godisskål”

”Jag klär upp mig till allt, till gymmet, till affären, för andra folk tittar ju. Dom vill ju inte se någon ful människa som går omkring.”


Att ge bort riktigt fina chokladpraliner till jul och nyår är trevligt. Ännu roligare blir det om du gjort pralinerna själv. Här är Matglädjes snabbkurs. TEXT: LENA GRAPE LILLIEHORN FOTO: MIKAEL SVENSSON, LAURA MENDELIN

Ulla Kärrman bjuder på hemgjorda praliner.

Fixa finfina praliner Pralinerna ser så proffsiga ut att vi har svårt att tro på att de är hemgjorda. Ulla Kärrman i Linköping vet, hon är van vid att många tror att de är köpta. Hon kör snabbkursen med oss: Pralinerna består i grunden av tre delar: ett skal, en fyllning och en botten. Det finns olika sätt att göra chok-

ladskalen. Man kan antingen hälla i ganska mycket choklad i varje urtag, vicka runt på formen och sedan hälla ut det som inte behövs. Men det blir minst sagt kladdigt med den metoden. Ulla Kärrman har hittat en annan modell: – Jag häller i lite i varje form och stryker ut det med en vanlig vattenfärgspensel. Det kanske tar lite längre tid men kladdar inte mycket alls. In i kylen med formen. När skalen stelnat gör du om proceduren. Pralinerna blir bäst med 2-3 lager choklad i skalet, särskilt om det är en lite rinnig fyllning. Kyl mellan varje lager.

Om du har en klar hård form går det att se om chokladskalet är tillräckligt tjockt, det är svårare i de mörka silikonformarna. Så är det fyllningen, den kan vara lite rinnig. Blanda i lite smält blockchoklad, tipsar Ulla. Fyll inte formarna ända upp, då får inte locket plats. Och då rinner fyllningen ut. Lite trist, kanske. Till sist, om det är svårt att få ur prali-

nerna ur formen: Lägg den i frysen en liten stund, så går det bättre. Ett tips är att använda blockchoklad till hårda formar, men om du vill ha choklad med högre kakaohalt passar de bättre i silikonform.

Grundrecept praliner 24 praliner 200 g blockchoklad

Smält chokladen i vattenbad. Gör en fyllning. Följ steg-för-steg-anvisningen vid bilderna nedan. Lycka till!

Ullas päronfyllning

125 g nougat ½dl grädde 3–4 msk smält choklad 1 msk Xanté päronkonjak

Smält nougaten och häll sedan i grädde och smält choklad. Smaksätt med päronkonjak.

Mintfyllning 100 g Marabou mintkrokant ½ dl grädde ett par droppar pepparmintarom

Smält chokladen och häll sedan i grädde, droppa i mintarom.

Kolafyllning 1 dl grädde ½ dl ljus sirap ½ dl strösocker ½ dl florsocker med chokladsmak

Koka smeten 5–6 minuter, rör om.

1. Smält chokladen i vattenbad i kastrull.

3.

Ulla målar upp sidorna på skalet – pralinens hölje – med pensel. Sedan in i kylen tills de är hårda. Repetera minst en gång.

5.

Dags att försluta pralinen med smält choklad. Se till att det blir tätt runt om.



tisdag 13 december 2011

MATGLÄDJE

Fin pralinblogg Missa inte den trevliga bloggen www.sockerblomman.blogspot.com, med praliner av Kristin Robertsson i Göteborg. Här en pralin med vitt skal och en ljuvlig, julig fyllning:

Saffranstryffel Skal: 400 g smält, vit choklad Fyllning: 1 dl grädde 30 g glukos ½ g saffran 150 g hackad vit choklad 40 g smör

Koka upp grädde och glukos, rör

ner saffran. Häll grädden över chokladen och rör till en slät smet. Blanda ner det rumstempererade smöret. Låt svalna, fyll i formen. Fyllningen räcker gott och väl till en pralinform för 24 praliner. Det som blir över går att rulla till bollar och doppa i kokos.

2.

Häll försiktigt lite choklad till varje pralin i formen. Formar finns i flera webbutiker, som bagarenochkocken.se, pralinformar.se och mumsigt.se.

4.

När skalet är 2–3 lager tjockt droppas fyllningen i. Lämna lite plats för chokladlagret som ska bli pralinens botten.

6.

När pralinerna stelnat knackas de ur formen. Proffsigt!


        



   

    

        

Saltgran – mitt  hemliga recept     

Granen är vackert snÜklädd, trots att den stür inom­hus. Ett resultat av forna generationers pühittighet. FÜrklaringen heter: salt! Text: Lena Grape Lilliehorn Foto: Mikael Svensson

Min svärmor visade mig en güng en riktig familjehemlighet: den ryktbara saltgranen, som man gjorde i släkten sedan gammalt. Hon fick mig att lova att inte avslÜja receptet fÜr nügon annan, ett lÜfte jag nu bryter ü det gruvligaste. Skälet? Jag vill inte att en südan här sÜt juldekor ska falla i glÜmska, utan att fler ska fü njuta av den. Den güngen skyltade jag ett helt butiksfÜnster med stora granar, det blev oerhÜrt vackert. Men sedan har jag glÜmt att gÜra det. Receptet är bortüt hundra ür gammalt, gissar jag, och jag har det inte i ursprungsversion. Men efter en del experimenterande har jag hittat en fullt acceptabel variant. Mycket bättre än sprejburk Vi har jämfÜrt med �snÜ� pü sprejburk, fÜr att se om modernare teknik kan vara bättre, men sü är det ­inte alls! Den vitsprejade granen ser bara ful ut, medan saltgranen blir vacker pü riktigt. Den har en nackdel, det ska jag erkänna. Det är lätt att fü salt spritt i hela huset, sü hülls pü tidningar och flytta granen fÜrsiktigt till sin rätta plats. Sü här gÜr du:

Saltgran

Räcker till 2–3 bordsgranar Tapetklister: 4 dl vatten ½ dl socker 1 ½ msk potatismjÜl SnÜ: 1 püse grovt salt

Blanda potatismjÜl med lite av det kalla vattnet till en jämn smet. Koka upp resterande vatten och socker. Ta av kastrullen frün värmen och häll i potatismjÜlsmeten under omrÜrning. Det är viktigt att du rÜr hela tiden. Koka upp och ta av kastrullen när du ser fÜrsta bubblan i botten. Lüt klistret svalna. Klart fÜr användning!

Sätt granen stadigt Lägg ut rejält med tidningar pü kÜksbordet eller ett golv där du kan hülla pü. Sätt granen i en julgransfot sü att den stür stadigt. Du behÜver kunna dra längs granens grenar, sü det blir hopplÜst om den stür och vickar. Ta tapetklister med händerna och smeta in granens grenar. Enklast är nästan att bÜrja nerifrün och arbeta sig uppüt i granen. Det ska vara ganska rikligt. Häll allt eftersom pü sü mycket salt du kan fü att fastna. Mycket ramlar av direkt, men man für samla upp och strÜ Üver igen. Jag har provat med vanligt finsalt ocksü, men det syns sämre än det grova. Till en bÜrjan är grenarna tunga och saltet syns inte sü väl heller, men när granen torkat efter nügon timme blir saltet vitt och vackert. God Jul!

   

        

     

     

           

                MATGLĂ„DJE

tisdag 13 december 2011




Asiatisk sill

Sillen är ju en självklarhet på julbordet och de flesta vill följa familjetraditionerna exakt vid denna högtid. Men vill du förnya dig finns det mycket roligt du kan hitta på. Prova åtminstone en ny sort i år eller gör en liten tapasbuffé med trevliga små sillar. De är särskilt goda på hembakat knäckebröd.

1 burk inläggningssill Kryddlag: 1½ dl vatten 1 dl socker 3 msk ättikssprit 10 kryddnejlikor 1 citrongräs 3–4 cm färsk ingefärsrot 1 röd chilifrukt ½ limefrukt

RECEPT: CAROLINA ERIKCSSON, MAT&HÄLSA foto: mikael SVENSSON STYLING: LENA GRAPE LILLIEHORN

Häll vatten, socker, ättikssprit och kryddnejlikor i en gryta. Krossa citrongräset lätt med baksidan av ett knivskaft, dela

i 3 cm långa bitar. Skala ingefärsroten och skär i tunna skivor. Chilifrukten skärs i ringar. För extra styrka kan kärnorna få vara kvar, annars sköljs de bort. Lägg allt i grytan. Sjud cirka 20 minuter. Låt kallna och lägg i tunna skivor av limen. Spola sillen i kallt vatten och låt den rinna av. Skär sillfiléerna i 1 cm breda bitar som läggs i en burk. Slå den kalla lagen över och ställ kallt. Sillen är klar att äta efter 2 dagar.

Grekisk sill 4 inlagda löksillar Fetasås: 50 g fetaost, gärna marinerad 1 burk lättcrème fraiche 2 msk majonnäs 1 msk dragon 1 liten vitlöksklyfta, pressad 1 liten, finhackad rödlök salt och nymald svartpeppar

Låt sillfiléerna rinna av och ta bort lökbitarna innan sillen skärs i 2 cm breda bitar. Smula sönder fetaosten och blanda med det övriga till såsen. Smaka av. Varva såsen med sillbitarna, toppa med lökhack och lite dragon.

Pimpad löksill Vill du använda butiksinlagd löksill är det hur enkelt som helst att bara lägga till stötta enbär och lingon. Det blir inte lika fint som med rödlök, men går snabbt som vinden! 1 burk inläggningssill Lingonlag: 1½ dl vatten 5 msk ättikssprit 1 dl socker 15 grovt stötta kryddpepparkorn 10 stötta enbär 1 skivad rödlök ½ dl lingon



tisdag 13 december 2011

MATGLÄDJE

MATGLÄDJE

Spola sillen i kallt vatten och

låt den rinna av. Skär sillen i 2 cm breda bitar. Blanda i en gryta vatten, ättikssprit, socker, kryddpeppar och enbär. Koka upp så att sockret löser sig. Varva i en burk sillbitar, lök och lingon. Toppa med lingonen. Häll den kalla lagen över sillen. Låt stå minst ett dygn. Blir lagen grumlig efter några dagar går det bra att koka ny lag som slås på. Sillen blir då fräsch igen med lite ny lök och lingon.

tisdag 13 december 2011




Asiatisk sill

Sillen är ju en självklarhet på julbordet och de flesta vill följa familjetraditionerna exakt vid denna högtid. Men vill du förnya dig finns det mycket roligt du kan hitta på. Prova åtminstone en ny sort i år eller gör en liten tapasbuffé med trevliga små sillar. De är särskilt goda på hembakat knäckebröd.

1 burk inläggningssill Kryddlag: 1½ dl vatten 1 dl socker 3 msk ättikssprit 10 kryddnejlikor 1 citrongräs 3–4 cm färsk ingefärsrot 1 röd chilifrukt ½ limefrukt

RECEPT: CAROLINA ERIKCSSON, MAT&HÄLSA foto: mikael SVENSSON STYLING: LENA GRAPE LILLIEHORN

Häll vatten, socker, ättikssprit och kryddnejlikor i en gryta. Krossa citrongräset lätt med baksidan av ett knivskaft, dela

i 3 cm långa bitar. Skala ingefärsroten och skär i tunna skivor. Chilifrukten skärs i ringar. För extra styrka kan kärnorna få vara kvar, annars sköljs de bort. Lägg allt i grytan. Sjud cirka 20 minuter. Låt kallna och lägg i tunna skivor av limen. Spola sillen i kallt vatten och låt den rinna av. Skär sillfiléerna i 1 cm breda bitar som läggs i en burk. Slå den kalla lagen över och ställ kallt. Sillen är klar att äta efter 2 dagar.

Grekisk sill 4 inlagda löksillar Fetasås: 50 g fetaost, gärna marinerad 1 burk lättcrème fraiche 2 msk majonnäs 1 msk dragon 1 liten vitlöksklyfta, pressad 1 liten, finhackad rödlök salt och nymald svartpeppar

Låt sillfiléerna rinna av och ta bort lökbitarna innan sillen skärs i 2 cm breda bitar. Smula sönder fetaosten och blanda med det övriga till såsen. Smaka av. Varva såsen med sillbitarna, toppa med lökhack och lite dragon.

Pimpad löksill Vill du använda butiksinlagd löksill är det hur enkelt som helst att bara lägga till stötta enbär och lingon. Det blir inte lika fint som med rödlök, men går snabbt som vinden! 1 burk inläggningssill Lingonlag: 1½ dl vatten 5 msk ättikssprit 1 dl socker 15 grovt stötta kryddpepparkorn 10 stötta enbär 1 skivad rödlök ½ dl lingon



tisdag 13 december 2011

MATGLÄDJE

MATGLÄDJE

Spola sillen i kallt vatten och

låt den rinna av. Skär sillen i 2 cm breda bitar. Blanda i en gryta vatten, ättikssprit, socker, kryddpeppar och enbär. Koka upp så att sockret löser sig. Varva i en burk sillbitar, lök och lingon. Toppa med lingonen. Häll den kalla lagen över sillen. Låt stå minst ett dygn. Blir lagen grumlig efter några dagar går det bra att koka ny lag som slås på. Sillen blir då fräsch igen med lite ny lök och lingon.

tisdag 13 december 2011




Brännvinssill 1 burk inläggningssill Brännvinssås: ½ dl smaksatt brännvin, till exempel Östgöta sädes eller Hallands fläder ½ dl korinter 1 dl finstrimlad selleri 1 dl finstrimlad morot 2 msk hackad dill 2–3 msk riven pepparrot 2 dl crème fraiche nymald vitpeppar

Spola sillen i kallt vatten och låt den rinna av. Skär sillen i 2 cm sneda bitar som läggs i en skål. Häll på brännvin och korinter. Ställ kallt några timmar eller över natten. Blanda det övriga i en skål och smaka av innan crème fraicheblandningen rörs ned bland sillbitarna. Vid serveringen garneras sillen med lite rotfruktsstrimlor och dill.

Kumminknäcke Nybakat knäckebröd är fantas-

tiskt till sillarna! Här har vi tagit ut små rundlar till tapasbuffén.

2 dl ljummet vatten 25 g jäst 1½ tsk salt 2 msk rapsolja 3 dl grovt rågmjöl 2 msk hela linfrön 2-3 dl vetemjöl flingsalt och hel kummin att strö över

Lägg vatten och jäst i en bunke eller hushållsmaskin. Rör om så att jästen löser sig. Tillsätt salt, olja, rågmjölet och linfrö samt det mesta av vetemjölet. Spara lite till utkavlingen. Arbeta degen smidig cirka 4 minuter i maskin och 10 minuter för hand. Jäs under bakduk cirka 30 minuter.

Medelhavssill Snabbaste receptet ger en sommarklassiker nya kläder. 1 burk matjessill 1 dl chilisås 2 msk kapris ½ dl delade oliver med pimiento nymald vitpeppar

10

tisdag 13 december 2011

Låt matjessillen rinna av och skär den i bitar. Häll på chilisås, kapris, oliver. Smaka av med nymald vitpeppar. Sillen är klar att äta!

MATGLÄDJE

Sätt ugnen på 250 grader. Ta upp degen på ett mjölat bakbord. Rulla ut till en längd och dela i 20 bitar för knäckebröd med cirka 15 cm i diameter. Kavla ut mycket tunt med en brödkavel till önskad storlek. Mjöla bakbord, kavel och händer så att degen inte fastnar. Strö på kummin och lite, lite flingsalt innan det sista draget med kruskavel görs. Har du ingen kruskavel får du nagga degen med en gaffel för att förhindra blåsor. Grädda mitt i ugnen 5–6 minuter. Låt svalna på ett galler utan bakduk. Knäckebrödet går att eftertorka på svag ugnsvärme om det känns lite mjukt.


>13

. @ 2 @

 

 

 84@;1<41 9::6/ 9B6:@81

  

 



       

4  ! !

 6  





9 0 

B1  

") ""  " ,  ( (, 

'")) '" !# ,')!# ), '&) *' '* '  *()  *  , ,   ) + +  ) ' '  * ** *    +') (  #)( ()# '())(  '( ') ,' ,), "), "   '() *' "* " +) ')+ '' "' &)" & ' (,' "(, (" )( ) '" '" ) ' ()' #*)( "# ')" $, $,'

=@49

> 8@4;6 =25

 









A1: :6<

)-

-) 9@:8

 !  '% &     

    !   

 

  !     

  



(

,,-

           

 !

 !

-)

)  

9@:8

"      (

!') )$**)#!  ( '   ) * ' *)  *), )''&) %)% *()  ( "  , ( ) " () ' )%*' (*-()# )')"') ' )  %+  "  #   % * +  )  '  , '#, #! "& *

, "(      '(**($**& !

- "-(*

$-

-) 48?09

%  &"  

 &"#

*) ,'*)* "),'* **')" ")** +*" )+* '& ' ( * ,"(  '&  * '" ** * "*'$ # '( ' #'& '(* ( * '-' ," % ($"'

    #  ! !  #





  *$' 



  *$'   C 

(   &'+$$-*$&&   C   (  &'+$$-*$&& %

    

 

 "  %&7'& $&'' 2  ( ("    !   "  '*7'$ $&'' 2  ( ("    ! 




Tänk att kunna plocka frukter från träden på trottoaren! Så är det i länderna runt Medelhavet just nu – det är högsäsong för citrusfrukter. TEXT: LENA GRAPE LILLIEHORN FOTO: STOCKXCHNG

Frossa i citron Spagetti med ­ citron och basilika 4 personer

Här ett snabblagat och fräscht

recept ur boken ”Citrus­ köket” av Caroline Hofberg. Det är viktigt med nyriven parmesanost från bit, skri­ ver hon och tipsar om att det även är gott med grillad lax till.

400 g spagetti pressad saft av 2 citroner 1 msk rivet citronskal 1 dl olivolja ca 2 dl färskriven parmesanost 1 kruka hackad basilika 1 dl hackad bladpersilja salt nymalen svartpeppar

Till servering: färskriven parmesanost

Koka spagettin enligt anvis­ ningarna på förpackningen. Låt den rinna av och häll till­ baka den i grytan. Vispa ihop citronsaft, skal, olivolja, parmesanost, basi­ lika och persilja. Smaka av med salt och peppar. Blanda såsen med den ny­ kokta och varma spagettin och servera med riven par­ mesanost.

Medelhavskyckling 6 personer

Mer Medelhavssmaker i den här oliv- och rosmarin­ smakande kycklingen. 6 kycklingfiléer Marinad: 2 citroner 2–3 vitlöksklyftor + 1 hel vitlök 3 msk olivolja 1 msk torkad rosmarin salt svartpeppar 20–25 svarta oliver

Dela kycklingfiléerna tvärs över i halvor. Pressa en ci­

tron, finhacka vitlöks­ klyftorna och blanda med olivolja och kryddor till ma­ rinaden. Lägg kycklingen i en form eller dubbla plast­ påsar och häll marinaden över. Låt vila kallt minst en timme. Sätt ugnen på 200 grader. Lägg kycklingbitarna i en ugnsform med svarta oli­ ver runt om. Häll över ma­ rinaden. Skär av toppen på den hela vitlöken, skär den andra citronen i grova bitar och låt steka med.

Stek ca 30–40 minuter. Ta ut formen någon gång och ös med spadet som bil­ das. Stick i kycklingbitarna för att se när de är färdiga, köttsaften ska vara klar. Servera tillsammans med en krämig risotto med svamp och extra citron att pressa över. Pasta fungerar förstås också till , liksom en potatis­ gratäng med mycket riven ost eller rent av lite smulad gorgonzola. Några små to­ mater till, kanske?

Citron­fromage 4 personer

Himmelsk fromage som är en perfekt avslutning på en fin helgmiddag – eller kan­ ske till nyår? Den här dess­ erten är som att smaka på sommarmoln – friskt och lent och smältande. 2 ägg 1 ¼ dl strösocker rivet skal av ½ citron saft av ½–¾ citron 4 blad gelatin 1 msk vatten 2 ½-3 dl vispgrädde

Lägg gelatinbladen att mjukna i kallt vatten. Kra­

ma ur dem och smält dem sedan i 1 msk vatten på svag värme i en kastrull. Låt dem svalna, men inte stelna. Knäck äggen och dela på gulor och vitor. Rör äggulor tillsammans med sock­ er så det blir vitt och pö­ sigt. Blanda i rivet citron­ skal och citronsaft. Vispa ned det avsvalnade gelati­ net. Häll smeten i en kast­ rull, koka försiktigt upp un­ der omrörning och låt den tjockna på svag värme. Vispa grädden och ägg­ vitorna i varsin bunke till

Lemoncurd

Den här friska krämen är jättegod på nyrostat

bröd till en kopp te när du känner dig lite fru­ sen och ruggig.

2 citroner 100 g smör 1–2 dl socker 3 ägg

Centrum för citronodling är södra Italien där Amalfikusten och Sicilien är särskilt kända för sina fina citroner.

12

Tvätta citronerna väl i varmt vatten. Riv skalet fint och pressa ur saften. Sjud under omrörning på svag värme tillsammans med smör och sock­ er. Börja med 1 dl socker och smaka av hur söt du vill ha krämen. Rör tills allt socker löst sig. Vispa upp ett ägg i taget och rör ned tills krä­ men tjocknar. Det får inte koka, då skär det sig. Låt krämen kallna och häll upp på burkar. Den håller ungefär en vecka, så passa på att njuta!

fast konsistens. Rör försik­ tigt ned växelvis grädde och äggvitor i äggsmeten. Häll krämen i en fin kallvat­ tensköljd form, exempelvis en sockerkaksform, och låt stelna i kyl. Vid servering, skölj has­ tigt utsidan på formen i varmt vatten, så att froma­ gen släpper. Vänd upp den på serveringsfat, dekorera gärna med halverade vin­ druvor eller tunna citron­ skivor. Alternativt kyl fro­ magen i en vacker skål och servera direkt ur den.

Citronsmör 2 personer Fantastiskt gott till lättkokta grönsa­

ker – både färska och de som varit frysta. I frysdisken hittar du också skaldjur som king crab legs, som är jättegoda att doppa i smöret.

100 g smör saft från 2 citroner 2 msk hackad bredbladig persilja

Smält smöret tillsammans med ci­ tronsaft och rör ned finhackad per­ silja. Klart att äta!


! n e m m o k l ä VDu är härmed inbjuden till

r ja lö s v a om s , ld fe e d in B Mica e l t g li rk e v en r ra e g n ra r a hur man oförglömlig nyårsfest. Plats: Nästa sida. ! u n l e p m e ex ll Ti l. il v u d r Tid: Nä


”Nyårsafton är ett fantastiskt tillfälle att skapa en minnesvärd fest.” Orden är Micael Bindefelds, de grandiosa festernas okrönte konung. – Det behöver inte bli dyrt, det handlar mer om kärlek, omsorg och tid.

1

4

TEXT: Maria Soomro FOTO: carolina Byrmo

2

fIXA fest

3

Micael erkänner att han är dålig på att vika servetter. I stället väljer han snygga servettringar.

1

En amaryllis gör kuvertet kom­ plett. Ett trick, som kanske är överkurs, är att färga servetterna så att de matchar dukningen.

2

som en mästare Det började med en invigning av Levi’s konceptbutik i Stockholm 1987. Micael Bindefeld skapade en happening och stora rubriker i tidningar kring butiksöppningen och succén var ett faktum. Nästa år firar han 25 år som festernas mästare och han har genom åren skapat hundratals uppseendeväckande evenemang för tusentals gäster. Och de som har turen att få en inbjudan osa:r ett unisont: Ja! Ingen fest är den andra lik och den ena tillställningen överträffar den andra i idérikedom, för att inte säga galenskap. Ta till exempel när Vattenfall firade sitt 100-årsjubileum med fest i Blå hallen. Då förvandlade Micael golvet till en vacker sommaräng med hjälp av 950 kvadratmeter gräsmatta. Eller

14

tisdag 13 december 2011

filmpremiären av den avslutande delen i Sagan om Ringen, när hela Karlbergs slottsfasad kläddes med 500 kvadratmeter vitskimrande organzatyg som belystes med ett sagolikt blått ljus. För Micael är mannen som inte gör något halvhjärtat. Han satsar allt. Är otroligt noga med detaljerna. En krävande perfektionist. Och i kombination med galna idéer, är det nyckeln till framgång. Gör en Bindefeldfest själv! Nu har ju inte alla turen att bli inbjuden till en Bindefeldfest. Men, säger han, du kan skapa en själv! Så vi bad Micael tipsa om hur du fixar den ultimata glittriga nyårsfesten. Eftersom han inte gör något halvhjärtat gick

MATGLÄDJE

När Micael börjar planera en fest har han alltid en vision om hur den ska se ut. Han börjar med dukningen, den sätter tonen på hela festen och han lägger ner mycket möda på att den ska kännas välkomnande. Först när han har valt porslinet bestämmer han menyn. Ett tips är att välja en

4

kontrasterande färg, alltså inte välja mörk mat till mörka tallrikar. Micael älskar blomsterarrangemang och väljer ofta att bygga på höjden, för att skapa en ”centerpiece”. Den gigantiska blomman ger ett pampigt intryck och för att under­ lätta konversationen flyttas den när gästerna tar plats vid bordet. Rekvisita: Levande blommor och sidenblommor från Sia

3

han igång på alla cylindrar. Självklart måste vi ha den bästa festlokalen som finns att uppbåda. Valet föll på Spegelsalen på Grand Hôtel, med en arkitektur inspirerad av Versailles. Stora spegelfönster, två gigantiska kristallkronor och vackra plafondmålningar. Här har Micael arrangerat otaliga fester, bland annat fyra 007-premiärer. En perfekt bakgrund för dagens övningar, en vacker nyårsdukning. – Att skapa en fest är en form av eskapism. Kanske behöver vi det särskilt nu i kristider. Nyårsafton är en speciell högtid då vi sammanfattar året som har gått och blickar framåt. Ett perfekt tillfälle att träffas och fira. Klä sig lite finare, lägga ner tid på mat och dukning. – Få saker kan få en gäst att kän-

na sig mer välkommen än en vacker dukning. När jag planerar en fest börjar jag alltid med att välja porslinet. Sedan gör jag en meny som passar till dukningen. En konstnär i aktion Att stå bredvid när Micael dukar är, utan att överdriva, som att beskåda när en konstnär målar en tavla. Varje drag är noga övervägt och avvägt, och utförs med en viss vånda. Micaels tavelduk är ett handsytt överkast inköpt på en marknad i Damaskus. Sedan detaljerna, svarta blanka tallrikar med glasmosaik från Spanien. Guldsmyckade vinglas från Prag, handgjorda grova bestick från Thailand. Ljusstakar från Tel Aviv. Nogsamt utvalt och blandat för rätt

mix är Micaels signum. Både när det gäller att skapa en vacker dukning och en intressant gästlista. Fast nu fattas något. Micael rynkar ögonbrynen. Han konsulterar Maria Maruska, källarmästare på Grand Hôtel. Hon är strax tillbaka med nysilverbrickor som får agera undertallrikar, och se, hela dukningen lyfter. – Jag är en sakletare och letar ständigt efter speciella skålar och fat under mina resor. Jag har en blandning av dyrt och billigt porslin. Min favorittallrik fyndade jag på rea på Indiska. Och ta brickorna här till exempel, sådana finns i vilken second hand­affär som helst. Jag börjar förstå att Micael inte tänker minimalism när blomsterarrangemanget gör entré. Här pratar vi prakt

och överdåd. Krukan är en svart utomhusurna i plast, i den ett vidlyftigt arrangemang av sidenblommor blandat med äkta blommor nerstuckna i oasis. Jag blir dock lite undrande. Att konversera med gästerna på andra sidan bordet känns svårt, frågan är om man ens ser dem? – Det handlar först och främst om att skapa en effekt. När gästerna sätter sig till bordet plockar man bort stora höga vaser. Mitt tips är att också göra små arrangemang, replikor till den stora, som får stå kvar. Det handlar om att våga Men hur ska jag lyckas med det här hemma? Alla kan ju inte hyra Spegelsalen som kostar 43 000 per dag. – Det handlar inte om pengar. Mer

om att våga, om idéer och om planering. Du behöver inte bjuda på gåslever för att det ska vara fint, lägg i stället ner kärlek och omsorg på dukningen, handgjorda inbjudningskort och placeringskort. En sådan här dukning går att med enkla medel skapa själv hemma. Inbjudningskort, ja. Festen börjar redan när kortet landar på hallmattan. Och Bindefeld-inbjudningar är ett kapitel i sig. Samlarobjekt på grund av deras utformning; vackra, kreativa, galna, doftande, alla omsorgsfullt utgjorda. – Ett inbjudningskort lovar något. Och i dag fyller de en viktigare funktion än någonsin, eftersom personliga brev blir allt mer sällsynt och det visar också din avsikt med festen och

får gästen att känna sig speciell. Att skicka ut inbjudan via Facebook? Nej, nej, nej. Vad är det värsta som kan hända på en fest?

– Mycket kan gå fel. Allt! För lite mat och dryck, till exempel. Eller att det är en för homogen grupp gäster med samma referensramar som gör att samtalet aldrig lyfter. Våga blanda, men glöm inte att det är du som värd som är ansvarig att presentera gästerna för varandra. Och ta fram champagne om festen dippar.

MATGLÄDJE

Bindefelds bästa tips tisdag 13 december 2011

>> 15


”Nyårsafton är ett fantastiskt tillfälle att skapa en minnesvärd fest.” Orden är Micael Bindefelds, de grandiosa festernas okrönte konung. – Det behöver inte bli dyrt, det handlar mer om kärlek, omsorg och tid.

1

4

TEXT: Maria Soomro FOTO: carolina Byrmo

2

fIXA fest

3

Micael erkänner att han är dålig på att vika servetter. I stället väljer han snygga servettringar.

1

En amaryllis gör kuvertet kom­ plett. Ett trick, som kanske är överkurs, är att färga servetterna så att de matchar dukningen.

2

som en mästare Det började med en invigning av Levi’s konceptbutik i Stockholm 1987. Micael Bindefeld skapade en happening och stora rubriker i tidningar kring butiksöppningen och succén var ett faktum. Nästa år firar han 25 år som festernas mästare och han har genom åren skapat hundratals uppseendeväckande evenemang för tusentals gäster. Och de som har turen att få en inbjudan osa:r ett unisont: Ja! Ingen fest är den andra lik och den ena tillställningen överträffar den andra i idérikedom, för att inte säga galenskap. Ta till exempel när Vattenfall firade sitt 100-årsjubileum med fest i Blå hallen. Då förvandlade Micael golvet till en vacker sommaräng med hjälp av 950 kvadratmeter gräsmatta. Eller

14

tisdag 13 december 2011

filmpremiären av den avslutande delen i Sagan om Ringen, när hela Karlbergs slottsfasad kläddes med 500 kvadratmeter vitskimrande organzatyg som belystes med ett sagolikt blått ljus. För Micael är mannen som inte gör något halvhjärtat. Han satsar allt. Är otroligt noga med detaljerna. En krävande perfektionist. Och i kombination med galna idéer, är det nyckeln till framgång. Gör en Bindefeldfest själv! Nu har ju inte alla turen att bli inbjuden till en Bindefeldfest. Men, säger han, du kan skapa en själv! Så vi bad Micael tipsa om hur du fixar den ultimata glittriga nyårsfesten. Eftersom han inte gör något halvhjärtat gick

MATGLÄDJE

När Micael börjar planera en fest har han alltid en vision om hur den ska se ut. Han börjar med dukningen, den sätter tonen på hela festen och han lägger ner mycket möda på att den ska kännas välkomnande. Först när han har valt porslinet bestämmer han menyn. Ett tips är att välja en

4

kontrasterande färg, alltså inte välja mörk mat till mörka tallrikar. Micael älskar blomsterarrangemang och väljer ofta att bygga på höjden, för att skapa en ”centerpiece”. Den gigantiska blomman ger ett pampigt intryck och för att under­ lätta konversationen flyttas den när gästerna tar plats vid bordet. Rekvisita: Levande blommor och sidenblommor från Sia

3

han igång på alla cylindrar. Självklart måste vi ha den bästa festlokalen som finns att uppbåda. Valet föll på Spegelsalen på Grand Hôtel, med en arkitektur inspirerad av Versailles. Stora spegelfönster, två gigantiska kristallkronor och vackra plafondmålningar. Här har Micael arrangerat otaliga fester, bland annat fyra 007-premiärer. En perfekt bakgrund för dagens övningar, en vacker nyårsdukning. – Att skapa en fest är en form av eskapism. Kanske behöver vi det särskilt nu i kristider. Nyårsafton är en speciell högtid då vi sammanfattar året som har gått och blickar framåt. Ett perfekt tillfälle att träffas och fira. Klä sig lite finare, lägga ner tid på mat och dukning. – Få saker kan få en gäst att kän-

na sig mer välkommen än en vacker dukning. När jag planerar en fest börjar jag alltid med att välja porslinet. Sedan gör jag en meny som passar till dukningen. En konstnär i aktion Att stå bredvid när Micael dukar är, utan att överdriva, som att beskåda när en konstnär målar en tavla. Varje drag är noga övervägt och avvägt, och utförs med en viss vånda. Micaels tavelduk är ett handsytt överkast inköpt på en marknad i Damaskus. Sedan detaljerna, svarta blanka tallrikar med glasmosaik från Spanien. Guldsmyckade vinglas från Prag, handgjorda grova bestick från Thailand. Ljusstakar från Tel Aviv. Nogsamt utvalt och blandat för rätt

mix är Micaels signum. Både när det gäller att skapa en vacker dukning och en intressant gästlista. Fast nu fattas något. Micael rynkar ögonbrynen. Han konsulterar Maria Maruska, källarmästare på Grand Hôtel. Hon är strax tillbaka med nysilverbrickor som får agera undertallrikar, och se, hela dukningen lyfter. – Jag är en sakletare och letar ständigt efter speciella skålar och fat under mina resor. Jag har en blandning av dyrt och billigt porslin. Min favorittallrik fyndade jag på rea på Indiska. Och ta brickorna här till exempel, sådana finns i vilken second hand­affär som helst. Jag börjar förstå att Micael inte tänker minimalism när blomsterarrangemanget gör entré. Här pratar vi prakt

och överdåd. Krukan är en svart utomhusurna i plast, i den ett vidlyftigt arrangemang av sidenblommor blandat med äkta blommor nerstuckna i oasis. Jag blir dock lite undrande. Att konversera med gästerna på andra sidan bordet känns svårt, frågan är om man ens ser dem? – Det handlar först och främst om att skapa en effekt. När gästerna sätter sig till bordet plockar man bort stora höga vaser. Mitt tips är att också göra små arrangemang, replikor till den stora, som får stå kvar. Det handlar om att våga Men hur ska jag lyckas med det här hemma? Alla kan ju inte hyra Spegelsalen som kostar 43 000 per dag. – Det handlar inte om pengar. Mer

om att våga, om idéer och om planering. Du behöver inte bjuda på gåslever för att det ska vara fint, lägg i stället ner kärlek och omsorg på dukningen, handgjorda inbjudningskort och placeringskort. En sådan här dukning går att med enkla medel skapa själv hemma. Inbjudningskort, ja. Festen börjar redan när kortet landar på hallmattan. Och Bindefeld-inbjudningar är ett kapitel i sig. Samlarobjekt på grund av deras utformning; vackra, kreativa, galna, doftande, alla omsorgsfullt utgjorda. – Ett inbjudningskort lovar något. Och i dag fyller de en viktigare funktion än någonsin, eftersom personliga brev blir allt mer sällsynt och det visar också din avsikt med festen och

får gästen att känna sig speciell. Att skicka ut inbjudan via Facebook? Nej, nej, nej. Vad är det värsta som kan hända på en fest?

– Mycket kan gå fel. Allt! För lite mat och dryck, till exempel. Eller att det är en för homogen grupp gäster med samma referensramar som gör att samtalet aldrig lyfter. Våga blanda, men glöm inte att det är du som värd som är ansvarig att presentera gästerna för varandra. Och ta fram champagne om festen dippar.

MATGLÄDJE

Bindefelds bästa tips tisdag 13 december 2011

>> 15


>> Micael Bindefeld

Ålder: 52 år Bakgrund: Född i Göteborg, flyttade till Stockholm och utbildade sig till frisör. Han blev snabbt kändisarnas favorit­ stylist under 80-talet. Startade eget företag som festarrangör. Har gett ut två böcker: ”Binde­ felds inbjudningskort: gör egna kort för årets alla fester” och ”Fest – om svar anhålles”. ● Favoritmat: Det vietnam­ esiska köket ● Värsta matupplevelsen: Fladdermusgryta på Seychel­ lerna och en blodduva på en restaurang i Paris som har fått tre stjärnor i Guide Michelin. ● Äter på nyårsafton: Kalkon. Vi är ett gäng som lagar mat ihop nästan en hel dag. Ibland lagar vi upp till åtta rätter. Jag är enormt matlagningsintres­ serad. ● ●

När gästerna dricker champagne dricker Micael Bindefeld äppelmust. ● Skålar i på tolvslaget: Must gjord på egna äpplen från Värmdö musteri. Gästerna ser­ verar jag gärna Tarlant (cham­ pagne, nr 88000, 262 kronor, beställningssortimentet). En sak som många glömmer är att ställa fram seltersglas. Man ska inte behöva dricka sig otörstig på vin. Det ska alltid finnas is­ kallt mineralvatten på bordet. ● Drömmer om: Att få arran­ gera Nobelfesten. Den är väldigt proffsigt genomförd, men jag kan nog tillföra små saker.

Gott Nytt År!

Bästa tipsen Bjud in med ett fint kort Använd fantasin när du väljer papper. Köp gärna fint handgjort papper när du är ute och reser. ● Fundera över vilken stäm­ ning kortet ska förmedla. ● Var så tydlig som möjligt. Vilken tid börjar festen? Typ av förtäring (tilltugg eller sittning). Vägbeskrivning. Klädsel. ●

16

tisdag 13 december 2011

För mer flärd: Skvätt i en droppe parfym eller blom­ essens eller lägg några blom­ blad i kuvertet med inbjudan.

Satsa på ljus, ljud och doft Tänk dig in i situationen att du själv är gäst på din egen fest. Hur skulle det kännas? ● Duka i god tid före festen, gärna dagen före. ●

MATGLÄDJE

Glöm inte ljus, ljud och doft. Ljuset sätter stämningen: ett smickrande sken vid middagen, eller en discokula över dansgol­ vet. Ljudet kan både hjälpa och stjälpa en fest, så var noga med rätt musik och rätt volym. Doft skapar också stämning, ljus, rökelse eller oljor. ● Våga bjuda människor du inte känner, men skulle vilja lära känna. Känns det obekvämt att bjuda hem människor och ●

hamna i en ”bjuda-tillbaka-si­ tuation”, hyr en lokal.

Mingla! ● Det var Micael Bindefeld som tog minglingen till Sverige. Kid Severin döpte honom till ”minglandets mästare”. ● Då, på 80-talet, fick han kritik för att det var ytligt att mingla. I dag anses det vara en social talang och Micael tror att minglandet är en genera­

tionsfråga. Unga är i dag mer bekväma med att mingla. ● Micael brukar jämföra ming­ landet med att vara en humla i en blomsterrabatt. ● Alla kan bli bättre på att mingla. Träna. Tänk två minuter per person. ● Prata om värden, maten, vä­ der och allmänpolitiska åsikter. Det går att vara personlig utan att bli privat. ● Ha ett öppet sinne!


" "  /  .+--. cZ`D HW\? Y? WU`c S`Ho uWZZ X ?YJn `DU \ xZ |BnO

#LON?U + D*{XjL j =LU ?jj* rbbb ^jXk:LUX ?OO?j yrrXe

j* { LU * * O O X  {?UkN r*j k rXk ?j k k ? = y JLrr*j :* t‚‚ kr Xkr*j< kNLUNXj< XOL{?j R R L {-j w‚ R O-UG* ?OLN*r?kk=LkN

5B±: ”žž_¼¼|X_± | ‚Á„{ „{ ‘Py ‹ÊB±´y_„q_‹T B±´:k¼‘‹ ·g˜· O ÊB±´X:q_‹ .¼=‹q¼ O &DZ|q: X:q:± ·gÀÀ Á„:k¼‘‹ .¼=‹q¼ O Á„X:q_‹ ·g˜· O ‹‹:‹X:q Á„ ·gÀÀ O ÊB±´:k¼‘‹

      O &Gõ”   5ã®Õ£G՜¨Gk ”

%•©²¾•©‰ 6ôulu©‰HäH© ¶ßi äuž ý¶æ”æß ‡Þ ýý

õõõĤHö•ž•©¯¾•©‰ÄÚu


Årets mode i champagnevärlden:

Lättklätt och ”small is beautiful”.

Vill du vara trendig? Drick champagnen naken! Årets ena champagnetrend är ”small is beautiful”. Stora, berömda, oseriösa champag­ nehus med massor av PR, höga priser och klen kvali­ tet är helt ute. I stället gäller små, bra champagneprodu­ center med fina viner och bra priser. Den andra tren­ den är att de sofistikerade champagnekonsumenterna efterfrågar sina champag­ ner allt torrare, mindre på­ klädda. För champagne och an­ nat bättre bubbel sker en an­ drajäsning i flaskan. Då bil­ das bubblorna, vinet blir helt torrt och får en fällning

Anders Röttorp Vinskribent

i flaskan. Innan man säljer bubblet tas fällningen bort vid degorgeringen. Det är nu man avgör hur torr eller söt champagnen skall bli genom

att man tillsätter socker, do­ zage, innan korken och grim­ man sätts på. Även torr, Brut, har vanli­ gen 7–12 gram per liter, Ex­ tra Brut 2–4 gram och bara Brut Natur är helt utan. Vi­ net blir mjukare och rundare och mindre tydligt med mer socker. Det fungerar lite som klä­ der. Nu är trenden att mins­ ka på kläderna och uppleva champagnen lättklädd som Extra Brut eller helt utan klä­ der, Brut Natur. En champag­ ne utan kläder måste vara snygg när den inte har något att dölja sig i.

Knappt 50 stora produ­ center gör mer än 1 mil­ jon flaskor vardera per år i Champagne, den helt do­ minerande delen. Här finns några riktigt bra hus. Men många av de största är rätt medelmåttiga till direkt då­ liga.

Michel Turgy Brut Blanc de Blancs Grand Cru

Små ­hus med klass

Det finns ca 2 450 producen­

ter till. Några av dem gör riktigt bra champagne, sam­ tidigt ofta till lägre priser. I dag finns med beställnings­ sortimenetet över 600 olika champagner på Systemet att välja på. Om du är ute efter mer än bara formell cham­

pagnelyx är det dags att hitta ditt eget lilla champagnehus, ett som du väljer. Stor champagne har näs­ tan alltid årgång. Den allra bästa årgången på mycket länge är 1996. Just nu finns (om de inte tagit slut redan) två verkliga höjdare från det året. Numera finns det även verkligt bra mousserande viner gjorda på samma dru­ vor och metoder som cham­ pagne, men på andra plat­ ser i världen. Bäst av dessa fusk­champagner tycker jag just nu är sydafrikanska Pon­ grácz för 109 kronor, bättre än många äkta.

Bästa bubblet på nyårsafton Halvtorrt mousserande

Torrare champagne

Codorníu

De Saint Gall 1er Cru Extra Brut Bl de Blancs

Nr 7735, 69 kronor, Spanien ● Betyg: 4 Bäst som vanligt bland det halvtorra bubblet. Det är inte lönt med äkta cham­ pagne om du vill ha halvtorrt. Med så tjocka kläder syns inte skönheten.

Torrt mousserande Jaume Serra Brut Natur

Nr 7884, 60 kronor, Spanien ● Betyg: 4 Den bästa billiga torra just nu på Sys­ tembolaget, riktigt hyggligt budgetbub­ bel med viss kom­ plexitet. Kan bestäl­ las och fås i din egen butik med två dagars varsel.

Pongrácz Brut

Nr 7628, 109 kronor, Sydafrika ● Betyg: 5 Bästa fuskchampag­ nen nu med läcker genomklingande mineralitet och bra, fräsch syra. För mig i klass med storsäl­ jande champagnen Moët & Chandon.

18

tisdag 13 december 2011

Nr 7885, 289 kronor, Frankrike, ● Betyg: 4 Härlig lågdozage­ champagne med finesser, magnifik balanserad inramning och snygg kropp. Näs­ tan fynd för den som vill prova på nya lätt­ klädda trenden.

Pol Roger Pure Brut Natur

Nr 77069, 384 kronor, Frankrike ● Betyg: 4 Detta utmärkta lite större hus har skapat en speciell cuvée för att kunna presentera champagnen helt utan kläder. Elegant 0-dozagechampagne med allt på rätt ställe.

Billig och bra champagne Louis Massing Brut Nr 77392, 199 kronor, Frankrike ● Betyg 4 Den enda champag­ nen med klass under 200 kronor på den svenska marknaden. Fruktig med bra syra och balans och lite distinktion, bäst som sällskapsvin utan mat.

MATGLÄDJE

Nr 7591, 249 kronor, Frankrike ● Betyg: 4 En av de riktigt bra små odlarchampagnerna från berömda Grand Cru-byn Les Mesnil på ren chardonnay till mycket konkur­ rensdugligt pris. Bra vin­gårdar är basen.

Bra stora champagnehus Louis Roederer Brut Premier Nr 7602, 349 kronor, Frankrike ● Betyg: 4 Roederer gör sedan många år tillbaka en av de absolut bästa standardchampag­ nerna bland de större kända husen. Kan även med fördel lag­ ras några år.

Taittinger Brut Réserve

Nr 7422, 357 kronor, Frankrike ● Betyg: 4 Ett av de större husen­ som blivit mycket bättre på senare år och nu ligger på topp med denna kom­ plexa välbalanse­ rade läckra standard­ champagne.

Barnaut Grand Cru Grand Réserve Brut Nr 77315, 311 kronor, Frankrike ● Betyg: 4 Stilig innehållsrik champagne i perfekt balans från en liten odlare i byn Bouzy, bland topplägena för pinot noir. Gör totalt ca 70 000 buteljer.

Diebolt-Vallois Brut Nr 77143, 359 kronor, Frankrike ● Betyg: 4 Suveränt litet cham­ pagnehus i Cramant i hjärtat av Côte de Blanc, toppläge för chardonnay. Läcker och komplett med fina syror och lite krulliga toner.

Chardonnay­ champagne med årgång 2004 Palmer Blanc de Blancs Nr 7553, 294 kronor, Frankrike ● Betyg: 4 Utsökt komplex, smörig chardonnay­ champagne med bra längd och stort mineraliskt innehåll till ytterst konkurrens­ kraftigt pris. På grän­ sen till fynd.

2006 Franck Bonville GC Avize Blanc de Blancs Nr 77372, 399 kronor, Frankrike ● Betyg 5 Ung årgångscham­ pagne med stor­ slagen finess och läcker elegans och den speciella rasiga mineraliteten från druvor som växer i Avize. Litet välbeläget bra hus.

Magnifika från toppåret 1996 1996 Stradivarius de Charles de Cazanove Nr 85737, 519 kronor, Frankrike ● Betyg: 5 Magnifik storlagen champagne i dag med allt, inklusive stor eftersmak. Su­ perbilligt för detta vin som kommer att växa i tio år till i källaren. Magnifik framtid.

1996 Henriot Brut ­Millésimé magnum Nr 94827, 1 199 kronor, Frankrike ● Betyg: 5 Mycket toner av ros­ tade hasselnötter och bra mild slutsyra och stor framtid. Alla viner blir bättre på mag­ num och lever längre, särskilt champagne.


GRÜNA TIPSET Det är gott med krispiga och grÜna saker till alla korvar, skinkor och revbensspjäll, eller hur? Här är tvü extremt lättgjorda rüa külsallader med smaker som passar till den feta vintermaten.



    #"  !$!



   

    

TEXT: LENA GRAPE LILLIEHORN FOTO: MIKAEL SVENSSON

     !!! !      ! 

Broccoli med valnĂśtter ValnĂśtterna kompletterar broccolin perfekt och dressingens C-vitami­ ner längtar man efter sĂĽ här ĂĽrs. Sär­ skilt god till julskinka. 2 personer 1 broccolistĂĽnd en näve valnĂśtskärnor 1 citron 3â&#x20AC;&#x201C;4 msk olivolja salt och svartpeppar

SkĂślj och dela den rĂĽa broccolin i

smĂĽbuketter. Hacka gärna stjälken fint ocksĂĽ, den är precis lika god. Hacka valnĂśtterna grovt. Blanda i en rymlig skĂĽl. Pressa citronen och blanda i oliv­ olja. Det ska vara ganska mycket ­olja i fĂśrhĂĽllande till citronsaft, an­ nars blir dressingen lite â&#x20AC;?vassâ&#x20AC;?. Häll Ăśver salladen. Salta och peppra. LĂĽt salladen stĂĽ kallt ett par tim­ mar sĂĽ att smakerna hinner utveck­ las och broccolin mjukna lite grann.

Marinerad blomkĂĽl Det finns en sallad som fĂśrsvinner fortare än alla andra pĂĽ salladsbor­ det i lunchmatsalen: den marine­ rade blomkĂĽlen. â&#x20AC;?Rent kriminellt godâ&#x20AC;? utbrast en kollega nyligen och jag hĂĽller med. 4 personer 1 litet blomkĂĽlshuvud 1 rĂśd lĂśk är snyggast, men gul gĂĽr ocksĂĽ 3 msk svensk senap 4 msk vit balsamvinäger

4 msk olivolja havssalt och svartpeppar

SkÜlj och dela den rüa blomkülen i mindre buketter och lägg i en rym­ lig skül. Hacka lÜken fint. RÜr eller skaka ihop senap, vin­ äger och olivolja och häll dressing­ en Üver külen. Lite salt och peppar pü. Lüt stü kallt ett par timmar sü att külen mjuknar en aning och suger üt sig den goda dressingen.

      

      !       

                MATGLĂ&#x201E;DJE

tisdag 13 december 2011

19


Som den matälskare, trebarnsmor och kokboksförfattare hon är, vet Johanna Westman hur man skapar matglädje hos barn. TEXT: Tina Gerdien FOTO: Monika Miranda Maureira

Laga mat med barnen – Wow, vilken limpa, får jag känna? utropar snart sexårige Svante när ­Johanna Westman lägger upp gnocchi­-degen på det ­mjölade bakbordet.

Johanna Westman

Familj: Mamma, pappa, två bröder, maken Erik Gandini, Greta 13, Astrid 12, Svante snart 6 år och goda vänner. ● Bor: På Söder i Stockholm ● Gör just nu: Gästkock i SVT:s Go’kväll varannan lördag och så har hon något lite hemligt på gång för barn i tv. ● Bland andra meriter: Har varit programledare i radio och tv samt skrivit flera kokböcker för barn. ●

Han gräver ner fingrarna i degen och konstaterar att det var lite äckligt kladdigt. – Lägg händerna i mjölet först, sä­ ger Johanna. Javisst, då går det lättare att hante­ ra smeten. Fina tillfällen till samtal Johanna skär bitar och sonen Svan­ te rullar bollar och gör mönster med en gaffel enligt instruktioner. Men det tar inte lång tid innan han är i gång att skapa. Han hittar på ett eget gaffel­ trick och så gör han en riktigt stor. Att bjuda in barnen i köket och la­ ga mat tillsammans är ett bra sätt att skapa matglädje. Det finns dessutom

knappt ett bättre sätt att förena nytta med nöje. – Gemensam matlagning ger fina tillfällen till samtal. Sådant som annars kanske inte blir sagt kommer fram när man inte sitter öga mot öga utan står jämsides och arbetar, säger Johanna som också har språkat med sina dött­ rar vid arbetsbänken otaliga gånger. Johanna och Svante lagar spenat­ gnocchi i dag. – Skulle man ha barn som är skep­ tiska till spenat så är det här ett oslag­ bart sätt att få i dem det ändå. Gnocchi­ är lite tidskrävande att göra, men ack så goda. Följer med till spisen Johanna tar med sig Svante till spisen och han studerar sina alsters färd ned i vattnet och hur de som små ubåtar stiger upp till ytan när de är klara. Sedan är det bara att lägga upp till­ sammans med tomat och lite par­ mesan. Bland de små bollarna ligger Svantes bautagnocchi.

Johannas 10 glädjetips Låt barnen lägga upp portioner åt sig själva så snart det går. ● Matlagning är kvalitetstid med ditt barn. ● Det är inte en tillfällighet att barn gillar taco-buffé. Duka fram grönsaker av olika slag så att de får välja och gör plockmat av andra måltider också. ● Inta gemensamma måltider och gör dem till mysiga, positiva stunder. ● Ät samma mat, plocka bara undan till barnen innan du kryddar för vuxna. ● I stället för att krydda starkt, servera heta såser och tillbehör åt de vuxna. ● Prata om mat. ● Om barnen hjälper till så lär de sig att värdesätta maten, de vet att det krävs en insats för att få den på bordet. ● Duka fram nyheter och lär barnen att åtminstone smaka. ● Använd fina råvaror i säsong, de är goda och näringsrika. ●

Svante Westman Gandini hugger in på sin stora gnocchi. 

Lamm­gryta

Spenat­gnocchi

4 personer

Cirka 4 personer

2 msk olivolja 50 g smör 1 gul lök 2 potatisar 1 morot 1 palsternacka 1 paprika 400 g lammkött (till exempel lammstek) skuret i tärningar 1 burk tomater (gärna små körsbärstomater på burk) 6 dl vatten 1 köttbuljongtärning

500 g mjölig potatis 200 g fryst spenat 1 ägg 2 ½ dl vetemjöl ½ tsk salt 1 nypa muskotnöt 1 matsked salt till kokvattnet

Skala och hacka löken, skala och skär

potatisen, palsternackan och mo­ roten i tärningar respektive slantar. Skölj paprikan och skär den i tärning­ ar. Fräs lammtärningarna i lite oliv­ olja, salta och peppra lite grann och lägg dem sedan åt sidan. Fräs alla grönsaker och i olivol­ ja i en stor kastrull. Tillsätt tomater,

Skala och koka potatisen och låt den

vatten, buljongtärningen och kött­ tärningarna. Låt alltihop puttra i minst 20 minu­ ter gärna en timme eller två. Smaka av med salt och peppar och servera med ett gott bröd och en klick crème fraiche. Lite gremolata till är också gott: Blanda en hackad vitlöks­ klyfta, 2–3 matskedar hackad bladper­ silja och rivet skal från en citron.

svalna. Tina spenaten i en kastrull med 2 matskedar vatten. Låt vätskan koka bort. Låt den svalna. Hacka eller klipp spenaten fint. Pressa potatisen med en potatis­ press ner i en bunke, blanda ner den hackade spenaten och ett ägg. Rör om. Blanda ner lite mjöl i taget och arbeta ihop till en deg. Tillsätt mer mjöl om det behövs. Dela degen i fyra delar och rulla ut varje del till en två centimeter tjock längd. Skär längden i cirka en centi­ meter breda bitar. Om du vill, tryck med en mjölad gaffel så att det blir

räfflor i gnocchin innan du lägger över dem på en mjölad bricka. Koka upp vatten i en stor kastrull. Koka lite gnocchi taget i ungefär 5 mi­ nuter eller tills de flyter upp till ytan. Ta upp dem med en hålslev. Det går bra att frysa färdiga gnoc­ chi som blir över. (P.S. Gnocchi uttalas njåkki.)

Nästa nummer av Matglädje: Johanna lagar mat till de allra minsta MATGLÄDJE

tisdag 13 december 2011

21


Som den matälskare, trebarnsmor och kokboksförfattare hon är, vet Johanna Westman hur man skapar matglädje hos barn. TEXT: Tina Gerdien FOTO: Monika Miranda Maureira

Laga mat med barnen – Wow, vilken limpa, får jag känna? utropar snart sexårige Svante när ­Johanna Westman lägger upp gnocchi­-degen på det ­mjölade bakbordet.

Johanna Westman

Familj: Mamma, pappa, två bröder, maken Erik Gandini, Greta 13, Astrid 12, Svante snart 6 år och goda vänner. ● Bor: På Söder i Stockholm ● Gör just nu: Gästkock i SVT:s Go’kväll varannan lördag och så har hon något lite hemligt på gång för barn i tv. ● Bland andra meriter: Har varit programledare i radio och tv samt skrivit flera kokböcker för barn. ●

Han gräver ner fingrarna i degen och konstaterar att det var lite äckligt kladdigt. – Lägg händerna i mjölet först, sä­ ger Johanna. Javisst, då går det lättare att hante­ ra smeten. Fina tillfällen till samtal Johanna skär bitar och sonen Svan­ te rullar bollar och gör mönster med en gaffel enligt instruktioner. Men det tar inte lång tid innan han är i gång att skapa. Han hittar på ett eget gaffel­ trick och så gör han en riktigt stor. Att bjuda in barnen i köket och la­ ga mat tillsammans är ett bra sätt att skapa matglädje. Det finns dessutom

knappt ett bättre sätt att förena nytta med nöje. – Gemensam matlagning ger fina tillfällen till samtal. Sådant som annars kanske inte blir sagt kommer fram när man inte sitter öga mot öga utan står jämsides och arbetar, säger Johanna som också har språkat med sina dött­ rar vid arbetsbänken otaliga gånger. Johanna och Svante lagar spenat­ gnocchi i dag. – Skulle man ha barn som är skep­ tiska till spenat så är det här ett oslag­ bart sätt att få i dem det ändå. Gnocchi­ är lite tidskrävande att göra, men ack så goda. Följer med till spisen Johanna tar med sig Svante till spisen och han studerar sina alsters färd ned i vattnet och hur de som små ubåtar stiger upp till ytan när de är klara. Sedan är det bara att lägga upp till­ sammans med tomat och lite par­ mesan. Bland de små bollarna ligger Svantes bautagnocchi.

Johannas 10 glädjetips Låt barnen lägga upp portioner åt sig själva så snart det går. ● Matlagning är kvalitetstid med ditt barn. ● Det är inte en tillfällighet att barn gillar taco-buffé. Duka fram grönsaker av olika slag så att de får välja och gör plockmat av andra måltider också. ● Inta gemensamma måltider och gör dem till mysiga, positiva stunder. ● Ät samma mat, plocka bara undan till barnen innan du kryddar för vuxna. ● I stället för att krydda starkt, servera heta såser och tillbehör åt de vuxna. ● Prata om mat. ● Om barnen hjälper till så lär de sig att värdesätta maten, de vet att det krävs en insats för att få den på bordet. ● Duka fram nyheter och lär barnen att åtminstone smaka. ● Använd fina råvaror i säsong, de är goda och näringsrika. ●

Svante Westman Gandini hugger in på sin stora gnocchi. 

Lamm­gryta

Spenat­gnocchi

4 personer

Cirka 4 personer

2 msk olivolja 50 g smör 1 gul lök 2 potatisar 1 morot 1 palsternacka 1 paprika 400 g lammkött (till exempel lammstek) skuret i tärningar 1 burk tomater (gärna små körsbärstomater på burk) 6 dl vatten 1 köttbuljongtärning

500 g mjölig potatis 200 g fryst spenat 1 ägg 2 ½ dl vetemjöl ½ tsk salt 1 nypa muskotnöt 1 matsked salt till kokvattnet

Skala och hacka löken, skala och skär

potatisen, palsternackan och mo­ roten i tärningar respektive slantar. Skölj paprikan och skär den i tärning­ ar. Fräs lammtärningarna i lite oliv­ olja, salta och peppra lite grann och lägg dem sedan åt sidan. Fräs alla grönsaker och i olivol­ ja i en stor kastrull. Tillsätt tomater,

Skala och koka potatisen och låt den

vatten, buljongtärningen och kött­ tärningarna. Låt alltihop puttra i minst 20 minu­ ter gärna en timme eller två. Smaka av med salt och peppar och servera med ett gott bröd och en klick crème fraiche. Lite gremolata till är också gott: Blanda en hackad vitlöks­ klyfta, 2–3 matskedar hackad bladper­ silja och rivet skal från en citron.

svalna. Tina spenaten i en kastrull med 2 matskedar vatten. Låt vätskan koka bort. Låt den svalna. Hacka eller klipp spenaten fint. Pressa potatisen med en potatis­ press ner i en bunke, blanda ner den hackade spenaten och ett ägg. Rör om. Blanda ner lite mjöl i taget och arbeta ihop till en deg. Tillsätt mer mjöl om det behövs. Dela degen i fyra delar och rulla ut varje del till en två centimeter tjock längd. Skär längden i cirka en centi­ meter breda bitar. Om du vill, tryck med en mjölad gaffel så att det blir

räfflor i gnocchin innan du lägger över dem på en mjölad bricka. Koka upp vatten i en stor kastrull. Koka lite gnocchi taget i ungefär 5 mi­ nuter eller tills de flyter upp till ytan. Ta upp dem med en hålslev. Det går bra att frysa färdiga gnoc­ chi som blir över. (P.S. Gnocchi uttalas njåkki.)

Nästa nummer av Matglädje: Johanna lagar mat till de allra minsta MATGLÄDJE

tisdag 13 december 2011

21


Det finns öl som passar till allt, till och med glass! Vi äter en läcker fyrarättersmeny och pratar öl med kocken och ölexperten Petter Winberg. Text: Åke Alvin Foto: Jeppe Gustafsson

Öl till maten, tack! Petter Winberg är kock, utbildad i Grythyttan, men hans ölintresse har lett honom från köket ut till bardisken och nu är han barchef på De Klomp i Linköping. Här guidar han gästerna bland de 32 fatölskranarna – svenska mikroöl, många belgare, en hel del amerikanskt. Öl från ­ hela världen, men maten är desto mer lokal. Restaurangägaren Take Knol åker själv runt på gårdarna runt Linköping och köper lamm och kalvar som han transporterar till ett gårdsslakteri. Restaurangen sätter en ära i att hela djuren ska tas till vara. Petter Winberg ser till att det finns öl som passar till alla maträtter – eller tvärtom, ibland komponerar kockarna rätter som matchar Petters ölfavoriter. Men hur är det egentligen, kan man verkligen dricka öl till all mat?

– Absolut, det finns öl till allt. Det är faktiskt lättare med öl än med vin – eller det är snarare svårare att misslyckas. Serverar man ett vin till mat med mycket umami (en av de fem grundsmakerna) som färsk tomat eller råa skaldjur så kan vinet bli rent äckligt. Så fel blir det aldrig med öl. – Vin kan också ha problem med kraftig sälta och syra. Det är smaker som öl stormtrivs med. Lägger man sedan till lite fett i maten är ölet en riktig vinnare. Öl har något som vinet ­ inte har – nämligen beska, vilket kan utnyttjas när man kombinerar dryck och mat, menar Petter. Humlebeskan varierar kraftigt i styrka och kan förutom att ge en bitter smak dofta allt från ör-

ter till citrus och tropisk frukt. De aromerna kan användas för att matcha en ingrediens i maten. Beskan kan också utnyttjas för att ”skära igenom” en fet och stabbig komponent, som till exempel bearnaisesås. Beskan blir då ett friskt inslag som rensar gommen. Okej, då sätter vi dig på prov . . . Vad dricker jag för öl till glass?

– Glass är det allra svåraste. Ölet har två fiender: sötma och kyla, och glassen har båda. Men ta ett riktigt kraftigt öl, en imperial stout med mycket sötma, så blir det jättegott. Till exempel Brewdog Tokyo* (uttalas Tokyo­ Star, 18,2 procent, 98 kronor för 33 cl på Systembolaget, nr 1558).

Tänk först på smakrikedomen. Kraftig mat kräver ett fylligt öl – ingen av de två ska dominera smakbilden. Exempel: En lätt moules marinières kan matchas med en belgisk witbier som Vedett (nr 89568, 26:40 kr). En rejäl boeuf bourguignon passar bättre med en mörk, kraftig belgare som Rochefort 8 (nr 1619, 35:90 kr).

22

tisdag 13 december 2011

Till 4 personer

Mörk choklad då?

– Ta en porter eller stout, eller ett barley wine. En kraftig belgare med mycket maltsötma funkar också fint. Ädelost?

– Ett kraftigt trappistöl, till exempel Chimay Blå (9 procent, 28:90 kronor, nr 1651) eller Rochefort 10 (11,3 procent, 39:90 kronor, nr 1627). Sushi?

– En schwarzbier eller en mildare imperial stout blir bra. Okej, vi tror dig . . . Men vad händer om det kommer in en gäst som inte alls tycker om öl?

– Det brukar bara betyda att gästen inte tycker om den öl som han eller hon smakat förut. Och i Sverige är det en ljus lager med fadd beska. Då kan man prova med något helt annat – en pale ale med amerikansk humle eller ett belgiskt klosteröl kanske, eller ett frukt­öl. Då blir ofta reaktionen att ”det här var jättegott, det smakar ju inte öl!”.

Välj rätt öl i tre steg 1)

Rökt vildsvinsstek med inlagda betor, getädelost och rostade pumpakärnor

2)

Hitta de mest framträdande smakerna i maten och ölet (salt, surt, beskt, sött, umami). Låt sötma möta sötma, syra möta syra etc. Var däremot försiktig med beskan i ölet om det finns beska i maten, för beska förstärker beska. Finlira med aromerna. Kanske passar det med ett citrusdoftande öl? Eller ett som doftar choklad?

40 gram rökt vildsvinsstek (eller annat rökt kött) 20 g getädelost ärtskott och rapsolja till garnering

Vi har använt rökt vildsvinsstek från Steinmården (Rimforsa) och getädelost från Löt (Vikingstad), och toppat med ärtskott och slutligen ringlat över lite kallpressad rapsolja.

Inlagda rödbetor 250 gram rödbetor ¼ dl ättika ½ dl socker ¾ dl vatten 1 st stjärnanis

mjuka. Spola dem i kallt vatten och ta av skalet. Skär sedan rödbetorna i klyftor. Koka upp lagen, låt svalna lite, häll sedan lagen över betorna. Låt svalna och ställ i kyl över natten.

Inlagda gulbetor 250 gram gulbetor ¼ dl ättika ½ dl socker ¾ dl vatten ⅓ röd chili i strimlor

Gör på samma sätt som med rödbetorna (se ovan).

Rostade pumpakärnor

Skölj betorna väl, låt skal och rotspets vara kvar. Koka rödbetorna

Rosta 4 matskedar pumpakärnor i en torr stekpanna tills de fått fin färg och strö över lite flingsalt.

Petters öltips: Flamländsk röd ale – har en tydlig sötsyrlig karaktär tillsammans med en oxiderad ton och ekfat vilket sammantaget ger en ganska vinös (madeira/sherry) känsla. Toner av körsbär, gråpäron och lakrits är vanligt förekommande. Mötet

bygger på att sötma möter sötma, syra möter syra, osten mildrar och det blir en spegling i lakrits. ● Till exempel: Rodenbach Grand Cru (art nr 1691, 21:90 kr, 33 cl). ● Alkoholfritt alternativ: Bavaria Wit (art nr 1928, 7:90 kr, 33 cl).

>>

3)

MATGLÄDJE

MATGLÄDJE

tisdag 13 december 2011

23


Det finns öl som passar till allt, till och med glass! Vi äter en läcker fyrarättersmeny och pratar öl med kocken och ölexperten Petter Winberg. Text: Åke Alvin Foto: Jeppe Gustafsson

Öl till maten, tack! Petter Winberg är kock, utbildad i Grythyttan, men hans ölintresse har lett honom från köket ut till bardisken och nu är han barchef på De Klomp i Linköping. Här guidar han gästerna bland de 32 fatölskranarna – svenska mikroöl, många belgare, en hel del amerikanskt. Öl från ­ hela världen, men maten är desto mer lokal. Restaurangägaren Take Knol åker själv runt på gårdarna runt Linköping och köper lamm och kalvar som han transporterar till ett gårdsslakteri. Restaurangen sätter en ära i att hela djuren ska tas till vara. Petter Winberg ser till att det finns öl som passar till alla maträtter – eller tvärtom, ibland komponerar kockarna rätter som matchar Petters ölfavoriter. Men hur är det egentligen, kan man verkligen dricka öl till all mat?

– Absolut, det finns öl till allt. Det är faktiskt lättare med öl än med vin – eller det är snarare svårare att misslyckas. Serverar man ett vin till mat med mycket umami (en av de fem grundsmakerna) som färsk tomat eller råa skaldjur så kan vinet bli rent äckligt. Så fel blir det aldrig med öl. – Vin kan också ha problem med kraftig sälta och syra. Det är smaker som öl stormtrivs med. Lägger man sedan till lite fett i maten är ölet en riktig vinnare. Öl har något som vinet ­ inte har – nämligen beska, vilket kan utnyttjas när man kombinerar dryck och mat, menar Petter. Humlebeskan varierar kraftigt i styrka och kan förutom att ge en bitter smak dofta allt från ör-

ter till citrus och tropisk frukt. De aromerna kan användas för att matcha en ingrediens i maten. Beskan kan också utnyttjas för att ”skära igenom” en fet och stabbig komponent, som till exempel bearnaisesås. Beskan blir då ett friskt inslag som rensar gommen. Okej, då sätter vi dig på prov . . . Vad dricker jag för öl till glass?

– Glass är det allra svåraste. Ölet har två fiender: sötma och kyla, och glassen har båda. Men ta ett riktigt kraftigt öl, en imperial stout med mycket sötma, så blir det jättegott. Till exempel Brewdog Tokyo* (uttalas Tokyo­ Star, 18,2 procent, 98 kronor för 33 cl på Systembolaget, nr 1558).

Tänk först på smakrikedomen. Kraftig mat kräver ett fylligt öl – ingen av de två ska dominera smakbilden. Exempel: En lätt moules marinières kan matchas med en belgisk witbier som Vedett (nr 89568, 26:40 kr). En rejäl boeuf bourguignon passar bättre med en mörk, kraftig belgare som Rochefort 8 (nr 1619, 35:90 kr).

22

tisdag 13 december 2011

Till 4 personer

Mörk choklad då?

– Ta en porter eller stout, eller ett barley wine. En kraftig belgare med mycket maltsötma funkar också fint. Ädelost?

– Ett kraftigt trappistöl, till exempel Chimay Blå (9 procent, 28:90 kronor, nr 1651) eller Rochefort 10 (11,3 procent, 39:90 kronor, nr 1627). Sushi?

– En schwarzbier eller en mildare imperial stout blir bra. Okej, vi tror dig . . . Men vad händer om det kommer in en gäst som inte alls tycker om öl?

– Det brukar bara betyda att gästen inte tycker om den öl som han eller hon smakat förut. Och i Sverige är det en ljus lager med fadd beska. Då kan man prova med något helt annat – en pale ale med amerikansk humle eller ett belgiskt klosteröl kanske, eller ett frukt­öl. Då blir ofta reaktionen att ”det här var jättegott, det smakar ju inte öl!”.

Välj rätt öl i tre steg 1)

Rökt vildsvinsstek med inlagda betor, getädelost och rostade pumpakärnor

2)

Hitta de mest framträdande smakerna i maten och ölet (salt, surt, beskt, sött, umami). Låt sötma möta sötma, syra möta syra etc. Var däremot försiktig med beskan i ölet om det finns beska i maten, för beska förstärker beska. Finlira med aromerna. Kanske passar det med ett citrusdoftande öl? Eller ett som doftar choklad?

40 gram rökt vildsvinsstek (eller annat rökt kött) 20 g getädelost ärtskott och rapsolja till garnering

Vi har använt rökt vildsvinsstek från Steinmården (Rimforsa) och getädelost från Löt (Vikingstad), och toppat med ärtskott och slutligen ringlat över lite kallpressad rapsolja.

Inlagda rödbetor 250 gram rödbetor ¼ dl ättika ½ dl socker ¾ dl vatten 1 st stjärnanis

mjuka. Spola dem i kallt vatten och ta av skalet. Skär sedan rödbetorna i klyftor. Koka upp lagen, låt svalna lite, häll sedan lagen över betorna. Låt svalna och ställ i kyl över natten.

Inlagda gulbetor 250 gram gulbetor ¼ dl ättika ½ dl socker ¾ dl vatten ⅓ röd chili i strimlor

Gör på samma sätt som med rödbetorna (se ovan).

Rostade pumpakärnor

Skölj betorna väl, låt skal och rotspets vara kvar. Koka rödbetorna

Rosta 4 matskedar pumpakärnor i en torr stekpanna tills de fått fin färg och strö över lite flingsalt.

Petters öltips: Flamländsk röd ale – har en tydlig sötsyrlig karaktär tillsammans med en oxiderad ton och ekfat vilket sammantaget ger en ganska vinös (madeira/sherry) känsla. Toner av körsbär, gråpäron och lakrits är vanligt förekommande. Mötet

bygger på att sötma möter sötma, syra möter syra, osten mildrar och det blir en spegling i lakrits. ● Till exempel: Rodenbach Grand Cru (art nr 1691, 21:90 kr, 33 cl). ● Alkoholfritt alternativ: Bavaria Wit (art nr 1928, 7:90 kr, 33 cl).

>>

3)

MATGLÄDJE

MATGLÄDJE

tisdag 13 december 2011

23


Moules chèvre 4 personer 1 ½ kg musslor 2 schalottenlökar 5 vitlöksklyftor 150 g getost 2 msk smör 2 dl vitt vin 1 msk honung 4 dl grädde

Petters öltips: Oatmeal Stout. Rostade toner av kaffe och en del choklad, dock ingen sötma utan torr. Havren bidrar med en krämig munkänsla. Mötet bygger på samma princip som den klassiska kombinationen porter/stout och ostron. Det är skaldjurens sälta som lyfter ölet till en ny nivå. Det mörka ölets kantigaste toner av rostad malt rundas av och ölets mjukare sidor av till exempel choklad lyfts fram. ● Till exempel: Kals Stout från Dugges (nr 11473, 27:90 kr, 50 cl). ● Amerikansk IPA. Bra portion humle med mycket citrus och tropisk frukt och viss maltsötma, dock ett ganska torrt och friskt öl. Humlen stormtrivs med sältan och den lätta syran och skär igenom den feta gräddiga såsen. ● Till exempel: Nils Oscar Hop Yard (nr 1493, 25:40 kr, 50 cl). ● Alkoholfritt alternativ: Weihen­ stephaner Hefeweissbier Alkoholfrei (nr 1922, 12:90 kr, 50 cl). ●

Skrapa musslorna rena. Kasta dem som är öppna och inte sluter sig när du knackar på dem. Skölj dem. Bryn vitlökskyftorna gyllenbruna, tillsätt den hackade schalottenlöken och fräs den mjuk. Tillsätt vinet och låt koka cirka 5 minuter. Tillsätt honung och grädde, låt koka upp. Dra av från värmen och mixa i chèvreosten med en stavmixer. Sätt tillbaka på värmen, koka upp och tillsätt musslorna. Lägg på ett lock och låt koka ett par minuter tills musslorna öppnat sig. Servera i djupa tallrikar med ett gott bröd.

Lamm med potatis- & jordärtskockspuré 4 personer Cirka 700g lammstek, lammytterfilé eller lammracks (850g med ben) smör salt och peppar

Sätt ugnen på 120 grader. Bryn köttet runt om i smöret, salta och peppra. Sätt in köttet i ugnen och stick in en stektermometer. Stek köttet till 52 grader innertemperatur om du vill ha rosa kött, annars till 65 grader för välstekt. När köttet är uppe i önskad temperatur, ta ut det ur ugnen och lägg folie över. Låt köttet vila i cirka 10 minuter innan du trancherar (skär) det.

Potatis& jordärtskockspuré 700 g potatis 1 ½ dl mjölk 60 g smör 200 g skalad jordärtskocka salt och peppar

Skala och koka potatisen mjuk i saltat vatten. Skala och koka jordärtskockorna mjuka i saltat vatten. Häll av kokvattnet. Gör sedan två parallella puréer med mjölken och smöret – jordärtskockspurén mixas med fördel. Blanda sedan ihop de två, salta och peppra och smaka av.

24

matglädje

Spetskål- & baconfräs med äpple

Botten: 130 g mjöl 30 g kakao 50 g socker ¼ tsk salt 115 g smör 1 äggula

Häll smeten i formen med den färdiga botten. Strö över den vita chokladen och baka sedan i cirka 15 minuter på 160 grader, eller tills mitten av tårtan har stelnat. Låt tårtan svalna och ställ i kylen.

Mixa mjöl, kakao, socker och salt i en matberedare. Tillsätt det kalla smöret i bitar och mixa tills det är finfördelat. Tillsätt äggula och mixa tills små klumpar bildas. Tryck ut massan på botten av en form med löstagbar kant och baka 10 minuter på 160 grader.

Chokladsås med lakrits: 1 dl vatten ½ dl kakao 1 dl socker 10 st turkisk peppar

Fyllning: 160 g mörk choklad, grovhackad 115 g smör 150 g socker 20 g maizena 3 ägg 3 äggulor 150 g vit choklad, grovhackad

Smält den mörka chokladen och smöret i vattenbad eller försiktigt i mikro. Låt svalna. Blanda ihop socker och maizena. Tillsätt ägg och äggula. Vispa i choklad- och smörblandningen och rör om till en slät smet.

Smält godisarna i vattnet i en kastrull på låg värme. Rör så det inte bränns. När godiset har smält, tillsätt sockret och sikta i kakaon. Låt det koka ihop försiktigt. Serveras kall eller ljummen. (Om man inte gillar lakrits så kan man utesluta den och ta 1 dl kakao i stället så får man en trevlig chokladsås). Rårörda hallon: 250g frysta hallon 1 dl strösocker

Häll sockret över de frysta hallonen och blanda försiktigt. Ställ i kylen över natten eller i rumstemperatur några timmar.

Petters öltips: Imperial stout/porter. Hög fyllighet med kraftiga toner av kaffe och choklad, mindre rostade i porter. Pumpernickel, lakrits och ibland lite soja. Maltsötma

150 g spetskål 1 äpple 70 g bacon salt och peppar 2 msk smör

Tärna baconet, strimla spetskålen. Tärna äpplet. Fräs baconet halvfärdigt, tillsätt kålen. Rör då och då. Tillsätt äppeltärningarna mot slutet. Smaka av med salt och peppar.

som möts upp av beska och rostade toner och övergår i marsipan och gråpäron. ● Sötma kan vara svårt, men med kraft

i ölet och smakspegling (choklad och lakrits) går det bra. ● Till exempel: Nils Oscar Imperial Stout (nr 89401, 54:90 kr, 50 cl) eller

Flying Dogs Gonzo Imperial porter (nr 1683, 29:70 kr, 35,5 cl) – lagra dem gärna åtminstone 2 år. ● Alkoholfritt alternativ: Kaffe!

Fyrarättersmenyn tillagades av De Klomps kockar Chris Wall och David Nordholm.

Nu blir det lättare att köpa gott öl

Rostad vitlökssås

I januari lanserar System­bolaget en nyhet som gör det lättare att få tag på gott och spännande öl från svenska småbryggerier.

½ lök 1 morot 5 vitlöksklyftor 1 ½ msk tomatpuré 2 tsk socker 2 persiljekvistar 1 lagerblad 1 tsk timjan 3 dl rött vin 1 ½ msk balsamvinäger 2 ½ dl fond cirka 1 tsk maizena

Skär grönsakerna. Fräs vitlöken i lite olja i en kastrull ett par minuter och tillsätt sedan de andra grönsakerna. Tillsätt tomatpurén och fräs med den. Häll i sockret och låt det karamellisera. Slå på vinet och kryddorna. Reducera till hälften och tillsätt sedan vinäger och fond. Koka ihop och smaka av. Sila av och red med maizenan blandad med vatten till önskad konsi­ stens. Avsluta med en klick smör före servering.

Tårta på vit & mörk choklad

Antalet hantverksbryggerier har på senare år exploderat i Sverige. Det är små företag där ägarna ofta drivs mer av ölintresse än av vinsthunger. Tack vare dessa entusiaster till-

Petters öltips: Amerikansk DIPA (dubbel-IPA/Imperial IPA). Fylligt, hög maltsötma som möts upp av en bra portion beska från amerikansk humle vilket ger citrus (grapefrukt), en del tropiska toner och tallbarrighet. En kraftig maträtt möter ett fylligt öl. Maten kräver bra beska som rensar gommen från de kraftiga och krämiga smakerna. Bra med salt

och rökighet från bacon. Huvudråvaran spelar ofta minst roll, men lamm brukar stormtrivas med lite söta toner från drycken. ● Till exempel: Hardcore IPA, Brewdog (art nr 1591, 36 kr, 33 cl). Alkoholfritt alternativ: Nanny State, Brewdog (systembolaget nr 1947)

verkas det numera väldigt mycket gott öl i Sverige. Problemet är bara att få tag på det. Den som bor i en storstad kan hitta en del på puben, annars är man hänvisad till det som lyckats leta sig fram till Systembolagets hyllor. Och det är inte särskilt mycket. I Systembolagets beställningssortiment finns det desto mer – i skrivande stund 202 svenska öl. Men mycket av det säljs bara regionalt och annat måste köpas lådvis, vilket är väl dyrt när man

bara är lite nyfiken på hur det smakar. Men i januari – exakt datum är inte fastslaget – händer det grejer! Systembolaget ändrar då sina regler och låter oss beställa alla svenska drycker i beställningssortimentet. Samtidigt försvinner kravet på att köpa hela lådor. Om du vill kan du alltså beställa 198 olika flaskor med svensk öl och få dem levererade till din närmaste Systembolagsbutik inom några dagar. Och detta utan att betala

fraktkostnad – Systemet står för kalaset. Varför denna närmast sensationellt goda service? Jo, Systembolaget vill för allt i världen inte att politikerna tillåter gårdsförsäljning av alkohol. Genom att göra det möjligt för alla konsumenter att köpa drycker från alla gårdar och småbryggerier desarmerar de huvudargumentet för gårdsförsäljning. För alla ölvänner är det bara att tacka och ta emot.

MATGLäDJE Nästa nummer: Örter i maten

Annonsera lokalt eller i alla 26 tidningar där MATGLÄDJE kommer ut. MATGLÄDJE når 1,6 miljoner läsare och och har en upplaga på drygt 600 000 exemplar. MEDIEKOMPANIET: STOCKHOLM tel 08-545 199 00 GÖTEBORG tel 031-724 42 66

Åke Alvin

Nils Oscar Imperial Stout – ett av 198 svenska beställningsöl.

Nästa r nummeer ko m m r s 2 7 ma

Mat för de allra minsta • Kändisbryggare in på livet För mer information, eller bokning, kontakta din ordinarie säljare, tel 013-28 00 00 vx, eller e-post annons@corren.se

Matglädje

25


Moules chèvre 4 personer 1 ½ kg musslor 2 schalottenlökar 5 vitlöksklyftor 150 g getost 2 msk smör 2 dl vitt vin 1 msk honung 4 dl grädde

Petters öltips: Oatmeal Stout. Rostade toner av kaffe och en del choklad, dock ingen sötma utan torr. Havren bidrar med en krämig munkänsla. Mötet bygger på samma princip som den klassiska kombinationen porter/stout och ostron. Det är skaldjurens sälta som lyfter ölet till en ny nivå. Det mörka ölets kantigaste toner av rostad malt rundas av och ölets mjukare sidor av till exempel choklad lyfts fram. ● Till exempel: Kals Stout från Dugges (nr 11473, 27:90 kr, 50 cl). ● Amerikansk IPA. Bra portion humle med mycket citrus och tropisk frukt och viss maltsötma, dock ett ganska torrt och friskt öl. Humlen stormtrivs med sältan och den lätta syran och skär igenom den feta gräddiga såsen. ● Till exempel: Nils Oscar Hop Yard (nr 1493, 25:40 kr, 50 cl). ● Alkoholfritt alternativ: Weihen­ stephaner Hefeweissbier Alkoholfrei (nr 1922, 12:90 kr, 50 cl). ●

Skrapa musslorna rena. Kasta dem som är öppna och inte sluter sig när du knackar på dem. Skölj dem. Bryn vitlökskyftorna gyllenbruna, tillsätt den hackade schalottenlöken och fräs den mjuk. Tillsätt vinet och låt koka cirka 5 minuter. Tillsätt honung och grädde, låt koka upp. Dra av från värmen och mixa i chèvreosten med en stavmixer. Sätt tillbaka på värmen, koka upp och tillsätt musslorna. Lägg på ett lock och låt koka ett par minuter tills musslorna öppnat sig. Servera i djupa tallrikar med ett gott bröd.

Lamm med potatis- & jordärtskockspuré 4 personer Cirka 700g lammstek, lammytterfilé eller lammracks (850g med ben) smör salt och peppar

Sätt ugnen på 120 grader. Bryn köttet runt om i smöret, salta och peppra. Sätt in köttet i ugnen och stick in en stektermometer. Stek köttet till 52 grader innertemperatur om du vill ha rosa kött, annars till 65 grader för välstekt. När köttet är uppe i önskad temperatur, ta ut det ur ugnen och lägg folie över. Låt köttet vila i cirka 10 minuter innan du trancherar (skär) det.

Potatis& jordärtskockspuré 700 g potatis 1 ½ dl mjölk 60 g smör 200 g skalad jordärtskocka salt och peppar

Skala och koka potatisen mjuk i saltat vatten. Skala och koka jordärtskockorna mjuka i saltat vatten. Häll av kokvattnet. Gör sedan två parallella puréer med mjölken och smöret – jordärtskockspurén mixas med fördel. Blanda sedan ihop de två, salta och peppra och smaka av.

24

matglädje

Spetskål- & baconfräs med äpple

Botten: 130 g mjöl 30 g kakao 50 g socker ¼ tsk salt 115 g smör 1 äggula

Häll smeten i formen med den färdiga botten. Strö över den vita chokladen och baka sedan i cirka 15 minuter på 160 grader, eller tills mitten av tårtan har stelnat. Låt tårtan svalna och ställ i kylen.

Mixa mjöl, kakao, socker och salt i en matberedare. Tillsätt det kalla smöret i bitar och mixa tills det är finfördelat. Tillsätt äggula och mixa tills små klumpar bildas. Tryck ut massan på botten av en form med löstagbar kant och baka 10 minuter på 160 grader.

Chokladsås med lakrits: 1 dl vatten ½ dl kakao 1 dl socker 10 st turkisk peppar

Fyllning: 160 g mörk choklad, grovhackad 115 g smör 150 g socker 20 g maizena 3 ägg 3 äggulor 150 g vit choklad, grovhackad

Smält den mörka chokladen och smöret i vattenbad eller försiktigt i mikro. Låt svalna. Blanda ihop socker och maizena. Tillsätt ägg och äggula. Vispa i choklad- och smörblandningen och rör om till en slät smet.

Smält godisarna i vattnet i en kastrull på låg värme. Rör så det inte bränns. När godiset har smält, tillsätt sockret och sikta i kakaon. Låt det koka ihop försiktigt. Serveras kall eller ljummen. (Om man inte gillar lakrits så kan man utesluta den och ta 1 dl kakao i stället så får man en trevlig chokladsås). Rårörda hallon: 250g frysta hallon 1 dl strösocker

Häll sockret över de frysta hallonen och blanda försiktigt. Ställ i kylen över natten eller i rumstemperatur några timmar.

Petters öltips: Imperial stout/porter. Hög fyllighet med kraftiga toner av kaffe och choklad, mindre rostade i porter. Pumpernickel, lakrits och ibland lite soja. Maltsötma

150 g spetskål 1 äpple 70 g bacon salt och peppar 2 msk smör

Tärna baconet, strimla spetskålen. Tärna äpplet. Fräs baconet halvfärdigt, tillsätt kålen. Rör då och då. Tillsätt äppeltärningarna mot slutet. Smaka av med salt och peppar.

som möts upp av beska och rostade toner och övergår i marsipan och gråpäron. ● Sötma kan vara svårt, men med kraft

i ölet och smakspegling (choklad och lakrits) går det bra. ● Till exempel: Nils Oscar Imperial Stout (nr 89401, 54:90 kr, 50 cl) eller

Flying Dogs Gonzo Imperial porter (nr 1683, 29:70 kr, 35,5 cl) – lagra dem gärna åtminstone 2 år. ● Alkoholfritt alternativ: Kaffe!

Fyrarättersmenyn tillagades av De Klomps kockar Chris Wall och David Nordholm.

Nu blir det lättare att köpa gott öl

Rostad vitlökssås

I januari lanserar System­bolaget en nyhet som gör det lättare att få tag på gott och spännande öl från svenska småbryggerier.

½ lök 1 morot 5 vitlöksklyftor 1 ½ msk tomatpuré 2 tsk socker 2 persiljekvistar 1 lagerblad 1 tsk timjan 3 dl rött vin 1 ½ msk balsamvinäger 2 ½ dl fond cirka 1 tsk maizena

Skär grönsakerna. Fräs vitlöken i lite olja i en kastrull ett par minuter och tillsätt sedan de andra grönsakerna. Tillsätt tomatpurén och fräs med den. Häll i sockret och låt det karamellisera. Slå på vinet och kryddorna. Reducera till hälften och tillsätt sedan vinäger och fond. Koka ihop och smaka av. Sila av och red med maizenan blandad med vatten till önskad konsi­ stens. Avsluta med en klick smör före servering.

Tårta på vit & mörk choklad

Antalet hantverksbryggerier har på senare år exploderat i Sverige. Det är små företag där ägarna ofta drivs mer av ölintresse än av vinsthunger. Tack vare dessa entusiaster till-

Petters öltips: Amerikansk DIPA (dubbel-IPA/Imperial IPA). Fylligt, hög maltsötma som möts upp av en bra portion beska från amerikansk humle vilket ger citrus (grapefrukt), en del tropiska toner och tallbarrighet. En kraftig maträtt möter ett fylligt öl. Maten kräver bra beska som rensar gommen från de kraftiga och krämiga smakerna. Bra med salt

och rökighet från bacon. Huvudråvaran spelar ofta minst roll, men lamm brukar stormtrivas med lite söta toner från drycken. ● Till exempel: Hardcore IPA, Brewdog (art nr 1591, 36 kr, 33 cl). Alkoholfritt alternativ: Nanny State, Brewdog (systembolaget nr 1947)

verkas det numera väldigt mycket gott öl i Sverige. Problemet är bara att få tag på det. Den som bor i en storstad kan hitta en del på puben, annars är man hänvisad till det som lyckats leta sig fram till Systembolagets hyllor. Och det är inte särskilt mycket. I Systembolagets beställningssortiment finns det desto mer – i skrivande stund 202 svenska öl. Men mycket av det säljs bara regionalt och annat måste köpas lådvis, vilket är väl dyrt när man

bara är lite nyfiken på hur det smakar. Men i januari – exakt datum är inte fastslaget – händer det grejer! Systembolaget ändrar då sina regler och låter oss beställa alla svenska drycker i beställningssortimentet. Samtidigt försvinner kravet på att köpa hela lådor. Om du vill kan du alltså beställa 198 olika flaskor med svensk öl och få dem levererade till din närmaste Systembolagsbutik inom några dagar. Och detta utan att betala

fraktkostnad – Systemet står för kalaset. Varför denna närmast sensationellt goda service? Jo, Systembolaget vill för allt i världen inte att politikerna tillåter gårdsförsäljning av alkohol. Genom att göra det möjligt för alla konsumenter att köpa drycker från alla gårdar och småbryggerier desarmerar de huvudargumentet för gårdsförsäljning. För alla ölvänner är det bara att tacka och ta emot.

MATGLäDJE Nästa nummer: Örter i maten

Annonsera lokalt eller i alla 26 tidningar där MATGLÄDJE kommer ut. MATGLÄDJE når 1,6 miljoner läsare och och har en upplaga på drygt 600 000 exemplar. MEDIEKOMPANIET: STOCKHOLM tel 08-545 199 00 GÖTEBORG tel 031-724 42 66

Åke Alvin

Nils Oscar Imperial Stout – ett av 198 svenska beställningsöl.

Nästa r nummeer ko m m r s 2 7 ma

Mat för de allra minsta • Kändisbryggare in på livet För mer information, eller bokning, kontakta din ordinarie säljare, tel 013-28 00 00 vx, eller e-post annons@corren.se

Matglädje

25


Så här års, när mörkret lägger sig tidigt behövs det saker som bäddar om själen lite grann. Här är två recept som garanterat gör både dig och hela familjen lycklig! TEXT: LENA GRAPE LILLIEHORN FOTO: MIKAEL SVENSSON

Himmelskt i vinter Evas gudomliga polkatårta Cirka 8 pers

Pajbotten: 20 småkakor med chokladsmak, gärna med chokladbitar i 2 msk kakao 25 g smält smör Polkagrisfyllning: 5 dl vispgrädde 1 burk marshmallowfluff några droppar pepparmyntsolja några droppar röd karamellfärg 1 dl mortlade polkagrisar och några fina till dekorering Varm chokladsås: 125 g mörk choklad 75 g smör ½ dl strösocker ½ dl sirap ½ dl vatten

Kör alltsammans till pajbot­ ten i en matberedare. Tryck ut smulorna i en 24–28 cm springform med avtagbar kant och ställ in i frysen. Vispa grädden i en skål, och marängsmeten i en annan om du inte får tag i marsh­ mallowfluffet. Det finns på burk i de flesta välsorterade butiker, ibland på den ameri­ kanska hyllan. Men det fung­ erar också med en vanlig ma­ rängsmet gjord på ett par hårt vispade äggvitor och 1 dl socker. Blanda varsamt ned marängsmeten eller fluffet i den vispade grädden. Droppa­

i några droppar pepparmyntsolja, smaka av. Lägg undan un­ gefär en tredjedel av krämen i en egen skål och ställ åt sidan. Blan­ da i de mortlade polka­ grisarna i resten av smeten. Ta ut formen ur frysen och bred ut krämen med polka­ griskrosset.Färga sedan den släta smeten med röd kara­ mellfärg, klicka ner i den vita smeten och ringla runt till ett fint mönster med en gaffel. Ställ i frysen minst fem timmar, men ta fram den en

halv­ timme innan du ska servera den. Hacka chokladen till såsen i mindre bitar. Blanda med resten av ingredienserna och koka upp. Rör tills all choklad

har smält och låt det sedan puttra cirka tio minuter tills såsen är glansig och vacker. Servera den varm till pajen. Livet är gott!

RECEPT: Eva LINDSTRÖM-Ejdeholt, Örebro PORSLIN: Rörstrands ”Mon Amie” från Åhléns

Gudruns äppelstrutar En efterrätt som ska göras

precis när den serveras. Det här är en dessert eller mellan­ mål som inte mättar så myck­ et, så den kan rent av passa efter julbordet.

8 färdigköpta strutar 3 dl vispgrädde 2–4 syrliga äpplen 1 msk socker ev kardemumma, kanel eller chili

ºƜ ųʅÌȣ ƹɠǃĚǫȣļŏɉ ƓŏǓ ɉƜǃǃ ļƜƂů ȇǓƜǝȮɉÌ ÌǝɉÌǃ Ǻʔ ȅŏȣȮȈ

JÌǃǃ HɠǃɉÌǃǃȣƜƼ Ǻɑʔķƛ ȅŏȣ ȅŏȣȮǫǝ HɠǃɉÌǃǃȣƜƼ ɞɞʔķƛ ȅŏȣ ȅŏȣȮǫǝ HɠǃĚǫȣļ ɑɞŷķƛ ȅŏȣ ȅŏȣȮǫǝ ȇƂÑǃǃŏȣ ɉ ǫ Ǔ ɞɑɁǺɞ ɞʔǺǺȈ

ƂǝÌ ǰǝȮƼŏǓČǃȘ JǫǝɉÌƼɉÌ ǫȮȮ Ųǰȣ ȅȣƜȮů MÑȮ Ǔŏȣ ȅČ ɷČȣ ƓŏǓȮƜļÌķ ɺɺɺȌƼÌȮƼŏǝȌȮŏ ¥ŏǃŏŲǫǝɁŲÌʅķ ʔǺɑƛǺɑ ŷɀ ɞɞ

26

tisdag 13 december 2011

MATGLÄDJE

Vispa grädden och skala äpp­ lena. Riv dem grovt och blan­ da med socker. Det ska vara mycket äpple, när du blan­ dar äppelrivet med gräd­ de ska äpplena överväga. I konsistensen ska det vara ungefär som ris à la Malta. Blanda försiktigt ihop äpp­ le och grädde, fyll strutarna och ät bums. Får de stå blir de snart sega.

Lite sparat äppelriv på top­ pen är snyggt. För lite vuxensmak kan­ ske en doft kardemumma el­ ler kanel på toppen? Eller lite finhackad chili? Vi provade till och med kryddan mango curry och det blev också jätte­ gott. RECEPT: Gudrun Svensson, Linköping


. . . och sĂĽ ett litet glas sĂśtt

7?Ă&#x201A;Â&#x17D;j Â?ÂĄĂ&#x201A;a?~u

Ett glas portvin värmer gott i vinterkylan. Men vad ska man välja? Matglädjes expert Anders RĂśttorp guidar dig. Portvinet blir sĂśtt genom att jäsningen avbryts ganska tidigt genom tillsats av alkohol. Portvinet kan gĂśras ut i sex olika typer med olika pris, användning och smak. Premium ruby port är en ung blandning frĂĽn olika ĂĽr. Bra till ost, desserter, nĂśtter och päron. Har aldrig fällning och kan slĂĽs upp direkt ur flaskan. Med bättre basviner frĂĽn ett ĂĽr som lagras 4â&#x20AC;&#x201C;6 ĂĽr och sedan filtreras och buteljeras, blir det en late bottled vintage filtrerad. Den kostar lite mer och används och hanteras pĂĽ samma sätt som premium ruby. Tawny är en blandning av olika ĂĽrgĂĽngar som lagrats länge pĂĽ fat. Colheita är ett ĂĽrgĂĽngsvin som lagrats länge pĂĽ träfat. En colheita är

Anders RĂśttorp Vinskribent

lite lättare och delikatare. De kallas tillsammans fÜr träport. Late bottled vintage ofiltrerad är en LBV som med fÜrdel kan lagras länge till pü flaska. Det är ett magnifikt ostvin och ett filosofiskt sällskapsvin. Portvinernas kejsare, Vintage, gÜrs pü de bästa ürens bästa druvor. Den buteljeras ung och skall lagras länge pü flaskan. Kan kÜpas ung fÜr lagring eller med viss ülder och mognad fÜr konsumtion. När portvinet lagras länge pü flaskan bildas en fällning. Dekantera nügra timmar innan glasen hälls upp.

Sex smaskiga portviner Bästa premium ruby Grahamâ&#x20AC;&#x2122;s Six Grapes

Nr 8045, 119 kronor â&#x2014;? Betyg: 5 Riktigt bra basport med re­ lativ rikedom och bra spänst hela vägen till mycket trevligt pris. Hemligheten bakom kvaliteten är att man använ­ der riktigt bra basviner, som blandas till ett vin som hĂĽller samma kvalitet och stil ĂĽr efter ĂĽr.

Bästa träport 1997 Krohn Colheita Nr 82187, 259 kronor â&#x2014;? Betyg: 4

Ljuvlig delikat och elegant träport med riktig ülder och utveckling. Ljust i färgen och passar även lite kyld som aperitif, men undvik de allra starkaste ostarna. Hüller mü­ nadsvis i Üppnad flaska och münga ür i oÜppnad, men vinner inte pü lagring.

Bästa filtrerade late bottled vintage

Bästa vintage fÜr konsumtion

2006 Grahamâ&#x20AC;&#x2122;s LBV

1997 Offley Boa Vista Vintage

Nr 8000, 164 kronor â&#x2014;? Betyg: 5 Lite mer sofistikerat än ruby med stĂśrre täthet och mer utveckling. Passar ocksĂĽ rätt bra som ett glas utan tillbe­ hĂśr. Kombinera dock aldrig kaffe med port, det skär sig. Nu räcker komplexiteten ocksĂĽ fĂśr lite starkare mĂśgel­ ostar. Aldrig fällning och hĂĽller sig ­Üppnad nĂĽgon vecka.

Bästa ofiltrerade late bottled vintage 2004 Noval LBV

Nr 88450, 166 kronor â&#x2014;? Betyg: 5 Systembolagets mest pris­ värda portvin alla kategorier. Härligt fĂśr konsumtion direkt med ungdomlig kraft och spänst. Blir ännu mycket bättre med mĂĽnga ĂĽr till i flas­ kan. HĂĽller sig cirka tre dagar i Ăśppnad flaska.

Nr 82849, 349 kronor â&#x2014;? Betyg: 5 1997 är ett delikat, lite mindre kraftfullt vintageĂĽr. Offley gĂśr ocksĂĽ lättare och mindre koncen­ trerade viner än Graham. 97:an är nu en helt mogen, deli­ kat vintage utan stor kraft. Men det är elegant och kul till ett fyn­ digt pris, som ger fler tillfällen att njuta.

Â&#x153;Ă&#x20AC;Ă&#x20AC;iÂ&#x2DC;Ă&#x192; Ă&#x203A;Â&#x2C6;Â&#x2DC;Ă&#x192;Â&#x17D;Ă&#x20AC;Â&#x2C6;LiÂ&#x2DC;Ă&#x152; Â&#x2DC;`iĂ&#x20AC;Ă&#x192; ,Â&#x;Ă&#x152;Ă&#x152;Â&#x153;Ă&#x20AC;ÂŤ Ă&#x192;Â&#x17D;Ă&#x20AC;Â&#x2C6;Ă&#x203A;iĂ&#x20AC; Ă&#x203A;>Ă&#x20AC;Â?i Â?Â&#x;Ă&#x20AC;`>} Â&#x2C6; *>Ă&#x2022;Ă&#x192;°

Â&#x17E;a? Â&#x2122;Ă Â&#x2020;jĂ&#x17D;jĂ&#x201A;u

iÂ&#x2DC; Â&#x17D;BÂ&#x2DC;`i Ă&#x203A;Â&#x2C6;Â&#x2DC;Ă&#x192;Â&#x17D;Ă&#x20AC;Â&#x2C6;LiÂ&#x2DC;Ă&#x152;iÂ&#x2DC; Â&#x2DC;`iĂ&#x20AC;Ă&#x192; ,Â&#x;Ă&#x152;Ă&#x152;Â&#x153;Ă&#x20AC;ÂŤ BĂ&#x20AC; Â&#x201C;i`>Ă&#x20AC;LiĂ&#x152;>Ă&#x20AC;i Â&#x2C6; &Ă&#x192;Ă&#x152;}Â&#x;Ă&#x152;> Â&#x153;Ă&#x20AC;Ă&#x20AC;iĂ&#x192;ÂŤÂ&#x153;Â&#x2DC;`iÂ&#x2DC;Ă&#x152;iÂ&#x2DC; Â&#x153;VÂ&#x2026; ÂŤF Â&#x153;Ă&#x20AC;Ă&#x20AC;iÂ&#x2DC;°Ă&#x192;i° 6>Ă&#x20AC;Â?i Â?Â&#x;Ă&#x20AC;`>} Ă&#x152;Â&#x2C6;ÂŤĂ&#x192;>Ă&#x20AC; Â&#x2026;>Â&#x2DC; Â&#x153;Â&#x201C; }Â&#x153;`> Ă&#x203A;Â&#x2C6;Â&#x2DC;iĂ&#x20AC; Ă&#x152;Â&#x2C6;Â?Â? Â&#x201C;>Ă&#x152;iÂ&#x2DC; Â&#x2C6; Â&#x2026;iÂ?}LÂ&#x2C6;Â?>}>Â&#x2DC; *>Ă&#x2022;Ă&#x192; Â&#x153;VÂ&#x2026; Â&#x17D;Â&#x153;Â&#x201C;Â&#x201C;iĂ&#x20AC; `iĂ&#x192;Ă&#x192;Ă&#x2022;Ă&#x152;Â&#x153;Â&#x201C; Â&#x201C;i` Â?BÂ&#x201C;Â&#x2DC;> Â&#x201C;iÂ?Â?>Â&#x2DC;Ă&#x20AC;Ă&#x2022;Â&#x201C; >Ă&#x152;Ă&#x152; ÂŤĂ&#x20AC;Â&#x153;Ă&#x203A;> Â&#x2DC;Ă&#x17E;Â&#x2026;iĂ&#x152;iĂ&#x20AC;Â&#x2DC;> Â&#x2C6; -Ă&#x17E;Ă&#x192;Ă&#x152;iÂ&#x201C;LÂ&#x153;Â?>}iĂ&#x152;Ă&#x192; Ă&#x192;Â&#x153;Ă&#x20AC;Ă&#x152;Â&#x2C6;Â&#x201C;iÂ&#x2DC;Ă&#x152;° /Â&#x2C6;Â?Â?Ă&#x192;>Â&#x201C;Â&#x201C;>Â&#x2DC;Ă&#x192; Â&#x201C;i` >Â?Â?> Ă&#x203A;FĂ&#x20AC;> >Â&#x2DC;`Ă&#x20AC;> Â&#x201C;>Ă&#x152;Â&#x2DC;Ă&#x17E;Ă&#x152;Ă&#x152;Â&#x2C6;}> Â&#x153;VÂ&#x2026; Ă&#x192;Â&#x201C;>Ă&#x192;Â&#x17D;Â&#x2C6;}> Â&#x2C6;Â&#x2DC;Ă&#x192;Â?>} vFĂ&#x20AC; `Ă&#x2022; Â&#x201C;Ă&#x17E;VÂ&#x17D;iĂ&#x152; Â&#x153;Â&#x201C; Â&#x201C;>Ă&#x152; Â&#x153;VÂ&#x2026; `Ă&#x20AC;Ă&#x17E;VÂ&#x17D; Â&#x2C6; LF`i Ă&#x152;Â&#x2C6;`Â&#x2DC;Â&#x2C6;Â&#x2DC;}iÂ&#x2DC;] Â&#x2C6; Ă&#x152;Ă&#x203A; Â&#x153;VÂ&#x2026; ÂŤF Ă&#x153;iLLiÂ&#x2DC;°

7?Ă&#x201A;Â&#x17D;j Ă&#x2026;ÂĄÂ&#x2122;a?~u





 "         # ! #



    



  9   >C//

  9   >C//

7?Ă&#x201A;Â&#x17D;j Ă&#x17D;Â&#x17E;Ă&#x201A;Ă&#x2026;a?~u  "         # ! #

    





   



" ,-' (       #  $      $     #  #     

%   $   

+!% "( ' (! .  ".*" (#! "#( ! (  # +( ! "  "' # (#%%&

 

V  *! $ 0776 << 7*(6&(< @&<< @&+ $6+ !6+ )73 *#'  ' #$ $#+ * + # 1/>/C"2 !.6 ,, (6-+-6 6 << 6 @)3 @+ )'?7< )$6.) !?+$66 63

 

-66+37:*6

 $  #  #!' ! ,,,"##"$%  '#-

"'"('" ( (!!" # ( !** % "& " ,( " #% * ** ** %*&

"(( "#""(* (*(' ' #* #' , *'& " #"" " ," ( ! ,"  (*'+ # ** %' * ''&

 



  *!$ # $'#' ' %+*,: ',

 $'

-% :: +6: >' +'*(%.$:'5 -% ',: +',6: >' 5,: > : )',6'6) ,A5:3  6+ $),A:, 5 (=6: ',: 6:.55 , +=,6':5 -% :6 %*6: + 0',,5 -% -*') $- :'**%.5 6-+ 6+)6:: 6-( -% ',*$ ',$53

+!% "( ! $**'( /:> %?@? (&+()

/:> %?@? (&+()

$' "  :: $.5 $, =+0*',$6 ), :A)& 6 .)'$: +, %5 +, >* )>*: 5+ , 5 $ 5 : ',$ 6:.55 05-*+3 5'$ $ 6 )** ?-,:-,$ ,,6 :: ).0 5A6: ' >*6-5:5 55 -+ +, ',: ),,5 6'$ +-$, .5 :: $.5 6', $,3 , ',$5',65, 5  -% 5:: *:: 6 %+), $ ),,6 , 6-+ : 6: *:5,:'>:3

 

 

/ ) @<<+ = ) @<*'.) / (* 7)< / *7( *'77<6()7 4 > *7( @<<+

/ ) @<<+ = ) @<*'.) / $$?) / (6* 7)< / *7( *'77<6()7 4 > *7( @<<+

"# '**$,',$, 6)5 ' ,$ :: +:*$& ,',$66::6-+>'',:56>,>''>5 * > >5*,3 5 ,,6 ** :,)5 *.6,',$5 **: 5, >)5 )',6'6) ,$)-),',$6:'**6:65 ' :5 :'** +-5& , >5',:5 5 ' 5-6:5'::3  0*56 ->,0 :: )5* + )-), >::,3 ),)*6: ,$)-),',$66::: 5 :: ,$)-),' ,>, , %*: >,*'$ >, )6:5=** -% :: 05 (=0 :**5')53 :**5')5 .56: , :**5') + -::, =00 -% 6, , 5::>, :**5') .5 : +, >'** :'**$3 A** 0 >::, 6 :: , .56: :**5'), %+& ,5 =,5 A:, 0 , ,5 :**5'& ), *$$6 )',)* 6-+  -% ->,& 0 0*56  6+ $),A:,3 (*> $),A ,$)-),',$, -),',$, 6)5 6, =,5 *-)3

"



. "" =+0*',$6), =+0*',$6 ),A**6 A**6 + 6,5: 6$: **: 6-+ $5 :: :3 *,,',$5 + *  ).:: -% 6)*(=5 5 >,*'$ +, %5>*(5>' >' ::$.5:> ::$.5:> -*') >5',:53 '):'$: )5A'$ 6)*(=56=+0*',$6 6)*( + 6+* -*) >':*.) -% ',$5 6+: +'*5 ).::56=+0*',$6 + ).::56=+0 "6)56 *'+ -% 6**6*.)3 A**& ,',$5, ), ,:',$, ).56 6,: ' +:55 **5 %)6 .5 %,3

+!% "( ! ( +'

.5 # 056-,5 1/< ':52

 

.5 # 056-,5 1/< ':52

.5 # 056-,5

 -  -

=CC $ #7(!67 > 7))7).(6 / *7( !67(6&@+ &+$!6 / <7( 7-' / *7( 6&7@&+$6 / <7( 77*-)' / <7( !6&+7-(6 / <7( 7)< /:> / *7( *'77<6()7

=CC $ 7() 6(-6 / <7( 7*) -)( / *7( !67(6&@+ &+$!6 / <7( 77*-)' > (6* 7)<

" -) =00 >::,: :'** $,3 5 5& : 6++, >::,: + 6*: -% %*& :, > +(.*: ' , =,)3 '**6:: 56:& 5, +(.* ' -+$,$53 )" * $, ' /< ':5 6-+ )>*6 =: :=,:3 :: =: 5=, ))-5 + '5) /< ,:'+:56 '+:53 =5 +(.* .>5 >5( )) -% *$$ + 0 >5& ,53 (" ) 6**6*.)5, ,:3 *, *.)%): + "6)56 -% ** )5A& -5 -% 6+)$'>53 =6:5 A**,',$& ,6 6:%: + +(66:5)*63 " $$ =00 ))-5, 0 5:6,& ), -% *$$ , +:6) A**,',$ ' +':& :,3 ,6* ),:, + +(66:5)*6 *.6: ' >::,3 ') '%-0 :'** *.)-5+ =+0*',$63 " :5'+* )',)*, $5->: -% *$$ 6-+ -::, ' , .>5 *, > ,$& )-)5,3 *5 ', =+0*',$6 0 6**6, 0 + *-) -% ,$& )-) **: ' /</! +',=:53

 "         # ! #

" -) =00 >::,: :'** $,3 *,&  : %: >::,: + 6*: -% %*& :, > +(.*: ' , =,)3 5: ', 56& :5, +(.* -% +-: 6*=:: >, , $$& $$ $ $=*,3 )" * $, ' /< ':5 6-+ )>*6 =: 0 *:: +(.* 5:6,)3 )5=: 5=,& ))-5+'5)/<,:'+:56'& +:53 =5 >5( )) + +(.* -% :5> 0 >5,53 (" ) ',$5',65, :'** A**& ,',$, ,:',$, .5 %, **5 %*: )-5: ' +:553 " $$ =: $))-5, 0 5:6& ,), -% *$$ , +:6) A**,',$ ' +'::,3 *, +(66:5)*6 -% >:& :, ' , 6)*3,6* ),:,+ *,& +* , " ,',$, -% >') $, .>5 A**,',$, !  -% ,A0 '%-0 6)5>,3 (!##*& " :5'+* 6**, $5->: -% *$$ ' ,$)-)5,6 .>56: *3 *5 $& ),A:, 0 6**6, -% ,$& )-) **: =,5 *-) ' /C +',=:53

/ ) (&+7&7( 7-' / *7( !6&+7-(6 > )&*!6?(<6 /:> %&)&!6?(<

" *, 6-( -% 5',6-)5 ' , 6)*3  :'** :: 6-)5: *.65 6'$ %*:3 )" >:: *'+5=):5, -% 5'> -5: : A::56: $5., 6)*:3 * -% 0566 =: 6:, =5 5=):5, .>5 6)*560:3 (" ',%) %'*',3 *, 6-( *'+ -% %'*' ' , 6)*3 : 6: , %*>:'++3 '* '00, .5 65>5',$3



    

  :   

  /  >C//



  /  >C//

 "         # ! #

    



!

  

  

  "#" $ ,' "*   (. *& '. "' "  *' "#"  ** * "(* #'$ # #!% **' ! '( '#(!'" # "( *&

.5 # 056-,5

/ 7<-6 &< !67( &+$!6  /"C >CC $ > ) @&<@&+7@&+$6 / ) 7<6.7-(6 / /:> *7( 7)<

" )* -% 6)5 ',$5, ' +A): :=,, 6)'>-53 )" -) =00 , *':5 >::,3 $$ , 6)'> ',$5, ' , 6)* -% 6* : )-)%: >::,: .>53 : 6: '5) /C +'& ,=:53 (" -) =00 >',$53  )6:5=**, 5, 60'6, -% 5.5 ,5 6-)5 -% 6*:3  :'** :: **: *.65 6'$ -5,:*'$:3 " '*>>::,: 5,',$5, -%*$$ ':5, ' $*6=5)3 * 0 >',$5*$,3 .56*=: -% 6:** )**:3

 $! "* %#* *(!$ * #! + ' % % '.( * '   !" * #  '  (.""'*& #* *(!$ * $' ** . """ "*  ' ( '""&

       

    

#!!'"( $,'$ $  #    

  

%          #     $             #  %  #      # 

'**/5.1/,-5+*6:-5*,$0,& ,2 / 0(< '7< 1"C $2 " ) )'?**< @<<+ 1=8 $662 / /:> <7( 7)< > *7( -)&@-)' />" $ 6&@+ *-BB6))-7< 1/ 072 /> /:> ) @<*'.) '' '!!  / ) )&+$-+ $6+ !6A7< > *7( -)&@-)' / *7( %( !67( 6-7*6&+ / <7( #&+$7)<



/3 +=* (6:, ' =,) -% *.6 =00,'*(=++:>::,3'**6:: 6*: -*'>-*( -% 5'>, +-BB5*& *3 5: ', /< * +(.* ' -+$,$& 53 ) -% *: (6 , 5A$ %*>& :'++3 <3 5: $,-+ $, 0 5& :6,), **5 ' +6)',3 .5 6: 56=*:: .5 $, 5:6 /C +',=:5 .5 %, **5 8&7 +'& ,=:5 ' +6)',3 *:: =: $, ' 6+-5 *:5,:'> )0*:6:): *,$0,,3 ) -% *: $, (6 A::5*'$5 , %*>:'++3 ;3 :5. .>5 / * 5A6: *',$-, -% :5A) ,5 + ,$-: ' $,3 ',$* .>5 -*'>-*( -% >6*=: + %) 5-6+5', -% "',$& 6*:3 #3 5 5.: ;C +',=:5 +':: ' <CC $556 =$,3 '00 =5 : 5'$ 5.: 5, *,$0,& ,, -% *: : 6>*, 0 $**53



6 +, 5 =: 0(, =:, :: , 605. ),:, $5 .5& *-53 : 5 >'):'$: :: *, 0-::'6+(.* ' 5A**,',$, .5 :: 6:'*'65 , 5=):& 6: 6-+ ,,6 ' 5,3 : $**5 ' 6A,,5%: ,5 +, )5 + 5A6: 53

   #*$ # 6:& :5 5: 0 =5+,,'6), -% >'06 5 >' 5 + =,)5 -% )5* .5 :: 6+* ', .5 >',:5,6 %->3 , )-++5 6:566,3 =5 6) +, %',, 5 ,6: 6).5 -% 6+:''$: : %, -+ 5, 6-+ A**5 ).)6,),4 ,',$, 5=)5 >5 5A6, -% %,, 0 %(5& :: %=5 -: %5 ',: 5, *'>': *'$$, 5 :'** 66 ::  *'>': '6'$ -% :5'6:4

#%% '$ ! "#" 5,  ':*',6) ).), %+:5 >' :: 50: 0 :: =,55: 5.3 -' 5 ,+,: -% 5.: %5 6)& : +, 6)5: :: -:6: >, ' >5: *,3 5.: 6-+ )6 =: -% $56 ' , *,$0,&

 Ă&#x152;Ă&#x203A;Â&#x2021;ÂŤĂ&#x20AC;Â&#x153;}Ă&#x20AC;>Â&#x201C;Â&#x201C;iĂ&#x152; Âť -Â&#x2C6;Â&#x201C;Â&#x153;Â&#x2DC;Ă&#x192; ÂŤ>Â&#x2DC;Â&#x2DC;>Âť Ă&#x203A;Â&#x2C6;Ă&#x192;>Ă&#x20AC; Â&#x17D;Â&#x153;VÂ&#x17D;iÂ&#x2DC; -Â&#x2C6;Â&#x201C;Â&#x153;Â&#x2DC; >Â&#x2C6;Ă&#x152;Â&#x2C6; Â&#x2026;Ă&#x2022;Ă&#x20AC; Â&#x201C;>Â&#x2DC; Â?>}>Ă&#x20AC; Ă&#x192;Â&#x201C;>Ă&#x192;Â&#x17D;Â&#x2C6;}> Ă&#x20AC;BĂ&#x152;Ă&#x152;iĂ&#x20AC; ÂŤF iĂ&#x152;Ă&#x152; iÂ&#x2DC;Â&#x17D;iÂ?Ă&#x152; Ă&#x192;BĂ&#x152;Ă&#x152;° 6>Ă&#x20AC;Â?i Ă&#x192;Â&#x;Â&#x2DC;`>} vĂ&#x20AC;FÂ&#x2DC; Â&#x17D;Â? ÂŁĂ&#x2021; Â&#x2C6; Ă&#x201C;{ Â&#x153;Ă&#x20AC;Ă&#x20AC;iÂ&#x2DC;° ,iViÂŤĂ&#x152;iÂ&#x2DC; vĂ&#x20AC;FÂ&#x2DC; ÂŤĂ&#x20AC;Â&#x153;}Ă&#x20AC;>Â&#x201C;Â&#x201C;iÂ&#x2DC; Â&#x2026;Â&#x2C6;Ă&#x152;Ă&#x152;>Ă&#x20AC; `Ă&#x2022; ÂŤF Â&#x153;Ă&#x20AC;Ă&#x20AC;iÂ&#x2DC;°Ă&#x192;i°

, ',,%**5 -: .5:)5A& -5 -% -*'>53 5 :-005 >' + *',$-, -% 6+)6:& :5 + 5-6+5', "',$6*: -% 6 .56:6 -*'>-*(3 & 6=*::: *'5 :: %5*'$: 5A:& 5. 6-+ ,:',$, ), :6 05'6 6-+ : 5 **5 A**6

+ ' * ( ** $' " ," '" + '.(* " +"' (#!!'"&

+ %5)=:5'5 **5 -6:3 ( -% 5 $5 **:' 5 '%-03 50(5 *'5 6: -+  $.56 ' *$ 0(-5+5 $5, + *.6:$5 ),:

" * ** $' (. * " '** +, $.5 $, 6A*: 5 5A6: 5 05):3 ,5A6& ,',$, :'** -% + .5::& 55 5,6 $,6)05 >' 6A*:,',$3 '**$,',$, 5 ,)* ,) +, :5 *': :'3 , %+*$ 6A*:, .5>56 6: ' $*6=5)5 6-+ 5 .>5>',:5 ' )A*& 6)0:3 +  ',: :5 6*=: 5, =,5 %.6:,3 1 0):52   

+37<6+5@&7<<<70(<637

 

.5  056-,53 )6 =: ' < + *$ 0(-5+ + *.6:$5 ),:

* ""( (. * # ( ""( * '#** ""(. *& ""  """ ,  #" #   ' %((' *  * '" %""#' * ,'(  (' ! '+ *'* # ,(% '&

  = ) @<*'.) />" $ +-6*)7)<< 7*.6 / *7( 7<6.7-(6 > *7( ())< @<<+  - "CC $ )6 1*-<7@66 / )&<6 62 = *7( 7<6.7-(6 > *7( 0-<<&7*'.) '' ' ' @+&)'77 )<6+<&@< @&70 $6

/3 .5 5=+6>5+: 6+.5 >:& +(.* -% 6:5.6-)5 ' +:5& 5, ,$5 6)=,5 **5 :'** 66 :: *,,',$, *'>': $5A& ,'$3 '**6:: )**: >::, -% ).5 *': :'** 6 $, $5 '%-03 5A)

'%-0 $, + %,5, -% *$$ , 6>*: , %*>:'++ ',,& , =:),',$3 <3 >* =: $, +**, =& * )0*:600053  -5: : .>56: 0005: -% 5=** =00 $, 0 )>*, .5 :: 6, 5=** =: , .>5 , *$ 0(-5+ + *.6:$5 ),:3 5A) , $,5+.5**:'),:5,-% : -5: .>5".'$ $3 ;3 '00 =00 *5, ' , 6)* -% 5.5 + + 6:5.6-)5 -% 0-::'6+(.*3 ** =: 5, ' 0& (, -% $5 +':: ' <<! $556 =$,3 *560( 5 $-6: 5=+6& :+055 + )** >,'*(66 **5 >'60 $53



5 5A$: /! )$ 6A*: / )&<6 6+7 !6A7< %))-+ / )&<6 6+7 !6A7< )6 8 ) 7<6.7-(6 > (6* +<6&?*+7-<

/3 5> 5 -% 6-)5 ' , 6:-5 )6:5=**3 : )6:5=**, 6: :: 05 :'++5 6 :: 5,:',5 -% 6& :5 6'$ ',,, , 6::6 0 60'6,3 <3 $$ 0 *-) -% %:: 6): =00 ',,%**:3 5 5, .5(5 )-) 6,)6 >5+, 6 :: +66, 5 6(=5 *:: ' /! +',=:53 )& ))6:5=**, -%+,=,& >') :: 5.5 ' ,3 )=++ 6A*:, >* :56-+ : 5 5, 6)=++: 6-+ >,:=** +.$*6>+05 ), =:>)*63 ;3  )6:5=**, 5, 60'6, -% *: , 6: -% 5 , 6:=,3 .6 =00 ,:5'=+,6-: ' :: 05 +:6)5 > 6A*:, -% 5.5 ,5 *,,',$,3 #3 , 5'$ 6A*:, .66 =00 ' >* 5,$(-5 -% =00>5+ =5)5 -% .56*=:6 -+$,3 .5>5 6A*:, 6>*: $5, ' )A*& 6)0.56:%**5%:3+6A*& :, 6) 5A66 .5*6 , ' .5& 0),',$5>0*6:**5)5:-,$3 :** 6A*:, 6>*: ',,, , 6*=:*'& $, 5A66 ',3

   

5.5 ',: , %+*$ 6+--:%' + 5 5, 5A6, ,,-%)**+(.*)4 .5'+'@5 **5 *, + +'@56:> -% ,(=:3 1 0):52

Â&#x153;VÂ&#x17D;iÂ&#x2DC; Â&#x153;VÂ&#x2026; Ă&#x192;Â&#x17D;Ă&#x20AC;Â&#x2C6;LiÂ&#x2DC;Ă&#x152;iÂ&#x2DC;

>Â&#x2DC; -Ă&#x152;Ă&#x20AC;>Â&#x2DC;`ÂľĂ&#x203A;Â&#x2C6;Ă&#x192;Ă&#x152; Â?>}>Ă&#x20AC; Ă&#x192;BĂ&#x192;Â&#x153;Â&#x2DC;}iÂ&#x2DC;Ă&#x192; Â&#x201C;>Ă&#x152; Â&#x2C6; &Ă&#x192;Ă&#x152;}Â&#x;Ă&#x152;> Â&#x153;Ă&#x20AC;Ă&#x20AC;iĂ&#x192;ÂŤÂ&#x153;Â&#x2DC;`iÂ&#x2DC;Ă&#x152;iÂ&#x2DC;°

Ă&#x;Ă&#x17D;Ă&#x201A;? Â?Ă&#x201A;Ă aa?u

Bästa vintage fĂśr lagring 2000 Grahamâ&#x20AC;&#x2122;s Vintage Nr 8152, 799 kronor â&#x2014;? Betyg: 5 Tätt, magnifikt, storslaget, ännu ungt portvin i den allra yppersta klassen, med stor framtid. BĂśr sparas minst 15 och gärna 35 ĂĽr. Ă&#x201E;nnu bara i bĂśrjan av sin levnadsbana. Avnjutes dĂĽ i framtiden allra bäst med en Stiltonost när den kommer i december.

   

        

          

MATGLĂ&#x201E;DJE

Â&#x2C6;Â?>}>Â&#x2DC; >Ă&#x152;}Â?B`Â?i Â&#x17D;Â&#x153;Â&#x201C;Â&#x201C;iĂ&#x20AC; Ă&#x192;Â&#x153;Â&#x201C; iÂ&#x2DC; iĂ?Ă&#x152;Ă&#x20AC;> Â&#x17D;Ă&#x20AC;Ă&#x17E;``> Â&#x201C;i` &Ă&#x192;Ă&#x152;}Â&#x;Ă&#x152;> Â&#x153;Ă&#x20AC;Ă&#x20AC;iĂ&#x192;ÂŤÂ&#x153;Â&#x2DC;`iÂ&#x2DC;Ă&#x152;iÂ&#x2DC; yiĂ&#x20AC;> }FÂ&#x2DC;}iĂ&#x20AC; ÂŤiĂ&#x20AC; FĂ&#x20AC;°

tisdag 13 december 2011

27


Palsternackan är släkting till moroten, men ännu rikare på vitaminer och mineraler. Den har en säregen smak som går åt det söta när den är tillagad. Rårakor med lika delar palsternacka, morot, kålrot och potatis smakar mumma.

PAPRIKA. Om du vill vara miljövänlig väljer du frilandsodlade Medelhavspaprikor som är i säsong nu, inte de holländska växthusodlade. Paprika innehåller mycket C-vitamin om den äts rå i till exempel sallader eller på smörgås. Om den tillagas går det mesta av vitaminerna förlorade.

Morotslåda är vanlig på det finska julbordet och passar till både lax och köttbullar, ja, till och med sill. Det finns otaliga varianter av lådan och recept finns att hitta i massor på nätet. 

Kålväxter innehåller rikligt med mineraler och vitaminer, även C-vitamin, och kålroten kallas därför Nordens apelsin. Kålrot gör sig bäst i ett helt vanligt rotmos eller som en del i en ugnsgratinerad rotfruktsgratäng.

SÄSONGSGUIDEN

ÄPPLEN. Ingrid Marie är ett av våra vanligaste vinter­ äpplen. Med sin friska, syrliga smak lämpar de sig utmärkt att kandera och servera som efterrätt en gnistrande vinterdag.

JAN FEB MAR

GRÖNKÅL. Soppa på grönkål är lätt som en plätt att göra. Fräs hackad lök och grönkål i olivolja. Späd med en halv liter buljong och en knapp deciliter grädde. Muskot är en perfekt krydda till soppan. Låt småputtra i 20 minuter. Mixa och servera sedan med ostmackor.

Nu behöver vi vitaminkickar. Vilken tur att det finns rotfrukter och kål. Citrus­frukter från Medelhavs­ området och svenska vinteräpplen är andra vitaminkällor.

VITKÅL. En del majonnäs och två delar crème fraiche eller turkisk yoghurt är basen till en sås som sedan kan kryddas med till exempel dijonsenap, salt och peppar. Det blir sås till cole­ slaw. Riv vitkål och några morötter, hacka gärna i hassel­nötter och toppa med persilja.

Text: Tina Gerdien Foto: Corren, stockxchng, scanpix

Källa: aktavara.org

Rödbetor och getost är smakkompisar. Koka rödbetor och gör såsen på getost, crème fraiche, lite flytande honung, salt och peppar. Garnera gärna med rucola.

CITRUS. Prova blandade citrusfrukter i ugn med kanel och kardemumma. Skala och skär i klyftor, lägg i ugnsfast form eller portionsskålar. Ringla över mörk sirap. Krydda med kanel och kardemumma. Gratinera ungefär fem minuter i ugnen. Servera med glass eller vaniljsås.

Röd lök har mildare smak än den gula och gör sig därför fint i råkostsallader, kalla såser och till inläggning av sill.

Nu är kiwin från Medel­ havsområdet som bäst. Den innehåller mycket C-vitamin och fibrer. Mixa kiwi med äppeljuice på morgonen, så får du en bra start på dagen.

'™Å? a‰~ j™

‰™Å­‰ÂjÂ?™aj Ž×?­­u

>ÀÌ `Õ Li…ŸÛiÀ i˜ LF`i “F˜}È`ˆ}] `>}Ã>ŽÌÕi] ëœÀ̈}] ŽÕÌÕÀi œV… ˜ÞÌ̈} ÕŽ>««t ŸÀ `iÌ i˜ŽiÌ q Ÿ˜ÃŽ> `ˆ} i˜ «Ài˜Õ“iÀ>̈œ˜ «F ̈`˜ˆ˜}i˜t œ> ÜÜÜ°VœÀÀi˜°ÃiɍՏŽ>««

MATGLÄDJE 4_2011  

En tematidning om mat. Produceras i samarbete med Mediekompaniet, Corren och Uppdragsmedia.