Page 1

KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN VERKSAM HE TSBER ÄT T EL SE 2011


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

DEKANUS BETRAKTELSE ÖVER 2011

3

UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ

4

UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

10

FORSKNING OCH KONSTNÄRLIGT UTVECKLINGSARBETE

14

SAMVERKAN

22

INTERNATIONALISERING

27

LIKABEHANDLING OCH BREDDAD REKRYTERING

30

FAKULTETENS UTVECKLINGSPROJEKT

31

MILJÖ OCH HÅLLBARHET

33

PERSONAL

36

EKONOMI

2  //  KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE  2011

39


DEKANUS BETRAKTELSE ÖVER 2011 2011 har varit ett intensivt och dynamiskt år som rusat förbi. Mycket av min tid har gått åt till att arbeta med, informera om och delta i fakultetens utvecklingsarbete. Fakultetsnämnden har under året tagit två viktiga beslut angående fakultetens nya organisation. I juni beslutades om den nya ordningen med institutionskollegier. Institutionskollegierna blir fakultetens sätt att föra samman ämnen och skapa hemvister för såväl forskning som utbildning. Samtidigt skapas tvärande fakultetskollegier där övergripande och aktuella teman och frågor kan drivas. I oktober fattade fakultetsnämnden det andra avgörande beslutet om fakultetens nya indelning i tre institutioner istället för de sju institutioner/enheter som vi har haft hitintills. Båda besluten föregicks av att arbetsgrupper och referensgrupper, med sammanlagt cirka 100 medarbetare involverade, arbetade fram underlag till dekanus och fakultetsledningen att grunda sina förslag till beslut på. Vid flera informationstillfällen och temamöten kunde personalen ställa frågor och ge ytterligare synpunkter och förslag på utvecklingsarbetet. Alla dessa olika sammanhang gav upphov till nya konstellationer och kombinationer av intressen, positiva energier och möten men naturligtvis också till motstånd och ifrågasättande. Motståndet och det kritiska problematiserandet är en självklar del av förändringsprocessen som också har berikat perspektiven kring verksamheten. Under året har universitetsbiblioteket (UB), efter rektors beslut, tagit över ansvaret för fakultetens större bibliotek, det vill säga biblioteken vid HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk, Högskolan för scen och musik, Högskolan för fotografi och vid Konsthögskolan Valand. De två senare samlokaliserar nu på HDK där de installerats i delar av aulan och i det redan befintliga biblioteket. Konstbiblioteket är namnet på detta nya bibliotek. Det har medfört att biblioteket blivit ett välförsett och offentligt tillgängligt bibliotek i hjärtat av Göteborg men som fortfarande främst betjänar fakultetens utbildningar och forskning. En annan biblioteksnyhet under 2011 var att den internationellt välkände dirigenten Herbert Blomstedt donerade större delen av sitt personliga och professionella bibliotek till Göteborgs universitetsbibliotek. En gigantisk boksamling, vilken avspeglar samlarens personliga intressen och

livsverk. Högskolerektor på Högskolan för scen och musik har fått i uppdrag av dekanus att ansvara för att synliggöra, använda och utveckla samlingarna till nytta för forskning, musikliv och intresserad allmänhet. En viktig del i vår verksamhet är att studenterna, bland annat med sina olika examensmanifestationer, utställningar och föreställningar, gör starka avtryck i Göteborg och i regionen. Internationella jämförelser med andra regioner i Europa visar på hur konsten och dess utbildningar och forskning ökar mer och mer i betydelse och med sina olika kontaktytor mot samhället i stort växer fram som en motor i ett förändringsarbete på ett kulturellt och socialt plan i hela regioner. Det är min övertygelse att detta är en nödvändig väg även i vår region och diskussioner med politiker och tjänstemän inom stad och region förs nu tillsammans med universitetets ledning för att hitta gemensamma frågor att driva. Ett sådant arbete är också viktigt för att utveckla internationella kontakter tillsammans med regionen där kultur och konst är både kontaktskapande och kritiska aktörer när krisvindar blåser i Europa. En process som under året varit intensiv och utmanande i min roll som dekanus är visionsarbetet kring ett nytt campus för konst, humaniora och universitetsbiblioteket som sträcker sig runt Artisten, från Götaplatsen ner till Korsvägen. Den 17:e augusti presenterades dessa planer för en samlad kommunstyrelse i Göteborg med mycket positivt mottagande över alla partigränser. Att vi inom en överskådlig tid skulle kunna skapa ett gemensamt campus för hela fakulteten är en vision som kommer att bli mycket betydelsefull för hur vi arbetar inom de nya institutionerna. Viktiga delar i denna vision är konstarternas synlighet och tillgänglighet i staden, bättre anpassade lokaler för utbildningar och forskning på 2000-talet samt en multidisciplinär miljö som erbjuder möten med andra delar av universitetet och allmänheten. Arbetet fortsätter under 2012 med en projektgrupp inom universitetet som arbetar fram konkreta planer där vår fakultet kommer att agera innovativt och pådrivande. Anna Lindal Dekanus

KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 // 3


UTBILDNING på grund- och avancerad nivå Konstnärliga fakultetens samverkan med Lunds universitet har tidigare främst rört forskning och forskarutbildningar. Under året har samarbetet utökats och involverar nu även utbildning på grund- och avancerad nivå. Översynen av fakultetens utbildningar på grundoch avancerad nivå (BLUE 11) har genomsyrat arbetet. Under våren träffades programansvariga för att stämma av och enas om en gemensam tolkning av verktygets teman. Programansvariga skrev sedan rapporter tillsammans med lärare och studenter. Rapporterna granskades kritiskt av fyra auditgrupper vars redogörelser låg till grund för fakultetsnämndens samlade bedömning av utbildningsutbudet. På dekanus uppdrag har en arbetsgrupp bildats för att skapa en handlingsplan för konstarter och entreprenörskap. Även experimentell verksamhet har funnits med på agendan. Samverkan har även inletts med regionsutvecklingssekretariatet i Västra Götalandsregionen och deras satsning på att näringslivsutveckla kultursektorn. Designutbildningarna har reviderats under året. Störst förändring har skett i masterutbildningen i design där inriktningen Child Culture Design blivit ett eget program och individuell specialisering reviderats till en ny master i design. Vidare har en orgelmaster inrättats vid Högskolan för scen och musik, som bildar en komplett miljö tillsammans med GOArts forskningsprofil och kyrkomusikerinriktningen.

4  //  KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE  2011

Filmhögskolan har utvecklat sitt utbildningsutbud på avancerad nivå genom att förutom curatorsmagistern i film utveckla två konstnärliga magisterprogram i film med inriktningar mot filmiska processer och mot offentlighet och entreprenörskap. Ettåriga magisterprogram är ett relativt nytt inslag i fakultetens utbildningsutbud och förväntas bli ett bra komplement till de tvååriga masterprogrammens fördjupning. Regeringen har infört ett nytt utvärderingsinstrument som radikalt skiljer sig från det tidigare. Från att utvärdera processer och förutsättningar för hög kvalitet, ska istället resultaten av utbildningsprogrammen utvärderas. För det konstnärliga området har detta varit problematiskt då examensarbeten förväntas kunna användas som mätinstrument. Konstnärliga fakulteten kallade till ett nationellt möte kring problematiken i samarbete med Chalmers arkitektur, Högskoleverket och den svenska Bolognaexpertgruppen. Vid mötet deltog samtliga av landets konstnärliga lärosäten. Högskolan för scen och musik har tillsammans med Kungliga musikhögskolan genomfört ett projekt för att testa utvärderingsprocessen och kommer tillsammans med övriga fakulteten att utveckla detta ytterligare under 2012.


GRUNDNIVÅ

AVANCERAD NIVÅ

PILOTPROJEKT I MUSIKTEORI Under hösten genomfördes ett pilotprojekt med distansutbildning (blended learning) inom det konstnärliga området på Högskolan för scen och musik. Syftet är att öka de pedagogiska kunskaperna genom interaktivt lärande. Kursen i musikteori omfattade 7,5 hp och hade tolv studieplatser. Våren 2012 startar ytterligare en fristående distanskurs i musikteori, som en följd av de positiva erfarenheterna från 2011.

CURATORS FÖR FILM OCH VIDEO I maj examinerades världens första curators för film och video. Magisterprogrammet är ett samarbete mellan Konsthögskolan Valand och Filmhögskolan, inom vilket alla elva v examinerades.

UTBILDNINGSPROGRAM

VÄRDEFULLA SMYCKEN? Värdefullt? var titeln för utställningen som visade smycken tillverkade av disksvampar, sugrör och gem, skapade av barn i fjärde klass på Eriksboskolan i Göteborg. Smyckena var resultatet av en workshop som hölls av studenter från HDK – Högskolan för Design och Konsthantverks smyckekonstutbildning på grundnivå, och som ställdes ut under februari. FOTOGRAFIET SOM BEVIS I december hade utställningen Fotografiet är dött. Länge leve fotografiet! premiär på Högskolan för fotografi. Utställningen bestod av ett urval av 19 förstaårsstudenters ansökningsbilder som samtliga, medvetet eller omedvetet, ifrågasätter fotografiets autenticitet och dess makt som sanningssägare och bevisbärare. Curator var Greta Vocar.

ÖVERGÅNG PÅ RÖDA STEN 16 april - 22 maj pågick utställningen Suckade vintern till våren (The Winter Sighed to the Spring) på Röda Stens konsthall med verk av avgångsstudenter från kandidatprogrammet vid Högskolan för fotografi och Konsthögskolan Valands masterprogram C:Art. Utställningen markerade övergången från att vara verksam som student till att bli en samtida konstnär och inta en plats på den offentliga scenen.

GRUNDNIVÅ Litterär gestaltning, 120 hp Konstnärligt kandidatprogram, 180 hp, i: Design Filmisk gestaltning - regi och produktion Fotografi Fri konst Keramikkonst Smyckekonst Textilkonst Musikal Musik med inriktningarna improvisation, individuell studiegång, komposition, klassisk, kyrkomusik och folk/världsmusik Opera Teater, inriktning skådespeleri Järn & stål / Offentlig gestaltning Möbeldesign med inriktning trä, Textil - kläder - formgivning

LÄRARPROGRAMMET Bild och form Musik Skapande verksamhet för tidigare åldrar

DEN FLYTANDE STADEN Studenter från masterutbildningen Business & Design på HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk utmanades att göra en framtidsspaning i ett Göteborg med mycket högre vattennivåer än idag. Studenternas visioner om att leva, bo och verka i staden presenterades vid ett seminarium på Älvrummet. Seminariet videodokumenterades. Projektet genomfördes i samarbete med Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och Centrala Älvstadsprojektet.

Kulturellt meningsskapande genom musik, rytmik och drama

AVANCERAD NIVÅ Konstnärligt magisterprogram i film - med inriktning mot curator för film och video, 60 hp Konstnärligt masterprogram, 120 hp, i: C:Art: Media Child Culture Design Design Filmisk gestaltning - regi och produktion Fri konst Fotografi Konsthantverk, inriktningar: keramikkonst, smyckekonst, textilkonst Musikalisk gestaltning, med inriktningarna improvisation, interpretation, komposition, musikteori, Orgel

UPPDRAG & UTFALL År Uppdrag (hst) Utfall (hst ) 2011 1145 1115 2010 1059 1119 2009 1059 1090 helårsstudieplatser (hst) / helårsprestationer (hpr)

med relaterade klaverinstrument samt Symfoniskt

Utfall (hpr) 1030 972 987

Utöver uppdraget från universitetsstyrelsen bedrivs även lärarutbildning, på uppdrag av lärarutbildningsnämnden.

5  //  KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE  2011

orkesterspel (SNOA) Musikdramatisk gestaltning Teater med inriktning fördjupat skådespeleri Tillämpad konst och formgivning, inriktningar järn & stål / offentlig gestaltning, möbeldesign med inriktning trä, textil - kläder – formgivning Masterprogram i Business & Design


TID ÄR BARA ETT ORD Tid och förändring stod i fokus när masterstudenter i konsthantverk på HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk ställde ut på Galleri Oro i Göteborg. Besökarna fick ta del av broderad ljudkonst, överkörda och beskjutna smycken, filmer och andra föremål. KÄRT BARN HAR MÅNGA NAMN Vilken är bilden av Göteborg? Vad är Göteborgsandan? Göteborg är segregerat, samtidigt som stadens starka subkulturer väcker internationellt intresse. Situationen diskuterades när studenter från HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk vid masterutbildning Business & Design anordnade en workshop på Arkitekturmässan i oktober. SPÅR AV SAMLARE PÅ MÖBELMÄSSA Flytta fokus från konsumtion och lämna istället dina objekt i händerna på en passionerad samlare. Då kan du få en trygg, handstickad plats av ull, en levande bokhylla, spår av vårt religiösa arv och kvarlevor från rymdvarelser. Studenter från HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk, ställde ut på möbelmässan i Stockholm 8 - 12 februari.

och behålla sitt forskande och gränsöverskridande förhållningssätt till ämnet.” RÄTTEN ATT UTBILDA LÄRARE När det i början av året meddelades vilka lärosäten som skulle få examensrätt för de nya lärarutbildningarna stod det klart att Högskolan för scen och musik får fortsätta utbilda lärare i musik med inriktning mot grundskola och gymnasium. Dessutom beviljades Högskolan för scen och musik, som det enda lärosätet i Sverige, rätten att utbilda lärare i teater för gymnasiet. SLÖJDLÄRARUTBILDNING TILL HDK Under sommaren gick flyttlasset. Göteborgs slöjdlärarutbildning flyttade från Institutionen för kost och idrottsvetenskap till HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk. Möjlighet finns till fler samarbeten mellan utbildningar inom design och konsthantverk och lärarutbildningen bild och visuell kultur.

ÖVRIG UTBILDNING

STENEBYS KANDIDATUTSTÄLLNINGAR 2011-års examensutställningar visades på Steneby Institutionen för Konsthantverk och Design, Röhsska museet och 3:e våningen i Göteborg. Masterstudenternas examensarbeten, som visades på Röhsska museet, vävdes in i muséets permanenta samlingar, för att skapa en dialog mellan historia och samtid. Kandidatstudenternas utställning på 3:e våningen i Majorna curerades av Per Bornstein och innehöll verk som tänjde på såväl materiella som konceptuella gränser.

PRESTIGEFYLLT FILMPRIS TILL ALUMN På Valborgsmässoafton delade Göteborg Film Festival ut sitt filmpris Gyllene Draken till Mariken Halle, tidigare student vid Filmhögskolan. Nominerad var även den nystartade curatorutbildningen med motiveringen:

INSPIRATION FRÅN LJUDEXPERT Den världsberömda ljuddesignern och ljudläggaren Ann Kroeber har återigen besökt Filmhögskolan i Göteborg. Första gången var 2007 då hon höll en uppskattad workshop och föreläsning. Denna gång stannade Ann Kro-

”Filmhögskolan bevisar sig igen och igen som en av Sveriges mest pigga och nyfikna skolor, som med en gedigen kunskap och djup kvalitet som bas, ständigt lyckas förnya sig

eber som gästforskare under tre veckors tid.

ORGEL I MASTERUTBILDNING Under hösten startade den nya internationella masterutbildning i orgel med relaterade klaverinstrument, i ett tätt samarbete mellan GOArt och Högskolan för scen och musik.

6  //  KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE  2011


DESIGNUTBILDNING med plats för lek

Lek tar plats. Fotograf: Paulin Nande

Idén till utbildningen i Child Culture Design väcktes av inredningsarkitekten Johnny Friberg, som hade arbetat med leksaksforskning på NCFL (Nordiskt Center för Forskning om Leksaker) och SITREC (Stockholm International Toy Research Centre). Utifrån tvärvetenskaplig kompetens utvecklade designers, leksaksforskare och pedagoger produkter och miljöer som utgick från barnens perspektiv. Forskningsinstituten bedrev pionjärsverksamhet i och med att de skiftade fokus från produkt till användare. På samma sätt som detta var unikt i mitten av 1990-talet är utbildningen Child Culture Design vid HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk ensam i sitt slag idag.

än teoretiker. Det kan därför vara en utmaning för designers att ta till sig teori och omsätta det i praktiken, säger Helena Hansson.

Det handlar om tvärvetenskap, om att förvandla teori till att skapa fysisk gestaltning med fokus på barn och lek. Child Culture Design är ett två-årigt masterprogram och bedrivs för tredje året i rad. Johnny Friberg är programansvarig och Carl-Johan Skogh, Torbjörn Magnusson, Karl-Henrik Klockars och Helena Hansson delar på kursansvaret. Helena Hansson har sin bakgrund i industridesign och har varit med att utveckla utbildningen. Som designer vill Helena Hansson ge extra tyngd och lyfta konstperspektivet för studenterna. - Det behöver inte alltid finnas en nyttighetsaspekt. Ibland kan det få handla om ett upplevelsebaserat lärande. Under de första kurserna får studenterna insyn i och förståelse för barndom och den lekande människan. Utbildningen erbjuder ett teoretiskt fokus som är ganska sällsynt för designområdet. Både lärare och studenter är praktikerbaserade snarare

Helena Hansson. Fotograf: Henric Benesch

Helena Hansson framhäver att det är viktigt att studenterna kan formulera sig och förklara orsak och verkan. Det kan handla om att förstå målgrupp och område, och att ha med sig ett genusperspektiv från utbildningen.

KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 // 7


Lek tar plats. Fotograf: Paulin Nande

OLIKA STUDENTER - SAMMA INTRESSE Utbildningen lockar studenter från jordens alla hörn. Av tio avgångsstudenter kommer tre från Kina, en från USA, fyra från Sverige, en från Iran och en från Sydkorea. Helena Hansson betonar den dynamiska sammansättningen. - Det är mixen av människor som gör den här utbildningen så framgångsrik! Studenternas varierande bakgrunder skapar en stimulerande och berikande miljö. Hos oss finns det aldrig bara ett sätt att göra någonting på. Studenterna har alla kandidatexamen från designskolor men inriktningarna varierar mellan illustration, grafisk formgivning, textildesign, arkitektur, produktdesign, möbelformgivning, industridesign och landskapsarkitektur. Studenternas språkkunskaper varierar men klasserna hittar alltid sitt sätt att kommunicera med varandra. - Den gemensamma nämnaren för våra studenter är deras intresse för barn. Dessutom är de alla öppna, nyfikna och djärva. - Tänk att åka tvärs över jorden för att läsa ett

8  //  KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE  2011

smalt utbildningsprogram. Våra studenter är modiga helt enkelt! PLATSER FÖR LEK Som lärare ser Helena Hansson som en av sina främsta uppgifter att skapa nätverksmöjligheter för studenterna. Att hitta en ingång ut, det vill säga att hjälpa studenterna att hitta rätt väg när det är dags att ta klivet ut från skolan. - Många studenter har funderingar över sin roll. Hur ser arbetssituationen ut? Vad skiljer mig från andra designers? Avgångsstudenterna efterfrågar allt oftare kurser i entreprenörskap. Helena Hansson är själv intresserad av entreprenörskap och är engagerad i kursen Entreprenörskap för konsten, en tvärkonstnärlig kurs med start våren 2012, som riktar sig till alla studenter inom den konstnärliga fakulteten. Som avslutning på höstterminen 2011 visade åtta av studenterna från Child Culture Design upp sina verk på utställningen Lek tar plats mellan den 13 18 december. Utställningsobjekten var placerade på flera platser i Göteborg. Barnen fick inte bara titta på utställningen utan i de flesta fall även känna, leka och vara delaktiga.


DESIGNSTUDENTER som utgår från barnen Namn: Cong Ma Ålder: 25 år Födelseland: Kina Kandidatexamen: Produktdesign Arbetslivserfarenhet: Grafisk designer Examensprojekt: Om objekt, färg, abstrakta former, storlekar, material som kan användas för terapi, sjukhusmiljö eller gestaltas som leksaksfigurer. Framtidsvision för yrkeslivet: Arbeta som konsult och driva egen kollektion

Cong Ma. Fotograf: Emma Österman

Namn: Annika Nilsson Ålder: 33 år Födelseland: Sverige Kandidatexamen: Textildesign Arbetslivserfarenhet: Designassistent, möns terdesigner, barnklädesdesigner Examensprojekt: Om rumslighet. Inredning av barnavdelningen på ett bibliotek. Framtidsvision för yrkeslivet: Att få möjlighet att arbeta brett inom barnkulturdesign.

Annika Nilsson. Fotograf: Evert Nilsson

VAD ÄR DET BÄSTA MED UTBILDNINGEN? - Det jag uppskattar främst är programmets olika infallsvinklar, både på en praktisk och teoretisk nivå. Vi har även duktiga och hjälpsamma lärare.

VAD ÄR DET BÄSTA MED UTBILDNINGEN? - Att vi är en liten klass med studenter från olika delar av världen. Vi har olika bakgrunder men delar intressen.

VAD HAR DU LÄRT DIG? - Utbildningen har gett mig metoder och kunskap för att arbeta med barn. Alla i klassen har en god förståelse för vad barnkultur är och vad det kan innebära att vara en barnkulturdesigner.

VAD HAR DU LÄRT DIG? - Mycket om barns lek och utveckling. Och så har jag fått en överblick över hur marknaden för produkter till barn. Vi lär oss ta in barns perspektiv och gör barnen delaktiga i arbetsprocessen.

SKULLE VILJA FÖRÄNDRA NÅGOT? - Något jag skulle vilja ha mer av är entreprenörskap. Om hur man startar upp ett eget företag och hur man kan påverka marknaden med sin kunskap.

SKULLE DU VILJA FÖRÄNDRA NÅGOT? - Utbildningen är relativt ny så det är fortfarande mycket som prövas. Vi har precis fått en barnkulturvetare som kommer kunna knyta samman design med teori på ett bättre sätt.

REKOMMENDERAR DU UTBILDNINGEN? - Visst gör jag det. Den har ett tydligt fokus med bra resursbas.

REKOMMENDERAR DU UTBILDNINGEN? - Absolut. Jag tror att vi barnkulturdesigners behövs som en länk mellan design och den teoretiska kunskap som finns inom barnkulturvärlden. Att ta hjälp av varandra är positivt för utvecklingen av produkter och platser där barn vistas.

KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 // 9


UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Den fortfarande jämförelsevis unga forskarutbildningen vid konstnärliga fakulteten har under 2011 fortsatt att utvecklas. En milstolpe var att fakulteten utnämnt sin första docent, Monica Lindgren, universitetslektor i musikpedagogik vid Högskolan för scen och musik. Monica Lindgren disputerade 2006 som en av fakultetens två första doktorer. Konstnärliga fakultetens forskarutbildning har en nationellt unik bredd. Vid årsskiftet 2011/2012 fanns 40 inskrivna doktorander (23 kvinnor och 17 män) i tolv forskarutbildningsämnen. Under 2011 examinerades landets första doktorer i ämnena fotografisk gestaltning (Lars Wallsten) och scenisk gestaltning (Elisabeth Belgrano). Tre doktorander har antagits under året. Det har hållits åtta disputationer och tre licentiatseminarier. Konstnärliga fakultetens forskarutbildning bedrivs i form av en forskarskola. Under året höll forskarskolan två heldagsmöten, ett halvdagsmöte och ett tvådagars internat. Heldagsmötet den 2 februari ägnades till stor del åt den framtida ämnesstrukturen inom forskarutbildningen och möjligheter till samverkan över

10  //  KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE  2011

nuvarande disciplingränser. Under heldagsmötet den 24 maj diskuterades externfinansierade forskningsprojekt. Forskarskolans har haft tre större kurser under året. Research in the Arts gavs under ledning av fakultetens gästprofessor Henk Borgdorff. Kursen utgångspunkt var den nyutkomna boken med samma namn. Kursen kvalitativ forskningsmetod hade professor Mats Alvesson från Lunds universitet som kurslärare. Makt, identitet och diskurs i konstnärliga och pedagogiska praktiker initierades och leddes av professor Claes Ericsson och docent Monica Lindgren från Högskolan för scen och musik. En viktig faktor som främjar samarbeten och utbyten är de så kallade etappseminarierna där doktoranderna redovisar sitt pågående avhandlingsarbete. Obligatoriska etappseminarier är 25%och 50%-seminarium samt ett slutseminarium; ofta hålls även ett så kallat 75%-seminarium. Dessa seminarier syftar till att säkra avhandlingarnas kvalitet, och de har även resulterat i ökad genomströmning. Under 2011 hölls 21 sådana etappseminarier, där opponenterna bland annat kom från Musikhögskolan i Malmö, KTH, Konst-


Via Artistic Research, fakultetens nyhetsbrev som via mejl går ut till 1200 mottagare i Sverige och utomlands, sprids information om vad som pågår inom forskarskolan. Konstnärliga fakulteten samverkar med sin motsvarighet vid Lunds universitet. När det gäller utbildningen på forskarnivå är samarbetet till stor del knutet till den VR-finansierade nationella konstnärliga forskarskolan. Den nationella konstnärliga forskarskolan är ett samarbete mellan tolv lärosäten med konstnärliga utbildningar. Dekanus Anna Lindal sitter i styrelsen. Fakulteten har inom ramen för den konstnärliga forskarskolan medverkat i framtagande av ett remissvar till Högskoleverket gällande den engelska examensbenämningen på den konstnärliga doktorsexamen. I februari gav fakultetens forskarutbildningshandläggare en tvådagars intensivkurs för administratörer från andra lärosäten som ingår i konstnärliga forskarskolan. Under året präglades forskarutbildningen, liksom fakulteten i stort, av arbetet med fakultetens verksamhetsutvecklingsprojekt. En särskild arbetsgrupp för forskarutbildningen arbetade under våren fram

ett dokument med förslag till den framtida organisationen av fakultetens forskarutbildning. Bland annat föreslogs att en forskarutbildningsnämnd inrättas, och ett förslag till ansvarsfördelning mellan fakultet och institution beträffande forskarutbildning utarbetades. Fakulteten har deltagit i en uppföljning av ett benchmarkingprojekt för forskarutbildning initierat av universitetets kvalitetssamordnare. Projektet genomfördes huvudsakligen under 2010, men en utvärdering och uppföljning hölls i juni 2011, då även den handlingsplan som skapats i samband med projektet uppdaterades. Fakulteten har under året medverkat i en universitetsgemensam kartläggning av doktoranders finansiering vars avsikt var att alla fakulteter ska garantera doktoranderna rimliga arbetsvillkor. En av de viktigaste punkterna är att fakulteten finansierar extra förlängning av doktorandtjänster efter en längre tids sjukskrivning och/eller föräldraledighet enligt en speciell förlängningsnyckel, alltså utöver den kompensation de normalt har rätt till. Från och med mars 2011 förekommer inga utbildningsbidrag inom fakulteten.

ÅRETS LICENTIATUPPSATSER

- Katharina Dahlbäck, estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap, Högskolan för scen och musik:

Musik och språk - samverkande i barns lärande. En aktionsforskningsstudie

- Carina Borgström Källén, estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap, Högskolan för scen och musik:

När genus står på spel? En studie av tonåringars musikaliska handlingar sett ur ett genusperspektiv

- Katarina Wetter Edman, design (Business & Design Lab), HDK - Högskolan för Design och Konsthantverk: Service Design - a conceptualization of an emerging practice

11  //  KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE  2011


DOKTORAND HYLLAS MED LITTERATURPRIS Mara Lee Gerdén, doktorand vid Litterär gestaltning, hyllades med Svenska Dagbladets litteraturpris 2011, för sin andra roman Salome. Juryn beskrev verket som ’en till synes vardaglig skildring av ett vuxenblivande utvecklas till en förförelsedans mellan våld och begär, framförd på en briljant polerad prosa’. Svenska Dagbladets litteraturpris har delats ut sedan 1944 och prissumman är 30 000 kronor. DESIGN OCH FÖRETAG Business & Design Lab samordnar ett EU-finansierat utbildningsprogram i design management, som ska bidra till att stärka europeisk innovation och konkurrenskraft. Tolv doktorander utbildas inom ramen för programmet, som är ett samarbete mellan fyra europeiska universitet och åtta företag. Syftet med programmet är att skapa en generation forskare som kan överbrygga klyftor mellan design och mangement. DISPUTATION INOM FOTOGRAFISK GESTALTNING Med avhandlingen Anteck-

ningar om spår. Fotografi. Bevis. Bild. disputerade Lars Wallsten den 27 maj 2011 som den förste i landet inom ämnet fotografisk gestaltning vid Högskolan för fotografi. Med avhandlingen vänder sig Lars Wallsten till frågan om fotografi som bevis, utifrån ett personligt perspektiv. Han använder sig av begrepp som spår, mönster och förtätning. Genom en sökande och spårande metod som går via egna bildprojekt, flera vetenskapsområden samt olika konstnärliga uttrycksformer, skapas ett sätt att integrera form och innehåll. LICENTIATSEMINARIER Den nationella forskarskolan i musikpedagogik riktar sig till yrkesverksamma lärare som omfattas av lärarlyftet och avser studier fram till licentiatexamen. I juni hölls de första två licentiatseminarierna vid konstnärliga fakul-

ÅRETS AVHANDLINGAR Cecilia Björck, musikpedagogik. Högskolan för scen och musik:

Claiming Space: Discourses on Gender, Popular Music, and Social Change Lars Wallsten, fotografisk gestaltning, Högskolan för fotografi:

Anteckningar om Spår Andreas Gedin, fri konst, Konsthögskolan Valand:

Jag hör röster överallt - Step by Step Elisabeth Belgrano, scenisk gestaltning, Högskolan för scen och musik: “Lasciatemi morire” o farò “La Finta Pazza”: Embodying Vocal Nothingness on Stage

in Italian and French 17th century Operatic Laments and Mad Scenes Christian Wideberg, estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap, Konsthögskolan Valand:

Ateljésamtalets utmaning - ett bildningsperspektiv Tina Carlsson, fri konst, Konsthögskolan Valand: the sky is blue Per Anders Nilsson, musikalisk gestaltning, Högskolan för scen och musik:

A Field of Possibilities: Designing and Playing Digital Musical Instruments Katarina A. Karlsson, musikalisk gestaltning, Högskolan för scen och musik:

Think’st thou to seduce me then? Impersonating female personas in songs by Thomas Campion (1567-1620)

tetens forskarskola. De som försvarade sina uppsatser var Carina Borgström Källén och Katharina Dahlbäck. PÅ SPANING EFTER BEGREPP I oktober höll doktoranden Ingela Romare, regissör och psykolog, sitt 25%-seminarium under titeln: Vad är kultur? Vad är konst? Vad är film? - På spaning efter begrepp och beskrivningar i marknadens och konsumismens tid. Opponent var Bengt Göransson, tidigare kulturminister/skol- och utbildningsminister. GENUSNÄTVERK I USA Annika Karlsson Rixon, doktorand vid Högskolan för fotografi, är konstnärliga fakultetens representant i universitetets genusforskarnätverk GIG. Under året blev hon, tillsammans med konstnären Anna Viola Hallberg, inbjuden att ställa ut sitt doktorandprojekt vid University of California. Johan Öberg, forskningssekreterare vid fakulteten, fanns också med för att delta i ett symposium om konstnärlig forskning och interdisciplinära samarbeten.

TILLBAKABLICKAR PÅ HASSELBLADS Niclas Östlind, doktorand vid Högskolan för fotografi, visade med start i november utställningen Lika med (återuppförd) på Hasselblad Center. Verket avslutade en serie av tillbakablickar på tidigare utställningar. Till var och en har det publicerats en bok och tillsammans formar de studien

Tre utställningar. Tre decennier. DOKTORAND FRÅN TURKIET I mars avslutade utbytesdoktoranden Mehves Cetinkaya från Istanbuls tekniska universitet sitt halvår vid HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk. Under perioden deltog hon i forskarskolans aktiviteter med bland annat en presentation av sitt avhandlingsprojekt. Mehves Cetinkaya är den första doktorand som fakulteten tagit emot inom ERASMUS-programmet. STIPENDIUM TILL DOKTORAND Katarina Wetter Edman, doktorand i Business & Design, tilldelades det sista Torsten Dahlinstipendiet för sina insatser inom området tjänstedesign. Stipendiet delas ut av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, med syfte att uppmuntra och lyfta fram tvärvetenskaplig forskning. I juryns motivering stod att Katarina Wetter Edmans arbete förväntas ge stor positiv effekt för designbranschen som helhet.

KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE  2011  //  12


LITTERATUR OCH MUSIK i ett gemensamt framgångskoncept Konstnärliga fakulteten uppmuntrar till institutionsöverskridande samarbeten. Tvärande perspektiv och dialog mellan institutionerna ska leda fram till nya insikter och reflektioner. Ett tvärkonstnärligt forskningssamarbete som rör sig mellan ord och musik lovordas av deltagarna. Inom forskarutbildningsämnet litterär gestaltning har doktorander gått samman med kollegor från musikalisk gestaltning. Sten Sandell är en av doktoranderna som ingår i detta framgångsrika kluster av tvärkonstnärlig forskning. - När det är dags att avsluta våra möten, känns det alltid som att det behövs en timma till, skrattar Sten Sandell. Initiativet till att bilda forskargruppen togs av professorerna Staffan Söderblom, Gunnar D. Hansson, Ole Lutzow-Holm och Anders Hultqvist. Fem år efter det att idén sattes i bruk, råder nu full gruppaktivitet, både genom konstnärliga aktiviteter och regelbundna möten. - Vi har möten på olika teman varje månad. Det är lite som att ha handledning i grupp. Fast vi har diskussioner som alla drar nytta av, berättar Sten Sandell. Förutom Sten Sandell ingår doktoranderna Kim Hedås, Fredrik Nyberg, Mara Lee Gerdén, Johan Petri och Helga Krook i gruppen. - Jag tycker att våra seminarier och öppna handledningsmöten har varit väldigt berikande. Att som doktorand ha tillgång till en forskargrupp på det här sättet, där alla i gruppen är konstnärligt verksamma, är ovärderligt, säger Helga Krook, doktorand vid Litterär gestaltning.

Helga Krook tillägger att det uppstår ett särskilt djup i samtalen när man, som gruppdeltagarna, följt varandras projekt under flera år. Sten Sandell menar att klustret har varit en förutsättning för hans avhandlingsprojekt ’Musik på insidan av språket’, inom vilket han undersöker möjligheten att arbeta med improviserad musik integrerad med text. Han är fascinerad över gruppens arbetsformer och vilka gestalter som skapas när doktoranderna fångar upp varandras perspektiv. - Vad vi vet så är vi den enda forskargruppen i världen med tvärkonstnärliga inriktning mot musik och text, säger Sten Sandell. Sten Sandell ser stor potential med forskarsamarbeten. Hans bedömning är att musikalisk gestaltning skulle ha stort utbyte av att till exempel samverka med foto eller film. Det aktuella samarbetet mellan doktoranderna i litterär gestaltning och musikalisk gestaltning är så framgångsrikt, både i sin utformning och i vad det frambringar, att det nu undersöks hur konceptet kan bli beständigt. - Vårt forskningssamarbete är oerhört givande. Jag känner mig priviligierad över att få ingå i vår grupp och vill gärna bidra till att det utvecklas till ett konstant inslag inom forskarskolan, avslutar Sten Sandell.

KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 // 13


FORSKNING och konstnärligt utvecklingsarbete Forskningsåret på konstnärliga fakulteten var intensivt med en stor bredd av givande seminarier såväl inom de enskilda konstarterna som dem emellan, och flera viktiga möten på tvärs: med allmänhet och publik, och med företrädare för medier och annan forskning inom universitetet. RED 10 UTVÄRDERAR FORSKNINGEN Under 2011 avrapporterades utvärderingen av all forskning inom GU – RED 10. Här var den konstnärliga fakultetens forskning och utvecklingsarbete med, vilket var ett vågspel. Hur skulle en verksamhet som ytterst handlar om att skapa unika verk och händelser kunna utvärderas med instrument som liknar dem som används för att granska teoridriven forskning med generella anspråk? Det blev en produktiv erfarenhet. Utvärderarna kom fram till att de problem som kunde skönjas inom hela universitetet (för liten forskarmobilitet, för lite externfinansierad forskning och stundtals svag och otydlig forskningsinformation) också fanns inom den konstnärliga fakulteten. Fast fakultetens verksamheter, i främsta hand Högskolan för fotografi och GOArt, fick samtidigt beröm och utvärderingen pekade på framstående forskningsprojekt. BIBLIOMETRISKT SYSTEM Redan under 2010 hade konstnärliga fakulteten i samarbete med Lunds universitet inlett arbetet med att öka transparensen i avrapporteringen av konstnärlig forskning genom att skapa ett mer generöst utrymme i universitetens open-access-databaser för konstnärlig forskning och konstnärlig praktik. Arbetet med detta fortsatte under 2011 och blev ett relevant svar på delar av den kritik som RED 10 riktat. Fakultetsnämnden fattade i maj beslut om att införa ett bibliometriskt system för konstnärliga fakulteten baserat på publicering i databaserna GUP och GUPEA. Här finns nu goda möjligheter att dokumentera, strukturera och publicera konstnärliga processer. Samtidigt är konstnärliga fakulteten genom sin gästprofessor i estetik Henk Borgdorff engagerad i

14  //  KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE  2011

den internationella konstnärliga forskningstidskriften Journal of Artistic Research där peer reviewade konstnärliga forskningshandlingar publiceras, och i The Research Catalogue som möjliggör en dynamisk framställning av konstnärliga utvecklings- och forskningsprocesser för en akademisk och konstnärlig offentlighet. INTERNATIONELLA GÄSTFORSKARE Under 2010-2011 genomfördes ett internationellt gästforskarprogram inom konstnärliga fakulteten som möjliggjorts genom tilldelning av medel från rektor. Konstnärliga fakulteten fördelade medlen genom internutlysning. Vid Högskolan för fotografi gick medlen till att anlita Sophie Calle, internationellt välkänd fotokonstnär, som gästforskare. Sophie Calle, genomförde en forskningsresa till Arktis inom ramen för Tyrone Martinsons projekt. Filmhögskolan engagerade dr Francis Gooding från University College London, för att utveckla sin pionjärverksamhet inom Film curating. Samt Ann Kroeber, amerikansk ljudkonstnär som samarbetat med flera av världens främsta filmregissörer, bl. a David Lynch, Peter Weir och Philip Kaufman. Under sina tre veckor i Göteborg höll Ann Kroeber uppskattade föreläsningar och workshops i ljudgestaltning. Högskolan för scen och musik valde att utöka sin gästforskarsatsning kring post-dramatisk teater genom att engagera den tyska teatertruppen She She Pop och bjuda in den internationellt upppmärksammade scen- och filmkonstnären och forskaren Liz Aggiss. Konsthögskolan Valand bjöd in de framstående konstnärerna Jesper Just och Terence Gower som en del av uppbyggnaden av sitt nya forskningscentrum v.arc och Litterär gestaltning använde medel för en konferens med poeter och litteraturforskare för att diskutera förändringarna i den litterära fronten i Norden och därigenom ge input till såväl aktuell forskning som inriktningen i den egna utbildningen.


Fakultetsnämnden beslöt också att reservera medel för en gästprofessur till Henk Borgdorff. Steneby har under året haft en egenfinansierad internationell gästforskare i Albert Paley – en ledande skulptör i samtiden, känd för sitt arbete inom offentlig gestaltning och arbete med metall.

inför 2012 års utvecklingsprojekt. Aktiviteten är hög på området, men mängden uppskovsansökningar och krav på fler och bättre avrapporteringar kommer att resas i samband med införandet av det bilbiometriska system som introducerades 2011 och nu är i verksamhet.

KULTURARV Konstnärliga fakultetens deltagande i styrkeområde kulturarv var under året fokuserat till den stora satsningen på curatorn Maria Linds arbete med utställningskonstens kulturarv. Maria Lind, som under året var placerad som gästforskare på Konsthögskolan Valand genomförde således under året det uppmärksammade projektet Performing the Curatorial som sammanfattades i en konferens i mars på Högskolan för scen och musik. I konferensen deltog några av världens främsta namn inom det curatoriska med inriktning mot kulturarv.

PEDAGOGISKA UTVECKLINGSMEDEL Inför 2011 tilldelade fakultetsnämnden för första gången pedagogiska utvecklingsmedel till fakultetens lärare. Medlen bereds och beslutas av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete och utvecklingsprojekten erhåller metodstöd från det nybildade Kollegiet för konstarter och lärande. Det är beläget på Högskolan för scen och musik men omfattar medarbetare från hela fakulteten och konstpedagogiskt verksamma lärare och museiförteträdare också utanför akademin.

För konstnärliga fakultetens forskare utlystes också särskilda skrivstöd som behandlas i seminarieform med de sökande och styrgruppen för Styrkeområde kulturarv. Ett utvecklingsstöd tilldelades musikpedagogerna Monica Lindgren och Claes Eriksson vid Högskolan för scen och musik för att utveckla forskning kring kulturarv och musikpedagogik med bas i Centrum för Urbana Studier i Hammarkullen. KONSTNÄRLIGA UTVECKLINGSPROJEKT Under året bedrevs konstnärligt utvecklingsarbete på hög nivå bland annat i foto inom fältet re-photography baserat i Tyrone Martinsons arbete, på Konsthögskolan Valand bland annat i form av Esther Shalev Gerz’ projekt The Last Click och med experimentella föreläsningar i konstteori, vid HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk, med experimentella sätt att närma sig designhistoria, samt med formatbegreppet i konst och design. Vid Högskolan för scen och musik arbetade Cecilia Lagerström och Pia Muchin vidare med sitt stora projekt kring postdramatisk teater och musikerna Ming Tsao och Jonas Simonson i två projekt kring experimentella framförandeformer. På Steneby fortsatte Anna-Lill Nilsson sitt projekt Speglarnas poetik. Under hösten gjordes betydande tilldelningar

Inom det pedagogiska utvecklingsarbetet har filmhögskolan utmärkt sig genom Linda Sternös projekt där filmutbildningen integreras med en nystartad filmskola för barn där alla lär av alla och ett intensivt utbyte av erfarenheter kring rörlig bild sker mellan barn, föräldrar, studenter och Filmhögskolans egna lärare. En tyngdpunkt i verksamheten under året har legat på en fördjupad förståelse för bedömningsprocesser och ett arbete med studenters dokumentation av sin egen utveckling. ANSÖKNINGAR OM FORSKNINGSMEDEL Årets ansökningsrunda på VR blev en besvikelse för konstnärliga fakulteten, vars forskare under föregående år erhållit omkring 50 procent av de tilldelade medlen. I år avslogs samtliga ansökningar vilket kan förklaras främst av tre orsaker: Den ökande nationella konkurrensen och den generellt höjda kvalitén på ansökningarna. Det faktum att årets sökande i hög grad var förstagångssökande och en otillräcklig föregående seminariebehandling och kritisk diskussion av de ansökningar som lämnats in. Utifrån detta stärker fakulteten arbetet inför kommande ansökningsomgång.

KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 // 15


2011-års forskningskonferens genomfördes på Skaftölandet i december. Deltagandet var stort och evenemanget genomfördes enligt en väl utarbetad metod. Samtliga ansökningar granskades med förberedda oppositioner av interna och externa specialister. Konstnärliga fakultetens forskningskonferens. En allmän slutsats från konferensen var att för att ansökningarna ska kunna förbättra och utvecklas måste starkare seminariemiljöer och bättre forskningsstöd skapas inom institutionerna vid fakulteten. KONSTNÄRLIGA SEMINARIER Under 2011 genomfördes ett flertal uppmärksammade konstnärliga seminarier. I augusti stod också Glashuset klart, som fakultetens nya mötesplats för forskning. Fokus låg under året på frågor om hur man i seminarieform kan omfatta såväl kunskapsinnehåll som konstnärligt värde. Året inleddes med en kritisk genomgång av begreppet konstnärlig forskning med utgångspunkt i Sven Olov Wallensteins Art, Philosophy and Experimentation där författaren argumenterar för ett experimentbegrepp istället för ett forskningsbegrepp. Som exempel kan nämnas Litterär gestaltning som under sitt seminarium redovisade och problematiserade frågor om översättning, litterärt arbete och forskning. Filmhögskolan gjorde en kritisk totalinventering av sin forskning från sen masternivå till postdoktoral forskning och Högskolan för scen och musik gjorde en stor satsning på begreppet postdramatisk teater. Högskolan för fotografi genomförde ett forskningsprojekt kring samtida konst och fotografi. Ett externt konstnärligt seminarium ordnades av bland andra Johan Öberg och Annica Karlsson-Rixon på Berkeleyuniversitetet i samband med vernissagen på Rixon-Hallbergs stora forskningsprojekt kring LBTG-frågor i Östeuropa – Of Mind and Memory. Ole Lützow-Holms forskningsprojekt Towards an Expanded Field of Art Music, avrapporterades partiellt i konsertform (med en omkomponering av Beethovens femma som huvudpjäs) och i konstnärlig seminarieform med bland andra filosofen och musikteoretikern Lydia Gohr som opponent. Serien avslutades i december med ett seminarium ägnat åt konstnärlig praktik och kritiskt skrivande med presentatoner av Marsha Meskimmon och Bryndís Snæbjörnsdóttir.

16  //  KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE  2011

Konstlab är fakultetens främsta kontaktkanal för utvecklings- och forskningsverksamhet till Göteborgs konstliv och är förlagt till scenen Atalante. Curator för verksamheten är kompositören Ole Lützow-Holm från Högskolan för scen och musik. Formen består i att två till tre konstnärer visar upp och diskuterar sina arbeten med publiken. Seminariet för poetik och estetik (POEST) sammanför humanister, arkitekter och konstnärer kring aktuella frågeställningar om poetik och estetik och har mötts under året bland annat för att genomföra en akademisk opposition på Chalmers forskningsstrategi för arkitektur, för att diskutera frågor om stadsplanering och segregation samt under planeringen av tidigare nämnda seminarium kring omkomposition av Beethovens symfoni. KONSTNÄRLIGA UTVECKLINGSPROJEKT 2011 Speglarnas poetik Anna Lill Nilsson, Steneby, Institutionen för Konsthantverk och Design The Last Click Ether Shalev-Gerz, Konsthögskolan Valand Ett teckningsprojekt Zsuzsanna Gilice, Konsthögskolan Valand Ways of Transmission Anthony Marcellini & Fredrik Svensk, Konsthögskolan Valand Konsthögskolan Valand (ir)rationalitet, maktstrukturer och motstrategier Annika Lundgren, Konsthögskolan Valand Expeditionen: undersökningar av vetenskapliga och konstnärliga förhållningssätt, Tyrone Martinsson, Högskolan för fotografi Performativ spelkonst Arne-Kjell Vikhagen, Konsthögskolan Valand Poetisk propaganda Annika von Hausswolff och Lotta Antonsson, Högskolan för fotografi På gränsen Jonas Simonsson, Mats Eldén och Mattias Perez, Högskolan för scen och musik Postdramatisk teater Cecilia Lagerström och Pia Muchin, Högskolan för scen och musik Unio mystica Carl Axel Hall & Johannes Landgren, Högskolan för scen och musik The Guitar as a Vehicle for New Music Performance Practice Ming Tsao, Högskolan för scen och musik Designhistorien i 3D Johnny Friberg, HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk Prototyping design and art Carl Johan Skogh, HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk Bildens föränderlighet Thorbjörn Magnusson & Carolina Claesson, HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk Format, the limit of control Henric Benesch, Pascal Prosek & Jonas Fridén, HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk


NYTT FORSKNINGSCENTER med breddade perspektiv Valand Artistic Research Centre (v.arc) bryter ny mark inom konstnärlig forskning. Genom att erbjuda en plattform för dialog och tvära utbyten ska verksamheten utforska och utmana vår samtid. v.arc är forskningscentret som testar gränser, trotsar fördomar och skärskådar hierarkier. EN NY PLATTFORM Den 10 oktober invigdes Valand Artistic Research Centre (v.arc) av centrets ledare, professor Bryndis Snæbjörnsdóttir. Under invigningen höll forskningscentrets två ateljéer öppna och Ron Broglio, från Arizona State University, föreläste om att omvärdera relationer mellan människa och miljö. Målsättningen med v.arc är att skapa en öppen och tillgänglig forskningskultur. Centret stödjer konstnärliga forskare med olika bakgrund (akademisk/ icke-akademisk), underlättar internationellt och interkulturellt utbyte samt engagerar anställda och studenter för dialog med inbjudna konstnärer. Det nya forskningscentret är en plattform för möten och utbyte. En plats för diskussion kring forskning i bildkonst, för konstnärlig praktik och teori, för tvärvetenskapliga seminarier och föreläsningar. - Målet är att främja en bred och transdisciplinär utforskning av samtiden, utmana vedertagna åsikter, fördomar, indelningsgrunder och hierarkier. Att skapa projekt med internationell relevans och lokal betydelse, säger Bryndis Snæbjörnsdóttir. v.arc söker aktivt upp och samverkar med konstnärer av olika bakgrund och kulturell tillhörighet. Det kan handla om att koppla ihop forskarassistenter med nyutexaminerade mastersstudenter, anställda vid Valand med doktorander och/eller inbjudna konstnärer. TVÄRDISCIPLINÄRA ATELJÉER I forskningscentrets ateljéer bedrivs verksamhet från ett brett spektrum av konstnärliga discipliner. Alyssa Grossman, Judith Raum, Luisa Greenfield och Ron Broglio hör till de som besökt centret för att utveckla sin konst i den nya forskningsmiljön. Andra som bidragit med etableringen av v.arc. är Konsthögskolan Valands två doktorander Lisa Tan och Elke Marhöfer, samt en rad andra lärare och konstnärer som

Annica Karlsson Rixon, Magnus Bärtås, Ellie Ga och Jesper Just. Under 2011 har tre gästforskare besökt v.arc; Jesper Just, Terence Gower och Maria Lind. Varje gästforskare presenterar sitt arbete för studenter, forskare och lärare. Maria Lind har genomfört föreläsningsserien Performing the Curatorial inom ramen för Styrkeområde kulturarv vid Göteborgs universitet. Jesper Just, vars verk finns representerade i stora offentliga samlingar som Guggenheim, Museum of Modern konst, Tate Modern och Moderna Museet i Stockholm, kommer dessutom att skapa verk för Venice Biennial 2013 i samverkan med v.arc. - Gästforskarna stärker ateljéernas internationella forskningsmiljö och bidrar till hög kvalitet på Valands utbildningar på både grund- och avancerad nivå, förklarar Bryndis Snæbjörnsdóttir. NYMATERIALISM SOM TEMA Inom ramen för v.arc. driver konstteoretiker Fredrik Svensk seminariet Valand seminarium för avancerad konstteori. Under 2011 arrangerades bland annat seminariet Animal and Things - New focuses in artistic practice and critical writing within contemporary art. Presentationer gavs av den feministiska konsthistorikern professor Marsha Meskimmon och professor Bryndis Snaebjornsdottir. Seminariet fokuserades kring relationen mellan människan som subjekt - och andra. Denna inriktning kallas nymaterialism eller icke-antropocentrism, och kommer att vara ett centralt tema för v.arcs verksamhet 2012. - v.arc fyller en viktig funktion genom att pröva gränser för samtidskonstens praktiker och fungera som en anknytningspunkt mellan den konstnärliga verksamhet som bedrivs inom och utanför universitetet, avslutar Bryndis Snæbjörnsdóttir.

KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 // 17


SKOTTEN PÅ VASAPLATSEN Med anledning av att det var tio år sedan Göteborgskravallerna och incidenten då polisen öppnade eld mot demonstranter på Vasaplatsen presenterades Filmhögskolan professor Göran du Rées forskningsarbete kring bildens autenticitet och hur sanningen kan manipuleras. ARKITEKTUR, DESIGN OCH HJÄRNHÄLSA Vad betyder miljön på ett sjukhus för möjligheten till rehabilitering? Ny forskning visar att arkitektur, design och sinnesstimulans kan öka patienters möjligheter att återhämta sig, både fysiskt och psykiskt. Kristina Sahlqvist, inredningsarkitekt och forskare vid HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk har i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt med Sahlgrenska Akademien tittat på hur sjukvården kan skapa bättre miljöer för rehabilitering utifrån kunskaper om hjärnans återhämtning. GLÖMDA PLATSER I boken AVGRUNDEN beskriver Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia och Annika von Hausswolff, adjungerad professor vid Högskolan för fotografi, om de ekonomiska bubblor som briserat de senaste åren. AVGRUNDEN är ett samtidsdokument av skenande statsskulder och globaliseringens glömda ödesplatser. Bilderna från de övergivna platser som Jörnmark och von Hausswolff besökt är en handfast demonstration av det som globaliseringen, digitaliseringen och avindustrialiseringen lämnar i sitt kölvatten.

FILM MED BARNENS BLICK Tio barn i åldern 3-6 år har under året deltagit i Filmhögskolans barnfilmskola och lärt sig att fånga det unika ögonblicket. Genom projektet ska barn ges möjlighet att tidigt lära sig att hantera filmmediet. Linda Sternö, adjunkt på Filmhögskolan, håller i barnfilmskolan som är en del i hennes forskningsprojekt Barnets blick. NYA KONSTPROJEKT Som ett led i Stenebys arbete med att utveckla konstnärlig forskning anordnades ett seminarium i Göteborg den 7 april. Under seminariet presenterades bland annat projektet Vränga – REGN av Kajsa G. Eriksson och Fredric Gunve. De kallar sin arbetsmetod att leva sig fram till en berättelse. Metoden är processinriktad och syftar till att skapa nya berättelser kring en plats och de människor som bor där. KROPPSLIGA PRAKTIKER Vad händer om en lärare i fysisk gestaltning och en filosof låter sin respektive praxis mötas i en gemensamt utarbetad arbetsprocess?

Det har filosofen Eva Mark, föreståndare för Grundtviginstitutet vid Göteborgs universitet och Pia Muchin, lektor i fysisk gestaltning vid Högskolan för scen och musik, undersökt i ett KU-projekt. Resultatet redovisas i en bok som gavs ut på Carlssons bokförlag 2011. POSTDRAMATISK TEATER Ett konstnärligt utvecklingsprojekt om postdramatisk teater med lärarna vid Högskolan för scen och musik Cecilia Lagerström och Pia Muchin avslutades under året. Två forskningsföreställningar med filmiska inslag presenterades för publik i december. KONSERT: UNIO MYSTICA Carl-Axel Hall och Johannes Landgren, lärare vid Högskolan för scen och musik, avslutade KU-projektet Unio Mystica med en offentlig konsert på Artisten. Projektet har förenat hantverk och reflektioner kring uttryck i olika delar av världen och från olika andliga och filosofiska sammanhang.

PUBLIKATIONER Publikationstyp 2011 2010 2009 Artikel, recension 38 0 0 Artikel, refereegranskad vetenskaplig 10 5 6 Artikel, övrig 12 12 9 Artikel, övrig vetenskaplig 5 13 24 Bok 5 9 11 Bok, med redaktör 6 5 2 Doktorsavhandling 5 3 5 Kapitel 18 5 9 Konferensbidrag, refereegranskat 14 4 7 Konferensbidrag, övrigt 13 6 4 Konstnärligt forsknings- och utvecklingsarbete 38 85 29 Licentiatavhandling 1 0 0 Rapport 1 0 0 Textkritisk utgivare (redaktörskap) 2 0 0 Övrigt 14 3 21 Totalt 182 150 127 Siffrorna är baserade på antal inrapporterade publikationer i GUP vid tidpunkten för produktion av verksamhetsberättelsen.

18  //  KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE  2011


ARTIST-IN-RESIDENCE Albert Paley på Steneby

Albert Paley. Fotograf: Håkan Karlbrand

Steneby, Institutionen för Konsthantverk och Design, har startat ett Artist-in-Residence program vilket innebär att konstnärer och designers kommer på besök för att dela med sig av sina kunskaper. Mellan den 16 oktober - 28 oktober gästades Steneby av Albert Paley, en internationellt erkänd metallskulptör som bland annat har utvecklat smidet inom området för den offentliga konsten. Albert Paleys vistelse resulterade i en rad skulpturer som visas på Röhsska Museet i Göteborg under 2012 och därefter på The Swedish-American Historical Museum i Philadelphia, USA. Under två intensiva veckor skar, glödgade, vred, böjde, hamrade och sammanfogade Albert Paley sitt stål till tolv smidda skulpturer tillsammans med Stenebys studenter och lärare. Inom ramen för Paleys residency på Steneby inkluderades en seminariehelg där han ledde en öppen workshop och inledningstalade. OSLAGBAR KOMBINATION Att valet föll på just Albert Paley har dels sin förklaring i Stenebys långa tradition av smideskonst, dels för att hans konstnärliga verksamhet förkroppsligar det Steneby står för; utforskande, material och skicklighet. Heiner Zimmerman, professor vid järn & stål/offentlig gestaltning berättar att det föll sig naturligt

att bjuda in Albert Paley för att utveckla gästprojektet eftersom det finns unika tekniska möjligheter till storskaligt arbete på Steneby. - Albert Paley tillhör de få konstnärer i världen som både ägnar sig åt storskalig metallskulptur och verkligen klarar av att utnyttja chansen att arbeta med varmsmide i en miljö som denna, säger Heiner Zimmerman. PLANERING OCH LAGARBETE Att övertyga en konstnär som Albert Paley och ordna en arbetsmiljö med de rätta förutsättningarna, kräver planering och lagarbete. - Förståelsen av samarbetets effekter och hur det kan leda till ännu större resultat har levt vidare bland studenterna även efter residency-perioden, säger Heiner Zimmerman. Albert Paley berättar om vad som fick honom att tacka ja till erbjudandet.

KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 // 19


syfte att utarbeta, designa och konstruera skulpturer. - Studenternas delaktighet i den konstnärliga processen skapade förståelse för Paleys mångskiftande arbetsmetod. På så sätt fick vi insikt i hur planering och organisation kan strukturera produktivitet, och underlätta kommunikationen av projektidéer, säger Heiner Zimmerman. Albert Paley menar att samarbetet som uppstod mellan honom, studenterna och lärarkåren i smedjan gav ytterligare en dimension till hans vistelse. Albert Paley. Fotograf: Håkan Karlbrand

- Det innebar en möjlighet att utveckla min dialog med den smidda metallen eftersom lufthamrarna är större än de jag har i min studio. Chansen att jobba med större ämnen och ta del av den upplevelsen var den viktigaste drivkraften, liksom att få en tvåveckorsperiod helt fokuserad på smide. Heiner Zimmerman beskriver perioden och den enastående kraft som uppstod genom samverkan. - Två veckors intensiv fysisk ansträngning, med maskinerna arbetande till bristningsgränsen, gav oss alla känslan av att vi bröt ny mark. Albert Paley samverkade med studenterna genom att engagera dem i en slags koreografi, som resulterade i en kreativ process med

20  //  KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE  2011

- Studenter och lärare visade en iver och hängivenhet som berikade periodens lärandeaspekt, berättar Albert Paley. INSYN I TANKEVÄRLD Genom ett medvetet och omsorgsfullt användande av varmsmidesmetoder visade Albert Paley upp ett nytt sätt att tänka kring material och process. En viktig influens blev förståelsen för materialets historiska användning och teknik, och tanken att smidd metall kan bidra till formandet av varaktiga expressionistiska idéer. Albert Paley förklarar att skulpturerna inte var planerade i förhand eller omarbetade. Allt arbete byggde på improvisation. - Processen kan liknas vid utvecklingen av språk eller musik, förklarar Albert Paley.


Heiner Zimmerman redogör för vad besöket fört med sig. - Introduktionen till Albert Paleys tankevärld och förhållningssätt gentemot själva varmsmideskonsten, där arbetet ofta kopplas till musik, poesi och andra uttrycksformer, gjorde ett starkt intryck. - Studenterna fick insikt i hur kompositionsmässig komplexitet och storleksförhållanden kan påverka själva verket och hur det uppfattas av betraktaren. Heiner Zimmerman framhåller en ökad medvetenhet kring förhållningssätt grundat i hantverk, kunnighet och material. - Under arbetsprocessens gång pågick en kritisk debatt bland studenterna angående konstnärens roll, kring deras metoder och processer. Det handlar om att vara medveten om vad som är genomförbart, att hitta och utveckla egna möjligheter. FORUM FÖR DIALOG Genom seminariehelgen, som arrangerades i samband med Albert Paleys vistelse, skapades en ny plattform på Steneby - ett forum för utbyte mellan studenter och yrkesarbetare. - Studenterna blev medvetna om att de är en del av en större, internationell konstmiljö. Genom samarbete och dialog med lärare, studenter och andra yrkesutövare skapades nya idéer och nya sätt att tänka.

Albert Paley. Fotograf: Håkan Karlbrand

Konstsmidet som helhet behöver denna typ av kritiska dialog för att finna inspiration, medvetenhet och utvecklingsmöjligheter, förklarar Heiner Zimmerman. - Genom projektet har vi sett vårt utbildningsprogram inta en ledande roll i skapandet av nya infallsvinklar på konstsmidets område, säger Heiner Zimmerman. Även den berömde metallskulptören sammanfattar projektet i positiva ordalag. - Vistelsen på Steneby överträffade mina förväntningar. Möjligheten att smida i större skala gav mig chansen att uppleva materialets rörelser i ett större sammanhang, avslutar Albert Paley.

KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 // 21


S A M VERK A N Samverkan med externa aktörer genomsyrar all verksamhet vid konstnärliga fakulteten. Begreppet täcker studenternas samarbete med externa uppdragsgivare inom projekt, studentarbeten (konst- eller fotoutställning, konsert, föreställning, film, litterär skrift) som ställs ut eller genomförs för allmänheten, den konstnärligt gestaltande delen i en disputation eller ett forskningsprojekt, ett nätverk för utveckling av konst- och kulturlivet, etcetera. Större delen av fakultetens personal är aktiva konstnärer som i sitt konstnärskap ständigt möter en extern publik, vilket även till stor del gäller studenterna. Den omfattande externa synlighet av studenter, lärare och forskare är en ständigt pågående kvalitetsgranskning av fakultetens verksamhet, som ofta redovisas i media genom recensioner, artiklar och reportage. Det finns ett stort intresse av att samarbeta med konstnärliga fakultetens institutioner som kontaktas av alltifrån kommuner till företag som i någon form önskar starta ett projekt ihop med lärare eller studenter, antingen inom utbildning eller som frilansuppdrag. Samarbetet med Lunds universitet har stärkts under året, och inkluderar nu utbildning på grund och avancerad nivå. Utbildningsledaren vid Lunds universitets konstnärliga fakultet har medverkat i den samlade översynen av fakultetens utbildningar på grund- och avancerad nivå (BLUE 11) som genomsyrat arbetet med fakultetens utbildningar under året. Utbildningssamarbetet täcker flera aktuella processer bland annat högskoleverkets kommande utvärdering av det konstnärliga området. I syfte att säkra kvaliteten på avhandlingar vid fakulteten redovisar doktoranderna pågående arbete vid så kallade etappseminarier. Vid samtliga etappseminarier medverkar minst en särskilt opponent, vilken i de allra flesta fall är verksam utanför fakulteten. Etappseminarierna är av stor betydelse för spridning av pågående forskning vid fakulteten. Handledare och doktorander inom fakultetens

22  //  KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE  2011

forskarutbildning deltar i flera internationella nätverk. Här kan nämnas SHARE (Step-Change for Higher Arts Research and Education), ELIA (European League of Institutes for the Arts) och EARN (European Art Research Network). Konstnärliga fakulteten deltar också, i samverkan med University of Leeds och Konstakademin i Helsingfors, i ett EU-finansierat projekt: Changing Identities and Contexts in the Arts: Artistic Research s the New Paradigm for the Arts. I april deltog representanter för fakultetens forskarutbildning vid det första mötet med den nya plattformen inom den europeiska musikhögskoleorganisationen AEC: EPARM (European Platform for Artistic Research in Music). Under våren och hösten genomfördes tio öppna seminarier om konstnärlig forskning inom seminarieserien Konstnärliga seminariet. Vid konstnärliga seminariet presenteras konstnärlig praktik, konstnärliga forsknings- och utvecklingsprojekt, nya publikationer och framföranden. Fokus låg på bedömning av resultat inom konstnärlig forskning. Två seminarieserier som sprider kunskap om konstnärlig forskning och som diskuterar dess förutsättningar är Konstlab, ett samarbete mellan konstnärliga fakulteten och samtidskonstscenen Atalante. POEST, seminariet för poetik estetik - en mötesplats för humanistisk och konstnärlig forskning vid Göteborgs universitet, som belyser forskningen ur såväl vetenskapliga som tvärvetenskapliga synvinklar. Den 25 oktober genomfördes det universitetsgemensamma journalistseminariet Det nya åldrandet. Vid journalistseminariet deltog tio forskare från Göteborgs universitet som från olika perspektiv och vetenskapliga discipliner belyste ålderdom. Kristina Sahlqvist från HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk, presenterade ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt med fokus på miljöns betydelse för rehabilitering. Journalistseminariet resulterade i nationell och internationell uppmärksamhet av forskningsprojektet som också presenterades på Adlebertskas jubileumskonferens och på Röhsska museet i november.


KUGG FÖR KONST, TEKNOLOGI & VETENSKAP I maj flyttade de första hyresgästerna in i det nybyggda huset för innovation och entreprenörskap, kallat Kuggen, på Norra Älvstranden. Huset som är ritat av Gert Wingårdh, är en del av Campus Lindholmen och binder samman Chalmers med de omringande företagen. Konstnärliga fakulteten deltar i initiativet för stärkt dialog mellan de som är verksamma på Lindholmen och samtidskonsten. Ambitionen är att skapa en mötesplats där konstnärer, teknologer och företagare möts och där en dialog om konst, teknologi och vetenskap ska kunna föras. KONST OCH KULTUR FÅR ÖKAD BETYDELSE FÖR STADEN Under året har visionen om ett gemensamt campus för universitetets konstnärliga och humanistiska utbildningar samt universitetsbiblioteket blivit alltmer konkret. Med ett gemensamt campus ska de konstnärliga utbildningarna bli mer synliga och lättillgängliga i staden. Den nya multidisciplinära miljön ska vara en viktig mötesplats inom universitetet, så väl som för allmänheten. CINEKVÄLLAR PÅ BIO ROY Cinekvällar är samtals- och evenemangskväller som under våren och hösten har presenterat filmer och samtal på Bio Roy. Den första Cinekvällen startade den 22 februari. Evenemanget är ett samarbete mellan Cinemateket, ABF Göteborg, Göteborg International Film Festival och Filmhögskolan. ÖPPNA FÖRELÄSNINGAR PÅ HDK Under året bjöd HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk in till öppna lunch- och fredagsföreläsningar med svenska och internationella föreläsare. Lunchföreläsningarna arrangerades i samarbete med ADA och Business & Design Lab. Med på programmet fanns bland annat John Stoddard från IDEO, fotografen Lars Tunbjörk och den isländska konstnären Hrafnhildur Arnardóttir, med artistnamnet Shoplifter, som samarbetat med artister som Björk och Lady Gaga.

LITTERATURHUS I GÖTEBORG Litterär gestaltning är en liten institution där medarbetarna har starka utominstitutionella nätverk. Verksamheten är i hög grad utåtriktad och såväl lärarna som studenterna, som är professionella litterära utövare inom olika genrer, förekommer i de flesta litterära sammanhang i Sverige. Litterär gestaltning har inriktat mycket av sitt strategiska omvärldsarbete på att få till stånd en permanent scen för ny litteratur i Göteborg – ett litteraturhus. VITTNESMÅL FRÅN FLYKTINGBARN Rädda Barnen bjöd under året in till en diskussion för att ta vara på ensamkommande flyktingbarns erfarenheter. Till sin hjälp hade de studenter från HDK – Högskolan för Design och Konsthantverks utbildning Child Culture Design. En workshop på tema boende genomfördes tillsammans med ensamkommande flyktingbarn och gode män för ensamkommande. Politiker, tjänstemän och andra involverade bjöds sedan in till samtal och diskussion. GENERÖS DONATION AV DIRIGENT Den världsberömde dirigenten Herbert Blomstedt, med rötter i Göteborg, har donerat sitt privata bibliotek till Göteborgs universitet. Samlingen innehåller noter, partitur med dirigentens egna anteckningar, inspelningar, handskrifter, korrespondens, konstböcker och många hyllmeter skön- och facklitteratur. Omfattningen av donationen är bortemot 500 hyllmeter. Under året började material levereras. Medarbetaren vid Högskolan för scen och musik Ingemar Henningsson är en av dem som arbetat med att få donationen till stånd.

KRITIKER ÅT FÖRFATTARUTBILDNINGEN Nummer 20 av litteraturtidskrift Kritiker ägnades åt författarutbildningen Litterär gestaltning vid Göteborgs universitet. Tidskriften, som gavs ut som dubbelnummer, hade tema dialogen, platsen, samtalet. Tidskriften vänder sig till nordiska kritiker och författare, och ges ut av Ariel förlag i samarbete med Fria Seminariet i Litterär kritik. INTERNATIONELL ORGELAKADEMI Göteborgs internationella orgelakademi hölls för tionde gången med 41 deltagare, från fem olika länder. Akademin är ett inslag i den nya masterutbildningen Orgel med relaterade klaverinstrument och arrangeras av Föreningen för Göteborgs internationella orgelakademi, Högskolan för scen och musik och GOArt. Två konserter och Evensong spelades in av Sveriges Radio P2. VÄRLDSBERÖMD TRUMPETARE Trumpetaren Ole Edvard Antonsen besökte Göteborg för en konsert tillsammans med Göteborg Wind Orchestra och blåsarstudenterna vid Högskolan för scen och musik i november. På programmet stod originalmusik av bland andra Paul Hindemith och Arnold Schönberg. VIDEOBASERAD UTSTÄLLNING SF>DF>TJ>GOT var namnet på en videobaserad utställning med konstnärer från Mexiko och USA som blandade politik och estetik med frågor om migration och arbete. Utställningen var ett samarbete mellan Konshögskolan Valand, Galleri Rotor och Nordiska Akvarellmuseet, och ägde rum 21 oktober - 27 november. Gästcurator var Julio Cesar Morales.

OPERASTUDENTER PÅ FOLKOPERAN 15 mars - 10 april spelade studenter från operautbildningen på Högskolan för scen och musik, Mozarts opera Figaros Bröllop på Folkoperan i Stockholm. Föreställningen var en slutproduktion som först gavs i Göteborg. Den regisserades av Mira Bartov, professor och konstnärlig

STAND OPPOSITE OF THE CHORUS I utställningen Stand Opposite of the Chorus, 9 september - 16 november, fick konstnärer, bland annat från Konsthögskolan Valand, välja ut en befintlig karaktär, verklig eller litterär, och placera den i ett nytt sammanhang. På så sätt fick konstnärerna möjlighet att för-

ledare för Folkoperan. Föreställningen fick strålande kritik och prisades för både regi och skådespelarinsatser i Sveriges Radios Kulturnytt.

ändra den ursprungliga bilden. Titeln på utställningen syftar på scenanvisningen som ges till huvudpersonen i grekiska tragedier för deras position i förhållande till kören och publiken.

KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 // 23


Mot ett konstmusikens utvidgade fält är ett treårigt konstnärligt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. Gruppen som bedriver projektet består av Ole Lützow-Holm, Anders Hultqvist och Henrik Hellstenius (tonsättare), Anna Lindal (musiker) och Magnus Haglund (kritiker). Projektet utmanar det konstmusikaliska verkets plats och identitet - med syfte att bredda förståelsen av begrepp som tolkning, kritik, experiment, frihet och ansvar i relation till klassisk och nutida musik. Genom konstnärligt arbete och reflektion ämnar projektet att bidra till nya former av engagemang, närvaro, dialog och delaktighet i musikskapande.

S AMV ERK A N LEDDE TI LL RABALDE R - och nya insikter Den 6 oktober 2011 framförde Göteborgs Symfoniker Anders Hultqvists bearbetning av Beethovens femte symfoni på Konserthuset i Göteborg. Dagen efter bloggade Helena Wessman, VD och konstnärlig ledare för Göteborgs Symfoniker, om händelsen;

”Likt en regissör har han [Anders Hultqvist] sökt frilägga symfonins innersta mening genom att skala bort och flytta om i det manus mästaren lämnat efter sig. Får man verkligen göra så? Ge sig på en fulländad skapelse med borste och skrapa. Meningarna går isär. Någon uttryckte det som att Hultqvist har skurit i en levande kropp, att Beethovens hjärta pulserar så starkt i musiken att ingreppen är närmast vanhelgande. För någon annan är bearbetningen helt utan mening, nästan skrattretande, eftersom inget kan bli bättre än originalet. Själv tycker jag att det är uppfriskande. Dels att höra välkänd musik i ny klädnad, dels själva greppet att problematisera den symfoniska musikens traditionstyngd. Samtidigt menar jag att vi genom problematiserande av traditionen kan göra den mer levande både för oss själva och för dem som ännu inte trollbundits av den klassiska musiken. Jag hörde verkligen Beethovens femte symfoni på ett nytt sätt igår. Upptäckte passager som tidigare gått mig förbi, smakade på klangerna med nyöppnat sinne. Jag tyckte om det jag hörde och längtade samtidigt tillbaka till originalet.” [vdblogg.gso.se]

24  //  KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE  2011

Helena Wessman. Fotograf: Anna Hult

KREATIV DIALOG Forskningsprojektet ”Mot ett konstmusikens utvidgade fält” ifrågasätter idén om reproducerande tolkningar som sägs bidra till en statisk musikhistoria. Strävan efter perfektion anses ha lett till en ängslan och passivitet hos utövare och lyssnare. För att föra utvecklingen framåt vill projektet verka för en kreativ dialog mellan nuet och det förflutna.


Anders Hultqvist. Fotograf: F. Bergström

Projektdeltagarna är verksamma inom olika konstnärliga diskurser men har verkbegreppet som gemensam utgångspunkt. För att diskutera tolkningsramarna har projektdeltagarna använt sig av praktiskt gestaltning. Ett uppmärksammat delprojekt var INTERFERENS, två dagar i april med konserter, teater, läsningar, installationer, workshops och seminarier på Inter Arts Center i Malmö med tema det ofullbordade verket. Anders Hultqvists praktiska moment bestod i att bearbeta Beethovens femte symfoni och Albinonis Adagio. Någon som omedelbart gillade idén var Helena Wessman, VD och konstnärlig ledare för Göteborgs Symfoniker. - Jag tyckte att det lät spännande att genom en nyuppsättningen kunna knyta an till diskussionen om vad man får och inte får göra med den klassiska musiken, säger Helena Wessman. Johan Stern, cellist vid Göteborgs Symfoniker och lärare vid Högskolan för scen och musik, blev inte lika förtjust när Anders Hultqvist presenterade upplägget inför dirigenten Andrew Manze. - Jag var rätt skeptisk till resonemanget och det kändes en smula tveksamt om det skulle bära. I symfonin är formen helt central och tveklöst en av Beethovens paradgrenar. Om man klipper bort massa takter blir inte resultatet mer häpnadsväckande än när en redaktör för Det Bästas Bokval förkortar en roman av Strindberg till 80 sidor, säger Johan Stern.

25  //  KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE  2011

Johan Stern. Fotograf: Ulla Stern

REPERTOAREN DEBATTERAS Anders Hultqvist anser att det är viktigt att dekonstruera verkbegreppet. Han menar att tolkningsramarna för nutida konstmusik och klassisk musik är för snäva. - Nytolkningar är ett sätt att pröva och utveckla konsten. Konserthusens repertoarer innehåller sällan nyuppsättningar av klassiska verk. Samtidigt är det nyuppsättningar som tillför samtiden något, säger Anders Hultqvist. Helena Wessman understryker vikten av att utveckla kulturarvsbanken. Genom att framföra samtida verk kan framtidens historiska repertoar silas fram så att musikhistorien inte slutar med 1900-talet. Enligt Helena Wessman handlar det om att förvalta kulturarvet och samtidigt förnya uttrycken. - Huvuddelen av den musik som spelas av symfoniorkestrarna hämtas ur den historiska repertoaren, och så tycker jag att det ska vara. Förvaltning av ett kulturarv involverar att ständigt förnya uttrycken och för det fordras en spegling i vår tids musik, förklarar Helena Wessman.


Johan Stern understryker att Beethovens femma är mest explosiv och med starkast lyskraft i original. - Att framföra verket idealiskt är alltid en konstnärlig utmaning. Jag reagerar över att det verkar råda en uppfattning om att en orkester tar sig an ett repertoarverk som om man värmer något i mikron, säger Johan Stern. Helena Wessman poängterar att det handlar om att balansera repertoaren av samtid och historia. - Vi jobbar ständigt med att hitta nya, spännande verk att presentera som en spegling av den historiska repertoaren. Vi siktar på att ha en repertoarbank med samtida verk, samtidigt som vi har vissa historiska verk i orkesterns kärnrepertoar som framförs regelbundet. REVOLUTIONÄRENS VERK I NYTT LJUS Musiker från andra musikgenrer har länge vågat experimentera med Beethovens verk. Resonemanget verkar vara att så länge man håller sig på långt avstånd från originalet, blir ingen nervös. Det uppfattas då inte finnas någon risk för att originalet omvandlas. Den klassiska musikkonsten har näst intill blivit helig i det sekulariserade samhället och Beethoven har blivit en symbol för den sköna konsten. Under sin livstid var Beethoven något av en revolutionär som var obstinat mot makten. Idag används hans verk paradoxalt nog i motsatt syfte, menar Anders Hultqvist. - Andra konstarter har dekonstruerat sig själva. Inom teatern till exempel har nyuppsättningar utvecklats under den senaste 50 åren. Det är på tiden att en tonsättare kan ta sig an en klassiker, på ett sätt som liknar teaterregissörens. För att utveckla vår verksamhet måste även vi gå in i själva materialet, säger Anders Hultqvist. Helena Wessman menar att dekonstruktion inte är något självändamål i sig, utan ett medel som kan sätta musiken i nytt ljus. - Jag har länge försökt sätta ord på musikens och musikframförandens kvaliteter. Det är lätt att tycka att något är bra eller dåligt, men det är inte lika enkelt att förklara varför. Hittar vi orden kan vi förhoppningsvis utveckla kvalitetsdiskussionen, problematisera mer och väga olika kvalitetsaspekter mot varandra, säger Helena Wessman.

26  //  KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE  2011

Resultatet av dekonstruktionen av Beethovens verk övertygade inte Johan Stern som menar att det var för små ändringar för att man antingen skulle älska eller hata bearbetningen. - Den lämnade de flesta likgiltiga vilket inte brukar vara så eftersträvansvärt inom konst, säger Johan Stern. SAMVERKAN FÖR KONSTMUSIKEN - Vi borde ha gjort det här för länge sedan! För mig handlar det om ett grundläggande fel på inställningen till konsten. Om vi ska kunna diskutera innehållet är nyuppsättningar nödvändiga, säger Anders Hultqvist. Johan Sterns bedömning är att den andra bearbetningen, stycket Melancholia, som byggde på Albinonis Adagio blev mest lyckat. - Tekniken i Melancholia är en helt annan och resultatet tveklöst mer lyckosamt. Det bjöd på en intressant och fantasieggande transformering som tog grundmaterialet till en ny dimension. Helena Wessman är nöjd över resultatet, och framhåller vinsten med samverkan mellan Göteborgs Symfonikerna och konstnärliga fakulteten. - Vi svarar för olika i delar av musiklivet och är indirekt beroende av varandra, liksom musiklivet är beroende av att vi kan fungera tillsammans. Det gläder mig att vi hade ett forskningsseminarium i Konserthuset och att vi under ett gemensamt mingel kunde diskutera Hultqvists verk. KONTROVERSIELLT OCH LÄRORIKT Anders Hultqvist menar att det finns ett stort utrymme för dirigenter och musiker att utveckla djärvare tolkningsramar. - Det var intressant att se hur mycket av Beethovens femma som musikerna har i kroppen. Instuderingsprocessen blev den omvända, från kropp till intellekt, istället för tvärtom, säger Anders Hultqvist. Trots att Johan Stern hellre spelar Beethovens femma i original lovordar han Anders Hultqvists projekt i sin helhet. - Projektet var intressant. Inte bara för att det kom klingande verk ur en forskningsmiljö utan också för att det aktualiserade en förtroendekris för främst den nya musikens ständiga jakt på en exakt notation, avslutar Johan Stern.


INTERNATIONALISERING Den internationella aktiviteten har varit hög under året. Dekanus har blivit utsedd till ordförande i nätverket för konstnärlig forskning SAR (Society for Artistic Research) och utbildningsledaren till vice president i ELIA (European League of Institutes of the Arts). Även inom ämnesnätverken, som Cumulus (design) och AEC (musik) är fakulteten aktiv. Verksamheten i Karnatakaregionen i Indien har utvecklats ytterligare, delvis i samarbete med Västra Götalandsregionens kultursekretariat. På hemmaplan har den så kallade avgiftsreformen haft stor inverkan på verksamheten. Trots höga avgifter (högst bland konkurrerande lärosäten i Europa) har fakulteten mottagit fem betalande studenter. Framförallt masterprogrammen inom design vid HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk var framgångsrika, med fyra betalande studenter under hösten. Fakulteten behöver dock arbeta mer med frågan om internationell rekrytering för att inte tappa den internationella miljö som präglar flera av utbildningsmiljöerna. Samarbetet mellan konstnärliga fakulteten, Chalmers och bland annat Hogeschool Sint-Lukas Brussel har resulterat i en större gemensam ansökan kring konst, design, arkitektur och stadsplanering. Fakultetens medarbetare har deltagit aktivt i de europeiska nätverken för konstnärlig forskning European Art Research Network (EARN, bland annat inför en forskningsintervention under 2012 års Documenta) och i StepChange for Higher Arts Research and Education (SHARE) som är det ledande europeiska nätverket för dessa frågor. Fakultetens dekan är ordförande i Society for Artistic Research (SAR), den internationella sammanslutning som står bakom The Journal for Artistic Research (JAR), där också flera av fakultetens medarbetare publicerats och deltagit som reviewers. UTBYTE I USA Steneby, Institutionen för Konsthantverk och Design, har slutit ett avtal med School of Art and Design (SoAD) vid Southern Illinois University Carbondale, som ska underlätta lärar- och studentutbyten. Under året har Heiner Zimmerman, professor vid järn & stål/ offentlig gestaltning, besökt Carbondale som gästlärare och två studenter har varit på utbyten. INTERNATIONELL ARENA I september åkte en buss med tjugofem textilkonststudenter, lärare och textilkonstnärer från HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk till en av världens ledande textilkonstarenor; Kaunas textilkonstbiennal i Litauen. Samtliga var inbjudna att ställa ut tillsammans med samtida internationella textilkonstnärer. STENEBY-ALUMNER I TALLINN I november hölls den tredje upplagan av NEU/NOWfestivalen i Tallinn, Estland. Festivalen ger nyblivna konstnärer och designers möjlighet att nätverka. Hundratals nyexaminerade studenter nominerades av sina respektive lärosäten och 35 valdes ut att delta. Från Steneby, Institutionen för Konsthantverk och Design, åkte fyra alumner från Möbeldesign med

inriktning mot trä. Gruppen kallar sig ’Åker Collective’ och arbetar med hållbar design. KONST OCH DEMOKRATI Högskolan för scen och musik fick som enda institution vid Göteborgs universitet ett så kallat Intensive Project inom EU 2011-14. Detta internationella projekt med namnet ”Interdisciplinary Involvement and Community Spaces” handlar bland annat om att undersöka sociala, etniska, politiska likheter och olikheter inom en demokrati via konsten och i dess olika uttrycksformer. Studenterna kommer från olika grenar av konst/estetiska uttryck som till exempel arkitektur, design, musik, bildkonst, dans och teater. INTERNATIONELL SMYCKEKONST Smyckekonst på HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk, arrangerade seminariet The Ring – Jewel Forever tillsammans med galleri hnoss på Konstepidemin i Göteborg. Internationella föreläsare gav olika perspektiv på temat ringen och 110 ringar ställdes ut. Flera av utställarna var smyckekonstalumner från HDK. INTERNATIONELLT NÄTVERKANDE Under året var drygt 20 procent av de

för Design och Konsthantverk, internationella studenter. Drygt 15 procent av studenterna var på utbyte utomlands vid något av de 60 partneruniversiteten. Även personalen på HDK har varit internationellt aktiva och har besökt Storbritannien, Frankrike, Kenya, Indien, USA, Sydkorea, Färöarna, Australien, Tjeckien, Sydafrika, Spanien, Estland, Litauen, Ungern, Danmark, Norge och Finland. MUSIKALUTBILDNINGSKONFERENS Musical Theatre Educators Alliance (MTEA) är en internationell sammanslutning för skolor som utbildar musikalartister. Organisationens årliga konferens ägde rum på Högskolan för scen och musik. Inom ramen för konferensen ingick bland annat workshops kring sångteknik, dans, en paneldebatt om att översätta musikaler. PROVSJUNGNING FÖR OPERA Operastudenter från nio högskolor i Norden och Baltikum besökte Göteborg för att provsjunga för agenter och operahus den 28 oktober. Samarbetsorganisationen Nordopera arrangerade provsjungningen i samarbete med Högskolan för scen och musik. Under veckan gavs även en intensivkurs för alla tillresande studenter.

400 studenterna på HDK – Högskolan KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 // 27


FILMSKAPANDE i Bangalore och Göteborg I november startade den första kursen i utbytet mellan Filmhögskolan och Suchitra School of Cinema and Dramatic Arts i Bangalore. Utbytet är ett resultat av tre års kontakt mellan de båda skolorna, Västragötalandsregionen och den indiska delstaten Karnataka. Kursen, som heter Filmlabbet – ett utforskande om medveten närvaro i filmskapande, är på 18 högskolepoäng och har två delkurser. Den första förlagd i Bangalore, delstaten Karnatakas huvudstad, den andra i Göteborg. Kursen leddes av Linda Sternö, adjunkt på Filmhögskolan och kursansvarig i Sverige och Leif Eriksson, tidigare lärare på Filmhögskolan och kursansvarig i Bangalore. Tio studenter deltog, fem från Sverige och fem från Indien. - Det här samarbetet är ett led i Filmhögskolans internationaliseringsprocess, säger Gunilla Burstedt, prefekt på Filmhögskolan, som varit med i processen från början. Samarbetet ger både studenter och lärare nya perspektiv och idéer som är en nödvändig kompetens i den nya digitala eran.

ömsesidigt utbyte inom kulturområdet. En ambition var att skapa utbyte på utbildningsnivå inom det konstnärliga området och där såg man Filmhögskolan som en intressant part.

Filmlabbbet. Fotograf: Lena Lind Brynstedt

I en stad befolkad av lika många människor som hela Sverige och i annan kultur blev det en annorlunda tillvaro som de svenska studenterna fick uppleva under kursens första hälft i Bangalore. Likadant blev det för de indiska studenterna när de kom till Sverige, som många besökte Europa för första gången.

Sedan 2009 har kontakter knutits och en avsiktsförklaring undertecknats mellan Filmhögskolan och Suchitra School of Cinema and Dramatic Arts, en nystartad filmregiskola vars ledning har lång konstnärlig och pedagogisk erfarenhet, som har ambitionen att utbilda en ny generation oberoende filmskapare.

UTBYTE FÖR OBEROENDE FILMSKAPARE Just mötet och kulturutbytet är hörnstenar i projektet Linking Initiative, det fleråriga bilaterala avtal som skrevs 2009 mellan Västra Götalandsregionen och delstatsregeringen i Karnataka. Avtalet innebär ett omfattande,

När Filmhögskolans lärare och tekniker Tommy Spaanheden och informatör och koordinator Lena Lind Brynstedt besökte Bangalore på kursens andra vecka hade en ljudövning just avslutats och en övning om rummets betydelse för bilden just inletts.

28  //  KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE  2011


Från vänster: Jessica Jankert, Linda Sternö, Kishore Kumar Raju Acharya, Freja Andersson, Mattias Jonsson, Sophia Bösch, Shamik Sen Gupta, Pallavi Malur Dattatreya, Maximilien Van Aertyck, Leif Eriksson, Vinoo Krishnan, Bharath Mankude Chandrashekar.. Fotograf: Lena Lind Brynstedt

Sedan var det dags för studenterna att jobba två och två för första gången. Den indiska studenten skulle ta sin svenska kollega till en för henne/ honom betydelsefull plats. Uppdraget var att för svensken gestalta sitt allra första intryck av platsen och för indiern att gestalta vad platsen betyder för henne/honom. INTERNATIONELLA FILMFESTIVALER Under resten av kurstiden arbetade studenterna två och två i flera övningar, en indier och en svensk, ett medvetet val från de kursansvariga. – Viktiga förutsättningar för samarbetet är skolornas värdegemenskap när det gäller konstnärliga och pedagogiska perspektiv, och i frågor kring interkulturellt samarbete, sociala dimensioner och hybriditet, säger Leif Eriksson. I kursen ingick ett moment på temat hybriditet, som ytterligare understryker kulturutbytet. Hybriditet är ett begrepp som visar att när två människor från olika kulturer möts förändras de; dels skapar de något tredje, tidigare okänt, i sitt möte, dels förändras deras egen identitet genom samvaron med den andre.

ljud, bild, rumslighet och människa i aktion, säger Linda Sternö. Inga intervjuer eller berättarröster. Ämnena sträcker sig från ”Huden som aldrig räcker till” med hudblekning, solarium, tatueringar med mera till ”Fiskens väg från hav till tallrik”. Hybriditetsmomentet löpte över hela kursperioden som i Sverige också avslutades med klippning, ljudläggning och visning. Studenterna har även haft föreläsningar med Prakash Belawadi, regissör och konstnärlig ledare på Suchitra School of Cinema and Dramatic Arts, Jaychandran Palazhy, koreograf, Zack O’Yeah, författare från Göteborg som bor i Indien, Axel Danielson, regissör och tidigare student på Filmhögskolan, samt en Final Cutintroduktion av Tommy Spaanheden. Båda vistelserna avslutades med att studenterna deltog i respektive städers internationella filmfestivaler. På filmfestivalen i Bangalore deltog dessutom prefekt Gunilla Burstedt i den internationella juryn. Text: Lena Lind Brynstedt

– Studenterna har jobbat med fyra grundpelare;

KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 // 29


LI K ABEHA N DLING o ch breddad rekr y t eri ng Inom likabehandlingsområdet har följande områden varit prioriterade under året. • Omorganisation: I samband med utvecklingen av konstnärliga fakulteten, liksom i arbetet med förändringen av universitetets organisation, ska likabehandlingsperspektiv tydliggöras och beaktas på alla nivåer. • Verksamhetsintegrering: Likabehandlingsarbetet ska ingå i arbetet på varje nivå av organisationen, utgå från verksamheten och utföras i verksamheten. • Breddad rekrytering: Förutom en ökad satsning på breddad rekrytering av personal och fortsatt utveckling av pågående verksamheter inom området, ska konsekvenser för fakultetens övriga verksamheter belysas och beaktas. Likabehandlingsfrågor finns integrerade i flera av institutionernas kursplaner, i kurslitteratur och i kursutvärderingar. En jämn könsfördelning eftersträvas vid antagning till samtliga program inom fakulteten. En orsak till könsskillnaderna inom vissa program och inriktningar är att ansökningarna, och därmed även antagningarna, speglar en arbetsmarknad som inom vissa områden av tradition är starkt könsbunden.

INTERKULTURELL PEDAGOGIK Lärarutbildningen Bild och visuell Kultur på HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk hade många järn i elden under årets Bok & biblioteksmässa. Bland annat arrangerades seminarier och workshops på temat interkulturell pedagogik i samarbete med Kultur i Väst – Nätverket för interkulturell pedagogik. UTBILDNINGSKEDJA FRÅN FÖRSKOLA TILL UNIVERSITET Högskolan för scen och musik har under året intensifierat samverkan med barnmusikprojektet El Sistema. Den gemensamma visionen är att skapa en utbildningskedja i musik med El Sistema, för- och grundskolor, Angeredsgymnasiet, The Music College och universitetet. Elever och lärare från El Sistema har gjort studiebesök på universitetet, för att ta del av föreläsningar, lyssna på konserter och träffa studenter.

Inom utbildningen på forskarnivå är det en relativt jämn könsfördelning även om det inom respektive ämne är mer ojämnt. En tendens till överrepresentation av kvinnor finns fortfarande inom de pedagogiska ämnena. Fakulteten anordnar varje år en likabehandlingsdag för anställda och studenter i syfte att sprida kunskap om och öka intresset för likabehandlingsfrågor. Årets likabehandlingsdag hölls på engelska och temat var ”Att göra sig hörd i en stor organisation”. Under dagen ingick seminarier med externa föreläsare samt en workshop med gruppdiskussion. Resultatet från gruppdiskussionerna kommer att användas som underlag för fakultetens likabehandlingsplan 2012. Målet för arbetet med breddad rekrytering är att nå nya målgrupper. The Music College i Hammarkullen är ett exempel på detta arbete. Det är en nystartad utbildning som vänder sig till personer med annan musikalisk bakgrund än de som traditionellt antas. Utbildningen ska ge deltagarna nödvändiga verktyg för att söka till högre musikutbildning samtidigt som de utvecklar sin musikalitet och förmåga att spela tillsammans i olika konstellationer. Under året har The Music College Hammarkullen etablerats med Folkhögskolan i Angered som huvudman. Inför hösten 2011 antogs 19 elever.

PEDAGOGIK OCH MAKT Under konferensen Pedagogik och makt i kunskapssamhället ledde Mattias Gunnarsson och Susanne Westerberg från HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk workshopen Det intersubjektiva mellanrummet med fokus på likheter för att förstå sammahang istället för att leta olikheter. Workshopen var ett samarbete med Västra Götalandregionens nätverk för interkulturell pedagogik och Centrum för Urbana Studier i Hammarkullen. MOTAR DISKRIMINERING I fakultetens, samt i respektive institutions, likabehandlingsplan anges nolltolerans avseende trakasserier och kränkande särbehandling. Likabehandlingsgruppen har tagit fram kontaktkort (på svenska och engelska) där uppgifter till likabehandlingsombud och prefekt finns angivna. Under 2011 har kontaktkorten spridits i verksamheten.

30  //  KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE  2011

MUSIK OCH GENUS Högskolan för scen och musik fick 2009 drygt två miljoner kronor från Delegationen för jämställdhet i högskolan och Kulturrådet för att under en treårsperiod driva projektet Musik och genus inom det musik- och musikdramatiska området. Inom ramen för projektet har det under 2011 skett en mängd olika aktiviteter i syfte att medvetandegöra och öka kunskapsnivån kring jämställdhet och genus. Projektet avslutas under 2012. INTERNATIONELLA STUDENTPUBAR I januari hölls den första studentpuben för internationella studenter på Högskolan för scen och musik. Syftet var att få en bild av vilka önskemål dessa studenter har och på så sätt bättre kunna tillgodose deras behov. En del av förfrågningarna har kunnat uppfyllas, bland annat en engelsk version av intranätet. Ytterligare en pubkväll ordnades i november.


UTVECKLINGSPROJEKTET Under 2011 har aktiviteten inom fakultetens utvecklingsprojekt varit intensiv. Projektet genomförs i syfte att vidareutveckla fakultetens position som ett attraktivt alternativ för studenter och lärare, öka det interna samarbetet samt stärka fakultetens konkurrenskraft. I juni 2010 formulerade fakultetens samlade ledningsgrupp en målbild för konstnärliga fakulteten. Målbilden har varit styrande i allt arbete inom utvecklingsprojektet. De fem övergripande målen för konstnärliga fakulteten 2020 är: • Ämnesutvecklande och ämnesöverskridande utbildning och forskning • Högsta kvalitet i utbildning och forskning utifrån dagens och framtidens krav • Gemensam grund för fakulteten • Konsten, utbildningen och forskningen är en synlig och betydelsefull röst i samhället • Effektivt utnyttjande av samtliga resurser för verksamhetens bästa STORT ENGAGEMANG I syfte att ta tillvara medarbetares kompetens och idéer samt säkerställa hög delaktighet i utvecklingsprojektet gavs samtliga medarbetare möjlighet att, i januari 2011, anmäla sitt intresse av att delta. Medarbetarna skickade sina intresseanmälningar till dekan som tillsammans med projektsamordnare bemannade de olika arbets- och referensgrupperna. Studenter erbjöds likaså plats i samtliga delprojekt. Cirka 100 medarbetare har varit delaktiga i projekt- eller referensgrupper. Under våren och hösten genomfördes tio delprojekt, se sammanställning på nästa sida.

DJUP OCH BREDD I KOLLEGIER Med utgångspunkt i de genomförda delprojektens rapporter formulerade den samlade ledningsgruppen ett beslutsunderlag till Konstnärliga fakultetsnämndens möte 8 juni. Beslutsförslaget presenterades i en öppen hearing för fakultetens medarbetare den 19 maj. Fakultetens studenter bjöds in till en separat hearing 18 maj. Enligt fakultetsnämndens beslut ska institutionernas verksamheter organiseras i så kallade institutionskollegier. Institutionskollegiet ska sträva efter att utgöra en komplett miljö, vilket innefattar utbildningsprogram på alla nivåer samt minst en etablerad miljö för forskning/konstnärliga utvecklingsarbeten samt omfatta medarbetare med olika kompetensprofiler. För att stödja det ämnesöverskridande samarbetet beslutade fakultetsnämnden att så kallade fakultetskollegier ska inrättas. För att stimulera skapandet av fakultetskollegier utlystes under hösten särskilda medel av dekanus. 17 ansökningar kom in och sex initiativ tilldelades 20 000 kronor för att diskutera och formulera sig inför bildande av fakultetskollegier. SJU ENHETER BLIR TRE INSTITUTIONER Enligt flera nämndbeslut skulle fakulteten organiseras i två institutioner, som huvudalternativ. För att diskutera förutsättningarna för en två-institutionslösning, där Högskolan för scen och musik kvarstår som en av institutionerna, hölls en temadag den 23 augusti. Frågeställningen som skulle diskuteras var: Vilka möjligheter och hinder finns med en indelning i två institutioner?

KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 // 31


I arbetsgrupper diskuterades frågan som sedan redovisades till projektledningen. I den följande processen tog man stor hänsyn till den övervikt av medarbetare som under temadagen förordat en treinstitutionslösning. Konstnärliga fakultetsnämnden beslutade i enlighet med förslaget att institutionskollegierna kommer att organiseras, med start 1 juli 2012, i tre institutioner enligt följande: Institution X: Institutionskollegierna för: Musikalisk gestaltning – improvisationsoch världsmusik Musikalisk gestaltning – kör-, klaver- och kyrkomusik Musikalisk gestaltning – komposition, teori och musikhistoria Musikalisk gestaltning – klassisk musik Dramatisk gestaltning för scen och film Musikdramatisk gestaltning Musikpedagogik Estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap Institution Y: Institutionskollegierna för: Design Konsthantverk Visuell och materiell kultur i lärarutbildningen Konsthantverk och Design Institution Z: Institutionskollegierna för: Fri konst Institutionskollegium för fotografi Filmisk gestaltning Litterär gestaltning

32  //  KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE  2011

NY ORGANISATION REALISERAS Under senhösten har arbetet med att realisera de nya institutionerna påbörjats. Fyra ledare ansvarar, på uppdrag av dekanus, för att skapa de nya institutionerna i enlighet med fakultetsnämndens beslut. Ledarna är: Staffan Rydén (Institution X), Eva Engstrand och Jeff Kaller (Institution Y) och Maria HirviIjäs (Institution Z). Som stöd har ledarna var sin arbetsgrupp. I november utannonserades tjänsterna som prefekt vid nybildade institution Z och institution Y. Rekryteringsprocessen fortsätter under våren 2012. Under hösten fortsatte även arbetet inom det universitetsgemensamma organisationsprojektet GU förnyas genom att översynen av centrala stödprocesser sattes igång. Resultatet av arbetet kommer att påverka Konstnärliga fakultetens framtida organisation. Genomförda delprojekt under 2011: - Definition av, och indelning i kompetensgrupper, steg 1 och 2 - Institutionernas grundläggande organisations- och ledningsstruktur - Inventering och bemanning av administration och teknik - Rekrytering - Forskarutbildningens organisation - Uppföljning - Ekonomi - Information och kommunikation - Arbetsmiljö - Varumärken/namn


MILJÖ OCH HÅLLBARHET Fakultetens miljöledningssystem är certifierat enligt ISO14001 och registrerat enligt EMAS. Det innebär att fakulteten systematisk följer upp arbetet med att minska den negativa miljöbelastningen och öka den positiva miljöpåverkan. En stor del av arbetet med miljö och hållbar utveckling vid fakulteten syftar till att synliggöra kopplingarna mellan konst och hållbar utveckling. Att bidra till social, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling har fått ett allt större utrymme. Allt oftare talas det om hur det konstnärliga områdets identitetsskapande funktion kan bidra till ett annat samhälle och där dagens ekonomi och tillväxtiver ifrågasätts. 

Designprogrammet på grundnivå vid HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk, är exempel på en utbildning som inbegriper samtliga aspekter av begreppet hållbar utveckling. Hållbar utveckling är även integrerat i flera av kandidatprogrammets kurser. Det ingår bland annat som examinationskrav att studenten ska kunna reflektera över hur deras arbete förhåller sig till hållbar utveckling. Hållbar utveckling i designprogrammet på avancerad nivå på HDK har under de senaste åren utvecklats med syfte att ge studenter kunskap om social design och hållbar utveckling i tre dimensioner; ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Enskilda studentprojekt och grupperingar med ett hållbart designinnehåll är ofta förekommande, även som examensprojekt.

KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 // 33


MILJÖEXPEDITION i det arktiska landskapet Med fokus på historiska expeditioner i det arktiska landskapet genomförde Högskolan för fotografi i samarbete med PolarQuest en konstnärlig och vetenskaplig expedition till Svalbard med fartyget M/S Stockholm. Projektet gick under namnet ’Expedition Svalbard 2011: Art, Science and the Research Journey’. Resan gick från nordvästra Spetsbergen, till norr om Nordostlandet och Sjuøyane med besök på Phippsøya.

Svalbard. Fotograf för historiska bilder från 1872-1873: Axel Enwall. Dessa bilder används med tillstånd av Dan-Axel Hallbäck. Fotograf för färgbilder 2011: Tyrone Martinsson

Forskningsledare Tyrone Martinsson, som ansvarade för projektet tillsammans med professor Hans Hedberg, berättar om hur idén uppstod. - Vi diskuterade expeditionen som metod för att sammanföra konst och vetenskap. Humaniora hade tidigare en mer självklar roll i det vetenskapliga arbetet under expeditioner. Denna roll behöver vi återta då det ger goda förutsättningar för att skapa intressanta tvärvetenskapliga frågor och möjligheter för humaniorabaserad forskning, då inte minst kring miljö och klimat. Tyrone Martinsson förklarar att syftet med expeditionen var att sammanföra konstnärer och klimatforskare från olika discipliner att under fältmässiga former följa ett arktiskt landskap i förändring. Det som händer i det stora kan diskuteras utifrån ett mikroexempel av en arktisk miljö. - Arktis är en av vår tids mest symboliska platser där den mänskliga kulturens framtida livsvillkor blir som mest påtagliga. Vi utgick från tidigare expeditioners observationer från landskapet, i första hand i ord och bild.

34  //  KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE  2011

Det övergripande målet med forskarmötet var att belysa frågor kring landskap i förändring, människans attityd till naturen och klimatförändringars påverkan på miljö och livsvillkor. Det levande landskapet, historien och reflektioner kring frågor om framtiden, människans attityder i förhållande till vår natur och förutsättningar för att förändra attityder när det gäller exploatering av naturresurser var i fokus under resan. RESA I ORD OCH BILD Att expeditionen utspelades just på Svalbard berodde på platsens historia av svenska expeditioner och vetenskapligt arbete. Som en följd av detta finns en stor mängd dokumentation som kan användas för en dialog med historiska vetenskapliga resor i området. Under expeditionen samlades material in för produktion av en film och en bok. Materialet bestod av reflektioner, dokumentation och möten med det arktiska landskapet och platsspecifika historier knutna till expeditionens rutt. Samtliga deltagare bjöds in att, utifrån disciplin, kunskap och profession, bidra till resultatet.


Svalbard. Fotograf för historiska bilder från 1872-1873: Axel Enwall. Dessa bilder används med tillstånd av Dan-Axel Hallbäck. Fotograf för färgbilder 2011: Tyrone Martinsson

Expeditionen bidrog också med förstudier till ett fältarbete på nordvästra Svalbard sommaren 2012. Fältarbetet är en del av det Vetenskapsrådet finansierade projektet Refotografi: en dialog med historia i ett arktiskt landskap.

- Det var en utmaning att få människor som i sitt arbete normalt sett inte arbetar med miljö och klimat att ändå reflektera över detta perspektiv. Alla kan ju inte arbeta med det men alla har ändå något att bidra med, understryker Tyrone Martinsson.

- Genom expeditionen lyckades jag och Pelle Holmlund [glaciolog och professor vid Stockholms universitet] göra intressanta studier av glaciärer med hjälp av historiska bilder. Det blev ett ovärderligt tillfälle att koppla ihop resan med mitt kommande VR-projekt om det arktiska landskapet, förklarar Tyrone Martinsson.

Tyrone Martinsson är stolt över att han och Hans Hedberg lyckades utföra projektet och involvera intressanta deltagare som gästforskaren och konstnären Sophie Calle.

ENGAGEMANG FÖR MILJÖ OCH KLIMAT Tyrone Martinsson berättar att den största utmaningen var att rent praktiskt få ihop och hålla samman projektet under hela resan, från det att deltagarna klev på fartyget i Longyearbyen på Svalbard. Att engagera deltagarna i ett projekt kring konstens roll för avgörande frågor som rör klimat och miljö var inte helt lätt.

- Jag tycker vi lyckades bättre än jag vågat hoppas på. Gruppen på tolv deltagare från sex olika länder blev snabbt en sammansvetsad grupp och det fanns ett intresse ombord för varandras kunskaper och erfarenheter. Detta ledde till att trots de bakgrunder och intressen som fanns representerade på fartyget, har alla velat bidra till det gemensamma resultatet.

KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 // 35


PE RSO NA L Under året har organisatoriska förändringsarbeten och kartläggningar genomförts vid hela universitetet, vid fakulteten och vid flera av fakultetens institutioner. Flera förändringsoch utvecklingsprocesser har kommit in i en implementerande fas. Även Konstnärliga fakultetens verksamhetsutvecklingsprojekt har kommit in i en implementerande fas vilket ställer ökade krav på HR-insatser inom bemanning, rekrytering, arbetsmiljöfrågor med mera. Ett delprojekt har under projektets gång haft fokus på arbetsmiljörisker i samband med förändringsarbetet i syfte att minska risker, arbeta förebyggande och tidigt upptäcka ohälsa bland medarbetarna. Orsakssamband kan vara svåra att bedöma och mäta, men det kan konstateras att sjukfrånvaron inte har ökat under året och att en genomförd arbetsmiljöundersökning under våren indikerade en oro men också en samsyn kring problemformuleringen och en positiv förväntan att förändringsarbetet kan resultera i effektivare verksamhet och bättre arbetsförhållanden. I januari fick universitet och högskolor större möjligheter att själva utforma sin organisation. Detta har resulterat i att institutionerna har fått större delaktighet och påverkan på processen vid rekrytering av lektor och professor. En annan effekt av ändringarna i Högskoleförordningen är begränsningen i verksamhetens möjligheter att tidsbegränsa anställningar, såsom adjungerade adjunkter och timlärare. Det innebär en minskad flexibilitet i att möta nya förutsättningar, men också att medarbetare kan få tryggare anställningsförhållanden. Effekterna kan förväntas visa sig inom två till fyra år, då LAS-gränserna uppnås. Som en bieffekt av ändringar i Högskoleförordningen inlämnades, i samband med att reformen trädde i kraft, ett stort antal befordringsansökningar. Under året har sju av dessa lärare blivit befordrade till lektor eller professor.

36  //  KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE  2011

Ett prioriterat mål vid Konstnärliga fakulteten är att öka andelen lärare med högskolepedagogisk utbildning. Under 2011 har 48 lärare och doktorander gått någon av de tre kurserna om totalt 15 hp. Handläggningsordning och rutiner för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter har utvecklats och under året har 11 medarbetare blivit validerade. Under 2010 utredde Lokala arbetsmiljökommittén fakultetens besöksstatistik vid Previa och konstaterat att det nära samarbetet mellan fakultetens chefer/personalfunktionen och företagshälsovården är värdefull och påverkar medarbetarnas användande av Previas resurser. Inför 2011 beslutades att ytterligare utveckla samarbetet med anledning av de pågående förändringsprocesserna vid fakulteten och universitetet. Previa har under 2011 varit en aktiv part och stöd för delprojekt arbetsmiljö i arbetet med att genomföra riskbedömning, arbetsmiljöenkät och utbildning i förändringsledning för cheferna. Inom arbetsmiljöområdet har fakulteten prioriterat att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön som en konsekvens av fakultetens pågående verksamhetsutvecklingsprojekt. Arbetet har fokuserat på strategier för ett samlat grepp om riskbedömning, hantering av förändringsstress för personal och ledning, samt informationsspridning kring projektet och dess resultat i syfte att minimera oro och ovisshet. Åtgärder som genomförts under året är bland annat en psykosocial arbetsmiljöenkät till all personal, utbildning i förändringsledning av chefer och arbetsmiljöombud och medarbetarsamtal med fokus på förändringsarbetet. Arbetet med omorganisationerna på fakulteten och Göteborgs universitet är en viktig fråga inom personalområdet även nästa år. Inom fakulteten sker rekrytering till samtliga ledarskapsuppdrag. Samordning och enhetlighet står i fokus. Bland annat kommer Konstnärliga fakulteten att i februari börja med Erekrytering, det vill säga digitala ansökningar.


ANSTÄLLDA VID FAKULTETEN 2011

Kvinna  

Man  

2010 Totalt  

Kvinna  

Man  

2009 Totalt  

Kvinna  

Man  

Antal anställda   Professorer inkl adjungerade Universitetslektorer Universitetsadjunkter TA-personal Annan undervisande och forskande personal Totalt 1)

Totalt  

Heltidsekvivalenter   Professorer inkl adjungerade Universitetslektorer Universitetsadjunkter TA- personal Annan undervisande och forskande personal Totalt

Totalt  

Kvinna  

Man  

Totalt  

Kvinna  

Man  

Totalt  

Kvinna  

Man  

38 55 130 110

32 % 38 % 39 % 59 %

68 % 62 % 61 % 41 %

38 49 121 109

34 % 41 % 37 % 60 %

66 % 59 % 63 % 40 %

37 46 104 100

32 % 39 % 34 % 60 %

68 % 61 % 66 % 40 %

19 379

53 % 176

47 % 203

25 368

24 % 167

76 % 201

58 336

41 % 147

59 % 189

21,7 41,2 72,5 99,0

6,4 15,6 28,4 56,8

15,3 25,6 44,1 42,2

22,6 36,5 65,7 97,3

7,3 14,6 25,0 57,2

15,2 21,9 40,7 40,1

20,18 34,75 57,11 88,40

5,98 13,55 19,83 51,2

14,20 21,20 37,28 37,20

9,5 274,7

3,8 128,1

5,7 146,6

12,7 267,3

11,0 123,9

12,7 143,3

42,10 242,54

20,3 110,86

21,80 131,68

1) Visar antalet personer (huvuden) anställda vid fakulteten respektive antalet anställningar inom varje kategori (en anställd kan ha fler anställningar).

Inom fakulteten arbetar 378 personer, eller 275 årsarbetare. Det är en ökning med 10 anställda jämfört med föregående år. Ökningen är särskilt tydlig inom kategorin undervisande personal. 17 procent av den undervisande personalen professorer, 25 procent lektorer och 58 procent adjunkter, vilket är ungefär samma fördelning som 2010.

Av de anställda är 46 procent kvinnor och 54 procent män vilket innebär att fakulteten i sin helhet har en jämn könsfördelning (40/60). Totalt sett är könsfördelningen på fakultetsnivå något bättre än föregående år. Skillnaderna har dock ökat för professorer och lektorer. Adjunkterna, som har störst obalans, har minskat könsskillnaden under året. Även TA-personalen har förbättrat sina siffror.

TILLSVIDAREANSTÄLLNINGAR   Kategori Undervisande personal Annan und. och/eller forskande personal Teknisk personal Administrativ personal Bibliotekspersonal Forskarstuderande Totalt

Totalt tv 76 4 25 58 1 0 164

vt 65 1 2 12 1 30 111

Ett av målen i fakultetens kompetensförsörjningsplan 2009-2011 är att öka andelen tillsvidareanställningar. 2011 har andelen tillsvidareanställningar (exklusive forskarstuderande) minskat med en procentenhet, till 57 procent. Fakulteten ligger under snittet vid Göteborgs

-29 tv 0 0 0 3 0 0 3

vt 1 0 1 1 0 0 3

30-49 tv 28 1 13 31 1 0 73

vt 39 0 2 8 0 21 70

50tv 49 3 12 24 1 0 89

vt 25 1 0 3 1 9 39

universitet vilket beror på fakultetens möjlighet att anställa på konstnärlig grund i upp till 10 år. Av de anställda är könsfördelningen jämn. Sju anställningar är förlängningar (4 män, 3 kvinnor). Av två nyrekryteringar är en man och en kvinna.

KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 // 37


PROFESSORSANSTÄLLNINGAR 2011 Nyanställda/förlängda professorer Män Kvinnor Totalt

Antal 5 4 9

2010 Procent 56 % 44 %  

Antal 7 4 11

Konstnärliga fakulteten har vid utgången av året 43 inskrivna doktorander. Av dessa är 17 män och 26 kvinnor. Tre doktorander (2 män och 1 kvinna) är knutna till två andra lärosäten (LTH och Konstfack) i väntan på dessa lärosä tens rätt att utfärda konstnärlig doktorsexamen.

2009 Procent 64 % 36 %  

Antal 9 2 11

Procent 82 % 18 %  

Räknat i årsarbetare har fakulteten 30 doktorander, varav majoriteten är mellan 30-49 år. Antalet rekryteringar av professorer har sjunkit något under året, vilket kan bero på en viss avvaktan med anledning av de väntade organisationsförändringarna vid fakulteten.

PENSIONSAVGÅNGAR Kategori Professorer TA-personal Underv. och forsk Universitetsadjunkt Universitetslektor Summa

2012 3 3 0 0 3 9

2013 2 0 0 0 1 3

2014 0 1 0 0 2 3

2015 0 3 0 1 1 5

2016 0 4 0 2 1 7

S:a 5 11 0 3 8 27

Antal tillsvidareanställd personal som fyller 65 år 2012- 2016

Fakulteten har ett jämt flöde av förnyelse tack vare de tidsbegränsade anställningarna för lärare på konstnärlig grund. Stora pensionsavgångar är därför inte att vänta. Av fakultetens anställda är störst andel (52 procent) mellan 30-49 år. 46 procent är över 50 år. Endast 2 procent av de anställda är under 29 år. För lärarna kan en orsak vara att det tar tid för

konstnärer att etablera sig, både konstnärligt och pedagogiskt. Utbildningen är dessutom lång och många går på förberedande utbildningar innan högskolestudier. Inom TA-området är personalrörligheten låg och medelåldern relativt hög. En generationsväxling har inletts och på sikt kan åldersspridningen öka med nyrekryteringar.

SJUKFRÅNVARO Sjukfrånvaron vid universitetet ligger på 2,2 procent, en ökning med en procent sedan 2010. Vid konstnärliga fakulteten ligger sjukfrånvaron på 2,9 procent, vilket är samma nivå som föregående år. En klar majoritet av de långtidssjukskrivna är kvinnor (81 procent). De långa sjukfallen är övervägande av psykosocial karaktär och en majoritet av sjukfallen har pågått under ett flertal år. Sjukfallen är relativt jämt fördelade över

38  //  KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE  2011

fakulteten, med undantag av de små institutionerna, samt bland doktoranderna. Fakulteten har under året arbetat för att minska sjukfrånvaron genom utbildning av chefer och ett fördjupat samarbete med företagshälsovården i syfte att arbeta förebyggande och snabbt reagera när arbetsgrupper eller medarbetare blir sjuka eller visar symptom på ohälsa.


E KO NOMI Konstnärliga fakulteten redovisade ett underskott på 43 miljoner kronor. En av anledningarna är att externfinansierade projekt avräknats med underskott på 2011 med cirka 7,5 miljoner kronor. Samma projekt avräknades även året innan men då med överskott. Orsaken är att projekten från start inte försetts med de korrekta avslutsdatum som framgår av bidragsunderlagen. De aktuella projektens avslutsdatum rättades under 2011. Vidare har nämnden reglerat äldre underskott från orgelforskningsuppdrag till en kostnad av cirka 4 miljoner kronor. Därtill

har medfinansieringen av externfinansierad verksamhet med start före 2009 kostat nämnden cirka 4 miljoner kronor mer än budgeterat. Det egna kapitalet uppgår efter 2011 års utgång till +15 miljoner kronor. Grundutbildning omsatte 261 miljoner kronor vilket är en minskning med 3 miljoner kronor mot året innan. Anslagen minskade med 3 miljoner kronor till följd av ett minskat utbildningsuppdrag. Personalkostnaderna ökade med 10 miljoner kronor varav semesterlöneskulden

utgör 2 miljoner kronor. Utfallet är delvis ett resultat av lönerevisionen som blev mer kostsam än budgeterat. Lokalkostnaderna ökade med 9 miljoner kronor vilket är en effekt av att andelen lönekostnader inom kärnverksamheten grundutbildning blev betydligt större 2011. Det är lönekostnaderna som styr hur lokalkostnaderna fördelas. Grundutbildningens kostnader för stödverksamheten (indirekta kostnader) minskade till 86 miljoner kronor från att året innan ha kostat 97 miljoner kronor.

RESULTATRÄKNING grundutbildning (mkr) INTÄKTER

2011 2010 2009

Anslag

251 254 244

Bidrag och uppdrag

2

3

6

Övriga intäkter

8

7

10

261 264 260 KOSTNADER

Personal

-97 -87 -81

Lokaler

-57 -48 43

Avskrivningar -5 -5 -5 Indirekta kostnader 1)

-86

-97

-99

Interna kostnader -4 -1 -7 Övrig drift

-23

-18

-15

-272 -256 -250 Saldo transfereringar -1 -1 Verksamhetsutfall

-12 8

9

forskning (mkr) INTÄKTER

2011 2010 2009

Anslag

40 39 37

Bidrag och uppdrag

20

23

26

Övriga intäkter

-4

29

8

56 91 71 KOSTNADER Personal

-33 -27 -23

Lokaler -7 -6 -7 Avskrivningar -1 -1 -1 Indirekta kostnader 1)

-23

Interna kostnader

-13 -18 -6

-21

Övrig drift

-9

-10

-20 -7

-86 -83 -64 Saldo transfereringar -1 -2 -8

1) Indirekta kostnader= stödverksamhetens samliga kostnader (personal, lokaler, avskrivningar och övrig drift).

Omsättningen inom forskning/forskarutbildningen blev 56 miljoner kronor. Anslagen ökade med 1 miljon kronor (+2,5 %) medan bidragen minskade med 3 miljoner kronor (-13 %). Den stora skillnaden mot föregående år är att flera externfinansierade forskningsprojekt periodiserats med ett negativt utfall till följd av att projektens slutdatum korrigerades. Den relativt höga omsättningen 2010 på 91 miljoner kronor innehöll periodiseringar med positivt utfall på grund av att slutdatumet 2010-12-31 senare visade sig vara felaktigt. Personalkostnaderna ökade med 6 miljoner kronor varav 1 miljon kronor avser doktorandlöner. De externa bidragsintäkterna till grundutbildningen blev 1 miljon kronor. Det största enskilda bidraget var på 250 tusen kronor. Det var från Stiftelsen Anna Ahrenbergs fond till Högskolan för scen

och musik. Bidraget skulle användas till en gästlärare i violinspel. HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk, fick ett uppdrag från Skolverket vilket genererade 1 miljon kronor i uppdragsintäkt. Pengarna ska användas till ett utredningsuppdrag inom lärarutbildningen för bild, musik och slöjd. Fakultetens forskningsbidrag uppgick till 16 miljoner kronor vilket är 2 miljoner kronor mindre än året innan. Vetenskapsrådet (VR) är den största givaren med 6 miljoner kronor, följd av Sida respektive Torsten Söderbergs stiftelse med drygt 2 miljoner kronor vardera. Orgelforskningen vid centrumbildningen GOArt inom Högskolan för scen och musik, fick den största andelen av VR-bidraget på 2,5 miljoner kronor. Bidraget från Sida avser ett flerårigt samarbetsprojekt med Palestina inom musik-

området. HDK – Högskolan för Design och Konsthantverk mottog 1,5 miljoner kronor från Torsten Söderbergs stiftelse till en professur i Design management. De externa uppdragsintäkterna inom forskningen blev drygt 3 miljoner kronor och avser uppdragsforskningen inom centrumbildningen GOArt. Lokalkostnaderna för kärnverksamheten ökade med 10 miljoner kronor. Lokalkostnaderna fördelas efter lönekostnad och kärnverksamhetens andel av lönekostnader blev betydligt större för 2011 än året innan. Nivån på avskrivningar för kärnverksamheten ligger kvar på 6 miljoner kronor, vilket är samma nivå som de tre senaste åren.

KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 // 39

Verksamhetsberättelse 2011: Konstnärliga fakulteten  

Publikationen sammanfattar verksamheten inom den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet, 2011.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you