16
Nyheter
BIODIVERSITET
– ett ord på allas läppar? Ja, det är målet för Göteborgs centrum för globala biodiversitets studier som inrättas den 1 januari nästa år. – Det handlar om att samla alla institutioner i Göteborgsregionen som redan arbetar med biologisk mångfald. På så sätt kan vi förbättra forskningen samtidigt som vi engagerar allmänheten på ett alldeles nytt sätt, förklarar föreståndaren Alexandre Antonelli.
med identifiering av arter och samtidigt bidra med värdefull kunskap om var olika djur eller växter finns. Det ska också gå att tävla om vem som är bäst på att känna igen en art, för precis som barn snabbt lär sig namnet på alla Pokémonfigurer genom ett mobilspel borde man kunna lära sig namnet på växter och djur på liknande sätt.
intressant på en mängd olika sätt, påpekar Alexandre Antonelli, professor i systematik och biodiversitet samt föreståndare för det nya centrumet. – Dels finns en mängd spännande forskningsfrågor som behöver utredas, som olika arters utveckling, vad som styr att en art överlever klimatförändringar men inte en annan samt varför somliga geografiska platser har så rik mångfald medan andra är så artfattiga. Men mångfalden har också ekonomisk betydelse, exempelvis när det gäller att utvinna nya mediciner eller skapa material till kläder och byggnader. Dessutom är förstås biodiversiteten viktig i sig. När en art dör ut kan hela ekosystemet rubbas med oöverblickbara konsekvenser. Att ett centrum för biodiversitet etableras just i Göteborgsområdet beror på att det redan finns ett stort antal verksamheter här som arbetar med frågorna på olika sätt, berättar Alexandre Antonelli.
G ÖT E B O RG S U N I V E R S IT E T är redan internationellt framgångsrikt när det gäller forskning om biodiversitet, påpekar Alexandre Antonelli. – Vi publicerar rikligt och i högrankade tidskrifter och har fått anslag från till exempel Europeiska forskningsrådet ERC, Wallenbergstiftelserna och Vetenskapsrådet. Och vi har redan flera världsledande samlingar i vårt herbarium, bland annat en jättestor med växtarter från Ecuador. Även våra samarbetspartner har viktiga och världsunika samlingar, som Naturhistoriska museet och Botaniska trädgården. Men vi skulle behöva bygga ut och modernisera laboratorieverksamheten, exempelvis med robotar som kan sköta sekvenseringen av arter mycket snabbare än en människa. En av centrumets viktigaste uppgifter blir att också skydda de arter som finns idag. – För att göra det behöver vi samarbeta ännu mer, exempelvis med Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen och Centrum för biologisk mångfald i Uppsala.
B I O LO G I S K M Å N G FA LD Ä R
– C E N T R U M E T I N N E BÄ R inledningsvis ett samarbete mellan 13 olika institutioner i västra Sverige. Förutom ett antal organ inom GU ingår också Göteborgs botaniska trädgård, Sjöfartsmuseet Akvariet, Göteborgs naturhistoriska museum, Nordens Ark, Universeum, Havets Hus samt institutionen för energi och miljö vid Chalmers. Att så många verksamheter behöver samarbeta är bara naturligt; biodiversitet är ett tvärvetenskapligt område som innehåller systematik, ekologi, bevarandebiologi, matematik, geografi, genetik och mycket mer. Min förhoppning är därför att kunna fokusera på de olika frågorna istället för på vilken myndighet eller organisation olika medarbetare tillhör. Centrumet har dels målet att vidareutveckla forskningen inom biologisk mångfald
i Göteborgsområdet, dels att genom olika sorters utåtriktad verksamhet överbrygga gapet mellan forskare och allmänhet. – Man kan säga att verksamheten ska bygga på fyra pelare: upptäcka, lära sig, utforska och skydda, förklarar Alexandre Antonelli. Exempelvis vill vi öka medvetenheten om alla de tiotusentals arter som finns på nära håll, inte bara i Universeums regnskog utan faktiskt också i den egna trädgården eller skogsdungen. När det gäller utbildning vill centrumet vända sig till alla åldrar. – Ett exempel på hur man kan arbeta är Naturvetenskapliga fakultetens Upptäckarklubb som är till för barn på mellanstadiet. Där har jag själv letat myror och beundrat blåskimrande skalbaggar tillsammans med femte klassare. Men annars spelar lärarna i skolan en enormt viktig roll när det gäller att fånga elevernas intresse. Förr fick alla barn samla växter och göra egna herbarier i skolan, idag sprider sig istället artblindheten. MODERN TEKNIK KAN
»Förr fick alla barn samla växter i sko lan, idag sprider sig istället artblind heten.«
också bidra till ökat ALEXANDRE naturintresse. Ett ANTONELLI exempel är företaget Bionote som Alexandre Antonelli startat tillsammans med kollegan Erik Thorelli. Tanken är att lansera en app där intresserade kan ladda upp naturbilder, exempelvis på fåglar eller blommor de sett under skogspromenaden, som de sedan kan dela med forskare och andra naturintresserade från hela världen. På så sätt kan man få professionell hjälp
M Ä N N I S KO R H A R O F TA en ganska skev bild av varför mångfald är viktigt, menar Alexandre Antonelli. – Att engagera allmänheten för pandor, isbjörnar eller någon ovanlig blomma är inte så svårt eftersom vi har en tendens att känna med ögonen, det som är ståtligt eller vackert tycker vi är viktigt. Men vi måste få människor att inse att även arter som kanske inte är så gulliga kan ha stor betydelse. Einstein lär exempelvis ha sagt att om jordens alla bin försvinner har vi människor högst fem år kvar att leva. Att det ligger något i det börjar allt fler nu bli medvetna om. För även om kunskapen om naturen generellt sett minskat, är Alexandre Antonelli övertygad om att intresset finns.