Reportage
Bank för lungor, hjärta och kärl En världsunik forskningsstudie med en kunskapsbank för forskare inom hjärt-, kärl- och lungsjukdomar med data från 30 000 deltagare, så kan man sammanfatta SCAPIS. – Kunskapsbanken växer hela tiden och forskningsprojekten blir större. Bland annat pågår forskning om så olika ämnen som hur genetik, biomarkörer, osteoporos och luftföroreningar påverkar hjärt-kärl- och lunghälsan, förklarar Göran Bergström, huvudansvarig för SCAPIS. SCAPIS innehåller prover och bilder
från 30 000 slumpvis utvalda friska del tagare mellan 50 och 64 år, som samlats in åren 2013–2018. Deltagarna har under 2–3 dagar genomgått grundliga hälsoun dersökningar vid något av de samver kande universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala. Det har bland annat gjort skiktröntgen, ultraljudsundersökningar samt tester av lungfunktion. De har även fått svara på frågor om kost och livsstil. Banken, som är världsunik inom hjärt-, kärl- och lungforskning, öppnade den 17 mars 2021, berättar Eva Karin Anderberg, samordnare vid SCAPIS-kontoret. – Man kan kalla SCAPIS för en sorts webbshop där forskarna kan klicka i vilka av cirka 1 500 variabler de är intresserade av. Det kan exempelvis handla om längd, vikt, särskilda biomarkörer eller om något som har med livsstil att göra. I det digra materialet finns också 2 500 bilder av varje deltagares kranskärl, lungor och fettfördelning i kroppen. – Bilderna håller just på att tillgänglig göras, vilket är ett omfångsrikt arbete. Allt material finns samlat här i Göteborg, så det är hit forskarna skickar in sina
46
GUJOURNALEN DECEMBER 2022
ansökningar. Men även de deltagande sjukhusen har kopior på sina data. Det är IT-enheten vid GU som byggt den infrastruktur som gör att materialet hanteras på ett smidigt och säkert sätt, be rättar Tony Ottosson Gadd, IT-chef på GU.
– Det handlar om en bred uppsätt ning data från sex universitetssjukhus som samlats in och lagrats för att sedan göras tillgängligt för forskares olika frågor. Nytt material tillkommer dessut om hela tiden genom nya forskningspro jekt. Informationsdelningen måste självklart ske på ett säkert sätt som inte bryter deltagarnas förtroende. IT-enhe ten bygger just nu en lösning för att skapa en säker IT-miljö för forskning och forskningsdata. I det arbetet kommer vi att ha nytta av erfarenheterna från SCAPIS-projektet.
ansökan går vanligen fort, på ett par veckor. Än så länge är det bara forskare vid svenska myndigheter som har tillgång till datan, förklarar Anna Frick. – Regelverket är komplicerat i Sverige men det är ännu krångligare att dela data internationellt. Men förhoppningsvis kommer det att bli möjligt så småningom. Samtliga 30 000 deltagare är informerade om vad SCAPIS ska användas till, förklarar Eva Karin Anderberg. – Alla publikationer går att hitta på vår hemsida så att man kan se vad forskningen lett till. Deltagarna bestämmer själva om de vill fortsätta vara med i kunskapsbasen och kan när som helst meddela om de inte önskar medver ka i ett projekt.
Tre större så kallade nyckelpublika
Alla publikationer går att hitta på vår hemsida ... EVA KARIN ANDERBERG
Också GU:s jurister har stöttat, berättar Anna Frick, verksamhetsutveck lare på SCAPIS. – Vi har ju ett komplext regelsystem att förhålla oss till med både GDPR, offentlighetslagstift ning och etikprövning. För att hantera datan på ett säkert sätt har vi satt upp noggranna rutiner: forskaren måste legitimera sig, ha tillstånd från Etikpröv ningsmyndigheten och alla formalia måste fyllas i. Vi är noggranna dels för att de deltagare som generöst ställt upp för forskningen ska veta att allt material hanteras på ett säkert sätt. Men en smidig hantering underlättar förstås också för forskarna. Hanteringen av forsknings
tioner har redan givits ut. Tidskriften Circulation publicerade i september 2021 den första artikeln någonsin som exakt beskriver hur vanlig och svår plackbild ning i kranskärlen är hos människor i övre medelåldern; hela 42 procent av svenskar mellan 50 och 64 år har synliga plack i kranskärlen, trots att de saknar symtom på hjärtsjukdom. Studien visar också att plack i hjärtat debuterar cirka tio år tidigare hos män än hos kvinnor. Ytterligare en nyckelstudie handlar om att kartlägga förekomsten av kronisk luftvägsobstruktion hos rökare, före detta rökare och icke-rökare. Den tredje nyckel studien gäller sambandet mellan nedsatt lungfunktion och hjärt-kärlfunktion. Nya studier är hela tiden på gång, berättar Göran Bergström, professor i kardiovaskulär forskning och huvud ansvarig för SCAPIS. – En ny stor undersökning handlar om hur avgaser och utsläpp under uppväxten påverkar hälsan, en annan studerar sam bandet mellan tarmfloran och hjärt-kärl