__MAIN_TEXT__

Page 11

Bibliometri 

GUJOURNALEN 2 | 2016

11  FOTO: JOHAN WINGBORG

Mest är inte alltid bäst inom konst – Vi har levt i ett idylliskt bibliometrireservat. Nu ska vi plötsligt konkurrera, och det måste vi förhålla oss till. Johan Öberg, forskningssekreterare på Konstnärliga fakultets­ kansliet, ser flera problem med att utvärdera konstnärlig forskning med bibliometriska mått. Samtidigt skrivs idag en ny typ av konst­ historia, när konstnärerna själva beskriver sina kreativa processer.

O N ST N Ä R LI G verksamhet har funnits vid svenska lärosäten under lång tid, men konstnärlig forskning som koncept är tämligen nyetablerat, med början först på 2000-talet. Numera förväntas utövande konstnärer verksamma vid universitetet inordna sig i akademiska traditioner och bedömningsprocesser i samband med till exempel masterarbeten och doktorsavhandlingar. Till detta kommer också metoden att mäta forskningskvalitet genom bibliometriska utvärderingar. Publicering inom konstnärlig forskning innebär inte alltid publicering av en text, utan kan också röra konstnärliga verk. I den resursfördelningsmodell som sedan 2009 gäller vid Göteborgs universitet använder Konstnärliga fakulteten därför ett eget poängsystem. Johan Öberg förklarar att modellen svarar mot det norska kanalsystemet, om än inte helt. – I den norska modellen har olika publiceringskanaler olika hög kvalitet. Inom konstvärlden finns ett oändligt antal olika kanaler, och det vore omöjligt att räkna och kategorisera dem alla. Alltså har vi två olika poängnivåer. Bättre än så kunde vi inte göra det.

– Konstverken måste ofta paketeras om, eftersom det oftast inte handlar om text, förklarar Johan Öberg.

universitetet registreras i GUPEA, antingen i form av fulltextpublicering eller, när copyright förhindrar detta, i form av referenser och metadata. Bedömning av verkens kvalitet görs sedan internt, genom särskilda GUPEA-grupper på de enskilda institutionerna. Ofta krävs också att verken ”paketeras om”, särskilt som det för det mesta inte handlar om text till att börja med, förklarar Johan Öberg. – Man måste beskriva processen, intentionen med verket, och man ska också presentera en tolkning av resultaten. Det är dock långt ifrån alla medarbetare vid fakulteten som registrerar sina verk och mörkertalet är väldigt stort. Henric Benesch FA K U LT E T E N H A R FÅT T tillstånd av universiär universitetslektor på HDK och involverad tetet att räkna konstverk som publikationer, om det är ett verk som har offentliggjorts, kan i processen att utveckla den bibliometriska utvärderingsmodellen för konstnärlig forskdet räknas som forskning. Enligt regelverket ning. Han tror att mörkertalet till stor del ska alla konstnärliga verk som finansieras av

beror på att många fortfarande är ovana vid den här typen av registrering. – Registreringsbiten blir nog ofta en tidstjuv i hela administrationsprocessen. Dessutom är det ofta svårt att se att man som självständig forskare vinner något på registreringen, och till stor del beror detta på att man inte räknar citeringar på samma sätt som inom andra forskningsfält. – ÄV E N O M I N STIT U TI O N E N får pengar för det man registrerar ser konstvetarna ingen direkt egen vinst i det. Inom till exempel medicin kan man ju snabbt räkna antalet citeringar. Det ger direkt feedback på en registrering och det är en modell som fungerar bra inom det fältet, men det är inte säkert att den passar lika bra inom andra fält, säger Henric Benesch. ∑

Profile for University of Gothenburg

GU-Journalen 2-2016  

Vårnumret av GU Journalen som är Göteborgs universitets tidning för medarbetare, 40 sidor. Ur innehållet: Forskarmobilitet på 10 svenska lär...

GU-Journalen 2-2016  

Vårnumret av GU Journalen som är Göteborgs universitets tidning för medarbetare, 40 sidor. Ur innehållet: Forskarmobilitet på 10 svenska lär...