Issuu on Google+

universen en tidning för uppsala universitets medarbetare 

nr 2 2015 årgång 46

Tiggare tvingar oss att ta ställning.

Ökade utsläpp från tjänsteresor sid 6

Erik Hansson , doktorand

i kulturgeografi, sid 12.

Digitaliserat kulturarv öppnar nya möjligheter sid 14 Ny universitets­ direktör på plats sid 20

Luca D’Amario, doktorand vid institutionen för kemi – Ångström, visar hur man tillverkar solceller av blåbär på vetenskapsfestivalen Scifest.

”Vi ska göra saker smartare”

Fokus på administrationen i Kaia-projektet. sid 4


FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Innehåll På vetenskapsfestivalen Scifest fick man bland annat lära sig att tillverka batterier av frukt.

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

AKTUELLT

4 Administrationen i fokus 6 Utsläppen från tjänsteresor ökar 7 Välbesökt vetenskapsfestival 9 Nytt presidium för akademiska senaten

på jobbet

forskning 12 Tiggare utmanar individens moral

Johanna Johansson, ekonomisamordnare på institutionen för kemi på BMC, menar att hennes arbete inte har förändrats så mycket sedan institutionen gick över till den gemensamma lönefunktionen i höstas. FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

10 En dag på enheten för studie- och karriärvägledning

reportage 14 Kulturarvet på fickan – digitalisering ger nya möjligheter

Till sist 19 Poddradio om musikhistoria 19 Toppmöte om antibiotikaresistens på gång

profilen 20 Katarina Bjelke på plats som ny universitetsdirektör

Att verkligen brinna för sitt arbete är viktigt. Katarina Bjelke, universitetsdirektör, om chefsrollen.

ledare Anders Malmberg, prorektor

Tid för samverkan

”Ett brett universitet fordrar ett brett samverkans­ begrepp.”

Det är mycket på gång inom samverkansområdet. I sommar ska vi presentera hur Uppsala universitet arbetar med samverkan för en panel som i Vinnovas regi ska värdera prestationer och kvalitet i samverkan vid svenska lärosäten. I samma veva planerar vi att revidera vårt program för samverkan. Som ett underlag har vi låtit genomföra en kartläggning av samverkansmönster inom universitets olika delar. Uppsala universitet bedriver en omfattande samverkan med det omgivande samhället. Som mycket annat vid vårt decentraliserade universitet sker samverkan i betydande utsträckning på individuella initiativ. Samtidigt är det en tydlig trend att mer organiserade samverkansformer – mötesplatser, plattformar, relationsbyggande, partnerskap – växer fram. Möteskonceptet Aimday har fått stor uppmärksamhet, likaså det breda samarbetsavtal med ABB som undertecknades härom månaden. Andra samverkansrelationer är så självklara att vi ibland glömmer att det handlar om just samverkan. Universitetets partnerskap med Akademiska sjukhuset och landstinget är rimligtvis vår allra­mest utvecklade och djupgående strategiska allians. Också samverkan med Uppsala kommun – runt lärarutbildning och skolutveckling men även på andra områden – är omfattande. I detta nummer av Universen beskrivs EIT Health och EIT Raw Materials – två nya så kallade KIC:ar där Uppsala universitet spelar en aktiv roll. En KIC (Knowledge and Innovation Community) är ett brett europeiskt konsortium bestående av lärosäten, företag och andra organisationer med kompetenser och intressen inom ett definierat område. KIC:en är i första hand en samverkansplattform – ett sätt att stimulera nyttiggörande genom att koppla samma forskning, utbildning och innovation. Ett brett universitet fordrar ett brett samverkansbegrepp. I universitetets mål och strategier betonas att ledstjärnan för samverkan ska vara ömsesidig nytta. Visst samverkar vi för att föra ut kunskaper och nyttiggöra de kompetenser som finns inom universitetet, men lika mycket handlar det om att exponera oss för vad som händer i näringsliv och samhälle och därigenom kunna utveckla vår forskning och utbildning ytterligare.

REDAKTÖR: Josefin Svensson E-POST: universen@uadm.uu.se ADRESS: Universen, Uppsala universitet, Box 256, 751 05, Uppsala BESÖKSADRESS: S:t Olofsgatan 10b TEL: 018-471 19 86 ANSVARIG UTGIVARE: Urban Lindberg LAYOUT: Content Innovation, www.ci.se tryckeri och Papper: Munken Elk Plus 70 gram. Markbladet Tryckeri AB är Svanenmärkt. ADRESSÄNDRING: meddela din personalhandläggare, övriga prenumeranter gör skriftlig anmälan till redaktionen. material: Texter lagras elektroniskt hos Universen. En del textmaterial publiceras också på Internet. Den som sänder material till Universen anses medge elektronisk lagring/publicering. För obeställt material ansvaras ej. ISSN 0346-3664 2

Universen 2 — 2015


FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

FOTO: lars wallin

i korthet Almedalsbiblioteket ett av världens vackraste solenergihus n En internationell arkitektjury har

valt ut Almedalsbiblioteket – delat huvudmannaskap mellan Uppsala universitet och Region Gotland – som en av världens 50 vackraste byggnader där man lyckats kombinera­ funktion med en estetisk tilltalande­ ­lösning. Runt 230 bidrag kom in och bland de 50 utvalda husen kommer fyra från Sverige; Almedalsbiblioteket, Naturrum Vattenrike i Kristianstad, KTH:s auditorium samt ett ­kataloghus.

Dialog om välfärd ger nya perspektiv Möteskonceptet Aimday har på sju år blivit en självklar mötesplats mellan forskare och samhälle. Den 17 mars på Blåsenhus stod välfärd på agendan. – Hur ska vi egentligen mäta kvaliteten i välfärden? Det är en oerhört komplex frågeställning som bara kan besvaras i dialog mellan forskning, myndigheter och professioner, konstaterar Gunnar Gidenstam, projektledare vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det är tisdag förmiddag och på Aimday Välfärd är dagens första gruppsession precis avslutad. Kaffet i Blåsenhus entréhall är dock inte tillräckligt för att

de drygt 110 forskarna och praktikerna på plats ska släppa frågorna riktigt än. – Morgonens samtal bjöd på många spännande perspektiv, inte minst eftersom vi alla har olika bakgrund. Jag är övertygad om att sådana här möten bidrar till nya reflektioner och nätverk över gränserna, säger Linn Boström, forskningsassistent vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Aimday är sedan 2008 ett självklart inslag vid Uppsala universitet. Idén som utvecklats av UU Innovation ger företag och organisationer ett forum för att inom specifika områden ta upp aktuella och verksamhetsnära frågeställningar med akademins forskare.

Universitet klättrar i ranking n Uppsala universitet klättrar uppåt på

årets World Reputation Ranking och återfinns nu i intervallet 81–90. Det är femte gången som Times Higher Education redovisar en rankning som enbart baseras på vilket renommé olika universitet har. Totalt har drygt 10 000

forskare i 142 länder uttalat sig om vilka universitet de uppfattar vara världens främsta inom sitt eget ämne. – Uppsala universitet har haft en positiv trend i de flesta globala rankningar under det senaste året och ingår nu bland världens 100 ledande lärosäten

Gunnar Gidenstam, SKL, var en av deltagarna på Aimday Välfärd.

– Framgången för Aimday tror jag förklaras dels av ett stort behov av mötesplatser, dels av att arenan vi erbjuder är lättsam och effektiv med fokus på dialog vilket genererar ömsesidig näring, säger Cecilia Gullberg, samverkanskoordinator vid UU Innovation. I samma ögonblick är pausen över. Nya frågor väntar, men fler aspekter finns att lyfta på morgonens övningar och raskt beslutas om fortsatta samtal efter dagens slut. – En kollega kom hem från Aimday Public Management med flera nya samverkansprojekt, och jag ser redan nu möjligheter till fördjupad diskussion och framtida samarbeten, säger Gunnar­ Giden­stam innan han återvänder till mötes­borden. Magnus Alsne

på alla de viktiga listorna, säger rektor Eva Åkesson. Harvard, Cambridge, Oxford, MIT, Stanford och Berkeley toppar listan och endast ett svenskt lärosäte finns förutom Uppsala universitet med på topp 100 – Karolinska institutet på plats 45. Anna Malmberg Läs mer: timeshighereducation.co.uk/ world-university-rankings

102 idéer från studenter och forskare fick UU Innovation in

under 2014. Det är en ökning med omkring 40 procent jämfört med tidigare år. Läs mer i UU Innovations årsberättelse. FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Cecilia Gullberg, samverkanskoordinator vid UU Innovation, på Aimday Välfärd som arrangerades på Blåsenhus i mitten av mars.

Dags att anmäla lag till Akademiska rodden n Uppsalas mest prestigefyllda rodd-

tävling firar tio år. Stadens två universitet tävlar om äran att gå segrande ur striden på Fyrisåns vatten. Akademiska rodden är öppen för studenter och anställda vid Uppsala universitet och SLU och avgörs i två klasser; en för studenter och en för anställda. Alla båtar bemannas av fyra personer, två män och två kvinnor, som tävlar om att vara snabbast på 300 meter. Tävlingarna börjar klockan tio och finalerna är planerade till klockan 15 lördagen den 30 maj. Anmäl ditt lag på Akademiska hus webbplats: akademiskahus.se/­ akademiskarodden Universen 2 — 2015

3


Aktuellt Kaia-projektet i korthet n Kaia-projektet är uppdelat

i fyra delprojekt som i sin tur är organiserade i mindre projekt. Gult = genomförda projekt

1

3 IT

2

Medarbetarnas IT- arbetsplats E-lärande Samordnad support Universitetsgemensam driftsmiljö Översyn över system-­ ­förvaltningsmodellen

Student

Ansökan om examen Studieavgifter Etablering av utbytesstudenter Kurs- och program­ information

4 Ekonomi

Projektredovisning och uppföljning Redovisning av anläggningstillgångar In- och utbetalningar Support Leverantörsfakturor Inköp

Lön- och personal

Löneadministration Timanställningar Mottagandeservice Lönetillägg Bisysslor Tjänstledigheter

Kaia – kvalitetsarbete i administrationen

Fokus på kvalitet i Kaia-projektet Att förbättra kvaliteten inom universitets administration och jobba smartare är det övergripande målet med Kaia, ett projekt av det större formatet som i olika former berör alla medarbetare vid universitetet. Kvalitetsarbetet i administrationen – Kaia – drogs igång i början av 2013 av dåvarande universitetsdirektör Ann Fust. Projektets fokus ligger på ekonomi, IT, lön- och personal samt studieadministration där en lång rad delprojekt har identifierats inom respektive område. – Vi är just nu inne i ett intensivt skede när det gäller arbetsflödena inom ekonomi och IT, vid sidan av delprojektet gemensam lön, berättar Therese Iveby Gardell, projektledare sedan november 2013. Till de projekt som redan har genomförts hör etablerandet av en mottagandeservice för internationell personal. Här är det nu möjligt för alla institutioner att erbjuda samma typer av tjänster till internationella medarbetare. Tidigare var det upp till varje institution att organisera mottagandet och det kunde se 4

Universen 2 — 2015

ganska olika ut. Ett annat projekt som implementerats är en gemensam IT-support för hela universitetet. – Förändringsarbetet i Kaia ska verka för att medarbetare och studenter vid olika institutioner och avdelningar får tillgång till samma typer av administrativa tjänster. Så har det inte sett ut tidigare, säger Therese Iveby Gardell. Kaia-projektet vill nå de stordriftsfördelar som finns i en organisation av Uppsala universitets storlek, men det blir ibland tydligt att universitetet är ovant vid att jobba som en gemensam organisation, menar Therese Iveby Gardell. En av svårigheterna är universitetets storlek, en annan hur man ska kommunicera i ett projekt av Kaias format. – Vi har haft en del kommunika-

tionsproblem. I vissa fall har vi inte varit tillräckligt tydliga och det har lett till missförstånd. Men det är också mycket positivt som kommit fram i förankringsarbetet. Medarbetare från olika områden träffas och lär känna varandra. Man börjar diskutera olika roller och frågeställningar och ser möjligheter att skapa nya arbetssätt. Hur mycket räknar universitetet med att spara när alla planerade åtgärder i projektet har genomförts? – Det finns naturligtvis en kostnadsbild, men vi kan inte ge någon prognos i dagsläget. Resultaten beror till stor del på hur verksamheten väljer att hantera de effektiviseringar som uppstår. Många projekt är ännu inte genomförda och det kommer nog att dröja några år innan vi fullt ut kan se effekterna. Therese Iveby Gardell betonar att syftet med Kaia-projektet inte är att minska personalstyrkan. Hon menar att det snarare handlar om vilken typ av kompetens som ska efterfrågas vid nyanställningar. – Vi ska göra saker smartare. Det är

Therese Iveby Gardell, administrativ chef för Campus Gotland och projektledare för Kaia.

viktigt att komma ihåg att det inte är administrationen som är universitetets kärnverksamhet. Administrationen ska stödja universitetets arbete inom forskning, utbildning och samverkan på ett så effektivt sätt som möjligt. Josefin Svensson

Läs mer om Kaia på medarbetarportalen: mp.uu.se


FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

foto: Pernilla Bovin Persson

hallå där Olle Bergström, enhetschef för gemensam personal- och löneadministrativ service vid personalavdelningen.

”Vi ska erbjuda enhetlig service och göra rätt” 1 Varför ska löneadministrationen centraliseras? – Det handlar framför allt om att vi ska uppfylla myndighetskraven och erbjuda samma professionella och enhetliga service till alla medarbetare. Sedan har regeringen beslutat att all statlig löneadministration ska utföras av Statens servicecenter. Anslutningen ska regleras i en förordning som ännu inte har kommit, men när den gör det kan vi tvingas gå med i ett system som ställer ännu högre krav på standardisering. Förhoppningen är att vi kan visa att vi sköter det här både billigare och bättre själva och att vi därför får behålla lönehanteringen hos oss. Men oavsett hur det blir framöver så behöver Uppsala universitet en rättssäker och enhetlig hantering av löneadministrativa ärenden. 2 Hur stora blir besparingarna med en gemensam lönefunktion? – Det här är inte i första hand ett besparingsprojekt, förändringarna genomförs för att vi ska erbjuda en enhetlig service och göra rätt. Enligt våra beräkningar om hur mycket tid man lägger på löneadministration och genom att titta på de institutioner som redan anslutits ser vi att tid motsvarande cirka 20 procent har frigjorts. Om det sedan blir en besparing beror på hur institutionerna fördelar tiden. Vissa lägger den på annat, medan andra har slagit ihop tjänster och gjort besparingar på det viset. Sedan ökar ju också kostnaderna för den centrala löneadministrationen. Vi anställer sju nya lönespecialister hos oss och det blir en fördyring av våra tjänster. 3 Hur ser tidsplanen ut? – Den gemensamma lönefunktionen ska vara utrullad och klar för hela universitetet i slutet av 2015. Förvaltningen anslöts i februari och vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap går med i maj. När det gäller övriga vetenskapsområden jobbar vi med ett intensivt förankringsarbete ute på institutionerna. Det är många som vill vara med i planeringen och det tar lite tid. Josefin Svensson

Johanna Johansson, ekonomisamordnare vid institutionen för kemi – BMC, har jobbat med den gemensamma lönefunktionen sedan oktober förra året.

Ökad centralisering med gemensam lönefunktion En gemensam löneadministration är en del av det pågående kvalitetsarbetet i administration­ en där man har kommit en bra bit på väg. Institutionen för kemi på BMC har provat det nya arbets­ sättet sedan i höstas. Drygt sex månader har passerat sedan institutionen för kemi påbörjade implementeringen av den gemensamma löne­funktionen. Johanna Johansson, ekonomisamordnare, konstaterar att hennes arbete ännu inte har förändrats i någon högre utsträckning. – Jag får ungefär samma frågor som tidigare. Skillnaden är att jag numera hänvisar vidare­till lönespecialisterna vid personalavdelningen. Den gemensamma lönefunktionen innebär framför allt en centralisering av lönehanteringen och i många fall en ökad egenrapportering för medarbetarna. Kvitton ska scannas in och reseräkningar registreras direkt i det adminis-

trativa systemet Primula. Medarbetarna ansöker också själva om friskvårdsersättning och anmäler sjukfrånvaro. Om frågor uppstår ska medarbetaren kontakta Gemensam lön vid personalavdelningen och inte som tidigare gå till sin lokala­ administratör. – På vissa institutioner kan medarbetarna komma med högar av kvitton och få hjälp med allt det administrativa. Hos oss har vi sedan länge krävt in korrekta underlag tillsammans med kvitton och det är nog därför vi inte sett så stor skillnad, säger Johanna Johansson. Institutionen ville vara med som pilot­ institution för att få möjlighet att påverka­ processen. De stod även inför en del personalförändringar och hade intresse av att vara med i ett tidigt skede. – Samarbetet och informationen från personalavdelningen har fungerat bra sedan vi blev pilotinstitution. Vi har haft regelbundna möten och kunnat göra ändringar när det har behövts.

Gemensam lönefunktion för hela universitetet n Sociologiska institutionen, institutio-

nen för folkhälso- och vårdvetenskap och institutionen för kemi på BMC var först ut som pilotinstitutioner i oktober 2014. n I december samma år anslöts personalavdelningen, ekonomiavdelningen, institutionen för bostad och urbanforskning, institutionen för konstvetenskaper, institutionen för moderna

språk, arkeologiska institutionen och institutionen för musikvetenskap. n Universitetsförvaltningen övergick till den gemensamma lönefunktionen i februari 2015 och vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap ska anslutas i maj. n Före årsskiftet ska hela universitetet ha gått över till den gemensamma löne­funktionen.

Det som fungerat mindre bra var den tidiga informationen inför övergången. – De första stormötena sköttes inte så snyggt och man kunde inte svara på de frågor som kom upp. Men sedan vi gick med i projektet har det fungerat bra. Johanna Johansson har ännu inte sparat så mycket tid efter att den gemensamma lönefunktionen införts, men på sikt räknar institutionen med en effektivisering motsvarande omkring en halvtidstjänst. – Vi hoppas att det här ska innebära nya möjligheter och ge oss tid för andra saker, säger hon. En av utmaningarna har varit att nå ut med information om nyordningen. – Vi har skickat e-post med information och kallat till stormöte. Det kom fyra personer på mötet, men man kanske ska se det som att medarbetarna inte tycker att det här är en så stor förändring, säger hon. En av medarbetarna vid institutionen, doktoranden Michael Nordlund, ser först ganska frågande ut när Universen undrar hur den gemensamma lönefunktionen har påverkat hans vardag. – Jag har inte hört begreppet, även om jag vet att mer ligger på mig nu när det gäller rapportering av vissa saker. Personligen har jag inte upplevt det som en belastning, men jag vet att vissa tycker att det är besvärligt. När man väl har lärt sig hur det fungerar är det inga problem, även om vissa system skulle kunna vara mer användarvänliga.

Josefin Svensson

Universen 2 — 2015

5


FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Aktuellt

hallå där Eva Åkesson, rektor

”Det finns absolut en målkonflikt” ”Vi reser mer och mer, både i jobbet och privat”, konstaterar Karolina Kjellberg, miljöchef.

Utsläppen från tjänsteresor ökar Universitetets miljölednings­ organisation med lokala miljö­ ombud börjar sätta sig och elanvändningen i universitetets lokaler minskar. Däremot ökade koldioxidutsläppen från tjänste­ resor med fyra procent under 2014 jämfört med året innan. – Vi reser mer och mer och det här är en jättestor utmaning. Så länge internationalisering är en av våra främsta strategier är det så här, konstaterar Karolina Kjellberg, miljöchef vid byggnadsavdelningen. Totalt sett ökade koldioxidutsläppen från tjänsteresor med drygt fyra procent per årsarbetskraft under 2014 jämfört med 2013. Utsläppen från flygresor under 50 mil ökade med 13 procent medan antalet resta tågkilometer minskade med sex procent. Det framgår av universitetets redovisning av miljöledningsarbetet under 2014. Ett av universitetets miljömål för perioden 2013-2015 är att inte öka utsläppen per årsarbetskraft av klimatpåverkande gaser jämfört med 2012 års nivåer. Det målet är fortfarande inom räckhåll eftersom resandet under 2012 låg på mycket höga nivåer, bland annat till följd av samgåendet med Högskolan på Gotland. – Under perioden 2008-2012 ökade utsläppen med 50 procent med en toppnotering 2012. Jag skulle önska att vi åtmins6

Universen 2 — 2015

tone lyckas landa på en nivå där utsläppen från resor inte ökar, men vi är kanske inte där ännu, säger Karolina Kjellberg. När det gäller miljöledningssystem är målet att universitetet ska ha en process som säkerställer en effektiv styrning av verksamheten för att minska miljöpåverkan. Miljöledningssystemet ska också­ uppfylla de formella krav som finns inom området. – Här har vi jobbat mycket med att införa miljöombud ute på institutionerna och avdelningarna. Det finns nu omkring 80 ombud som fungerar som en kanal mellan den centrala nivån och institutionerna. Vi har också påbörjat arbetet med interna miljörevisioner som ska komma igång efter sommaren, berättar Karolina Kjellberg. kg co2 /årsarbetskraft 1 340

1 322

1 320 1 300 1 266

1 280 1 260 1 240 1 220

1 212

1 207

1 200 1 180 1 160 1 140

2011

2012

2013

2014

Ett annat område där universitetet är på god väg att nå målen är energianvändningen. Universitetet ska minska användningen av el i lokalerna med tio procent under perioden 2013-2015 jämfört med 2012 års nivåer. Här pekar kurvorna åt rätt håll och användningen av el har under 2014 minskat med cirka 15 procent jämfört med 2012. Den kraftiga­minskningen har delvis beräknings­tekniska ­orsaker, men även om hänsyn till detta tas minskar elanvändningen. Flera svenska universitet och högskolor är miljöcertifierade, men att även Uppsala universitet ska blir miljöcertifierat är inget uttalat mål. – Att bli ett miljöcertifierat universitet kräver mycket arbete och ett stort engagemang från hela verksamheten, inklusive ledningen, säger Karolina Kjellberg. En certifiering ställer formella krav på hur arbetet ska vara utformat avseende dokumentation och annat. Det innebär också att externa revisorer granskar miljöarbetet. – Det skulle nog medföra att vi behöver snäppa upp oss några steg och det finns absolut ett värde i det, men än så länge har frågan inte prioriterats av ledningen. För att klara en certifieringsprocess behöver vi mer resurser för miljö­arbetet än vi har i dag, säger Karolina Kjellberg.   

Josefin Svensson

1 Universitetet har som mål att inte öka utsläppen av klimat­ påverkande gaser. Samtidigt är ökad internationalisering en ­uttalad strategi – hur går det ihop? – Vi är ett ledande forsknings­ universitet med många kontakter i världen, och det ska vi också vara. Internationaliseringen är viktig och våra lärare och forskare måste ha möjligheter att kommunicera med omvärlden. Det finns absolut en målkonflikt här, vi ska ta miljö­ hänsyn samtidigt som vi ska delta­ i internationella konferenser och möten. Men målkonflikter har vi i många frågor och vi måste hantera dem ansvarsfullt. 2 Hur hanterar universitets­ ledningen den målkonflikten? – Vi måste se till att när vi reser så gör vi det med så liten miljö­ påverkan som möjligt och öka medvetenheten kring detta. Det kan handla om både stort och smått, som till exempel att ta tjänste­ cykeln eller använda lokala färdmedel i stället för bil. Jag tar till ­exempel gärna tåget, och har ofta telefonkonferenser och möten via Skype. Det här är något som inte syns i statistiken, liksom alla resor vi gör med tåg och lokaltrafik i Stockholmsregionen. Statistiken baseras på de resor som bokats via rese­ byråer och visar inte hela bilden. 3 Uppsala universitet är ännu inte miljöcertifierat – varför inte? – Det är inte en fråga som vi har tagit ställning till, vi har varken sagt ja eller nej. En miljöcertifiering ­mäter inga exakta resultat och s­ äger ingenting om hur miljövänlig organisationen är. Det handlar mer om att man ska jobba systematiskt med miljöfrågor och det gör vi r­ edan. Att genomföra en certifiering är enormt resurskrävande och jag tror att vi kan lägga de resurserna­på ­andra mer effektiva åtgärder.­Vi ska till exempel inrätta lokala­klimat­ fonder där vi kompenserar för flygresor. Medarbetarna ska sedan­ kunna­söka pengar från fonden för lokala miljöprojekt. Det är ett exempel på miljöarbete som jag tror kan ge konkreta resultat. Josefin Svensson


FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Den självkörande bilbanan intresserade många besökare på Scifest.

I en av SciLifeLabs montrar fick besökare med hjälp av fluorescerande handsprit och ultraviolett ljus testa vilka delar av händerna man ofta missar när man smörjer in sig.

Nita Rukminasari, forskare vid institutionen för kemi – Ångström, hjälper elever från Jensen grundskola att ställa in mikroskopen.

Vetenskapsfestival drog fulla hus Hur utvinner man solenergi från blåbär och går det att göra batterier av frukt? Det och mycket annat fick nyfikna besökare lära sig på vetenskapsfestivalen Scifest som gick av stapeln den 19–21 mars. Årets upplaga lockade 7 300 besökare under temat ”Teknologi för liv och hälsa”. I en av Uppsala universitets montrar pågår en workshop där sjätteklassare från Jensen grundskola får lära sig hur man utvinner dna. Eleverna har fått på sig vita rockar och arbetar intresserat vid olika stationer. – Vi är här för att visa vår forskning och vad vi håller på med. Vi har anpassat experimenten efter tre olika ålders-

grupper så att de ska fungera även för gymnasielever, berättar Elias Englund, doktorand, som till vardags forskar i mikrobiell kemi på Ångströmlaboratoriet. SciFest arrangerades i år för fjärde gången av Uppsala universitet i samarbete med bland andra Uppsala kommun och näringslivet. Målet är att skapa ett ökat

intresse för naturvetenskap och teknik. – Det är ett stort tryck från skolorna. Trots att vi har utökat med en extra dag i år har vi inte på långa vägar mättat behovet, säger Sami Vihriälä, projektledare vid Teknat samverkan, samverkansenheten vid vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap. Festivalen pågår i tre dagar, där den tredje dagen är öppen för allmänheten. Inför arrangemanget har man i år försökt öka mångfalden bland besökarna. – Vi har delat ut information om Scifest i Gottsunda centrum, Stenhagen och Gränby centrum. Delar av infor-

mationsmaterialet har också tryckts på olika språk för att öka tillgängligheten, berättar Tobias Blom, projektledare vid Teknat samverkan. I en annan del av utställningshallen visar Kristin Johansson, doktorand i oorganisk kemi, hur man tillverkar batterier med hjälp av frukt. – Det här är ett experiment där man inte behöver kunna allt som ligger bakom för att förstå principen. Jag fick själv testa det här när jag var yngre och minns att jag tyckte det var väldigt kul.

Josefin Svensson

Universen 2 — 2015

7


Aktuellt

EU-satsning på hälsa tar form i Uppsala Vad sker just nu inom EIT Health? – Vi formar en hållbar struktur där konsortiets 52 kärnpartners i 14 länder både ska kunna samarbeta och bedriva en positiv konkurrens om gemensamma resurser. Geografiskt finns högkvarteret i München och det skandinaviska kontoret i Solna medan vi vid Uppsala universitet i första hand fokuserar på att skapa en virtuell organisation tillsammans med bland andra företaget Thermo Fisher, Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län. Hur ska arbetet bedrivas regionalt? – EIT Health bygger på nätverksarbete och vi lägger nu grunden till långsiktig samverkan mellan akademi, industri och offentlig sektor. Bland annat förbereder Thermo Fisher projektet Testbed Mälardalen i syfte att prova nya sam­ arbetsformer inom hälsovårdssystemen. Lyckas det så möjliggörs framtida projekt med helt andra finansiärer, vilket i sin tur bidrar till att stärka Uppsala­ regionens utveckling och attraktionskraft för nyetableringar. Vilka typer av projekt ska Uppsala universitet medverka i? – Vi kommer att ägna stor kraft åt att omsätta forskning i nytta, bland annat genom att vara med och utveckla entreprenörskapsutbildningar i Skandinavien och Europa. Vi ska även utveckla EIT Health-kurser, internationella program och MOOC:s för lansering 2016. Kan enskilda forskare initiera ­projekt? – Under 2015 vill vi gärna komma i kontakt med forskare som har pågående

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

– Nu fokuserar vi på att bygga en hållbar struktur för att 2016 initiera utbildningar och ge stöd åt både regionala­ och internationella satsning­ ar, säger Mats Larhed, koordinator för EIT Health vid Uppsala universitet.

Mats Larhed, professor vid institutionen för läkemedelskemi, är en av de som arbetar med att bygga upp EIT Healths organisation vid Uppsala universitet.

internationella samarbeten med partners inom EIT Health och som önskar medel för fortsatt utveckling och nyttiggörande. Inför nästa års utlysningar har vi tid och resurser att ge stöd även åt projekt på regional nivå. Vilka krav ställs på ett projekt? – För att utveckla en idé behöver projektet omfatta två europeiska noder, rymma forskning, utbildning, industri och gärna vara av intresse för offentlig sektor, ha medfinansiering, samt påvisa ett mervärde som bara uppstår inom ramarna för EIT Health. Men från nästa år kommer vi som sagt förhoppningsvis även att kunna erbjuda finansiering till projekt i mindre skala. Var finns aktuell information om EIT Health? – På lokal nivå informerar vi via vår hemsida uu.se/eithealth där vi regelbundet publicerar nyhetsbrev, man kan också maila till eithealth@uadm.uu.se så svarar vi så snart som möjligt. Magnus Alsne

EIT Health och EIT Raw Materials i korthet n I december förra året kom beskedet­ att Uppsala universitet ingår i två nya så kallade KIC:ar (Knowledge and ­Innovation Communities) inom om­ rådena ­hälsa och material – EIT Health och EIT Raw Materials. EU-organet ­European ­Institiute of Technology (EIT) står bakom projekten som båda om­fattar ett stort antal partners och ­samarbeten. 8

Universen 2 — 2015

n Ett tydligt krav för de projekt som får

EU-finansiering är att de ska kunna omsätta forskning till nytta relativt snabbt och gärna bidra till att skapa nya jobb och företag. n KIC:arna delfinansieras av EIT (upp till 25 procent på en övergripande nivå). De universitet och företag som medverkar i projekten står själva för övriga kostnader.

”Många fallgropar men också stora möjligheter” EU-satsningen EIT Raw Materials fokuserar på inno­ vationer­och nya lösningar inom material­området. Nu ska riktlinjerna dras upp och konkretiseras för att attrahera forskare som vill bidra till inno­ vationer och nya utbildningar. Målet för innovationsprojektet EIT Raw Materials är att skapa nya företag och jobb inom materialsektorn. Fokus ligger på tre områden; primära metaller och gruvdrift, återvinning av råmaterial samt utveckling av ersättningsmaterial. – I Europa har vi länge varit beroende av import av billiga råvaror. Vi har förädlat dem till högteknologiska lösningar som vi sedan exporterat. Det har fungerat bra, men nu när resten av världen blir allt mer högteknologiskt avancerad har vi inte ett självklart över-

”Medvetenheten om det här har nu ökat i Europa och det är en av anledningarna till att projektet lanserats” Roland Roberts

tag längre, säger Roland Roberts, professor vid institutionen för geovetenskaper och projektsamordnare. Det finns en utbredd negativ uppfattning om gruvdrift menar Roland Roberts, samtidigt som vi inte kan leva utan metaller från gruvor som i dag huvudsakligen importeras till Europa. – Medvetenheten om det här har nu ökat i Europa och det är en av anledningarna till att projektet lanserats. Just nu pågår arbetet med att dra upp strategierna inom den grupp där Uppsala universitet ingår. Budgetplaneringen ska vara färdig tidigt i höst och den formella strukturen ska sättas före årsskiftet. Precis som EIT Health är EIT Raw Materials inte ett renodlat forskningsprojekt. Det finns tydliga mål om att aktiviteterna som stöttas ska leda till nya arbeten och företag genom utbildning och innovationsprojekt. – Hur mycket vi kommer att få ut av det här beror helt på om vi lyckas­attrahera duktiga forskare som vill satsa.­ Vi måste lägga upp ramvillkor för projekten som inte är för byråkratiska och som inte innebär för stora ekonomiska­ risker. Det finns många fallgropar men också stora möjlig­heter, säger Roland Roberts. Josefin Svensson


FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

FOTO: david naylor

hallå där Jonas Brorsson, enhetschef vid studentavdelningen och projektledare för införandet av nya Ladok.

Nytt system för studie­ administration 1 Vad är nya Ladok? – Det är ett studieadministrativt system som ska ersätta Uppdok, vårt nuvarande studieregister med uppgifter om antagningar, studiedeltagande, betyg och examina. Uppdok byggdes på 80-talet, är tekniskt föråldrat och går inte längre att lappa och laga. Därför utvecklas nya Ladok, ett webb-baserat s­ ystem som erbjuder tjänster för nya användargrupper som studenter och ­lärare. Nya Ladok ska användas vid 37 l­ärosäten och är ett av Sveriges största IT-projekt. Bara vid Uppsala­ universitet kommer omkring 45 000 personer att beröras. 2 Nya Ladok införs 2017, vad gör ni nu? – Nya IT-system innebär alltid nya sätt att arbeta. Innan nya Ladok införs har vi möjlighet att samordna, utveckla och förbättra studieadministrationen. Idag saknas det en samsyn kring arbetsmetoderna och processerna för studieadministrationen. 3 Ni låter medarbetarna själva sätta målen för hur de vill arbeta i framtiden, berätta mer: – All forskning visar att användarmedverkan är en av de största framgångsfaktorerna när ett nytt system införs. Bengt Sandblad, Åsa Cajander och Thomas Lind vid Uppsala­ universitet forskar på införandet av komplexa nya IT-system och för första gången får de arbeta på hemmaplan. Deras metod går ut på att användarna själva tar fram målbild­ er för hur de vill arbeta. Förra året ledde­dessa forskare fyra olika grupper som nu har tagit fram en målbild för studieadministrationen i framtiden. Målbilden finns att läsa i rapporten ”Framtidens studieadministration”. Malin Eivergård Läs mer: www.uu.se/nyaladok

Olle Korsgren, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och Cecilia Johansson, lektor i meterologi, är nyvalda ­ordförande respektive första vice ordförande i akademiska senaten. Emma Elfversson (till höger), doktorand i freds- och konflikt­ forskning, är andra vice ordförande.

”Vi vill bredda engagemanget” Sedan början av februari är Olle Korsgren och Cecilia Johansson ny ordförande respektive första vice ordförande i akademiska senaten. Tillsammans ska de leda senatens arbete under de kom­ mande tre åren. I senatens presidium ingår även andra vice ordförande, studentrepresentanten Emma Elfversson som sitter på ett ettårigt mandat. När Universen träffar det nya presidiet är de alla överens om att det är det universitetsgemensamma samtalet som är senatens viktigaste uppgift. – Dialogen är det centrala. Vi är ofta med i ett tidigt skede och diskuterar frågor som har betydelse för hela universitetet. Många ledamöter uppskattar utbytet mellan fakulteterna där vi kan lära av varandra, säger Olle Korsgren. De 68 ledamöterna som utgör akademiska senaten träffas två till tre gånger per termin. Man skriver inte protokoll vid mötena för att kunna hålla diskussionen fri och ha högt till tak. Rektor, prorektor och universitetsdirektören har

rätt att vara med i överläggningarna men deltar inte i besluten. – Vi hoppas vara något av känselspröt för rektor ut i vår stora organisation. Vi håller en informell stämning och det är lätt att ta upp olika frågor, säger Olle Korsgren. Aktuella ämnen på agendan just nu är bland annat internationalisering, innehållet i utbildningen samt olika aspekter av kvalitetsfrågor. – Även demokratifrågor har diskuterats, till exempel hur universitetet väljer sina senatorer, säger Olle Korsgren. Eftersom senatens sammanträden inte dokumenteras kan det vara svårt att få reda på vad som avhandlas vid mötena. Det här är en fråga som det nya presidiet vill lyfta och de har diskuterat möjligheterna att förbättra kommunikationen kring verksamheten. – Vi vill bredda engagemanget ute på institutionerna och har funderat på att gå ut med dagordningen innan m ­ ötena. Vi har också pratat om att lägga våra sammanträden vid olika fakulteter för att lära

oss mer om våra respektive verksamheter, säger Cecilia Johansson. Senatens ledamöter är både anställda och studenter. En av svårigheterna har varit att hitta ett forum för diskussion som fungerar för alla. – Vi planerar till exempel att jobba vidare med förmöten för studentrepresentanterna för att underlätta för dem att bli mer delaktiga, säger Emma Elfversson. Senaten har framför allt en rådgivande­ funktion, men lyssnar verkligen universitetsledningen på senatens åsikter? – Jag tycker att vi får gehör för våra synpunkter. Ett exempel är hanteringen av visumfrågan för utländska studenter som rektor tog tag i, säger Cecilia Johansson. – Autonomiutredningen är en annan fråga där ledningen tog till sig mycket av våra diskussioner. Jag tror att de upp­ skattar formen av en öppen diskussion med bred förankring, säger Olle Korsgren. Rektor Eva Åkesson menar att senaten är ett viktigt forum som ger inspiration och nya idéer. – För mig har senaten en väldigt stor betydelse. Jag uppskattar den fria arenan som ger möjligheter att se frågor ur olika vinklar. Det är alltid lärorikt och mötena­med senaten har en hög prioritet för mig, säger hon.

Josefin Svensson

Forum för diskussion n Akademiska senaten inrättades 1999

och består av 68 ledamöter varav 20 är studentrepresentanter. Ordförande och första vice ordförande väljs för en ­mandatperiod på tre år medan andra vice ordförande sitter på ett ettårigt mandat. Ledamöterna som är lärare/

forskare har en mandatperiod på tre år medan ­studentrepresentanterna väljs för ett år. n Den akademiska senaten har till ­uppgift att föra en diskussion om och framföra synpunkter på: – Mål- och strategiarbete för universite-

tets verksamhet samt samverkan med det omgivande samhället. – Regeringens propositioner rörande högskolan. – Universitetets organisation. – Forsknings- och utbildningspolitiska ­frågor av vikt för Uppsala universitet. Universen 2 — 2015

9


på jobbet

Här blir drömmar & framtidsplaner verklighet Maria Tovar arbetar som studieoch karriärvägledare vid enheten för studie- och karriärvägledning vid universitetsförvaltningen på Sankt Olofsgatan i Uppsala. Här kan blivande och nuvarande studenter få vägledning året runt, oftast genom att besöka drop-in mottagningen eller boka en tid.

Förmiddagen ägnar Maria Tovar och hennes kollegor oftast åt rådgivning. Oavsett om hon kommunicerar med studenten på mottagningen eller per telefon eller e-post är frågorna ofta desamma. – Några vill veta om de har chans att komma in på sin önskade utbildning med sina betyg. De som redan pluggar här vill kanske veta hur de kan sy ihop sina kurser till en examen. Några är ganska vilsna och vill diskutera vad de ska läsa eller om de ska gå på universitetet över huvud taget. Här kan vi lite om allt, så ibland är det naturligt att hänvisa vidare till institutionernas studievägledare som är experter inom sina respektive områden, säger hon. Trenden just nu verkar vara att man vill klara av sina studier så fort som möjligt, allt fler går direkt från gymnasiet till universitetsstudier. Det som också hänt de senaste åren är att strömmen av frågeställare är mer jämnt fördelad över året. – Antagligen beror det på att man numera gör sina ansökningar via webben, men visst har vi fler besök när det närmar sig sista ansökningsdag. Vi har samma personalstyrka året om men vi utökar öppettiderna vid besökstopparna, säger Maria Tovar. Studievägledarna på studentavdelningen har väl-

Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet n Studentavdelningen har åtta studie- och karriär­ vägledare, medan det ute på institutionerna finns cirka 50 personer som arbetar som studievägledare. Enheten för studie- och karriärvägledning ansvarar för att arrangera ett antal fortbildningstillfällen per termin för alla studievägledare vid universitetet. ­Träffarna fungerar både som fortbildning och som en naturlig mötespunkt för vägledare från olika delar av ­universitetet. 10

Universen 2 — 2015

Maria Tovar har arbetat som studieväg­ ledare i 18 år.

10.00

Maria Tovar har redan jobbat några timmar och nu är det dags att ­välkomna besökare till dagens drop-in mottagning som oftast är öppen på förmiddagarna. Hit kommer blivande studenter för vägledning, men även de som redan pluggar här kan behöva diskutera sina studieval.

digt olika bakgrund. Maria Tovar har själv ingen traditionell studievägledarutbildning. – Nej, jag läste engelska och psykologi. I början av 90-talet började jag jobba på antagningsenheten där jag stannade flera år för att sedan ta mina tre sista poäng som fattades för en psykologexamen. Då kunde jag söka jobbet som studievägledare och nu har jag varit här i 18 år. Det är viktigt att skilja på rådgivning och vägledning. En vägledare tydliggör alternativen och vad de innebär utifrån individens situation och förutsättningar. Maria Tovar bidrar med information men valet är alltid studentens. Ibland kan samtalen vara svåra, någon är ledsen och behöver stöd. – Jag har nytta av min psykologutbildning men känslan är inte ”nu kan jag det här”. Samtalet kan alltid utvecklas, jag är nyfiken på människor och räds inte svåra samtal. ”Jag är nyfiken Vi har tystnadsplikt, det är en på människor trygghet för studenten. Efter en välbehövlig kaffe- och räds inte paus ägnar Maria Tovar och svåra samtal.” kollegan Charlotte Nordgren eftermiddagen åt ett CV-seminarium, denna gång tillsammans med studenter på masterprogrammet i språk. Frågorna är många och studenterna får bland annat lära sig vad som kan vara bra att tänka på när man komponerar sitt CV. Ibland kanske man ska välja att lyfta grundutbildningen om den är mest relevant för jobbet man söker. Eller kanske den där extra kursen i engel-

ska när goda språkkunskaper är ett av arbetsgivarens önskemål. – Det mest givande med jobbet är nog alla möten med människor, att få vara med och resonera om deras val och beslut. Att få ta del av deras drömmar och framtidsplaner. Ibland kan jag känna mig otillräcklig, men ofta känner jag att jag faktiskt bidrar till en persons framtid på ett bra sätt, säger Maria Tovar. Maria Tovar sitter också med i styrgruppen för Esmeralda, en verksamhet som handlar om breddad rekrytering och som drivs av Uppsala universitet och Uppsala studentkår. – Målet med verksamheten är att inspirera till att flera unga utan traditionell akademisk bakgrund söker sig till universitetet. Det kan ske genom att studenter besöker högstadieskolor eller hjälper till med läxläsning. Det handlar om att förmedla budskapet att alla är välkomna hit, oavsett social eller etnisk bakgrund, berättar hon. Om ett par år flyttar förvaltningen och därmed också Maria Tovar och hennes kollegor till det nya Segerstedthuset i Blåsenhusområdet. – Jag hoppas att det nya huset kommer att bli mer lättillgängligt och välkomnande för studenterna. Nu sitter vi i ett vackert hus men det kan vara svårt för en förstagångsbesökare att hitta in till oss, säger hon.

Birgitta Sinder-Wilén


FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

14.00

CV-seminariet tillsammans med kollegan Charlotte Nordgren går mot sitt slut och studenterna verkar nöjda med alla tips och råd de fått. Nu vet de mer om hur man bäst sätter ihop sin meritförteckning och vad man ska tänka på om man till exempel söker flera jobb hos samma arbetsgivare.

14.45

Två språkstudenter, Elena Luzhkova (till vänster) och Giada Falcone, dröjer sig kvar efter dagens CVseminarium och avslutar besöket med några sista frågor i studentavdelningens reception.

15.45 12.15

Före eftermiddagens CV-seminarium, som är bokat tillsammans med studenter på masterprogrammet i språk, hinner Maria Tovar med en kopp kaffe med kollegan Peter Larsson från antagningsenheten.

Arbetsdag­ en avslutas med att svara på e-post från blivande och nuvarande studenter. Sista ansökningsdagen den 15 april närmar sig och både besökare och e-post ökar i antal. Universen 2 — 2015

11


FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

forskning

Erik Hansson, doktorand i kulturgeografi, fick mycket uppmärksamhet för sin masteruppsats om Stockholmsbornas syn på tiggare.

Tiggare utmanar individens moral Det har funnits tiggare i Sverige i alla tider. Ändå har tiggare med utländskt ursprung skapat debatt­ stormar den senaste tiden. Hur kommer det sig? Det har skett en förändring i stads­bild­ en de senaste åren. Där det tidigare bara fanns enstaka gatumusikanter, en och annan hemlös och ett gäng a-lagare i parken finns nu utanför varje affär och i många gathörn personer som tigger. Denna förändring i stadsbilden har gett upphov till en storm, vars vågor slagit in i såväl fikarummen på jobbet som i riksdagen. Varför har reaktionerna blivit så häftiga? – Tiggarna har på ett helt annat sätt än tidigare tvingat oss att ta ställning till om vi ska hjälpa eller inte hjälpa en fat12

Universen 2 — 2015

tig människa som ber om pengar. Vi är väldigt ovana att behöva göra det i Sverige, därför reagerar många starkt. Det säger Erik Hansson, doktorand i kulturgeografi vid Uppsala universitet. Han skrev sin masteruppsats just om ­tiggeriet. Uppsatsen baserades på djupintervjuer med ett antal Stockholmsbor och fick mycket uppmärksamhet. Erik Hanssons bild av varför reaktionerna blivit så starka är att de flesta ser tiggeriet som ett problem som Sverige ”klarat av”. I vårt land ska de som verkligen är utsatta få någon sorts hjälp. Tiggeriet hör inte hemma här. – Därför är detta något som en högre nivå borde ta hand om, anser man. Vi ska inte behöva konfronteras med det moraliska problem det innebär att ta ställning till om vi ska ge pengar till en tiggare eller inte. Fattigdom finns någon annanstans.

Olika personer reagerar sedan olika på detta. – Vissa tolkar det som att alla som kommer hit måste få hjälp. Andra tycker att det är Rumäniens ansvar och att vi inte ska behöva konfronteras med det moraliska ansvaret. Ett intressant resultat från Erik Hanssons arbete är att ingen av intervjupersonerna betraktade etniska svenskar som tiggare. Dem ser man som hemlösa, al-

”När det gäller romer finns det fortfarande en stark bild hos många att det finns kriminella nätverk i bakgrunden, trots att undersökning efter undersökning inte hittar några spår av sådant.”

koholister eller andra missbrukare. Ett genomgående resultat från intervjuerna var att många hellre ger pengar till en missbrukande svensk än till en rom. – Då vet man vart pengarna går, även om man vet att de går till sprit. När det gäller romer finns det fortfarande en stark bild hos många att det finns kriminella nätverk i bakgrunden, trots att undersökning efter undersökning inte hittar några spår av sådant. Men den bilden är svår att tvätta bort. Ett skäl är förmodligen att den gör det mycket lättare att rationalisera ett val att inte ge pengar till en romsk tiggare. Den uppmärksammade masteruppsatsen var ett skäl till att Erik Hansson fick den doktorandtjänst han nu har. Han kommer att fortsätta forska om svenskars syn på tiggeriet. – Det finns helt andra möjligheter att gå på djupet i ett doktorandprojekt. Jag ska bland annat göra textanalyser på sociala medier, Flashback, tidningar och tv, för att ta reda på hur man talar om det här. Han planerar också att fördjupa sig i kognitionsforskning för att hitta modeller som kan förklara hur rationaliseringsprocessen går till. – Det blir lite av ett pionjärprojekt, eftersom det varken i Sverige eller internationellt finns särskilt mycket forskning om detta, säger Erik Hansson.

Kim Bergström


n I Ukraina har befolkningen minskat

i mycket högre grad än i Ryssland. Sociologen Katharina Wesolowski har studerat kvinnors reproduktiva beteende och kommit fram till att en förändrad familjepolitik skulle kunna öka barnafödandet i länder med låga födelsetal. – Ett av de viktigaste resultaten är att en familjepolitik som stödjer en tvåförsörjarfamilj verkar kunna påverka födelsetalen i positiv riktning, säger Katharina Wesolowski.

Matematik ger ny kunskap om fattigdom n Varför tycks vissa länder utvecklas

i rasande takt, medan andra knappt utvecklas alls? Genom att använda matematik på stora tillgängliga data­material kan forskare nu presentera helt nya insikter om så kal�lade ”fattigdomsfällor” i en artikel i tidskriften Big Data. – Hittills saknas kunskap om hur dessa fällor relaterar till och interagerar med varandra, och eventuellt även förstärker varandra, säger professor David J.T. Sumpter vid matematiska institutionen.

Solbränsleforskare till Uppsala universitet I slutet av april samlas forskare från hela världen i Uppsala för att diskutera solbränsle – ett växande forskningsfält inom biologi och kemi. Arrangörer är Konsortiet för artificiell fotosyntes vid Uppsala universitet. Över 470 forskare från hela världen är anmälda till konferensen, som tar upp olika innovativa och hållbara sätt att lösa framtidens energiförsörjning med hjälp av solen. – Visionen att genom direkta processer omvandla solens energi till bränslen har en enormt stor potential. Vi behöver mötesplatser för internationellt samarbete och utbyte av idéer för att vi ska lyckas utveckla detta, säger Ann Magnuson, forskare vid institutionen för kemi - Ångström. Inom ramen för konferensen ges en

Konferens om solbränsle n ”International Solar Fuels Confer­

FOTO: UPPSALA UNIVERSITET

Unik tand berättar om våra förfäder n Forskare från Uppsala universitet och ett kinesiskt forskningsinstitut presenterade nyligen analysen av en tand från Pekingmänniskan som ­hittades 2011 i en oup�packad och bortglömd låda på Evolutionsmuseet,­Uppsala universitet. Fyndet ger ny kunskap om en av den moderna människans mest mytomspunna­förfäder. Till exempel är tandkronan relativt liten, ­vilket ­antyder att det handlar om en ­kvinna.

Två europeiska forskningsbidrag till Uppsala universitet n Hanna Johannesson, professor vid

institutionen för organismbiologi och Taija Mäkinen, universitetslektor vid institutionen för immunologi, ­genetik och patologi, har beviljats ERC Consolidator Grants. I utlysningen fördelas sammanlagt cirka 713 miljoner euro till forskare som nyligen startat en forskningsgrupp och vill stärka sin roll som forskningsledare. Totalt beviljades bidrag till 372 av 2 525 inkomna ansökningar från hela Europa. Av de 372 beviljade ansökningarna kom nio från forskare vid svenska lärosäten.

ence” ska ges vartannat år på olika plats­er i världen för forskare som arbetar med att utvinna bränsle ur solenergi. Tid: 26 april–1 maj Plats: Uppsala konsert och kongress www.solarfuel.se

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Familjepolitik påverkar födelsetalen i Ukraina

I Uppsala forskas det bland annat om hur cyanobakterier, så kallade blågröna alger, kan användas för att ta fram bränsle genom fotosyntes. Här är forskaren Karin Stensjö i laboratoriet.

öppen, populärvetenskaplig föreläsning med professor Daniel Nocera från Harvarduniversitetet. Hans föreläsning på temat ”framtidens energi” riktar sig till gymnasister, studenter och andra intresserade. – Vi vill öka synligheten och skapa medvetenhet om de här frågorna, säger Ann Magnuson. På konferensen presenteras många olika tekniker att framställa bränsle från solen. Det är allt ifrån avancerade solceller till biologiska system där bland annat alger används för att ta fram bränsle genom fotosyntes. Forskningen om solbränsle har expan-

derat kraftigt de senaste fem åren. Här i Uppsala startade det redan för drygt 20 år sedan, när Konsortiet för artificiell fotosyntes bildades år 1994 med anslag från Energimyndigheten. – Vi har satsat på att kombinera olika tekniker med ett gemensamt mål att skapa solenergisystem med liknande strukturer som i naturen. Utmaningen är att hitta ett smart sätt att lagra energin på, till exempel i vätgas eller i metanol. Nu har forskningen inom biologi och kemi kommit så långt att det är möjligt att lösa, berättar Ann Magnuson. Annica Hulth

Fyra frågor till till Josefin Englund doktorand vid historiska institutionen

Idealbilder möts i kontaktannonser Du forskar om kontakt­annonser i Dagens Nyheter från 1890 till 1980. På vilket sätt är de historiskt intressanta? – Mitt intresseområde är svenskt 1900-tal och förändringar när det g­ äller könsroller och genusordning. Till skillnad från i statliga utredningar finns det många olika röster i det här materialet, människor som annars inte kommer till tals. Josefin – Kärleksrelationen Englund kan ses som en prototyp för alla sorters relationer mellan man och kvinna. Just därför är det intressant att se: Vad består den här normen i och hur har den förändrats?

1

Vad är det som har förändrats i förhållandet mellan könen? – Jag tittar på flera olika saker – hem och hushållsarbete, förvärvsarbete och materiella tillgångar, föräldraskap, fritidsintressen och personliga egenskaper. Ska man vara omvårdande eller pålitlig? Hur ska man se ut och hur lång man ska vara? Hur viktigt är det att man är frisk och vilken klädstil ska man ha? Så det är ett ganska stort paket. Det är hela livets aspekter.

2

Finns det några tids­ perioder som sticker ut? – Jag har upptäckt att år 1960 var en ganska stor konfliktperiod. Där skaver det mellan könen ur flera aspekter och de är inte riktigt eniga om vad som gör en man och en kvinna. Då är det svårt att hitta en partner eller så hittar man

3

någon men blir besviken. Det är också intressant att 1940 var män och kvinnor som mest eniga. De kan vara väldigt olika men är överens om olikheterna. Är det en idealiserad bild av könen? – Ja, det är idealbilder jag studerar. En fördel med annonserna är att du har två texter i samma annons, både hur personen beskriver sig själv och vem han eller hon söker. Jag har ett material på 5 000 annonser och kan fånga upp stora rörelser, men också dyka ner i de små detaljerna. Med kontaktannonser som källmaterial har jag både den individuella lilla livsberättelsens fördelar och den större massans bild.

4

Annica Hulth

Universen 2 — 2015

13


reportage

Kultur­arvet på fickan digitalisering ger nya möjligheter Att kunna läsa och söka digitalt i universitetsbibliotekets kulturarvs­ samlingar skapar nya möjligheter för forskning och utbildning. I och med att teknikplattformen Alvin lanserades i slutet av förra året kan de digitaliserade verken nu samlas och göras sökbara i en och samma databas. Text

Josefin Svensson

20 000

Omkring 20 000 dissertationer finns i universitetsbibliotekets samlingar.

14

Universen 2 — 2015

foto

Mikael Wallerstedt

De välfyllda bokhyllorna i Linnérummet på Carolina Rediviva täcker väggarna från golv till tak. Här finns delar av universitetets samling av äldre avhandlingar, dissertationer, som just nu håller på att digitaliseras. Per Cullhed, utvecklingsstrateg vid universitetsbiblioteket slår upp en text från mitten av 1700-talet som handlar om gruvbygden i Dalarna. Genom några klick på mobilen via Googles sökmotor tar han på några sekunder fram samma sida på mobilens skärm som vi slagit upp i boken. – Digitaliseringen öppnar nya möjligheter för forskare och andra intresserade. Verken behöver inte konsulteras på plats utan blir tillgängliga på ett helt annat sätt än tidigare, säger Per Cullhed och fortsätter: – Med hjälp av datorn kan man också söka i stora mängder information på ett enklare vis. Med nyckelord som ortnamn, personnamn och årtal kan man få fram helt ny kunskap från det historiska materialet. I Linnérummets bokhyllor finns omkring 13 000 dissertationer samlade. Det är avhandlingar på i genomsnitt 20 sidor skrivna av studenter från början av

1600-talet till mitten av 1800-talet. Allt som allt finns det omkring 20 000 dissertationer i bibliotekets samlingar och digitaliseringsarbetet är i full gång. Längst nere i källaren på Carolina Rediviva står bibliotekets scanningsrobot som utvecklats just för digitalisering av böcker. Arbetet inleds med att texterna katalogiseras för att sedan fotograferas av sida för sida. Magnus Hjalmarsson, fotograf vid universitetsbiblioteket, lägger en uppslagen bok i roboten och demonstrerar hur processen går till. Sidorna vänds automatiskt med hjälp av vakuum samtidigt som innehållet scannas av. Beroende på bokens format, inbindning och skick används olika tekniker. De yngre dissertationerna kan till exempel hanteras i roboten, medan äldre exemplar måste scannas manuellt. När sidorna fotograferats görs de tillgängliga i teknikplattformen Alvin, för att till sist bli sökbara digitalt. – Vi använder oss av en speciell programvara för att omvandla de fotograferade sidorna till digital text, så kallad Optical Character Recognition (OCR). Programvaran tolkar den tryckta informationen och gör den sökbar. När det gäller äldre texter måste vi däremot gå igenom och rätta dem sida för sida. Äldre tiders stavningar ser annorlunda ut och det krävs helt enkelt personkraft om man vill få det helt rätt, säger Per Cullhed. Den manuella kontrollen gör att arbetet tar tid. Samlingen av dissertationen utgör omkring 400 000 sidor och det tar ungefär 15 minuter att rätta en sida. Per Cullhed och hans kollegor har därför funderat på olika lösningar för att få hjälp med den manuella genomgången av texterna. – Vi har planer på någon form av crowdsourcing-projekt eller tävling där anställda vid universitetet skulle kunna hjälpa till att höja kvaliteten på de digitaliserade texterna. Om vi är 1 000 personer som hjälper till att rätta dem skulle det vara ordnat på några månader. Att digitalisera hela bibliotekets kulturarvssamlingar innebär således ett enormt arbete. Det genomförs

Efter några snabba klick blir universitetets äldre avhandlingar tillgängliga i datorn eller på mobilen.


Magnus Hjalmarsson, fotograf på universitetsbiblioteket, sätter upp en ömtålig volym som ska digitaliseras med kamera.

Universen 2 — 2015

15


reportage

Owe Wennman och Magnus Hjalmarsson, fotografer på universitetsbiblioteket, demonstrerar storbildscannern som används när större verk och bilder ska digitaliseras.

i olika delprojekt utifrån en handlingsplan och prioriteringsordning. – Det är omöjligt att sätta ett datum för när det kan vara klart, vi tar det steg för steg, säger Per Cullhed. Finansieringen av de pågående digitaliseringsprojekten kommer från olika håll, både från universitetet och från externa finansiärer. Riksbankens jubileumsfond beviljade till exempel nästan fyra miljoner i höstas för digitalisering och katalogisering av bibliotekets samling av stamböcker. – Totalt sett har vi nog lagt cirka 30 miljoner kronor under en femtonårsperiod för att komma dit vi är idag, säger Per Cullhed. Det mest problematiska i digitaliseringsarbetet har varit att ta fram teknikplattformen Alvin som utvecklats av enheten för digital publicering vid universitetsbiblioteket. Stefan Andersson, bibliotekarie vid enheten, menar att svårigheten framför allt låg i att definiera en gemensam bild av vad man ville uppnå. – Det var egentligen inte det tekniska som var så komplicerat, utan mer att sätta gränserna, men jag tycker att vi har lyckats riktigt bra, säger han. Just nu pågår arbetet med att lägga över verk i Alvin från databaser som använts i tidigare projekt. Man jobbar även med att föra över verk från andra bibliotek, som till exempel Linköpings stadsbibliotek, Lunds universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek. – Tanken har hela tiden varit att Alvin ska kunna användas av flera olika institutioner och plattformen är utformad för att det ska fungera. Alvin är en förutsättning för att vi ska kunna publicera och visa upp vårt arbete så att det når ut till forskare och allmänheten, säger Per Cullhed. 16

Universen 2 — 2015

Per Cullhed, utvecklingsstrateg vid universitets­ biblioteket, i Linnérummet på Carolina Rediviva.

En av de få böckerna med Andreas Versalius egen namnteckning i finns numera tillgänglig i databasen Probok som ska flyttas över till Alvin. Andreas Versalius (1514–1564) räknas ofta som grundare av den moderna anatomiska vetenskapen.

?

Varför kallas teknikplattformen Alvin?

– Från början fanns ett försök till akronym men det blev ingen bra kombination. Under tiden hade namnet Alvin börjat sätta sig och då fick det bli så, säger Per Cullhed. www.alvin-portal.org


Universitetets webb på topp 5 n Sedan 1997 har webbtidning-

en ­Internetworld korat den svenska­webbens mest moderna, välfungerande­och nyskapande ­sajter. Uppsala universitet placerade­ sig bland de fem främsta utbildningssajterna med omdömet: ”Där många större universitet känns stelbenta och inte i takt med tiden sticker Uppsala universitet ut som en glad överraskning. Här har vi en väl avvägd blandning mellan information och inspiration, med spännande läsning som räcker länge. Sajten är responsiv och vågar lyfta fram och välja bort. Bland de sociala medier där universitet är aktivt hittar vi den kinesiska mikrobloggen Sina Weibo. Smart och framsynt!”

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Doreen Stabinsky, professor i global miljöpolitik, i samband med en mottagning på Uppsala centrum för hållbar utveckling (CSD).

Unik satsning på klimatledarskap Sedan början av februari är ­Doreen Stabinsky på plats som Uppsala universitets första gästprofessor på Zennströms professur i klimatledarskap. Professuren invigdes i slutet av mars med en föreläsning på temat ”Climate change leadership on the road to Paris and beyond”. I sin föreläsning gav Doreen Stabinsky en bild av de utmaningar världen står inför när det gäller att hejda klimatförändringarna. Hon menar att det behövs många, långtgående och djärva strategier för att lyckas hålla den globala uppvärmningen inom rimliga nivåer. – För att undvika att öka jordens medel­ temperatur med mer än två grader måste vi sluta använda fossila bränslen och göra stora investeringar i förnybar energi.

Doreen Stabinsky är professor i global miljöpolitik vid College of the Atlantic­i Bar Harbor, USA. Hon forskar och undervisar om vad klimatförändringen innebär, framför allt för lantbruket och livsmedelsförsörjningen. Hon är även verksam som rådgivare till internationella organisationer och regeringar. Den tioåriga gästprofessuren i klimatledarskap, där en ny professor inbjuds varje eller vartannat år, är den första i sitt slag i Sverige. Den är knuten till Uppsala Centrum för hållbar utveckling (CSD) där ämnet vuxit fram ur en student­driven kurs på Cemus (Centrum­ för miljö- och utvecklingsstudier). – Studenterna ville hitta svar på varför det sker så lite förändring inom klimat­ området och vad vi kan göra åt det. Under de år kursen utvecklats har vi till-

Zennström Philanthropies n Professuren i klimatledarskap finan-

sieras genom en tidigare donation av entreprenören Niklas Zennström till Uppsala universitet. Niklas Zennström, som grundade bolag som Skype, Kazaa och Joos med flera, driver investmentbolaget Atomico som investerar i innovativa teknologiföretag. Han har också

ett stort samhällsengagemang och bidrar bland annat till klimatforskning och annan utveckling inom klimatområdet genom organisationen Zennström Philanthropies. Se Doreen Stabinskys föreläsning om klimatledarskap på webben: media.medfarm.uu.se/play

sammans med forskare och praktiker försökt hitta tvärvetenskapliga metoder och arbetssätt för att möta dessa frågeställningar, säger Isak Stoddard, samordnare vid CSD. Att fortsätta utveckla ämnet och engagemanget kring klimatledarskap är en av Doreen Stabinskys uppgifter under sin tid i Uppsala. Men det handlar inte om en ledarskapsutbildning i traditionell bemärkelse. – För mig kan klimatledarskap vara väldigt många olika saker. Jag vill inte säga att jag undervisar i ledarskap, det handlar mer om att ge människor olika möjligheter att vara en del av lösningen. Att inspirera människor så att de går ut och tar tag i de viktiga utmaningar som mänskligheten står inför. Flera seminarier och internationella möten är inplanerade under året. Doreen Stabinsky kommer, tillsammans med en delegation från CSD, vara universitetets representanter vid nästa internationella klimatmöte i Paris. Hon vill också bidra till att skapa en arena för diskussion och samverkan kring klimatledarskap vid Uppsala universitet. – Många som forskar och undervisar om klimatfrågor sitter ofta på olika institutioner. Jag skulle vilja att vi skapar ett universitetsövergripande forum för tvärvetenskaplig dialog kring klimatförändringar på CSD, där också SLU ingår. En del av hennes arbete består också av kontakter med studenter och doktorander. – Om man ska dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter är just de här grupperna viktiga att nå, det är ju främst de som kommer att få leva med konsekvenserna av klimatförändringarna.

Josefin Svensson

Nya gransknings­ områden för internrevisionen n En ny revisionsplan för perioden

1 mars 2015 till 28 februari 2016 har fastställts. Planerade granskningsområden under året är anlitande av juridiska personer i undervisningen, skydd av tillgångar, projektstyrning och IT:s infrastruktur. Även projektet Nya Ladok och verksamhetsförlagd utbildning och hanteringen av allmänna handlingar i flera system ska bevakas. Revisionsplanen utgår från de målområden som anges i Uppsala­universitets mål och strategier.

Kartläggning av samverkan n Universitetets program för sam-

verkan ska omarbetas under året och som utgångspunkt i arbetet har en kartläggning av universitetets samverkansinsatser genomförts. Syftet med undersökningen är bland annat att analysera inom vilka former samverkan bedrivs, vilka övergripande samverkansmönster som kan urskiljas och i vilken grad samverkansinsatserna är individbundna respektive formellt organiserade. De preliminära resultaten visar på en generellt positiv syn och många tillfrågade menar att syftet med samverkan är tydligt. Det finns även en uppfattning om att samverkan kommer att bli allt viktigare. Kartläggningen har genomförts av konsultföretaget Ramböll och slutrapporten väntas bli klar i april.

Uppsala universitet på trädgårdsmässan n Uppsala universitet var en av sex

handplockade trädgårdskreatörer som fick skapa en idéträdgård på årets trädgårdsmässa i Stockholm den 26–29 mars. Universitetet gestaltade Linnés Uppsala tillsammans med Uppsala kommun, SLU och ­Destination Uppsala i montern ”I ­Linnés lummiga salar”. Universen 2 — 2015

17


Aktuellt/lxxxxxxxn

till sist FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

namn som nämns

n Leena Huss, professor i

finsk-ugriska språk vid Hugo Valentin­centrum, har tilldelats­ Uppsala universitets lika villkors­pris. Hon får priset för sitt mångåriga arbete med att öka förståelsen för minoritetskulturer och minoritetsspråk. n Fyra Gustaf Adolfsmedaljer i guld och två i silver har tilldelats universitetets medarbetare. Professorerna T ­ orbjörn ­Andersson, Björn Melander,­ Ted Ebendal och Göran ­Possnert har fått guldmedaljer medan silvermedaljer tilldelas biträdande kanslichef Eva Hjertsén och akademisekreteraren Iréne Johansson. n Dan I. Andersson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, har valts in som ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien i klassen för medicinska vetenskaper. n Olli Kallioniemi, direktör för Institute for Molecular Medicine Finland (FIMM) vid Helsingfors

universitet, har utsetts till ny ­direktör för SciLifeLab från den 1 juli i år. n Malgorzata Anna Packalén Parkman, professor i polska, har mottagit den polska hedersutmärkelsen Bene Merito för sin långa och stora insats för att främja kunskap och intresse för Polen. n Oleg Kochukhov, universitetslektor vid institutionen för fysik och astronomi, har till­ delats den Strömer-Ferrnerska belöningen på 15 000 k ­ ronor av Kungliga Vetenskapsakademien för hans studier av stjärnornas magnetfält. n Jan-Christer Janson, ­professor emeritus vid institutionen för kemi – BMC, har tilldelats Kinesiska vetenskapsakademins pris. Priset delas varje år ut till två utländska forskare som särskilt utmärkt sig genom samarbete med forskare inom akademin. n Conny Larsson, universitetslektor i meteorologi, har tilldelats Svenska Akustiska ­Sällskapets ljudpris. Han får ­priset för många års tvär­ vetenskapligt arbete där han kombinerat meteorologi och akustik.

på gång 30/4. Mösspåtagning i Carolina­backen. Hälsa våren välkommen kl 15.00 utanför ­Carolina Rediviva. Hämta årets specialdesignade sista april-

pin nedanför Carolina Redivivas balkong kl 14.45–14.59. Först till kvarn gäller! 29/4. SciLifeLab Day. Välkommen­till SciLifeLab Day 2015 – The Human Proteome & Personalized Medicine. En heldag med vetenskapliga seminarier och en postersession där SciLifeLabs tekniska plattformar­ presenteras. Aula Medica, ­Nobels väg 6, Solna. För mer information: scilifelab.se 19/5. Ångströmföreläsning­ en 2015. Andrea Ghez, UCLA, Los Angeles, föreläser under ­rubriken: ”Our Galactic Center: A Laboratory for Exploring the Physics & Astrophysics of Black Holes”. Ångströmlaboratoriet, Siegbahnsalen, kl 15.15. 22/5. Women in Science ­Symposium 2015. A symposium­with focus on ­gender ­issues facing women in science, both addressing the concerns of young scientists as well as an examination of how these issues have developed over the past decades. Register no later than 20 April 2015. For more information: yacadeuro.org/workshops/ womeninscience2015 29/5. Doktorspromotion. Promotionshögtid i universitetets aula kl 12.00. Biljetter till aulan­ är gratis och finns att hämta­ i foajen­i universitetshuset ­samma dag eller dagen innan. 30/5. Akademiska rodden ­firar 10 år. Uppsalas två uni-

versitet tävlar om äran att gå ­segrande ur striden på Fyrisåns vatten. Tävlingarna startar från ­Jernbron kl 10 och finalerna är planerade till kl 15.

FRISKVÅRD Drop in träning på Campus­ 1477. Ingen föranmälan, ­kostnadsfritt för anställda vid Uppsala universitet. n Funktionell träning Måndagar 11.15–12.00, lilla salen,­ Campus1477 Science park. n Pilates och mindful Tisdagar 11.00–12.00, lilla salen, Campus1477 Blåsenhus. n Gympa Tisdagar 16.30–17.25, stora salen­– halvsal 1, Campus1477 Blåsenhus. n Zumba Torsdagar 11.00–11.45, lilla salen,­ Campus1477 Science park. n Yoga Fredagar 7.30–8.30, lilla salen, Campus1477 Blåsenhus. För mer information: ­campus1477.se/friskvards­ traning/ n Träna löpning! Bli en bättre löpare och gör ­träningen roligare med mer kunskaper om träning och ­löpteknik. Måndagar och onsdagar från Svandammen vid Svettis i Uppsala kl 17.30. Vi ­tränar löpteknik, styrka och ­kondition. Både nybörjare och mer avancerade är välkomna. För mer information: Leif.Karlsson@fek.uu.se

Martin H:son Holmdahl avliden n Uppsala universitets förutvarande rektor,

18

Universen 2 — 2015

Rektor Eva Åkesson och Martin H:son Holmdahl i juni 2013 i samband med tioårsjubileet av instiftandet av Martin H:son Holmdahl-stipendiet för främjande av mänskliga fri- och rättigheter. 

n Enheten för kvalitetsut-

veckling och universitets­ pedagogik genomför en ­studie där flera perspektiv på universitetets forskar­utbildning belyses. Webb­enkäter skickades­ ut den 9 april till universitetets ­doktorander, handledare­inom forskarutbildningen samt disputerade alumner. Studien ska utgöra ett ­underlag i kvalitetsarbetet och inför Universitetskanslers­ ämbetets utvärdering av forskarutbildningen. – För att underlaget ska bli så bra som möjligt hoppas vi att många svarar på enkäten, säger Camilla ­Maandi, projektledare. För mer information kontakta Camilla Maandi ­eller Maria Björnermark.

Konferens i universitets­ pedagogisk utveckling n I slutet av april öppnar

möjligheten att skicka in ­abstract till konferensen­i universitetspedagogisk utveckling. Lärare och forskare­inbjuds att dela med sig av sina kunskaper­ och erfarenheter kring under­visning och pedagogisk utveckling och att ta del av kunskapen som finns samlad inom universitetet. Konferensen går av stapeln den 14 oktober på campus Blåsenhus. Mer information finns på medarbetarportalen (mp.uu.se). Om du har frågor kontakta konferens@pu.uu.se.

23 MAJ FOTO: JIM ELFSTRÖM

­professor emeritus i anestesiologi, medicine­ j­ ubeldoktor Martin H:son Holmdahl, avled den 11 mars. Han föddes i Göteborg 1923 och kom till Uppsala för att läsa medicin i början av 1940-­talet. Han installerades som professor i anestesiologi 1965 och var prodekan och dekan­ för medicinska fakulteten 1966–1970. ­Under åren 1970–1978 var han Uppsala universitets ­pro­rektor och därefter rektor 1978–1989. – Uppsala universitetet minns Martin H:son Holmdahl med stor tacksamhet över den tro­ fasthet och lojalitet med vilken han under ett långt liv tjänat Alma Mater. Genom sin livs­ gärning har han medverkat till att Uppsala ­universitet flyttat fram positionerna inom ett stort antal områden, säger rektor Eva Åkesson. Martin H:son Holmdahl var mycket engagerad i frågor kring mänskliga fri- och rättig­ heter. Universitetet instiftade 2003 Martin H:son ­Holmdahl-stipendiet för främjande av mänskliga fri- och rättigheter som en hyllning på hans 80-årsdag. Stipendiet har sedan dess delats ut årligen.

Enkät om forskar­ utbildningen – ditt svar är viktigt!

Carl von Linnés födelsedag firas.


”Man kan glömma att få urvalet helt statistiskt korrekt. I stället har jag hjälpt till med att få en variationsbild som är så bred som möjligt.” Jan Trost , professor emeritus i sociologi vid Uppsala universitet, som hjälpt Uppsala stadsteater att hitta skådespelare som är ett tvärsnitt av Uppsalas invånare till föreställningen ”Välkommen hit välkommen hem”. (UNT).

Programmen sträcker sig från forntid till 1800-talet och skildrar den svenska musikhistoriens utveckling under drygt 8 000 år. Mattias Lundberg leder sändningarna tillsammans med Esmeralda Moberg, folkmusiker och P2-medarbetare. Poddserien är den största folkbildande satsningen om musikvetenskap sedan 60-talet och drogs igång på Mattias­ Lundbergs initiativ efter diskussioner P2:s chef Elle-Kari Höjeberg. – Vi började prata lite löst om en programserie i poddformat. Jag drog till med 32 avsnitt och tänkte att det blir väl tre eller fyra, men till min stora förvåning nappade hon på idén. Just den svenska musikhistorien är något av en blind fläck för många och det är något Mattias Lundberg vill råda bot på. – Många vet inte att det faktiskt finns

Mattias Lundberg, lektor i musikvetenskap, leder tillsammans med Esmeralda Moberg P2:s satsning på en poddradioserie om svensk musikhistoria.

svenska motsvarigheter till de mer kända europeiska storheterna som Mozart och Bach. Det finns många bortglömda diamanter som är värda att lyfta fram. Tack vare stipendiet Filéns legat från universitetet hade Mattias Lundberg möjlighet att lägga tid på projektet, trots att han är medveten om att det inte ger honom några akademiska meriter. – Jag kände ett sorts kall att arbeta med tredje uppgiften för att göra de här

ganska specialiserade kunskaperna mer kända. Det är också ett sätt att synliggöra humanioraforskningen. Om folk får höra musiken och förstår vad det handlar om blir det lättare att försvara humanioraämnenas existensberättigande i framtiden. De första programmen i serien finns att ladda ned på sverigesradio.se/poddradio och nya avsnitt släpps på onsdagar. Josefin Svensson

Nu förbereder sig Anders Ahnesjö och Carl-Johan Hansson för ännu en fors­ ränning, i en gummibåt som liknar originalet. Den allra första gången var det bara två forsrännare och en publik på 4–5 personer. Däribland Carl-Johan Hanssons flickvän, som lånat ut båten, och hennes kompis. Redan året därpå växte det till något större. Studenterna på civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik ville göra något som skulle sätta Uppsala på kartan. De ville visa att fanns alternativ till Chalmers och KTH för blivande civilingenjörer.

– Jag och Carl Johan tänkte att det här kan vi göra som en motsvarighet till Cambridgerodden. Vi bjöd in alla studenter på utbildningen i teknisk fysik, satte­ upp lappar i studentkorridorer och på nationer. På morgonen den sista april 1976 samlades tio tvåmannalag och körde ett race. Det var samma sträcka som dagens forsränning, från Skolgatan till Islandsfallet. – En del hade lyckats få tag på en gummi­båt. De andra använde innerslangar från traktordäck och presenning. När vi kommer runt kröken mot Kvarnfallet och museet ser vi till vår stora förvåning att det står 4–5 000 människor och tittar.­ Vi hade förväntat oss 100 personer, men det blev en publiksuccé. Numera håller Uppsala teknolog- och naturvetarkår i Forsränningen, som står öppen för alla som vill delta. Det enda som krävs är att man har fyllt 18 år och

FOTO: ANNICA HULTH

Forsränningen firar 40 år Går det att ta sig fram på Fyrisån när vattnet står som högst? Två studenter testade den sista april 1975 – och det var starten på en av Uppsalas mest populära traditioner.

hallå där Madeleine Neil,

illustration: Sveriges radio

I början av mars var det premiär­ för poddradioserien ”Den svenska­ musikhistorien”. Lyssnarna får bland annat veta hur musiken ­kunde låta under medeltiden och vilken musik Erik XIV lycka­ des skriva ned med kolbitar­när han fängslats av sin bror. Bakom­ ­programidén står Mattias Lund­ berg, universitetslektor vid ­institutionen för musikvetenskap.

FOTO: DAVID NAYLOR

Den svenska musikhistorien får liv

Det var Anders Ahnesjö, numera professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som tillsammans med sin kompis Carl-Johan Hansson lade grunden till Uppsala-traditionen med forsränning på sista april.

bär våtdräkt, hjälm och flytväst. Antalet deltagande flottar är 121 och deltagarna kring 400. Publiken har vuxit till 30–40 000 personer. Annica Hulth

projektledare för Uppsala Health Summit, som arrangeras av Uppsala­ ­universitet i samarbete med SLU, SVA, Landstinget i Uppsala län, Världsklass Uppsala, Uppsala kommun, Vinnova och Läkemedelsverket.

Toppmöte om antibiotikaresistens 1 Varför arrangeras Uppsala Health Summit? – Det behövs ett internationellt forum där vi kan diskutera hur man i högre utsträckning kan dra nytta av innovationer och forskningsresultat inom områdena vård och hälsa. Det ligger även i vårt uppdrag att verka för att forskningsresultat sprids. Målet med Uppsala Health Summit är skapa dialog och komma fram till nya lösningar inom hälsoområdet. 2 Vad är årets tema? – I år är temat antibiotikaresistens,­ en av de största utmaningarna för hälsa­och säkerhet både här i Sverige­ och internationellt. Det är också ett område där mycket kunskap och kompetens finns samlad här i Uppsala.­ 3 Vad hoppas ni åstadkomma? – Mötet äger rum den 2–3 juni, en vecka efter att den första globala handlingsplanen mot antibiotikaresistens röstats igenom av WHO:s beslutande organ. Vi vill nå konkreta­ resultat så att handlingsplanen kan tas vidare mot verkligheten. Vem och hur blir viktiga frågor och vi jobbar med att utforma mötet så att vi får en aktiv dialog. 4 Kan du ge några ­exempel på programpunkter? – Vi är glada för att Suwit Wibulpolprasert kommer. Han är en av världens främsta experter när det gäller antibiotikaanvändning i medel­ inkomstländer. Det ska också bli intressant att höra Martha GyansaLutterodt berätta om sitt arbete i Ghana. Sedan har vi Otto Cars, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper och grundare av ReAct – Action on Antibiotic Resistance. Han är den enda talaren från Sverige i plenumprogrammet, förutom folkhälsoministern Gabriel Wikström. Josefin Svensson

Universen 2 — 2015

19


profilen /Katarina Bjelke Tandläkarexamen och doktorshatt i bagaget n Titel: Universitetsdirektör. n Ålder: 49 år.

n Familj: Man och två barn, 17 respektive 19 år.

”Det känns bra och spännande att vara här”, säger Katarina Bjelke, nytillträdd universitets­direktör vid Uppsala universitet.

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

n Övrigt: Disputerade i neuroanatomi vid Karolinska Institutet 1997 och tog tandläkarexamen 1989. n Gör mig glad: Mina barn och nya rön om riktigt bra forskning. n Intressen: Balett, musik och skidåkning. Jag tycker också om att påta i trädgården som avkoppling. n Dold talang: Jag är bra på utförsåkning och har tävlat i det när jag var yngre. n Motto: Gör det bästa av dagen.

”Chefen ska vara ett gott föredöme”

Katarina Bjelke är på plats som ny universitetsdirektör vid Uppsala universitet sedan den första mars. Hon blir högsta chef för omkring 800 medarbetare och tar över ansvaret för en rad pågående projekt av det större formatet. När Universen träffar Katarina Bjelke mellan två möten har hon varit en dryg vecka på sitt nya jobb. Hon kommer närmast från utbildningsdepartementet där hon varit chef för forskningspolitiska enhet­ en sedan 2008. – Det känns bra och spännande att vara här. Jag har många nya medarbetare att träffa och känner igen

många av frågorna sedan tidigare, men får nu se dem ur ett Uppsalaperspektiv. Första veckan i Uppsala har till stor del bestått av möten och planering för att komma in i arbetet. Det handlar bland annat om byggprojektet Segerstedthuset och det pågående kvalitetsarbetet i administrationen. – Initialt kommer jag att försöka skapa mig en egen

bild av läget innan jag har någon bestämd åsikt om åt vilket håll universitetsförvaltningen bör utvecklas. Av det jag har sett hittills är många projekt välbehövliga och håller god kvalitet, men mycket ska implementeras under 2017 så det gäller att titta på tidsplaner och prioritet. Som chef hoppas Katarina Bjelke kunna bidra till att skapa en god arbetsmiljö och driva utvecklingen av förvaltningens arbete och organisation. Hon säger sig vara bra på att delegera och har ett högt förtroende för sina medarbetare. – Jag har ju varit chef länge, både inom akademin och på regeringskansliet, och tycker att det är spännande både med verksamhetsutveckling och personalfrågor. Att verkligen brinna för sitt arbete tror jag är viktigt. Det smittar av sig på medarbetarna och där har man som chef en viktig roll i att vara ett gott före­ döme. Sedan är jag också ganska diplomatisk, vilket­jag tror kan vara en fördel i den här typen av organisation.

Ibland tror jag det är ange­ läget att hitta en form som gör att man kan komma fram lite fortare.

Verksamheten vid Uppsala universitet och regeringskansliet där Katarina Bjelke arbetat de senaste sju åren skiljer sig åt på många vis. På departementet är det ofta väldigt bråttom medan processen vid universitetet kan vara mer långsiktig och genomarbetad. – I universitetets natur ligger ofta att man har långa grundliga beslutsvägar. Det finns något positivt i det, men ibland tror jag det är angeläget att hitta en form som gör att man kan komma fram lite fortare. Det har i vissa avseenden betydelse för hur konkurrenskraftigt universitetet kan vara i olika frågor. Vilka frågor kommer du att ta tag i först? – När det gäller förvaltningen är det jätteviktigt att fortsätta driva det pågående utvecklingsarbetet. Det sker så mycket inom universitetet som förvaltningen måste anpassa sig till och det är min roll att verka för att även förvaltningen ligger i framkant vad gäller bland annat stöd och strategi. På en mer övergripande nivå menar Katarina Bjelke­ att universiteten bör få bättre förutsättningar för sitt arbete. – Den nuvarande formen som statlig myndighet har vissa begränsningar. Man måste hitta sätt att frigöra vissa frågor inom ramen för myndighetsformen för att de svenska universiteten ska kunna bli ännu mer konkurrenskraftiga.

Josefin Svensson


Universen nr 2-2015