Issuu on Google+

Propositioner FEL FRAMSIDA DEN ÄR BARA MED FÖR ATT SLIPPA GÖRA OM FORMATERINGEN AV HUVUD OCH FÖTTER.

…………………………………………………………………………………………………………


Innehåll Inledning....................................................................................................................................................................3   Proposition: Verksamhetsplan 2014 .....................................................................................................................4   Proposition: Likabehandlingsplan 2014 ............................................................................................................ 12   Proposition: Budget 2014 .................................................................................................................................... 28   Proposition: Vision för Ung Media Sverige...................................................................................................... 33   Proposition: Förbundsstyrelsens arvode ........................................................................................................... 34   Proposition: Reviderat principprogram............................................................................................................. 35   Proposition: Stadgeändring gällande distrikt .................................................................................................... 38   Proposition: Stadgeändring gällande revisorernas uppdrag............................................................................ 40   Proposition: Stadgeändring gällande motionsstoppet ..................................................................................... 42   Proposition: Stadgeändring gällande namn på motioner och propositioner ............................................... 43   Proposition: Stadgeändring gällande felaktiga skrivelser ................................................................................ 44   Bilaga: Stadgar för förbundet Ung Media Sverige............................................................................................ 45  

Propositioner till kongressen 2013

2 av 44


Inledning Propositioner är förbundsstyrelsens förslag till kongressen. Till årets kongress presenterar förbundsstyrelsen 11 propositioner. Dessa innefattar en verksamhetsplan, likabehandlingsplan och budget för 2014. Dessa tre dokument kommer till stor del vara det som styr nästa styrelses ålägganden och den verksamhet som förbundet kommer att bedriva. Förbundsstyrelsen vill också revidera förbundets principprogram för att det tydligare ska beskriva vad Ung Media värdesätter. Största revideringen sker i sista stycket om Tillgänglighet och likabehandling. Under året har förbundsstyrelsen arbetat med att ta fram en vision för förbundet som nu presenteras. Det föreslås också att styrelseledamöters arvode ska tas bort då det anses att arvodet inte fyller det syfte som ursprungligen var tänkt. Sist men inte minst presenteras fem förslag till stadgeändringar. Den största handlar om att förbereda förbundet för distriktsverksamhet. Förbundsstyrelsen vill också ändra namn på motioner och propositioner samt ta bort motionsstoppet. En stadgeändring handlar om att förtydliga revisorernas arbete och den sista om att ändra felskrivningar som letat sig in i de nuvarande stadgarna. Bifogat sist i detta häfte är Ung Medias nuvarande stadgar. Om du när du läst förbundsstyrelsens förslag kommer på en idé eller anser att vi har missat något kan du själv inkomma med förslag till kongressen. För mer information om hur du motionerar, besök ungmedia.se. För att kongressen ska gå så smidigt som möjligt och för att bra beslut ska tas uppmanar vi er att läsa på ordentligt och att fråga om det finns saker ni undrar över. Frågor kan ställas till förbundsordförande Simon Mogren på telefon 0733–77 77 66 eller per mail till simon.mogren@ungmedia.se. Vi ser fram emot att träffa er alla på kongressen! Med vänliga hälsningar, Ung Media Sveriges förbundsstyrelse

3 av 44

Propositioner till kongressen 2013


Proposition: Verksamhetsplan 2014 Detta är förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsplan för 2014. Planen beskriver vad Ung Media Sverige ska verka för och uppnå under året. De övergripande målsättningarna i verksamhetsplanen är formulerade med utgångspunkt i Ung Medias principprogram som fastslogs av årsmötet 2012.

Huvudyrkande

Förbundsstyrelsen yrkar på att… • Anta verksamhetsplan för Ung Media Sverige för 2014.

Propositioner till kongressen 2013

4 av 44


Verksamhetsplan 2014 Medieproduktion fungerar engagerande var helst den bedrivs. Skol-, student- och annan ung media möjliggör för unga röster att höras och gör tillvaron levande, rolig, engagerande och intressant. Att alla unga som vill bedriva medieproduktion ges förutsättningar till det är viktigt för demokratin såväl som för den egna utvecklingens skull. Ung Media Sverige är förbundet för unga medieproducenter. Förbundet ska möjliggöra för medlemmarna och medlemsföreningarna att bedriva medieproduktion. Detta sker främst genom fördelandet av föreningsbidrag. Ung Media ska besitta kunskap om yttrande- och tryckfrihet och vara den part som unga vänder sig till med frågor kring dessa ämnen. Sist men inte minst ska Ung Media verka för att synen på ungas medieproduktion och kapacitet som journalister får en högre ställning och att medierna ska präglas av mångfald och likabehandling gällande representation, där alla oavsett bakgrund ska ha förutsättningar att yttra sig på lika villkor. Detta dokument bestämmer vad Ung Media ska verka för under verksamhetsåret 2014.

Förutsättningar och begränsningar

Verksamhetsplanens syfte är att bestämma förbundets arbete och riktning under det kommande verksamhetsåret. Innehållet i verksamhetsplanen fastslås av kongressen och därför finns möjligheten att förändra innehållet och målen. Verksamhetsplanen lyfter inte sådana saker som är nödvändiga för förbundets dagliga ruljangs. Att Ung Media ska söka statsbidrag eller betala löner till våra anställda är så pass självklart att det inte lyfts i planen. Det som lyfts är istället sådant som förbundet vill fokusera extra på, som ska förbättras eller saker som är nytt för förbundet och inte ingår i den dagliga verksamheten. Verksamheten är beroende av ekonomiska resurser för att kunna bedrivas. Ung Medias budget sätter ramar för verksamheten och budgetens storlek beror av statsbidraget som Ung Media tilldelas från Ungdomsstyrelsen.

Verksamhetsplanens uppbyggnad

Verksamhetsplanen är uppbyggd kring fyra avsnitt som beskriver fokuspunkter för förbundet under 2014. Dessa avsnitt är: • Förbundsutveckling • Medlemmar • Likabehandling • Samarbete och påverkan Varje avsnitt har en övergripande målsättning som förbundet hoppas nå över en längre tidsperiod. De övergripande målen är formulerade utifrån Ung Media Sveriges principprogram som fastslogs av årsmötet 2012. Inom varje avsnitt beskrivs sedan aktiviteter som förbundet ska jobba med under verksamhetsåret. Varje aktivitet har egna mål som förbundet vill uppnå och dessa mål är formulerade för att förbundet ska nå de övergripande målsättningarna.

5 av 44

Propositioner till kongressen 2013


Förbundsutveckling

Ung Media är i en situation där flera större åtgärder har gjorts och behöver göras för att säkerställa att förbundet är stabilt och långsiktigt. Målet är ett förbund som präglas av långsiktighet och som bedriver en kontinuerlig och stabil verksamhet. Aktiviteter för hur förbundet ska uppnå det övergripande målet beskrivs i detta avsnitt. Övergripande mål • Ung Media Sverige är ett stabilt förbund som präglas av långsiktighet.

Omstrukturering

Under verksamhetsåren 2011-2013 har förbundet arbetat med en omstrukturering där målsättningen varit att etablera ett förbund som präglas av långsiktighet och stabilitet. Under fas 1 under verksamhetsåret 2011-2012 togs ett idédokument, nya stadgar och ett principprogram fram. Under fas 2, verksamhetsåret 2012-2013, var ambitionen att ta fram ett strategidokument för förbundet. Detta strategidokument har inte tagits fram, utan tanken från förbundsstyrelsen är att det ska göras tillsammans med medlemmarna under verksamhetsåret 2014. Bakgrunden till det är att strategidokumentet ska grunda sig i vad medlemmarna tycker, något som förbundsstyrelsen inte under 2013 haft möjligheten att insamla tillräcklig information om. Därför ska arbetet med strategidokumentet ske under verksamhetsåret 2014 tillsammans och i nära dialog med medlemmarna. Mål •

Att ett strategidokument för förbundet tas fram i dialog med medlemmarna. Strategidokumentet ska innehålla Ung Medias vision och mål för verksamheten över en längre tidsperiod.

Förbundsförvaltning

Verksamhetsåret 2012-2013 har präglats av flera stora ekonomiska beslut som resulterat i stora administrativa förändringar inom förbundet. Sedan 1 september har Ung Media en anställd, en förbundsorganisatör, istället för en generalsekreterare och en organisationsutvecklare. Detta innebär att förbundets administration behöver omfördelas och göras mer effektiv. Mål •

Att en effektiv och resurssnål administration upprättas och implementeras.

Kongressen

Kongressen (årsmötet) är Ung Medias högsta beslutande organ. Att säkerställa att det genomförs enligt demokratiska principer och att alla medlemmar har lika och rättvisa möjligheter att påverka förbundet är oerhört viktigt. Att alla medlemsföreningar finns representerade på kongressen är viktigt för att säkerställa att förbundet representerar medlemmarna och deras åsikter. Kongressen 2014 ska präglas av tillgänglighet, likabehandling och kreativa mötesformer. Mål • •

Att minst 50 % av medlemsföreningarna ska finnas representerade på kongressen. Att formerna för debatt och diskussion utvecklas och förbättras för att möjliggöra för alla deltagare att göra sina röster hörda.

Propositioner till kongressen 2013

6 av 44


Arbetsgrupper

En arbetsgrupp inom Ung Media är en ideell resurs som medlemmarna driver och bestämmer över. Arbetsgrupperna är det sätt som medlemmarna kan vara med och bedriva rolig och viktig verksamhet i Ung Medias namn. Personerna i arbetsgruppen bestämmer själva vad de vill göra och rapporterar sin verksamhet till förbundsstyrelsen. Under 2013 har inga arbetsgrupper funnits. Mål •

Att aktivt uppmuntra och informera medlemmarna om möjligheten att starta arbetsgrupper.

Finansiering

Ung Media finansieras idag nästan uteslutande av statsbidrag från Ungdomsstyrelsen. Att Ung Medias ekonomi klarar av förändringar i statsbidraget är viktigt för förbundets långsiktighet och stabilitet. För att minska andelen av de ekonomiska resurserna som kommer från Ungdomsstyrelsen ska förbundet undersöka andra bidragsmöjligheter. Mål •

Att 200 000kr av Ung Medias årliga inkomster kommer från annat håll.

Distriktsverksamhet

Ung Medias struktur består i dagsläget av förbundsnivån, förtroendevalda och kansliet, och medlemsnivån med alla medlemsföreningar. I många andra förbund finns också en till nivå, distriktsnivån, som är en nivå mellan förbundet och medlemmarna. Distrikten bildas av medlemmarna i ett visst geografiskt område och möjliggör för ytterligare en nivå av verksamhet riktad specifikt till de föreningar som bildar distrikten. Distrikten kan exempelvis anordna utbildningar och bedriva intressanta projekt på en regional nivå. Förbundsstyrelsen vill under 2014 jobba för att en distriktsstruktur upprättas för att erbjuda medlemmarna ytterligare en nivå av engagemang och verksamhet. Mål • •

Att en struktur för distriktsverksamhet i Ung Media tas fram och sätts i bruk. Att minst tre distrikt har upprättats i förbundet innan verksamhetsårets slut.

Medlemsverksamhet

Tidigare år har förbundets verksamhet och medlemsföreningarnas verksamhet varit ganska åtskilda. Det har från förbundets sida inte fokuserats på att visa upp medlemmarnas verksamhet som den viktigaste delen i det förbundet bidrar till att möjliggöra. Detta vill förbundsstyrelsen ändra på och under 2014 kommer förbundet jobba med att lyfta den fantastiska verksamhet som bedrivs lokalt och bland medlemsföreningarna. Förutom att förbundet ska jobba med att lyfta medlemsverksamheten vill förbundsstyrelsen också att medlemmarnas åsikter ska ges större utrymme i att forma förbundet också mellan kongresserna. Därför ska en medlemsundersökning genomföras där medlemmarnas åsikter om förbundets riktning och verksamhet ges störst utrymme.

Mål

7 av 44

Propositioner till kongressen 2013


• •

Att medlemsföreningarnas verksamhet presenteras på ett sådant sätt att alla kan se och inspireras av den. Att en medlemsundersökning genomförs som fokuserar särskilt på medlemmarnas åsikter kring förbundet och dess verksamhet.

Medlemmar

Ett medlemskap i Ung Media ska tjäna till att möjliggöra för den egna medieproduktionen, inhämta kunskap och erfarenheter genom möten med andra medieintresserade unga samt en möjlighet att påverka samhällets syn på unga medieproducenter. Förbundet vill under verksamhetsåret 2014 utveckla medlemskapet för att kunna erbjuda det absolut bästa för alla unga medieproducenter. Övergripande mål • Ung Media Sverige är relevant för alla unga som är intresserade av medieproduktion. Det är enkelt att bli medlem och engagera sig i förbundet. • Ett medlemskap i Ung Media Sverige upplevs som värdefullt och viktigt för medlemsföreningarna och deras verksamhet. • Antalet medlemsföreningar och enskilda medlemmar i Ung Media Sverige ökar.

Ekonomiskt stöd

Ett medlemskap i Ung Media ska främst möjliggöra för föreningen att bedriva sin medieverksamhet. För att möjliggöra det fördelar Ung Media föreningsbidrag. Via studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet kan medlemsföreningen få ersättning för inrapporterade studietimmar. Ung Media fördelar också projekt- och evenemangsbidrag till medlemsföreningar som vill genomföra en aktivitet som inte ryms inom den ordinarie verksamheten. Under verksamhetsåret 2014 ska förbundet jobba för att fler medlemsföreningar utnyttjar de olika bidragsformerna. Mål • • • •

Att systemet för föreningsbidrag är effektivt och enkelt för medlemsföreningarna att använda. Att fler medlemsföreningar inkommer med föreningsbidragsansökan. Att informationen om studiecirklar är enkel att förstå. Att fler studiecirkeltimmar rapporteras in till Kulturens Bildningsverksamhet.

Medlemsstöd

Sedan kongressen 2012 har förbundet en heltidsarvoderad ordförande som tillsammans med kansliet dagligen arbetar med förbundets verksamhet. I ordförandens uppdrag ligger ett särskilt ansvar för medlemskontakt och att göra medlemsbesök. Förbundsstyrelsen vill att detta ansvar ska läggas extra fokus på under 2014. Mål •

Att ordföranden träffar alla medlemsföreningar som så önskar minst en gång.

Presskonferensen

Presskonferensen är en årlig nationell utbildningshelg där deltagarna erbjuds relevanta och intressanta workshops och föreläsningar från aktuella mediepersonligheter. Presskonferensen är också en utmärkt

Propositioner till kongressen 2013

8 av 44


plats för medlemmarna att mötas och utbyta erfarenheter. Förbundsstyrelsen vill att Presskonferensen 2014 ska bli ännu bättre och arrangeras utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Mål • •

Att Presskonferensen 2014 erbjuder plats för fler deltagare än under 2013. Att Presskonferensen 2014 ökar tillgängligheten för alla oavsett funktionsförmåga.

Utbildningsnätverket

Ung Media har under 2013 upprättat ett utbildningsnätverk bestående av nio ideella utbildare. Utbildningsnätverket är ett av de sätt som erfarenheterna efter projektet ”Yttrandefri i praktiken” ska leva kvar inom förbundet. Utbildningsnätverket erbjuder föreläsningar och workshops inom tryck- och yttrandefrihet samt offentlighetsprincipen. Dessa föreläsningar erbjuds Ung Medias medlemsföreningar utan kostnad. Ung Media ska under verksamhetsåret etablera och utveckla nätverket för att det ska bli en bestående del av förbundets verksamhet. Mål • •

Att Ung Media via utbildningsnätverket erbjuder utbildningar inom tryck- & yttrandefrihet och offentlighetsprincipen. Att en långsiktig och hållbar plan för utbildningsnätverkets verksamhet och finansiering tas fram.

Presskort

Att ålder inte avgör huruvida en person kan skapa betydelsefull journalistik är en av Ung Medias hörnstenar. Ett av förbundets viktigaste verktyg för att höja unga journalisters status är presskortet. Mål •

Att Ung Media fortsättningsvis utfärdar presskort med kortast möjliga handläggningstid.

Jubileum

2014 fyller Ung Media 15 år vilket förbundsstyrelsen vill ska uppmärksammas. I samband med jubileet ska förbundets historia nedtecknas för eftervärlden. Mål • •

9 av 44

Att jubileet uppmärksammas under 2014. Att en historieskrivning genomförs innan kongressen 2014.

Propositioner till kongressen 2013


Likabehandling

Förbundet har under år 2012-2013 genomfört flera kartläggningar inom ramen för NAB-projektet (normer, attityder och beteenden). Dessa har sammanställts och många av resultaten finns för den intresserade att läsa på Ung Medias hemsida. Det kartläggningarna visar är att det i förbundet finns flera problem och orättvisor vilka behöver arbetas med. Dessa är exempelvis ojämn könsfördelning när det handlar om taltid på kongressen, att inte alla känner sig trygga på evenemang eller i sina föreningar på grund av att de bryter mot normen på något sätt, eller att inte alla i förbundsstyrelsen har samma förutsättningar till delaktighet på lika villkor. Dessa saker innebär problem med demokratin och med allas lika möjlighet till delaktighet inom alla områden i förbundet. Övergripande mål • Ung Media Sverige är ett demokratiskt förbund där alla, oavsett bakgrund eller förutsättningar, ges lika möjligheter att påverka verksamheten och delta i förbundets aktiviteter.

Likabehandlingsarbete

I samband med verksamhetsplanen föreslås kongressen att anta en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen kan ses som en verksamhetsplan för likabehandlingsarbetet och därför skrivs inte dess punkter i detta dokument. Mål • •

Att Ung Media uppnår de mål som angivits i likabehandlingsplanen för 2014. Att Ung Media stödjer ett antal föreningar i att komma igång med deras mångfaldsarbete.

Samarbete och påverkan

Att alla unga som vill ges samma förutsättningar att bedriva medieproduktion är viktigt för demokratin och den personliga utvecklingen. Förbundsstyrelsen vill att förbundet ska ta större plats inom civilsamhället och aktivt försöka påverka de frågor som är relevanta för medlemmarna. Övergripande mål • Förbundet är en aktör i frågor som berör unga medieproducenter och en självklar del av det civila samhället.

Samarbeten

Att samarbeta med andra ungdomsförbund i frågor som är relevanta för Ung Medias medlemmar ökar möjligheten till att påverka. Att upprätta samarbeten är också viktigt för förbundets utveckling då det skapas en naturlig plattform för idéutbyte förbunden emellan. Förbundsstyrelsen vill att förbundet fortsätter att utveckla samarbeten med andra ungdomsförbund. Mål • •

Att förbundet aktivt arbetar för att upprätta gynnsamma samarbeten med andra aktörer i civilsamhället. Att förbundet tar en större och mer självklar plats i de organisationer förbundet är medlem i.

Påverkan

Propositioner till kongressen 2013

10 av 44


För att påverka måste man synas. För att förbundet ska kunna bedriva påverkan inom diverse frågor behövs att förbundet syns oftare och på platser där en medial spridning förekommer. Mål •

Att förbundet deltar på seminarier och möten där frågor relevanta för unga medieproducenter diskuteras eller berörs.

Projektverksamhet

Projektverksamhet berikar förbundet och möjliggör för Ung Media att bedriva verksamhet med ett specifikt syfte som det annars hade saknats resurser för att genomföra på en stor skala. I dagsläget bedriver förbundet ett eget projekt i form av NAB – normer, attityder, beteenden, samt deltar i projektet Norden, nätet, rasismen. Under våren 2013 avslutades också projekt Yttrandefri som under sitt genomförande var en stor resurs för förbundet. Förbundsstyrelsen vill under 2014 upprätta nya projektsamarbeten som kan vara intressanta eller till nytta för medlemsföreningarna. Mål •

Att nya projektsamarbeten undersöks och upprättas.

11 av 44

Propositioner till kongressen 2013


Proposition: Likabehandlingsplan 2014 Bakgrund

I Ung Medias principer beskrivs likabehandling som något förbundet värdesätter och vill jobba aktivt med. I och med NAB-projektet gjordes en omfattande kartläggning av hur förbundet ser ut sett till likabehandling. Utifrån kartläggningen har en likabehandlingsplan för 2014 tagits fram där de problem som uppmärksammades finns beskrivna med målsättningar för hur vi vill ha det i vårt förbund. Nedan följer förbundsstyrelsens förslag till likabehandlingsplan.

Huvudyrkande

Förbundsstyrelsen yrkar på att… • Anta Likabehandlingsplan för Ung Media Sverige för 2014.

Propositioner till kongressen 2013

12 av 44


Likabehandlingsplan 2014 Upplägget Dokumentet börjar med en introduktion och bakgrund till Ung Medias likabehandlingsarbete. Därefter följer själva likabehandlingsplanen för 2014, dvs. alla mål och åtgärder som Ung Media vill satsa på under verksamhetsåret 2014. Under 2014 väljer Ung Media att fokusera på mål och åtgärder som berör följande huvudområden: förbundsstyrelsen, kongressen och andra evenemang för medlemmar, samt föreningar. För varje huvudområde finns ett eller flera långsiktiga mål, delmål och åtgärder formulerade enligt följande struktur: Långsiktigt mål Beskriver den övergripande målbilden och är inte mätbart. Delmål Beskriver det kortsiktiga mätbara delmålet Problembild Beskriver situationen som motiverar målet Vad Beskriver vilken åtgärd som ska genomföras för att uppnå delmålet Vem Beskriver vilka som ansvarar för att genomföra och utvärdera åtgärden När Beskriver när åtgärden ska vara genomförd Resurs Beskriver vilka resurser som uppskattas behövas Utvärderas av Anger vem eller vilka som ansvarar för att delmålet utvärderas. Dokumentet avslutas med en del som handlar om utvärdering och uppföljning av likabehandlingsplanen 2014.

13 av 44

Propositioner till kongressen 2013


Varför jobbar Ung Media med likabehandling?

Ung Media värdesätter och vill värna rätten att tala, skriva, sända och publicera fritt. Att ansvarsfullt uttrycka åsikter och sprida information utan risk för censur eller trakasserier är en oumbärlig mänsklig rättighet. Alla unga ska ha lika möjlighet att producera och uttrycka sig via media. Lika viktig är även rätten att få vara den man är och utvecklas till den man vill vara utan att hindras av kränkningar och strukturella orättvisor. Alla människor har lika värde och samma grundläggande rättigheter. Ung Media värdesätter därför acceptans, tillgänglighet och likabehandling. I diskrimineringslagen specificeras sju diskrimineringsgrunder: ålder, kön, könsuttryck, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning samt sexuell läggning. Förutom dessa finns även en mängd andra tänkbara grunder för diskriminering utanför lagstiftningen som vi anser vara relevanta, till exempel kroppsstorlek, familjesituation och utbildningsnivå. Mer om Ung Medias värderingar kan du läsa i vårt principprogram.

Hur vill vi att det ska se ut i vårt förbund?

Visionen för Ung Medias likabehandlingsarbete är ett förbund som är relevant och inbjudande för Sveriges alla medieintresserade unga. Ung Media vill skapa ett sammanhang där alla unga kan känna sig välkomna och inkluderade på lika villkor och där olika bakgrunder och erfarenheter ses som en självklar tillgång. Ung Media ska, såväl inom förbundet som i samhället i stort, verka för att skapa medvetenhet kring diskriminerande normer och orättvisor för att ersätta dessa med jämlikhet, jämställdhet och mångfald.

Bakgrund för Ung Medias likabehandlingsarbete

Sedan sommaren 2012 driver Ung Media NAB-projektet (Normer, Attityder och Beteenden). Projektets huvudsakliga mål är att skapa ett mer jämlikt förbund, i vilket arbetet med mångfald och mot diskriminering är fortlöpande och en central del i allt vad förbundet gör. Det första steget bestod i att göra en kartläggning av de normer, värderingar och maktstrukturer som genomsyrar förbundet idag och vilka effekter dessa har. Kartläggningen höll på i åtta månader och bestod av en enkät- och intervjuundersökning som riktade sig till enskilda medlemmar, en processdag med förbundsstyrelsen och kanslianställda och en maktmätning på årsmötet 2012. De resultat kartläggningen ledde till finns publicerade på Ung Medias hemsida. Utifrån kartläggningens resultat formulerades problembilder som i sin tur ledde till formuleringen av långsiktiga och kortsiktiga delmål.

Propositioner till kongressen 2013

14 av 44


Begreppslista

Här definieras i alfabetisk ordning alla begrepp som är kursiverade i dokumentet: Diskriminering (i sin vardagliga betydelse) Att personer eller grupper indirekt eller direkt behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. (OBS! Inte detsamma som diskriminering enligt lag.) Diskriminering enligt lag När en person behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det finns en koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna. Det ska även ske inom något av de samhällsområden som skyddas enligt lag, exempelvis arbetslivet eller skola. Det ska finnas ett beroendeförhållande mellan den som diskriminerar och den som blir diskriminerad, eller handla om att den som är ansvarig för att utreda trakasserier och påtalad diskriminering inte gör det. Diskrimineringslagen gäller i regel inte inom föreningslivet. Diskrimineringsgrunder som skyddas av lagen Etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet eller könsuttryck, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning, samt ålder. (Dessa termer definieras även var för sig i denna ordlista.) Diskriminerande normer Se normer. Etnisk tillhörighet Tillhörighet till en grupp av människor som har samma kultur, talar samma språk eller kommer från samma område i världen som en själv. Exkludera Att hindra en person eller en viss grupp från att delta i ett sammanhang, antingen genom aktiva val eller genom att göra sammanhanget omöjligt att delta i för personen/gruppen. Funktionsnedsättning En varaktig fysisk, psykisk eller begåvningsmässig nedsättning av en persons funktionsförmåga som beror på skada eller sjukdom. Funktionsnedsättning är det begrepp som används i diskrimineringslagen. Det är dock vanligt att prata om olika personers funktionalitet, istället för att prata om det som just nedsättningar. Hen Detta är ett könsneutralt personligt pronomen som används på samma sätt som hon och han. Jämlikhet Att sträva efter jämlikhet är att sträva efter alla människors lika värde, likhet inför lagen, samt lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Jämställdhet

15 av 44

Propositioner till kongressen 2013


Innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Kön En socialt konstruerad kategori som används för att dela in människor i grupperna “män” och “kvinnor”. Könsuttryck Hur en person uttrycker sitt kön. Det gör du till exempel genom kläder, kroppsspråk, frisyr, socialt beteende, och din röst. Könsidentitet En persons självupplevda kön, det vill säga det kön du känner dig som. Likabehandlingsarbete Arbetet för lika rättigheter och möjligheter. Det är viktigt att tänka på att likabehandling inte betyder att alla ska behandlas likadant. Det handlar mycket om att man tar hänsyn till individens behov och förutsättningar för att kunna skapa förutsättningar för alla att använda sig av sina rättigheter och möjligheter. Med andra ord man jobbar för att skapa lika villkor. Mångfald Strävan efter mångfald är strävan efter att många olika perspektiv, erfarenheter och bakgrunder ska kunna finnas med på lika villkor i ett givet sammanhang. Normer Oskrivna regler, förväntningar och ideal som handlar om vad som anses vara positivt, önskvärt och fördelaktig, och vad som inte anses vara det. Normer förändras över tid och är olika i olika situationer. De får konsekvenser i lagstiftning, politiska beslut, praxis och bemötande. Ung Media tror att samhällets starka normer kring hur vi “bör” och “ska” vara är en viktig orsak till diskriminering. Därför pratar vi ibland om diskriminerande normer. Sexuell läggning Sexuell läggning handlar om vilket kön de personer som man vanligtvis blir kär i eller kåt på har. De vanligaste kategorierna för sexuell läggning är heterosexuell, homosexuell, och bisexuell. Tillgänglighet Om en lokal eller verksamhet är helt tillgänglig så fungerar den för alla personer oavsett funktionalitet. Tillgänglighet innefattar allt från fysiska saker, såsom trösklar och trappor, till saker som inte syns, såsom bemötande och information. Trakasserier Att utsätta någon eller några för handlingar som kränker hens/deras värdighet, t.ex. mobbning, utfrysning eller förtal. Religion eller annan trosuppfattning En världsreligion eller en tro som är att likställa med en religion.

Propositioner till kongressen 2013

16 av 44


Ålder Uppnådd livslängd.

17 av 44

Propositioner till kongressen 2013


Mål och åtgärder som Ung Media satsar på under 2014 Styrelse Långsiktigt mål A Alla ska kunna känna sig välkomna och trygga i styrelsen Delmål A1: Alla ska kunna ta upp ämnen som de vill ta upp, och ingen ska känna sig exkluderad eller kränkt på grund av ett negativt språkbruk. Problembild: Kartläggningen visade att det finns vissa ämnen som upplevs som svåra att ta upp i förbundsstyrelsen, t.ex. sådant som berör personers finansiella situation eller personers politiska engagemang och -uppdrag. Det kan också förekomma nedvärderande språkbruk eller skämt om personer med funktionsnedsättningar. Det viktigaste som dök upp under kartläggningen är dock att det inte upplevs som självklart att man kan ta upp att någon använder ett exkluderande eller kränkande språk, i de fall då man lägger märke till detta. Vad? 1. En gemensam definition av vad ett öppet och tillåtande klimat är tas fram. 2. Det skapas utrymme på varje förbundsstyrelsemöte för att utvärdera klimatet. 3. En person, vars uppgift är att under möten har extra koll på jargongen och eventuellt förekommande exkluderande språkbruk, utses. Personens observationer ska lyftas fram i utvärderingen på varje styrelsemöte. Vem? Förbundsstyrelsen När ska det vara genomfört? 1. Januari 2014 2. Löpande under 2014 3. Löpande under 2013 Resurs? 1. 2 mötestimmar för att ta fram en definition. 2. 30 min mötestid på varje förbundsstyrelsemöte för utvärdering av klimat och redogörelse av språkobservationer. 3. Ske under den vanliga mötestiden. Utvärderas av? Förbundsstyrelsen

Propositioner till kongressen 2013

18 av 44


Delmål A2: Valberedningen ska under sitt uppsökandearbete aktivt ta kontakt med personer med olika bakgrund och erfarenheter, och alla intresserade ska ha lika förutsättningar i rekryteringsprocessen. Problembild: Under kartläggningen blev det tydligt att det inom förbundsstyrelsen finns relativt starka normer kopplade till ålder, socioekonomisk status och funktionsförmåga. För att rekryteringen inte ska bidra till att reproducera och upprätthålla dessa normer är det viktigt att valberedningen har ett normkritiskt perspektiv i rekryteringsprocessen. Under kartläggningen blev det också tydligt att det finns olika uppfattningar om vilka egenskaper personer i förbundsstyrelsen borde ha. Vad? 1. Inkludera en del om normkritiskt rekrytering i valberedningens utbildning. 2. Tydligare riktlinjer och direktiv för valberedningens rekrytering tas fram. Riktlinjer ska bl.a. beskriva på vilket sätt valberedningen jobbar, vad som värdesätts i arbetet och hur man jobbar för att rekrytera normmedvetet. Vem? 1. Förbundsstyrelsen 2. Valberedningen När ska det vara genomfört? 1. I februari 2014 2. Slutet av juni 2014 Resurs? 1. 10 000 kr (inklusive en del som tar upp normkritik). 2. 6 000 kr + 20 arbetstimmar/person: en helg (resor, boende, mat) för valberedningen där de jobbar med att ta fram riktlinjer/direktiv. Utvärderas av? Valberedningen

19 av 44

Propositioner till kongressen 2013


Delmål A3: Samtliga personer inom förbundet ska känna sig trygga i hur förbundet ställer sig till diskriminering, kränkningar och trakasserier samt veta hur de ska agera när sådant inträffar och till vem de ska vända sig. Problembild: Under kartläggningen blev det tydligt att det saknas en handlingsplan för Ung Medias olika sammanhang (styrelse, kansli, kongress och andra evenemang) där det har förekommit att personer har känt sig diskriminerade, trakasserade eller kränkta. Vad? En handlingsplan för åtgärder mot diskriminering och trakasserier tas fram. Vem? Mångfaldskoordinatorn tillsammans med en person från förbundsstyrelsen. När ska det vara genomfört? Senast juni 2014. Resurser? 16 arbetstimmar/person Utvärderas av? Mångfaldskoordinatorn

Propositioner till kongressen 2013

20 av 44


Långsiktigt mål B Styrelsearbetet ska genomsyras av normmedvetenhet. Delmål B1: Styrelsemedlemmar ska känna sig trygga med ett normkritiskt perspektiv och aktivt kunna granska både förbundet och sig själva. Problembild: Under kartläggningen med styrelsen visades att det till viss mån saknas en medvetenhet kring normer och deras effekter, vilket kan leda till att inte alla känner sig välkomna i styrelsen. Omedvetna normer tar sig t.ex. uttryck i skämt om troende eller i ett språkbruk som kan uppfattas som kränkande av personer med funktionsnedsättning. Det tar sig också uttryck i vilka deltagare man ser framför sig när man skicka ut information eller väljer möteslokaler. Styrelsen uttryckte en tydlig önskan om att bli mer medvetna om sina egna normer och på vilka sätt man själv bidrar till att upprätthålla normer och maktstrukturer. Vad? En övergripande utbildning om normer, makt och mångfald hålls med förbundsstyrelsen och kansliet. Vem? Mångfaldskoordinatorn När ska det vara genomfört? I samband med det första förbundsstyrelsemötet i januari 2014. Resurser? 8 arbetstimmar för mångfaldskoordinatorn samt 3 timmar mötestid för förbundsstyrelse och kansli. Utvärderas av? Förbundsstyrelsen

21 av 44

Propositioner till kongressen 2013


Långsiktigt mål C Det ska finnas förutsättningar för jämlikt deltagande i styrelsearbetet. Delmål C1: Ingen i styrelsen ska uppleva att henoms kön eller brist på styrelseerfarenhet begränsar möjligheten för deltagandet i styrelsearbetet. Problembild: Kartläggningen visade att det finns en tydlig snedfördelning när det gäller talutrymmet under styrelsemötena. Män som har varit med i förbundsstyrelsen i mer än en mandatperiod tar mycket mer talutrymme än kvinnor och de som sitter sin första mandatperiod. Vad? 1. Olika mötesformer prövas och utvärderas Exempel på mötesformer är: Roterande mötesordförandeskap, ha en demokratiövervakare, diskussion i små grupper, rundor. Förbundsstyrelsen bestämmer själv vilken metod de vill prova först och ska sträva efter att prova åtminstone två olika metoder. Metoderna ska löpande utvärderas och detta ska dokumenteras. 2. Startsträckan för nyvalda styrelseledamöter utvärderas En person utses vars uppgift är att utreda vilka modeller som finns för att introducera nyvalda ledamöter till styrelsearbetet, och vilka för- och nackdelar dessa har. Utredningen ska läggas fram som diskussionsunderlag till förbundsstyrelsen. Vem? Förbundsstyrelsen När ska det vara genomfört? Under verksamhetsåret 2014, men i god tid för att kunna lägga fram eventuellt förslag till kongressen 2014. Resurser? 1. Utvärderingen av mötesformer kan ingå i utvärderingen av klimatet i slutet av varje fysiskt styrelsemöte à 30 min mötestid. 2. 15- 20 arbetstimmar. Utvärderas av? Förbundsstyrelsen

Propositioner till kongressen 2013

22 av 44


Kongressen Långsiktigt mål D Alla ska kunna känna sig välkomna på kongressen. Delmål D1: Språkbruk som kan uppfattas som exkluderande eller kränkande ska inte förekomma på Kongressen. Problembild: Kartläggningen visade på att det förekom en del negativ jargong under kongressen som tyder på underliggande normer. Till exempel användes begreppen “bensträckare” (använt som synonym till paus men visar på en norm kring benrörlighet) och ”en riktig applåd” (använt som motsats till när deltagarna applåderade på det vis som är vanligt för personer med hörselnedsättning). Vad? 1. På kongressen 2013 hålls en årsmötesutbildning som förutom en utbildning i årsmötesformalia framförallt fokuserar på frågor som rör mötesklimatet, vilket bl.a. innebär att prata om normer och språket. Denna utbildning ska utvärderas och vidareutvecklas inför kongressen 2014. Årsmötesutbildningen ska dokumenteras på ett sätt att andra kan ta över och använda den. Årsmötesutbildningen ska utvärderas internet och av deltagarna. 2. Ha en extra genomgång/utbildning med nyckelaktörer gällande språkbruket. 3. Ta fram förhållningsregler för Ung Medias evenemang som bl.a. tar upp språkbruket. Vem? 1. Mångfaldskoordinatorn + en person från förbundsstyrelsen 2. Förbundsstyrelsen 3. Förbundsstyrelsen När ska det vara genomfört? 1. Juni 2014 2. Inför kongressen 2014 3. Inför kongressen 2014 Resurs? 1. 32 arbetstimmar för mångfaldskoordinatorn + 16 timmar arbetstid för en styrelseledamot 2. 3 arbetstimmar 3. 16 arbetstimmar Utvärderas av? 1. Mångfaldskoordinatorn 2. Förbundsstyrelsen 3. Förbundsstyrelsen

23 av 44

Propositioner till kongressen 2013


Långsiktigt mål E Alla ska kunna vara delaktiga på lika villkor under kongressen Delmål E1: Alla medlemmar ska kunna resa som ombud till kongressen oavsett deras finansiella situation. Problembild: Ombuden behövde själva bekosta sina resor under förra årets kongress. Detta kan hindra medlemsföreningar från att påverka förbundet. Vad? Förbundet bekostar resor för ett ombud per förening. Vem? Förbundsstyrelsen När ska det vara genomfört? Inför kongressen 2014 Resurs? 30 000 kr Utvärderas av? Förbundsstyrelsen

Propositioner till kongressen 2013

24 av 44


Delmål E2: Alla ska kunna tala, lägga förslag och kunna få gehör för sina förslag på kongressen oavsett deras ålder, erfarenhet, position i förbundet, kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning samt funktionalitet. Problembild: Kartläggningen visade att faktorer såsom ålder, hur länge man har varit med i förbundet, position eller tidigare position i förbundet, kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och funktionsförmåga verkar påverka hur mycket talutrymme man tar, huruvida man får bifall eller inte för sina förslag och huruvida man utför och utsätts för härskartekniker. Till exempel visade maktmätningen att äldre deltagare, de som ses som män av omgivningen, de som har varit på flera årsmöten tidigare och de som har varit medlemmar i Ung Media längst, i genomsnitt talade längre tid än övriga. Dessutom talade personer som tillhör styrelsen mycket längre per person än vad vanliga medlemmar gör. Liknande tendenser visades när man tittar på vilka som lägger förslag och får bifall för dessa. Genomsnittet för antal lagda förslag ökade med deltagarnas ålder, var högre för män än för kvinnor, och ökade med antalet årsmöten de varit på samt antalet år som de varit medlemmar. Deltagare med vana av årsmöte och som har varit medlemmar längre hade dessutom en större andel förslag som bifölls än övriga. Allra tydligast skillnad fanns mellan deltagarna beroende på deras position i förbundet. Styrelsen samt övriga förtroendevalda stod för merparten av förslag (25 av 38) och dessutom för alla utom ett av de förslag som bifölls under mötet. Det finns med andra ord hinder för ett jämlikt deltagande som kan bero på underliggande normer kring kön, ålder m.m., ett klimat där nya medlemmar inte vågar ta ordet och där okunskap om årsmötesformalia och debatteknikaliteter hindrar många från att delta fullt ut. Vad? 1. En person utsedd av styrelsen tar tillsammans med mångfaldskoordinatorn fram ett mentorssystem. Mentorssystemet ska dokumenteras på ett sätt som gör det lätt för andra att ta över det. Mentorerna ska utbildas inför kongressen. Mentorerna ska i sin tur ha en handledare under kongressen. Mentorssystemet ska sedan utvärderas av deltagarna. 2. Ta fram och följa en kommunikationsplan för att säkerställa att aktivt deltagande uppmuntras och att detta kommuniceras till ombuden på ett lämpligt sätt. Vem? 1. En person som utses av förbundsstyrelsen + mångfaldskoordinatorn som bollplank 2. Den anställda som ansvarar för kommunikationen När ska det vara genomfört? 1. Juni 2014 2. Inför kongressen 2014 Resurs? 1. Ca 80 timmar mötes- och arbetstid plus kostnader i samband med en fysisk utbildning och för en eventuell tack-gåva. 2. Ca 20 arbetstimmar. Utvärderas av? Förbundsstyrelsen

25 av 44

Propositioner till kongressen 2013


Långsiktigt mål F Alla ska kunna känna sig välkomna och trygga på Ung Medias evenemang. Delmål F1: Deltagare ska känna sig trygga med att särskilda behov gå att anmäla och blir tillgodosedda. Problembeskrivning: I maktmätningsrapporten finns en del anmärkningar och förbättringsförslag när det gäller hanteringen av särskilda behov. Det anmärktes bl.a. att inte alla föranmälda behov har tillgodosetts, att exemplen för behov som kunde anmälas var väldigt snäva och att det inte återkopplades till personer som hade anmält särskilda behov. Vad? En checklista "tänka på inför/under/efter evenemang" tas fram. Vem? Mångfaldskoordinatorn När ska det vara genomfört? Juni 2014 Resurs? Ca 24 arbetstimmar Utvärderas av? Projektledare för kongressen 2014

Propositioner till kongressen 2013

26 av 44


Utvärdering och uppföljning av likabehandlingsplanen Utvärdering och uppföljning av de långsiktiga målen I samband med utvärderingen och uppföljningen av Ung Medias strategidokument ska även de långsiktiga målen med likabehandlingsarbetet utvärderas och följas upp om 2-3 år. Detta bör ske i form av en ny kartläggning som liknar den som gjordes under 2012/2013 men inte nödvändigtvis behöver vara lika omfattande. Det är dock viktigt att det budgeteras för en ny kartläggning.

Utvärdering och uppföljning av delmålen Utvärdering av delmålen som gäller för verksamhetsår 2014 ska ske på följande vis: Delmålen är mätbara och ska utvärderas efter att åtgärden eller åtgärderna är avslutade eller i slutet av gällande verksamhetsår. I vilket fall ska utvärderingen ske i god tid för att kunna ligga till grund för uppföljning av delmålen och beslut om satsningar för kommande verksamhetsår. Förbundsstyrelsen delegerar utvärderingsansvar till en eller flera personer för varje delmål som ska satsas på under gällande verksamhetsår. Vilka som har utvärderingsansvar för vad ska stå med i aktuell likabehandlingsplan. Lämplig utvärderingsmetod ska väljas av dem som är utvärderingsansvariga. Förbundsstyrelsen sammanställer utvärderingen av samtliga delmål i en kort rapport. Detta ska ske i god tid, så att utvärderingsrapporten kan fungerar som underlag för att ta fram nya mål och åtgärder för det kommande verksamhetsåret. Förbundsstyrelsen utvärderar också likabehandlingsplanen i sig avseende struktur, form och omfattning. Utifrån utvärderingsrapporten bestämmer förbundsstyrelsen vilka delmål och åtgärder Ung Media vill satsa på under verksamhetsåret 2015. Målen ska stå i linje med de långsiktiga målen för likabehandlingsarbete och kan med fördel plockas från arbetsdokumentet “Omfattande likabehandlingsplan”. Åtgärderna för 2015 ska inkluderas i verksamhetsplanen för samma år. Uppföljning av åtgärderna ska ske på följande vis: Uppföljning av åtgärderna för det aktuella verksamhetsåret ska ske löpande, genom att inkorporeras i förbundsstyrelsens verktyg för uppföljning av det operativa arbetet. Om förbundsstyrelsen har utsett en person som ansvarig för att utföra en åtgärd är det även den personens ansvar att följa upp åtgärden.

27 av 44

Propositioner till kongressen 2013


Proposition: Budget 2014 Nedan följer förbundsstyrelsens förslag på budget för år 2014. Budgeten kan sägas vara verksamhetsplanens prislapp och visar förbundets beräknade intäkter och kostnader samt årets beräknade resultat.

Huvudyrkande

Förbundsstyrelsen yrkar på att • anta budget för Ung Media Sverige för 2014.

Propositioner till kongressen 2013

28 av 44


Budget 2014 Sammanställning Beräknat Ingående saldo

470 000 kr

Kostnader Förvaltning

-740 000

Förtroendevalda Medlemmar

-365 000 -770 000

Projekt

-1 000 000 -2 875 000

Intäkter Huvudintäkter

2 033 000

Projekt

1 000 000 3 033 000

Resultat

158 000

Beräknat Utgående saldo

628 000

29 av 44

Propositioner till kongressen 2013


Intäkter Resultatgrupp

kr

Intäkter Huvudintäkter Statsbidrag Övriga bidrag Utbildningsnätverket

1 820 000 200 000 13 000

Projekt Projektet Normer Attityder och Beteenden

300 000

Projektet Norden Nätet Rasismen

700 000

Totalt

3 033 000

Huvudintäkter

Varje år ansöker förbundet om statsbidrag hos Ungdomsstyrelsen. Bidragets storlek beror på antalet medlemmar och föreningar och förbundsstyrelsen beräknar att Ungdomsstyrelsen bidrag 2014 kommer vara 1 820 000 kr. Dessutom väljer förbundsstyrelsen att lägga ett mål om att 200 000 kr av våra kostnader detta år ska vara finansierat av övriga bidrag än statsbidraget från Ungdomsstyrelsen. Utbildningsnätverket är intäkter sålda utbildningar inom ramen för utbildningsnätverket. Till 2014 föreslår förbundsstyrelsen ett mål om att sälja utbildningar för 13 000 kr.

Projekt

Projektet Normer Attityder och Beteenden är ett projekt som drivs tillsammans med Sverok. Ung Media och Sverok är till lika delar ägare. Projektet omsätter totalt 600 000 kr per år och eftersom Ung Media äger hälften av projektet redovisas här 300 000 kr. Projektet Norden Nätet Rasismen är ett projekt som Ung Media tillsammans med Föreningen Norden och Ungdom mot Rasism driver. Projektet omsätter totalt 2 100 000 kr. Eftersom Ung Media är en av tre delägare redovisas här 700 000 kr. Alla dessa projektmedel är öronmärkta på så vis att medlen måste gå till just de projekten. Beviljas inte medel till ett projekt kommer inte projektet att genomföras.

Propositioner till kongressen 2013

30 av 44


Kostnader Resultatgrupp

kr

Kostnader Förvaltning Kansli Statsbidragsansökan Förbundsförvaltning Marknadsföring och kommunikation

-550 000 -30 000 -130 000 -30 000

Förtroendevalda Förbundsstyrelse Valberedning Revisorer

-340 000 -20 000 -5 000

Medlemmar Presskonferensen Kongress Ekonomiska bidrag Utbildningsnätverk Medlemsträffar Distriktsstöd Arbetsgrupper

-100 000 -130 000 -425 000 -25 000 -30 000 -10 000 -50 000

Projekt Projektet Normer Attityder och Beteenden Projektet Norden Nätet Rasismen

-300 000 -700 000

Totalt

-2 875 000

Förvaltning

Förbundets förvaltning består av fyra delar. Kansli, statsbidragsansökan, förbundsförvaltning, samt marknadsföring och kommunikation. Kansliet är den löpande verksamheten och administrationen. I den posten inryms personalkostnader, lokalhyra för kontoret och övriga löpande administrationskostnader.

31 av 44

Propositioner till kongressen 2013


Statsbidragsansökan är de kostnader som uppkommer i samband med ansökan av statsbidraget. Härtill hör kostnader för extern revision samt löner för timanställda som ringer och kontrollerar våra föreningars medlemmar. Förbundsförvaltning är den övriga administrationen. Till förbundsförvaltning hör kostnader för förbundets redovisningskonsult, vår medlemsdatabas och övriga internettjänster samt våra olika medlemskap i andra organisationer.

Förtroendevalda

Förbundet har tre grupper av förtroendevalda. Budgeten för styrelsen innefattar dels arvode och telefon till ordförande. Dessutom innehåller posten kostnader för styrelsens möten och arbete samt kompetensutveckling för styrelsen. Valberedningen innefattar kostnader för mötes- och rekryteringskostnader samt kompetensutveckling. Revisorer innefattar kostnader för resor och andra kringkostnader som krävs för att kunna göra en revision.

Medlemmar

Presskonferensen är Ung Medias årliga nationella utbildningshelg. Kongressen är förbundets högsta beslutande organ. Ekonomiska bidrag innefattar alla våra ekonomiska bidrag som man som förening kan ansöka om. Dessa är föreningsbidrag, välkomstbidrag och projekt- och evenemangsbidrag. Utbildningsnätverket är det nätverk av medlemmar som är ute och utbildar dels medlemsföreningar men också andra grupper som är intresserade av tryck- och yttrandefrihet. Medlemsträffar innefattar resekostnader och andra kringkostnader för ordförande när hen är ute och träffar medlemsföreningarna. Distriktsstöd är kostnaden för att utveckla distrikten i enlighet med verksamhetsplanen. Arbetsgrupper innefattar kostnader för att starta upp arbetsgrupper.

Projekt

Projektens medel är villkorade. Med det vill sägas att de enbart får användas till projektens verksamhet. Kostnaderna i budgeten visar projektens kostnader som kommer belasta år 2014 års budget.

Propositioner till kongressen 2013

32 av 44


Proposition: Vision för Ung Media Sverige Bakgrund

Som en del av omstruktureringen har förbundsstyrelsen fått i uppdrag att formulera en vision för förbundet. Visionen är tänkt att fungera som en ledstjärna i förbundets arbete. Den är en kortfattad beskrivning av vad vi drömmer om att uppnå, och ska göra det enklare för såväl medlemmar som utomstående att förstå varför Ung Media finns och vad vi som förbund strävar efter.

Visionen

Förbundsstyrelsens förslag på vision lyder: Vår vision: Var och en av Sveriges unga kan fritt sprida sina ord, bilder, idéer och drömmar. Detta kan de genom att själva producera media och genom att ha tillgång till media producerad av andra unga. Unga medieproducenter är en stark kraft som påverkar både ungas liv och hela samhället.

Huvudyrkande

Förbundsstyrelsen yrkar på att… • anta Vision för Ung Media Sverige.

33 av 44

Propositioner till kongressen 2013


Proposition: Förbundsstyrelsens arvode Bakgrund

Ung Media Sverige har de senaste två åren haft ett månatligt arvode på 650 kr till förbundsstyrelseledamöter. Förbundet har som förhållningssätt att förbundet står för alla Ung Media Sverige relaterade kostnader för förbundsstyrelseledamoten. Arvodets syfte har varit att underlätta engagemang och eventuellt fylla ut oförutsedda kostnader inom uppdraget. Arvodet var tänkt att underlätta för ett engagemang i Ung Media Sverige, då det inte ska påverka enskildas privata ekonomi. Då Ung Media Sverige kan och ska betala alla kostnader, fyller inte arvodet sitt syfte utan blir mer som en slags månadspeng vilket ger fel signaler. Ung Media Sverige är ett ideellt förbund och engagemanget i det likaså. Förbundsstyrelsen har samma vision om att ett engagemang inte ska bekostas av medlemmars privata ekonomi. Att ta bort arvodet skulle inte heller göra det. Ung Media Sverige står idag för resor, kost och boende i samband med förbundsstyrelsemöten eller annan verksamhet som har med förbundet att göra och som ingår i styrelseuppdraget.

Huvudyrkande

Förbundsstyrelsen yrkar på att: • Förbundsstyrelsens arvode fastställs till 0 kronor, med undantag för förbundsordföranden som får arvode enligt gällande arvoderingsvillkor fastställda på årsmötet 2012.

Propositioner till kongressen 2013

34 av 44


Proposition: Reviderat principprogram Bakgrund

På årsmötet 2012, när Ung Medias nya principprogram antogs, röstade årsmötet även igenom en motion från Örebro studentkår om att Ung Medias texter och dokument ska inkludera studentmedia på ett bättre sätt. Medlemsföreningar på universitet och högskolor är en relativt ny företeelse i förbundets snart femtonåriga historia, och i många texter och dokument, inklusive det nya principprogrammet, beskrevs situationen för “skolmedia” utan att “studentmedia” nämndes, vilket osynliggjorde många av våra medlemmar. I diskussionen kring motionen tog förbundsstyrelsen på sig ansvaret att göra alla förbundets texter mer inkluderande och representativa för medlemmarna. Detta arbete har sysselsatt oss under året, med genomgång av hemsidan, framtagandet av riktlinjer för en mer inkluderande kommunikation, och sist men inte minst en omarbetning av principprogrammet.

Ändringar i principprogrammet

I det förslag på reviderat principprogram som vi nu lägger fram inkluderas studentmedia i alla formuleringar som rör utbildning, i enlighet med Örebro studentkårs motion. Vi har även rättat grammatiska fel, slipat några klumpiga formuleringar, och omarbetat det sista stycket om tillgänglighet och likabehandling. För att det ska vara enkelt att se exakt vilka ändringar som har gjorts har vi markerat med kursiv text allt som skiljer den reviderade versionen av principprogrammet från den nuvarande.

Huvudyrkande

Förbundsstyrelsen yrkar på att… • anta den reviderade versionen av Ung Media Sveriges Principprogram.

35 av 44

Propositioner till kongressen 2013


Principprogram för Ung Media Sverige Antaget av årsmötet 2012-10-20 Vi, Ung Media Sverige, har enats om följande principprogram.

Tryck- och yttrandefrihet frihet för unga

Tryck- och yttrandefrihet är en rättighet för alla, oavsett ålder. Ändå händer det att ungas rätt att göra sig hörda behandlas som en mindre viktig fråga. Vi behandlas enbart som “samhällets framtid”, en grupp som kommer att bli viktiga när vi “blir stora”. Med detta förvrängda synsätt är det enkelt att avfärda och till och med motarbeta våra rättigheter. Vi unga är en självklar och viktig del av samhällets nutid. Frågan om våra fri- och rättigheter handlar inte i första hand om att fostra framtida makthavare utan om att ge oss makt över de liv vi lever idag. Ung Media kräver att inga unga medieproducenter skall behöva utsättas för censur eller förhandsgranskning från rektorer, lärare eller myndigheter. Vi anser också att unga medborgares medvetenhet om yttrandefrihetens möjligheter måste öka. Enbart teoretisk utbildning om yttrandefrihet räcker inte för att vi unga ska känna oss trygga i våra rättigheter. Egna erfarenheter av att utnyttja sin Tryck- och yttrandefrihet är lika viktiga som teoretisk kunskap.

Skol- och studentmedias självständighet

Skol- och studentmedia gör studietiden mer levande, ger möjlighet till debatt och uppmuntrar kritiskt tänkande. Dessutom utgör skol- och studentmedia ett viktigt komplement till råd och kårer i demokratin på skolor och universitet. Dessa funktioner har allra bäst verkan om medieföreningarna är fristående från själva utbildningsväsendet. Vi kräver därför att skolor och universitet skall uppmuntra och respektera sina fristående medieproducenter, även om dessa intar ett kritiskt förhållningssätt till skolan eller universitetet. Skol- och studentmedia äger ett stort egenvärde. Skolor och universitet som stödjer sina medieproducenter skall inte på något sätt lägga sig i föreningarnas verksamhet med hänvisning till det stöd de har gett.

Egenlärande och engagemang

Ideellt engagemang är både en viktig samhällsbärande och samhällsformande kraft och ett sätt att fylla tillvaron med meningsfulla aktiviteter. Även om det inte ger någon inkomst är ideellt arbete nödvändigt för att bygga upp de erfarenheter och kunskaper som både medborgare och samhälle behöver. Vi vet att det bästa sättet att få praktisk erfarenhet av ideellt arbete är att engagera sig på sina egna villkor. Med stöd som inte innebär snäva ramar och begränsningar kan vi unga lära av oss själva och av varandra när vi arbetar med våra egna intressen. Föreningsfriheten är en förutsättning för att alla ska kunna engagera sig i det de brinner för och kunna lära av sitt engagemang. Skolor, universitet och andra institutioner skall aktivt värna och gynna föreningsfriheten samt arbeta för att göra unga medvetna om sina fri- och rättigheter i föreningssammanhang.

Propositioner till kongressen 2013

36 av 44


Ungas status som journalister

Frågan om ideella journalister är i mångt och mycket en ungdomsfråga. Att du ska vara både vuxen och yrkesverksam är fortfarande ett krav från många i mötet med journalister. Detta är ett hinder för de unga som vill få inblick i sitt samhälle, vilket berövar samhället viktiga perspektiv. Här krävs en attitydförändring. Unga medieproducenter skall tas på allvar, såväl inom utbildningsväsendet som i den offentliga debatten. Vi anser att även medarbetarna i en ung redaktion skall betraktas som journalister, med samma möjligheter till granskning och kritisk journalistik som om de vore yrkesverksamma. Därför skall innehavare av Ung Media Sveriges presskort ges samma status i det svenska samhället som yrkesverksamma journalister.

Tillgänglighet och likabehandling

För att de frågor som beskrivs ovan ska vara relevanta i ett större sammanhang krävs ett aktivt arbete med tillgänglighet, acceptans och likabehandling. Alla människor har lika värde och delar rätten att få vara de vi är och utvecklas till de vi vill vara, utan att hindras av kränkningar och strukturella orättvisor. Detta är särskilt relevant då mediesfären i många avseenden är mycket homogen. Många grupper och perspektiv är underrepresenterade, både i medias bevakning av samhället och bland medieproducenterna som grupp. I och med att medierna har stor makt över hur vi ser på oss själva och på varandra, blir detta ett problem för hela samhället. Alla unga måste ha tillgång inte bara till konsumtionen utan även till produktionen av information och media, på lika villkor och utifrån våra egna förutsättningar; oavsett ålder, kön, könsidentitet och -uttryck, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning samt sexuell läggning. Detta är en rättvisefråga, och också en demokratifråga. Det handlar inte bara om att göra sin röst hörd utan mer om att skapa sammanhang där rösten får ett ännu större värde. Att bidra till att dessa sammanhang blir rättvisa och tillgängliga för alla unga är en viktig del av vårt arbete och bör vara ett självklart uppdrag för alla med makt över samhället.

37 av 44

Propositioner till kongressen 2013


!"#$%&'()*+,(#-,)$.#+/%$012$3'45#-&*&6

Proposition: Stadgeändring gällande distrikt Bakgrund

I förra årets stora stadgerevision valde förbundsstyrelsen att inte ta med någonting om distrikts- eller regionsorganisationer inom Ung Media, då det i dagsläget inte finns några sådana. Nu har frågan om distrikt aktualiserats, och förbundsstyrelsen föreslår en ändring av stadgarna som reglerar distrikt inom förbundet.

Vad är ett distrikt?

Ett distrikt inom Ung Media skulle vara en regional sammanslutning av förbundets medlemsföreningar. Alla medlemsföreningar inom ett visst geografiskt område blir alltså också medlemmar i ett distrikt, som delas in efter Sveriges län eller sammanslagningar av länen.

Varför distrikt?

Ett distrikt tillför en ny möjlig nivå för engagemang i Ung Media. I dagsläget finns endast förtroendeposter på nationell nivå – och när förbundet växer finns också fler och fler personer som kan engageras i att driva förbundets syfte. Kan vi engagera distriktsstyrelser blir vi fler förtroendevalda, och troligtvis ett starkare förbund. Att sitta i en distriktsstyrelse kan också vara en möjlighet för många att förlänga sitt engagemang i förbundet. I dagsläget är det vanligt att en period som en person är aktiv inom Ung Medias medlemsföreningar är relativt kort – särskilt i skolbundna föreningar av naturliga skäl. Sannolikt finns här engagemang att ta vara på men som idag försvinner då få möjligheter att engagera sig finns. Distrikt innebär också en möjlig finansieringskälla. I många län och regioner finns möjlighet att ansöka om bidrag till distriktsorganisationer. Kriterierna för bidragen varierar mellan de olika länen, men redan idag har Ung Media så många medlemsföreningar att flera län skulle kunna bilda distrikt. Även storleken på bidragen varierar, men är ofta förhållandevis stora. I vissa län skulle distriktsorganisationerna till exempel kunna ha en anställd som arbetar särskilt med föreningarna i området. Distrikten skulle också kunna erbjuda gemensam verksamhet för medlemmarna, såsom träffar, utbildningar, evenemang, ledarskapsutveckling med mera, samt dela ut projektbidrag för regional verksamhet. Massor av andra möjligheter finns såklart, detta är endast några exempel.

Utformning av distrikten

Det finns många olika sätt att organisera distrikten på. I skrivande stund har ingen större utredning om hur distrikten bör utformas skett, och det anses att så inte heller behöver ske. Istället föreslår styrelsen genom denna proposition att öppna upp i stadgarna för bildning av distrikt och att under året vara

Propositioner till kongressen 2013

38 av 44


öppna för att eventuella justeringar kan behöva göras för att passa Ung Media. Förbundsstyrelsen vill under det kommande verksamhetsåret kunna börja arbeta med etableringen av distrikten och då behöver formalian finnas på plats. Rent bidragsmässigt är det viktigt att etableringen inte hindras av formalian, eftersom att det i flera av länen krävs att distrikten ska ha varit igång en viss tid för att de ska kunna ansöka om bidrag. Det sagt är detta förslag dock varken framtaget i hast eller ogenomtänkt, men för att passa Ung Media optimalt ska det vara möjligt att göra eventuella anpassningar på kommande kongress. Som tidigare nämnt finns många sätt att utforma distrikt på. Förbundsstyrelsen tror att både distriktens och medlemsföreningarnas röster är viktiga, och föreslår därför en modell där distrikten har ett demokratiskt mandat på kongressen utan att för den sakens skull ta bort medlemsföreningarnas rösträtt.

Huvudyrkande

Förbundsstyrelsen yrkar på att: • Efter kapitlet ”Medlemmar” (§5 och §6) lägga till ”Distrikt” med följande innehåll: o §7 Syfte och organisation  Mom 1: Distriktens syfte är att inom sitt geografiska område verka för förbundets syfte.  Mom 2: Distrikten ska stödja och upprätthålla ett nära samarbete med medlemsföreningarna. Distrikten ska också upprätthålla ett nära samarbete med förbundsstyrelsen.  Mom 3: Det åligger distrikt att tillmötesgå krav på lämnande av de uppgifter som förbundsstyrelsen behöver för att driva förbundets centrala verksamhet. §8 Bildande, vilande distrikt och upplösning av distrikt  Mom 1: Distrikt kan bildas efter godkännande av förbundsstyrelsen. Bildande av distrikt sker genom ett konstituerande årsmöte dit alla förbundets medlemmar inom det geografiska området bjuds in. Efter konstituerande årsmöte beslutar förbundsstyrelsen om distriktet ska antas till förbundet.  Mom 2: Distriktens geografiska indelning beslutas om av förbundsstyrelsen. Uppdelning eller sammanslagning av distrikt beslutas om av förbundsstyrelsen.  Mom 3: Upplösning av distrikt kan ske på distriktsårsmöte. Ett distrikt anses vilande om ej distriktsårsmöte hållits stadgeenligt eller inom ett år från det senaste datum distriktsårsmöte kunde hållas stadgeenligt. Vilande distrikt kan upplösas av Kongressen. Vid upplösning av distrikt tillfaller dess tillgångar riksförbundet, efter att eventuella skulder betalats. §9 Stadgar  Mom 1: Vid ändring av distriktens stadgar ska dessa godkännas av förbundsstyrelsen.  Mom 2: Förbundsstyrelsen tillhandahåller exempelstadgar för distrikt. Dessa ska vara vägledande vid framtagning av distriktsstadgar. Distriktsstadgarna ska alltid skrivas i enlighet med kapitlet ”Distrikt” i dessa stadgar. §10 Medlemmar  Mom 1: Medlemmar i distrikten är alla förbundets medlemmar inom distriktets geografiska område. • I kapitlet ”Kongress”: o Ändra §7 mom 5 till:  Mom 5: Kallelse skall skriftligen ske till samtliga medlemsföreningar och distrikt

39 av 44

Propositioner till kongressen 2013


högst tio och minst åtta veckor innan kongressens öppnande. Kallelsen skall innehålla förbundsstyrelsens förslag till beslut, instruktioner om hur föreningsmedlem skall gå tillväga för att lägga förslag, samt hur nominering och kandidering till förtroendeuppdrag inom förbundet går till. o efter §7 mom 11 lägga till:  Mom 12: Varje distrikt har rätt att välja och skicka två !"#$%&'()*+,(#-,)$.#+/%$012$3'45#-&*&6 (2) ombud som har närvaro-, yttrande-, förslags- och rösträtt vid kongressen.

Proposition: Stadgeändring gällande revisorernas uppdrag Bakgrund

På årsmötet 2012 skrevs Ung Medias stadgar om från grunden. Under förberedelserna av Kongressen 2013 har framkommit att revisorernas uppdrag inte är helt klart i de nya stadgarna. I de nuvarande stadgarna framgår i de punkter som ska behandlas på Kongressen (§7 mom 10) att en revisionsrapport för innestående år ska lämnas – men detaljerna för detta förklaras inte närmare under revisorernas uppdrag (§13 mom 4). Detta är problematiskt då det blir otydligt vad revisorerna ska göra och när. Det är också otydligt om det är den auktoriserade revisorn och/eller verksamhetsrevisorerna som avses.

Mandatperioder, årsredovisning, rapporter och ansvarsfrihet

I och med förra årets stadgeändringar ändrades räkenskapsåret, verksamhetsåret och styrelsens mandatperioder. Detta fyller ett syfte, men gör det hela lite knepigare att förstå. Istället för att ha mandatperioder mellan årsmötena som är vanligt i de flesta mindre föreningar väljs styrelsen för Ung Media på kalenderår – alltså från januari till december. Revisorernas uppdrag är att granska styrelsens arbete – och en av de viktigaste delarna i granskningen är årsredovisningen och bokslutet. Eftersom att årsredovisningen färdigställs i början av året kan den först tas upp på följande kongress – som inträffar nästan ett år efter avslutat räkenskapsår. Följande tidslinje beskriver hur det kommer att fungera för de revisorer och styrelse som väljs på årets kongress:

Propositioner till kongressen 2013

40 av 44


5466789:+:) Styrelse 2 börjar arbeta.

!"#$%&'1)$ Revisorer 1 presenterar sin berättelse för 2014. Har styrelse 1 skött sig kan de få ansvarsfrihet. Revisorer 2 presenterar sin rapport för 2015.

!"#$%&'.) Revisorer 1 presenterar sitt arbete under året i en revisorsrapport. Styrelse 2 och revisorer 2 väljs.

2013

!"#$%&'() Styrelse 1 väljs Revisorer 1 väljs

2015

2014

234+0$%&'1)

*+,-$%&'.)

Revisorer 1 granskar årsredovisningen och verksamhet och skriver en revisorsberättelse.

Styrelse 1 arbetar. Revisorer 1 granskar löpande.

/-0$%&'1) Bokslut och årsredovisning för 2014 görs.

I figuren nämns revisorernas rapport. Självklart undrar kongressen 2014 hur styrelsen som valdes 2013 har skött sig – de vill inte vänta på revisorsberättelsen 2015. Därför lämnar revisorerna en rapport redan innan de haft möjlighet att titta på årsredovisningen. Det är denna rapport som regleras lite otydligt i nuvarande stadgar – och därför föreslår vi följande ändring:

Huvudyrkande

Förbundsstyrelsen yrkar på att: • Ändra §13 mom 4 i stadgarna till: Den auktoriserade revisorns uppgift är att granska förbundets räkenskaper och årsredovisning samt därefter upprätta en revisionsberättelse som redovisas på kongressen som följer på avslutad mandatperiod. Verksamhetsrevisorernas uppgift är att granska förbundets räkenskaper, årsredovisning och verksamhet samt därefter upprätta en revisionsberättelse som redovisas på kongressen som följer på avslutad mandatperiod. Revisionsberättelsen skall innehålla ett förslag till beslut i frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen. Verksamhetsrevisorerna ska också granska förbundets verksamhet löpande under mandatperioden, och presentera en revisorsrapport som redovisas på den kongress som infaller under mandatperioden.

41 av 44

Propositioner till kongressen 2013


!"#$%&'()*+,(#-,)$.#+/%$012$3'45#-&*&6

Proposition: Stadgeändring gällande motionsstoppet Bakgrund

I de nuvarande stadgarna föreskrivs att förbundet har ett motionsstopp som reglerar att förslag till kongressen måste lämnas till förbundsstyrelsen senast 4 veckor innan kongressens öppnande. Det står som följer i §7: mom 6 Motionsstopp för förbundet är fyra veckor innan kongressens öppnande. Ett motionsstopp möjliggör för förbundsstyrelsen att ge ett svar på de motioner som inkommer till kongressen. Motionsstoppet fungerar också som en säkerhet för att inga motioner inlämnas som inte är genomtänkta samt gör det lättare att tidsplanera kongressen. Förbundsstyrelsen anser trots detta att motionsstoppet står i vägen för medlemmarnas möjlighet att påverka förbundets verksamhet. Av tradition är många deltagare på kongressen för första gången och utan att ha särskild erfarenhet av årsmöten eller hur det går till för att påverka. Därför anser förbundsstyrelsen att motionsstoppet bör tas bort för att möjliggöra för motioner att inkomma på kongressen, motioner som annars inte på samma enkla sätt hade kunnat lyftas. För att det inte ska finnas motsättningar i stadgarna om §7 mom 6 tas bort vill styrelsen även stryka den andra meningen i §7 mom 9. Meningen lyder: ”En proposition eller en motion som inkommit efter motionsstoppet kan behandlas av kongressen om minst fem sjättedelar av de närvarande ombuden beslutar att så ska ske.”

Huvudyrkande

Förbundsstyrelsen yrkar på att… • Stryka §7 mom 6 ur stadgarna. • Stryka andra meningen i §7 mom 9.

Propositioner till kongressen 2013

42 av 44


!"#$%&'()*+,(#-,)$.#+/%$012$3'45#-&*&6

Proposition: Stadgeändring gällande namn på motioner och propositioner Bakgrund

För förslag till kongressen finns det i dagsläget två namn: motioner och propositioner. Motioner är medlemmarnas förslag och propositioner är de förslag som förbundsstyrelsen lämnar till kongressen att besluta om. Förbundsstyrelsen anser att denna uppdelning av förslagen upprätthåller de maktskillnader som finns i förbundet. Propositioner betraktas ibland som felfria bara för att det är förbundsstyrelsen som skrivit dem, något som begränsar den kritiska granskningen av förbundsstyrelsen. Att alla förslag, oavsett vem som inkommer med dem, väger lika tungt och betraktas på samma sätt är viktigt och därför vill förbundsstyrelsen byta namn på motioner och propositioner till förslag med, där det är relevant, en hänvisning till vem som kommit med förslaget.

Huvudyrkande

Förbundsstyrelsen yrkar på att… • Ändra §7 mom 5 till:  mom 5 Kallelse skall skriftligen ske till samtliga medlemsföreningar och distrikt högst tio och minst åtta veckor innan kongressens öppnande. Kallelsen skall innehålla förbundsstyrelsens förslag till beslut, instruktioner om hur föreningsmedlem skall gå tillväga för att lägga förslag samt hur nominering och kandidering till förtroendeuppdrag inom förbundet går till. • Ändra lydelsen ”Övriga propositioner” i §7 mom 7 till ”Övriga förslag”. • Ändra lydelsen ”Inkomna motioner med styrelsens svar och förslag till årsmötet” i §7 mom 7 till ”Medlemmarnas förslag till kongressen med förbundsstyrelsens svar”. • Ändra §7 mom 9 till:  mom 9 För att ett ärende skall tas upp på kongressen måste det ha lyfts genom ett förslag. • Ändra lydelsen ”Behandling av propositioner” i §7 mom 10 till ”Behandling av förslag”. • Stryka lydelsen ”Behandling av motioner” ur §7 mom 10. • Ändra första meningen i §10 mom 1 till:  mom 1 För att ändring i denna stadga skall kunna ske måste ändringen föreslås i ett förslag på kongressen.

43 av 44

Propositioner till kongressen 2013


• •

Ändra §10 mom 2 till:  mom 2 Förslag om stadgeändring måste vara inkommet till förbundsstyrelsen senast tolv veckor innan kongressens öppnande. Ändra §15 mom 2 till:  mom 2 Frågan om förbundets upplösning måste lyftas i ett förslag inkommet till förbundsstyrelsen minst 16 veckor innan !"#$%&'()*+,(#-,)$.#+/%$012$3'45#-&*&6 kongressens öppnande och att frågan skall behandlas skall anges i kallelsen.

Proposition: Stadgeändring gällande felaktiga skrivelser Bakgrund

I förbundets nuvarande stadgar finns en del stavfel och felskrivningar som förbundsstyrelsen vill ändra på: 1. I stadgan särskrivs i två paragrafer “extrainsatt”. De paragrafer som avses är §4 mom 2 och §8 mom 1. 2. I §10 mom 2 andra meningen står det riksstämman istället för kongressen.

Huvudyrkande

Förbundsstyrelsen yrkar på att… • I §4 mom 2 och §8 mom 1 ändra från “extra insatt” till “extrainsatt”. • I §10 mom 2 ändra från riksstämman till kongressen.

Propositioner till kongressen 2013

44 av 44


Bilaga: Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Antagna vid årsmötet 2012-10-21

Definition

§1 Syfte mom 1 Förbundets syfte är att genom demokratisk organisering skapa förutsättningar för unga att producera och uttrycka sig via media. §2 Organisation mom 1 Förbundets namn är Ung Media Sverige, även förkortat Ung Media. mom 2 Förbundet är en nationell sammanslutning av föreningar som bedriver medieverksamhet. mom 3 Förbundets huvudsakliga uppgift är att främja den verksamhet som bedrivs i medlemsföreningarna. mom 4 Förbundet är religiöst och partipolitiskt obundet. mom 5 Förbundet verkar i enlighet med demokratiska principer. mom 6 Förbundet är ideellt. mom 7 Förbundet har sitt säte i Stockholm. §3 Redovisningsår mom 1 Förbundets verksamhetsår löper från 1 januari till 31 december. mom 2 Förbundets räkenskapsår löper från 1 januari till 31 december. §4 Tolkning av stadgan mom 1 Vid oklarheter om denna stadgas innebörd i samband med ordinarie eller extrainsatt kongress kan kongressen ta beslut om stadgetolkning. mom 2 Vid oklarheter om denna stadgas innebörd som uppstår vid annat tillfälle än i samband med ordinarie eller extra insatt kongress kan förbundsstyrelsen besluta om stadgetolkning. I dessa fall skall verksamhetsrevisorerna informeras i samband med att så skett.

Medlemmar

§5 Medlemskap mom 1 Behörighet till medlemskap äger alla ideella föreningar som bedriver medieverksamhet. Minst tre femtedelar av föreningens enskilda medlemmar måste vara mellan 6 och 25 år gamla. mom 2 Medlemskap i förbundet uppnås efter skriftlig ansökan till förbundsstyrelsen, och efter att förbundsstyrelsen fattat beslut om att anta föreningen. mom 3 Person som är medlem i medlemsförening kallas i den här stadgan för föreningsmedlem. mom 4 Medlemskap i förbundet är avgiftsfritt.


§6 Utträde och uteslutning ur förbundet mom 1 Medlemskap i förbundet upphör om medlemsföreningen under två på varandra följande år inte har inkommit med verksamhetsrapport till förbundsstyrelsen och inte heller under denna tid deltagit på kongress. Medlemskap i förbundet upphör också om medlemsföreningen inte längre uppfyller de krav som uppställs i denna stadga för behörighet till medlemskap. mom 2 Medlemskap upphör med omedelbar verkan om medlemsförening skriftligen meddelar förbundsstyrelsen att utträde ur förbundet önskas. mom 3 Uteslutning av medlemsförening kan ske om medlemsföreningen bryter mot förbundets stadgar, mot av förbundet eller dess styrelse i stadgeenlig ordning fattade beslut eller i övrigt handlar på ett sådant sätt att förbundet skadas eller förbundets ändamål och intressen motarbetas. Medlemsförening kan också uteslutas om föreningen ej fullgör betalningsskyldighet mot förbundet. mom 4 Uteslutning av medlemsförening beslutas av kongressen. mom 5 Förbundsstyrelsen kan tillfälligt stänga av en medlemsförening från förbundet tills dess att kongressen är samlad och kan besluta om uteslutning. Sådan avstängning innebär inte att medlemsföreningen vid kongressen förlorar röst-, närvaro-, yttrande- eller förslagsrätt.

Kongress

§7 Ordinarie kongress mom 1 Kongressen är förbundets högsta beslutande organ. mom 2 Kongressen skall hållas en gång årligen i november månad. mom 3 Förbundsstyrelsen kallar till kongressen. mom 4 Kongressen skall utlysas högst 20 och minst 16 veckor innan kongressens öppnande på förbundets hemsida där tid och plats för kongressen skall framgå. mom 5 Kallelse skall skriftligen ske till samtliga medlemsföreningar högst tio och minst åtta veckor innan kongressens öppnande. Kallelsen skall innehålla förbundsstyrelsens förslag till beslut, (propositioner), instruktioner om hur föreningsmedlem skall gå tillväga för att lägga förslag (motioner) samt hur nominering och kandidering till förtroendeuppdrag inom förbundet går till. mom 6 Motionsstopp för kongressen är fyra veckor innan kongressen öppnande. mom 7 Möteshandlingar skall skickas ut senast två veckor innan kongressens öppnande. Möteshandlingarna skall innehålla: Förslag på dagordning Förslag på arbetsordning Verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår Ekonomisk berättelse för föregående räkenskapsår Revisionsberättelse för föregående verksamhetsår Verksamhetsrapport avseende innevarande verksamhetsår Ekonomisk rapport avseende innevarande räkenskapsår Revisorsrapport avseende innevarande verksamhets- och räkenskapsår Verksamhetsplan för nästkommande verksamhetsår Budget för nästkommande räkenskapsår Övriga propositioner Inkomna motioner med styrelsens svar och förslag till årsmötet Valberedningens förslag på kandidater till samtliga förtroendeuppdrag i förbundet


mom 8 För att kongressen skall vara beslutsmässig måste hälften av medlemsföreningarna ha ombud närvarande eller skriftligen meddelat att de inte avser närvara på kongressen. mom 9 För att ett ärende skall tas upp på kongressen måste det ha lyfts genom en proposition eller en motion. En proposition eller en motion som inkommit efter motionsstoppet kan behandlas av kongressen om minst fem sjättedelar av de närvarande ombuden beslutar att så ska ske. mom 10 På kongressen skall följande punkter behandlas: Kongressens öppnande Val av mötesordförande, mötessekreterare och mötesjusterare tillika rösträknare för kongressen Fråga om kongressens beslutsmässighet Fastställande av röstlängd Fastställande av kandideringsstopp Fastställande av dagordning Presentation av verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår Presentation av ekonomisk berättelse för föregående räkenskapsår Presentation av revisionsberättelse för föregående verksamhets- och räkenskapsår Fråga om ansvarsfrihet för föregående verksamhetsårs förbundsstyrelse Presentation av verksamhetsrapport avseende innevarande verksamhetsår Presentation av ekonomisk rapport avseende innevarande räkenskapsår Presentation av revisorsrapport avseende innevarande verksamhets- och räkenskapsår Behandling av propositioner Behandling av motioner Val av förbundsordförande till förbundsstyrelsen Val av vice förbundsordförande till förbundsstyrelsen Fastställande av förbundsstyrelsens storlek Val av ledamöter till förbundsstyrelsen Val av revisorer Val av ordförande till valberedningen Fastställande av valberedningens storlek Val av ledamöter till valberedningen Kongressens avslutande mom 11 Varje medlemsförening har rätt att välja och skicka ett (1) medlemsombud som har närvaro-, yttrande-, förslags- och rösträtt vid kongressen mom 12 Förtroendevalda i förbundet har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid kongressen. mom 13 Anställda i förbundet har närvarorätt vid kongressen. Kongressen kan besluta av vid behov ge anställda i förbundet yttranderätt. mom 14 Föreningsmedlem som inte företräder en medlemsförening har förslagsrätt samt i mån av plats närvaro- och yttranderätt vid kongressen. §8 Extrainsatt kongress mom 1 För extra insatt kongress gäller som för ordinarie kongress, med undantag för vad som särskilt regleras i denna paragraf. mom 2 Extrainsatt kongress skall hållas om förbundsstyrelsen, revisorerna eller minst en tiondel av medlemsföreningarna kräver det. mom 3 Extrainsatt kongress får endast behandla frågor som angivits i kallelsen.


mom 4 Förbundsstyrelsen skall utsända kallelse till extrainsatt kongress högst fyra och minst två veckor innan den extrainsatta kongressens öppnande. Kallelsen skall innehålla tid, plats, förslag på dagordning samt varför kallelse till extrainsatt kongress sker. §9 Omröstning vid kongress mom 1 Vid omröstning på kongressen gäller enkel majoritet förutom i de fall beslut enligt stadgan skall fattas med kvalificerad majoritet. mom 2 Nedlagda röster räknas ej vid omröstning på kongressen. mom 3 Vid lika röstetal skall lotten avgöra. mom 4 Sluten omröstning skall ske vid personval om någon begär det. mom 5 Vid personval är en angiven röst ogiltig om den inte omfattar röster på samma antal personer som antalet poster vid det aktuella valet. mom 6 Vid personval gäller att varje person som skall väljas måste få egen majoritet. Om inte tillräckligt många personer uppnår egen majoritet skall ytterligare valomgång hållas mellan de kandidater som inte uppnått egen majoritet. §10 Stadgeändring mom 1 För att ändring i denna stadga skall kunna ske måste ändringen föreslås i en motion eller proposition på kongressen. mom 2 Motion eller proposition om stadgeändring måste vara inkommen till förbundsstyrelsen senast tolv veckor innan kongressens öppnande. Det måste framgå i kallelsen till riksstämman att fråga om stadgeändring skall behandlas. mom 3 Beslut om att ändra i denna stadga måste fattas med minst två tredjedelars majoritet. mom 4 För ändring i § 1 samt § 2 mom 1-6 gäller att förändringen måste röstas igenom på två på varandra följande ordinarie kongresser.

Förtroendevalda

§11 Förbundsstyrelsen mom 1 Mandatperiod för förbundsstyrelsen löper mellan 1 januari och 31 december. mom 2 Förbundsstyrelsen väljs av kongressen. mom 3 Förbundsstyrelsen ansvarar för förbundets verksamhet, förvaltning, ekonomi och demokrati. mom 4 Styrelsen består av en (1) ordförande och en (1) vice ordförande som väljs i separata val samt minst fem och högst nio ledamöter. Styrelsen skall inom sig utse en (1) kassör. Förbundsordförande eller vice förbundsordförande får inte inneha posten som kassör. mom 5 Förbundsstyrelsen sammanträder när förbundsordförande, vice förbundsordförande eller revisorer sammankallar till detta, eller när en majoritet av förbundsstyrelsens ledamöter begär det. mom 6 Förbundsstyrelsen är beslutsmässig om kallelse till mötet har skett minst sju dagar innan mötet och minst hälften av förbundsstyrelseledamöterna är närvarande. För beslutsmässighet gäller även att ordföranden eller vice ordföranden måste vara närvarande. mom 7 Förbundsstyrelsen utser förbundets firmatecknare. mom 8 Beslut i förbundsstyrelsen fattas med enkel majoritet. Nedlagda röster räknas ej. Vid lika röstetal har förbundsordförande eller - om förbundsordföranden inte är närvarande - vice förbundsordförande utslagsröst.


§12 Valberedning mom 1 Mandatperiod för valberedning löper mellan 1 januari och 31 december. mom 2 Valberedningen väljs av kongressen. mom 3 Valberedningen består av en (1) ordförande som väljs i ett separat val, samt minst två och max fyra ledamöter. mom 4 Valberedningens uppgift är att föreslå kongressen kandidater till samtliga förtroendeposter inför det kommande verksamhetsåret. Valberedningens ordförande är sammankallande för valberedningen. Beslut i valberedningen fattas med enkel majoritet. Nedlagda röster räknas ej. Vid lika röstetal har valberedningens ordförande utslagsröst. §13 Revisorer mom 1 Mandatperiod för revisorerna löper från 1 januari till 31 december. mom 2 Revisorerna väljs av kongressen. mom 3 Kongressen utser tre revisorer, varav en (1) auktoriserad eller godkänd revisor och två verksamhetsrevisorer. mom 4 Den auktoriserade revisorns uppgift är att granska förbundets räkenskaper och årsredovisning. Verksamhetsrevisorernas uppgift är att granska förbundet räkenskaper, årsredovisning och verksamhet samt därefter upprätta en revisionsberättelse som redovisas på kongressen som följer på avslutad mandatperiod. Revisionsberättelsen skall innehålla ett förslag till beslut i frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen. mom 5 Revisorerna har rätt att ta del av all verksamhet som sker i förbundet samt äger närvaro- och yttranderätt vid förbundsstyrelsemöten. §14 Valbarhet mom 1 Alla är valbara till samtliga uppdrag inom förbundet Ung Media. mom 2 Förbundsstyrelseledamöter får inte inneha annat förtroendeuppdrag eller anställning hos Ung Media under mandatperioden. mom 3 Valberedningens ledamöter får inte inneha annat förtroendeuppdrag eller anställning hos Ung Media under mandatperioden. mom 4 En revisor för förbundet får inte inneha annat förtroendeuppdrag eller anställning hos Ung Media under mandatperioden. mom 5 Förtroendevalda inom förbundet kan inte väljas till ombud, mötesordförande, mötessekreterare eller mötesjusterare för kongressen. mom 6 Anställda inom förbundet kan inte väljas till ombud, mötesordförande eller mötesjusterare för kongressen.

Förbundets upplösning

§15 Upplösning mom 1 Förbundet upplöses då två på varandra följande ordinarie kongresser så beslutar med minst tre fjärdedelars majoritet vid varje tillfälle. mom 2 Frågan om förbundets upplösning måste föreslås i en proposition eller i en motion inkommen till förbundsstyrelsen minst 16 veckor innan kongressens öppnande och att frågan skall behandlas skall anges i kallelsen. mom 3 Vid förbundets upplösning skall förbundets tillgångar realiseras och skulder betalas. Kvarvarade tillgångar fördelas enligt kongressens beslut. mom 4 Vid förbundets upplösning skall kongressen besluta om att utse likvidatorer.


KONTAKT Simon Mogren Ordförande 0733 - 77 77 66 simon.mogren@ungmedia.se Ung Media Sverige Malmgårdsvägen 63 116 38 Stockholm info@ungmedia.se www.ungmedia.se


Propositioner 2013