Page 1

#4

tack fรถr allt!


Tänk en värld utan skapande? Första gången vi sågs i höstas skulle vi bestämma ett tema för den nya och allra sista upplagan av Under Ytan. Vi ville hitta ett tema som inte var för smalt utan räckte för ett helt nummer av artiklar, recensioner, krönikor och debattinlägg. Flera temaförslag var på tapeten men ett tema var utan tvekan mest populärt. Merparten av deltagarna på det första mötet hade inte arbetat med Under Ytan tidigare och flera av oss hade aldrig sysslat med journalistik tidigare, än mindre gjort en tidning. Men nu skulle vi alltså skapa någonting tillsammans. Och kanske var det just i den tanken som temat föddes – skapande. Vi skulle skapa nåt ihop.

Att förbjuda mobilen i klassrummet kan skapa en bättre studiemiljö och fotboll kan skapa en bättre tillvaro. Vi är gjorda för att skapa. Det är hälsosamt, bra för kroppen, en sann glädje. Att skapa och förverkliga sin vision är något unikt. Tänk en värld utan skapande? Vi är stolta att presentera det sista tryckta numret av Under Ytan. Under de år som tidningen har funnits har vi skapat en gemenskap som kommer att leva vidare – och misströsta ej, det kommer en podcast, stay tuned!

Skapande kan vara så mycket. Mer än att göra en tidning – skapande kan också innebära att syssla med musik, skriva poesi, improvisera fram mat, måla graffiti eller varför inte skapa sig en alldeles egen stil.

Under Ytans redaktion

Vad var det senaste du skapade?

William ”G-town” Kanious

– Jag har skapat ett bättre självförtroende.

Mustafa Salahuddin – En text i skolan om andra världskriget.

Anders Fors

Elias Månelind

Ibbe Drammeh

– Jag har skapat jordnötsbollar, helt ekologiska!

– Jag har skapat en outfit.

– Det senaste jag skapade var ett instrument.

Josefine Thureson

Åsa Secher, pedagog

Elias Krantz, pedagog

– Ett nyhetsinslag om Valborgsmässoafton.

– En podcast med mina vänner Malin och Ida.

Kontakta oss: Under Ytans redaktion finns på Mäster Olofsgården i Gamla stan, Svartmangatan 6, 111 29 Stockholm. Läs mer på hemsidan: www.dorren.nu Under Ytan är en registrerad ideell förening.

– En musiksnutt på min nya gitarr.

Sarah Eaglecrest

– Jag ritade flera teckningar som jag gav till ett band jag fullkomligt älskar!

Cerie Sotnos

– Jag har skapat halvnya maträtter!


Astrid Lindgren skapade under sin tid som författare en rad folkära och tidlösa barnbokskaraktärer som Pippi Långstump, Emil i Lönneberga och Ronja Rövardotter för att nämna några. Böckerna är mycket uppskattade både inom och utanför Sveriges gränser.

Mellan den 24 november 1966 och 21 april 1967 skapade The Beatles det legendariska albumet Sgt. Pepper’s Lonely Hearts Club Band. Albumet blev en milstolpe i musikhistorien då det innehöll musik som var helt nyskapade och förändrade bilden av vad ett kommersiellt album kunde vara för något.

Neil Armstrong skapade ett historiskt fotavtryck 1969 då han blev den första människan som satte sin fot på månen. På väg till månen hade han med sig två kollegor Buzz Aldrin och Michael Collins. Raketen som de tre astronauterna sköts upp i var av typen Saturn V och var hela 110,6 meter hög vid start.

FN, förkortning för Förenta Nationerna skapades 1945 för att främja internationellt samarbete efter andra världskriget. FN har sitt säte i New York, USA och i princip alla världens länder är med i FN. Språken som talas i FN är engelska, kinesiska, franska, ryska, arabiska och spanska.

På initiativ av Marie-Louise Ekman, skapades år 2009 en bronsstaty av den folkkära skådespelerskan Margaretha Krook. Statyn är placerad i det hörn där Margaretha Krook brukade stå och röka innan föreställningarna.

Av: Elias Månelind

På 70-talet skapade Gilbert Baker på uppmuntran av Harvey Milk prideflaggan. Flaggan används främst under prideparader runt om i världen och har blivit en symbol för HBTQ-personers rättigheter och allas lika värde.


Sött, alternativt

Hur skapar man sin egen stil? På Japanloppisen i Sundbyberg träffas ungdomar som har en sak gemensamt: de älskar japansk stil. Under Ytan åkte dit för att prata med dem. AV: Sarah Eaglecrest, Anders Fors, Cerie Sotnos Nemo Fredlund, 17 år gammal

– Min personliga stil brukar jag oftast ta ifrån grejer jag hittar på typ Röda Korset. Och till en stil försöker jag alltid ha en färgkarta. Till exempel som det jag har just nu, det är gult, grönt och brunt, så då försöker jag liksom hålla mig till just den färgcirkeln.

Hur kom du på idén att ha en teletubby på din rygg?

– Det här är faktiskt en ryggsäck som jag har gjort om från ett gammalt gosedjur. Den såg väldigt såhär kramande ut tyckte jag, så då sydde jag en ficka inuti den och sedan tog jag på lite vadd, sydde på en dragkedja och så köpte jag regnbågsband och sydde på - så att det liksom såg ut såg ut som en ny väska helt enkelt. Frejgåde, 16 år gammal

- Jag skulle inte säga att jag följer en specifik stil utan jag går mycket på Japanloppisar och köper lite olika kläder som jag tycker om och gör min egen stil helt enkelt. När du är kreativ och skapar din stil hur tänker du då?

- Jag tänker mycket på olika färger som matchas ihop och sedan väljer jag kläder utifrån väder. Sånt är viktigt att komma ihåg! Det är så klart mycket inspiration från japansk street fashion och olika kulturer där. Men det är också väldigt mycket från mig själv.


och från Japan Jonathan, 21 år gammal Hur skapar du din stil?

- Mest inspiration från internet, jag har lite tidningar och som jag läser på nätet. Var hämtar du inspirationen ifrån?

- Det finns mycket Facebookgrupper där folk som har liknande stil, alltså “Lolita-stilen”, lägger upp bilder på sina outfits. Och så finns det forum och en tidning som tyvärr inte trycks längre som heter “Gothic & Lolita Bibel”. Det var en stor reklamtidning för i princip alla märken. Sara, 23 år gammal

– Skapar och skapar. Jag försöker faktiskt hämta inspiration och influenser från andra jag tycker har en helt fantastiskt stil och tar elementen i det och försöker skapa något eget.

Är det den här typen av färger som du brukar ha, alltså svart med lite ‘lace’ och liknande?

- Ja, jag är faktiskt inspirerad av den gotiska stilen, den viktorianska eran kan man säga. Jag älskar spets, lager på lager. Jag gillar också och se ut som en sörjande black widow från 1800-talet. Jag tror den här outfitten är inspirerad av den typen av klädstil.

Även Under Ytans reporter Sarah Eaglecrest var klädd i kläder inspirerade av japanskt mode


Musikens kraft har två sidor

Birdman är en hip hop-artist från New Orleans. Det räcker att se på honom för att förstå att han har levt ett hårt liv med våld, vapen och vidrigheter. Han förlorade sina föräldrar när han var ung och när han slog igenom var det med ett våldsamt budskap. Birdman uttryckte sig själv och sin bakgrund genom sin musik. Musik är att vara free, att säga vad man tycker, och din uppväxt och din omgivning påverkar musiken du skapar. Ibland är budskapet positivt, ibland negativt. Jag har kompisar som har levt ett tufft liv och som tagit fel vägar. Deras erfarenheter har hjälpt mig att ta bra beslut och inspirerat mig som person och inspirerat min musik. Ett starkt budskap ska komma från en livshistoria. Men det är inte enkelt. För musik påverkar människors liv och är en stark kraft. Ibland behövs en vuxen för att förklara om musiken har ett våldsamt budskap om till exempel kriminalitet. För musikens kraft kan påverka unga människor fel om budskapet är negativt och ingen förklarar. Men ett budskap kan också göra att folk känner igen sig själva och musiken kan gör att en person ändrar på sitt liv och bli en bättre person i framtiden. När jag lyssnar på musik med ett starkt budskap stärker den mig att ta mig igenom dagen. En artist som har gjort ett stort intryck i mitt liv är popartisten Michael Jackson. Han sjunger alltid från sitt hjärta och har kontakt med sina känslor när han sjunger och skriver sina låtar. Om man är nere kan hans musik lysa upp din dag. Sen har vi 2pac, en hip hop-artist som har påverkat mitt liv. Budskapet i 2pac’s musik har alltid kommit från hans omgivning, och den kontakt han hade med människor runt omkring sig. Han umgicks med kriminella, och det var hans omgivning som gjorde att han till slut mördades. Det är därför hans musik är stark, han var ett med sin musik. 50 Cent är en artist som också levt ett hård liv, ett liv nära döden. Hans budskap i texterna är starka. Budskapen kommer från hårda sidan av livet, precis som 2pac. Du måste alltid tänka på vilket budskap du vill ge ut till världen, alla har inte en vuxen som kan förklara. Så man måste skapa musik som kan påverka människor på ett bra sätt. När jag gör musik handlar den om mitt liv och mina värderingar. Men jag tänker på budskapet, så det inte blir för extremt. Vissa ord kan vara kränkande mot kvinnor, eller rasistiska, och det är viktigt att tänka på hur musiken och orden tas emot. I Birdmans musik finns fortfarande våldsromantik. Men han har blivit äldre och fått två barn. Han har ett stort skivbolag, YMCMB, tillsammans med rapparen Lil Wayne. Med pengarna han tjänar hjälper han människor i sin hemstad New Orleans. Hur Birdman har ändrat sitt liv inspirerar och motiverar mig och många andra.

Krönikör: William Kanious


Skrivna fotavtryck

Poesi. En kraft i ord. Ett sätt att måla vardagen i färger med nyanser. När man lever i en värld som ständigt fylls av andra människors tankar, åsikter och handlingar kan det lätt kännas som att man drunknar i ett hav av intryck. För att få luft och utrymme för existens skapar jag poesi. För mig känns poesin som ett privat terapisamtal där jag både är terapeut och patient.

som ett egenbyggt skyddsnät mot omvärldens riktlinjer i hur och vad man bör tänka och känna. Jag har under en tid levt i ett sorts utanförskap och då skapade jag ett sorts poetiskt bollplank, eller snarare ett ta-ut-dina-känslor-plank. Planket var en “vän” som bara lyssnade och som bara svarade med det som jag hade skrivit åt det.

Genom poesin får jag plats att i min egna mentala trädgård skapa fotavtryck som man därefter kan gå tillbaka till och begrunda: ’’Varför klev jag så här?’’ I poesins värld kan jag formulera och uttrycka mig hur som helst. I min egen poesivärld finns inga gränser för vad jag får ta in. Min poesi ska vara fri och inte vara bunden till någon mall där jag måste rätta mig till vad någon tycker eller tänker.

När jag har skapat min poetiske vän och den har fått liv förväntas det ofta att den ska ses och möta flera människor. Att låta andra människor ta del av ens texter är något jag haft svårt med till och från. Jag har oftast hållit dem för mig själv eftersom att de alltid varit väldigt personliga.

I min värld kan känslan av isolering ibland infinna sig och för att jag inte ska frysa ihjäl, eldar jag på med poesin som fyller mig med värme och skapar en känsla av att jag skapat något. Det kan liknas vid att göra upp eld på grottmannens vis. När jag står i min mentala trädgård tänker jag också på hur fotavtrycken ser ut, vilka skor har jag haft på mig. Alltså vilka känslor uppfyllde mig just då när jag skrev ner dem. Ibland är det svårt att tolka avtrycken, det kan vara som att man vaknar upp efter en lyckad utekväll och Jag tänker och undrar varför jag sa som jag sa, eller gjorde som man gjorde Man kan lätt hamna i ett ’’flow’’ där allt blir dimmigt och för stunden verkar fullständigt relevant. Men oftast är poesin väldigt lätt att tolka och har en tydlig ryggrad med nerver där impulserna av känslor och budskap går rakt fram. När jag nu är inne på kroppen får jag inte glömma att lyfta vad poesin gör för kroppen. I ett samhälle där stress och press ständigt är närvarande och kroppen pressas att hela tiden vara alert och på hugget, kan poesin funka som preparat mot det. Efter att jag har fått ner mina tankar på ett papper eller en skärm känner jag en känsla av lugn och tillfredsställelse, jag kan likna det vid att springa ett lopp och komma mål. Först blir man förvånad att det är slut och sen blir man lugn och känner en känsla av välbefinnande. Människans hjärna är som en organisk hårddisk och ibland blir hårddisken full. Då behöver man frigöra utrymme. Min hårddisk upptas ofta av filosofiska tankar, som blandas med erfarenheter ur vardagen. Tillsammans skapar de den poesin som jag för ner på papper och skärm. På så sätt får jag lugn och ro i kroppen och huvudet, tills de blir fulla igen av kreativt skrivmaterial. En annan sak som poesin skapar är känslan av en vänskap med sig själv. En vänskap som blir

Dock har jag provat att skapa poesi för att just ge ut. För ett tag sen drev jag en poesiblogg på Facebook där jag skrev små poetiska texter till egentagna eller egengjorda bilder. Men tillslut kändes det som att jag skapat en poesifabrik där poesin kom ut som på ett löpande band. Ofta kändes det väldigt konstruerat och inte så personligt som jag ville att den skulle vara. Så jag la ner den efter ett halvår ungefär. Det jag lärt mig av den bloggen är att jag hellre vill skapa poesi som är personlig och privat, men ändå inte så privat att det känns som att jag ger ut min journal från den psykiatri jag går och pratar hos. Allt handlar om hur mycket man är beredd att dela med sig av till andra. Alla människor är som små universum, vi väljer vad som ska sippra ut och för vilka som det ska vara tillgängligt. Man säger ofta att livet är som en berg-och-dalbana, fullt med olika situationer, och då kan poesin fungera som ett säkerhetsbälte som håller en kvar på jorden. Men den kan också få en att sväva iväg och skapa illusioner och illustrationer av saker som man tycker står väldigt långt ifrån varandra. I en dikt målade jag upp en mörk undergroundklubb till en kyrka: ’’Vi tillber lite olika gudar här. Man knarkar medel för att lyckas. Men här kommer man inte för att bikta sig Man vill gärna göra tvärtom Och det skäms man inte för’’ Det är bara i poesins värld som detta är möjligt att göra. Den världen har jag alltid tillträde till.

Krönikör: Elias Månelind


Foto: Sanchez Sultani

Från ingenting till någonting

Sanchez kom till Sverige från Afghanistan för två år sen. Under de många förändringarna det innebar var det en sak som höll honom samman – fotbollen. – Fotboll innebär att många personer är tillsammans. Det är gemenskap, berättar Sanchez. Året var 2011 när tolvåriga Sanchez dribblade runt med en boll på en improviserad fotbollsplan i Parvan, en av Afghanistans nordöstra provinser. Han var med sina kompisar. Fyra år senare ser situationen helt annorlunda ut. Han har tvingats fly sitt hemland. Ensam. Sanchez var traumatiserad och vilsen när han kom till Sverige. Men tillsammans med sin kontaktperson kollade han direkt om det fanns något fotbollslag i närheten. För även om han inte kunde svenska språket så kunde han i alla fall ett och annat om fotboll. Han gick med i laget IFK Haninge. Nu hade han träning två timmar tre gånger i veckan och match varje lördag. – De som kommer ensamma till Sverige, de har ingenting. På riktigt. De har inget. De är jätteledsna. När man spelar fotboll mår man

– fotbollen skapade trygghet för Sanchez automatiskt bra. Jag saknar min familj varje dag men jag glömmer i stunden jag spelar. Då är jag i nuet. Flykten från Afghanistan var dramatisk. Värst var den tolv dagar långa färden mellan Pakistan och Iran. I ett dygn satt han trängd i en för liten bil med 24 andra flyktingar och smugglarna. De fick köra med billamporna avstängda, i fullständigt mörker, för att inte bli upptäckta av polisen. Skulle de kört lite snett skulle de störtat nerför berget mot en säker död. – Sju månader drömde jag om vägen. På nätterna grät jag i sömnen. Jag bodde hos en familj från Iran då, de förstod mig. Många timmars gående och springande, en ensam bussfärd, en gungande gummibåt på ett svart hav, en färja och en tågresa senare vaknade Sanchez mellan Köpenhamn och Malmö. Det var december 2015 och första gången Sanchez såg snö, men ännu viktigare - första gången han såg en fotbollsplan i gräs. – När jag såg en gräsplan tänkte jag wow. Va mysigt. Sanchez kommer ihåg sin första fotbollsmatch med IFK Haninge. Det var mot

Torvalla, på hemmaplan. Många satt i publiken och hejade. – Det kändes jättebra. Jag var back och jag sprang så fort. Fick en frispark. Folket skrek. Blev jätteglad. Men dagen efter hade jag jättejätteont i kroppen. Haha. Idag har Sanchez påbörjat ett nytt kapitel i sitt liv. För några veckor sen fick han besked om att han blivit beviljad permanent uppehållstillstånd och vågar nu tänka på framtiden. Han berättar att han vill bli socionom, så han får jobba med människor. – Jag måste plugga hårt för vill komma in på gymnasiet. Behövde gå ur laget för jag hann inte med att plugga och träna samtidigt. Numera är det annat än bara fotbollen som får Sanchez att känna sig trygg. Han har hittat nya vänner, går på kör, simmar och trivs på sitt nuvarande boende i Vendelsö. Fotboll spelar han när han har tid och lust, som ett fritidsintresse.

Av: Josefine Thuresson


Mat gör dig visare? Flera dagar i veckan lägger Angus Mitchell upp videor på YouTube när han lagar mat. Vår reporter Ibbe begav sig till hans kök för att bli inspirerad och ta reda på mer om Angus ”The Food improviser” och hans namn i YouTube-världen. Kärt barn har många namn. Angus Mitchell, han har fyra. Hans medfödda namn är Angus Mitchell, men vissa kallar honom för “Buckram”. För andra är han ”Mr. Do It Yourself”. Det är även namnet på ett framtidsprojekt, en ny YouTube-kanal. Men mest känd är han som “The Food Improviser”. Angus följer ett av kökets mest respekterade regler som lyder - “var ren av dig”. I sin trea i Rinkeby respekteras denna regel, både i köket och i hans övriga hem. “A recipe has no soul, you as the cook must bring soul to the recipe”. Det har kocken Thomas Keller sagt en gång. Thomas Keller snackar nog om Angus för denna kock ger sin mat en själ. Angus vill alltid implementera mottot “improvisor” i sin matlagning och det menar han ger maten en själ och skiljer hans mat från “receptkockarna” ute i världen. Angus fokus är veganska och vegetariska rätter som improviseras ihop och sedan görs till “matguld”. Detta kan vi nog konstatera i och med att vi fick just matguld serverat på vår tallrik under besöket hos Angus. Matguldet: Vi blev bjudna på en tonfiskrätt, fylld med morötter, lök, vitlök,broccoli, bönor, persilja och selleri.

Av: Ibbe Drammeh

Detta tillsammans med en improviserad banan-jordgubb-ananasmint-mangofrukt-smoothy. Varifrån kommer ”The Food Improviser - makes you wiser”? – The people must be wiser if they follow the improviser, Angus rimmar glatt och garvar. – Nej, det är inte ett skämt. När jag startade projektet var min avsikt att vara positiv. Jag försöker göra allt jag gör till något positivt. Det är en av mina huvudintentioner. För länge sedan tänkte jag att när jag börjar med det här vill jag att alla ska kolla - små barn, farföräldrar, människor från alla religion och färger. Om den tanken går igenom så skulle det innebära att människor skulle bli klokare. Angus skrattar igen och lägger till: – No cause no fight, so just unite” Vill ni veta och höra mer av och från Angus så hittar ni honom på YouTube under namnet ”The Food Improviser”, samt i en kommande intervju i UnderYtan-podden. I en av hans videor som heter, ”MY FANS”, kan ni få en djupare inblick i hans liv, koncept och idéer.

Foto: Ibbe Drammeh och Angus Mitchell


”Carma” 1999

”Karma” 2001

”Undersök vad du gillar sedan är det bara att köra” Jenny Palén var ett stort namn i Stockholms graffitivärld när hon var yngre - nu inriktar hon sig på film och filmklippning. Under Ytan träffade henne för att lära mer om graffiti, tags och veta vart man vill och en försöka ta sig dit.

Har du några graffitikonstnärer som du gillar extra mycket? – Jag kommer ihåg en utställning med både svenska och amerikanska graffitikonstnärer från när jag precis hade börjat måla som hette The Arrow. Svenska målaren “Ikaros” var med och “Lady Pink” från New York var där. Det var fett. – Men sen är det ju så med graffiti, den finns väldigt sällan kvar en längre tid utan tas bort. Det finns nog ingen målning kvar som jag tyckte var jättefet då.

Hur började ditt intresse för graffiti? – Jag ritade och tecknade alltid mycket när jag liten. När jag gick i högstadiet så lärde jag känna en kille som gick i klassen över och som målade graffiti. Vi umgicks mycket och då började jag måla. – Det här var länge sedan, nu är jag 35 år. Jag är inte ute och målar om nätterna och lever det livet som jag gjorde då. Det var mitt stora intresse och mitt liv fram till att jag fick barn.

Vad tycker du är skillnaden mellan att skapa och förstöra i graffitivärlden? – Svårt, det är så himla beroende på hur man uppfattar saker. Jag kan ju tycka att det verkligen är snyggt grafiskt med tags (en graffitimålares signatur reds anm). Men att det finns fula tags och snygga tags, det är ju min åsikt liksom. Det är en väldigt intressant diskussion som kan ta enorma proportioner eftersom det handlar om så himla mycket: att äga berättandet, att uttrycka sig, om ekonomi eller politik. Det är så mycket inbäddat i det där. – Men jag har försökt se det som att det ofta är ganska unga människor som målar med en stor drivkraft att uttrycka sig som jag tror alla människor har. Sedan lever vi i ett samhälle, som satt upp gemensamma regler för det man får och inte får göra, där det kan få konsekvenser om man målar och så är det bara.

Har du något tema när du målar? – Jag skrev alltid samma namn. Men jag kunde köra en viss stil under ett halvår för att sedan försökte utveckla den och göra någonting annat och nytt. Jag gillade naiv stil, ganska enkel. Men i början var jag väldigt fascinerad av “Wild Style”, mycket pilar och avancerade strukturer.

Alla foton: Jenny Palén

Tog det lång tid att lära sig att måla? – Det tog ett tag att lära sig hantera burkarna, alla olika färger och de olika munstycken till burkarna. – Jag tror att mycket handlar om att ha lust och tycka att det är kul. Det är som med det mesta; man vet vad man vill göra och sedan försöker man komma dit.

”Karma”, ”spione” 1999

Har du några tips på om man vill måla graffiti? – Det finns ganska många lagliga väggar i Stockholm, så det är bara att leta upp dem. När jag började måla fanns graffititidningar som kom ut en gång i månaden. Nu kan man se massa graffiti på nätet, undersöka vad man gillar och inte gillar och sedan är det bara att köra igång.

”Jassak”

Av: Sarah Eaglecrest


Skapa din framtid med Sarahs sinnesquiz Massör, ljudtekniker, kock, spion eller parfymmakare? Genom att ringa in det svar som passar dig bäst får du reda på vilket som är ditt viktigaste sinne. Räkna sedan ihop vilket sinne du ringat in flest gånger och få dig en tankeställare – kanske kan ditt sinne inspirera till ett framtida yrke?

1.

En dörr öppnas sakta i en skräckfilm, vad får dig att reagera? Ringa in det alternativ som skulle vara läskigast!

A Du sitter framför TV-skärmen, ljudet är avstängt men spänningen ökar ändå. B Du ligger i soffan, stirrar upp i taket och i bakgrunden hör du skräckljud som byggs upp från TV:n utan att du tittar.

2.

Tänk att du har en riktigt dålig dag, ringa in det scenario som skulle få dig på bättre humör.

B Musik förknippade med härliga barndomsminnen där du känner igen varenda rytm och ton. C Doften av nybakade kakor eller av en underbar maträtt som du åt som barn. D Smaken av att äta en underbart krispig och varm maträtt eller en dessert där det känns som fyrverkerier i munnen av ren lycka!

3.

Du ska sova - ringa in det alternativ som skulle påverka dig mest. A Ljuset från en TV som stirrar på dig i mörkret.

B Ljudet av en tickande klocka i rummet bredvid, där ljudet återkommer lika snabbt som det dör ut. C Ditt husdjur har bajsat i rummet och det luktar fruktansvärt! E Din hand rör vid ett tyg som du inte alls känner igen. Det är lent och en aning kallt mot din varma hand.

4.

Du läser en svår kemibok i en klassrumsmiljö. Vilken situation upplever du vara värst?

A Några klasskompisar ställer sig plötsligt upp på bordet där just du sitter och stampar runt. C Klassrummet stinker av rutten fisk och gammal svett. D Du känner en stark smak av vitlök i munnen efter en lunch du nyss käkat.

5.

Du har precis åkt olika attraktioner på Gröna Lund i flera timmar och bestämmer dig för att köpa en svalkande milkshake. Vad får dig att njuta mest i stunden?

E Stolsryggen är hård, stel och det känns obehagligt när du lutar dig tillbaka.

A Färgerna, den underbara miljön och den vackert välbevarade tivoliarkitekturen. B Rytmiska ljud från åkattraktionerna och barn som skriker glatt från berg- och dalbanorna. D Sötman och smaken av när den läskande och isiga milkshaken når dina smaklökar! E Känslan av att få sitta ner, känna en sval vindbris i luften och bara vara i ögonblicket. Känna lugnet och hur benen slappnar av.

6.

Du är på bio och tittar på en film som du verkligen har längtat efter i flera månader. Vilken situation är värst?

C Någon har släppt ut en fis-bomb. Du håller på bli knäpp av stanken! D Du äter popcorn och upptäcker att de smakar lika vidrigt som gammal och dödstråkig mat. USCH! E Någon sparkar dig i ryggen mitt under filmen. Det vidrigaste som finns!

Resultat: se baksidan


Animatören Niki Lindroth von Bahr:

”Man ska inte vara naiv i ensamma kreativa yrken” Text: Sarah Eaglecrest Foto: Anders Fors


Filmskaparen Niki Lindroth von Bahr har vunnit flera priser för sin kortfilm Min börda och i januari vann hon en Guldbagge. Under Ytans reporter Sarah Eaglecrest träffade Niki i hennes ateljé och fick en inblick i hennes arbete och vardag. Hur känns det att din kortfilm Min börda blivit en sådan succé? – Det tog nästan två och ett halvt år att göra filmen som bara är 14 minuter. Ett år var förarbete och resten produktion. Det var tungt och jag hade dåligt med pengar, så det är kul att det har gått så bra som det har gjort. Det känns som en härlig betalning för arbetet. Hur bestämmer du vad dina filmer ska handla om? – Det har varit lite olika. Känsloläget är det viktigaste för mig. Jag har gjort tre filmer hittills som tillsammans har tagit nästan tio år att göra. Det är ju väldigt tidskrävande, man måste vara ganska säker på vilken historia man vill berätta innan man sätter igång. – Till filmen ”Min börda” har jag skrivit manus helt själv. Filmen är väldigt baserad på känslor och den genomgående känslan av existentiell ångest. Jag har jobbat med ett musikalformat utan en tydlig dramaturgi. Kan du berätta mer om vad du menar med begreppet känsloläge? – Jag är ganska intresserad av kontraster mellan vardagliga miljöer och något typ av underliggande hot eller abstrakt obehaglig stämning. Jag är mer intresserad av av miljöer och vad de kommunicerar för känslor, än någon sorts karaktärsutveckling. Du har beskrivit manusarbetet, men hur ser resten av processen ut? – Det kräver mycket planering med animation. Det kan vara rätt tråkigt att det är så ospontant. När man väl har fått ihop ett bildmanus gör man en animatic, en slags skiss och lägger in bilderna i ett filmredigeringsprogram. För att få en känsla för hur långa scenerna ska vara gör man en film med tecknade bilder, och man synkar in ett ljudspår också. Det behö-

ver inte vara de riktiga rösterna, men så att man har någon slags referens. Då vet man ungefär hur lång filmen ska bli och man kan se filmen tydligt framför sig innan man börjar animera. För det är viktigt att vara helt säker på vad man vill göra innan man börjar animera. Fiskarna var jättefina och intressanta att kika på. Väldigt kul att se olika djurarter i olika miljöer, hur tänker du själv kring det? – Jag har ju haft olika djur i mina filmer. I Min börda har jag valt djurarter som är vanligt förekommande i medicinska djurförsök. Det har inneburit mycket obehaglig research. Vanliga försöksdjur är beaglehundar, rhesusapor och fiskarna i filmen är en speciell sort som heter storspigg. Den fisken är jättevanlig i djurförsök tydligen, vilket jag inte visste alls. Vilka är för- och nackdelarna med ditt jobb? – Man ska inte vara naiv när man går in i sådana här väldigt ensamma kreativa yrken. Det är väldigt svårt att försörja sig ekonomiskt. Men det är också helt fantastiskt att man får göra det man vill och man bestämmer sina egna dagar, och i bästa fall så gör man också bra saker som kommer ut i världen. Arbetet man gör leder till någonting som finns kvar i framtiden. Hur ser dina framtidsplaner och framtidsdrömmar ut? – Jag har haft ett ganska intensivt år nu efter att vi släppte Min börda. Det är lite som att släppa en skiva och vara på turné. Jag har inte haft tid att börja något nytt projekt, men det är jag sugen på att göra nu. Det är möjligt att jag kommer satsa på att göra något i ett lite längre format istället för kortfilm. Eller jobba med skulptur. Jag tycker jag har haft det extremt lyxigt nu ett tag och jag hoppas att jag kan få fortsätta att ha det så här.

Text: Sarah Eaglecrest Foto: Anders Fors


Recension: ”Dance you off”

Foto: Kim Metso

Allt började i Karlstad en mörk februarikväll på bästa sändningstid i SVT1. Den årliga glitter och glamourcirkusen Melodifestivalen drog igång med debutanter, icke-artister och artister som för länge sedan borde portats från mello-bubblan. Den första deltävlingen innehöll ett splittrat startfält som innehöll idoldeltagare, schlagerrävar, en matglad gastronom och Benjamin Ingrosso, son till schlagerdivan Pernilla Wahlgren. De flesta låtarna var inte direkt något man satte mello-snackset i halsen över, förutom ett fåtal låtar, där ibland soulpoplåten ’’Dance You Off ’’, framförd av just Benjamin Ingrosso. Benjamin gick ut sist i deltävlingen och så här i efterhand kan man förstå det. Ett oerhört snyggt och välregisserat nummer både visuellt och musikaliskt. Som att se en musikvideo spelas in i direktsändning. Bakom sig hade Ingrosso en ljusvägg av ljusrör som följde artistens dansteg och rörelser. Även det tillfälligt uppbyggda scengolvet hade ljusrör som följde rörelser och dansteg. Allt detta ljus bidrog till att skapa en stämning på scen som satt kvar långt efter att man hade sett numret. Skulle man beskriva det med tre ord skulle det vara modernt, trendigt och feelgood. Redan dagar innan själva deltävlingen talades och skrevs det i om Ingrossos bidrag. Oddsen var låga och många trodde att det skulle gå till final, vilket det gjorde. Med 1 295 155 stycken röster vann Benjamin sin deltävling och fick framföra sitt bidrag i finalen på Friends Arena i Stockholm. Väl i finalen ställdes Benjamins låt mot elva andra bidrag. Allt från kubansk smörsång till folkligt dansbandsgung. Redan tidigt innan tävlingen spåddes ”Dance You Off ” komma högt i finalen och efter ett tag började låten nämnas som vinnarkandidat. Till slut hade Benjamin lägst odds som vinnare runt om på internet. När finalen väl sändes fick vi åter se ett snyggt framträdande av

låten och ”Dance you off ” hade förvandlats till den självklara vinnaren för många. Med 1 469 808 röster vann Benjamin Ingrosso finalen av Melodifestivalen 2018 och representerar Sverige i Eurovision Song Contest i Lissabon i maj 2018. Tack vare samspelet mellan sång och musik, koreografi och ljus skapade team-Ingrosso ett modernt Michael Jackson-nummer som fick fäste hos publiken och går nu mot nya utmaningar ute i Europa.

Recensent: Elias Månelind

Recension: Re:Creators

När ni var barn, tänkte ni någonsin att det ni skrev eller ritade kunde bli levande? Re:Creators är en japansk animerad film i genren action, fantasy/sci-fi. Den förmedlar ett starkt budskap som handlar om att de drömmar och berättelser som vi skapar genom text och bild kan bli till verklighet. Vi följer en osäker riddare på hennes äventyr, samt en magisk prinsessa i militärutrustning.Snabbt finner vi att fler och fler personligheter och karaktärer hamnar i fokus. Det finns så kallade creators, alltså författare som har skapat tv-spel, böcker, bilderböcker, filmer - alltså kultur för konsumtion. Om en serie är populär nog kommer huvudkaraktären från dess berättelse till liv i verkligheten. Det jag gillar är att fokus ligger på själva berättandet, snarare än på hu-

vudkaraktärerna. Berättelserna inuti den här berättelsen är skapade av olika författare vars karaktärer kommer till liv i verkligheten. Det gör att Re:Creators på ett finurligt sätt värvar tittare till en flerdimensionell berättarkarusell. Medeltid, 1900-tal, nutid och futuristiskt tema blir till ett, det finns inga begränsningar. Jag får ofta höra att fiktiva berättelser bara är påhitt, inget att ta på allvar. Men den här filmen säger i stället att varje berättelse kan reflektera en författares hjärta. Och det har påverkat mig i verkligheten. Det har fått mig att känna mig trygg i att vara, och uttrycka, mig själv vilket är ett viktigt budskap som jag tycker alla borde få ta del av, här i den riktiga verkligheten. Skulle jag titta på serien två gånger? Förmodligen inte. Även om jag älskar budskapet och känslan jag får av att titta på den första gången, så är det inte min typ av actionfilm. Men om du vill få en självförtroendeboost och särskilt om du är, eller vill bli, författare så rekommenderar jag Re:Creators starkt. Jag kunde inte stoppa inspirationen från att ge mig storslagna tankar om att skriva min alldeles egna serie när jag tittade på det här!

Recensent: Cerie Sotnos


Debattören:

Förbjud mobiler i skolan Jag heter Mustafa, jag går på folkhögskola där jag studerar allmän kurs. Jag tycker att skolan är bra. Men många elever bestämmer sig för att kolla på sina mobiler när vi har lektion. Eleverna tycker inte om att plugga, verkar det som. Det är respektlöst mot lärarna, att inte lyssna, tycker jag. Jag vet att det är svårt att sluta använda mobilen. Överallt i Sverige när elever gör sitt skolarbete så tänker de mycket på vad som händer på nätet och på sociala medier till exempel Facebook och Snapchat. Många skolor förbjuder eleverna att ha sina mobiler i skolan. Lärarna låser in mobilerna i ett skåp under skoldagen. Eleverna får tillbaka sina telefoner när skolan slutar för dagen. Lärarna tycker att det fungerar bra. Det tycker jag också. Lärarna tycker att eleverna får bättre ro att arbeta, studera, utvecklas och fokusera utan mobiltelefon och utan internet. Forskning har visat att varje gång mobilen tar din uppmärksamhet så tappar du koncentrationen från det du håller på med. Och det kan ta upp till 25 minuter innan du återfår den. ”Det är som att starta och stänga av en bilmotor, det tar tid innan den blir varm och det stör dina tanketrådar”, som forskaren Katarina Gospic, doktor i kognitiv neurovetenskap utbildad vid Karolinska institutet, sa till Dagens Nyheter. Jag tycker att det är okej att använda mobil när man behöver översätta, men inte bara spela spel eller titta på Facebook. Jag tycker att det är bättre att lyssna på läraren. De flesta elever tycker att förbudet mot mobiler är bra, tror jag. Att använda mobilen för mycket kan också påverka din hjärna och göra ditt minne sämre. Om vi inte slutar nu, kommer vi i framtiden att sitta helt klistrade framför våra telefoner. Kanske vore det en tanke att stänga av wi-fi i skolan, i alla fall tills vi lär oss att lägga ifrån oss våra telefoner.

Debattör: Mustafa Salahuddin


Under Ytans redaktion

Mäster Olofsgården

Vi består av ungdomar mellan 16 och 25 år.

På Svartmangatan 6 i Gamla stan ligger Mäster Olofs-

Här kan du helt enkelt hjälpa till med att skriva, fotografera,

gården (MO) – en mötesplats där social gemenskap

teckna och designa – få utlopp för dina idéer och din kreativitet.

kan växa vid sidan av kultur. MO är en ideell förening

Redaktionen samlas en gång per vecka på Mäster Olofsgården

som är religiöst och politiskt obunden samt utan vinst-

i Gamla Stan.

intresse.

Läs mer på vår hemsida: dorren.nu

I samarbete med Mäster Olofsgården står DÖRREN

Under Ytan trycks i 500 exemplar och är gratis.

öppen för nyfikna, konstnärliga själar. Vi vänder oss till dig mellan åldrarna 16 och 25 år som är intresserad av

Vill du vara med?

musik, film, teater, design, foto och streetdance. Kan-

Kontakta Dörrens koordinator Elin på elin@dorren.nu

ske är du nyfiken på hur det går till på en tidnings­ redaktion eller vill sjunga i kör? Välkommen, valet är ditt. Läs mer på www.dorren.nu.

Vill du också vara med och bidra till att ge fler ungdomar möjligheten att göra sin röst hörd? Kontakta elin@dorren.nu

STORT TACK TILL

VÅR SPONSOR utan er hade Under Ytan aldrig existerat

FAMILJESTIFTELSE

Sarahs Sinnesquiz: resultat Flest A = SYN Din syn är lika viktigt för dig som den personen du är. Ät mycket blåbär! Det sägs hindra synnedsättning. Tips på framtida yrke: Filmklippare, spion, spelutvecklare Flest B = HÖRSEL Du är förmodligen väldigt musikalisk. Om inte så är du säkert väldigt ljud- och musikintresserad. Tips på framtida yrke: Ljudtekniker, musikproducent, ljudterapeut, ljudakupunktör. Flest C = DOFT Din luktsinne slår allt annat. Det ger gamla och nya minnen nytt liv!Sätt en lavendelkudde bredvid sängen och sniffa lite om du har svårt att sova eller komma till ro.Tips på framtida yrke: Parfymmakare, doftdesigner.

Flest D = SMAK Din mun och tunga kan verkligen berätta allt! Fortsätt att njuta av all sorters mat. Men kom ihåg: mättat fett, E-nummer, socker och ohälsosam mat begränsar dina smaklökar. Tips på framtida yrke: Bagare, kock, konfektör, sommelier. Flest E = KÄNSEL Du är personen som inte nödvändigtvis behöver tända lampor. Glöm inte att ha ett riktigt behagligt och fluffigt täcke när du sover. Tips på framtida yrke: Massageterapeut, keramiker, sömmerska, ryttare

Under Ytan 2018  

Tidningen Unde Ytan görs av ungdomar på Dörren, en kreativ verksamhet för alla mellan 16 och 25 år som drivs av Mäster Olofsgården i Stockho...

Under Ytan 2018  

Tidningen Unde Ytan görs av ungdomar på Dörren, en kreativ verksamhet för alla mellan 16 och 25 år som drivs av Mäster Olofsgården i Stockho...

Advertisement